DETALJPLAN FÖR SARVVIKSPORTEN OCH ÄNDRING AV DETALJPLANEN FÖR SARVVIK

Transkript

1

2 BESKRIVNING TILL DETALJPLANEFÖRSLAG som gäller plankartan daterad 11 maj 2017 Kommun Planens namn Kyrkslätt DETALJPLAN FÖR SARVVIKSPORTEN OCH ÄNDRING AV DETALJPLANEN FÖR SARVVIK Med detaljplanen för Sarvviksporten bildas kvarteren , , 2231, och till dem gränsande gatu-, rekreations-, skyddsgrön-, vatten- samt parkeringsområden. Ändringen av detaljplanen för Sarvvik gäller kvarteren , och 2231 i detaljplanen för Sarvviks samt gatu-, rekreations- samt skyddsgrönområden. Utarbetat av Anhängiggörande Behandling Projektnummer Arkkitehdit Anttila & Rusanen Oy Mikko Rusanen, mikko.rusanen@aa-r.fi Noora Lahdenperä, noora.lahdenpera@aa-r.fi 27 november 2015 kungörelse Program för deltagande och bedömning (PDB) Samhällstekniska nämnden xx xx Detaljplaneutkast Samhällstekniska nämnden xx xx Detaljplaneförslag Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Godkännande av detaljplanen Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ritningar Detaljplan, nr 3292 Illustration, nr 3293

3 BESKRIVNINGENS INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING Planens innehåll Planläggningsprocessens skeden Genomförande av planen 5 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN Planens syfte Beskrivning av planeringsområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljö Den byggda miljön Markägande Planeringsläget Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskapsplaner Markanvändningsplan för Helsingforsregionen Utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt Generalplanen för Kyrkslätt Delgeneralplan för Jorvas och Ingvalsby Detaljplaner Andra beslut, planer och utredningar som gäller detaljplaneområdet PLANERINGENS SKEDEN Behovet av detaljplanering Deltagande och samarbete Berörda parter Anhängiggörande Beslutsskeden, deltagande och samrådsförfaranden Myndighetssamarbete BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Planeringslösningt Primära mål Mål som preciserats under planeringsprocessen Detaljplanens innehåll Dimensionering Planförslagets konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för naturmiljön Konsekvenser för människors levnadsförhållanden Effekter på ekonomin Störande faktorer i miljön Sammandrag Planbeteckningar och planbestämmelser Namngivning GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Planer som styr genomförandet av detaljplanen Tidsplanering av genomförandet 36 2

4 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL PLANBESKRIVNINGEN: Bilaga 1 Blankett för uppföljning av detaljplanen Bilaga 2 Detaljplanekarta och planbestämmelser Bilaga 3 Illustration Bilaga 4 Allmän plan för gator Bilaga 5 Plan för hantering av dagvatten Bilaga 6 Utsikt från kvarter 2251, 2252 och 2231 Bilaga 7 Sarvviks planändringsområde: dagvatten-, snöuppläggningsplats- och räddningsplaner FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL PLANEN: - Program för deltagande och bedömning - Sarvviksporten, Närmiljö- och byggsättsanvisning - Naturutredningar: Flygekorreutredning, Sundsberg Kyrkslätt (Sito Oy, justerad ) Flygekorreutredning, Sarvviksporten, pm (Ramboll Finland Oy, 2015) Kompletterande naturutredning Kurkiranta (Ramboll Finland Oy, 2013) Uppdatering av naturutredningen för Finnträsks detaljplan (Sito Oy, 2013) Kurkiranta (Finnträsk) naturutredning (Sito Oy, 2012) Kurkiranta fladdermusutredning (Keiron Oy, 2012) - Inventeringar av fornlämningar: Fornlämningsinventering av Kurkiranta detaljplaneområde (Mikroliitti Oy, 2013) - Bullerutredning (Ramboll Finland Oy, justerad utredning 2017) FÖRTECKNING ÖVER ANDRA HANDLINGAR, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL SOM GÄLLER PLANEN: - Allmän plan för vattenförsörjningen??? - Granskning av trafikens funktionalitet i Sarvviksporten (Ramboll Finland Oy, ) - Markanvändningsplan för Helsingforsregionen 2050 (2015) - Trafiksystemplan för Helsingforsregionen 2015 (HLJ 2015) - Bostadsstrategi för Helsingforsregionen Utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 (Pöyry Finland Oy, 2014) - Helsingforsregionens MBT-intentionsavtal (2012) - Den gemensamma utvecklingsbilden för KUUMA-kommunerna (2012) - Projektet för småhusboende av hög kvalitet inom KUUMA-kommunerna (2012) - Ekonomisk utredning av Jorvas och Ingvalsby delgeneralplan (2012) - Model 2020 liikenteen ja maankäytön visio, Sundsberg (Sito, 2011) - Utredning av Kyrkslätts servicenät 2025 (2011) - Kyrkslätts linjenätsplan (2011) - Nya trafikarrangemang för Stamväg 51 ( ) - Kyrkslätts kommun- och servicestrategi (Kyrkslätts kommun, 2006) - Uppföljningsrapporter över Finnträsks vattenkvalitet - Detaljplan för Sarvvik (2005)/Kvalitets- och miljöplan för Sarvvik (2004)/Allmän plankarta för gatunätet i Sarvvik (2008) 3

5 1. SAMMANFATTNING 1.1 Planens innehåll Planeringsområdet ligger i östra Kyrkslätt söder om Västerleden, mellan Sarvviks bostadsområde som är under byggnad och centret för kommersiell service som detaljplaneras i Ingvalsporten. På en del av planläggningsområdet gäller Sarvviks detaljplan som ändras. Detaljplaneområdet är cirka 73 hektar stort. Byggandet av gator och kommunalteknik pågår inom Sarvviks detaljplaneområde, i övrigt är planläggningsområdet obebyggt med undantag för ett bostadshus. Genomförandet av Sarvviksportens detaljplan stöder utvecklingen av det lokala centrumet Sundsberg som planläggs senare. I markanvändningsplanen 2050 för Helsingforsregionen (godkänd av kommunalfullmäktige , 37) hör planläggningsområdet till de områden som ska utvecklas. Syftet med planeringen har varit att utreda mängden och omfattningen av det bostadsbyggande som eftersträvas söder om Västerleden i förhållande till den gällande generalplanen och Finnträsks landskaps- och naturvärden. Placeringen av bostadsbyggande på området förutsätter en avvikelse från generalplanen, men utvecklingen av stadsstrukturen kring den planskilda korsningen i Sarvvik följer målsättningarna i utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 och markanvändningsplanen för Helsingforsregionen I planutkastet undersöks placering av ett bostadsområde dominerat av flervåningshus söder om Västerleden, öster och väster om den planskilda korsningen i Sarvvik. Målet är att fortsätta det planlagda bostadsområdet i Sarvvik mot väster, till strandlandskapet vid Finnträsk. Samtidigt skulle möjligheterna att använda området för rekreation förbättras. Bostadsbyggandet skulle ge plats för cirka nya invånare. Strandområdet till sjön Finnträsk kommer att behållas för allmän rekreationsanvändning. I planen har en plats reserverats för en närbutik samt för en bensineller trafikstation. En närbutik kräver cirka invånare i influensområdet. Det sammanlagda invånarantalet i Sarvviks, Sarvviksbergets och Sarvviksportens detaljplaner ligger kring cirka invånare vilket skapar förutsättningar för en närbutik i Sarvvik. Markanvändningen i närheten av korsningen i Sarvvik effektiviseras och det småhusdominerade byggandet ändras till flervåningsbyggande i den del av Sarvviks detaljplan som ändras. Genom planändringen skapas också förutsättningar för att bygga ett nytt inlärningscenter på Sarvviksområdet, eftersom det nuvarande skolkvarteret utvidgas betydligt. Planändringen upprättas utan att ändra gränserna för nuvarande kvartersområden. Byggrätten för bostäder ökar något från detaljplanen som ändras, till cirka v-m 2. Särskild uppmärksamhet riktas på hantering av och kvalitet för dagvatten: en förutsättning för att genomföra ny markanvändning är att vattenkvaliteten i Finnträsk inte försämras. I samband med planarbetet beaktas också inverkan på ytvatten från det arbetsplatsområde som planläggs norr om Västerleden. Markanvändningslösningarna beaktar rekreationsförbindelser och ekologiska korridorer i den omgivande stadsstrukturen samt områdets naturvärden. 1.2 Planläggningsprocessens skeden Avtalet om att inleda detaljplaneringen godkändes i kommunstyrelsen under namnet detaljplan för Kurkiranta. Ett uppdaterat avtal om att inleda planeringen under namnet detaljplan för Sarvviksporten godkändes i kommunstyrelsen Detaljplanens program för deltagande och bedömning godkändes i samhällstekniska nämnden ( 60, detaljplan för Kurkiranta) och programmet anhängiggjordes Innan planens beredning resulterade i ett planutkast ändrades detaljplaneområdets avgränsning vid två tillfällen. I samband med den första ändringen av planläggningsområdet gavs planen namnet detaljplanen för Sarvviksporten och detaljplanens uppdaterade program för deltagande och bedömning godkändes i samhällstekniska nämnden ( 79). Sarvviksportens detaljplan anhängiggjordes Under sommaren 2015 framkom det att markägaren Sato Oy i det intilliggande Sarvviks område med gällande detaljplan vill ändra detaljplanen så att de kvartersområden som reserverats för småhusbyggande i fortsättningen kan realiseras som flervåningshusbyggande. I samband med ändringen ville dessutom Kyrkslätts kommun bereda sig på lokalisering av ett nytt inlärningscenter på området genom att utöka den gällande planens Y-kvartersområde. Sato Oy lämnade i början av hösten 2015 in en ansökan om planändring till kommunen där man föreslog förändringar i 4

6 användningsområdet för vissa kvarter. Kommunen förhöll sig positiv till initiativet och föreslog EKE-bolagen att när Sarvviksportens detaljplan ändras så fogas en del av Sarvviks detaljplan till den. Även EKE-bolagen förhöll sig positiva till Sato Oy:s förslag. Av denna anledning upprättades ett nytt program för deltagande och bedömning för Sarvviksportens detaljplan, denna godkändes i samhällstekniska nämnden ( 70). Planläggningsprojektet anhängiggjordes Två alternativ till planutkast behandlades i samhällstekniska nämnden Nämnden beslöt att lägga fram det markanvändningsalternativ som baseras på den gällande generalplanen (VE 0) där det inte placeras nytt bostadsbyggande inom Sarvviksportens område ( 86). Kommunstyrelsen tog samhällstekniska nämndens beslut för behandling med sin rätt till övertagande , eftersom den ansåg att samhällstekniska nämndens beslut stod i strid med Kyrkslätts kommuns strategi och tidigare beslut. Kommunstyrelsen beslöt att återföra planutkastet till nämnden för ny beredning ( 407). I ett arbetsmöte mellan Kyrkslätts kommun, NTM-centralen och Nylands förbund konstaterade NTM-centralen och Nylands förbund att det inte längre är nödvändigt att vidare undersöka VE 0-alternativet eller lägga fram det offentligt, ifall detaljplaneområdet utökas mot väster. I det fallet skulle utvidgningen omfatta också den områdesreservering för boende (AP) i den mellersta delen av Finnträsk-sjöns norra strand som anvisats i Kyrkslätts generalplan Nästa version av planutkastet utarbetades så att planområdet fortsattes i väster ända till Ingvalsportens planområde. Programmet för deltagande och bedömning gällande detaljplanen uppdaterades samtidigt. Detaljplaneutkastet behandlades i Samhällstekniska nämnden som beslöt att lägga fram planen. Planutkastet var framlagt Genomförande av planen Kommunaltekniken i den östra delen av Sarvviksporten (den del av Sarvviks detaljplan som ändras) har blivit klar i början av 2016, vilket gör det möjligt att påbörja planeringen av husbyggnationen direkt när detaljplanen vunnit laga kraft. Genomförandet av det nya bostadsområdet på strandområdet vid Finnträsk genomförs kring Detaljplanen för Sarvviksporten möjliggör byggandet av en ny inlärningscenter i Sarvvik. Kommunen kommer att besluta separat om dess byggande. Utgångspunkten för de markägare som tagit initiativ till planläggningen är att genomföra bostadsbyggande baserat på planutkastet som i huvudsak ägarbostäder med fri finansiering. Bostadsbyggandet beräknas pågå under 5-10 år från byggstarten. 5

7 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN 2.1 Planens syfte Detaljplanen har som mål att i Finnträsk-sjöns östra strandlandskap skapa ett trivsamt bostadsområde och högklassiga rekreationsområden. När det gäller Sarvviks detaljplanerade bostadsområde så ändras bostadsutbudet i området från småhus till flervåningshus och samtidigt effektiviseras byggandet i närheten av korsningen i Sarvvik. Byggandet stöder förutsättningarna att realisera Sundsbergs lokalcentrum som föreslås i utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt I planen beaktas ekologiska korridorer och rekreationsförbindelser från planområdet till större friluftsområden samt områdets natur och dess landskapsmässiga värden. När det gäller service stöder sig området på tjänsterna i Masaby och kommuncentret samt Sundsbergs lokalcentrum som byggs senare. Genom planändringen möjliggörs byggandet av ett nytt inlärningscenter och en närbutik i Sarvvik för att betjäna invånarna. Den viktigaste avsikten med planläggningen har varit att undersöka placeringen och mängden nytt bostadsbyggande söder om Västerleden samt presentera motiv för en markanvändningslösning som avviker från generalplanen. Avsikten är att anvisa byggande av flervåningshus på området och flytta tyngdpunkten i bostadsbyggandet till zonen närmast motorvägskorsningen. I den gällande generalplanen har det söder om Västerleden anvisats småhusbyggande i den västra delen av området som detaljplanläggs. Kommunens mål är att markanvändningsplanerna för området genomförs. Området ingår i utvecklingsområdet i markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 och hör till området för effektivare markanvändning i Sundsbergs lokalcentrum i utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt Beskrivning av planeringsområdet Allmän beskrivning av området Bild 1. Vy från östra delen av Finnträsk mot väster. Planeringsområdet ligger i den östra delen av Kyrkslätt söder om Västerleden, i den östra änden av sjön Finnträsk, cirka två kilometer från Masaby tätortscentrum där också en järnvägshållplats finns. Området ligger trafikmässigt sett gynnsamt nära Sarvviks planskilda korsning och är ett av de områden i kommunen som kan nås bäst med kollektivtrafik. Detaljplanen för Sarvviksporten är därigenom en zon som är gynnsam att utveckla för boende. Planeringsområdet är idag med undantag för två bostadsfastigheter obebyggt, dessutom pågår byggande av gator och kommunalteknik inom planändringsområdet. Planeringsområdet omfattar i öster en del av Sarvviks detaljplaneområde med cirka invånare, i väster ligger det planerade affärsområdet i Ingvalsporten. I söder avgränsas planläggningsområdet av sjön Finnträsk, planändringsområdet omfattar några kvarter i den nuvarande detaljplanen för Sarvvik. Planområdets areal är ca 73 hektar. 6

8 2.2.2 Naturmiljö Bild 2. Planområdets läge. Planeringsområdet har markerats med rött. Landskapsstruktur och landskapsbild Med undantag för en privat bostadsfastighet i planeringsområdets centrala del och gatuområdena i planändringsområdet är detaljplaneområdet obebyggt. Planeringsområdets västra del består av en sluttning med blandskog mot stranden av Finnträsk. I sluttningens övre del går berget i dagen. I närheten av bäckfårorna finns fuktigare översvämningsskogar. Trädbeståndet vid stranden domineras av lövträd och vid stranden finns en smal vasszon. I planeringsområdets mellersta del finns ett område med rundhällar vid stranden. Längs strandzonen går dessutom en tallbevuxen låg bandformig strandformation som beaktas vid placeringen av parkvägar på dess norra sida. Den privata fastighetens område i den mellersta delen omfattar blandskog, ett område med berg i dagen och vårdade grönområden. Planändringsområdet i planeringsområdets östra del är ett småbrutet och varierande blandskogsområde. Områdets landskapsbild har börjat förändras redan i och med byggandet av Sarvviks detaljplaneområde. Omedelbart söder om planändringsområdet finns Sarvviks golfbana. Terrängformer och jordmån Söder om Västerleden sluttar planeringsområdets terräng mot Finnträsk, den högsta punkten befinner sig på cirka +40 meters höjd över havet. Ytan på sjön Finnträsk befinner sig på +21,7 meters höjd över havet. Jordmånen i planeringsområdet är berg och sandmorän. Vattendrag och vattenhushållning Detaljplaneområdet begränsas delvis av sjön Finnträsk. Finnträsk är en grund och långsmal cirka 76 hektar stor sjö vars vattenyta befinner sig +21,7 meter över havet. Sjön är i nuläget klassad som genomsnittligt näringsrik och sjöns ekologiska status som god (2013). I planeringsområdets mellersta del går ett rensat dike som samlar vatten från kärr- och skogsområden norr om Västerleden samt från vägrenarna. Dikets vattenkvalitet har varit dålig. (Sito Oy, 2012; Ramboll Finland Oy, 2014). Vattenkvaliteten i Finnträsk kontrolleras genom kommunens miljövårdsenhets försorg vartannat år. Breddningsarbeten på Västerleden och byggandet av kommunal teknik i Sarvvik har medfört försämringar av vattenkvaliteten. Vid den lokala boendeföreningens och NTM-centralens gemensamma provfiske 2016 konstaterades en försvagning av fiskbeståndet. Från sjön tas vatten dessutom för bevattning av golfbanan intill planområdet. Naturvärden För den del av området som det görs en helt ny detaljplan för har det utarbetats flera naturutredningar och kompletteringar av dem under Utredningar har också gjorts separat för 7

9 flygekorre och fladdermöss. Planområdets västra del gränsar till en ekologisk korridor med betydelse på landskapsnivå. Korridoren utgör en del av den ekologiska korridoren mellan grönområden i Porkala udde och mellersta delen av Kyrkslätt. Naturförhållanden på Sarvviks planändringsområde har utretts i samband med detaljplanläggningen av Sarvvik. Eftersom ändringarna riktas mot kvartersområden som redan planerats för byggande, har det inte varit nödvändigt att göra nya utredningar. Flygekorreutredningen är uppdaterad Utredningsområdet har utöver detaljplaneområdet omfattat områden väster om planen samt norr om Västerleden. Baserat på utredningen har flygekorre ingen påverkan på markanvändning på detaljplaneområdet. Objekt som är naturvårdsmässigt viktiga eller viktiga för naturens mångfald En stor del av området har inga särskilda naturvärden. I detaljplaneområdets mellersta och västra del finns objekt som är lokalt värdefulla för naturens mångfald: en ormbunkslund och en strandlund (figur 4 i bild 2), en medelnäringsrik lund (figur 3 i bild 4) samt en översvämningsskog (figur 4 i bild 4). Bild 3. Naturobjekt i planeringsområdets västra del (utredningsområdet är större än planläggningsområdet). Figur nummer 4 omfattar en lokalt värdefull översvämningsskog som är belägen inom planeringsområdet. Bild: Sito Oy, Fladdermöss På Finnträsks strandområden finns observationer av nordisk fladdermus och läderlappar. I planeringsområdets mellersta och västra del finns två för fladdermöss viktiga jakt- och födosökningsområden, som har ansetts tillhöra värdeklass II (klassificering enligt Finlands chiropterologiska förening). Områdena har inte direkt skydd av naturvårdslagen, men områdenas värde ska beaktas i markanvändning med stöd av EUROBATS-avtalet. Mellan jaktområdena finns ett annat viktigt område (värdeklass III) vid strandkanten. (Keiron Oy, 2012). 8

10 Bild 4. Viktiga födosökningsområden för fladdermöss (vertikala streckade linjer) och annat område som används av fladdermöss (grön horisontell streckning). Bild: Keiron Oy, Den byggda miljön Samhällsstruktur, befolkningsstruktur och utveckling Planeringsområdet utgör en del av Kyrkslätts viktigaste tillväxtzon som stöder sig på kustbanan och Västerleden. När det gäller kollektivtrafikens servicenivå har planeringsområdet ett av de bästa lägena i Kyrkslätt. På cirka två kilometers avstånd från planläggningsområdet finns Masaby regioncentrum. Öster om planeringsområdet byggs Sarvviks bostadsområde (delvis planändringsområde). På planeringsområdet finns idag två bostadsfastigheter. Kyrkslätt växer kraftigt. I slutet av 2016 finns det något över invånare i kommunen och prognosen enligt kommunens befolkningsplan för 2030 är cirka invånare (utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040). Kommunen förbereder sig även för en ännu större tillväxt. Befolkningen i Kyrkslätt präglas av det stora antalet barnfamiljer. I befolkningens åldersfördelning är andelarna personer under 20 år och mellan 30 och 40 år stora, men den proportionella andelen seniorer och ensamstående kommer att öka avsevärt under de närmaste decennierna. Detta innebär att antalet små hushåll ökar snabbt även i Kyrkslätt. Dessutom är andelen personer i de stora åldersklasserna som går i pension betydande. Service och arbetsplatser På planeringsområdet finns idag ingen service och inga arbetsplatser. Östra Kyrkslätts regioncentrum Masaby har ett bra utbud av närservice (avstånd cirka två kilometer från planeringsområdet). Avståndet till servicen i kommuncentrum är cirka 7,5 km och till Stensvik i Esbo cirka 5 km. I den östra delen av detaljplaneområdet inom Sarvviks detaljplaneområde (till en del planändringsområde) har det anvisats reserveringar för skola och daghem. I Ingvalsporten planeras ett område för regionala kommersiella tjänster. 9

11 Stads- och landskapsbilden Detaljplaneområdet är i huvudsak obebyggt. Planområdet västra del söder om Västerleden är skogigt till sin karaktär och sjön Finnträsk döljer sig i Västerledens riktning bakom skog. Sarvviksportens planskilda korsning fungerar som landmärke vid ankomst till området. Rekreation Detaljplaneområdets västra del används idag för rekreation, på området finns leder och stigar och där finns en inofficiell badplats. En stor del av området är dock utsatt för buller från Västerleden. Öster om detaljplaneområdet gränsar Sarfviks golfbana till planområdet. Trafik Fordonstrafik Sarvviksportens detaljplaneområde är lättillgängligt för fordonstrafiken. Den viktigaste infartsleden till Kyrkslätt, Västerleden, går norr om planeringsområdet och anslutning till området sker via den nya planskilda korsningen i Sarvviksporten. Sundsbergsvägen ansluter området till Masaby. Den genomsnittliga trafikmängden på Västerleden är cirka fordon per dygn vid planeringsområdet och på Sundsbergsvägen cirka fordon per dygn. Kollektivtrafik Sarvviksportens detaljplaneområde har ett fördelaktigt läge i förhållande till det redan befintliga utbudet av kollektivtrafikservice och räknas till de områden som är lättast att nå med kollektivtrafik i Kyrkslätt. I riktning mot Helsingfors samt Kyrkslätts kommuncentrum och Masaby finns det under högtrafik 5 6 avgångar/timme per riktning och totalt 56 avgångar per riktning under vardagstrafiken. Busstrafiken går idag längs Västerleden och Sarvviksallén. Från Helsingforshållet går bussarna via den planskilda korsningen i Sarvvik och vidare till kommuncentrum eller längs Sundsbergsvägen till Masaby. När Västmetron blir klar kommer områdets kollektivtrafik att vara en del av anslutningstrafiken till metron. Från Mattby metrostation går en daglig linje via korsningsområdet vid Sarvviks planskilda korsning till Masaby och Kyrkslätts kommuncentrum. Förbindelser för gång och cykling Söder om Västerleden går en parallell privat väg som i praktiken fungerar som en del av nätet av förbindelser för gång och cykling till Esbo och i riktning mot kommuncentrum. Även längs Sundsbergsvägen mot Masaby går en led för gång och cykling. Lederna utgör en del av det regionala cykelvägnätet. Bild 5. Trafiknätet kring planområdet. 10

12 Den byggda miljön På planläggningsområdet ligger två småhus. Byggnaderna är inte viktiga för sina kulturhistoriska eller arkitektoniska värden. Bild 6 och 7. Vänster: Småhus som ligger i planområdets östra del. Höger: Intill Sarvviks korsning finns ett småhus byggt på 1980-talet med omgivande gård Kulturmiljö och fornminnen För Sarvviksporten har det genomförts en fornminnesinventering. Inga fasta fornminnen har hittats inom detaljplaneområdet. I detaljplaneområdets västra del hittades tre skyttegravsanläggningar från Porkalas arrendetid. (Mikroliitti Oy, 2013 ja 2015). Teknisk försörjning Söder om Västerleden går en transportvattenledning och ett transportavlopp samt Fortum Power and Heat Abp:s fjärrvärmeledning genom planområdet i öst-västlig riktning. I närheten av Sarvviks korsning finns också en nätstation (parkstation). Gatunätet inom området för detaljplanen för Sarvvik är färdigbyggt. Längs Sarvviksallén, omedelbart utanför planområdet, finns en regional ekopunkt i närheten av motorvägskorsningen. Miljöstörningar Utan bullerbekämpningsåtgärder kommer, enligt bullerprognos 2035 som upprättats i samband med planeringen, de tillåtna riktvärdena för områden som anvisas för rekreationsanvändning i Nylands landskapsplan och Kyrkslätts generalplan 2020 att överskridas på en stor del av detaljplaneområdet. (Ramboll Finland Oy, 2015). 11

13 Bild 8. Bullerkartor, prognos Den övre bilden beskriver medelljudnivån dagtid och den nedre medelljudnivån nattetid. Riktvärdet 55 db dagtid för bostadsområden överskrids från och med den gula zonen och riktvärdet 45 db nattetid från och med den klargröna färgzonen. Bild: (Ramboll Finland Oy, 2015) Markägande Planeringsområdets privata markägare är EKE-Rakennus Oy, SATO Oyj:s koncernbolag, Rantasarfvik Oy och Kirkkonummen Asunto Oy Ruusuranta. 2.3 Planeringsläget Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådet har fattat beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen som en del av markanvändnings- och byggnadslagen. Målen bygger på 24 i markanvändnings- och bygglagen och de hjälper till att genom planering uppnå en god livsmiljö och hållbar utveckling i detaljplaneområdet. Syftet med målen är att skapa områdesanvändningsmässiga förutsättningar för genomförande av riksomfattande projekt. Av målen gäller särskilt följande helheter Sarvviksportens detaljplan: fungerande regionstruktur, enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön, kultur- och naturarvet, rekreationsanvändning och naturresurserna. Detaljplanen genomför också uppdaterade mål för områdesanvändning ( ), enligt vilka Helsingforsregionen, landskapscentra och nätverket av centralorter på landsbygden utvecklas som en stomme för en fungerande regionstruktur. Dessutom omfattas detaljplanen av de särskilda målen för Helsingforsregionen, enligt vilka planering av markanvändning ska lokaliseras till områden som betjänas av kollektivtrafik och kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar ska förbättras. Tillräckliga områden ska reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister och deras kontinuitet ska främjas. I planeringen beaktas tillräckligt vidsträckta och attraktiva områden som lämpar sig för rekreationsanvändning och kontinuiteten av nätverket av grönområden som förenar dem Landskapsplaner Området berörs av landskapsplanen för Nyland (fastställd av miljöministeriet 2006), Nylands 1:a etapplandskapsplan (fastställd 2010), Nylands 2:a etapplandskapsplan (fastställd oktober 2014) samt Nylands 4:e etapplandskapsplan (godkänd maj 2017). Nylands 3:e etapplandskapsplan berör inte området. I de fastställda och godkända landskapsplanerna är planeringsområdets 12

14 östra del samt den nordostliga stranden av Finnträsk anvisade som område för tätortsfunktioner. I planläggningsområdets västra kant och sida finns ett behov av en ekologisk korridor som utgör en del av en på landskapsnivå viktig ekologisk korridor mellan Porkala udde och mellersta delen av Kyrkslätt. Längs Västerleden går ett transportavlopp. I etapplandskapsplanerna 1 och 3 för Nyland har inga beteckningar anvisats på området. I etapplandskapsplan 4 för Nyland upphävdes beteckningen för rekreationsområde norr om Finnträsk och den nordostliga stranden av Finnträsk anvisades som område för tätortsfunktioner. Bild 9. Utdrag ur en kombination av de gällande landskapsplanerna för Nyland. Planeringsområdets läge har märkts ut med en röd streckad linje. Bild: Nylands förbund. Bild 10. Utdrag ur etapplandskapsplan 4 för Nyland (godkänd ). Planeringsområdets läge har märkts ut med en röd streckad linje. Bild: Nylands förbund Markanvändningsplan för Helsingforsregionen 2050 Markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 (MASU 2050) grundar sig på intentionsavtalet för markanvändning, boende och trafik där man avtalat om att upprätta en gemensam markanvändningsplan för Helsingforsregionen. Planen sammanjämkar utvecklingsprinciperna och lösningarna för områdes- och samhällsstrukturen samt trafiksystemet i regionen. 13

15 Helsingforsregionens samarbetsmöte godkände Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 och bostadsstrategi Kyrkslätts kommunalfullmäktige godkände planerna I MASU 2050-arbetet har planeringsområdet anvisats både som förstahandsområde för utveckling i regionen och zon för kommunernas övriga utvecklingsområden Dessutom har det föreslagits att Västmetron ska förlängas till Kyrkslätt. - Regionens primära utvecklingszoner : förtäta och komplettera nuvarande struktur, särskilt bra område enligt MAL-kriterierna, det är motiverat att placera markanvändning i zonen under hela planeringsperioden, målet är att styra minst 80 procent av bostadsbyggandet i regionen till zonen till zonen anvisas i första hand bostadsproduktion till rimligt pris, regionala investeringar för att stöda en smidig och ansvarsfull rörlighet enligt trafiksystemplanen samt andra statliga stödformer enligt bostadsstrategin - Kommunernas övriga utvecklingsområden : utanför de regionala zonerna hamnar områden vars utveckling följer kommunernas nuvarande planer, ett bra område enligt kriterierna, målet är att en så stor del som möjligt av den bostadsproduktion som inte styrs till den zon som utvecklas i första hand, skulle styras till dessa områden (högst 20 procent av bostadsproduktionen i regionen), områdets utveckling får inte medföra betydande regionala investeringsbehov eller försvåra senare utveckling i regional skala. Bild 11. Utdrag ur markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 Planeringsområdets läge har märkts ut med en röd streckad linje. De zoner som ska utvecklas i första hand visas med mörkare brunt och övriga utvecklingsområden med ljusare brunt. Den violetta streckningen visar Västmetrons förlängning till Kyrkslätt Utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 Utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 som gäller hela Kyrkslätts kommun godkändes i kommunalfullmäktige ( 73, upprättad av Pöyry Finland Oy). Utvecklingsbilden presenterar översiktligt och på principnivå den eftersträvade markanvändningen i kommunen och den utgör en strategisk plan innehållande kommunens utvecklingsmål. I utvecklingsbilden definieras: kommunens utvecklings- och tillväxtmål fram till 2040, tyngdpunkterna i tillväxten, tillväx- 14

16 tens fördelning mellan kommunens olika tätorter och delområden, tätorternas och de olika delområdenas profiler och karakteristiska drag. Utvecklingsbilden har inte rättsverkningar enligt markanvändnings- och bygglagen. I utvecklingsbilden är planeringsområdet en del av Kyrkslätts huvudtillväxtzon (kustbanans och Västerledens zon), som stöder sig på kustbanan och i framtiden också på Västmetron. Området i västra Kyrkslätt har enligt utvecklingsbilden potential för invånare. Masaby utgör enligt utvecklingsbilen ett allt starkare lokalt centrum i östra Kyrkslätt och Sundsberg fungerar som närservicecentrum. Bild 12. Utdrag ur utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt Planeringsområdets läge har märkts ut med gult. Med en röd fylld cirkel markeras närservicecentret, med brun streckad linje ett område 800 m runt stationen för den kommande spårbundna trafiken, med brun horisontell linje tyngdpunkten för utveckling av markanvändning, med markeringen TP placeringen av service, med rosa streckad linje förbindelse för regional gång- och cykeltrafik och med grön streckad linje en viktig ekologisk korridor Generalplanen för Kyrkslätt 2020 Bild 13. Utdrag ur Kyrkslätts generalplan Planeringsområdet har ringats in med vitt. 15

17 Generalplanen för Kyrkslätt 2020 vann laga kraft I generalplanen är området mellan Finnträsk och Västerleden anvisat som frilufts- och strövområde (VR) samt som småhusdominerat bostadsområde (AP). Ett område för företagsverksamhet (PT) och ett bostadsområde dominerat av småhus (AP) gränsar till Sarvviksallén. På den nordostliga sidan av Sarvviks korsningsområde och detaljplaneområdet har det anvisats ett område för centrumfunktioner (C), där avsikten är att bygga Sundsbergs lokala centrum med närservice. Den i Kyrkslätts planläggningsprogram för programmerade starten av upprättande av en delgeneralplan för Sundsberg och Sarvvik har placerats i en sk. lägre väntekorg, vilket betyder att projektet schemaläggs till efter 2022 (kommunfullmäktige , 126) Delgeneralplan för Jorvas och Ingvalsby Markanvändningen i områdena väster om planläggningsområdet bestäms av delgeneralplanen för Jorvas och Ingvalsby. Detaljplanen för Sarvviksporten sträcker sig till en liten del till området för denna generalplan när det gäller södra kanten av Västerleden och där går en regionalt viktig ekologisk korridor (MY/eko) som ansluter till en ekologisk broförbindelse över Västerleden. Förbindelsen ska realiseras på ett sätt som säkerställer möjligheten för djuren att förflytta sig. I delgeneralplanen har också anvisats behov av vägförbindelser som ska utredas, från Ingvalsporten i riktning mot Sundsberg oh från Ingvalsporten i riktning mot den nuvarande småhusbebyggelsen. Bild 14. Utdrag ur delgeneralplan för Jorvas och Ingvalsby Det behov av vägförbindelse i parallellt med Västerleden som finns i planens östra del är en del av området för Sarvviksportens detaljplan. 16

18 2.3.7 Detaljplaner I planeringsområdets västra del finns ingen gällande detaljplan. I den östra delen omfattar planeringsområdet en del av Sarvviks detaljplan (som vunnit laga kraft ). Väster om planeringsområdet är Ingvalsportens detaljplan anhängig. Bild 15. Planeringsområdets koppling till gällande och anhängiggjorda detaljplaner i området Andra beslut, planer och utredningar som gäller detaljplaneområdet I anslutning till planläggningen har det bland annat gjorts en utredning av trafikbuller, en granskning av trafikens funktionalitet samt allmänna planer för vattenförsörjning och gator, en granskning av dagvattnets konsekvenser för vattenkvaliteten i Finnträsk samt en plan för hantering av dagvatten som utförts av Ramboll Finland Oy. 17

19 3. PLANERINGENS SKEDEN 3.1 Behovet av detaljplanering Sarvviksportens detaljplanering hör ihop med utveckling av östra Kyrkslätt med stöd i goda kollektivtrafikförbindelser. Planeringsområdet ingår i de områden där markanvändningen ska effektiviseras enligt utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 och Helsingforsregionens MASU 2050-plan. Området ansluter till Sarvviks bostadsområde som är under byggnad. Detaljplaneprojektet inleddes 2013 på initiativ av EKE-bolagen. Planläggningsprojektet är förenligt med det av kommunfullmäktige fastställda planläggningsprogrammet Senare har gränserna för det ursprungliga planläggningsprojektet justerats tre gånger och projektets namn har ändrats till Sarvviksportens detaljplan. I den senaste fasen utökades planläggningsområdet så att planläggningsområdet sträcker sig i väster ända till det nuvarande småhusområdet. 3.2 Deltagande och samarbete Berörda parter Berörda parter är planeringsområdets markägare, fastighetsägare, invånare och användare, föreningar som är verksamma i området och invånarna i närområdet samt olika myndigheter, vilkas verksamhetsområde planen gäller. Externa aktörer som avger utlåtanden: Nylands förbund NTM-centralen i Nyland Museiverket Västra Nylands landskapsmuseum Västra Nylands räddningsverk Esboregionens miljöhälsa Helsingforsregionens trafik (HRT) Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) Trafikverket Polisinrättningen i Västra Nyland Nylands viltvårdsdistrikt Fortum Distribution Oy Fortum Power and Heat Oy Elisa Oyj TeliaSonera Finland Oyj Anhängiggörande Kommunala myndigheter: Byggnadsinspektionen Miljöskyddet Samhällstekniska väsendet Vattenförsörjningsverket Bildningsväsendet Kulturverket Näringslivsenheten Vård och omsorg Namnkommittén Äldrerådet Handikapprådet Föreningar: Kyrkslätts Småfastighetsförening rf Kyrkslätts Hembygdsförening rf Mellersta Kyrkslätts ungdomsförening rf Kirkkonummen ympäristöyhdistys ry Kyrkslätts Natur och Miljö rf Kyrkslätts företagare rf Nylands Svenska producentförbund, Kyrkslätts lokalavdelning Eteläinen metsäreviiri Oy Finnträskområdets väglag Invånarföreningarna i området Efter utökning av planläggningsområdet anhängiggjorde Sarvviksportens detaljplan på nytt efter att samhällstekniska nämnden godkänt projektets program för deltagande och bedömning ( , 50). Anhängiggörandet kungjordes på kommunens webbplats och i Västra Nyland och Kirkkonummen Sanomat Beslutsskeden, deltagande och samrådsförfaranden Inledning av detaljplanläggning Avtalet mellan Kyrkslätts kommun samt EKE-Rakennus Oy och Kirkkonummen Asunto Oy Ruusuranta om att inleda detaljplanering godkändes i kommunstyrelsen för beredning av Kurkiranta detaljplan. En uppdaterad version av avtalet godkändes efter att planens gränser och namnet ändrats till Sarvviksportens detaljplan. Sato Oyj har lämnat en ansökan om planändring till kommunstyrelsen i september När det gäller planändringsområdet inom 18

20 Sarvviks detaljplan upprättades inget nytt avtal om att inleda planläggning eftersom avsikten är att organisera om byggrätten i den befintliga detaljplanen efter nya principer. Det program för deltagande och bedömning som upprättades när planläggningsprojektet inleddes godkändes i samhällstekniska nämnden ( 60 Kurkiranta detaljplan). Efter detta ändrades projektets namn till Sarvviksportens detaljplan, vars uppdaterade program för deltagande och bedömning godkändes i samhällstekniska nämnden och (Sarvviksportens detaljplan). Det justerade programmet för deltagande och bedömning godkändes i samhällstekniska nämnden Enligt programmet för deltagande och bedömning har de berörda parterna bl.a. möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma planläggningslösningens konsekvenser och skriftligen eller muntligen uttala sina synpunkter. Om planläggningsarbetets olika skeden och om planer som läggs fram informeras på kommunens anslagstavla och webbsidor samt i kommunens officiella annonseringstidningar. Planeringsområdets invånare har även informerats om programmet för deltagande och bedömning per brev. Detaljplanen har beretts i samarbete med företrädare för Kyrkslätts kommun och de markägare i området som tagit initiativ till planläggningen samt med de konsulter som ansvarar för planeringen. Dessutom har planläggnings- och trafiksystemtjänsterna informerat bildningsväsendet om projektets framskridande. Tillsammans med dem har en servicenätutredning utarbetats under Utredningen gäller bland annat lokaliseringen av daghem, skolor och inlärningscentra i kommunens samhällsstruktur. Utkastfasen - granskning av alternativ För beredning i utkastfasen upprättades två markanvändningsalternativ. Avsikten med alternativen var att anpassa mängden och omfattningen av det bostadsbyggande som eftersträvas söder om Västerleden till den gällande generalplanen och Finnträsks landskaps- och naturvärden. Det ena alternativet baserades på markanvändning enligt den gällande generalplanen och det andra på en avvikande lösning där markanvändningen i området kring Sarvviks planskilda korsning effektiviserades tydligt. Placeringen av nytt bostadsbyggande på området förutsätter en avvikelse från generalplanen, men utvecklingen av stadsstrukturen kring den planskilda korsningen i Sarvvik följer målsättningarna i utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 och markanvändningsplanen för Helsingforsregionen I alternativet VE0 har Sarvviks gällande detaljplan föreslagits ändras i området kring Sarvviks planskilda korsning så att det i stället för småhusbyggande kan byggas flervåningshus i området. Alternativet gjorde det möjligt med nya invånare och lokalisering av ett nytt inlärningscenter till Sarvvik. Nytt byggande var inte placerat väster om korsningen. Inga förändringar skedde i Finnträsk-sjöns omgivningar och strandzonen var reserverad för allmän rekreationsanvändning. I alternativet VE1 granskades placering av ett bostadsområde dominerat av flervåningshus söder om Västerleden, öster och väster om den planskilda korsningen i Sarvvik. Målet var att fortsätta Sarvviks planlagda bostadsområde västerut till Finnträsk-sjöns strandlandskap samtidigt som möjligheterna till rekreationsanvändning av området förbättras. Alternativet möjliggjorde cirka nya invånare och Finnträsk-sjöns strandområde bevarades för allmän rekreationsanvändning. I närheten av Sarvviksportens planskilda korsning var ett kvarter reserverat för en bensineller trafikstation där det också skulle ha kunnat placeras en dagligvarubutik. Det sammanlagda invånarantalet i Sarvviks, Sarvviksbergets och Sarvviksportens detaljplaner ligger kring cirka invånare. Detta ansågs skapa förutsättningar för en närbutik i Sarvvik. I båda alternativen ändrades det småhusdominerade byggandet i den del av Sarvviks detaljplan som ändras till flervåningsbyggande och samtidigt effektiviserades markanvändningen i närheten av korsningen i Sarvvik. Genom planändringen skapades också förutsättningar för att bygga ett nytt inlärningscenter på Sarvviksområdet, eftersom det nuvarande skolkvarteret skulle ha utvidgats betydligt. Planändringen upprättades utan att ändra gränserna för nuvarande kvartersområden. Byggrätten för bostäder ökade något från detaljplanen som ändras, till cirka v-m2. Planutkasten behandlades av samhällstekniska nämnden Nämnden beslöt att bara ställa ut utkastet VE0 offentligt ( 86). Kommunstyrelsen tog samhällstekniska nämndens beslut för behandling med sin rätt till övertagande , eftersom den ansåg att samhällstekniska 19

21 nämndens beslut står i strid med Kyrkslätts kommuns strategi och tidigare beslut. Kommunstyrelsen beslöt att återföra planutkastet till nämnden för ny beredning ( 407). I ett arbetsmöte mellan Kyrkslätts kommun, NTM-centralen och Nylands förbund konstaterade NTM-centralen och Nylands förbund att det med den granskning av alternativ (VE0, VE1) som gjordes i samband med beredningen av planutkastet kan visas att det blir mera VLområde i det effektivare markanvändningsalternativet (VE1) än i alternativet enligt generalplanen (VE0). Dessutom konstaterades det att den områdesreservering för boende (AP) som i generalplanen anvisats i den mellersta delen av Finnträsk-sjöns norra strand kan flyttas till området för Sarvviksportens detaljplan, vilket skulle kunna kompensera för den beteckning för områdesreservering som saknas i generalplanen. I det fallet bör detaljplaneområdet utökas så att även generalplanens AP-områdesreservering som ska kompenseras ingår i detaljplan. Efter denna ändring är det inte längre nödvändigt att granska alternativ VE0 eller ställa ut det offentligt. Bild 16. VE0 ( ): området planeras i enlighet med gällande generalplan. Till den västra delen av planeringsområdet anvisas endast rekreationsanvändning. På ändringsområdet i Sarvviks detaljplan placeras byggande dominerat av flervåningshus cirka v-m 2 och ett nytt inlärningscenter v-m 2. Bild 17. VE1 ( ): området planeras som ett bostads- och rekreationsområde, där cirka v-m2 byggande dominerat av flervåningshus placeras. Lösningen avviker från den gällande generalplanen, men genomför målen i MASU 2050 och utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt På ändringsområdet i Sarvviks detaljplan placeras byggande dominerat av flervåningshus cirka v-m 2 och ett nytt inlärningscenter v-m 2. 20

22 Behandling av planutkastet och respons Planområdet utökades baserat på den erhållna responsen så att det utsträcktes ända till den östra kanten av detaljplanen för Ingvalsporten som är anhängig. Delgeneralplanens AP-område inkluderades också i detaljplanen så att den helhet som formas av rekreationsområden och områden som reserveras för byggande kan jämföras mellan förslaget till detaljplan och delgeneralplanen. Bild 18. Det framlagda planutkastet. Detaljplaneutkastet behandlades i Samhällstekniska nämnden som beslöt att lägga fram planen. Detaljplaneutkastet var framlagt Offentligt möte ordnades Om utkastet lämnades 23 utlåtanden och 3 synpunkter. Saker som betonades i utlåtanden och synpunkter var framförallt markanvändningens effekt på vattenkvaliteten i Finnträsk och viktiga ekologiska korridorer. Skyddsföreningen för Finnträsk framförde sin oro för hur byggandets volym skulle inverka på landskapsbilden vid Finnträsk. I responsen fästes också uppmärksamhet på detaljplanelösningens avvikelse från den gällande generalplanen. När det gäller konsekvensbeskrivningen fästes särskild uppmärksamhet i responsen på den centrala rollen för planeringen av vattenförsörjning och planen för dagvattenhantering vid planering av området. Planeringsarbetet under förslagsfasen fokuserades i stor utsträckning på att utarbeta och komplettera utredningar och planer för kommunalteknik med anknytning till detaljplanen samt när det gäller Sarvviksporten också utarbetande av en närmiljö- och byggsättsanvisning. De tydligaste ändringarna och kompletteringarna som gjorts i detaljplaneförslaget efter utkastfasen är följande: 1. Skyddsgrönområdet i planens västra del anvisades som EV/eko-område för att beakta den regionala ekologiska korridoren. 2. Baserat på planen för hantering av dagvatten preciserades beteckningarna för dagvattensystemet och fördröjningsbassängerna inom allmänna områden och bestämmelserna gällande hantering av dagvatten. 3. Tillägg av kvartersområde K som betjänar rekreationsanvändning och badstranden. 4. Det centrala rekreationsområdet mellan bostadskvarteren och stranden anvisades som park (VP). 5. Inkludering av anslutningsparkeringsområde i planen och utökning av det för att öka antalet bilplatser. 6. Beaktande av bullerskydd för byggnadernas fasader och gårdsområden baserat på den preciserade bullerutredningen. 21

23 3.2.4 Myndighetssamarbete Det har hållits två myndighetssamråd om detaljplaneringen i Nylands NTM-central, och Myndigheterna har informerats om att planläggningen inletts också genom att skicka programmet för deltagande och bedömning till dem för kännedom. Före det senaste programmet för deltagande och bedömning lämnades var myndighetsparterna väl medvetna om projektet, eftersom detaljplaneprojektet har behandlats i förhandlingar mellan planläggningsmyndigheterna i Kyrkslätts kommun, Nylands förbund och Nylands närings-, trafikoch miljöcentral , och Efter framläggningen av planutkastet har planläggningsprojektet behandlats i förhandlingar mellan planläggningsmyndigheterna i Kyrkslätts kommun, Nylands förbund och Nylands närings-, trafik- och miljöcentral och Dessutom har man kommit överens med Museiverket om arbetssätt när det gäller fornminnesutredningen på planändringsområdet för Sarvviks detaljplan. 22

24 4. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 4.1 Planeringslösningt Primära mål Riksomfattande mål för områdesanvändningen De speciella omständigheterna i Helsingforsregionen förutsätter kompletteringsbyggnad av den befintliga samhällsstrukturen genom att nya bostäder placeras på platser som är fördelaktiga bl.a. med tanke på tillgången till service och kollektivtrafik. Mål för andra markanvändningsplaner som gäller området I utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 hör området för Sarvviksportens detaljplan till tyngdpunktsområdet för utveckling och stöder sig på Sundsbergs lokalcentrum. I Kyrkslätts generalplan 2020 är den västra delen av Sarvviksportens detaljplaneområde mellan sjön Finnträsk och Västerleden anvisad som frilufts- och strövområde (VR) och till en del som småhusdominerat område samt den östra delen som ett område för företagsverksamhet (PT) och ett småhusdominerat område (AP). Markägarnas mål Områdets markägare har som mål att planlägga bostadsbyggande dominerat av flervåningshus på området. Byggverksamhet Områdets gynnsamma läge ur samhällsstrukturens och kollektivtrafikens synvinkel ger goda förutsättningar för att utveckla bostadsbyggande. Markanvändningen i Sarvviksportens detaljplan är gynnsamt placerad i förhållande till Sundsbergs lokalcentrum. Målsättningen med planförslaget är att skapa ett trivsamt och högklassigt bostadsområde dominerat av flervåningshus i Finnträsks strandlandskap med hänsyn tagen till områdets landskapsoch naturvärden. I planeringen undersöks hur stor mängd byggande som lämpar sig för området. Bostadsbyggandet hör starkt ihop med Sarvviks bostadsområde. Det mest effektiva bostadsbyggandet placeras i närheten av Sarvviks planskilda korsning. Kvarterens parkeringslösningar anpassas till boendemiljön på ett bra sätt och de är ekonomiskt genomförbara. Rekreations- och naturvärden I planförslaget beaktas områdets natur- och landskapsvärden. På området anvisas goda rekreationsområden och tillräckliga rekreationsförbindelser till andra områden. Områdets inofficiella badplats bevaras och ändras till officiell för kommuninvånarnas användning. Den nya markanvändningen får inte försämra Finnträsks vattenkvalitet. Trafik och kommunalteknik I planeringen av trafiknätet i planförslaget beaktas kopplingen mellan bostadsområdet på Finnträsks strandområde och bostadsområdet i Sarvvik. Genom planeringsområdet anvisas en snabb regional cykelled parallellt med Västerleden. Spridningen av bullerstörningar från trafiken till bostadsområdet hindras. I planeringen beaktas den befintliga kommunaltekniken liksom den som byggs. För den del av området som inte tidigare är planlagd utarbetas även allmänna planer för vattenförsörjningen samt för gatorna och parkeringen i området. 23

25 4.1.2 Mål som preciserats under planeringsprocessen Markanvändningsplan för Helsingforsregionen 2050 För Helsingforsregionen har det upprättats en gemensam markanvändningsplan som sammanjämkar utvecklingsprinciperna och lösningarna för områdes- och samhällsstrukturen samt trafiksystemet i regionen. Enligt markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 är Sarvviksportens detaljplan belägen inom en primär regional utvecklingszon samt annat kommunalt utvecklingsområde. Det innebär att det ska byggas bostäder på området, eftersom det är beläget så att det är lätt tillgängligt med kollektivtrafik. Bildningsväsendets servicenätsplan Servicenätsplanen gällande kommunens bildningsväsende blev klar 2016 och gäller bland annat förnyelse av skolnätet i Kyrkslätt. Sarvvik har setts som ett alternativ när placeringen av ett nytt inlärningscenter övervägts. I ändringen av Sarvviks detaljplan reserveras en plats för ett nytt inlärningscenter om vars byggande kommunen beslutar senare. Landskapsplanernas mål Samtidigt med detaljplanearbetet har Nylands 4:e etapplandskapsplan utarbetats. I planförslaget har beteckningen för rekreationsanvändning för området mellan sjön Finnträsk och Västerleden tagits bort på förslag av Kyrkslätts kommun, eftersom området inte har någon mera omfattande regional betydelse för rekreationsanvändning. I förslaget till landskapsplan anvisas den östra delen av Finnträsk som område för tätortsfunktioner. Markanvändning Under detaljplanearbetet beslöts det vid tre tillfällen att ändra planens avgränsning. Efter den första fasen ansågs det ändamålsenligt att i planen inkludera endast det område som stödde sig starkast på Sarvviks planskilda korsning och Sarvviks bostadsområde. Samtidigt införlivades arbetsplatsområdet norr om Västerleden i planen. Senare beslöt man att separera arbetsplatsområdet och bostadsområdet till egna planläggningsprojekt. Samtidigt utvidgades Sarvviksportens detaljplaneområde mot öster till att gälla en del av Sarvviks detaljplan på initiativ av områdets markägare. I den plan som ska ställas ut offentligt beslöts att planläggningsområdet utsträcks västerut till det nuvarande småhusområdet och Ingvalsportens detaljplaneområde, så att områdesreserveringen (AP) för småhusdominerat område som anvisas i generalplanen ingår i planläggningsområdet. Detaljplaneförslaget genomför målen i markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 och utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt Generalplanens beteckning för rekreationsanvändning som genomför landskapsplanen motsvarar inte längre de ändrade markanvändningsmålen för området, och Kyrkslätts kommun vill inte betona regional rekreationsanvändning för området. Markanvändningslösningens förhållande till generalplanen När det gäller detaljplaneområdet har det konstaterats att lösningen i generalplanen för Kyrkslätt 2020 är föråldrad på grund av den utveckling av samhällsstrukturen som skett, och som tagits ställning till också i kommunens utvecklingsbild för markanvändning Denna uppfattning stöds också av markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 och förslaget till Nylands 4:e etapplandskapsplan. Tyngdpunkten i förtätningen av samhällsstrukturen riktas tydligt mot omgivningarna till Sarvviks korsningsområde. Delgeneralplanens AP-område i områdets västra del hänger inte samman med övrig samhällsstruktur. Delgeneralplanens mål för rekreationsanvändning kan anpassas också till en situation där byggområdet flyttas närmare korsningen och det detaljplanerade området i Sarvvik under det att strandlinjen i sin helhet bevaras som ett allmänt rekreationsområde. Trafik och kommunalteknik Vid dimensionering av gatunät och korsningar förbereder man sig på trafikmängder enligt markanvändningsmålen för Sundsbergs lokalcentrum. I detaljplanen reserveras en möjlighet att ansluta förbindelsen för gång och cykling norr om sjön Finnträsk över Västerleden till den parallella väg som ska byggas. 24

26 För att klargöra konsekvenserna för trafiknätet har en funktionalitetsgranskning gjorts där funktionaliteten för områdena kring Sarvviksportens och Ingvalsportens planskilda korsningar granskades fram till 2040 med hänsyn tagen till markanvändningsplanerna för Sundsbergs lokalcentrum. 4.2 Detaljplanens innehåll Bild 19. Planförslag. I planförslaget avviker markanvändningen från den gällande generalplanen, men genomför målen i markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 och utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt Närområdet till sjön Finnträsk planeras som ett område med flervåningshus. Dessutom reserveras utrymme för en trafikstation där det också kan placeras en dagligvaruaffär. Strandområdena reserveras för allmän rekreationsanvändning. Byggande av småhuskaraktär ändras till byggande av flervåningshus på det område i Sarvviks detaljplan som ändras. Den befintliga kvartersstrukturen bevaras i mycket stor utsträckning enligt nuvarande detaljplan. Byggeffektiviteten i området kring Sarvviksportens planskilda korsning ökas. I planen görs en reservation för att placera inlärningscentret på området. Byggandet av områdets gator och kommunalteknik är färdigt, så kvartersgränserna i Sarvviks detaljplan ändras inte. Bostadskvarter I planläggningsområdets västra del placeras kvartersområden för flervåningshus (AK). Byggnadernas höjd är fyra till fem våningar, men intill korsningsområdet placeras en åttavåningars byggnad. Sammanlagt finns cirka v-m 2 byggrätt (cirka 500 invånare). AK-kvarteret 2251 betjänas av ett kvartersområde i sambruk som betjänar boendet (AH), där det byggs en gemensam högklassig bastu för invånarnas bruk och ett anslutande gårdsområde. I ändringsområdet i den västra delen av Sarvviks detaljplan placeras cirka v-m 2 (cirka 700 invånare) höghusdominerat byggande (AK). Byggnadernas höjd är fem till sex våningar, men intill korsningsområdet placeras även här en åttavåningars byggnad. Kvartersområden för affärs- och kontorsbyggnader I närheten av Sarvviks planskilda korsning placeras ett kvartersområde för affärs- och servicebyggnader (KLH). I kvarteret förbereds placeringen av en v-m 2 trafikstation, i vars anslutning en högst 600 v-m 2 stor dagligvarubutik kan placeras. För den affärs- och servicebyggnad som betjänar rekrationsanvändningen i strandzonen anvisas 600 v-m 2 byggrätt inom det K-kvartersområde som anvisats väster om bostadsbyggandet. Kvartersområden för offentliga byggnader I planeringsområdets östra del, i det Y-kvarter som anvisats på ändringsområdet för Sarvviks detaljplan, placeras ett v-m2 stort inlärningscenter. 25

27 Park-, rekreations- och grönområden Söder om Västerleden bildas områdets huvudsakliga rekreationsområde Finnträskparken (VL/VP) av Finnträsks strandområde som reserveras för allmänt bruk och där badstranden (vvl) finns. De bullerutsatta grönområden som ligger i närheten av Västerleden anvisas som skyddsgrönområden (EV). Planen beaktar viktiga livsmiljöer för fladdermöss på stranden av Finnträsk (luo) men inte klass II-objektet i planområdets östra del. Zonen för den regionalt betydande ekologiska korridoren har i planen anvisats med områdesbeteckningen EV/eko. Väg- och gatuområden Söder om Västerleden byggs en gatuförbindelse, Finnträskkanten, som förlängning av Sarvviksallén och en reservation görs för att möjliggöra byggandet av en förbindelse för gång och cykel över Västerleden. Den del av en privat väg som kommer att ligga mellan Ingvalsporten och Sarvviksporten ändras till gatuområde för gång och cykling. Småhusområdena väster om planområdet kommer i fortsättningen att använda detta gatuavsnitt som sin körförbindelse i riktning mot Ingvalsporten. Intill Sarvviksportens planskilda korsning har trafikstationens kvarter utvidgats något till det nuvarande vägområdet. Inom ändringsområdet för Sarvviks detaljplan ändras Sarvviksstråket till en del av kvartersområdet för allmänna byggnader (Y), i övrigt görs inga förändringar i gatunätet. De centrala lederna för gång och cykling planeras så att de är hinderfria. Parkering Parkeringen i alla kvartersområden realiseras som parkering i markplanet på tomterna (p). Anpassningen till höjdskillnaderna i området förutsätter till en del stödmurar och terrängskärningar för parkeringsområdena, vilket har beaktats i reserveringarna för kvartersområdena. Allmänna parkeringsområden (LP) anges i den allmänna planen för gatunätet. Parkeringsområdena i bostadskvarteren (p) planeras som en helhet. De principiella arrangemangen i parkeringsområdena presenteras i den närmiljö- och byggsättsanvisning som utarbetats i anslutning till planen. På det parkeringsområde som anvisas för anslutningsparkering har det reserverats cirka 20 platser. Kommunalteknik De allmänna planerna för vattenförsörjning och gator har utarbetats i samband med planförslagsfasen. I Sarvviksportsområdet byggs ett nytt vattenförsörjningsnät. Byggandet av det arbetsplatsområde (detaljplan för Viltskogen) som planeras norr om Sarvviksporten och Västerleden förutsätter också byggande av vattenförsörjning på planändringsområdet i Sarvvik. Placering och skyddsavstånd för en transportvattenledning och ett transportavlopp i Västerledens riktning anvisas i planen. I detaljplanen anvisas platser för separata transformatorbyggnader (et/m) och pumpstationer (et/p). Hantering av dagvatten Planen för hantering av dagvatten har utarbetats som en del av den allmänna planen för vattenförsörjning (bilaga 4). I detaljplanen bestäms dessutom att det i bygglovsskedet för varje genomförandeprojekt ska presenteras en plan för hantering av dagvatten. Behandlingen av dagvatten i området bygger på naturenliga metoder. Dagvatten från kvartersområden fördröjs på den egna tomten. På allmänna områden har anvisats delar av området reserverade för dagvattensystemet (hule-1) och separat platser reserverade för fördröjningsbassänger (hule-2). Dimensioneringen av tomtspecifik dagvattenhantering förutsätts till 1 m3/100 m2 belagd yta. 26

28 4.3 Dimensionering Kvartersområden för flervåningshus (AK), Största tillåtna våningsantal Kvartersområde i sambruk som betjänar boendet (AH). Största tillåtna våningsantal Kvartersområde för allmänna byggnader (Y) Största tillåtna våningsantal Kvartersområde för affärs- och servicestationsbyggnader (KLH) Största tillåtna våningsantal Kvartersområden för affärs- och kontorsbyggnader (K) Största tillåtna våningsantal v-m 2 +sammanl v-m 2 VIII 150 v-m 2 I v-m 2 IV 1500 v-m 2 II 150 v-m 2 Detaljplanen sammanl v-m 2 +sammanl v- m 2 I Bilplatser ska byggas enligt följande: - Kvartersområden för flervåningshus (AK): 1 bp/90 v-m 2, dock minst 0,8 bp/bostad. - Kvartersområde för allmänna byggnader (YO): 1 bp. /150 v-m 2 - Kvartersområden för affärs- och kontorsbyggnader (K) samt kvartersområde för affärs- och servicestationsbyggnader (KLH): 1 bp/20 v-m 2 när det gäller lokaler för livsmedelsbutik, i övrigt 1 bp/40 v-m 2 För cykelparkering ska det i kvarteren för bostadsbyggande reserveras:1 cp/30 v-m 2, 1 cp/bostadsrum 27

29 4.4 Planförslagets konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön Samhällsstruktur När det gäller planändringsområdet i Sarvvik överensstämmer planen målen i markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 och utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt Även till övriga delar baseras markanvändningen på markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 och utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt Inom Sarvviksportens detaljplaneområde stöds målsättningen att förtäta stadsstrukturen av den ökade effektiviteten i byggandet kring Sarvviksportens planskilda korsning. Bostadsområdet ansluter sig till Sarvviks bostadsområde som är under byggande och vidare till en del av Kyrkslätts viktigaste tätortszon och ansluter till förtätningen av stadsstrukturen i Västerledens riktning i Esbo. I framtiden stöder sig området också på Sundsbergs lokalcentrum. Planlösningen förstärker samhällsstrukturen i östra Kyrkslätt. Markanvändningen stöder sig på goda befintliga kollektivtrafikförbindelser. En effektivare markanvändning förbättrar möjligheterna att utnyttja kollektivtrafikens befintliga servicenivå och ger också möjligheter till att utveckla den. Genom detaljplanen möjliggörs byggandet av nya förbindelser för olika förflyttningssätt på båda sidor av Västerleden för att minska trafikledens stadsstrukturellt hindrande effekt. Service, arbetsplatser, näringsverksamhet De nya invånare som planen ger möjlighet till (cirka ) stöder sig i det första skedet på servicen i Masaby och kommuncentrum. I framtiden kommer Sundsbergs lokalcentrum att vara viktigt för närservicen. Det större invånarantalet som planen möjliggör skulle främja lokaliseringen av en dagligvarubutik på det kvartersområde för affärs- och servicestationsbyggnader som anvisats vid Sarvviksportens planskilda korsning. Invånarantalet i området ökar till kring invånare vilket skapar förutsättningar för placering av bl.a. en dagligvarubutik i området. I kvarteret för affärs- och servicebyggnad får placeras butiks-, restaurang-, bensinstations- och kontorslokaler. I affärslokalerna uppstår ett tiotal arbetsplatser. För inlärningscentret har det reserverats ett kvartersområde baserat på kommunens servicenätsutredning, där Sarvvik har angetts som ett placeringsalternativ. Inlärningscentret fungerar som en arbetsplats för ca 60 personer om det realiseras. Detaljplanens invånarantal stärker ställningen för den koncentration av kommersiella tjänster som planeras till Ingvalsporten. Befolkningsutveckling och bostadsproduktion I kvarteren i Sarvviksporten placeras cirka 360 bostäder och 500 nya invånare. Bostadsbyggandet sker i form av flervåningshus. Byggandet lokaliseras i sin helhet till utvecklingszoner i markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 och delvis till den primära utvecklingszonen. Sarvviks detaljplan (inklusive kvartersområden i denna planändring) ger möjlighet till bostäder för cirka invånare. Målet är mångsidig invånarfördelning. Ett flervåningshusdominerat boende gör kommunens bostadsutbud mera mångsidigt, andelen en- och tvåpersonershushåll ökar i Kyrkslätt. Det obebyggda småhusdominerade bostadsområdet i planändringsområdet i planeringsområdets östra del (Sarvviks detaljplaneområde) ändras till ett område med flervåningshus. Byggandet lokaliseras i sin helhet till den primära utvecklingszon som anvisas i markanvändningsplanen för Helsingforsregionen Genom ändringen till flervåningshusbyggande söker man svara på dagens behov när det gäller efterfrågan och bostadsproduktion. Med undantag för kvarteret 2231 motsvarar byggrätten i planändringsområdets kvarter den gällande detaljplanen, men byggrätten har omfördelats mellan kvartersområdena. Två kvartersområden för småhus (AP) ändras till en del av kvartersområdet för inlärningscentret (YO) och närrekreationsområdet (VL). På planändringsområdet placeras cirka 500 bostäder och 700 nya invånare. 28

30 Trafik Fordonstrafik Trafikmängderna på Västerleden och Ring III antas baserat på HRT:s HELMET-modellprognos och Trafikverkets vägtrafikprognos öka med cirka 30 procent under de kommande 20 åren. Trafikmängden på Sundsbergsvägen ökar baserat på bakgrundsprognosen förhållandevis ännu mera när markanvändningen i Kyrkslätts östra delar ökar. Förändringen av bostadsområdets resealstring (sammanlagt 70 ankommande och avgående bilar under kvällsmaxtimmen) innebär inget funktionsproblem i trafiknätet. Trafikstationens resealstring (som mest 200 bilar i varje riktning) har bedömts belasta särskilt ramprondellen på den planskilda korsningens södra sida. Baserat på den funktionsgranskning som utarbetats för rondellen vid Sarvviksallén medför den kommande markanvändningen några funktionsproblem. Gång och cykling Genom planlösningar förbättras kontinuiteten för regionala gång- och cykelleder. Den nya huvudleden för gång- och cykeltrafik parallellt med Västerleden ansluter till regionala huvudleder både mot kommuncentrum och mot Esbo. Det lokala nätet av rekreationsleder kring sjön Finnträsk bevaras. När det gäller Sarvviksportens bostadskvarter planeras lederna på nytt och huvudparkvägen byggs hinderfri. I detaljplanen förbereder man sig på byggandet av en överfartsbro över Västerleden. Överfarten förenar strandområdena vid Finnträsk med nätverket av grönområden norr om Västerleden och med den kommande markanvändningen. Bild 20. Planområdets leder för gång och cykling och deras anslutning till den omgivande stadsstrukturen. Kollektivtrafik Planområdet ligger inom zonen för bästa servicenivå när det gäller kollektivtrafik i Kyrkslätt. Inom den största delen av området uppfylls kriteriet att gångavståndet fågelvägen är under 600 meter och för alla områden i alla fall under 800 meter.(i HRT:s linjeplan för Kyrkslätt är målavstånden för stam- och spårtrafiken under 800 meter och för andra busshållplatser under 600 meter). Den effektivare markanvändningen förbättrar förutsättningarna att i framtiden utveckla servicenivån. Kollektivtrafikens servicenivå förbättras när Västmetron i Esbo blir färdig, då blir områdets kollektivtrafik en del av metrons anslutningstrafik. Anslutningsparkeringens kapacitet har genom detaljplaneändringen ökats med cirka 20 bilar. 29

31 Landskap, kulturmiljö och stadsbild Byggandets inverkan på stadsbilden är lokal och byggandet kommer inte att få några konsekvenser för en bredare landskapsbild. Byggandet är en del av den pågående förändringen längs Västerleden mot en mera stadslik och tätare bebyggd stadsmiljö. Byggandet på Finnträsk-sidan följer Västerleden i ett smalt band och ligger inte väsentligt högre än vägområdet. Åttavåningsbyggnaderna i närheten av Sarvviksportens planskilda korsning märks tydligast i Västerledens väglandskap. Från motorvägskorsningen österut, det vill säga på planändringsområdet i Sarvvik, kommer byggandet att märkas tydligt och förändra Västerledens landskap till mera stadslikt, eftersom byggnaderna i kvarteren är placerade klart högre än Västerleden och Sarvviksallén och trädbeståndet på kvartersområdena ersätts till stor del med byggande. Det landskapsmässigt känsligaste området är strandzonen till Finnträsk som utsätts för landskapskonsekvenser. I planläggningsområdets västra del i riktning mot Finnträsk bevaras en bred obebyggd zon som sköts parklikt. Byggandet har någon påverkan på landskapsbilden vid Finnträsk då byggnadernas översta våningar syns i sjöns landskapsbild. Höjden på byggandet i området är dock terrasserat så att de högsta byggnaderna placeras i närheten av korsningsområdet. Belysning av parkvägar och de områden som ska byggas gör landskapet mera bebyggt under den mörka tiden. Byggandet kompletterar kanten till den delvis redan byggda miljön (golfplan, bostadshus med gård och rekreationstjänster) till en funktionell helhet och gör områdets rekreationsanvändning väsentligt mer mångsidig. Inom planeringsområdets västra del finns inga betydelsefulla kulturmiljövärden. Den privata bostadsfastigheten som finns inom området rivs för att ge plats för nytt byggande. Planändringen i planeringsområdets östra del får inga konsekvenser för de kulturvärden som konstaterats på området, eftersom området när det gäller kommunalteknik och gator har byggts enligt den gällande Sarvviks detaljplan. I den gällande detaljplanen har inga skyddsmärkningar eller liknande anvisats på de kvartersområden som nu ska ändras. För Sarvviksportens område har det genomförts en fornminnesinventering På området finns inga fornlämningsobjekt. De stridsvärn från Porkala uthyrningstid som hittats i områdets västra del har beaktats i detaljplanen som objekt som ska bevaras. På planändringsområdet för Sarvviks detaljplan har inte någon separat utredning gjorts i samband med denna planläggningsprocess. Planändringen berör endast kvartersområden som redan anvisats för byggande, så baserat på det lagakraftvunna detaljplaneläget har det bedömts att ingen separat utredning behöver göras när det gäller dessa kvarter. Förfaringssättet är överenskommet i förslagsfasen mellan kommunen och Museiverket. Teknisk försörjning och energiförsörjning Planerna för vattenförsörjning och gator har utarbetats som en helhet som omfattar denna detaljplan och det arbetsplatsområde norr om Västerleden som planläggs i detaljplanen för Viltskogen. När det gäller Sarvviksporten förutsätter byggande att ny kommunalteknik byggs. Byggandet av arbetsplatsområdet i detaljplanen för Viltskogen norr om Sarvviksporten och Västerleden förutsätter att vattenförsörjning bygg också på planändringsområdet i Sarvvik, sannolikt ända fram till kvartersområdet YO. Nuvarande ledningar flyttas inte. Transportavloppet och fjärrvärmeledningen som går genom planområdet i öst-västlig riktning anges i planen. Byggandet av Sarvviksporten stöder sig på en redan befintlig transformatorstation. För planändringskvarteren i Sarvvik byggs en ny transformatorstation på YO-tomten. Området ansluts till fjärrvärmenätet Konsekvenser för naturmiljön De naturliga förhållandena och naturvård Byggandet i anslutning till Finnträsks strandzon koncentreras till en tät zon i Västerledens riktning. Strandzonen bevaras obebyggd i allmänt bruk. Byggandet av kvartersområdena och det ökande friluftslivet i närområdet medför oundvikligen konsekvenser för de omgivande rekreationsområdena. Det nya byggandet ökar mängden människor som rör sig i området, vilket kan påverka den naturliga miljön genom slitage. Det direkta slitaget på naturområden söker man minska genom att styra friluftslivet med hjälp av det nätverk av friluftsleder som anvisas i planen. I detaljplanelösningen har de naturvärden beaktats som i de upprättade naturutredningarna identifierats som värda att bevaras eller skyddas. Finnträsks strandområde är ett viktigt område för 30

32 fladdermöss och dessutom finns ett jakt- och födosökningsområde för fladdermöss på planeringsområdet. I planen ersätts detta med bostadsbyggande. Rekommendationen i naturutredningen om bevarande av jakt- och födosökningsområdet med tillhörande strandlinje på planläggningsområdets västra del genomförs dock. Fladdermusområdena är inte skyddade av naturvårdslagen. Konsekvenserna lindras genom att bevara trädbestånd på grönområden samt vid behov genom att plantera rimligt snabbväxande kompletteringsplanteringar på de områden som bebyggs. På strandområdet strävar man efter att till sina huvuddelar bevara den trädbevuxna zonen längs med stranden för att säkerställa förekomsten av fladdermöss. Planområdets västra del bevaras obebyggt. Det med beteckningen EV/eko anvisade skyddsgrönområdet som ansluter till Invalsportens område är en del av en ekologisk korridor med betydelse på landskapsnivå. I detaljplanen har markanvändningens koppling till den ekologiska korridor som anvisas i delgeneralplanen för Jorvas och Ingvalsby beaktats. På området får man bedriva skogsbruk, men växtlighet och landskap ska behandlas så att åtgärderna förstärker korridorens funktion. Planändringen i planeringsområdets östra del har ingen inverkan på naturförhållanden, eftersom områdets naturvärden har beaktats i den gällande planen. På de kvartersområden som ändras har det inte anvisats några naturvärden som ska bevaras. Bild 21. Detaljplaneområdet inpassat i delgeneralplanen för Jorvas och Ingvalsby. Planområdets västra del hör till en ekologisk korridor med betydelse på landskapsnivå. För korridoren har en djurbro byggts över Västerleden. På detaljplaneområdet har dessutom lagts en beteckning för en vägförbindelse som ska utredas som körförbindelse för de nuvarande småhusfastigheterna. I detaljplanen har kontinuiteten för den ekologiska korridoren beaktats med planbestämmelser. Den gatuförbindelse jk/pp som anvisats från planområdet till Ingvalsporten utgör en del av huvudcykelleden längs Västerleden och kommer också att fungera som körförbindelse för lokala invånare. Gatuförbindelsen går längs en befintlig privat väg på området. Jordmån och vatten 31

33 Inom planeringsområdet strävar man efter att bearbeta marken så lite som möjligt under byggandet. När det gäller konsekvenser för vattendrag är det viktigaste målet att planens genomförande inte försämrar vattenkvaliteten i Finnträsk. De åtgärder som presenteras i hanteringsplanen för dagvatten och de planbestämmelser och beteckningar som utarbetats på dess grund har tagits fram för att genomföra detta mål. Förutom från Sarvviksportens detaljplaneområde kommer betydande mängder dagvatten att ledas till Finnträsk från arbetsplatsområdet i detaljplanen för Viltskogen som planläggs norr om Västerleden. I hanteringsplanen för dagvatten har förändringarna i markanvändning på båda planläggningsområdena granskats som en helhet och slutresultatet har beaktats i dimensioneringen av dagvattensystemet. I och med detaljplanens bostadsbyggande ökar dagvattenmängderna till cirka det dubbla och dagvattenflödena från parkeringsplatser till nära det tiodubbla jämfört med nuläget. Behandlingen av dagvatten i området kommer att bygga på naturenliga metoder. Dagvatten som uppstår inom kvartersområde ska som utgångspunkt fördröjas inom kvarteren. Detaljplanen förutsätter utrymmesreservering inom kvartersområden för hantering av dagvatten 1 m 3 /100 m 2 belagd yta. Dagvatten från kvartersområden leds till Finnträsk i huvudsak längs två fåror som i detaljplanen ligger inom EV- eller VL/VP-områden. För allmänna områden byggs ett gemensamt hanteringssystem för dagvatten som anvisas i planen med beteckningarna hule-1 oh hule-2. I planbestämmelserna har också hantering av dagvatten under byggtiden beaktats. I bygglovskedet ska en plan om hantering av dagvatten under byggtiden för gator och kvarter presenteras. I det första byggskedet byggs fördröjningsbassänger på allmänna områden, så att de kan användas direkt som en del av hanteringskedjan för dagvatten redan i byggskedet. Sjöns status följs vartannat år genom kommunens miljöskyddsenhets försorg Konsekvenser för människors levnadsförhållanden Rekreationsmöjligheterna kring sjön Finnträsk förbättras för de boende i närområdet. Nybyggnationen utgör ett bullerskydd för rekreationsområdet och den inofficiella badplatsen ändras till officiell, vilket ökar bruksvärdet för Finnträsks strandområde. Cykelleden parallellt med Västerleden kompletterar det regionala nätverket av leder. I detaljplanen förbereder man sig också på rekreationsbehoven för det framtida byggandet på områden norr om Västerleden genom att anvisa en broförbindelse för gång och cykeltrafik över Västerleden till rekreationsområdena vid Finnträsk. Planändringen i Sarvvik har inga väsentliga konsekvenser för människors levnadsförhållanden. Den mest betydande konsekvensen är att det obebyggda småhusområdet ändras till flervåningshusdominerat område. Invånarantalet i området förblir dock ungefär samma som i den gällande planen. Planändringen har ingen inverkan på områdets rekreationsområden. Det område för servicestations- och affärsbyggnad som anvisas i planen förbättrar också serviceutbudet i Sarvviksområdet. Det nya bostadsbyggandet upprätthåller för sin del en god servicenivå i kollektivtrafiken Effekter på ekonomin I planens bostadsproduktion eftersträvas rimliga priser. I projektet har man beaktat en projektstorlek som är lämplig med tanke på genomförandet och strävat efter parkeringslösningar till rimliga kostnader. Hela gatunätverket och kommunaltekniken i planområdet byggs av markägaren. De gatuområden och den kommunalteknik som redan byggts i planändringsområdet i Sarvviks östra del bevaras. Kommunen löser in rekreationsområdena. Det finns inga kalkyler för genomförandet av inlärningscentret. Kostnadsuppskattningen för att bygga gator, parkvägar och vattenförsörjning i Sarvvikinporten är 3,3 miljoner euro. Uppskattningen inkluderar inte bro för gång- och cykeltrafik över Västerleden Störande faktorer i miljön I samband med detaljplanen har en trafikbullerutredning upprättats där även planändringskvarteren i Sarvvik beaktats. Utredningen finns som bilaga till planen. 32

34 Baserat på utredningen kan kvarterens gårdsområden skyddas mycket bra mot trafikbuller genom en placering av byggnaderna enligt planen. Dessutom krävs på vissa platser kompletterande bullerskydd för att uppnå riktvärden för buller på gårdsområden. För de fasader som utsätts för buller anvisas decibelkrav i detaljplanen. Lägenheterna i bostadshusen riktas så att det för varje lägenhet kan ordnas en bullerskyddad ventilationsmöjlighet. Bostadsbyggandet skyddar också de allmänna rekreationsområdena mot buller. Omfattningen av det område som lämpar sig/återstår för allmän rekreationsanvändning är motsvarande som om markanvändningen skulle följa generalplanen (det vill säga inget byggande skulle finnas på området). Konsekvenserna för luftkvaliteten har bedömts för Västerledens prognostiserade trafikvolymer (ca fordon/dygn). Värden gällande rekommenderade avstånd kan uppfyllas för boende och funktioner som är känsliga för luftkvalitet (t.ex. skolor). Boende ligger på minst ca 70 meters avstånd och kvartersområdet för skolan minst på 55 meters avstånd från Västerleden (mätt från körbanan). Bedömningen baseras på SAD:s Liikenteen jäljet (Trafikens avtryck) och de minimiavstånd som anges i Helsingfors stads miljöcentrals publikation Herkkien kohteiden ilmanlaatu (Känsliga objekts luftkvalitet) Sammandrag I markanvändningen beaktas såväl naturmiljön som den byggda miljön. Nedan presenteras en kort sammanfattning av detaljplanens konsekvenser för kultur samt dess sociala och ekologiska konsekvenser. Konsekvenser för kultur Med detaljplanen tryggas allmän användning av strandområden och naturområden. Tillträdet till vattendrag betonas i en situation där tillgången till allmän havsstrandlinje är begränsad. Lokala och regionala naturvärden beaktas i detaljplanen och bevaras som en del av nätverket av grönområden. Viktiga parkområden utvecklas till att bli mera användarvänliga och mångsidiga till sin funktion. Området anpassas stadsbildsmässigt till Västerledens storskaliga trafiklandskap och landskapsbilden vid Finnträsk. Utgångspunkten för byggnadernas arkitektur är högkvalitativa och hållbara fasadmaterial. Sociala konsekvenser Genom detaljplanen främjas förnyelse av och ett mångsidigare bostadsutbud. I området byggs både ägarbostäder och hyresbostäder. En strävan efter rimliga priser, närheten till inlärningscentret, möjligheten till annan närservice och en trygg närmiljö gör området lockande också ur barnfamiljers synvinkel. En hinderfri boendemiljö lämpar sig för boende i alla åldrar och med olika funktionsförmåga. Genomförande av planen leder till en trivsam och naturnära stadsmiljö. Boende och grönområden ligger inte på områden som är känsliga för störningar i miljön. En effektivare markanvändning och ökat invånarantal stöder placeringen av bättre närservice i området. Området bevaras också för användning av andra än lokala invånare. Stranden och andra platser som är viktiga för sitt rekreationsvärde bevaras i allmän användning. Ekologiska konsekvenser Detaljplanens lösningar baseras på främjande av en hållbar samhällsstruktur. Byggandet ansluter tätt till befintlig tätortsstruktur. Rekreationsområdena bildar en ekologiskt sammanhängande helhet. Byggandet ligger på en smal zon med goda grundläggningsförhållanden och skonar därigenom naturmiljön. Området ligger inom zonen med Kyrkslätts bästa servicenivå när det gäller kollektivtrafik. I och med planen kompletteras nätet av snabbcykelvägar parallellt med Västerleden och förutsättningarna för hållbar färdsel ökar. Ett viktigt gränsvillkor för lösningarna har varit att vattenkvaliteten i Finnträsk inte försämras på grund av den förändrade markanvändningen. I samband med planen har en plan för hantering av dagvatten utarbetats för området. I den har förutom det färdiga läget också beaktats hantering av 33

35 dagvatten under byggtiden. Hanteringen av områdets dagvatten kan skötas med naturenliga metoder. I planerna har förändringar i markanvändningen beaktats för ett större område än denna detaljplan när det gäller dagvattenavrinningen. Ekonomiska konsekvenser Det ökande invånarantalet stöder indirekt lokaliseringen av mångsidigare närservice i Sarvvik. I kvarteret för trafikstation som anvisas i detaljplanen fär en dagligvarubutik placeras. Även lokaliseringen av inlärningscentret på området skulle stöda förverkligandet av närservice. Planlösningen gör en stegvis realisering av bostadskvarteren möjlig. Detaljplanen upprättas utan tomtindelning vilket ger flexibilitet för genomföringsfasernas omfattning. I parkeringslösningarna och styrningen av byggsätt har man strävat efter att realisera boende med måttliga priser. Kostnadsuppskattningen för att bygga nya gator, parkvägar och vattenförsörjningen är cirka 3,3 miljoner euro. Planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen samt andra planer i kommunen och Helsingforsregionen Detaljplanen genomför de riksomfattande målen för områdesanvändningen. När det gäller målen kan för specialfrågor i Helsingforsregionen lyftas fram följande: planering av områdesanvändning ska lokaliseras till serviceområdet för kollektivtrafiken och förbättra verksamhetsförutsättningarna för kollektivtrafiken, för gång- och cykelleder ska tillräckliga områden reserveras och deras kontinuitet ska främjas, i planläggningen beaktas tillräckligt stora och attraktiva områden lämpade för rekreationsanvändning samt kontinuiteten för det nätverk av grönområden som förenar dem. Förtätningen av tätortsstrukturen lokaliseras på område enligt förslaget till Nylands 4:e etapplandskapsplan. Bostadskvarteren är också placerade enligt målen för markanvändning i markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 och utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt Markanvändningsmålen i generalplanen för Kyrkslätt 2020 har för detta planområde under planläggningsprocessen konstaterats föråldrade baserat på den förändrade samhällsstrukturen och ovan nämnda markanvändningsplaner. 34

36 4.5 Planbeteckningar och planbestämmelser Planförslagets planbeteckningar och planbestämmelser presenteras i bilaga Namngivning För namngivning av objekten i området svarar Kyrkslätts kommuns Namnkommitté. Gator och andra adressnamn Sarvviksallén Finnträskkanten Finnbyvägen Skogsstjärnsvägen Blåklocksvägen Kråkklövergården - intern förbindelse i kvarter 2252 AK och dess adress Midsommarblomstergården - intern förbindelse i kvarter 2251 AK och dess adress Hövallsvägen - I detaljplanen för Sarvvik, utanför detaljplanen för Sarvviksporten, utgör adress för kvarteren 2227 och 2231 Gång- och cykelvägar och stigar Finnträskkanten Hövallsstigen Skogsstjärnavägen Skogsängsgränden Öppna platser och parker Skogsstjärngläntan Blåklocksgläntan Finnträskparken Riktgivande parkstig. Irisstigen 35

37 5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 5.1 Planer som styr genomförandet av detaljplanen Sarvviksportens närmiljö- och byggsättsanvisning kompletterar detaljplanen och preciserar de kvalitetskrav som ställs för bebyggande av kvartersområdena. I dokumentet ges riktlinjer bl.a. för byggnadernas arkitektur och behandlingen av gårdsområden. Dessutom styr den bl.a. kvaliteten för offentliga utomhusområden och anslutningen av gårdsområden till varandra. Inom ändringsområdet i Sarvviks detaljplan följs den redan tidigare upprättade planeringsanvisningen i tillämpliga delar, men för bostadsbyggandet upprättas planbestämmelserna så att till exempel fasadbehandlingen för byggnaderna inklusive material är känd. Vid behov lämnas anvisningar också om behandlingen av kvarterens gårdsområden. Det har också utarbetats en allmän plan för gator och parkering i området, baserat på denna utarbetas genomförandeplanen för gator. I samband med planläggningsarbetet har det dessutom upprättats en allmän plan för vattenförsörjningen som inkluderar hanteringen av dagvatten. 5.2 Tidsplanering av genomförandet Genomförandet av detaljplanen kan inledas när detaljplanen och fastighetsindelningen trätt i kraft. I Kyrkslätts planläggningsprogram anges inga måltidplaner för projekten. Byggandet av bostadskvarter påbörjas direkt när detaljplanen är fastställd, hela genomförandet uppskattas ta cirka 5 10 år. 36

38