Risk- och sårbarhetsanalys 2013
|
|
- Martin Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2013 Antagen av kommunfullmäktige
2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar Metod MVA- metoden Uppföljning av risk- och sårbarhetsanalysen Övergripande beskrivning av kommunen Kommunal verksamhet Umeåregionen Kommunens roll och ansvar Nordmalings kommuns krishanteringsförmåga Kommunens generella förmåga Ledning, samverkan och information Ledning Samverkan Information Sammanfattning indikatorer Larm och omvärldsbevakning Larm Omvärldsbevakning Informationssäkerhet Materiella och personella resurser Flytt av verksamhet Reservkraft Kommunens extra resurser POSOM Analys Samhällsviktig verksamhet Kritiska beroenden Risker i samhället Oönskade händelser och risker i Nordmalings kommun Riskanalys Fördjupade analyser Analys av brand i skola Sannolikhet och konsekvens Förmåga att hantera scenario... 21
3 6.1.3 Materiella och personella resurser Analys av farligt gods olycka Sannolikhet och konsekvens Förmåga att hantera scenario Materiella och personella resurser Analys av datorhaveri med IT-avbrott Sannolikhet och konsekvens Förmåga att hantera scenario Materiella och personella resurser Planerade åtgärder Översyn och uppdatering av larmlistor/kontaktlistor/samarbetspartslistor Reservkraft till kommunalhuset/ förstärkning av kommunal ledningsplats Reservkraftsinventering Skriftliga rutiner för befintlig reservkraft i kommunen Rekrytering till POSOM Frivilliga Resursgruppen/ FRG Reservkraft till drivmedelsanläggningar Samverkansbehandling av arbetsrättsliga aspekter kring omfördelning av personal mellan förvaltningar Fördjupad risk- och sårbarhetsanalys inom vissa samhällsviktiga verksamheter Antagen av kommunfullmäktige
4 Sammanfattning Kommunen är enligt lag Lag (2006: 544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap skyldig att under varje mandatperiod ta fram en risk- och sårbarhetsanalys. Analysen ska ligga till grund för kommunens fortsatta arbete med att förebygga, planera för och hantera kriser. Analysens övergripande syfte är att ta fram underlag för att skapa en trygg och säker miljö för alla som vistas i kommunen. Detta för att hjälpa både kommuninvånare, anställda och förtroendevalda att på bästa sätt hantera kriser. Denna analys har avgränsat sig genom att framförallt ta upp kommunens krisberedskap då de flesta samhällsviktiga instanser finns i kommunal regi. Kommunen krishanteringsförmåga och förmågan att motstå allvarliga störningar är idag bristfällig. Arbete pågår dock med att förbättra förmågan genom att skapa en ny krisledningsplan, uppdaterad RSA samt övningsplanering. När arbetet med dessa är färdigt kommer kommunen att ha en förbättrad krishanteringsförmåga och kommunen kommer att vara bättre förberedd om/när en kris inträffar. Analysen tar upp vilka oönskade händelser som kan ske i kommunen samt vilken konsekvens de kan få och vilken sannolikhet de har. Bland annat konstaterar man att risken är medelhög för de flesta scenarier, som exempelvis olika olyckor och avbrott i teknisk infrastruktur. Störst konsekvens får händelser som olyckor med brand, farligt gods och IT-avbrott. Tre scenarior tas upp särskilt: datorhaveri med IT-avbrott, olycka med farligt gods och brand i kommunens högstadieskola. I frågan om IT-avbrott har kommunen god beredskap det finns till viss del rutiner för hur ett sådant kan hanteras. Vid en olycka med farligt gods finns störst problem när det gäller livräddning då räddningstjänsten inte har tillräckliga resurser. Däremot finns ett samarbete med Umeå kommun där mer resurser finns. Vid en skolbrand är krishanteringsförmågan god men det kan bli problem med exempelvis information.
5 Begrepp och förkortningar Extraordinära händelser Definitionen på en extraordinär händelse är en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. MSB Myndigheten för samhällskydd och beredskap. POSOM Grupp för Psykiskt och socialt omhändertagande. RSA Risk- och sårbarhetsanalys.
6 1 Inledning Det huvudsakliga syftet med att upprätta kommunala risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) är att ta fram underlag för att skapa en trygg och säker miljö för alla som vistas i kommunen. Beslutsfattare och verksamhetsansvariga måste ha god kännedom om kommunens risker och sårbarheter för att kunna verka för att reducera antalet inträffade olyckor och andra oönskade händelser. En inventering och analys av kommunens risker och sårbarheter fungerar även som underlag för att utveckla förmågan att hantera oönskade händelser. 1.1 Bakgrund Samhället är i många avseenden sårbart. Hot och risker kan utlösas och skada människor och miljö eller orsaka ekonomisk skada. Det kan bland annat gälla naturolyckor, utsläpp i luft och vatten, bränder och explosioner, avbrott och störningar i vattenförsörjningen, elförsörjningen och teleförbindelserna samt smitta och sabotage. Nästan dagligen kan vi i medierna se och höra om hur såväl små som stora kriser inträffar och vilka konsekvenser dessa får för samhället. Kriserna berör på ett eller annat sätt en kommun. Därför är det angeläget för vår kommun att dels arbeta förebyggande med risker, dels ha en god förmåga att hantera krissituationer. Risk och sårbarhetsanalysen är ett bra underlag för detta arbete. Risker och sårbarheter bör behandlas i ett helhetsperspektiv. När kommunen skall stärka sin krishanteringsförmåga är det angeläget att kommunens verksamheter, kommunala bolag och samverkande myndigheter deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen och även få andra berörda parter inom det geografiska området att delta i arbetet. 1.2 Syfte Syftet är att: öka medvetenheten och kunskapen hos kommunens beslutsfattare och verksamhetsansvariga om vilka hot och risker som finns inom den egna ansvars- eller verksamhetsområdet. ge underlag för information till kommuninnevånarna och anställda ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten samt ökar robustheten stödja den fysiska planeringen utveckla förmågan att hantera inträffande kriser bidra med åtgärder som långsiktigt ger en god ekonomi 1.3 Mål Målet är att: ha god kunskap om risker och sårbarhet, som kan påverka kommunens verksamhet ha en planering för hur risker och sårbarheter skall undanröjas eller minskas ha en god förmåga att hantera en extraordinär händelse ha en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen inom det geografiska området verka för samordning av all krishantering i det förebyggande arbetet och i det akuta skedet, som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för. 1.4 Avgränsningar Beslutet att en händelse är extraordinär för med sig en rad juridiska aspekter och är ett beslut som sällan tas i Sverige. Det bör tas i beaktande att vad som anses vara en extraordinär händelse kan
7 variera från kommun till kommun beroende på kommunens storlek och resurser. Nordmalings kommun har därför valt att titta på oönskade händelser som sträcker sig från stora olyckor till kriser och extraordinära händelser. Denna risk- och sårbarhetsanalys kommer att fokusera övergripande på de kommunala verksamheter som ansetts som samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv. I framtiden kommer djupare analyser av kommunens samhällsviktiga verksamheter att göras för att få en mer komplett bild av vilka risker och sårbarheter som finns. Hela eller delar av kommunens krishantering kan komma att sättas på prov även i händelse av en större olycka eller kris. Att bara analysera extraordinära händelser skulle därför begränsa kommunens risk- och sårbarhetsanalys. I denna analys redovisas inte heller samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området Nordmalings kommun. Detta då det saknas ett lokalt krishanteringsråd i kommunen. Detta kommer därför att finnas med i kommande RSA. 1.5 Metod Kommunen har valt att använda sig av en gemensam metod för de verksamhetsspecifika analyserna liksom den kommunövergripande analysen för att underlätta arbetet. Genom att använda sig av en etablerad metod kan kommunen dessutom lättare lägga grunden för att arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen ska bli en kontinuerlig process i verksamheterna. Kommunens riskhanteringsgrupp har tillsammans arbetat fram en övergripande risk- och sårbarhetsanalys. Riskhanteringsgruppen består av representanter på chefsnivå från samhällsbyggnadsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, kommunledningskontoret, räddningstjänsten samt IT-kontoret. Vid behov av spetskompetens har sådan inhämtats från respektive förvaltning. Riskhanteringsgruppen har träffats vid två tillfällen för att genomföra analyserna utifrån MVAmetoden (se nedan). Genom mallar/ matriser och frågeställningar i instruktionsmaterialet har gruppen diskuterat sig fram till olika tänkbara risker, oönskade händelser, konsekvenser och möjlig felutveckling i scenarion samt olika typer av åtgärdsförslag för att bättre hantera kriser MVA- metoden MVA står för mångdimensionell verksamhetsanalys och är en processinriktad metod som används för att analysera verksamheters/förvaltningars/funktioners sårbarhet ur ett brett perspektiv. Syftet med metoden är att verksamheten får möjlighet att bedöma hur sårbara de är mot oönskade händelser och arbeta fram underlag till förbättringar. Metoden omfattar scenariometodik och analyserna genomförs i seminarieform. Olika mallar och matriser har använts för att lättare tydliggöra analysens resultat. Dessa mallar och matriser samt instruktioner har till viss del omarbetats i form av förenklingar och förtydliganden för att bättre passa Nordmalings kommun. Analysen har tre grundläggande seminarier: Plattform: Under det första seminariet behandlas de värden, objekt och funktioner som verksamheten ser som skyddsvärda. Oönskade händelser och dess konsekvenser samt riskkällor och riskobjekt inom den egna organisationen lyfts fram. Analys: Med utgångspunkt i identifierade oönskade händelserna väljs ett antal scenarion ut för en mer grundlig sårbarhetsanalys.
8 Återkoppling: Sårbarhetsanalysen följs upp av ett återkopplingsseminarium. Under detta seminarium görs en sammanfattande bedömning av kommunens krishanteringsförmåga. Här diskuteras och preciseras förslag på åtgärder för att förbättra krishanteringsförmågan. Materialet från de tre seminarierna sammanställs sedan i en risk- och sårbarhetsanalys. 1.6 Uppföljning av risk- och sårbarhetsanalysen Uppföljning av kommunens risk- och sårbarhet kommer att ske i enlighet med MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Riskhanteringsgruppen ska sammanträda minst en gång per år för att genomföra en uppföljning av analysen alternativt fördjupa analysen om behovet finns. Vid riskhanteringsgruppens sammankomster ges också möjlighet att lyfta de verksamhetsspecifika analyserna. Respektive förvaltningschef är ansvarig för att analysen genomförs eller fördjupas samt att beslutade åtgärder genomförs.
9 2 Övergripande beskrivning av kommunen Nordmaling är en kommun i Västerbottens län belägen på kuststräckan mellan Örnsköldsvik och Umeå. Genom kommunen rinner två älvar, Lögdeälven och Öreälven. Kommunens yta är 1250 km² och befolkningen uppgår till cirka 7030 innevånare. Cirka 70 % av befolkningen bor inom en kustremsa med en bredd på ungefär 1 mil. Centralorten Nordmaling har cirka 2600 innevånare och i övrigt finns ett antal byar med varierande antal innevånare allt ifrån ett par boende till boende. Näringslivet är omväxlande med jord- och skogsbruk och industriell verksamhet där de största företagen är Olofsfors stålindustri, Sulzer pumptillverkning, SCIRKA sågverk och Masonite Beams. Kommunen har även en varierande småindustri. Större vägar inom kommunen är E4 och väg 353. Stambanan korsar den norra delen av kommunen och den nya Botniabanan går i utkanten av centralorten Nordmaling.
10 2.1 Kommunal verksamhet Den kommunala verksamheten består av fyra förvaltningar; barn- och utbildningsförvaltningen, kommunledningskontoret, samhällsbyggnadsförvaltningen samt socialförvaltningen. Totalt har kommunen 752 (2012) anställda vilket även inkluderar timanställda och förtroendevalda. Barn- och utbildningsförvaltningen (BoU) erbjuder verksamheter inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola, kultur, bibliotek, och musikskola. Förvaltningen har cirka 200 anställda och cirka 700 elever i grundskolan och cirka 260 barn inom förskola/pedagogisk omsorg. Kommunledningskontoret (KLK) fungerar som administrativ stödfunktion för kommunens olika förvaltningar och verksamheter samt tillhandahåller service till medborgarna. Förvaltningen är indelad i kansli, personalavdelning, ekonomiavdelning, tillväxt och utveckling och IT-avdelningen. KLK består av cirka 20 anställda. Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) har cirka 85 anställda inom GVA-avdelning, fastighetsavdelning, miljö- och hälsoskyddsavdelning, plan- och byggavdelning, räddningstjänst samt administration. Fastighetsavdelningen förvaltar cirka m 2 våningsytor. Gatuavdelningen ansvarar bland annat för kommunens gator och vägar, vatten och avlopp, avfallshantering och återvinning och tekniskt service. Det kommunala bostadsbolaget, Nordmalingshus, förvaltar drygt 350 lägenheter med hyresrätt. Socialförvaltningen har cirka 400 anställda och verksamheten är organiserad i fyra avdelningar; individ- och familjeomsorg, äldre- och handikappomsorg, HVB-verksamhet samt en gemensam administration. Verksamheten syftar till att erbjuda stöd och behandling samt vård och omsorg för medborgarna i kommunen.
11 2.2 Umeåregionen Nordmalings kommun bedriver samarbete inom Umeåregionen, tillsammans med Bjurholm, Vännäs, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Örnsköldsvik, för att främja näringsliv och tillväxt, och för bra livsvillkor och samhällsservice. Samarbetet inom Umeåregionen har medfört att kommunens arbete blivit effektivare och att gemensamma resurser kan användas på ett effektivare sätt. Kommunerna inom Umeåregionen samarbetar bland annat inom beredskapsfrågor, flyktingmottagning, kollektivtrafik, strandskoning, turism, och vindkraft.
12 3 Kommunens roll och ansvar Kommunens ansvar och skyldigheter gällande beredskapsfrågor regleras i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Enligt lag 2006:544, 2 kap. 1 är kommunen skyldig att analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa och hur dessa kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen ska sedan med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. Enligt lag 2006:544 har kommunen ett geografiskt områdesansvar. Det innebär att kommunen inom det geografiska området ska verka för samordning och samverkan mellan olika aktörer samt se till att information till allmänheten under en kris samordnas. Ett lokalt krishanteringsråd i Nordmalings kommun är tänkt att startas innan nästa mandatperiod. Där ska kommunen tillsammans med samhällsviktiga aktörer och organisationer ingå. Kommunen ska enligt lag 2006:544 ha en krisledningsnämnd som träder i kraft i händelse av en kris. Krisledningsnämndens roll och ansvar beskrivs närmare i kommunens krislednings- och informationsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunen ansvarar även för att anställda och förtroendevalda, minst en gång per mandatperiod, får den utbildning och övning som behövs för att kunna lösa sina arbetsuppgifter i händelse av en kris. Länsstyrelsen ska regelbundet informeras i händelse av kris samt vilka åtgärder som vidtas i ett förebyggande skede samt hur detta påverkar kommunens beredskap.
13 4 Nordmalings kommuns krishanteringsförmåga Kommunens krishanteringsförmåga och samhällsviktiga verksamheters förmåga att motstå allvarliga störningar bedöms årligen på olika sätt, bland annat genom MSB:s förmågebedömning. Då denna riskoch sårbarhetsanalys ses som en nystart inom området har kommunen som första steg i processen fokuserat på kommunal verksamhet. Detta då majoriteten av de samhällsviktiga verksamheterna inom kommunens geografiska område återfinns i kommunal regi. Därför kommer fokus att ligga på kommunens förmåga att motstå och hantera riskerna som kan leda till en kris. 4.1 Kommunens generella förmåga En ny krisledningsplan är under upprättande och den kommer att övas. Reservkraft saknas i kommunhuset där ledningsrummet finns. Reservlokalerna är placerade i brandstationen och där finns reservkraft som testas regelbundet. De materiella resurser som finns är begränsade. Dock finns det ett bra samarbete inom Umeåregionen om ut- och inlåning mellan kommunerna. Personella resurser: utbildad personal finns men är inte övade för skarp händelse i den omfattning man kan önska. Några större händelser har (lyckligtvis) inte inträffat där organisationen satts på prov. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunens krishanteringsförmåga kan ses som bristfällig men arbetet (ny krisledningsplan, uppdaterad RSA, övningsplanering) att förbättra förmågan är påbörjat. När arbetet är klart kommer kommunens krishanteringsförmåga förbättras och kommunen kommer att vara bättre förberedd om/när en kris inträffar. När det gäller informationssäkerheten och säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur (IT) finns brister. Kommunens servrar har UPS (extrabatteri) som klarar cirka 60 minuters strömavbrott men saknar reservkraft med uthållighet om minst en vecka. En flytt av samhällsviktiga verksamheter (räddningstjänsten, IT, vattenverk) är inte förberedd och inga övningar är genomförda. En stor del av kommunen har sin vattenförsörjning från kommunens enda vattentäckt. Det finns ytterligare en kartlagd vattentäckt men detta är fortfarande på planeringsstadiet och inga beslut är tagna om den ska tas i bruk. En inventering av de materiella resurser som finns i kommunen är inte gjort i dagsläget men kommer att genomföras. Utbildad personal finns men regelbundna övningar har inte genomförts. Att omfördela personal inom kommunen eller att ta emot förstärkningsresurser är möjligt men en plan för hur detta ska hanteras bör upprättas. Några större händelser har inte inträffat men ett antal övningar på tjänstemannanivå inom olika förvaltningar har genomförts. Sammanfattningsvis är bedömningen att förmågan i samhällsviktig verksamhet, som är kommunens ansvar, att motstå allvarliga störningar anses som bristfällig. 4.2 Ledning, samverkan och information Indikatorn ledning, samverkan och information, innefattar komponenter som krisledningsplan, utbildning och övning, resurser och tekniska system för krisledning, rutiner för samverkan samt rutiner och tekniskt stöd för information.
14 4.2.1 Ledning Kommunens krisledningsplan blev senast antagen Denna plan kommer att uppdateras och revideras under 2013 för att antas innan årets slut. Planen är generell och ska kunna användas vid olika typer att krissituationer, även de som inte är extraordinära händelser men som kräver hela eller delar av krisledningen. Under 2010 genomgick krisledningsnämnden ett utbildningsprogram i krishantering för ledningsgrupper på operativ ledningsnivå, KLO, vilket innefattat både utbildning, seminarieövning samt en realtidsövning. Kommunen har dessvärre vissa brister när det gäller utbildning och övning för respektive nämnd och förvaltning. Detta kommer att åtgärdas genom att en utbildnings- och övningsplan upprättas av kommunen Samverkan Samverkan sker i olika former med länsstyrelsen och inom Umeåregionen. Ett lokalt krishanteringsråd är tänkt att startas under 2013 som ska ge möjlighet till samverkan mellan kommunen, organisationer och näringslivet Information Kommunen anser sig ha nödvändiga resurser i form av teknisk utrustning samt rutiner för att hantera kommunikation och lägesbild. Uthålligheten hos krisledningen ses emellertid som ett problem vid en längre krissituation. Problemet skulle kunna lösas genom att krisledningen arbetar i treskift vid längre kriser. Detta är någonting man kommer att arbeta vidare med både för krisledningsnämnden och på ledningsnivå på förvaltningarna Sammanfattning indikatorer När det gäller indikatorn ledning, samverkan och information anser kommunen att man delvis uppfyller indikatorn. Genom att upprätta en övningsplan och även starta ett lokalt krishanteringsråd skulle kommunen uppnå indikatorn till fullo. 4.3 Larm och omvärldsbevakning Nästa indikator som bedömer kommunens krishanteringsförmåga är indikatorn larm och omvärldsbevakning som innefattar komponenterna: övade larmrutiner omvärldsbevakning för att snabbt varnas vid en kris rutiner och tekniskt stöd för att sprida information internt och externt Larm Kommunen har dygnet runt, året runt en räddningschef i beredskap, i samarbete med Bjurholm och Vännäs. Ett troligt scenario vid en händelse i kommunen är att räddningschef i beredskap mottar ett larm från SOS-alarm och gör bedömningen att krisledningen och krisledningsnämnden bör sammankallas. Larmfunktioner inom vatten och avloppsverksamhet finns för att kommunen snabbt ska kunna hantera en oönskad situation Omvärldsbevakning Kommunen har inte några fastställda rutiner för omvärldsbevakning. Kommunens informatör svarar för att omvärldsbevaka genom sociala medier, webb, kring kommunen i allmänhet och svara på allmänhetens frågor. Varje anställd ansvarar själv för att hålla sig uppdaterad inom sitt ansvarsområde. Den övergripande omvärldsbevakningen ansvarar kommunchefen för. Kommunen bedömer att man delvis har uppnått indikatorn larm och omvärldsbevakning. Genom att
15 säkerställa rutiner för omvärldsbevakning för att snabbt varna om allvarliga kriser skulle kommunen uppnå indikatorn till fullo. 4.4 Informationssäkerhet Indikatorerna redundans och robusthet inom kommunen och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, telefon och radio) samt förmågan hos kommunen att upprätthålla informationstillgångarnas sekretess, riktighet och tillgänglighet bedöms delvis uppnådda. 4.5 Materiella och personella resurser När det gäller materiella resurser som kan tas i bruk med kort varsel och även har en uthållighet om minst en vecka har kommunen delvis uppnått indikatorn. Förmågan att omfördela interna resurser och att ta emot externa förstärkningsresurser finns. De personella resurserna är utbildade men inte övade regelbundet i den utsträckning som krävs. Dock är personalen tillgänglig med kort varsel och en omfördelning av personal är möjlig. 4.6 Flytt av verksamhet Kommunen brister i sin krishanteringsförmåga vad gäller flytt av verksamhet. Ingen förvaltning har i dagsläget övat att flytta hela eller delar av sin verksamhet. Det finns dock planer för hur detta ska genomföras inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Socialförvaltning ska upprätta liknande planer och man planerar att genomföra övningar inom förvaltningarna. 4.7 Reservkraft Reservkraft finns i räddningscentralen på brandstationen. Denna reservkraft testas kontinuerligt en gång i kvartalet och har en uthållighet om minst en vecka. Det har även tagits fram ett förslag på reservkraft, med hjälp av MSB, till kommunalhuset. Det har ännu inte tagits något politiskt beslut om detta ska genomföras. 4.8 Kommunens extra resurser POSOM POSOM står för Psykiskt och socialt omhändertagande är en verksamhet som fungerar som resurs till kommunens övergripande krisledningsorganisation. Kommunen ansvarar för att bistå med krisstödjande insatser av olika former i samband med allvarliga händelser. Kommunens POSOM med ledningsgrupp och stödpersoner har här en viktig uppgift: att ge krisstöd vid olyckor och större händelser. Vid behov kan POSOM även ge stöd en kort tid efteråt och förmedla fortsatt stöd. På detta sätt ska POSOM förebygga psykisk ohälsa på sikt.
16 5 Analys Nedan redovisas vilka typer av samhällsviktiga verksamheter som bedrivs inom kommunen och vilka risker och oönskade händelser som kan inträffa. Utifrån dessa har sedan ett antal scenarion analyserats för att belysa kommunens krishanteringsförmåga. 5.1 Samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, definition av samhällsviktig verksamhet: En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjliga. För att veta vilka risker som finns måste man veta vad som riskeras. MVA-metoden analyserar därför vad som är värdefullt och skyddsvärt inom kommunens geografiska område. Utifrån MSB:s definition av samhällsviktig verksamhet har kommunal, privat samt övrig offentlig verksamhet identifierats. I följande tabell finns Nordmalings kommuns identifierade samhällsviktiga verksamheter. Sektorer Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Infrastruktur Kommunalteknisk försörjning Offentlig förvaltning Typ av verksamhet Kommunal Övrig offentlig Privat Fjärrvärme El Drivmedel - bensinstationer Kontantförsörjning bank eller internetbank Livsmedelbutiker Äldreomsorg Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Barnomsorg inkl. lågstadium IT Vägar Broar Dricksvatten Reningsverk Sophantering Väghållning Ledningsplats Krisledningsorganisation och administrativa stödfunktioner Data/IT Information Personal Skydd och säkerhet Räddningstjänst Polis Ambulans Vårdcentral Läkemedelsdistribution till kommunens verksamhet/privatpersoner apotek Internet TV Radio Telefoni Tidning Post Vägar Järnvägar Broar
17 Av de kommunala verksamheterna är det viktigt att dessa fungerar utan avbrott: Räddningstjänsten Individ- och familjeomsorgen Äldre- och handikappomsorgen Kommunala verksamheter som är av central betydelse för att hantera krisen är: Data/IT Telefoni Information Krisledningsorganisationen Resurser som anses nödvändiga för att bedriva verksamhet anses vara: Elförsörjning Fjärrvärme Renhållning Vatten Avlopp 5.2 Kritiska beroenden Inom samhällsviktig verksamhet i det geografiska området har följande kritiska beroenden identifierats: Drivmedel Energiförsörjning Elektroniska kommunikationer (telefoni och datakommunikation) Kommunalteknisk försörjning Personal I dagsläget har kommunen inte genomfört någon djupare analys av vilka kritiska beroenden som finns inom det geografiska områdets olika samhällsviktiga verksamheter. Detta är någonting som bör genomföras till framtida risk- och sårbarhetsanalyser. 5.3 Risker i samhället De risker som identifieras i samhället är många och ser olika ut. Riskbilden omfattar såväl vanliga olyckor och skador som kriser och extraordinära händelser (figur 1). Vanliga olyckor har relativt hög frekvens men får begränsade konsekvenser för samhället, t.ex. trafikolyckor, arbetsolyckor, fallolyckor, inbrott och skadegörelse. Stora olyckor kan vara brand i offentlig byggnad eller järnvägsolyckor. De inträffar relativt sällan men dess konsekvenser blir desto större. Kriser och extraordinära händelser är händelser som inträffar sällan men vars konsekvenser kan bli förödande. Sådana händelser kan vara naturolyckor, kärnkraftsolyckor eller terroristdåd. Denna riskoch sårbarhetsanalys fokuserar på stora olyckor, kriser samt extraordinära händelser.
18 Figur 1. Riskskala 5.4 Oönskade händelser och risker i Nordmalings kommun MVA-metoden belyser vilka oönskade händelser/risker som kan inträffa. Denna genomgång kan även kallas för en riskinventering. Med utgångspunkt i identifierade samhällsviktiga verksamheter har följande oönskade händelser/risker identifierats i Nordmalings kommun: 5.5 Riskanalys En riskanalys svarar på frågorna; vad kan hända, hur stor är sannolikheten att det inträffar och vilka konsekvenser kan dessa händelser få. Sannolikheten är skattad på en femårsperiod i fem kategorier från mycket låg till mycket hög sannolikhet. Konsekvenserna är skattade i förhållande till befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden och beskrivs mer ingående nedan. Nedan redovisas en beskrivning av respektive konsekvensklass. Nivå Konsekvens Beskrivning 1 Mycket begränsade 2 Begränsade 3 Allvarliga 4 Mycket allvarlig Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö. Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö. Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö. Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö.
19 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö. Riskanalysen har sammanställts i en riskmatris, figur 2, vilket ger en överblick av de identifierade händelsernas uppskattades risknivå. Siffrorna i matrisen motsvarar respektive inventerad händelse enligt nedan. 8, 12 4, 9 3, 15 1, 6, 7, , 10 13, Figur 2 Riskmatris Kategori Hot och social oro Naturolyckor Olyckor Typ av oönskad händelse/risk 1. Sabotage IT 2. Hot 3. Oväder 4. Skogsbrand 5. Ras och skred 6. Brand 7. Olycka farligt gods 8. Bussolycka Förklaring/exempel Mot tjänsteman/skola/förtroendevalda Snökaos eller storm, 100-års regn Omfattande Storbrand kommunalhus/värmeverk På väg eller järnväg Sjukdomar 9. Pandemi Influensapandemi Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 10. Strömavbrott 11. Drivmedelsbrist 12. Dricksvattenavbrott 13. Förorenat dricksvatten 14. IT-bortfall 15. Teleavbrott 16. Värmebortfall Lokalt Läckage, pumphaveri Sabotage
20 6 Fördjupade analyser Tre olika scenarion har analyserats djupare. Bedömningen var att dessa scenarier, utifrån riskinventeringen som gjorts i kommunen, var de händelser som är av större omfattning gällande konsekvenser och med störst sannolikhet kan inträffa inom en 5-årsperiod. 6.1 Analys av brand i skola Uppgifter Aktörer Hanteringsförmåga Möjlig felutveckling Brand på skola Klockan natten till söndagen utlöses brandlarmet i Artediskolan, högstadiet. När räddningstjänsten anländer brinner det på flera platser i byggnaden och skolan går inte att rädda. Branden misstänks vara anlagd men ingen är under söndagen misstänkt för dådet. Kontakta med skolans ledningsgrupp + försäkringsbolag Räddningstjänst Inga tydliga brister/problem Kontaktuppgifter? Uppdaterade planer? Är berörda förtrogna med dem? Ordna lokaler och transporter Skolans ledningsgrupp + samhällsbyggnads Inga tydliga brister/problem Få ut information Barn- och utbildningschef + informatör Inga tydliga brister/problem Rykten Matfrågan Barn- och utbildningschef Osäkerhet/oklarheter Varmhållning och transporter, Utredning/orsak Polisen Inga tydliga brister/problem Upprätta kriscenter Skolans ledningsgrupp Inga tydliga brister/problem Sannolikhet och konsekvens Sannolikheten att en större brand skulle kunna inträffa har bedömts som medelhög och konsekvenserna som allvarliga. Förväntade konsekvenser för kommunen är att nya alternativa lokaler, transporter av skolbarn och matfrågan (varmhållning och transport) måste lösas. Detta kommer att ställa krav på personalen och även ledningen som ska samordna. En annan sak som kommer att ställa stora krav på kommunen är att rätt information meddelas till allmänhet och media. Rykten sprids fort i dagens sociala medier och kommunens informatör kommer att belastas hårt. Det dagliga arbetet blir förmodligen lidande men bedömningen är att de problem som uppstår skulle lösas men det skulle ta en
Risk- och sårbarhetsanalys
Dokumenttyp Risk- och sårbarhetsanalys För revidering ansvarar Samhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2016-2019 Diarienummer 2014-023-168 Uppföljning och tidplan Samhällsbyggnadschef Fastställt
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merPlan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merPlan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser
Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument
Läs merKonsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser
^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merPlan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.
KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merKRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun
Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap
1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merKRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER
KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKrisledningsplan för Östra Göinge kommun
Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merÖckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap
Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men
Läs mer4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral
Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1
Läs merKrisledningsplan för Hässleholms kommun
www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:
Läs merLagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,
Läs merKrisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden , 141. Reviderad (endast befattningsbenämningar)
2014-08-14 Dnr 2010.031 163 Omsorgsförvaltningen Ann Lindqvist Krisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden 2010-09-22, 141. Reviderad 2014-08-04 (endast befattningsbenämningar)
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys
Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-25 213, 2015KS/0531 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Värmdö kommun och dess geografiska område... 3 Arbetsprocess och metod...
Läs merHandlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014
Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Vara kommun
Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete... 1 3 Genomförande av
Läs merÖvergripande kommunal ledningsplan
-------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd
Läs merÅrlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016
1 (16) Årlig uppföljning av LEH för, 2016 2 (16) 1. Indikator...3 Ledning - Riskhantering...3 Ledning - Planering...4 Samverkan...6 Kommunikation...6 Informationssäkerhet...7 Kompetens - Utbildning...8
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014
Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets
Läs merStyrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun
Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merPlan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun
Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer
Läs merKrisledningsplan för Perstorps kommun
Datum 2012-09-06 Gäller fr.o.m. 2012-11-28 Antagen: kommunfullmäktige 2012-11-28 Ersätter: kommunfullmäktige 1999-11-15 Krisledningsplan för Perstorps kommun Krisledningsplanen är ett hjälpmedel för Krisledningsnämnden
Läs merStörningar i elförsörjningen
Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.
Läs merStyrdokument krisberedskap Timrå kommun
Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr
Läs merLedningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018
1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...
Läs merSÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden
2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merSäkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31, 190 Mål Målen för säkerhetsarbete är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar
Läs merDirekttelefon Referens Lag och annan statlig reglering
Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för
Läs merPlan för extraordinära händelser i Värmdö kommun
Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
Läs mer1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument
1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)
Läs merKRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN
KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.
Läs merStrategi för hantering av samhällsstörningar
Strategi för hantering av Dokumenttyp: Övergripande Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 26 oktober 2017 Ansvarig: Räddningstjänsten Revideras: vart 4:e år Följas upp: Årligen Strategi för
Läs merKRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser
KRISLEDNINGSPLAN Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser enl. lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder
Läs mer0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners
Läs merLedningsplan POSOM. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen
Ledningsplan POSOM Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Dokumenttyp Plan Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2019-03-27 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Orust kommun
Läs merSÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.
>> RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN 2011 Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. Hänvisningar till rapporten för vidare läsning finns under varje textdel. Denna
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys 2013-2015
Titel: Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 1 (15) Typ: Plan Giltighetstid: 013 015 Version: 1.0 Fastställd: KF 013-11-13, 138 Uppdateras: 015 Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 Innehållsförteckning 0. Bakgrund
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys. Rapport scenarioanalys
Risk- och sårbarhetsanalys Rapport scenarioanalys Scenarioanalys i verksamhet/förvaltning/funktion Arbetsmaterial Får ej citeras Scenario: Scenario: Baserat på genomförda seminarier: Ange datum Sammanställd
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys
Risk- och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 62 sidan 1 av 15 Innehållsförteckning Allmänt... 2 Vara kommun... 3 Arbetsprocess och metod... 4 Samhällsviktig verksamhet... 5 Risker,
Läs merS Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner
www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merMiljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014
Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 3 Metod... 3 Nämndens prioriterade åtaganden... 4 Nämndens kritiska
Läs merKRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014
STRÖMSTADS KOMMUN KRISBEREDSKAP KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 LEDNINGSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17, reviderad av Kommunfullmäktige 2013-04-25. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKrisledningsplan
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-10-25 Handläggare Christin Bjuggren Telefon: 08 508 08 015 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2017-11-14 Krisledningsplan 2017-2018
Läs merPlan för krisstödssamordning
Plan för krisstödssamordning POSOM Mönsterås och Högsby kommun 2017 Dokumentet har antagits av kommunstyrelserna i Mönsterås och Högsby Bakgrund Landstingets och sjukvårdens planering för allvarliga händelser
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.5
Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige
Läs merRapport Hantering av krisberedskap. Timrå kommun
Rapport Hantering av krisberedskap Timrå kommun Februari 2016 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Bedömning och rekommendationer 7 Sammanfattning Uppdrag och bakgrund En
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser
1 (8) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 Plan för hantering av extraordinära händelser Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Risk-
Läs merKommunikationsplan vid kris
Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1
Läs merStyrdokument för kommunens arbete med krisberedskap
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 149 Den 2016-11-01 Dnr 2016/00011 Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Kommunstyrelsens beslut Reviderat styrdokument
Läs merRevisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård
Revisionsrapport Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun November 2008 Christina Norrgård 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...3 2 Bakgrund...4 2.1 Aktuell lagstiftning...4 2.2 Uppdrag
Läs merProgram för krisberedskap
Kommunstyrelseförvaltningen Per Jonsson, 0611-348019 per.jonsson@harnosand.se PROGRAM Program för krisberedskap Dokumentnamn Fastställd Dokumentansvarig/processägare Dokumentinformation Dokumentet gäller
Läs merLagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB
Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk
Läs merStyrdokument för kommunal krisberedskap
1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under
Läs merPlan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan
Socialförvaltningen Datum: 2013-09-25 Socialförvaltningen Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: 2013.199 SN Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Socialförvaltningens
Läs merHandlingsprogram för trygghet och säkerhet
Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...
Läs merFöreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
PM 2010:77 RI (Dnr 001-962/2010) Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merKRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN
KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap 2015-2018 Motala kommun Del: Plan för hantering av extraordinära händelser Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: 2016-01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013
Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs merKrisledningsplan för Oxelösunds kommun
för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys samt krisplan
2013-03-15 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/82-012 Utbildningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag
Läs merStyrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015
Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel
Läs merStrategi för Risk- och krishantering
Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys
Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 125 1 (17) Risk- och sårbarhetsanalys Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se
Läs merSäkerhetspolicy för Tibro kommun
Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merUtbildnings- och övningsplan
1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-
Läs merStyrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap
Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten
Läs merPlan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun
Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp
Läs merStyrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.
Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168
Läs merStyrdokument för krisberedskap Robertsfors kommun
Dnr: 976.2016.00027.2832 Dnr 9016/120.109 Styrdokument för krisberedskap Robertsfors kommun 2016-2018 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund till styrdokumentet... 3 1.2. Syfte, avgränsningar
Läs mer