Risk- och sårbarhetsanalys

Transkript

1 Dokumenttyp Risk- och sårbarhetsanalys För revidering ansvarar Samhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med Diarienummer Uppföljning och tidplan Samhällsbyggnadschef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet gäller Samtliga

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar Metod MVA- metoden Uppföljning av riskoch sårbarhetsanalysen Övergripande beskrivning av kommunen Kommunal verksamhet Umeåregionen Kommunens roll och ansvar Nordmalings kommuns krishanteringsförmåga Kommunens generella förmåga Ledning, samverkan och information Ledning Samverkan Information Sammanfattning indikatorer Larm och omvärldsbevakning Larm Omvärldsbevakning Informationssäkerhet Materiella och personella resurser Flytt av verksamhet Reservkraft Kommunens extra resurser POSOM Analys Samhällsviktig verksamhet Kritiska beroenden Risker i samhället Oönskade händelser och risker i Nordmalings kommun Riskanalys Fördjupade analyser Analys av brand i skola Sannolikhet och konsekvens Förmåga att hantera scenario... 21

3 6.1.3 Materiella och personella resurser Analys av farligt gods olycka Sannolikhet och konsekvens Förmåga att hantera scenario Materiella och personella resurser Analys av datorhaveri med IT-avbrott Sannolikhet och konsekvens Förmåga att hantera scenario Materiella och personella resurser Planerade åtgärder Översyn och uppdatering av larmlistor/kontaktlistor/samarbetspartslistor Reservkraft till kommunalhuset/ förstärkning av kommunal ledningsplats Reservkraftsinventering Skriftliga rutiner för befintlig reservkraft i kommunen Rekrytering till POSOM Frivilliga Resursgruppen/ FRG Reservkraft till drivmedelsanläggningar Samverkansbehandling av arbetsrättsliga aspekter kring omfördelning av personal mellan förvaltningar Fördjupad riskoch sårbarhetsanalys inom vissa samhällsviktiga verksamheter Dokumenttyp Risk- och sårbarhetsanalys För revidering ansvarar Samhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med Diarienummer Uppföljning och tidplan Samhällsbyggnadschef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet gäller Samtliga

4 Sammanfattning Kommunen är enligt lag Lag (2006: 544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap skyldig att under varje mandatperiod ta fram en riskoch sårbarhetsanalys. Analysen ska ligga till grund för kommunens fortsatta arbete med att förebygga, planera för och hantera kriser. Analysens övergripande syfte är att ta fram underlag för att skapa en trygg och säker miljö för alla som vistas i kommunen. Detta för att hjälpa både kommuninvånare, anställda och förtroendevalda att på bästa sätt hantera kriser. Denna analys har avgränsat sig genom att framförallt ta upp kommunens krisberedskap då de flesta samhällsviktiga instanser finns i kommunal regi. Kommunen krishanteringsförmåga och förmågan att motstå allvarliga störningar är idag bristfällig. Arbete pågår dock med att förbättra förmågan genom att skapa en ny krisledningsplan, uppdaterad RSA samt övningsplanering. När arbetet med dessa är färdigt kommer kommunen att ha en förbättrad krishanteringsförmåga och kommunen kommer att vara bättre förberedd om/när en kris inträffar. Analysen tar upp vilka oönskade händelser som kan ske i kommunen samt vilken konsekvens de kan få och vilken sannolikhet de har. Bland annat konstaterar man att risken är medelhög för de flesta scenarier, som exempelvis olika olyckor och avbrott i teknisk infrastruktur. Störst konsekvens får händelser som olyckor med brand, farligt gods och IT-avbrott. Tre scenarior tas upp särskilt: datorhaveri med IT-avbrott, olycka med farligt gods och brand i kommunens högstadieskola. I frågan om IT-avbrott har kommunen god beredskap det finns till viss del rutiner för hur ett sådant kan hanteras. Vid en olycka med farligt gods finns störst problem när det gäller livräddning då räddningstjänsten inte har tillräckliga resurser. Däremot finns ett samarbete med Umeå kommun där mer resurser finns. Vid en skolbrand är krishanteringsförmågan god men det kan bli problem med exempelvis information.

5 Begrepp och förkortningar Extraordinära händelser Definitionen på en extraordinär händelse är en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. MSB Myndigheten för samhällskydd och beredskap. POSOM Grupp för Psykiskt och socialt omhändertagande. RSA Risk- och sårbarhetsanalys.

6 1 Inledning Det huvudsakliga syftet med att upprätta kommunala riskoch sårbarhetsanalyser (RSA) är att ta fram underlag för att skapa en trygg och säker miljö för alla som vistas i kommunen. Beslutsfattare och verksamhetsansvariga måste ha god kännedom om kommunens risker och sårbarheter för att kunna verka för att reducera antalet inträffade olyckor och andra oönskade händelser. En inventering och analys av kommunens risker och sårbarheter fungerar även som underlag för att utveckla förmågan att hantera oönskade händelser. 1.1 Bakgrund Samhället är i många avseenden sårbart. Hot och risker kan utlösas och skada människor och miljö eller orsaka ekonomisk skada. Det kan bland annat gälla naturolyckor, utsläpp i luft och vatten, bränder och explosioner, avbrott och störningar i vattenförsörjningen, elförsörjningen och teleförbindelserna samt smitta och sabotage. Nästan dagligen kan vi i medierna se och höra om hur såväl små som stora kriser inträffar och vilka konsekvenser dessa får för samhället. Kriserna berör på ett eller annat sätt en kommun. Därför är det angeläget för vår kommun att dels arbeta förebyggande med risker, dels ha en god förmåga att hantera krissituationer. Risk och sårbarhetsanalysen är ett bra underlag för detta arbete. Risker och sårbarheter bör behandlas i ett helhetsperspektiv. När kommunen skall stärka sin krishanteringsförmåga är det angeläget att kommunens verksamheter, kommunala bolag och samverkande myndigheter deltar i arbetet med riskoch sårbarhetsanalysen och även få andra berörda parter inom det geografiska området att delta i arbetet. 1.2 Syfte Syftet är att: öka medvetenheten och kunskapen hos kommunens beslutsfattare och verksamhetsansvariga om vilka hot och risker som finns inom den egna ansvars- eller verksamhetsområdet. ge underlag för information till kommuninnevånarna och anställda ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten samt ökar robustheten stödja den fysiska planeringen utveckla förmågan att hantera inträffande kriser bidra med åtgärder som långsiktigt ger en god ekonomi 1.3 Mål Målet är att: ha god kunskap om risker och sårbarhet, som kan påverka kommunens verksamhet ha en planering för hur risker och sårbarheter skall undanröjas eller minskas ha en god förmåga att hantera en extraordinär händelse ha en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen inom det geografiska området verka för samordning av all krishantering i det förebyggande arbetet och i det akuta skedet, som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för. 1.4 Avgränsningar Beslutet att en händelse är extraordinär för med sig en rad juridiska aspekter och är ett beslut som sällan tas i Sverige. Det bör tas i beaktande att vad som anses vara en extraordinär händelse kan

7 variera från kommun till kommun beroende på kommunens storlek och resurser. Nordmalings kommun har därför valt att titta på oönskade händelser som sträcker sig från stora olyckor till kriser och extraordinära händelser. Denna riskoch sårbarhetsanalys kommer att fokusera övergripande på de kommunala verksamheter som ansetts som samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv. I framtiden kommer djupare analyser av kommunens samhällsviktiga verksamheter att göras för att få en mer komplett bild av vilka risker och sårbarheter som finns. Hela eller delar av kommunens krishantering kan komma att sättas på prov även i händelse av en större olycka eller kris. Att bara analysera extraordinära händelser skulle därför begränsa kommunens riskoch sårbarhetsanalys. I denna analys redovisas inte heller samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området Nordmalings kommun. Detta då det saknas ett lokalt krishanteringsråd i kommunen. Detta kommer därför att finnas med i kommande RSA. 1.5 Metod Kommunen har valt att använda sig av en gemensam metod för de verksamhetsspecifika analyserna liksom den kommunövergripande analysen för att underlätta arbetet. Genom att använda sig av en etablerad metod kan kommunen dessutom lättare lägga grunden för att arbetet med riskoch sårbarhetsanalysen ska bli en kontinuerlig process i verksamheterna. Kommunens riskhanteringsgrupp har tillsammans arbetat fram en övergripande riskoch sårbarhetsanalys. Riskhanteringsgruppen består av representanter på chefsnivå från samhällsbyggnadssektorn, barn- och utbildningssektorn, socialsektorn, kommunledningskontoret, räddningstjänsten samt IT-kontoret. Vid behov av spetskompetens har sådan inhämtats från respektive sektor. Riskhanteringsgruppen har träffats vid två tillfällen för att genomföra analyserna utifrån MVAmetoden (se nedan). Genom mallar/ matriser och frågeställningar i instruktionsmaterialet har gruppen diskuterat sig fram till olika tänkbara risker, oönskade händelser, konsekvenser och möjlig felutveckling i scenarion samt olika typer av åtgärdsförslag för att bättre hantera kriser MVA- metoden MVA står för mångdimensionell verksamhetsanalys och är en processinriktad metod som används för att analysera verksamheters/förvaltningars/funktioners sårbarhet ur ett brett perspektiv. Syftet med metoden är att verksamheten får möjlighet att bedöma hur sårbara de är mot oönskade händelser och arbeta fram underlag till förbättringar. Metoden omfattar scenariometodik och analyserna genomförs i seminarieform. Olika mallar och matriser har använts för att lättare tydliggöra analysens resultat. Dessa mallar och matriser samt instruktioner har till viss del omarbetats i form av förenklingar och förtydliganden för att bättre passa Nordmalings kommun. Analysen har tre grundläggande seminarier: Plattform: Under det första seminariet behandlas de värden, objekt och funktioner som verksamheten ser som skyddsvärda. Oönskade händelser och dess konsekvenser samt riskkällor och riskobjekt inom den egna organisationen lyfts fram. Analys: Med utgångspunkt i identifierade oönskade händelserna väljs ett antal scenarion ut för en mer grundlig sårbarhetsanalys. 7 (20)

8 Återkoppling: Sårbarhetsanalysen följs upp av ett återkopplingsseminarium. Under detta seminarium görs en sammanfattande bedömning av kommunens krishanteringsförmåga. Här diskuteras och preciseras förslag på åtgärder för att förbättra krishanteringsförmågan. Materialet från de tre seminarierna sammanställs sedan i en riskoch sårbarhetsanalys. 1.6 Uppföljning av riskoch sårbarhetsanalysen Uppföljning av kommunens riskoch sårbarhet kommer att ske i enlighet med MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) föreskrifter om kommuners och landstings riskoch sårbarhetsanalyser. Riskhanteringsgruppen ska sammanträda minst en gång per år för att genomföra en uppföljning av analysen alternativt fördjupa analysen om behovet finns. Vid riskhanteringsgruppens sammankomster ges också möjlighet att lyfta de verksamhetsspecifika analyserna. Respektive sektorchef är ansvarig för att analysen genomförs eller fördjupas samt att beslutade åtgärder genomförs. 8 (20)

9 2 Övergripande beskrivning av kommunen Nordmaling är en kommun i Västerbottens län belägen på kuststräckan mellan Örnsköldsvik och Umeå. Genom kommunen rinner två älvar, Lögdeälven och Öreälven. Kommunens yta är 1250 km² och befolkningen uppgår till cirka 7070 innevånare. Cirka 70 % av befolkningen bor inom en kustremsa med en bredd på ungefär 1 mil. Centralorten Nordmaling har cirka 2600 innevånare och i övrigt finns ett antal byar med varierande antal innevånare allt ifrån ett par boende till boende. Näringslivet är omväxlande med jord- och skogsbruk och industriell verksamhet där de största företagen är Olofsfors stålindustri, SCA sågverk och Masonite Beams. Kommunen har även en varierande småindustri. Större vägar inom kommunen är E4 och väg 353. Stambanan korsar den norra delen av kommunen och Botniabanan går i utkanten av centralorten Nordmaling. 9 (20)

10 2.1 Kommunal verksamhet Den kommunala verksamheten består av en förvaltning: kommunförvaltningen. Totalt har kommunen cirka 713 (december 2015) månadsavlönade anställda samt förtroendevalda. Till dessa tillkommer cirka 180 timavlönade anställda som har kortare anställningar eller som arbetar vid behov. Sektor utbildning innehåller verksamheter som förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och vuxenutbildning. Staben Gemensam service innehåller verksamheter som är stödfunktioner till kommunens sektorer samt arbetar med utvecklingsfrågor. Staben är indelad i: ekonomiavdelning, personalavdelning, kansliavdelning, IT-avdelning samt utvecklings- och kommunikationsavdelning. Sektor samhällsbyggnad är fördelad på fyra verksamheter: Räddningstjänst, Verksamhet fastigheter, Verksamhet GVA, Verksamhet Städ plus ett antal enheter inom administration, miljö- och hälsoskydd, Resecentrum samt plan- och byggverksamhet. Sektor omsorg är organiserad i ett antal verksamheter: ensamkommande flyktingbarn, individ- och familjeomsorg, hälso- och sjukvård, äldreomsorg, handikappomsorg samt administration och bistånd. Kommunen har även ett kommunalt bostadsbolag Nordmalingshus som förvaltar hyresrätter. Kommunförvaltning Gemensam service (stab) Ledningsgrupp Avdelningar Enheter Sektor samhällsbyggnad Sektor omsorg Sektor utbildning Verksamheter Verksamheter Verksamheter Enheter Enheter Enheter 10 (20)

11 2.2 Umeåregionen Nordmalings kommun bedriver samarbete inom Umeåregionen, tillsammans med Bjurholm, Vännäs, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Örnsköldsvik, för att främja näringsliv och tillväxt, och för bra livsvillkor och samhällsservice. Samarbetet inom Umeåregionen har medfört att kommunens arbete blivit effektivare och att gemensamma resurser kan användas på ett effektivare sätt. Kommunerna inom Umeåregionen samarbetar bland annat inom beredskapsfrågor, flyktingmottagning, kollektivtrafik, strandskoning, turism, och vindkraft. 11 (20)

12 3 Kommunens roll och ansvar Kommunens ansvar och skyldigheter gällande beredskapsfrågor regleras i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Enligt lag 2006:544, 2 kap. 1 är kommunen skyldig att analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa och hur dessa kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en riskoch sårbarhetsanalys. Kommunen ska sedan med beaktande av riskoch sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. Enligt lag 2006:544 har kommunen ett geografiskt områdesansvar. Det innebär att kommunen inom det geografiska området ska verka för samordning och samverkan mellan olika aktörer samt se till att information till allmänheten under en kris samordnas. Ett lokalt krishanteringsråd i Nordmalings kommun är tänkt att startas under nuvarande mandatperiod. Där ska kommunen tillsammans med samhällsviktiga aktörer och organisationer ingå. Kommunen ska enligt lag 2006:544 ha en krisledningsnämnd som träder i kraft i händelse av en kris. Krisledningsnämndens roll och ansvar beskrivs närmare i kommunens krislednings- och informationsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunen ansvarar även för att anställda och förtroendevalda, minst en gång per mandatperiod, får den utbildning och övning som behövs för att kunna lösa sina arbetsuppgifter i händelse av en kris. Länsstyrelsen ska regelbundet informeras i händelse av kris samt vilka åtgärder som vidtas i ett förebyggande skede samt hur detta påverkar kommunens beredskap. 12 (20)

13 4 Nordmalings kommuns krishanteringsförmåga Kommunens krishanteringsförmåga och samhällsviktiga verksamheters förmåga att motstå allvarliga störningar bedöms årligen på olika sätt, bland annat genom MSB:s förmågebedömning. Då denna riskoch sårbarhetsanalys ses som en nystart inom området har kommunen som första steg i processen fokuserat på kommunal verksamhet. Detta då majoriteten av de samhällsviktiga verksamheterna inom kommunens geografiska område återfinns i kommunal regi. Därför kommer fokus att ligga på kommunens förmåga att motstå och hantera riskerna som kan leda till en kris. 4.1 Kommunens generella förmåga En ny krisledningsplan är under upprättande och den kommer att övas. Reservkraft saknas i kommunhuset där ledningsrummet finns. Reservlokalerna är placerade i brandstationen och där finns reservkraft som testas regelbundet. De materiella resurser som finns är begränsade. Dock finns det ett bra samarbete inom Umeåregionen om ut- och inlåning mellan kommunerna. Personella resurser: utbildad personal finns men är inte övade för skarp händelse i den omfattning man kan önska. Några större händelser har (lyckligtvis) inte inträffat, men däremot höjdes beredskapen inför stormen Hilde(2013) där organisationen sattes på prov med godkänt resultat. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunens krishanteringsförmåga kan ses som bristfällig men arbetet (ny krisledningsplan, uppdaterad RSA, övningsplanering) att förbättra förmågan är påbörjat. När arbetet är klart kommer kommunens krishanteringsförmåga förbättras och kommunen kommer att vara bättre förberedd om/när en kris inträffar. När det gäller informationssäkerheten och säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur (IT) finns brister. Kommunens servrar har UPS (extrabatteri) som klarar cirka 60 minuters strömavbrott men saknar reservkraft med uthållighet om minst en vecka. En flytt av samhällsviktiga verksamheter (räddningstjänsten, IT, vattenverk) är inte förberedd och inga övningar är genomförda. En stor del av kommunen har sin vattenförsörjning från kommunens enda vattentäckt. Det finns ytterligare en kartlagd vattentäckt men detta är fortfarande på planeringsstadiet och inga beslut är tagna om den ska tas i bruk. En inventering av de materiella resurser som finns i kommunen är inte gjort i dagsläget men kommer att genomföras. Utbildad personal finns men regelbundna övningar har inte genomförts. Att omfördela personal inom kommunen eller att ta emot förstärkningsresurser är möjligt men en plan för hur detta ska hanteras bör upprättas. Några större händelser har inte inträffat, men beredskapen höjdes inför stormen Hilde (2013) samt ett antal övningar på tjänstemannanivå inom olika förvaltningar har genomförts. Sammanfattningsvis är bedömningen att förmågan i samhällsviktig verksamhet, som är kommunens ansvar, att motstå allvarliga störningar anses som bristfällig. 13 (20)

14 4.2 Ledning, samverkan och information Indikatorn ledning, samverkan och information, innefattar komponenter som krisledningsplan, utbildning och övning, resurser och tekniska system för krisledning, rutiner för samverkan samt rutiner och tekniskt stöd för information Ledning Kommunens krisledningsplan blev senast antagen Denna plan kommer att uppdateras och revideras under 2015 för att antas innan årets slut. Planen är generell och ska kunna användas vid olika typer att krissituationer, även de som inte är extraordinära händelser men som kräver hela eller delar av krisledningen. Under 2010 genomgick krisledningsnämnden ett utbildningsprogram i krishantering för ledningsgrupper på operativ ledningsnivå, KLO, vilket innefattat både utbildning, seminarieövning samt en realtidsövning. Kommunen har dessvärre vissa brister när det gäller utbildning och övning för respektive nämnd och förvaltning. Detta kommer att åtgärdas genom att en utbildnings- och övningsplan upprättas av kommunen Samverkan Samverkan sker i olika former med länsstyrelsen och inom Umeåregionen. Ett lokalt krishanteringsråd är tänkt att startas i framtiden som ska ge möjlighet till samverkan mellan kommunen, organisationer och näringslivet Information Kommunen anser sig ha nödvändiga resurser i form av teknisk utrustning samt rutiner för att hantera kommunikation och lägesbild. Uthålligheten hos krisledningen ses emellertid som ett problem vid en längre krissituation. Problemet skulle kunna lösas genom att krisledningen arbetar i treskift vid längre kriser. Detta är någonting man kommer att arbeta vidare med både för krisledningsnämnden och på ledningsnivå på förvaltningarna Sammanfattning indikatorer När det gäller indikatorn ledning, samverkan och information anser kommunen att man delvis uppfyller indikatorn. Genom att upprätta en övningsplan och även starta ett lokalt krishanteringsråd skulle kommunen uppnå indikatorn till fullo. 4.3 Larm och omvärldsbevakning Nästa indikator som bedömer kommunens krishanteringsförmåga är indikatorn larm och omvärldsbevakning som innefattar komponenterna: övade larmrutiner omvärldsbevakning för att snabbt varnas vid en kris rutiner och tekniskt stöd för att sprida information internt och externt Larm Kommunen har dygnet runt, året runt en räddningschef i beredskap, i samarbete med Bjurholm och Vännäs. Ett troligt scenario vid en händelse i kommunen är att räddningschef i beredskap mottar ett larm från SOS-alarm och gör bedömningen att krisledningen och krisledningsnämnden bör sammankallas. Larmfunktioner inom vatten och avloppsverksamhet finns för att kommunen snabbt ska kunna hantera en oönskad situation Omvärldsbevakning Kommunen har inte några fastställda rutiner för omvärldsbevakning. Kommunens informatör svarar 14 (20)

15 för att omvärldsbevaka genom sociala medier, webb, kring kommunen i allmänhet och svara på allmänhetens frågor. Varje anställd ansvarar själv för att hålla sig uppdaterad inom sitt ansvarsområde. Den övergripande omvärldsbevakningen ansvarar kommunchefen för. Kommunen bedömer att man delvis har uppnått indikatorn larm och omvärldsbevakning. Genom att säkerställa rutiner för omvärldsbevakning för att snabbt varna om allvarliga kriser skulle kommunen uppnå indikatorn till fullo. 4.4 Informationssäkerhet Indikatorerna redundans och robusthet inom kommunen och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, telefon och radio) samt förmågan hos kommunen att upprätthålla informationstillgångarnas sekretess, riktighet och tillgänglighet bedöms delvis uppnådda. 4.5 Materiella och personella resurser När det gäller materiella resurser som kan tas i bruk med kort varsel och även har en uthållighet om minst en vecka har kommunen delvis uppnått indikatorn. Förmågan att omfördela interna resurser och att ta emot externa förstärkningsresurser finns. De personella resurserna är utbildade men inte övade regelbundet i den utsträckning som krävs. Dock är personalen tillgänglig med kort varsel och en omfördelning av personal är möjlig. 4.6 Flytt av verksamhet Kommunen brister i sin krishanteringsförmåga vad gäller flytt av verksamhet. Ingen sektor har i dagsläget övat att flytta hela eller delar av sin verksamhet. Det finns dock planer för hur detta ska genomföras inom Barn- och utbildningssektorn. Socialsektorn ska upprätta liknande planer och man planerar att genomföra övningar inom sektorerna. 4.7 Reservkraft Reservkraft finns i räddningscentralen på brandstationen. Denna reservkraft testas kontinuerligt en gång i kvartalet och har en uthållighet om minst en vecka. Det har även tagits fram ett förslag på reservkraft, med hjälp av MSB, till kommunalhuset. Det har ännu inte tagits något politiskt beslut om detta ska genomföras. 4.8 Kommunens extra resurser POSOM POSOM står för Psykiskt och socialt omhändertagande är en verksamhet som fungerar som resurs till kommunens övergripande krisledningsorganisation. Kommunen ansvarar för att bistå med krisstödjande insatser av olika former i samband med allvarliga händelser. Kommunens POSOM med ledningsgrupp och stödpersoner har här en viktig uppgift: att ge krisstöd vid olyckor och större händelser. Vid behov kan POSOM även ge stöd en kort tid efteråt och förmedla fortsatt stöd. På detta sätt ska POSOM förebygga psykisk ohälsa på sikt. 15 (20)

16 5 Analys Nedan redovisas vilka typer av samhällsviktiga verksamheter som bedrivs inom kommunen och vilka risker och oönskade händelser som kan inträffa. Utifrån dessa har sedan ett antal scenarion analyserats för att belysa kommunens krishanteringsförmåga. 5.1 Samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, definition av samhällsviktig verksamhet: En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjliga. För att veta vilka risker som finns måste man veta vad som riskeras. MVA-metoden analyserar därför vad som är värdefullt och skyddsvärt inom kommunens geografiska område. Utifrån MSB:s definition av samhällsviktig verksamhet har kommunal, privat samt övrig offentlig verksamhet identifierats. I följande tabell finns Nordmalings kommuns identifierade samhällsviktiga verksamheter. Sektorer Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Infrastruktur Kommunalteknisk försörjning Offentlig förvaltning Typ av verksamhet Kommunal Övrig offentlig Privat Fjärrvärme El Drivmedel - bensinstationer Kontantförsörjning bank eller internetbank Livsmedelbutiker Äldreomsorg Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Barnomsorg inkl. lågstadium IT Vägar Broar Dricksvatten Reningsverk Sophantering Väghållning Ledningsplats Krisledningsorganisation och administrativa stödfunktioner Data/IT Information Personal Skydd och säkerhet Räddningstjänst Polis Ambulans Vårdcentral 16 (20) Läkemedelsdistribution till kommunens verksamhet/privatpersoner apotek Internet TV Radio Telefoni Tidning Post Vägar Järnvägar Broar

17 Av de kommunala verksamheterna är det viktigt att dessa fungerar utan avbrott: Räddningstjänsten Individ- och familjeomsorgen Äldre- och handikappomsorgen Kommunala verksamheter som är av central betydelse för att hantera krisen är: Data/IT Telefoni Information Krisledningsorganisationen Resurser som anses nödvändiga för att bedriva verksamhet anses vara: Elförsörjning Fjärrvärme Renhållning Vatten Avlopp 5.2 Kritiska beroenden Inom samhällsviktig verksamhet i det geografiska området har följande kritiska beroenden identifierats: Drivmedel Energiförsörjning Elektroniska kommunikationer (telefoni och datakommunikation) Kommunalteknisk försörjning Personal I dagsläget har kommunen inte genomfört någon djupare analys av vilka kritiska beroenden som finns inom det geografiska områdets olika samhällsviktiga verksamheter. Detta är någonting som bör genomföras till framtida riskoch sårbarhetsanalyser. 5.3 Risker i samhället De risker som identifieras i samhället är många och ser olika ut. Riskbilden omfattar såväl vanliga olyckor och skador som kriser och extraordinära händelser (figur 1). Vanliga olyckor har relativt hög frekvens men får begränsade konsekvenser för samhället, t.ex. trafikolyckor, arbetsolyckor, fallolyckor, inbrott och skadegörelse. Stora olyckor kan vara brand i offentlig byggnad eller järnvägsolyckor. De inträffar relativt sällan men dess konsekvenser blir desto större. Kriser och extraordinära händelser är händelser som inträffar sällan men vars konsekvenser kan bli förödande. Sådana händelser kan vara naturolyckor, kärnkraftsolyckor eller terroristdåd. Denna riskoch sårbarhetsanalys fokuserar på stora olyckor, kriser samt extraordinära händelser. 17 (20)

18 Figur 1. Riskskala 5.4 Oönskade händelser och risker i Nordmalings kommun MVA-metoden belyser vilka oönskade händelser/risker som kan inträffa. Denna genomgång kan även kallas för en riskinventering. Med utgångspunkt i identifierade samhällsviktiga verksamheter har följande oönskade händelser/risker identifierats i Nordmalings kommun: 5.5 Riskanalys En riskanalys svarar på frågorna; vad kan hända, hur stor är sannolikheten att det inträffar och vilka konsekvenser kan dessa händelser få. Sannolikheten är skattad på en femårsperiod i fem kategorier från mycket låg till mycket hög sannolikhet. Konsekvenserna är skattade i förhållande till befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden och beskrivs mer ingående nedan. Nedan redovisas en beskrivning av respektive konsekvensklass. Nivå Konsekvens Beskrivning 1 Mycket begränsade 2 Begränsade 3 Allvarliga 4 Mycket allvarlig Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö. Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö. Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö. Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö. 18 (20)

19 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö. Riskanalysen har sammanställts i en riskmatris, figur 2, vilket ger en överblick av de identifierade händelsernas uppskattades risknivå. Siffrorna i matrisen motsvarar respektive inventerad händelse enligt nedan. 8, 12 4, 9 3, 15 1, 6, 7, , 10 13, Figur 2 Riskmatris Kategori Hot och social oro Naturolyckor Olyckor Typ av oönskad händelse/risk 1. Sabotage IT 2. Hot 3. Oväder 4. Skogsbrand 5. Ras och skred 6. Brand 7. Olycka farligt gods 8. Bussolycka 19 (20) Förklaring/exempel Mot tjänsteman/skola/förtroendevalda Snökaos eller storm, 100-års regn Omfattande Storbrand kommunalhus/värmeverk På väg eller järnväg Sjukdomar 9. Pandemi Influensapandemi Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 10. Strömavbrott 11. Drivmedelsbrist 12. Dricksvattenavbrott 13. Förorenat dricksvatten 14. IT-bortfall 15. Teleavbrott 16. Värmebortfall Lokalt Läckage, pumphaveri Sabotage

20 6 Fördjupade analyser Tre olika scenarion har analyserats djupare. Bedömningen var att dessa scenarier, utifrån riskinventeringen som gjorts i kommunen, var de händelser som är av större omfattning gällande konsekvenser och med störst sannolikhet kan inträffa inom en 5-årsperiod. 6.1 Analys av brand i skola Uppgifter Aktörer Hanteringsförmåga Möjlig felutveckling Brand på skola Klockan natten till söndagen utlöses brandlarmet i Artediskolan, högstadiet. När räddningstjänsten anländer brinner det på flera platser i byggnaden och skolan går inte att rädda. Branden misstänks vara anlagd men ingen är under söndagen misstänkt för dådet. Kontakta med skolans ledningsgrupp + försäkringsbolag Räddningstjänst Inga tydliga brister/problem Kontaktuppgifter? Uppdaterade planer? Är berörda förtrogna med dem? Ordna lokaler och transporter Skolans ledningsgrupp + samhällsbyggnads Inga tydliga brister/problem Få ut information Barn- och utbildningschef + informatör Inga tydliga brister/problem Rykten Matfrågan Barn- och utbildningschef Osäkerhet/oklarheter Varmhållning och transporter, Utredning/orsak Polisen Inga tydliga brister/problem Upprätta kriscenter Skolans ledningsgrupp Inga tydliga brister/problem Sannolikhet och konsekvens Sannolikheten att en större brand skulle kunna inträffa har bedömts som medelhög och konsekvenserna som allvarliga. Förväntade konsekvenser för kommunen är att nya alternativa lokaler, transporter av skolbarn och matfrågan (varmhållning och transport) måste lösas. Detta kommer att ställa krav på personalen och även ledningen som ska samordna. En annan sak som kommer att ställa stora krav på kommunen är att rätt information meddelas till allmänhet och media. Rykten sprids fort i dagens sociala medier och kommunens informatör kommer att belastas hårt. Det dagliga arbetet blir förmodligen lidande men bedömningen är att de problem som uppstår skulle lösas men det skulle ta en 20 (20)

21 viss tid innan alla pusselbitar faller på plats Förmåga att hantera scenario I dagsläget bedöms kommunens krishanteringsförmåga av ovanstående scenario som god. Vissa frågetecken finns rörande hur matfrågan skulle hanteras. Problemen som kan dyka upp är att transportera ut och varmhålla maten till de alternativa lokaler som skulle användas som lektionssalar. En annan farhåga är att man lyckas få ut rätt information. I dagens samhälle sker ryktesspridning fort i de sociala medierna och det gäller att vara tydlig, snabb och korrekt i den information som skickas ut till allmänheten Materiella och personella resurser När det gäller de materiella resurserna, i detta fall alternativa lokaler att bedriva undervisning i, anser sig kommunen ha detta. De personella resurserna är inte heller ett problem anser kommunen. Där använder man sig av den personal som finns och placerar i de alternativa lokalerna. 21 (20)

22 6.2 Analys av farligt gods olycka Dagligen passerar det tung trafik genom kommunen längs E4, stambanan och Botniabanan. Mycket av det som transporteras är så kallat farligt gods. De fem mest förekommande ämnen som transporteras längs landsvägarna är Svaveldioxid, Propan, Ammoniak, Diesel och Bensin. Uppgifter Aktörer Hanteringsförmåga Möjlig felutveckling Farlig godsolycka lastbilsolycka med klor En lastbil råkar ut för en trafikolycka och välter längs väg E4, 200 m norr om Statoil, klockan en tisdagsmorgon i november. Lastbilen är fullastad med klor, vilken börjar läcka ur behållaren. Denna morgon blåser det från norr (5 m/sek) mot bostadsbebyggelsen. Vid inandning drabbas man av yrsel, trötthet, huvudvärk, illamående, andnöd och medvetandepåverkan. VMA Räddningstjänst Tyfonsignal saknas Informera Landstinget Ambulans Inga tydliga brister/problem Förhindra att det kommer in mer människor i riskzon Polisen, personal från kommunen Många vägar, tidsaspekt Starta krisledningsnämnden Kommunchef Inga tydliga brister/problem Information Krisledningsnämnden Inga tydliga brister/problem Rätt information? Livräddning i drabbat område Tydliga brister/problem Sannolikhet och konsekvens Sannolikheten att en olycka med farligt gods skulle inträffa i kommunen anses vara medelhög och dess konsekvenser bli mycket allvarliga. Beroende när på dygnet och även året kommer konsekvenserna att bli lite olika. Inträffar olyckan nattetid blir konsekvenserna något lindrigare med tanke på att det inte är lika mycket folk i rörelse. Inträffar däremot olyckan dagtid blir det förmodligen många skadade och den stora problematiken som uppstår är evakuering och avspärrning av olycksområdet då det finns många tillfartsvägar om olyckan inträffar på E4:an eller Botniabanan. Om det blir många skadade kan det i sin tur påverka olika samhällsfunktioner och bli ett utökat vårdbehov hos både kommun och landsting. 22 (20)

23 Beroende på vilket ämnet som transporteras i olycksbilen/tåget kan även miljön bli påverkad. Sanering av mark, förgiftning av människor och djur, oro hos befolkningen och negativ publicitet är några saker som kan inträffa Förmåga att hantera scenario Den stora bristen att hantera denna typ av händelse är hur livräddning ska ske i det drabbade området främst med tanke på att räddningstjänsten inte har så stora resurser och att den för regionen gemensamma kemresursen finns i Umeå. Tidsaspekten är avgörande för denna typ av olycka och desto snabbare allmänheten kan informeras och undsättas desto bättre blir förutsättningarna att klara liv och minska antalet skadade Materiella och personella resurser De materiella resurser som finns i kommunen när det gäller detta scenario är för livräddning och begränsa utsläpp och utföra brandbekämpning närmast olyckan. Viss saneringsutrustning av kontaminerade personer har kommunen också tillgång till. Den för regionen gemensamma kemresursen finns i Umeå och vid en olycka av denna typ skulle den larmas enligt upprättade larmplaner. De personella resurser som finns att tillgå initialt är den räddningsstyrka som har beredskap och den består av 1 RCB (räddningschef i beredskap), 1 SL (styrkeledare) och 6 stycken brandmän. Inom en timme har även den gemensamma kemresursen kommit på plats och ytterligare 1 SL och 4 brandmän. Resurserna som finns att tillgå klarar den initiala olyckan bra. Problemet som kan uppstå är, beroende av väder och vind, utrymning av det utbredda olycksområdet. 23 (20)

24 6.3 Analys av datorhaveri med IT-avbrott All verksamhet är beroende av olika datasystem. Tekniken utvecklas mer och mer och kommer vi inte åt datasystemen blir vi väldigt sårbara. Uppgifter Aktörer Hanteringsförmåga Möjlig felutveckling Datorhaveri med IT-avbrott Kommunens datasystem har utsatts för ett virusangrepp som påverkar flera viktiga funktioner: e- postsystem krånglar, register och databaser hakar ofta upp sig, vattnet från kommunens reningsverk är mycket smutsigare än vanligt (något är fel med den datoriserade regleringen) och kommunens löneoch ekonomisystem krånglar vilket innebär att fakturering, löne- och socialbidragsutbetalningar inte kan göras i tid. Det IT-företag som kommunen tar hjälp av menar att reparationsarbetet kommer att dra ut på tiden, eftersom det rör sig om mycket svåra virusangrepp. Att göra vital utrustning funktionsduglig kommer att ta minst två arbetsveckor. Isolera alla datorer från nätet IT Inga tydliga brister/problem Manuell dosering reningsverk Personal Inga tydliga brister/problem Kontrollera backup IT Inga tydliga brister/problem (Tar tid) Prioritering Kontakta banken EC/PC Inga tydliga brister/problem Manuell dosering vård Personal Inga tydliga brister/problem Sannolikhet och konsekvens Sannolikheten för att detta scenario skulle kunna inträffa anses som medelhög och konsekvenserna bli mycket allvarliga. De konsekvenser som drabbar kommunen är att e-postsystem krånglar, register och databaser hakar ofta upp sig, vattnet från kommunens reningsverk är mycket smutsigare än vanligt (något är fel med den datoriserade regleringen) och kommunens löne- och ekonomisystem krånglar vilket innebär att fakturering, löne- och socialbidragsutbetalningar inte kan göras i tid. På äldreboenden runt om i kommunen blir problemet att recept, hälsouppgifter (allergier och dylikt) och anhörigas uppgifter finns lagrade på servrar och dessa blir då oåtkomliga. 24 (20)

25 6.3.2 Förmåga att hantera scenario De problem som skulle uppkomma i händelse av detta scenario är att det är tidskrävande och kommer att kräva stora arbetsinsatser från personalen. Inga tydliga brister eller problem för att hantera detta har dock dykt upp under analysen. Något som kommunen skulle kunna bli bättre på är att kontrollera backup i förebyggande syfte. Äldreomsorgen har löst sina problem genom att ha egna rutiner angående recept, hälsouppgifter och anhörigas kontaktuppgifter. Papperskopior förvaras på respektive sköterskeexpedition och dessa uppdateras vid eventuella förändringar och nya kopior skrivs ut Materiella och personella resurser De resurser som i huvudsak skulle krävas är personella. Där anser kommunen att det finns rätt kompetens. Kommunen har även ett utvecklat samarbete inom regionen när det gäller IT. 25 (20)

26 7 Planerade åtgärder Under arbetet med sårbarhetsanalyserna har det dykt upp vissa åtgärdsförslag. Dessa redovisas nedan men inte i någon speciell prioriteringsordning. 7.1 Översyn och uppdatering av larmlistor/kontaktlistor/samarbetspartslistor För att underlätta krishanteringen måste korrekta larmlistor, anhöriglistor, kontaktuppgifter till samverkansparter samt media vara uppdaterade och finnas till hands. Varje sektor bör dessutom utse någon som har ansvaret för att dessa listor regelbundet uppdateras. 7.2 Reservkraft till kommunalhuset/ förstärkning av kommunal ledningsplats MSB har varit på besök och gjort ett kostnadsförslag på reservkraft till kommunhuset. Detta har ännu inte tagits något politiskt beslut på. Diskussionerna har funnits och detta är något kommunen måste ta ställning till. Som det fungerar idag är det endast räddningscentralen på brandstationen som har reservkraft och denna plats är utsedd som reservplats för den kommunala ledningsplatsen. Frågan om reservkraft till kommunalhuset kommer att tas upp för diskussion igen både på tjänstemannanivå och inom politiken. 7.3 Reservkraftsinventering En reservkraftsinventering ska påbörjas inom kommunen för att säkert veta vilka resurser som finns. Idag är det osäkert om de reservkraftverk som finns fungerar och hur de ska kunna användas. Anslutningspunkter bör också tittas över så att man kan ansluta reservkraft där behovet behövs. I samarbete med Umeåregionens beredskapsgrupp genomförs också en inventering med förhoppning om att det ska leda till en gemensam förteckning av regionens reservkraftsbestånd samt en plan för samordning av reservkraft. En sådan plan skulle underlätta utlåning/inlåning av reservkraftverk mellan kommunerna i händelse av en lokal kris. 7.4 Skriftliga rutiner för befintlig reservkraft i kommunen När inventeringen i kommunen är gjord på antalet reservkraftverk är det viktigt att skriftliga rutiner görs. Detta för att säkerställa att när behovet behövs veta vilka reservkraftverk som fungerar och även vilken kapacitet som finns. Kommunen bör även upprätta en prioriteringsordning mellan tänkbara objekt som är i behov av reservkraft vid ett längre strömavbrott. 7.5 Rekrytering till POSOM POSOM-gruppen har en viktig roll vid en eventuell kris. Antalet medlemmar i gruppen anses i dagsläget vara för litet för att räcka till vid en större kris. En bredare rekrytering för att få fler aktiva medlemmar behövs. 7.6 Frivilliga Resursgruppen/ FRG Civilförsvarsföreningen är kontaktad för att undersöka möjligheterna att starta en Frivillig Resursgrupp i kommunen. Möjligheterna att på ett smidigt sätt få tillgång till extra personalresurser ökar och FRG kan hjälpa till med informationsspridning, evakueringar, administration, medmänskligt stöd till drabbade och andra praktiska uppgifter. 26 (20)

27 7.7 Reservkraft till drivmedelsanläggningar Vid ett längre strömavbrott blir drivmedelsförsörjning lidande. En kontroll vilka reservkraftsresurser de lokala drivmedelshandlarna behöver och om det finns anslutningspunkter är påbörjad. Denna kontroll ska slutföras och förhoppningsvis finns den kapaciteten gällande reservkraft redan i kommunen. 7.8 Samverkansbehandling av arbetsrättsliga aspekter kring omfördelning av personal mellan förvaltningar Kommunen bör i förväg ha samverkansbehandlat frågan om omfördelning av personal mellan olika förvaltningar. 7.9 Fördjupad riskoch sårbarhetsanalys inom vissa samhällsviktiga verksamheter En fördjupad riskoch sårbarhetsanalys bör genomföras inom vissa samhällsviktiga verksamheter för att förbättra beredskapen. I första hand bör detta genomföras inom dricksvattenförsörjning. 27 (20)