Risk- och sårbarhetsanalys 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk- och sårbarhetsanalys 2013"

Transkript

1 2013 Antagen av kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar Metod MVA- metoden Uppföljning av risk- och sårbarhetsanalysen Övergripande beskrivning av kommunen Kommunal verksamhet Umeåregionen Kommunens roll och ansvar Nordmalings kommuns krishanteringsförmåga Kommunens generella förmåga Ledning, samverkan och information Ledning Samverkan Information Sammanfattning indikatorer Larm och omvärldsbevakning Larm Omvärldsbevakning Informationssäkerhet Materiella och personella resurser Flytt av verksamhet Reservkraft Kommunens extra resurser POSOM Analys Samhällsviktig verksamhet Kritiska beroenden Risker i samhället Oönskade händelser och risker i Nordmalings kommun Riskanalys Fördjupade analyser Analys av brand i skola Sannolikhet och konsekvens Förmåga att hantera scenario... 21

3 6.1.3 Materiella och personella resurser Analys av farligt gods olycka Sannolikhet och konsekvens Förmåga att hantera scenario Materiella och personella resurser Analys av datorhaveri med IT-avbrott Sannolikhet och konsekvens Förmåga att hantera scenario Materiella och personella resurser Planerade åtgärder Översyn och uppdatering av larmlistor/kontaktlistor/samarbetspartslistor Reservkraft till kommunalhuset/ förstärkning av kommunal ledningsplats Reservkraftsinventering Skriftliga rutiner för befintlig reservkraft i kommunen Rekrytering till POSOM Frivilliga Resursgruppen/ FRG Reservkraft till drivmedelsanläggningar Samverkansbehandling av arbetsrättsliga aspekter kring omfördelning av personal mellan förvaltningar Fördjupad risk- och sårbarhetsanalys inom vissa samhällsviktiga verksamheter Antagen av kommunfullmäktige

4 Sammanfattning Kommunen är enligt lag Lag (2006: 544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap skyldig att under varje mandatperiod ta fram en risk- och sårbarhetsanalys. Analysen ska ligga till grund för kommunens fortsatta arbete med att förebygga, planera för och hantera kriser. Analysens övergripande syfte är att ta fram underlag för att skapa en trygg och säker miljö för alla som vistas i kommunen. Detta för att hjälpa både kommuninvånare, anställda och förtroendevalda att på bästa sätt hantera kriser. Denna analys har avgränsat sig genom att framförallt ta upp kommunens krisberedskap då de flesta samhällsviktiga instanser finns i kommunal regi. Kommunen krishanteringsförmåga och förmågan att motstå allvarliga störningar är idag bristfällig. Arbete pågår dock med att förbättra förmågan genom att skapa en ny krisledningsplan, uppdaterad RSA samt övningsplanering. När arbetet med dessa är färdigt kommer kommunen att ha en förbättrad krishanteringsförmåga och kommunen kommer att vara bättre förberedd om/när en kris inträffar. Analysen tar upp vilka oönskade händelser som kan ske i kommunen samt vilken konsekvens de kan få och vilken sannolikhet de har. Bland annat konstaterar man att risken är medelhög för de flesta scenarier, som exempelvis olika olyckor och avbrott i teknisk infrastruktur. Störst konsekvens får händelser som olyckor med brand, farligt gods och IT-avbrott. Tre scenarior tas upp särskilt: datorhaveri med IT-avbrott, olycka med farligt gods och brand i kommunens högstadieskola. I frågan om IT-avbrott har kommunen god beredskap det finns till viss del rutiner för hur ett sådant kan hanteras. Vid en olycka med farligt gods finns störst problem när det gäller livräddning då räddningstjänsten inte har tillräckliga resurser. Däremot finns ett samarbete med Umeå kommun där mer resurser finns. Vid en skolbrand är krishanteringsförmågan god men det kan bli problem med exempelvis information.

5 Begrepp och förkortningar Extraordinära händelser Definitionen på en extraordinär händelse är en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. MSB Myndigheten för samhällskydd och beredskap. POSOM Grupp för Psykiskt och socialt omhändertagande. RSA Risk- och sårbarhetsanalys.

6 1 Inledning Det huvudsakliga syftet med att upprätta kommunala risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) är att ta fram underlag för att skapa en trygg och säker miljö för alla som vistas i kommunen. Beslutsfattare och verksamhetsansvariga måste ha god kännedom om kommunens risker och sårbarheter för att kunna verka för att reducera antalet inträffade olyckor och andra oönskade händelser. En inventering och analys av kommunens risker och sårbarheter fungerar även som underlag för att utveckla förmågan att hantera oönskade händelser. 1.1 Bakgrund Samhället är i många avseenden sårbart. Hot och risker kan utlösas och skada människor och miljö eller orsaka ekonomisk skada. Det kan bland annat gälla naturolyckor, utsläpp i luft och vatten, bränder och explosioner, avbrott och störningar i vattenförsörjningen, elförsörjningen och teleförbindelserna samt smitta och sabotage. Nästan dagligen kan vi i medierna se och höra om hur såväl små som stora kriser inträffar och vilka konsekvenser dessa får för samhället. Kriserna berör på ett eller annat sätt en kommun. Därför är det angeläget för vår kommun att dels arbeta förebyggande med risker, dels ha en god förmåga att hantera krissituationer. Risk och sårbarhetsanalysen är ett bra underlag för detta arbete. Risker och sårbarheter bör behandlas i ett helhetsperspektiv. När kommunen skall stärka sin krishanteringsförmåga är det angeläget att kommunens verksamheter, kommunala bolag och samverkande myndigheter deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen och även få andra berörda parter inom det geografiska området att delta i arbetet. 1.2 Syfte Syftet är att: öka medvetenheten och kunskapen hos kommunens beslutsfattare och verksamhetsansvariga om vilka hot och risker som finns inom den egna ansvars- eller verksamhetsområdet. ge underlag för information till kommuninnevånarna och anställda ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten samt ökar robustheten stödja den fysiska planeringen utveckla förmågan att hantera inträffande kriser bidra med åtgärder som långsiktigt ger en god ekonomi 1.3 Mål Målet är att: ha god kunskap om risker och sårbarhet, som kan påverka kommunens verksamhet ha en planering för hur risker och sårbarheter skall undanröjas eller minskas ha en god förmåga att hantera en extraordinär händelse ha en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen inom det geografiska området verka för samordning av all krishantering i det förebyggande arbetet och i det akuta skedet, som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för. 1.4 Avgränsningar Beslutet att en händelse är extraordinär för med sig en rad juridiska aspekter och är ett beslut som sällan tas i Sverige. Det bör tas i beaktande att vad som anses vara en extraordinär händelse kan

7 variera från kommun till kommun beroende på kommunens storlek och resurser. Nordmalings kommun har därför valt att titta på oönskade händelser som sträcker sig från stora olyckor till kriser och extraordinära händelser. Denna risk- och sårbarhetsanalys kommer att fokusera övergripande på de kommunala verksamheter som ansetts som samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv. I framtiden kommer djupare analyser av kommunens samhällsviktiga verksamheter att göras för att få en mer komplett bild av vilka risker och sårbarheter som finns. Hela eller delar av kommunens krishantering kan komma att sättas på prov även i händelse av en större olycka eller kris. Att bara analysera extraordinära händelser skulle därför begränsa kommunens risk- och sårbarhetsanalys. I denna analys redovisas inte heller samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området Nordmalings kommun. Detta då det saknas ett lokalt krishanteringsråd i kommunen. Detta kommer därför att finnas med i kommande RSA. 1.5 Metod Kommunen har valt att använda sig av en gemensam metod för de verksamhetsspecifika analyserna liksom den kommunövergripande analysen för att underlätta arbetet. Genom att använda sig av en etablerad metod kan kommunen dessutom lättare lägga grunden för att arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen ska bli en kontinuerlig process i verksamheterna. Kommunens riskhanteringsgrupp har tillsammans arbetat fram en övergripande risk- och sårbarhetsanalys. Riskhanteringsgruppen består av representanter på chefsnivå från samhällsbyggnadsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, kommunledningskontoret, räddningstjänsten samt IT-kontoret. Vid behov av spetskompetens har sådan inhämtats från respektive förvaltning. Riskhanteringsgruppen har träffats vid två tillfällen för att genomföra analyserna utifrån MVAmetoden (se nedan). Genom mallar/ matriser och frågeställningar i instruktionsmaterialet har gruppen diskuterat sig fram till olika tänkbara risker, oönskade händelser, konsekvenser och möjlig felutveckling i scenarion samt olika typer av åtgärdsförslag för att bättre hantera kriser MVA- metoden MVA står för mångdimensionell verksamhetsanalys och är en processinriktad metod som används för att analysera verksamheters/förvaltningars/funktioners sårbarhet ur ett brett perspektiv. Syftet med metoden är att verksamheten får möjlighet att bedöma hur sårbara de är mot oönskade händelser och arbeta fram underlag till förbättringar. Metoden omfattar scenariometodik och analyserna genomförs i seminarieform. Olika mallar och matriser har använts för att lättare tydliggöra analysens resultat. Dessa mallar och matriser samt instruktioner har till viss del omarbetats i form av förenklingar och förtydliganden för att bättre passa Nordmalings kommun. Analysen har tre grundläggande seminarier: Plattform: Under det första seminariet behandlas de värden, objekt och funktioner som verksamheten ser som skyddsvärda. Oönskade händelser och dess konsekvenser samt riskkällor och riskobjekt inom den egna organisationen lyfts fram. Analys: Med utgångspunkt i identifierade oönskade händelserna väljs ett antal scenarion ut för en mer grundlig sårbarhetsanalys.

8 Återkoppling: Sårbarhetsanalysen följs upp av ett återkopplingsseminarium. Under detta seminarium görs en sammanfattande bedömning av kommunens krishanteringsförmåga. Här diskuteras och preciseras förslag på åtgärder för att förbättra krishanteringsförmågan. Materialet från de tre seminarierna sammanställs sedan i en risk- och sårbarhetsanalys. 1.6 Uppföljning av risk- och sårbarhetsanalysen Uppföljning av kommunens risk- och sårbarhet kommer att ske i enlighet med MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Riskhanteringsgruppen ska sammanträda minst en gång per år för att genomföra en uppföljning av analysen alternativt fördjupa analysen om behovet finns. Vid riskhanteringsgruppens sammankomster ges också möjlighet att lyfta de verksamhetsspecifika analyserna. Respektive förvaltningschef är ansvarig för att analysen genomförs eller fördjupas samt att beslutade åtgärder genomförs.

9 2 Övergripande beskrivning av kommunen Nordmaling är en kommun i Västerbottens län belägen på kuststräckan mellan Örnsköldsvik och Umeå. Genom kommunen rinner två älvar, Lögdeälven och Öreälven. Kommunens yta är 1250 km² och befolkningen uppgår till cirka 7030 innevånare. Cirka 70 % av befolkningen bor inom en kustremsa med en bredd på ungefär 1 mil. Centralorten Nordmaling har cirka 2600 innevånare och i övrigt finns ett antal byar med varierande antal innevånare allt ifrån ett par boende till boende. Näringslivet är omväxlande med jord- och skogsbruk och industriell verksamhet där de största företagen är Olofsfors stålindustri, Sulzer pumptillverkning, SCIRKA sågverk och Masonite Beams. Kommunen har även en varierande småindustri. Större vägar inom kommunen är E4 och väg 353. Stambanan korsar den norra delen av kommunen och den nya Botniabanan går i utkanten av centralorten Nordmaling.

10 2.1 Kommunal verksamhet Den kommunala verksamheten består av fyra förvaltningar; barn- och utbildningsförvaltningen, kommunledningskontoret, samhällsbyggnadsförvaltningen samt socialförvaltningen. Totalt har kommunen 752 (2012) anställda vilket även inkluderar timanställda och förtroendevalda. Barn- och utbildningsförvaltningen (BoU) erbjuder verksamheter inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola, kultur, bibliotek, och musikskola. Förvaltningen har cirka 200 anställda och cirka 700 elever i grundskolan och cirka 260 barn inom förskola/pedagogisk omsorg. Kommunledningskontoret (KLK) fungerar som administrativ stödfunktion för kommunens olika förvaltningar och verksamheter samt tillhandahåller service till medborgarna. Förvaltningen är indelad i kansli, personalavdelning, ekonomiavdelning, tillväxt och utveckling och IT-avdelningen. KLK består av cirka 20 anställda. Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) har cirka 85 anställda inom GVA-avdelning, fastighetsavdelning, miljö- och hälsoskyddsavdelning, plan- och byggavdelning, räddningstjänst samt administration. Fastighetsavdelningen förvaltar cirka m 2 våningsytor. Gatuavdelningen ansvarar bland annat för kommunens gator och vägar, vatten och avlopp, avfallshantering och återvinning och tekniskt service. Det kommunala bostadsbolaget, Nordmalingshus, förvaltar drygt 350 lägenheter med hyresrätt. Socialförvaltningen har cirka 400 anställda och verksamheten är organiserad i fyra avdelningar; individ- och familjeomsorg, äldre- och handikappomsorg, HVB-verksamhet samt en gemensam administration. Verksamheten syftar till att erbjuda stöd och behandling samt vård och omsorg för medborgarna i kommunen.

11 2.2 Umeåregionen Nordmalings kommun bedriver samarbete inom Umeåregionen, tillsammans med Bjurholm, Vännäs, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Örnsköldsvik, för att främja näringsliv och tillväxt, och för bra livsvillkor och samhällsservice. Samarbetet inom Umeåregionen har medfört att kommunens arbete blivit effektivare och att gemensamma resurser kan användas på ett effektivare sätt. Kommunerna inom Umeåregionen samarbetar bland annat inom beredskapsfrågor, flyktingmottagning, kollektivtrafik, strandskoning, turism, och vindkraft.

12 3 Kommunens roll och ansvar Kommunens ansvar och skyldigheter gällande beredskapsfrågor regleras i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Enligt lag 2006:544, 2 kap. 1 är kommunen skyldig att analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa och hur dessa kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen ska sedan med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. Enligt lag 2006:544 har kommunen ett geografiskt områdesansvar. Det innebär att kommunen inom det geografiska området ska verka för samordning och samverkan mellan olika aktörer samt se till att information till allmänheten under en kris samordnas. Ett lokalt krishanteringsråd i Nordmalings kommun är tänkt att startas innan nästa mandatperiod. Där ska kommunen tillsammans med samhällsviktiga aktörer och organisationer ingå. Kommunen ska enligt lag 2006:544 ha en krisledningsnämnd som träder i kraft i händelse av en kris. Krisledningsnämndens roll och ansvar beskrivs närmare i kommunens krislednings- och informationsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunen ansvarar även för att anställda och förtroendevalda, minst en gång per mandatperiod, får den utbildning och övning som behövs för att kunna lösa sina arbetsuppgifter i händelse av en kris. Länsstyrelsen ska regelbundet informeras i händelse av kris samt vilka åtgärder som vidtas i ett förebyggande skede samt hur detta påverkar kommunens beredskap.

13 4 Nordmalings kommuns krishanteringsförmåga Kommunens krishanteringsförmåga och samhällsviktiga verksamheters förmåga att motstå allvarliga störningar bedöms årligen på olika sätt, bland annat genom MSB:s förmågebedömning. Då denna riskoch sårbarhetsanalys ses som en nystart inom området har kommunen som första steg i processen fokuserat på kommunal verksamhet. Detta då majoriteten av de samhällsviktiga verksamheterna inom kommunens geografiska område återfinns i kommunal regi. Därför kommer fokus att ligga på kommunens förmåga att motstå och hantera riskerna som kan leda till en kris. 4.1 Kommunens generella förmåga En ny krisledningsplan är under upprättande och den kommer att övas. Reservkraft saknas i kommunhuset där ledningsrummet finns. Reservlokalerna är placerade i brandstationen och där finns reservkraft som testas regelbundet. De materiella resurser som finns är begränsade. Dock finns det ett bra samarbete inom Umeåregionen om ut- och inlåning mellan kommunerna. Personella resurser: utbildad personal finns men är inte övade för skarp händelse i den omfattning man kan önska. Några större händelser har (lyckligtvis) inte inträffat där organisationen satts på prov. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunens krishanteringsförmåga kan ses som bristfällig men arbetet (ny krisledningsplan, uppdaterad RSA, övningsplanering) att förbättra förmågan är påbörjat. När arbetet är klart kommer kommunens krishanteringsförmåga förbättras och kommunen kommer att vara bättre förberedd om/när en kris inträffar. När det gäller informationssäkerheten och säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur (IT) finns brister. Kommunens servrar har UPS (extrabatteri) som klarar cirka 60 minuters strömavbrott men saknar reservkraft med uthållighet om minst en vecka. En flytt av samhällsviktiga verksamheter (räddningstjänsten, IT, vattenverk) är inte förberedd och inga övningar är genomförda. En stor del av kommunen har sin vattenförsörjning från kommunens enda vattentäckt. Det finns ytterligare en kartlagd vattentäckt men detta är fortfarande på planeringsstadiet och inga beslut är tagna om den ska tas i bruk. En inventering av de materiella resurser som finns i kommunen är inte gjort i dagsläget men kommer att genomföras. Utbildad personal finns men regelbundna övningar har inte genomförts. Att omfördela personal inom kommunen eller att ta emot förstärkningsresurser är möjligt men en plan för hur detta ska hanteras bör upprättas. Några större händelser har inte inträffat men ett antal övningar på tjänstemannanivå inom olika förvaltningar har genomförts. Sammanfattningsvis är bedömningen att förmågan i samhällsviktig verksamhet, som är kommunens ansvar, att motstå allvarliga störningar anses som bristfällig. 4.2 Ledning, samverkan och information Indikatorn ledning, samverkan och information, innefattar komponenter som krisledningsplan, utbildning och övning, resurser och tekniska system för krisledning, rutiner för samverkan samt rutiner och tekniskt stöd för information.

14 4.2.1 Ledning Kommunens krisledningsplan blev senast antagen Denna plan kommer att uppdateras och revideras under 2013 för att antas innan årets slut. Planen är generell och ska kunna användas vid olika typer att krissituationer, även de som inte är extraordinära händelser men som kräver hela eller delar av krisledningen. Under 2010 genomgick krisledningsnämnden ett utbildningsprogram i krishantering för ledningsgrupper på operativ ledningsnivå, KLO, vilket innefattat både utbildning, seminarieövning samt en realtidsövning. Kommunen har dessvärre vissa brister när det gäller utbildning och övning för respektive nämnd och förvaltning. Detta kommer att åtgärdas genom att en utbildnings- och övningsplan upprättas av kommunen Samverkan Samverkan sker i olika former med länsstyrelsen och inom Umeåregionen. Ett lokalt krishanteringsråd är tänkt att startas under 2013 som ska ge möjlighet till samverkan mellan kommunen, organisationer och näringslivet Information Kommunen anser sig ha nödvändiga resurser i form av teknisk utrustning samt rutiner för att hantera kommunikation och lägesbild. Uthålligheten hos krisledningen ses emellertid som ett problem vid en längre krissituation. Problemet skulle kunna lösas genom att krisledningen arbetar i treskift vid längre kriser. Detta är någonting man kommer att arbeta vidare med både för krisledningsnämnden och på ledningsnivå på förvaltningarna Sammanfattning indikatorer När det gäller indikatorn ledning, samverkan och information anser kommunen att man delvis uppfyller indikatorn. Genom att upprätta en övningsplan och även starta ett lokalt krishanteringsråd skulle kommunen uppnå indikatorn till fullo. 4.3 Larm och omvärldsbevakning Nästa indikator som bedömer kommunens krishanteringsförmåga är indikatorn larm och omvärldsbevakning som innefattar komponenterna: övade larmrutiner omvärldsbevakning för att snabbt varnas vid en kris rutiner och tekniskt stöd för att sprida information internt och externt Larm Kommunen har dygnet runt, året runt en räddningschef i beredskap, i samarbete med Bjurholm och Vännäs. Ett troligt scenario vid en händelse i kommunen är att räddningschef i beredskap mottar ett larm från SOS-alarm och gör bedömningen att krisledningen och krisledningsnämnden bör sammankallas. Larmfunktioner inom vatten och avloppsverksamhet finns för att kommunen snabbt ska kunna hantera en oönskad situation Omvärldsbevakning Kommunen har inte några fastställda rutiner för omvärldsbevakning. Kommunens informatör svarar för att omvärldsbevaka genom sociala medier, webb, kring kommunen i allmänhet och svara på allmänhetens frågor. Varje anställd ansvarar själv för att hålla sig uppdaterad inom sitt ansvarsområde. Den övergripande omvärldsbevakningen ansvarar kommunchefen för. Kommunen bedömer att man delvis har uppnått indikatorn larm och omvärldsbevakning. Genom att

15 säkerställa rutiner för omvärldsbevakning för att snabbt varna om allvarliga kriser skulle kommunen uppnå indikatorn till fullo. 4.4 Informationssäkerhet Indikatorerna redundans och robusthet inom kommunen och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, telefon och radio) samt förmågan hos kommunen att upprätthålla informationstillgångarnas sekretess, riktighet och tillgänglighet bedöms delvis uppnådda. 4.5 Materiella och personella resurser När det gäller materiella resurser som kan tas i bruk med kort varsel och även har en uthållighet om minst en vecka har kommunen delvis uppnått indikatorn. Förmågan att omfördela interna resurser och att ta emot externa förstärkningsresurser finns. De personella resurserna är utbildade men inte övade regelbundet i den utsträckning som krävs. Dock är personalen tillgänglig med kort varsel och en omfördelning av personal är möjlig. 4.6 Flytt av verksamhet Kommunen brister i sin krishanteringsförmåga vad gäller flytt av verksamhet. Ingen förvaltning har i dagsläget övat att flytta hela eller delar av sin verksamhet. Det finns dock planer för hur detta ska genomföras inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Socialförvaltning ska upprätta liknande planer och man planerar att genomföra övningar inom förvaltningarna. 4.7 Reservkraft Reservkraft finns i räddningscentralen på brandstationen. Denna reservkraft testas kontinuerligt en gång i kvartalet och har en uthållighet om minst en vecka. Det har även tagits fram ett förslag på reservkraft, med hjälp av MSB, till kommunalhuset. Det har ännu inte tagits något politiskt beslut om detta ska genomföras. 4.8 Kommunens extra resurser POSOM POSOM står för Psykiskt och socialt omhändertagande är en verksamhet som fungerar som resurs till kommunens övergripande krisledningsorganisation. Kommunen ansvarar för att bistå med krisstödjande insatser av olika former i samband med allvarliga händelser. Kommunens POSOM med ledningsgrupp och stödpersoner har här en viktig uppgift: att ge krisstöd vid olyckor och större händelser. Vid behov kan POSOM även ge stöd en kort tid efteråt och förmedla fortsatt stöd. På detta sätt ska POSOM förebygga psykisk ohälsa på sikt.

16 5 Analys Nedan redovisas vilka typer av samhällsviktiga verksamheter som bedrivs inom kommunen och vilka risker och oönskade händelser som kan inträffa. Utifrån dessa har sedan ett antal scenarion analyserats för att belysa kommunens krishanteringsförmåga. 5.1 Samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, definition av samhällsviktig verksamhet: En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjliga. För att veta vilka risker som finns måste man veta vad som riskeras. MVA-metoden analyserar därför vad som är värdefullt och skyddsvärt inom kommunens geografiska område. Utifrån MSB:s definition av samhällsviktig verksamhet har kommunal, privat samt övrig offentlig verksamhet identifierats. I följande tabell finns Nordmalings kommuns identifierade samhällsviktiga verksamheter. Sektorer Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Infrastruktur Kommunalteknisk försörjning Offentlig förvaltning Typ av verksamhet Kommunal Övrig offentlig Privat Fjärrvärme El Drivmedel - bensinstationer Kontantförsörjning bank eller internetbank Livsmedelbutiker Äldreomsorg Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Barnomsorg inkl. lågstadium IT Vägar Broar Dricksvatten Reningsverk Sophantering Väghållning Ledningsplats Krisledningsorganisation och administrativa stödfunktioner Data/IT Information Personal Skydd och säkerhet Räddningstjänst Polis Ambulans Vårdcentral Läkemedelsdistribution till kommunens verksamhet/privatpersoner apotek Internet TV Radio Telefoni Tidning Post Vägar Järnvägar Broar

17 Av de kommunala verksamheterna är det viktigt att dessa fungerar utan avbrott: Räddningstjänsten Individ- och familjeomsorgen Äldre- och handikappomsorgen Kommunala verksamheter som är av central betydelse för att hantera krisen är: Data/IT Telefoni Information Krisledningsorganisationen Resurser som anses nödvändiga för att bedriva verksamhet anses vara: Elförsörjning Fjärrvärme Renhållning Vatten Avlopp 5.2 Kritiska beroenden Inom samhällsviktig verksamhet i det geografiska området har följande kritiska beroenden identifierats: Drivmedel Energiförsörjning Elektroniska kommunikationer (telefoni och datakommunikation) Kommunalteknisk försörjning Personal I dagsläget har kommunen inte genomfört någon djupare analys av vilka kritiska beroenden som finns inom det geografiska områdets olika samhällsviktiga verksamheter. Detta är någonting som bör genomföras till framtida risk- och sårbarhetsanalyser. 5.3 Risker i samhället De risker som identifieras i samhället är många och ser olika ut. Riskbilden omfattar såväl vanliga olyckor och skador som kriser och extraordinära händelser (figur 1). Vanliga olyckor har relativt hög frekvens men får begränsade konsekvenser för samhället, t.ex. trafikolyckor, arbetsolyckor, fallolyckor, inbrott och skadegörelse. Stora olyckor kan vara brand i offentlig byggnad eller järnvägsolyckor. De inträffar relativt sällan men dess konsekvenser blir desto större. Kriser och extraordinära händelser är händelser som inträffar sällan men vars konsekvenser kan bli förödande. Sådana händelser kan vara naturolyckor, kärnkraftsolyckor eller terroristdåd. Denna riskoch sårbarhetsanalys fokuserar på stora olyckor, kriser samt extraordinära händelser.

18 Figur 1. Riskskala 5.4 Oönskade händelser och risker i Nordmalings kommun MVA-metoden belyser vilka oönskade händelser/risker som kan inträffa. Denna genomgång kan även kallas för en riskinventering. Med utgångspunkt i identifierade samhällsviktiga verksamheter har följande oönskade händelser/risker identifierats i Nordmalings kommun: 5.5 Riskanalys En riskanalys svarar på frågorna; vad kan hända, hur stor är sannolikheten att det inträffar och vilka konsekvenser kan dessa händelser få. Sannolikheten är skattad på en femårsperiod i fem kategorier från mycket låg till mycket hög sannolikhet. Konsekvenserna är skattade i förhållande till befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden och beskrivs mer ingående nedan. Nedan redovisas en beskrivning av respektive konsekvensklass. Nivå Konsekvens Beskrivning 1 Mycket begränsade 2 Begränsade 3 Allvarliga 4 Mycket allvarlig Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö. Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö. Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö. Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö.

19 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö. Riskanalysen har sammanställts i en riskmatris, figur 2, vilket ger en överblick av de identifierade händelsernas uppskattades risknivå. Siffrorna i matrisen motsvarar respektive inventerad händelse enligt nedan. 8, 12 4, 9 3, 15 1, 6, 7, , 10 13, Figur 2 Riskmatris Kategori Hot och social oro Naturolyckor Olyckor Typ av oönskad händelse/risk 1. Sabotage IT 2. Hot 3. Oväder 4. Skogsbrand 5. Ras och skred 6. Brand 7. Olycka farligt gods 8. Bussolycka Förklaring/exempel Mot tjänsteman/skola/förtroendevalda Snökaos eller storm, 100-års regn Omfattande Storbrand kommunalhus/värmeverk På väg eller järnväg Sjukdomar 9. Pandemi Influensapandemi Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 10. Strömavbrott 11. Drivmedelsbrist 12. Dricksvattenavbrott 13. Förorenat dricksvatten 14. IT-bortfall 15. Teleavbrott 16. Värmebortfall Lokalt Läckage, pumphaveri Sabotage

20 6 Fördjupade analyser Tre olika scenarion har analyserats djupare. Bedömningen var att dessa scenarier, utifrån riskinventeringen som gjorts i kommunen, var de händelser som är av större omfattning gällande konsekvenser och med störst sannolikhet kan inträffa inom en 5-årsperiod. 6.1 Analys av brand i skola Uppgifter Aktörer Hanteringsförmåga Möjlig felutveckling Brand på skola Klockan natten till söndagen utlöses brandlarmet i Artediskolan, högstadiet. När räddningstjänsten anländer brinner det på flera platser i byggnaden och skolan går inte att rädda. Branden misstänks vara anlagd men ingen är under söndagen misstänkt för dådet. Kontakta med skolans ledningsgrupp + försäkringsbolag Räddningstjänst Inga tydliga brister/problem Kontaktuppgifter? Uppdaterade planer? Är berörda förtrogna med dem? Ordna lokaler och transporter Skolans ledningsgrupp + samhällsbyggnads Inga tydliga brister/problem Få ut information Barn- och utbildningschef + informatör Inga tydliga brister/problem Rykten Matfrågan Barn- och utbildningschef Osäkerhet/oklarheter Varmhållning och transporter, Utredning/orsak Polisen Inga tydliga brister/problem Upprätta kriscenter Skolans ledningsgrupp Inga tydliga brister/problem Sannolikhet och konsekvens Sannolikheten att en större brand skulle kunna inträffa har bedömts som medelhög och konsekvenserna som allvarliga. Förväntade konsekvenser för kommunen är att nya alternativa lokaler, transporter av skolbarn och matfrågan (varmhållning och transport) måste lösas. Detta kommer att ställa krav på personalen och även ledningen som ska samordna. En annan sak som kommer att ställa stora krav på kommunen är att rätt information meddelas till allmänhet och media. Rykten sprids fort i dagens sociala medier och kommunens informatör kommer att belastas hårt. Det dagliga arbetet blir förmodligen lidande men bedömningen är att de problem som uppstår skulle lösas men det skulle ta en

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81 Pandemiplan Vännäs kommun Antagen Ks 2009 05 04, 81 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...3 1.1 Lagstiftning Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred.

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Fejmån våren 2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-26.

Läs mer

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Årsplan för säkerhetsarbetet Plan/Program Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 Innehållsförteckning Förord 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av identifierad samhällviktig verksamhet inom kommunens geografiska

Läs mer

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Plan för en pandemisk influensa 1 (6) Dnr: KS 2008/461 Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Kommunstyrelsens plan för en pandemisk influensa (pandemi) kompletterar den kommunövergripande planen

Läs mer

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Paul Brehmer 1 (9) Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 2 (9) Innehållsförteckning Inledning 3 Influensa pandemi 3

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun H Ä R J E D A L E N S K O M M U N Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun Upprättad 2006-06-13 Fastställd av kommunfullmäktige 2006-08-28 KRISHANTERINGSPLAN 2006-06-13 1(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Antagen av kommunstyrelsen 2006-06-26 1 1. Allmänt POSOM är en ledningsfunktion för ledning

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

Risk- och Sårbarhetsanalys 2015 Ragunda kommun. KS beslutad 2015-XX-XX

Risk- och Sårbarhetsanalys 2015 Ragunda kommun. KS beslutad 2015-XX-XX Risk- och Sårbarhetsanalys 2015 Ragunda kommun KS beslutad 2015-XX-XX Inledning... 3 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område.... 3 1.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter Samhällsskydd

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering

Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering KOMMUNSTYRELSEN Övergripande ansvar Strategi och riktlinjer KOMMUNDIREKTÖR Strategi, riktlinjer och målstyrning Beställare av säkerhetsarbetet RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 2011-04-18

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 2011-04-18 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 2011-04-18 1 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Plan för Extraordinär händelse

Plan för Extraordinär händelse Plan för Extraordinär händelse Antagen av kommunfullmäktige 2015-xx-xx 0. Förkortningar och definitioner... 3 1. Inledning... 4 1.1 Krisledningsplan... 4 1.2 Kriskommunikationsplan... 5 2. Vad säger lagen?...

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 2 av 26 Innehållsförteckning Del 1 Grunder 3 Bakgrund och syfte... 3 Tillämpning... 3 Roller och ansvar... 3 Uppbyggnad...

Läs mer

MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet

MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet Information för EKO på Södertuna slott den 24 maj 2012 Michael Patrickson Kort om MSB Vi är cirka 850 anställda Vi finns i Karlstad, Kristinehamn,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-06-17 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Kommunikationschef Tjänsteskrivelse Krisledningsplan Ärende 16 UTB 2013-297 Sammanfattning

Läs mer

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Informationsplan vid krisledning Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Ändringar införda till och med KF, 111/2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Informationspolicy... 2 Organisation av informationsarbetet...

Läs mer

Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner I riskanalysen förekommer flera begrepp och definitioner som är nödvändiga att känna till för att kunna förstå riskanalysen. Några väsentliga begrepp och definitioner förklaras

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 1 (18) Överenskommelse om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH Denna överenskommelse reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Diarienummer: 2015/560-KS-004 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Beslutad av kommunstyrelsen 2015 XX - XX program policy handlingsplan riktlinje 1 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Krishanteringsplan Ledningsplan för hur Kumla kommun ska hantera extraordinära händelser samt beredskapsförberedelser enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings

Läs mer

Krishanteringsplan för Katrineholms kommun

Krishanteringsplan för Katrineholms kommun -;, ~~ l~atrinehvlms kommun Krishanteringsplan för Katrineholms kommun Innehåll Bakgrund... 3 Kommunens handlingsplan enligt lagen (LXO)... 4 Övergripande mål... 4 Risk-och sårbarhetsanalys... 4 Samhällsviktig

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Plan vid extra ordinära händelser

Plan vid extra ordinära händelser Plan vid extra ordinära händelser Förvaltningsinstruktion för Socialtjänsten Dnr: 2011/13/708 Antagen av SN 2011-01-31 AKTUELLA NAMN OCH TELEFONNUMMER Om den vanliga telefonen inte fungerar, använd mobiltelefonen.

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Tid och plats: Kl. 13.15 16.00. Sunnanåsrummet/Förvaltningshuset Beslutande: Markus Evensson Ordförande (S) MonaWandel SRD Maj-Britt Tönners (C) Bo Hammarsten Anna-maria Winblad Ingvar Pettersson Sören

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Piteå kommun

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Piteå kommun Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Piteå kommun Riktlinjer 2011-08-22, 189 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011

Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011 Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 1 (63) Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011 Analys av risker och sårbarheter ur ett krisberedskapsperspektiv Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11

Läs mer

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun 2007 POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETE Fastställt av kommunstyrelsen 2007-11-21 267. Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun Syfte Kristianstads kommun har ett ansvar att upprätthålla sina verksamheter

Läs mer

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser Konkretisering LSO-plan 1 (3) 8.J Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser 1 Syfte Kommunens handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor respektive

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Risk och sårbarhetsanalys Malmö stad. en sammanfattande rapport STAdskontoret, maj 2010

Risk och sårbarhetsanalys Malmö stad. en sammanfattande rapport STAdskontoret, maj 2010 Risk och sårbarhetsanalys Malmö stad en sammanfattande rapport STAdskontoret, maj 2010 1 INNEHÅLL 2 1. SAMMANFATTNING 4 Foto: istockphoto. 1:1 Lagkrav 4 1.2 Malmö stads risk- och sårbarhetsarbete 4 1.3

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Hylte kommun 2010

Risk- och sårbarhetsanalys Hylte kommun 2010 Risk- och sårbarhetsanalys Hylte kommun 2010 Sammanfattning Varje kommun ska enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2014:22. Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2014

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2014:22. Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2014 Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2014:22 Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2014 Länsstyrelsen Västernorrlands publikationsserie Rapport nr 2014:22 ISSN 1403-624 Denna rapport går att

Läs mer

Plan för extraordinär händelse

Plan för extraordinär händelse Plan för extraordinär händelse Upplaga 2013-10-09 1 Innehåll 1. INLEDNING...3 2. SAMORDNING AV KOMMUNENS VERKSAMHET...4 2.1 Stab...5 2.2 Kansli och servicefunktion....5 2.3 Analysfunktion...6 2.4 Logistikfunktion...6

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan FÖRFATTNINGSSAMLING Kriskommunikationsplan 1 Kriskommunikationsplan för Norrtälje kommun vid extraordinära händelser eller vid krissituation 2012-11-13 Innehåll Inledning Mål Tilltal och förhållningssätt

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Godkänd av säkerhetsgruppen den

Läs mer

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Anna Sandström, 0531-52 60 25 anna.sandstrom@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige Rev av styrelsen 1(6) 29/2011. rev Informationsplan vid större samhällsstörning, vid

Läs mer

Krisplan vid Linnéuniversitetet praktisk handledning Beslutad av rektor 2013-08-19. Dnr: ST 2013/333-1.1

Krisplan vid Linnéuniversitetet praktisk handledning Beslutad av rektor 2013-08-19. Dnr: ST 2013/333-1.1 Krisplan vid Linnéuniversitetet praktisk handledning Beslutad av rektor 2013-08-19 Dnr: ST 2013/333-1.1 Beslutat av: Rektor 2013-08-19 1. Intern krisledningsorganisation 3 1.1. Krisledningsorganisation...

Läs mer

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna KRIS BEREDSKAP När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna Innehåll Kända politiker dog av viruset 3 Tingsrydsbor ihjälfrusna i hemmet När hemtjänsten

Läs mer

Krisledningsorganisation 2013. Luleå kommun

Krisledningsorganisation 2013. Luleå kommun Krisledningsorganisation 2013 Luleå kommun Innehåll Sammanfattningsvis föreslås följande 4 Bakgrund 4 Ny organisation 2013 4 Krisledningsorganisation - allmänt 4 Krisledningsnämnd 5 Krisledningsstab 5

Läs mer

del Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1

del Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1 del 1 Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1 kbm rekommenderar 2008:1 Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser Titel: Vägledning inför kriser Del

Läs mer

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering 2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys För verksamhetsåret 2009 Rapport: 2009:76 Rapportnr: 2009:76 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Anders Frelek Text: Anders Frelek, Denny Johansson, Kajsa Pettersson och Patrik

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING Handlingsplanen ska ge all personal på Värnamo Vuxenutbildning grundläggande information, kunskap och beredskap om hur man kan agera vid krissituationer

Läs mer

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (11) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock

Läs mer

POSOM-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 2014-2018. Beslutad av kommunstyrelsen 2014-09-23

POSOM-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 2014-2018. Beslutad av kommunstyrelsen 2014-09-23 POSOM-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 2014-2018 Beslutad av kommunstyrelsen 2014-09-23 Grästorp kommuns krishantering omfattar följande dokument: Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Handlingsprogram 2011-2014

Handlingsprogram 2011-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING (6.1.32) Handlingsprogram 2011-2014 enligt Lag om Skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Dokumenttyp Styrdokument Ämnesområde Räddningstjänst, intern säkerhet och krisberedskap Ägare/ansvarig

Läs mer