Utlysning 2 för perioden

Transkript

1 NFFP Utlysning 2 för perioden NFFP Sekretariat Utgåva Fastställd Detta dokument sammanfattar grunderna till utlysning 2 för det fjärde NFFP-programmet. Under hösten 2006 kommer programmet preliminärt förstärkas med ett kopplat SMEprogram som endast är riktad mot små och medelstora företag (SME). Mer information kommer på VINNOVAs hemsida. Redan i denna utlysning ska projekt där industriella avtalsparter samverkar med SME prioriteras. NFFP Nationella Flygtekniska Forskningsprogrammet Post: VINNOVA, SE Stockholm Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 Leveranser/Deliveries: Klara Norra Kyrkogata 14 Tel: +46 (0) Fax: +46 (0) VINNOVA@VINNOVA.se Org/VAT:

2 1 Allmänt Flygindustrin är genom sin samlade kompetens, teknologiska bredd och innovationskraft en av de främsta drivkrafterna för Sveriges vetenskapliga och industriella utveckling, tillväxt och vår internationella position som en högteknologisk nation. Flygverksamheten skall möta omvärldsförändringar och stärkas i ett väl utvecklat samspel mellan akademi, stat och näringsliv. Offentliga och industriella satsningar skall utformas för att ta tillvara områdets unika synergier mellan civila och militära tillämpningar. För att den svenska flygverksamheten skall vara internationellt konkurrenskraftig, en eftertraktad samarbetspartner och ledande inom viktiga områden måste en stark samlad forskningsverksamhet etableras. Försvarsmaktens deklaration avseende ominriktning kan leda till att nya aspekter kan få ökat fokus. Här kan nämnas möjligheten till anpassning för att möta nya framtida hot som både omfattar behovet att ställa om mellan låg- och högvolymanskaffning samt till att möjliggöra kortare ledtider för införandet av ny teknik som öppnar för nya taktiska/operativa funktioner. Även möjligheten att utnyttja civil teknik och kompetens för militära tillämpningar betonas (dual use). Framgång på den civila marknaden baseras likaledes på kostnadseffektivitet för kunden över produktens livscykel samt på hög passagerarkomfort, tillförlitlighet och produktsäkerhet. Därutöver kan förmågan att möta myndighetskrav avseende miljö och flygsäkerhet bli avgörande för framgång på den ökande civila marknaden. Den svenska flygindustrin koncentrerar sig på kundnära totalsystemoptimering som leder till kostnadseffektiv produktion och drift av slutprodukten. Emellertid är inte svensk flygindustri självförsörjande utan är beroende av kvalificerade underleveranser av delsystem, material och komponenter. På samma sätt har också den svenska industrin en internationellt stark konkurrenskraft inom flera delsystem-/komponentområden. Trenden är också ett ökat internationellt samarbete för såväl kravsättning som utveckling och produktion av både flygplan, delsystem och komponenter både inom den civila och militära sektorn. Satsning på flexibel marknadsanpassning och specialisering på kunskapsintensiva förädlingssteg i produktframtagningen ställer krav på koncentration till nischer. Denna koncentration accentueras sannolikt med den ökade internationella samverkan. Emellertid bör en allmän inhämtning av teknologiska framsteg och know how i underleverantörssamarbetet vidmakthållas på en förhållandevis hög nivå för att upprätthålla en systemintegrerande förmåga. Från forskarsamfundets horisont är det av yttersta vikt att kunna uppnå en långsiktig försörjning till industri och myndigheter av erforderlig kompetens. Därutöver utgör både institut, universitet och högskolor samt de forskningsinriktade myndigheterna en viktig länk vad gäller teknikspridning till och från andra forskningsområden inom den civila respektive militära sfären. Detta skall ske genom ett starkt innovationssystem där nya marknadsförutsättningar och tillväxt skapas för såväl flygindustrin som SME-företag. Ett effektivt utnyttjande inom flygsystemteknikområdet av den nationella styrkan inom IToch telekommunikationsområdena medger att traditionella flygtekniska problemställningar 2

3 kan lösas på helt nya sätt liksom möjligheten att erbjuda helt nya funktioner och tjänster för brukaren av flygsystemet. NFFP går nu in i sin fjärde programperiod, kallad NFFP4, sedan starten Utlysningen genomförs i likhet med tidigare utlysningar men med den skillnaden att de tidigare fyra områdena kommer att ominriktas något till 1. Systemanalys, 2. Systemteknik, 3. Flygfarkostteknik och 4. Tjänste- och Driftstödsbaserade system, samt utökas med ett femte, 5. Innovativa koncept för framtida flygande system. För att uppfylla programmets målsättning kommer dessutom projekt där de industriella parterna samverkar med SME prioriteras. 2 Strategi för NFFP Det nationella flygtekniska forskningsprogrammet, NFFP, syftar till att långsiktigt stärka den svenska flygindustrins konkurrensförmåga genom att förstärka och koordinera de nationella forskningsresurserna vid industri, institut, högskolor och universitet. Starka forskargrupperingar med goda relationer med industrin som möjliggör en omsättning och utveckling av kvalificerad ny teknologi är en av förutsättningarna för att nå denna förmåga. NFFP skall därutöver stimulera att nationella förutsättningar i form av starka kompetenscentra skapas för att aktivt kunna medverka i och dra nytta av internationellt forskningssamarbete både industriellt och inom forskarsamfundet. Genom det internationella forskningssamarbetet förväntas att nya forskningsresultat och teknologier, som annars vore oåtkomliga, blir tillgängliga. I NFFP ska sådana projekt prioriteras där resultaten på ett påtagligt sätt har förutsättningar att omsättas i industriella tillämpningar eller utgör grunden för vidareutveckling inom framtida nationella och internationella forsknings- och utvecklingsprogram av nationellt intresse. Projekt med förväntad omsättning i industriella processer och produkter prioriteras. De nationella forskningsresurserna är begränsade i allmänhet och så även inom NFFPprogrammet varför en koncentration mot vissa områden är nödvändig. För att i någon mån begränsa och koncentrera omfattningen av NFFP har principiellt inte områden av strikt militär anknytning tagits med. Inriktningen är mot flygsystem och dess plattform, delsystem, samt tjänste- och driftstödssystem. Hela totalsystemets livscykel, från tidiga skisser och kravställning till utveckling, produktion, drift och avveckling omfattas. Likaså metoder, verktyg och tillhörande teknikutveckling för att genomföra dessa faser. Mot bakgrund av detta formuleras strategin för det fjärde programmet som: En gemensam målbild för flygsystemtekniken år Fem prioriterade teknikområden. En grupp kriterier för beredning och värdering av projektförslag. Tanken är att målbilden skall skapa en gemensam referensram vid formulerandet av projektförslagen. Projektförslagen ställs dock mot och bereds inom de fem prioriterade teknikområdena. Strategin och kriterierna för de fortsatta satsningarna har analyserats av NFFPs beslutsorgan (BO) utifrån industrins och myndigheternas strategiska planering. 3

4 3 Målbild 2015 Den flygtekniska utvecklingen omkring år beskrivs i det följande som de arbetssätt som förutses tillämpas och vissa trender, vad gäller teknikutvecklingen. Målbilden är tillsammans med de teknikområden som anges nedan vägledande för beredning av projektförslagen. Arbetssätt Kompetensutveckling och produktframtagning sker i en alltmer fragmenterad miljö. Med detta menas att det inte är på förhand givet inom vilka konstellationer hela flygsystem eller delsystem utvecklas. Det kan vara frågan om att genomföra systemsammanhållande uppgifter, medverka i olika internationella forskningsprojekt, ta ett komplett system- eller delsystemansvar, ta fram eller medverka i nationella och internationella demonstratorer etc. Detta reser nya krav på arbetssätt som är flexibla och där olika aktörer snabbt kan ikläda sig i olika situationsanpassade roller. Utvecklingen styrs inte längre i detalj från ett totalt flygsystemperspektiv utan snarare i en strävan där ständigt nya möjligheter och krav måste värderas, optimeras och utnyttjas, ofta i en global virtuell produktutvecklingsmiljö. Teknikutveckling och framtagning av nya och vidareutveckling av befintliga kundlösningar och produkter sker inom ramen för internationella samarbeten. Intimare arbetssätt mellan olika aktörer är nödvändiga för att erhålla korta ledtider i produktutvecklingen, hög korrelation mellan kundkrav och produkt samt effektiv återkoppling av driftserfarenheter. Samverkansformer, roller och språkbruk mellan kundkravställare-utvecklande partners-leverantörer-operatörer är viktiga. Kraven ökar på utnyttjade metoder i olika delar av produktframtagningen både inom den civila och militära sektorn. En medvetenhet om kravsättning av olika metoder med avseende på kvalitet, tid, kostnad och flexibilitet i olika skeden av produktframtagningen är därför naturlig. Teknikutveckling Den civila luftfarten ökar markant i termer av total flygtid. Detta reser myndighetskrav på miljöpåverkan och flygsäkerhet, i synnerhet i närheten av hårt belastade flygplatser. Flygande produkter levereras till kund med nya kundlösningar och ett markant livscykelåtagande från leverantören för funktioner och avtal för drift, underhåll och vidareutveckling. Obemannade flygande farkoster, s k UAVer kommer att få ökad betydelse, först som militära plattformar men i ett lite längre perspektiv, civila plattformar för civila övervakningssyften. Kännetecknande för dessa plattformar är en hög grad av autonomitet innefattande säkerhetslösningar som möjliggör trafik i civilt luftrum. För att få ökad lönsamhet ökar samutnyttjandet av civil och militär teknik. Inom vissa områden utvecklas sannolikt den civila tekniken driven av efterfrågekrav i ett högre tempo och till större volym än den militära tekniken. Exempel härpå är måhända IT och elektronik. Inom andra områden drivs kraven av de unika militära förutsättningarna men man kan inte bortse från att dessa även kan tillämpas i civila applikationer t ex kompositoch nanomaterial. Både den allmänna teknikutvecklingen och krav från såväl civila som militära kunder leder till ett stort inslag av integrerad simulering i såväl olika produktframtagningsskeden som under driftfasen. Möjligheter finns att i alla lägen simulera en mycket stor del av hela 4

5 totalsystemets (primärprodukt och stödsystem) livscykel omfattande t ex produktion, LCC och möjliga prestandaförbättringar. Distribuerad funktionalitet är ett betydande inslag i nya produkter och systemlösningar samt införs i vidareutvecklingen av befintliga produkter. Ett flertal teknologier har tagit väsentliga språng som möjliggör detta som IT- och kommunikationslösningar, system för alstring och distribution av energi, nya intelligenta material, sensorer och aktuatorer. Exempel på applikationer är helt ny arkitektur för el-generering, styrsystem och avionik, nya typer konditionsövervakningssystem, smarta strukturer, strukturintegrerade antenner, inbyggda system mm. Produkter har en hög grad av inbyggd teknisk rationalitet vilket öppnar möjligheter för flexibelt utnyttjande, fördelaktig driftsekonomi, vidareutveckling och gemensamma funktioner för flera produkter. Exempel på teknologier som möjliggör detta är modulär arkitektur, portabilitet, IT-lösningar och utvecklade funktionstestsystem. Den snabba teknikutvecklingen inom bl.a. IT- och kommunikationsområdet medför att både funktionalitet och komplexitet i distribuerade system ökar dramatiskt. Detta ställer än större krav på att systemen utformas med hänsyn till både användare av systemen och i vilken typ av organisation systemen skall utnyttjas. Teknikutveckling och utformning av system samt användningssätt måste därför anpassas till de möjligheter och begränsningar som användaren (operatören, organisationen) har. Härutöver bör företagens egna målobjekt vara ledande för inriktningen. För information kring dessa kontakta: På Saab AB: Göran Prestby, tel ; goran.prestby@saab.se Göran Bengtsson, tel ; goran.bengtsson@saab.se På Volvo Aero Corporation: Bengt-Olof Elfström, tel : bengt-olof.elfstrom@volvo.com Hans Kaaling, tel ; hans.kaaling@volvo.com På EMW: Anders Möller-Loswick, tel : anders.moller-loswick@ericsson.com 3 Prioriterade teknikområden inom Flygområdet. 3.1 Systemanalys Detta område innefattar följande delområden: Operationsanalys Totalsystemanalys (primärprodukt och stödsystem) Kund och funktionskrav Konceptutveckling Förprojekt System av system systemarkitektur för system av system ad-hoc nätverk med 3-dimensionellt rörliga noder flygande kommunikationsnoder Ledningssystem 5

6 Systemoptimering ur nyttoperspektiv Flyg- och uppdragssäkerhet Leverantörssamverkan Partnersamverkan Vägledande för de projektförslag som bereds inom området Systemanalys kan bl.a. vara: Möjliggöra en infrastruktur för en global integrerad flygsystemutveckling (upp till en operativ nivå) som ledsagas av demonstratorer eller formulerade målobjekt. Den globala integrerade flygsystemutvecklingen genomförs i en miljö där alla typer av slutanvändare och systemleverantörer möts med kraftfulla verktyg för simulering av både hårdvara och tjänster. Utveckla en förmåga att uttrycka behov i termer av funktionskrav och hur dessa värderas (risk, totalekonomi etc.) omfattande totalsystemets hela livslängd via nya affärsmodeller och som skapar nya kundlösningar ( t ex Total Care) Stärka förmågan att utgöra en attraktiv samarbetspartner i internationella utvecklingsprojekt Teknik och metodik som stöd för att möjliggöra certifiering av UAV för flygning i svenskt och internationellt luftrum. 3.2 Systemteknik Detta område innefattar följande delområden: Grundflygplansystem inkl. kraftgenerering och försörjning Styrsystem Integration av framdrivningssystem Reglerteknik vilket omfattar bl.a.: Avancerade reglerkoncept Reglersystem för okonventionella styr- och framdrivningsmetoder Motorreglering och konditionsövervakning. Avioniksystem inkl datorkoncept och arkitektur Informationssystem vilket omfattar bl.a.: Positionssystem/navigationssystem Datafusion Autonomi/Beslutsstöd inkl. adaptivitet och resurshantering (sensorer mm) Samverkan mellan olika system och system för ledning samt certifiering av system Människa system interaktion, MSI, omfattande MSI för flygförare MSI för operatör i flygsystemet Sensorsystem vilket omfattar bl. a. RR/EO/IR/UV sensorer inkl multifunktion och bildbehandling Sensorfusion Mikrovågsbyggsätt för flygande utrustning (spec. krav på vikt/volym/kraft/kylning) Lasersystem för inmätning och/eller störning Adaptivitet och system för sensormanagement 6

7 Signaturminimering (både aktiv och passiv signatur) inkl. integration av antenner/aperturer i skrov Systemsäkerhet för ökad robusthet i komplexa system/feltoleranta system. Simuleringsteknik Vägledande för de projektförslag som bereds inom området Systemteknik kan bl.a. vara: Systemteknik som möjliggöra önskad funktionalitet till lägsta kostnad med beaktande av bl.a. vikt. Effektiva produktlösningar via skalbarhet och plattformsstrategi Teknologier för effektivare motorreglering och optimering av framdrivningssystemet. Kraftgenerering, distribution och användning till totalt lägre kostnad t ex MEA, More Electric Aircraft och Power Management. (t ex bränsleceller, elgenerator inbyggd i flygmotor, hybridkoncept) Arkitektur för MEA-system inkl systemuppbyggnad för lägsta kostnad och vikt Multispektrala passiva och aktiva sensorsystem, från UHF/VHF, via mikrovågor till millimetervågor, för flygtillämpningar. Sensorsystem för skydd av civila flygplan mot yttre terrorhot Sensorer och signaturanpassning till lägre kostnad genom bl.a. MEMS teknologi. Utnyttjande av sensor-/datafusion för ökad systemeffektivitet. Effektivare utvecklings- och utprovningsprocess genom utvecklad användning av Modellering och Simulering. Tvärfunktionell simulering/optimering. Kostnadseffektivare system avseende utvecklings-, serie- och underhållskostnader t ex genom utnyttjande av COTS, (Commercial Off The Shelf) i system. Förbättrad design av användargränssnitt för användare/operatör och samverkan inom organisation. Effektivare utveckling av användargränssnitt genom rapid prototyping. Utnyttjande av samverkande inbyggda system Högnivåspråk för inbyggda system Funktionell programmering 3.3 Flygfarkostteknik Detta område innefattar följande delområden: Aerodynamik Aeroakustik Framdrivningsteknik Signaturanpassningsteknik Flygmekanik/flygdynamik Konstruktions- och tillverkningsteknik Strukturdynamik Strukturteknik och materialteknik inklusive smarta strukturer Vägledande för de projektförslag som bereds inom området Farkostteknik kan bl.a. vara: Konstruktionsteknik som möjliggör önskad funktion till lägsta kostnad och vikt samt med beaktande av producerbarhet t ex lättviktskonstruktion och integrala konstruktioner i metall och komposit. 7

8 Konstruktioner för ökad funktionalitet t ex minskat buller och smarta strukturer. Konstruktioner som nyttjar flerfunktionsmaterial samt lågsignaturmaterial. Multidisciplinär analys och optimering för kortare ledtider i utvecklingsfasen. Metoder för signaturanalys. Utveckla prov- och certifieringsmetodik för material och komponenter inkl. ny metodik för att ta fram materialdata för simulering i konstruktion, produktion och produktstöd. Livslängdsteknik, speciellt metoder för att beakta dessa frågor i tidiga produktutvecklingsfaser. Probalistiska metoder. Skadetålighet i komposit och motorkomponenter syftande till ett högre utnyttjande av materialens kapacitet med bibehållen säkerhetsnivå. Förbandsteknik som limteknik (speciellt certifiering), svetsförband (t ex Friction Stir Welding) och mekaniska förband. Strukturdynamik. Nya flexibla tillverkningsprocesser inklusive simulering av dessa och sensor- och simuleringsstyrd tillverkning (t ex flexibel automation) Kvalitetssäkrande processer. 3.4 Tjänste- och Driftstödsbaserade system Detta område innefattar följande delområden: Utveckling av tjänster och helhetslösningar Informationsteknik för underhållssystem Life management Kontrollerad degradering av funktion och produktegenskaper Kundanpassat produktstöd Info/beslutsstöd/diagnos Livslängdsteknik Reparationsteknik Product management Vägledande för de projektförslag som bereds inom området Tjänste- och Driftstödsbaserade system kan bl.a. vara: Utveckla kunskapen om och utnyttjandet av simuleringar i tidiga produktutvecklingsfaser som t ex konceptutveckling för att öka förmågan att studera och analysera operativa effekter på totalsystemet med avseende på: livscykeloperativ drift LCC/LSC Miljöindex degradering av produkt/produktegenskaper logistik (företagets effektivitet, affär/kundeffektivitet) underhåll inkl reparationer Inbyggda o distribuerade IT-system. Produktdatahantering ur ett driftstödsperspektiv. Analys och beslutstödsmetodik ur ett driftstödsperspektiv. Stödsystem för autonom hantering av nyttolast 8

9 3.5 Innovativa koncept för framtida flygande system Detta område omfattar följande delområden: Nya innovativa flyg-, framdrivnings- och energiomvandlings-/effektgenereringskoncept Nya innovativa sensorkoncept Nya innovativa kommunikationslösningar Integration av teknologier från SME-företag Integration av nya teknologier t ex tillämpningen av nanomaterial mm Vägledande för de projektförslag som bereds inom området Innovativa koncept för framtida flygsystem kan bl.a. vara: System och teknologier som innovativt löser de framtida funktionskrav som kan komma att ställas på framtida flygande system. Innovativa teknologier: a. som ger sänkt buller, emissioner och vikt b. som ger sänkt produkt- och livscykelkostnad c. som skapar nya framdrivnings- och energiomvandling-/effektgenereringssystem d. som driver miniatyrisering av flygsystemet. Nya innovativa material för områdena ovan. 4 Ansökningsförfarande för NFFP4 Ansökningsförfarandet genomförs enligt följande. Denna utlysning annonseras på VINNOVAs hemsida ( De inkomna projektförslagen bedöms och prioriteras först av företagen och därefter sker en kvalitetsgranskning av beredningsgrupperna mot givna kriterier. NFFPs beslutsorgan (NFFP BO) kommer slutligen att godkänna projektförslagen. De projektförslagen som antas av NFFP BO ska ta fram slutgiltiga projektplaner inklusive ett reglerande avtal mellan de projektavtalande parternas organisationer. Detta ska vara klart innan NFFPs beslutsorgan (NFFP BO) slutgiltigt godkänner projektet för finansiering. Denna process pågår löpande under perioden 15/9 till den 15/ Slutgiltiga projektplaner skall vara framtagna senast den 16/ Projektförslag som ej omsatts till projektplaner vid denna tidpunkt annulleras och annat förslag ges möjlighet att realiseras genom BO:s beslut. 9

10 NFFP CALL2 från ide till projekt Idé och ansökan Granskning och beslut Projektgenomförande Idé kommer från industripart eller forskningsutförare förankras och prioriteras internt hos industripart Nej VINNOVA granskar formella kriterier Beredningsgruppen granskar projektansökan och formulerar omdöme Betalstart när bekräftelse av gjorts i portalen och godkänts av kansliet Industriell avtalspart distribuerar medel till övriga parter Idén beskrivs på NFFP-blankett, Projektbeskrivningsmall (Grunden för bilaga 1 i projektavtalet.) BO beslutar om projekt VINNOVA skickar beslut tillsammans med begäran om bekräftelse av start Nej Projektledare gör kvartalsvis lägesredovisning i VINNOVAs portal Kansli sammanställer och rapporterar till BO Industriell avtalspart ansöker på VINNOVAs Intressentportal Projektmedlemmar slutför projekt- plan/avtal skickas till kansli med underskrifter Projektledare slutrapporterar i VINNOVAs portal Utlysningen läggs ut Utlysning stänger Sista beslut för godkännande 12/ / / Några saker att tänka på vid upprättandet av projektförslagen: Industriell avtalspart skall stå som förslagsställare och ansvarar för projektledningen. Pågående program där fortsättning önskas, kräver ny ansökan och godkännande! Följ den mall som ges ut (se nedan) för projektförslagen. Vid kalkylering av kostnader för gäller: FMV:s gällande huvud och insynsavtal. Detta i enlighet med NFFP avtalet mellan staten och industrin: Finansieringsbeloppet för flygindustrins egen andel ska beräknas för respektive deltagande företag med de i projektavtalen överenskomna beräkningsgrunderna, vilka ska baseras på självkostnad definierad såsom överenskommits mellan Försvarets materielverk och respektive företag i gällande huvudavtal. 10

11 4.1 Hur man lämnar in ansökan: Ansökan lämnas av industriparterna. (Intresserade uppmanas att ta kontakt med industriparterna, se kap. 5.2.) Ansökningarna lämnas in elektroniskt via ansökningstjänsten på VINNOVAs Intressentportal. Denna nås genom programmets webbsida på VINNOVAs webbplats under Hur man ansöker. För att kunna lämna in en ansökan måste Du först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan Du sedan logga in på ansökningstjänsten. Har Du redan ett användarkonto hos VINNOVA kan Du använda detta. Observera att VINNOVAs IT-support stänger vid kontorstidens slut kl Ansökans innehåll Ansökan skickas in via Intresseportalen där man fyller i ett antal elektroniska blankettsidor och bifogar följande dokument: Projektbeskrivningen. För instruktioner se nedan. En kort personalbilaga. Kort beskrivning av projektledare och andra nyckelpersoner för projektet. För samtliga deltagare ska anges namn, ålder, kön, titel/funktion samt omfattning av medverkan i projektet. Ha mål, effektmål samt bedömningskriterierna i åtanke när projektet beskrivs. 4.3 Bedömningskriterier Programmet syftar till att svensk flygindustris verksamhet, inom militära nationella program, (t ex Gripen) samt civila och militära internationella program, skall stärkas. Tekniköverföring mellan militära och civila program, s.k. dual use värdesätts. Prioritering av inkomna förslag kommer att göras mot följande preliminära kriterier: Industriell nytta - Konkurrenskraft ökad förmåga att genomföra affärer - Internationell positionering ökad förmåga att ta affärer Samhällsnytta - Teknikspridning - Tillväxt Kompetens inom Flyg - Teknikområden för specialisering - Behålla bredd inom vissa områden Akademisk nytta - Internationellt erkända forskarmiljöer Hög innovationsgrad Skapa möjligheter för SME 11

12 4.4 Mall för projektförslag till det fjärde programmet inom det Nationella Flygtekniska Forskningsprogrammet, NFFP4 Projektförslag skall beskrivas på 7-15 sidor (typsnitt: Times New Roman, 11 punkter) enligt nedanstående uppställning. Mallen kommer att finnas tillgänglig på VINNOVA hemsida samt hos respektive företags kontaktpersoner. Företagen står som projektägare och leder projekten. Projektförslagen godkännes av en utpekad instans på respektive företag. Försättssida till projektplanen Projektnamn Tillhör beredningsgrupp (förslagsställarens bedömning) I Systemanalys III Farkostteknik II Systemteknik IV Tjänste/Driftstöd V Innovativa koncept för framtida flygsystem Förslagsställare Avtalande och associerade parter Företag Projektledare: Avdelningsbeteckning e-post Tel. Fax: Medverkande Kontaktperson parter Org. Nr. Associerade parter till projektet beräknas vara... Kostnadsuppskattning Total Egen finansiering från företagen Statlig finansiering Total Ovanstående projektförslag är förankrat inom de avsedda avtalande parternas organisation För projektägaren: För övriga tilltänkta avtalande parter: 12

13 4.5 Projektbeskrivnings Mall (Typsnitt: Times New Roman, 11 pkt.) 1 Bakgrund 2 Projektets syfte 2.1 Problembeskrivning och projektmål Beskriv det problem och behov som projektet tar sikte på. Vem som har problemet/behovet (potentiell avnämare för resultaten). Beskriv projektets mål utifrån problembeskrivningen. Vilken potential detta motsvarar, sett ur ett tillväxt- och innovationsperspektiv (helst kvantifierat). 2.2 Förväntat resultat Beskriv det resultat som projektet skall leverera och dess koppling till programmets mål Förväntad nytta för företaget Förväntad nytta för akademi Beskriv projektets nytta för akademiska parter. Beskriv projektets position relativt state-of-the-art ur ett internationellt perspektiv (dvs. höjd, unikhet, nyhetsvärde, konkurrensförhållanden etc.) Förväntad nytta för kund Dual-use Förklara projektets dual-use karaktär 3 Projektplan 3.1 Tidsplan, ansvar och leverabler 3.2 Arbetsplan 4 Projektorganisation 4.1 Projektstyrning/ledning 13

14 5 Kostnadsplan Hela projektet summerat Part Kostnadsfördelning Finansiering År Lön Externa tjänster Utrustning Material, Drift Resor Övrigt Förvaltn./ Lokalhyra * Summa Industri NFFP/ offentlig Annan finansiär Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Samband och restriktioner 7 Rapporter, projektuppföljning och slutredovisning 7.1 Rapporter 7.2 Projektuppföljning och slutredovisning 8 Koppling till andra projekt 9 Referenser 14

15 5 Kontaktpersoner 5.1 Programledare Ytterligare information om programmet och ansökningar lämnas av: Vilgot Claesson, Programledare Tel: e-post: Svar på frågor av administrativ karaktär kan lämnas av: Lena Dalsmyr Tel: e-post: 5.2 Företagen Flygindustrierna som ingår i avtalet har följande kontaktpersoner: Saab AB Göran Prestby goran.prestby@saab.se Göran Bengtsson goran.bengtsson@saab.se EMW Anders Möller-Loswick anders.moller-loswick@ericsson.com Volvo Aero Corporation Bengt-Olof Elfström bengt-olof.elfstrom@volvo.com Hans Kaaling hans.kaaling@volvo.com