1. Inledning. 2. Demokrati. 9. Skola och utbildning. 3. Ekonomi. 10. Individ- och familjeomsorg. 4. Kommunen som arbetsgivare

Transkript

1

2

3 1. Inledning 2. Demokrati 2.1 Vitaliserad demokrati inflytande och tillgänglighet 2.2 Politik på lika villkor 2.3 Välfärd på lika villkor 3. Ekonomi 3.1 God ekonomisk hushållning och planering 3.2 En solidariskt finansierad välfärd 3.3 Stöd till företagande för sysselsättning 4. Kommunen som arbetsgivare 4.1 Arbetsvillkor 4.2 Arbetsmiljöåtgärder 5. Samhällsbyggnad 5.1 Småskalighet, närhet och medbestämmande 5.2 Trygga och trivsamma stadsmiljöer 5.3 Trygghet och tradition i boendet 5.4 Trafik och kommunikationer för tillväxt 6. Brottsbekämpning 6.1 Förebygga brott 6.2 Stöd till brottsoffer 7. Invandring, assimilering och frivillig återvandring 7.1 En ansvarsfull invandringspolitik 7.2 Gemenskap genom anpassning 7.3 Hjälp till frivillig återvandring 8. Barnomsorg 8.1 Mångfald, valfrihet och kvalitet 9. Skola och utbildning 9.1 Lärande i skolan 9.2 Trygg i skolan 9.3 Valfrihet, ansvar och medbestämmande 9.4 Ett hållbart samhälle 9.5 En modern gymnasieskola och utbyggd vuxenutbildning 10. Individ- och familjeomsorg 10.1 Kompetens och beredskap 10.2 Omsorg och effektivitet i missbruksvården 11. Äldre- och handikappomsorg 11.1 Trygga boendeformer för alla 11.2 Valfrihet och trygghet i hemtjänsten 11.3 Friskvård och fallprevention 11.4 Frivillighet och anhörigvård uppmuntras 11.5 En aktiv och meningsfull ålderdom 11.6 Delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 12. Kultur och fritid 12.1 Kulturarv och folklig kultur 12.2 Barn- och ungdomskultur 12.3 Vuxenkultur 12.4 Kultur, natur och hälsa 12.5 Kultur- och naturturism 13. Sverige i rörelse 14. Miljö, djur och natur 14.1 Miljö för framtiden

4 1. Inledning Sverigedemokraterna är ett demokratiskt, socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Vi betraktar oss som ett mittenalternativ i svensk politik och kombinerar strävandet efter social- och ekonomisk grundtrygghet med värdekonservativa idéer. Det övergripande målet med partiets verksamhet är att återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Sverigedemokraternas ambition är att påverka beslutsfattandet på alla nivåer i samhället. Valet 2014 innebar att Sverigedemokraterna nu på allvar är en maktfaktor att räkna med på det kommunala planet. I ett antal kommunfullmäktigeförsamlingar har vi rollen som vågmästare mellan de traditionella, politiska blocken. Vi tar vår viktiga roll i svensk politik på största allvar och har för avsikt att på bästa sätt försöka förvalta det förtroende som väljarna gett oss. I kommunpolitiken samarbetar vi med det eller de partier som ger oss bäst förutsättningar att genomföra vår politik. Detta program drar upp de generella riktlinjerna för en sverigedemokratisk kommunpolitik. Det är med stöd och utgångspunkt i dessa riktlinjer som partiets kommunpolitiker runt om i landet, utifrån sina lokala förutsättningar, lägger fram sina fördjupade tankar och förslag kring hur deras respektive kommuner bör styras och förvaltas. Viktigt att poängtera är att en prioritering utifrån de lokala förutsättningarna förmodligen måste göras eftersom samtliga målsättningar sannolikt inte kan uppnås samtidigt. Sverigedemokraterna ägnar sig inte åt överbudspolitik utan verkar för en ansvarstagande och långsiktigt hållbar ekonomisk politik som skapar stabilitet och tillväxt. När prioriteringar måste göras är det partiets uppfattning att behoven inom skola, omsorg, brottsbekämpning och kulturarvsbefrämjande verksamheter bör ges företräde.

5 2. Demokrati Ur Sverigedemokraternas principprogram: Att all offentlig makt i Sverige ska utgå från folket är den mest centrala av Sverigedemokraternas principer. Vi bekämpar alla rörelser och idéer som vilar på antidemokratisk grund och försvarar alla individers grundläggande människovärde och alla folks rätt till självständighet och demokratisk utveckling. Vi förordar också starkare inslag av direktdemokrati och ställer oss positiva till fler beslutande folkomröstningar på både lokal, regional och nationell nivå. Den moderna demokratin har vuxit fram i intim symbios med nationalstaten. Demokrati betyder folkstyre och Sverigedemokraternas uppfattning är att man inte helt kan förbigå ordet folk i begreppet folkstyre. 2.1 Vitaliserad demokrati inflytande och tillgänglighet Kommunerna bör ständigt sträva efter att få kommuninvånarna att känna sig delaktiga i beslutsprocessen och efter att förbättra dialogen med och mellan medborgarna. Öppna nämndssammanträden, medborgarkontor, allmänhetens frågestund, politikercaféer, rådslag, folkomröstningar och medborgarförslag är några konkreta exempel på hur man kan närma sig dessa målsättningar. Konceptet e-demokrati öppnar för möjligheter till medborgarinflytande genom olika IT-lösningar för tillgänglighet och diskussion. Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör ha en handlingsplan för hur den lokala demokratin bör vitaliseras. Beslut i särskilt viktiga och övergripande frågor bör föregås av kommunala folkomröstningar, rådslag eller undersökningar. Kommunen bör vara öppen för medborgarförslag.

6 2.2 Politik på lika villkor Även om Sverigedemokraterna idag är Sveriges tredje största parti så har vi efter många år i den politiska periferin blivit medvetna om att det råder demokratiska missförhållanden i det svenska samhället, även i den kommunala sfären. De stora politiska partierna gynnas ofta på de mindres bekostnad, till exempel genom valkretsindelning som sätter proportionaliteten ur spel. Antalet platser i styrelser, nämnder och beredningar har ibland ändrats godtyckligt utifrån valresultat, vilket kan få till följd att folkvalda partier nekas insyn i den kommunala verksamheten. Partierna finansierar sin verksamhet genom kommunala partistöd som beräknas på ett sätt så att de redan stora partierna gynnas. Alltför stora partistöd motverkar traditionellt folkrörelsearbete. Allt detta är sådant som riskerar att minska medborgarnas förtroende för politiken. Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör delas in i så få valkretsar som är möjligt enligt vad kommunallagen föreskriver vid val till kommunfullmäktige. Alla partier som är invalda i kommunfullmäktige bör ha rätt till insynsplatser i styrelser, nämnder och beredningar. Antalet hel- och deltidsarvoderade politiker och politiska tjänstemän bör inte vara fler än vad som är försvarbart med avseende på arbetsbörda och ekonomi. Partistöd bör generellt hållas på en låg nivå. De partier som är representerade i kommunfullmäktige bör inte ha särskilda privilegier gällande till exempel regler för affischering, information på skolor, möjligheten att hyra kommunala lokaler eller deltagande i offentliga debatter. Platser i kommunalförbund bör tillsättas proportionerligt efter hur stort väljarstöd som partierna har i de deltagande kommunerna. Kommunen bör ha en handlingsplan mot politisk extremism och för hanteringen av hot och våld mot förtroendevalda. Kommunen bör aldrig vare sig direkt eller indirekt ge stöd till organisationer och arrangemang som inte förbehållslöst tar avstånd från våld som politisk metod. Kommunen bör utforma regler för politikerlöner, mötesarvoden, intern representation och utbildning utifrån varsamhet och respekt för skattebetalarnas pengar.

7 2.3 Välfärd på lika villkor Kommunens har ett ansvar för att det inte ska råda några avgörande skillnader i välfärd och service beroende på var i kommunen invånarna är bosatta. Därför bör system med kommunala stadsdelsnämnder avvecklas och ersättas med centrala facknämnder. Detta kommer också att tydliggöra ansvarsfördelning, samla kommunens kompetens inom respektive område och dessutom minska kostnaderna för överflödig byråkrati. I sin strävan efter att utjämna skillnader mellan olika kommundelar och grupper av kommuninvånare bör socioekonomiska kriterier vara vägledande. System där medel till olika kommundelars välfärd baseras på den etniska eller nationella sammansättningen bör avvecklas. Sverigedemokraterna ser och förstår de problem som små kommuner med vikande befolkningsunderlag har att hantera. Alltför ensidigt fokus på stordriftsfördelar riskerar dock att leda till förlusten av andra viktiga värden. Som alltid bör balans och pragmatism eftersträvas. Istället för ytterligare kommunsammanslagningar, som går ut över närhet och tillgänglighet och som oftast medför att besluten flyttas längre ifrån medborgarna, ser Sverigedemokraterna ett ökat samarbete mellan kommuner som en fördelaktig lösning för att klara välfärden. Även här finns möjligheter att göra besparingar inom administration och annan byråkrati. Sverigedemokraternas förslag: Stadsdelsorganisationer som leder till ojämlikhet mellan kommuninvånarna bör avvecklas och ersättas med kommungemensamma facknämnder. Ytterligare sammanslagningar av kommuner i riktning mot allt för stora enheter bör undvikas och problemen bör istället lösas genom ökad samverkan. I det fall förslag om direkta sammanslagningar ändå läggs fram bör de föregås av kommunala folkomröstningar. Kommunen bör inte fördela medel till kommundelar eller verksamheter på basis etnicitet eller nationell härkomst bland invånarna eller deltagarna.

8 3. Ekonomi Ur Sverigedemokraternas principprogram: Ett varsamt hanterande av de gemensamma, ekonomiska resurserna är en viktig och naturlig del av den Sverigedemokratiska förvaltarskapstanken. En ansvarsfull, reglerad marknadsekonomi, byggd på långsiktigt tänkande, är för oss självklar. Tillväxt är nödvändigt för att kunna upprätthålla vår välfärd, men måste balanseras mot viktiga samhällsvärden såsom folkhälsa, kulturarv, miljö, socialt kapital och nationellt självbestämmande. Vi ser arbete som det enda säkra medlet att åstadkomma varaktigt enskilt och allmänt välstånd. Därför krävs goda villkor för företagande och entreprenörskap.

9 3.1 God ekonomisk hushållning och planering Sverigedemokraternas målsättning med den ekonomiska politiken är att skapa bästa möjliga förutsättningar för upprätthållandet och utvecklandet av välfärd och tillväxt. Kommunen bör hushålla väl med de ekonomiska resurserna, vilket innebär att det under varje konjunkturcykel krävs ett överskottsmål för att långsiktigt klara välfärden, framtida pensionsåtaganden och ett värdesäkrande av kommunens tillgångar. Det lagstadgade balanskravet är i de flesta fall inte tillräckligt. För att uppnå detta måste politiken präglas av ansvarstänkande och långsiktig planering. Grundläggande är att i läge av högkonjunktur förbereda för sämre tider. Innan stora reformer och investeringar kan genomföras måste hänsyn tas till att det ekonomiska läget väsentligt kan komma att förändras i framtiden. Den grundläggande utgångspunkten bör vara att varje kommun så långt det är möjligt bör bära sina egna kostnader. Kommuner vars budget idag till stor del finansieras av andra kommuner via det interkommunala utjämningssystemet bör således vara extra nogsamma med att undvika onödiga utgifter och lägga särskild vikt vid åtgärder som stimulerar sysselsättning och tillväxt. Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör under varje konjunkturcykel ha ett överskottsmål. Kommunen bör främst prioritera kärnverksamheterna. Pensionsskulderna får inte förskjutas på kommande budgetar eller generationer, utan måste i varje budget tas med, beaktas ekonomiskt och även anpassas efter den verkliga situationen. De enskilda kommunerna bör långsiktigt alltid sträva efter att kunna stå för sina egna kostnader. Stöd från rikare kommuner bör inte ses som konstant och villkorslöst.

10 3.2 En solidariskt finansierad välfärd Kommunalskatten utgör den huvudsakliga inkomstkällan för kommunen. Sverigedemokraternas intar ett pragmatiskt förhållningssätt till den kommunala skattepolitiken. Vi förstår att varje kommun har unika förutsättningar och att det därför inte är möjligt att ha generell linje kring huruvida kommunalskatten bör höjas eller sänkas. Den grundläggande utgångspunkten är naturligtvis att skatten bör hållas så låg som möjligt, att skattebetalarnas pengar alltid, i alla lägen, bör behandlas med största möjliga respekt och att skattehöjningar och försäljning av kommunala tillgångar som regel inte bör användas som medel för att kortsiktigt dämpa effekterna av djupgående strukturella problem. Ekonomiska skillnader mellan olika individer och grupper kan och bör inte elimineras helt via skattepolitik. Utbildning och arbete, flit och skötsamhet måste löna sig om tillväxten och välfärden långsiktigt ska kunna säkras. Samtidigt måste skatten alltid vara så hög att alla barn, oavsett bakgrund, kan garanteras goda grundförutsättningar i livet. Verksamheterna i välfärdens kärna måste fungera och drägliga levnadsvillkor för alla invånare måste kunna säkras. Offentligt ägande kan vara viktigt när det gäller infrastruktur och de mest grundläggande kommunala funktionerna. Att välfärden ska vara skattefinansierad innebär dock inte alltid att kommunen också måste vara utförare. Det kan finnas effektivitets- och kvalitetsvinster att göra genom att låta andra aktörer utföra vissa tjänster för kommunens räkning. Privata alternativ bör därför tillåtas konkurrera inom omsorg, skola, kollektivtrafik och andra lämpliga verksamhetsområden. Detta under förutsättning att kostnaden för samma kvalitet blir lägre eller att kvaliteten blir bättre för samma kostnad. Privata aktörer bör inte tillåtas att göra vinst genom försämrad kvalitet eller selektering av brukare, patienter eller elever. De privata aktörerna måste kunna garantera kontinuitet och långsiktighet. Fler utförare förbättrar kommuninvånarnas möjligheter att finna en verksamhet som passar just honom eller henne. Kommunen bör dock samtidigt ha rätt att sätta stopp för överetablering. För att valfriheten ska få reell betydelse måste också informationen kring de olika alternativen vara god och lättillgänglig. Sverigedemokraternas förslag: Den kommunala skattepolitiken bör bygga på långsiktighet och uppmuntra till flit och skötsamhet samtidigt som den bör bidra till att ge alla barn goda grundförutsättningar i livet och säkra välfärdens kärna. Välfärden ska vara skattefinansierad, men privata alternativ bör, under förutsättning att långsiktighet och stabilitet kan garanteras och att kvalitet och kostnader inte påverkas negativt, tillåtas konkurrera inom lämpliga verksamhetsområden.

11 3.3 Stöd till företagande för sysselsättning Arbete ger förbättrad livskvalitet och social tillhörighet för den enskilde och varje kommuninvånare som går från arbetslöshet till jobb innebär extra skatteintäkter samtidigt som utgifterna för ekonomiskt bistånd minskar. Tillgång på kompetent arbetskraft och ett gott företagsklimat är avgörande för sysselsättningen. Småföretagande är särskilt gynnsamt eftersom en kommun som är beroende av några få stora företag är sårbar. Kommunen bör också aktivt verka för att skapa förutsättningar för konstruktiva samarbeten mellan myndigheter, arbetsförmedling, näringsliv och utbildningsväsende. En kommunal näringslivsplan och en tydlig och lättillgänglig policy för upphandling bör finnas i varje kommun. Kommunen bör ha en särskild hemsida dit företagare kan vända sig för att få all nödvändig information. Ett fysiskt småföretagarcenter, gärna med en närvarande företagslots vars funktion bör vara att ge stöd och underlätta nätverksbyggande för de lokala småföretagarna, bör finnas i kommunen. Kommunala arbetsmarknadsprojekt bör alltid dokumenteras noga och utvärderas i syfte att förbättra resultateten och öka måluppfyllnaden. Kommunen bör genom kunskapsspridning och rådgivning kunna erbjuda stöd vid uppstarten av sociala företag. Denna företagsform spelar en avgörande roll för funktionsnedsattas möjligheter att få fotfäste på arbetsmarknaden. Studenter bör i möjligaste mån erbjudas praktik inom den kommunala verksamheten där de genom att arbeta tillsammans med yrkesverksamma tjänstemän får den nödvändiga erfarenheten för att bli intressanta för det lokala näringslivet. Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör ha ett småföretagarcenter med uppgift att ge stöd och vägledning till småföretagare. Kommunen bör ha en näringslivsplan och en tydlig upphandlingspolicy. Kommunen bör verka för att skapa förutsättningar för konstruktiva samarbeten mellan myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende. Kommunen bör uppmuntra och stödja uppkomsten av sociala företag. Kommunala arbetsmarknadsprojekt bör alltid dokumenteras och utvärderas.

12 4. Kommunen som arbetsgivare Ur Sverigedemokraternas principprogram: Arbetsmiljön har stor betydelse för arbetstagarnas psykiska och fysiska hälsa. De anställdas välmående får inte äventyras av kortsiktiga vinstintressen. 4.1 Arbetsvillkor Många anställda inom den offentliga sektorn, varav största delen inom kommunerna, arbetar idag deltid trots att de vill och kan arbeta heltid. Ofrivillig deltidsarbete medför en rad nackdelar i form av dålig ekonomi, dålig pensionsutveckling och försämrade möjligheter till kompetensutveckling. Detta är såklart ett problem för män såväl som kvinnor, men eftersom huvuddelen av de ofrivilligt deltidsarbetslösa är kvinnor är det också ett allvarligt jämställdhetsproblem. Den offentliga sektorn är Sveriges största arbetsgivare och för Sverigedemokraterna är det en självklarhet att denna bör gå i bräschen för goda villkor på arbetsmarknaden. Sverigedemokraterna anser att staten bör skjuta till de resurser som behövs för att alla offentliganställda som idag arbetar deltid, bör ges möjlighet att utöka sin tjänst till heltid. Kommunen bör utöva påtryckningar på staten för att detta ska bli verklighet. Tills vidare bör kommunen så långt ekonomin tillåter omvandla ofrivilliga deltider till heltidstjänster och noga studera lärdomarna och misstagen från de kommuner där rätt till heltid redan har införts. Delade turer, där personalen tvingas till långa och ofta obetalda håltimmar mellan två längre arbetspass, är ett fenomen som tyvärr är ganska vanligt på den svenska arbetsmarknaden. I synnerhet inom den offentliga sektorn. Ca 10 % av de anställda, som uppger att de uppskattar att arbeta med delade turer bör givetvis få fortsätta med detta. För en långt större grupp är de delade turerna dock en tvingande plåga. Många har svårt att få familjelivet att gå ihop. Tiden som skulle ha använts till att laga mat, skjutsa barnen till idrottsaktiviteter, läsa godnattsaga och så vidare försvinner. Många ser inte sina barn i vaket tillstånd på en hel arbetsvecka. Fyra av tio som arbetar med delade turer har uppgett att de dagligen känner stress och trötthet och många löper ökad risk för att drabbas av sociala problem. Ur ett långsiktigt och strategiskt perspektiv är det viktigt att åtgärder vidtas för att minska de delade turerna. Detta då dåliga arbetsvillkor är en av huvudanledningarna till den hotande framtida bristen på vård- och omsorgspersonal. Delade turer är på många sätt ett fenomen kopplat till bristande resurser och underbemanning. Kommunen bör så långt det är möjligt avskaffa de ofrivilliga delade turerna samt utöva påtryckningar mot staten om ökat ekonomiskt stöd för detta arbete.

13 Den första dagen som en anställd sjukskriver sig är en så kallad karensdag, vilket innebär att arbetstagaren för denna dag inte har rätt till någon sjukersättning som kompenserar för lönebortfallet. Karensdagarna blir i många fall kostsamma för de arbetstagare inom vården och omsorgen som ofta, på grund av sitt arbete, utsätts för olika virus och andra sjukdomar. Förutom att man blir sjuk på grund av sina arbetsuppgifter, så drabbas man alltså även av större lönebortfall än andra yrkesgrupper. Detta tycker Sverigedemokraterna är principiellt felaktigt. Kommunen bör därför vidta åtgärder som kompenserar de anställda, inom framförallt vården och omsorgen, som blivit sjuka efter att ha tvingats arbeta under högriskperioder. Sverigedemokraternas förslag: Kommunerna bör i så hög utsträckning som möjligt erbjuda sina anställda möjlighet till heltid. Kommunerna bör så långt det är möjligt avskaffa ofrivilliga delade turer. Kommunerna bör kompensera de anställda, inom framförallt vården och omsorgen, som blivit sjuka efter att ha tvingats arbeta under högriskperioder. 4.2 Arbetsmiljöåtgärder Att värna om arbetstagarnas psykiska och fysiska hälsa är både en fråga om moral och rättvisa och en ekonomisk vinst för arbetsgivaren. Fysisk träning får människor att må bättre och att fungera bättre på jobbet. Många kommuner erbjuder därför sina anställda en möjlighet att träna på arbetstid och/eller en särskild friskvårdspeng som den anställde kan använda för att förbättra sin fysiska hälsa. Trots de dokumenterade vinsterna med detta är det fortfarande en betydande minoritet av kommunerna som inte erbjuder sina anställda någon stimulans på detta område. Sverigedemokraterna anser att samtliga kommuner i landet borde erbjuda sin personal en friskvårdspeng eller en möjlighet till träning på arbetstid. Särskilt viktigt är detta för de yrkesgrupper där arbetsuppgifterna innefattar ett stort mått av tunga lyft och fysisk belastning, vilket t ex ofta är fallet inom äldreomsorgen. Mobbning och trakasserier på arbetsplatsen är tyvärr ett relativt vanligt fenomen som har en starkt negativ inverkan på människors hälsa. Kommunen bör upprätta en handlingsplan för att förebygga och detta. Utbildningar där den fackliga expertisen på området anlitas bör löpande anordnas och kommunen bör noga följa forskningsutvecklingen och samverka med aktörer för att finna goda exempel. Kommunerna har i sin roll som arbetsgivare ett ansvar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Detta innebär att man i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter bör undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

14 Trots de dokumenterade vinsterna med systematiskt arbetsmiljöarbete är det fortfarande många kommuner som inte lever upp till rekommendationerna gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sverigedemokraterna anser att samtliga kommuner bör ha en handlingsplan för hur SAM ska kunna implementeras och efterlevas. Sverigedemokraternas förslag: Kommunerna bör ha en handlingsplan för att motverka mobbning och trakasserier på arbetsplatsen och för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska kunna implementeras och efterlevas. Kommunerna bör erbjuda sina anställda en friskvårdspeng. 5. Samhällsbyggnad Ur Sverigedemokraternas principprogram: Samhällets grundläggande organisationen, utformandet av vår infrastruktur samt våra fysiska miljöer och det regelverk som omger dessa har en stor inverkan på medborgarnas trygghet, trivsel och hälsa. Principen om att hela Sverige ska leva är mycket viktigt för Sverigedemokraterna. För att bland annat kunna garantera medborgare i alla delar av landet en godtagbar nivå av samhällsservice och tillgänglighet till en rimlig kostnad måste stat och kommuner behålla ett betydande mått av inflytande över infrastruktur och kollektivtrafik. Stadsplanering och arkitektur måste vara anpassade efter människors behov och till vad vi vet om den mänskliga naturen. Detta innebär bland annat att man bör sträva efter att bygga miljöer som beaktar det mänskliga behovet av social samvaro, närhet till naturen, skönhet och symmetri. Man bör också bejaka platsens och invånarnas historia och identitet. Vid alla former av stadsplanering och uppförande av offentlig konst ska de berörda medborgarnas rätt till insyn och inflytande vara betydande. Sverigedemokraternas bedömning är att marknaden inte ensam kan garantera alla medborgare rätten till en bostad. Stat och kommun bör därför bära ett gemensamt ansvar för att förse även resurssvaga grupper med ett värdigt boende.

15 5.1 Småskalighet, närhet och medbestämmande Stadsplaneringen och samhällsmiljöns utformning är av stor betydelse för såväl kommuninvånarnas trygghet, trivsel och hälsa som för den ekonomiska tillväxten och miljön. Sverigedemokraterna vill verka för levande, traditionella, familjevänliga, småskaliga och trygga samhällsmiljöer. Ett brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv bör vara en självklar del av samhällsplaneringen. Miljöer som riskerar att skapa känslor av otrygghet eller underlättar för brottslig verksamhet bör motverkas och förändras. På samma sätt bör barn- och familjeperspektivet vara genomgående. Barnens leklust och behov av rörelse bör bejakas och hot från trafiken eller andra potentiellt farliga miljöer minimeras. Närhet till arbete, offentlig service, inköpsställen och fritidsaktiviteter bör eftersträvas liksom skapandet av andra naturliga mötesplatser. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning bör beaktas vid alla former av samhällsplanering. Grönområden är av stor betydelse för människors trivsel och hälsa och bör därför finnas i stor omfattning över hela samhället eller staden. Grönytor och naturliknande miljöer bör vara en självklar och sammanhängande del av stadsbilden och inte bara existera som gröna öar i ett hav av betong. Vid stadsplaneringen och framtagandet av detaljplaner bör stor hänsyn tas till behoven hos de djur och växter som lever inom kommunen. Kommunen bör till exempel, sett till de förutsättningar som råder, kunna säkerställa att hundägare har möjlighet att bada sina hundar vid ett offentligt bad. Redan idag ger lagen medborgarna rätt till ett visst inflytande över stadsplaneringen. Det är ett viktigt inslag i demokratin som kan fördjupas ytterligare. De invånare som berörs av beslut inom detta område bör ha stora möjligheter att påverka beslutsprocessen. Detta kan till exempel ske genom politikerträffar, remissförfarande och IT-rådslag. Sverigedemokraternas förslag: Ett trygghets- och tillgänglighetsperspektiv bör genomsyra all samhällsbyggnad. Varierade boendeformer, småskalighet, naturliga mötesplatser, närhet till central samhällsservice, rekreationsområden och fritidsaktiviteter bör eftersträvas vid planeringen av nya bostadsområden. Grönytor och naturliknande miljöer bör vara en självklar och sammanhängande del av stadsbilden och stor hänsyn bör tas till det lokala ekosystemet och tamdjurens behov.

16 5.2 Trygga och trivsamma stadsmiljöer Klotter och nedskräpning är problem som tyvärr är vanligt förekommande i våra städer och inverkar negativt på invånarnas trivsel och trygghetskänsla. I kommuner med särskilt stora klotterproblem bör särskilda klotterpatruller inrättas med uppgiften att avlägsna allt klotter inom ett dygn. Legala klotterplank bör inte tillåtas av kommunen då det bland annat i flera fall visat sig att dessa snarare ökar än minskar det illegala klottret. Ett tilltagande problem i våra större städer är storskaligt offentligt tiggeri som organiseras av utländska ligor, som ofta också är inblandade i människohandel och andra kriminella aktiviteter. Denna verksamhet bör motarbetas. Trafikbuller och dålig luft påverkar såväl hälsa som trivsel negativt. Körbara delar av tätorten bör därför begränsas genom förbud mot tung trafik och införande av bilfria zoner. Viktigt är också att stadstrafik på lämpliga ställen begränsas nattetid för att minska buller. Kommunen bör även sträva efter att vid särskilt utsatta områden, så som i närheten av förskolor, sjukhus eller parkmiljöer, upprätta trafikavskärmande åtgärder som t ex bullerplank, högre häckar eller andra åtgärder för att minska trafikens negativa inverkan på trivsel och hälsa. En annan viktig faktor i arbetet för ökad trivsel är den offentliga konsten, som bör ha en folklig förankring, fokusera på konstruktiva värden och på ett tydligt sätt lyfta fram det nationella och lokala kulturarvet. En viktig åtgärd som till en relativt låg kostnad kan skapa trygghet och rädda liv är att i kommunala miljöer, där det ofta är mycket folk i rörelse, placera ut så kallade hjärtstartare, som förbipasserande enkelt kan använda för att återuppliva personer som drabbas av plötsligt hjärtstillestånd. Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör alltid kräva ersättning för klottersanering. Klotter bör inte finnas i stadsbilden. Kommunen bör i sin ordningsstadga ha ett förbud mot offentligt tiggeri. Åtgärder bör vidtas för att begränsa trafikbuller och utsläpp. Kommunen bör även inrätta trafikavgränsande åtgärder vid särskilt utsatta områden. Den offentliga konsten bör ha en folklig förankring, fokusera på konstruktiva värden och på ett tydligt sätt lyfta fram det nationella och lokala kulturarvet. I syfte att skapa trygghet och rädda liv bör kommunen placera ut såkallade hjärtstartare i kommunala miljöer, där det ofta är mycket folk i rörelse.

17 5.3 Trygghet och tradition i boendet En blandning av olika boendeformer bör eftersträvas vid nybyggnation för att förbättra förutsättningarna att öka kontaktytorna mellan olika grupper av invånare. Om behov finns bör en del av allmännyttans hyresbestånd kunna omvandlas till bostadsrätter om de boende själva önskar detta. Kommunala bostadsbolag bör dock som sin viktigaste uppgift ha att tillhandahålla hyresbostäder till rimliga priser för ungdomar, resurssvaga och utsatta grupper, men bör även vid behov kunna agera för att uppnå en större variation av boendeformer i ett visst område. De kommunala bostadsbolagens hyresgäster bör också beredas största möjliga inflytande och ansvar över sin boendemiljö. Sverige har en rik byggnadstradition som förtjänar att bevaras. Historiskt förankrade byggnadsmiljöer i en mänsklig skala skapar hemkänsla och trygghet för många invånare och har en positiv inverkan på turismnäringen. Sverigedemokraternas generella inställning är att man i möjligaste mån bör undvika långtgående förtätning av befintliga stadskärnor. Vi kan i vår omvärld se exempel på hur parker och grönområden trängs undan till förmån för tättliggande hus. Mot bakgrund av detta bör kommunen alltid sträva efter att vid avyttring av tomrätter prioritera kringområden istället för en kortsiktigt högre ersättning för innerstadsmark på bekostnad av en långsiktigt försämrad stadsmiljö. Kommunens anslag för att bevara kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer bör vara generöst tilltaget. Ett sätt att värna det kulturella och estetiska arvet kan vara att införa en så kallad kulturell planering. Det är i korthet en metod som i samhällsbyggnadsfrågor sätter fokus på medborgardialog, den unika platsens förutsättningar och historia, det lokala kulturarvet och omgivande bebyggelsestruktur, samt att skapa en social känsla och samhörighet i området. Företag, som använder sig av traditionella och miljövänliga byggnadsstilar, tekniker och material, bör kunna få företräde vid upphandling. Hänsyn bör även tas till nya tekniker som exempelvis modern träbyggnadsteknik för större byggnationer, som visat sig vara både miljövänliga och kostnadseffektiva, men även vara en metod för att bygga på befintligt bostadsbestånd. Privatpersoner som köper tomträtter av kommunen bör kunna få rabatt på köpesumman om de förbinder sig att bygga sitt hus i traditionell och miljöanpassad stil. Kontroversiella byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition bör inte uppföras och böneutrop från befintliga moskéer bör inte tillåtas.

18 Sverigedemokraternas förslag: Delar av det kommunala hyresbeståndet bör kunna omvandlas till bostadsrätter om de boende så önskar. Kommunala bostadsbolag bör ha som sin viktigaste uppgift att tillhandahålla hyresbostäder av god kvalitet till rimliga hyror. Avyttring av tomträtter bör prioriteras i städernas kringområden. Kommunens anslag för att bevara kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer bör vara generöst tilltaget. Byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition bör inte uppföras. En kulturell planering, med fokus på medborgardialog, byggplatsens historiska förutsättningar, det lokala kulturarvet och vikten av en social känsla och samhörighet, bör finnas. 5.4 Trafik och kommunikationer för tillväxt Sverigedemokraterna vill ha en kollektivtrafik som alla kan nyttja. Oavsett var de bor, vilken ålder de har eller om de lever med funktionshinder bör kollektivtrafiken fungera tillfredsställande. Tillgängligheten, tryggheten, punktligheten och komforten för passagerare är viktig för att fler ska känna att kollektivtrafiken är ett alternativ till bilen. Kollektivtrafiken utgör dels ett alternativ för dem som inte har egen bil, dels ett positivt komplement till bilen. Täta avgångar och rimliga priser bör erbjudas. I valet mellan tätare avgångar respektive bättre kvalitet, ordning och tillförlitlighet inom den befintliga trafiken bör i regel det sistnämnda prioriteras. Många medborgare väljer tyvärr bort kollektivtrafiken på kvällar, nätter och helger av säkerhetsskäl. Sverigedemokraterna anser därför att kameraövervakning på bussar och tåg bör tillåtas och användas samt att det bör finnas anställda vakter och servicepersonal i syfte att göra väntetiden och resandet tryggare. Kollektivtransportsystemet bör utformas på ett sådant sätt att antalet individer som lyckas planka minimeras. Sverigedemokraterna tror inte att nolltaxa inom kollektivtrafiken är ett effektivt sätt att använda tillgängliga resurser. Om budgeten medger det, så ser vi dock positivt på försök med att låta pensionärer åka gratis under lågtrafik.

19 Kommunen bör ta initiativ för att underlätta samåkning för arbetspendlare. Kommunen bör av miljö- och säkerhetsskäl verka för ett väl utbyggt cykelvägnät Kommunens väg- och gatunät måste underhållas och vara i ett sådant skick att inte näringsliv eller invånare missgynnas. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan tätort, förort och landsbygd. Sverigedemokraterna ser ett behov av att ytterligare vidga samarbetet över administrativa gränser inom och mellan län och regioner. Detta är inte minst angeläget i områden där bland annat arbetspendlingen över länsgränserna är omfattade. Kommunens vägar måste hålla god kvalitet över hela kommunen och under hela året. För att skapa ett bra flöde i biltrafiken och därmed minska trafikens miljöpåverkan kan cirkulationsplatser ersätta trafikljusbevakade korsningar i både tätort och ytterområden. En förutsättning för att framgångsrikt driva företag är att kommunikationerna fungerar. I det moderna samhället går allting väldigt fort. Kommunen bör därför, där marknaden inte själv är villig att satsa, bidra till att stärka den lokala IT-infrastrukturen. Om principen om att hela Sverige ska leva ska kunna uppfyllas får inte IT-klyftan mellan stad och land vidgas ytterligare. Kommunerna bör därför bland annat stödja föreningar för utbygd fiberoptik på landsbygden. De ökade kraven på tillgänglighet innebär att kommunen måste hålla kommunala datakommunikationsnät i ett så gott skick som möjligt. Ett av många exempel på förbättrad hushållning med de kommunala resurserna är att inom ramen för den kommunala IT-verksamhet arbeta mer med så kallade öppna standarder. En sådan utveckling skulle inte bara ge möjliga kostnadsbesparingar. Genom att använda öppna standarder, och inte slutna filformat/protokoll, blir man mindre beroende av specifika leverantörer, samt slipper kräva att medborgare ska tvingas införskaffa licenser från vissa företag för att kunna kommunicera med kommunerna. Sverigedemokraternas förslag: Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning bör vara en prioriterad uppgift inom kollektivtrafiken. Tryggheten på kvällstid inom kollektivtrafiken bör stärkas genom bland annat ökade inslag av kameraövervakning och ökad närvaro av väktare och servicepersonal. Kommunen bör kunna göra försök med kostnadsfri kollektivtrafik för pensionärer under lågtrafik. Kommunen bör underlätta samåkning för arbetspendlare. IT-infrastrukturen bör vara god i kommunens alla delar och kommunen bör i sina IT-strategier förorda en så snabb och långtgående övergång som möjligt till öppna standarder.

20 6. Brottsbekämpning Ur Sverigedemokraternas principprogram: Bortsett från bevarandet av nationens fortbestånd är det statens viktigaste uppgift att garantera medborgarnas trygghet och säkerhet. Trygghet är en förutsättning för frihet. I otrygghetens spår följer våld och instabilitet. Brottsoffers och potentiella brottsoffers intressen måste i alla lägen sättas framför brottslingars intressen. Straff ska stå i rimlig proportion till brottet och ge offren upprättelse för den skada som de lidit. Som tidigare nämnts präglas människan av både sitt biologiska, historiska, kulturella och sociala arv. Varje individ har samtidigt en fri vilja och bär därför det primära ansvaret för sina egna handlingar. Om respekten för lagen ska kunna upprätthållas och om individuell rättskipning ska kunna undvikas är det viktigt att lagöverträdelser bestraffas snabbt och konsekvent och att lagarna är i samklang med den folkliga rättsuppfattningen. Att medborgare ska vara lika inför lagen är en av rättsstatens viktigaste principer.

21 6.1 Förebygga brott Brottsbekämpning är inte i första hand ett kommunalt ansvar. Många av de åtgärder som krävs måste vidtas på riksnivå i form av ökade resurser till rättsvårdande myndigheter, skärpta gränskontroller, en ansvarsfull invandringspolitik som inte ytterligare spär på segregation och utanförskap med mera. I avvaktan på detta bör kommunen dock göra vad man kan för att hålla brottsligheten i schack och öka invånarnas trygghet. Brottsförebyggande arbete kan delas upp i två områden. Social brottsprevention innebär åtgärder som, ofta långsiktigt, påverkar en persons benägenhet att begå brott. Exempel på sådan verksamhet kan vara antiskolkprogram och åtgärdsprogram mot droganvändning i skolan. Situationsanpassad brottsprevention innefattar åtgärder som syftar till att minska antalet situationer som kan resultera i brottslighet genom att göra brotten svårare att utföra, öka risken för upptäckt eller att minska vinsten av brottet. Exempel på sådan verksamhet kan vara att införa kameraövervakning eller patrullerande ordningsvakter på brottsutsatta platser. Sverigedemokraternas uppfattning är att båda angreppssätten är helt nödvändiga, men att den situationsanpassade brottspreventionen i dagsläget är mest eftersatt och därför kräver mest resurser i form av nysatsningar. Man vet t ex att en så enkel åtgärd som upplysta promenadvägar minskar risken för överfall avsevärt då mörkret i många fall är brottslingens bäste vän. Kommunerna bör därför göra en övergripande utvärdering av belysningen i parker och promenadstråk. I första hand bör kommunen inrikta sig på brottsförebyggande arbete genom samverkan med polisen, lokala näringslivet, ideella föreningar och skolan. Arbetet mot droger och missbruk måste stärkas. Särskilt otrygga områden kan bevakas genom nattvandrare, väktare och övervakningskameror. Kommunens ideella föreningar bör kunna erbjudas extra föreningsstöd om de förbinder sig att anordna särskilda aktiviteter och öka sin synlighet i särskilt brottsutsatta områden. Kommunerna bör verka för att förbättra kunskapen om barns, ungdomars och kvinnors rättigheter i det svenska samhället hos människor som invandrat till Sverige och som kan antas ha bristande kunskaper och erfarenheter av svensk rättighetslagstiftning. Kommunen bör också ha en handlingsplan för motverkandet av hedersrelaterat våld och förtryck. All personal som arbetar med barn och ungdomar och andra utsatta grupper, såsom äldre och funktionsnedsatta, bör kunna uppvisa utdrag ur belastningsregistret som visar att man inte tidigare gjort sig skyldig till övergrepp, stöld eller annan i sammanhanget relevant brottslighet. För att erhålla ekonomiskt stöd bör även arrangörer av frivilligverksamhet för barn och unga vara skyldiga att försäkra sig om att ingen vuxen inom verksamheten begått brott riktade mot barn.

22 Smuggling och illegal försäljning av tobak och alkohol utgör en betydande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Kommunerna måste därför ta sitt tillsynsansvar på detta område på stort allvar och utveckla ett nära samarbete mellan ansvarig tillsynsenhet, polis och socialtjänst. Kommunen bör även upprätta en lokal strategi mot organiserad brottslighet där samtliga nämnder löpande beaktar sitt ansvar. Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör ställa krav på att staten tar sitt fulla ansvar för att polisen är tillräckligt bemannad och arbetar på ett sätt som är anpassat efter lokala behov. Kommunen bör ha ett brottsförebyggande råd, där representanter från kommun, polis, näringsliv och föreningar samverkar för att förebygga brott. Kommunen bör genom olika projekt, i första hand riktade till föräldrar, barn och ungdomar, satsa på arbetet mot droger, missbruk och ungdomsbrottslighet. Särskilt otrygga och brottsutsatta områden bör bevakas genom extrainsatser i form av kameraövervakning, bilburna bevakningspatruller eller patrullerande ordningsvakter. Kommunerna bör göra en övergripande utvärdering av belysningen av gator, parker och promenadstråk. All personal som arbetar med barn och ungdomar eller andra utsatta grupper inom kommunen bör kunna uppvisa utdrag ur belastningsregistret som visar att man inte tidigare gjort sig skyldig till övergrepp, stöld eller annan i sammanhanget relevant brottslighet. Kommunen bör uppmuntra till bildandet, och aktivt stödja olika former, av nattvandringsgrupper och erbjuda föreningar som arrangerar brottspreventiv verksamhet ett särskilt stöd. Kommunen bör upprätta en särskild handlingsplan mot hedersrelaterad brottslighet och annat våld i nära relationer. Kommunen bör upprätta en lokal strategi för motverkandet av organiserad brottslighet.

23 6.2 Stöd till brottsoffer När någon utsätts för brott har samhället ett ansvar att ge stöd och hjälp. Tyvärr tenderar samhället idag att sätta de kriminellas intressen före brottsoffrens. Kommunen bör ge största möjliga stöd till brottsofferjourer, kvinnojourer och andra brottsofferstödjande verksamheter. Kommunerna har ett särskilt ansvar för omhändertagandet av brottsoffer som på olika sätt befinner sig inom kommunens verksamheter såsom barn och ungdomar i skolan, funktionsnedsatta och brukare inom äldreomsorgen. Personalen inom relevanta kommunala verksamheter bör därför erbjudas särskild utbildning kring metoder för hur man bäst bemöter och ger stöd till olika kategorier av brottsoffer. En annan viktig och i mångt och mycket avgörande aspekt för brottets efterverkan är att särskilt stöd riktas mot dem som avser vittna eller på annat sätt bidra till att rättvisan segrar. Ibland framkommer rapporter om att vittnande parter vid en juridisk process påverkas av personer i eller i anknytning till domstolsförhandlingen. Kommunerna bör därför alltid stödja och säkerställa en rättssäker domstolsprocess, både genom fysiskt skydd på plats, men även genom att vägleda individerna till hjälp med t ex skyddade identiteter om så behövs. Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör stödja lokala brottsofferjourer och kvinnojourer samt noggrant följa upp deras verksamhet. Kommunens personal bör erbjudas utbildning kring hur man bäst bemöter och ger stöd till olika kategorier av brottsoffer. Kommunen bör alltid underlätta för den juridiska processen genom stöd för personer som på ett avgörande sätt bidrar till att rättvisan segrar.

24 7. Invandring, assimilering och frivillig återvandring Ur Sverigedemokraternas principprogram: Sverige har genom århundradena upplevt ett antal invandringsvågor. Främst har det rört sig om ett begränsat antal invandrare från kulturellt och geografiskt närliggande nationer, vilket gjort att dessa invandrare har kunnat assimileras in i den svenska nationen. Trots att problem inte har saknats har denna historiska invandring i flera fall haft en positiv nettoinverkan på samhället. Tendensen i modern tid har varit en oerhört omfattande invandring från avlägsna länder och kulturkretsar. Trots att det inte saknas exempel på enskilda individer som på ett positivt sätt anpassat sig och bidragit till det svenska samhället under senare tid, så är ändå den sammanlagda nettoeffekten av massinvandringen från avlägsna länder starkt negativt, såväl ekonomiskt som socialt. Sverigedemokraterna motsätter sig inte invandring, men menar att invandringen måste hållas på en sådan nivå och vara av en sådan karaktär att den inte utgör ett hot mot vår nationella identitet eller mot vårt lands välfärd och trygghet.

25 7.1 En ansvarsfull invandringspolitik Statens ersättningar till kommunerna för invandringsrelaterade kostnader har länge varit kraftigt underdimensionerade. Sveriges kommuner har därmed tvingats ta ett orimligt tungt ansvar för statens misslyckade invandrings- och integrationspolitik, vilket fått en negativ inverkan på välfärden. På senare år har trycket ökat ytterligare i takt med att massinvandringen slagit nya rekord. Sverigedemokraterna menar att kommunerna gemensamt bör sätta ned foten för att få till stånd en förändring. Kommunerna kan idag inte längre neka Migrationsverket vissa utplaceringar av flyktingar. Likaså måste samtliga kommuner idag ha en beredskap för att ta emot nyanlända. Sverigedemokraterna är mycket kritiska till denna inskränkning av det kommunala självbestämmandet. Till dess att en ny ansvarsfull invandringspolitik på riksnivå har implementerats, är det vår inställning att samtliga kommuner aktivt bör bedriva opinionsarbete för att få en förändring till stånd. Så länge invandringen till kommunen är större än vad man klarar av att hantera på ett ansvarsfullt sätt och så länge kommunen inte får full täckning även för de långsiktiga invandringsrelaterade kostnaderna, så bör kommunen så långt som möjligt motsätta sig nya avtal med Migrationsverket om fortsatt mottagande av nyanlända asylanter. I de fall privata aktörer, mot kommunens vilja, aviserar att man tänker öppna förläggningar för nyanlända asylanter, så bör kommunen se över alla tillgängliga verktyg för att stoppa detta. Till exempel detaljplaner och bygglov. För att stimulera till ökad debatt i invandringsfrågan och eventuellt få ökad tyngd i diskussionerna med staten kan kommunala folkomröstningar angående avtal med Migrationsverket eller krav på staten om återupprättat kommunalt självstyre i invandringsfrågan vara en framkomlig väg. Ett viktigt verktyg för att empiriskt kunna påvisa den inverkan som statens oansvariga invandringspolitik har på kommunerna är att årligen upprätta ett mångkulturellt bokslut, där invandrings- och integrationspolitikens samtliga konsekvenser för kommunens ekonomi, verksamhet och trygghet belyses. Sverigedemokraterna tror på en korrelation mellan rättigheter och skyldigheter och anser den svenska välfärden i första hand vara till för dem som är lagligt och varaktigt bosatta i landet. EU-migranter som vistas i landet tillfälligt bör således inte beredas plats inom utbildningsväsendet och illegala invandrare bör inte ha rätt till försörjningsstöd

26 Sverigedemokraternas förslag: Kommunerna bör utöva påtryckningar och bedriva opinionsbildning i syfte att få staten att återupprätta det kommunala självbestämmandet på det invandringspolitiska området. Kommunen bör, tills dess att en mer ansvarsfull invandringspolitik inrättats på nationell nivå, motsätta sig avtal om invandrarmottagning och med alla tillgängliga medel söka hindra att privata flyktingförläggningar startas mot kommunens vilja. Kommunala folkomröstningar i invandringsrelaterade frågor bör uppmuntras. Kommunen bör årligen upprätta ett mångkulturellt bokslut. Tillfälliga EU-migranter bör inte beredas plats i det kommunala skolväsendet och illegala invandrare bör inte ges rätt till försörjningsstöd och bostäder genom kommunens försorg. 7.2 Gemenskap genom anpassning Sverigedemokraterna anser att invandrare som kommer till Sverige bör anpassa sig till den svenska kulturen och inte tvärtom. Nyanlända invandrare bör få hjälp med att lära sig svenska, få god hjälp med validering av utbildningar och yrkeserfarenheter från hemlandet samt god information om lagarna och levnadssättet i det svenska samhället. Utöver detta bör ansvaret för anpassningen till det svenska samhället vila på den enskilde och invandrare bör ha samma rättigheter och skyldigheter som infödda svenskar. Vare sig mer eller mindre. I kommunerna har den mångkulturalistiska integrationspolitiken slagit igenom på olika sätt. Mångfaldsplaner fungerar som styrdokument för dold etnisk kvotering, där infödda svenskar i praktiken diskrimineras till förmån för invandrare. Sverigedemokraterna vill avskaffa dessa mångfaldsplaner, men så länge lagen kräver att kommunen har en sådan är det viktigt att den så långt det är möjligt utformas på ett sådant sätt att alla former av diskriminering även omvänd sådan motverkas. Många kommuner har slutat med skolavslutningar i kyrkan eftersom det anses diskriminera vissa invandrargrupper. Det finns också exempel på kommuner som infört mångkulturella lovdagar, börjat tillhandahålla kommunal service och information på en mängd olika språk, infört särskilda badtider för kvinnor från hedersorienterade kulturer, infört könssegregerad simundervisning, anpassat skolmaten efter muslimska traditioner med mera. Årligen utdelas stora summor i kommunala bidrag till etniska föreningar vars primära syfte är att upprätthålla och förstärka invandrares ursprungliga kultur och identitet i Sverige.

27 Många kommuner tillämpar också så kallad modersmålsträning i förskolan för barn med annat modersmål än svenska. Vi menar att denna verksamhet riskerar att försvåra invandrarbarnens samhällsanpassning och process mot att skapa sig en svensk kulturell identitet och att den tar alltför stora ekonomiska och personella resurser i anspråk. Resultatet av all detta är förstärkt segregation och permanentade kulturkrockar. Sverigedemokraterna vill påbörja en avveckling av den splittrande mångkulturalistiska doktrinen och istället befrämja ökad samhällsgemenskap på basis av likvärdighet och delad kultur och identitet. Viktigt att notera är dock att våra assimileringssträvanden endast är tänkt att omfatta relativt sent ankomna invandrargrupper och inte de nationella minoritetsgrupperna. De sistnämnda bör även fortsättningsvis kunna erhålla skattefinansierat stöd för bevarandet av sina språk och kulturer. Detta gäller i särskilt hög utsträckning för den samiska ursprungsbefolkningen. Sverigedemokraternas förslag: Kommunens mångkulturalistiska integrationsarbete bör, med undantag för de nationella minoriteterna, ersättas av assimileringsfrämjande verksamhet. Etnisk kvotering och så kallad positiv särbehandling bör inte få förekomma inom kommunens verksamhet. Så kallade mångkulturella lovdagar i skolan bör inte förekomma inom kommunen. Stödet till föreningar vars verksamhet helt eller delvis syftar till att bevara eller stödja invandrares ursprungliga kultur och identitet bör avvecklas. Kommunen bör kräva språktest samt prov i svenskt samhällsliv, med godkänt resultat, för de invandrare som önskar delta i ceremonier för nyblivna svenska medborgare. Kommunen bör som en naturlig del i det viktiga arbetet mot rasism även belysa och motverka svenskfientliga attityder. Kommunal information och service bör endast ges på svenska. Restriktiva regler bör gälla för anlitande av tolkar. Kommunens mångfaldsplan bör utformas så att alla former av diskriminering även omvänd sådan motverkas. Modersmålsträning i förskolan bör avvecklas.

28 7.3 Hjälp till frivillig återvandring Det är vår övertygelse att många invandrare som inte funnit sig tillrätta i det svenska samhället vill återvända till sina hemländer och det är därför viktigt att politiken skapar förutsättningar för ordentlig handläggning och uppföljning. Vid sidan av det statliga återvandringsstödet kan kommunerna erbjuda ett kommunalt återvandringsbidrag. Kommun bör dessutom vid behov inrätta en särskild återvandringshandläggare vars uppgifter är att bistå i återvändandeprocessen och följa upp de återvändandes situation under den första tiden i hemlandet samt motverka fusk med återvandringsbidrag. För mindre kommuner kan det kanske vara lämpligt att ha återvandringshandläggaren gemensamt med andra kommuner i närområdet. Kommunerna bör även genom informationskanaler och kampanjer öka medvetenheten kring vilka möjligheter som finns vid återvandring. Som en viktig del i en sund och långsiktig flyktingpolitik bör skyddsbehövande under sin tid i Sverige ges utbildning och kunskaper som kan tillämpas i hemlandet efter återvändandet. Det kan till exempel röra sig om utbildning i företagande anpassat efter förutsättningarna i hemlandet. Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör erbjuda ett kommunalt återvandringsbidrag. Kommunen bör ha en återvandringshandläggare. Kommuner bör arbeta aktivt med informationsförmedling om möjligheter till återvandring. Kommunen bör erbjuda invandrare, som förbundit sig att återvandra, utbildning och kunskaper anpassade efter förutsättningar och behov i hemlandet.

29 8. Barnomsorg Ur Sverigedemokraternas principprogram: Sverigedemokraterna vill främja en utveckling som ger familjerna en större självständighet och ökad valfrihet. Alla barn är olika och har olika behov. Ett stort utbud av barnomsorgsformer, inklusive goda möjligheter för föräldrarna att själva ta hand om sina barn under de tidiga åren, ska därför eftersträvas. Centralt inom alla former av barnomsorg är att barngrupperna ska vara så små som möjligt, att föräldrarna ska erbjudas ett betydande inflytande över verksamheten, att barnens fantasi och leklust tillvaratas på bästa sätt och att stress- och bullernivåer reduceras till ett minimum. 8.1 Mångfald, valfrihet och kvalitet Valfriheten och mångfalden inom förskola och barnomsorg är en rättvisefråga. Sverigedemokraterna tror att det är positivt för barns utveckling att spendera mycket tid med sina föräldrar under de första åren i livet. Vi är också medvetna om att alla barn är olika och har varierande behov. Mot bakgrund av ovanstående anser vi att mångfald inom barnomsorgen är viktig. Dagbarnvårdare kan vara ett bra alternativ för de barn som inte mår bra av förskolans större barngrupper. Vi ser också positivt på vårdnadsbidraget liksom på mer långtgående lösningar som till exempel Nackamodellen, där föräldrarna kontrakteras av kommunen som dagbarnvårdare åt sina egna barn. Sverigedemokraterna ser positivt på att det i kommunen erbjuds och främjas alternativa pedagogiska former som till exempel ur och skur-pedagogiken. Temaförskolor, till exempel natur- eller kulturförskola, är ett annat sätt att öka valmöjligheter och valfriheten. Inte alla föräldrar arbetar dagtid och därför är det viktigt att även exempelvis nattdaghem finns tillgängliga för dem som behöver det. Det finns en tydlig koppling mellan personaltäthet och kvalitet inom barnomsorgen. Barngrupperna i förskolan får därför inte vara så stora att det innebär allvarliga kvalitetsförluster. Sverigedemokraterna ser positivt på att varje barn bemöts utifrån sina individuella förutsättningar och preferenser. Vi motsätter oss dock kollektiva genuspedagogiska experiment där gamla normer byts mot nya och där barn som trivs i traditionella könsroller skam- och skuldbeläggs.

30 Sverigedemokraternas förslag: Valfrihet och mångfald inom barnomsorgen bör främjas. Kommunen bör erbjuda vårdnadsbidrag. Alternativ pedagogik och temaförskolor bör uppmuntras. Barnomsorg bör kunna erbjudas alla tider på dygnet. Barngrupperna bör inte tillåtas att bli stora att kvalitén påverkas negativt. Långtgående genuspedagogiska experiment bör inte tillåtas inom barnomsorgen.

31 9. Skola och utbildning Ur Sverigedemokraternas principprogram: Samtidigt som Sverigedemokraterna förespråkar att staten återtar huvudmannaskapet för skolan, framförallt för att garantera en jämbördig skolgång för våra elever, betonar partiet den pedagogiska valfriheten, och menar att elever och föräldrar ska ges goda möjligheter att välja skola och skolform. Sverigedemokraterna menar att friskolorna ska fungera som ett komplement till den offentliga skolan, inte minst för att öka utbudet och valfriheten, men också för att sätta press på den offentliga skolan i syfte att öka kvaliteten i densamma. Det är dock viktigt att andelen friskolor inte blir så stor att kvaliteten i den kommunala skolan blir lidande. Mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap i skolan måste motverkas på samma sätt som på alla andra arbetsplatser. Trygghet och studiero för skötsamma elever måste alltid vara överordnad bråkiga elevers behov. Högpresterande såväl som lågpresterande elever ska kunna få stöd och stimulans. Sverigedemokraterna är positiva till att eleverna ges möjlighet till medbestämmande ett reellt inflytande på skolan, inte minst som ett led i att träna eleverna i demokratiska arbetssätt och demokratiskt tänkande Syftet med betyg ska vara att dels rättvist kunna mäta kunskap och arbetsinsats, dels stimulera eleverna och uppmuntra dem till bättre resultat. Fostran och förmedling av värderingar är primärt en uppgift för familjerna. Skolans ska dock inskärpa vikten av ett gott uppförande och betona värdet av demokrati, varje människas unika värde samt respekt för det svenska kulturarvet. 9.1 Lärande i skolan Sverigedemokraterna arbetar för svensk, demokratisk kunskapsskola präglad av ordning och reda och med ökade inslag av traditionell katederundervisning. En kravlös skola riskerar att i första hand missgynna resurssvaga elever och vi vill därför se ökade lärarbefogenheter, betyg från årskurs fyra och ordningsomdömen. Skolan bör lära ut den verkliga innebörden av demokrati, kritiskt tänkande och respekt för andras åsikter. Åsiktsfrihetens betydelse bör betonas och skolan bör inte styra eleverna i riktning till eller från den ena eller andra politiska uppfattningen.

32 Utan tillgång till historien kan man inte förstå sin samtid. I en tid då förändringarna i samhället sker allt snabbare och globaliseringen blir allt mer påtaglig blir också ämnet historia viktigare än någonsin. Svenska barn måste få tillgång till den svenska historien och kulturarvet i större omfattning än idag. Skolan bör sprida kunskaper om och verka för att upprätthålla såväl nationella som regionala traditioner och bör också ta aktiv del i firandet av nationella högtider. Språkets roll som kulturbärare och länk mellan generationerna kan knappast överskattas. Den kommunala skolan bör därför erbjuda undervisning i lokal dialekt och folkmål antingen inom ramen för den ordinarie svenskundervisningen eller som tillvalsämne. Skolan har också ett viktigt ansvar för att främja nordisk språkförståelse. För att kunna bli en naturlig del av det svenska samhället och delta i det demokratiska samtalet krävs goda språkkunskaper. Därför är det av stor vikt att samtalsspråket under skoltid, med undantag för språklektioner, alltid är svenska. Modersmålsundervisningen riskerar att försvåra invandrarlevernas förvärvande av en svensk kulturell identitet till det och forskningsläget kring dess effekter för inlärning av svenska och andra ämnen är oklart. Sverigedemokraterna förordar därför att kommunerna bör utöva påtryckningar på staten så att den skattefinansierade modersmålsundervisningen avskaffas. De nationella minoritetsspråken undantagna. Sverige är ett ingenjörsland. Det svenska välståndet bygger i hög utsträckning på ett framgångsrikt exploaterande av tekniska innovationer. Mot bakgrund av matematikens och naturvetenskapens oersättliga betydelse för tillgången på goda ingenjörer är det olyckligt att intresset och kunskaperna i matematik och naturvetenskap fallit drastiskt. Samtidigt visar flera nationella och internationella studier att de svenska elevernas kunskaper i just matematik och naturvetenskap blivit allt sämre. En samlad insats måste göras för att förbättra och öka intresset för ämnena matematik och naturvetenskap i skolan. Sverigedemokraterna avvisar med bestämdhet förslag om att ta bort läxor som ett naturligt och avgörande inslag i lärandet. Elever som inte kan få hjälp med läxläsning i hemmet bör erbjudas sådant stöd av skolan. I ett allt mer stillsittande samhälle är det viktigt att skolan bör kunna fungera som en garant för att barn och ungdomar får den fysiska exercis som behövs. Därför vänder sig Sverigedemokraterna mot de nedskärningar som gjorts på idrottsundervisningen och förespråkar tvärtom att den kraftigt utökas. Till stöd har vi bland annat Bunkefloprojektet som visade att om barn/ungdomar får röra på sig en timma per dag så påverkar det deras studieresultat positivt, inte minst för unga pojkar som ligger efter i dagens skola. Andra positiva bieffekter är att koncentration, inlärningsförmåga, självförtroende och social förmåga ökar samt att det så klart är ett led i att bekämpa den ökande barnfetman.

33 Sverigedemokraternas förslag: Skolan bör befrämja respekten för demokrati, kritiskt tänkande och åsiktsfrihet. Kunskapsförmedling och ordning och reda bör stå i centrum för skolans verksamhet. Kommunen bör ställa sig positiv till betyg från årskurs fyra, ordningsomdömen och ökade inslag av traditionell katederundervisning. Kommunen bör utöva påtryckningar på staten så att den skattefinansierade modersmålsundervisningen avskaffas. Samtalsspråket under lektionstid bör alltid, med undantag för språklektioner, vara på svenska. De nationella minoritetsspråken undantagna. Elever som inte kan få hjälp med läxläsning i hemmet bör erbjudas sådant stöd av skolan. Den kommunala skolan bör erbjuda undervisning i lokal dialekt och folkmål och befrämja nordisk språkförståelse. Kunskaper om den svenska historien och det svenska kulturarvet bör ges större vikt i undervisningen och skolan bör ha ett ansvar för att upprätthålla svenska traditioner. Idrottsaktiviteter för grundskoleelever bör i någon form förekomma varje dag. 9.2 Trygg i skolan Skolan bör verka för nolltolerans vad gäller droganvändning och kommunen bör erbjuda regelbunden handledning och utbildning i dessa frågor till skolans personal. För att bekämpa mobbning, otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna samt för att avlasta lärarkåren, som i dag tvingas ägna alltför mycket tid åt andra saker än ren kunskapsförmedling, bör vuxennärvaron öka, framförallt genom ökade resurser och samverkan med sjuksköterskor, kuratorer, skolpsykologer och studievägledare. Våld, mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap bör motverkas genom ett aktivt agerande av lärare och skolledning. Vi vill samtidigt betona föräldrarnas ansvar för sina barns uppfostran, varför det är av största vikt att även föräldrarna görs delaktiga i detta mycket viktiga arbete. Skolan är en arbetsplats och eleverna har rätt att kräva en trivsam och väl fungerande arbetsmiljö i såväl fysisk som psykosocial mening. Som ett led i detta arbete menar Sverigedemokraterna att elever som inte fungerar i skolsituationen bör kunna omplaceras även mot den enskilda elevens och förälderns/föräldrarnas vilja. Sverigedemokraterna anser att det bör finnas jourskolor, där elever med manifesta sociala problem hänvisas för kortare eller längre perioder.

34 Detta för att på ett rimligt sätt påverka och korrigera dessa elevers beteende genom att ge dem rätt stöd, samtidigt som övriga elever ges möjlighet till en trygg och lugn tillvaro med studiero i skolan. Skolk innebär att elever missar undervisning. Det är också en riskfaktor för att utveckla olika antisociala problem. Därför är det viktigt att skolan och föräldrarna får de verktyg de behöver för att motverka detta. Skolksms där skolan skickar ett sms till målsman när eleven är frånvarande är ett billigt och effektivt sätt att ta itu med problemet. Skoleleverna bör ges en naturlig relation till äldre generationer och skolan bör ta ett ansvar för att motverka de ökande åldersklyftorna i samhället. Det kan exempelvis ske genom att det inrättas en så kallad klassmorfar eller klassmormor på varje skola eller i varje klass och genom att skolklasser ges möjlighet att besöka äldreboenden för att därigenom knyta kontakter över generationsgränserna. Våra äldre kan bli en värdefull resurs i skolan. En effektiv och väl utbyggd studievägledning inom hela utbildningsväsendet är en förutsättning både för att eleverna ska ha goda förutsättningar att hitta rätt väg i livet och för en väl fungerande framtida arbetsmarknad. Det är Sverigedemokraternas bestämda åsikt att skolan bör vara en fristad från den typ av hedersrelaterade normer som heltäckande slöjor är ett utryck för. Sverigedemokraterna vill motverka trenden där mindre skolor läggs ned till förmån för större samtidigt som vi vill bevara, och om möjligt utöka, antalet befintliga små- och bygdeskolor. Som ett led i arbetet med att öka tryggheten för eleverna och för att motverka att skolorna blir för stora, menar vi att skolorna huvudsakligen bör delas upp i F-6 och 7-9. Det kan dock finnas tillfällen då det är motiverat att driva en enskild skola som en F-9-enhet. Centralt måste dock alltid vara att skolan inte blir för stor. Sverigedemokraternas förslag: Skolan bör erbjuda skriftliga ordningsomdömen från första klass. Skolk-sms bör finnas. Kommunen bör erbjuda en jourskola för stökiga elever. Elevhälsovården och studievägledningen bör vara väl utbyggd och vuxennärvaron i skolan bör ökas, till exempel genom klassmorfarsystemet. Heltäckande slöja bör inte tillåtas i skolan. Bygdeskolorna bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Skolorna bör framförallt delas upp i F-6 och 7-9.

35 9.3 Valfrihet, ansvar och medbestämmande Samtidigt som Sverigedemokraterna förespråkar ett återförstatligande av skolan, framförallt för att garantera en jämbördig skolgång för våra elever, betonar partiet den pedagogiska valfriheten och menar att elever och föräldrar bör ges stora möjligheter att välja skola och skolform. Sverigedemokraterna menar att friskolorna bör fungera som ett komplement till den kommunala skolan, inte minst för att öka utbudet och valfriheten, men också för att sätta press på den kommunala skolan i syfte att öka kvaliteten i densamma. Samtidigt kan vi se att det inte blivit så mycket som man kanske hade önskat av den ursprungliga tanken med friskolor, som var att det skulle ge ideella krafter möjlighet att etablera mindre byskolor och att den pedagogiska mångfalden kraftigt skulle öka. Det finns naturligtvis gott om enskilda exempel på friskolor som breddat det pedagogiska utbudet och gjort storartade insatser för elevernas utveckling. Tyvärr har vi dock också sett vissa fall av stora utländska riskkapitalbolag som investerat i koncerner som använder friskolereformen som ett sätt att tjäna stora pengar. Vidare har vi kunnat iaktta att friskolor etableras i kommuner där behovet redan är tillgodosett vilket lett till överetablering, utslagning och djupgående problem för den kommunala verksamheten. Det finns således starka skäl att förorda en bättre balans i detta avseende. Det finns ett stort värde både för den enskilde eleven och för samhället i att det i varje kommun finns minst ett alternativ till den kommunala skolan. Vi tycker samtidigt att det är rimligt att det finns krav på dem som vill starta nya friskolor att kunna påvisa behovet av den nya skolan. Vidare anser vi det vara rimligt att kommunen, så länge skolan är kommunaliserad, bör kunna ges möjlighet att lägga in veto mot startande av nya friskolor i de fall där det redan finns flera alternativ inom kommunen och risk för överetablering föreligger. Slutligen ställer Sverigedemokraterna som krav att alla friskolor som startas och tar ut vinst ur verksamheten endast bör kunna göra detta så länge inte vinstuttaget påverkar kvalitén på ett avgörande vis. Runt om i Sverige finns exempel på friskolor som uppvisar goda eller mycket goda resultat, samtidigt som ägarna tar ut vinst ur företaget. Vi ser det som oansvarigt och rent av kontraproduktivt för utbildningsväsendet som helhet om vinstuttag förbjuds helt. Resultatet skulle då bli en situation där friskolor läggs ner och uppkomsten av nya sådana indirekt omöjliggörs. Det är av största vikt att friskolorna följer gällande målstyrning. Inte minst vad gäller svenska normer och värderingar. Sverigedemokraterna vänder sig emot friskolor av religiös och annan karaktär som riskerar att få en segregerande effekt och därmed försvårar assimilation.

36 Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör erbjuda elever och föräldrar stora möjligheter att välja skola och skolform. Valfrihet bör alltid finnas, men kommunen bör utöver det ha möjlighet att ta ställning till ytterligare friskolors etablering i varje enskilt fall och utifrån behov och nytta. Kommunen bör utöva påtryckningar på staten så att kommunerna får lättare att säga nej till enskilda friskolor. Vinstuttag av privata friskolor bör endast tillåtas om kvalitén inte påverkas på ett avgörande vis. Kommunen bör utöva påtryckningar på staten så att inga friskolor, som verkar segregerande, tillåts. 9.4 Ett hållbart samhälle För att öka förståelsen för, och förmedla vikten av, ett hållbart och ekologiskt samhälle samt betydelsen av ett bevarande av vår biologiska mångfald ska elevernas miljömedvetande stimuleras. Vi bör vidare sträva efter att skolmaten genomgående ska ha högt näringsvärde, vara svensk och närproducerad, ekologiskt framställd och helt gratis för eleverna, vilket ska gälla elever i såväl grund- som gymnasieskola. Kött från djur som utsatts för onödigt lidande, t ex ritualslaktat kött, ska inte förekomma i kommunens skolor. Vidare ska vikten av god hälsa och ökad rörlighet betonas. För att säkerställa att barnen i skolan får tillräckligt med motion bör fler idrottstimmar införas. Idrottsundervisningen bör dock vara organiserad så att den stimulerar till rörlighet och motion, mer än enbart tävling och prestation. I själva idrottsundervisningen bör skolan ha möjlighet att skilja flickor och pojkar åt, detta som ett led i att försöka minska den sneda betygsfördelningen mellan pojkar och flickor. Sverigedemokraternas förslag: Svensk och ekologiskt framställd mat ska prioriteras. Skolmaten ska vara avgiftsfri för eleverna. Kött från djur som utsatts för onödigt lidande, t ex ritualslaktat kött, ska inte förekomma i kommunens skolor. Vikten av god hälsa och ökad rörlighet ska betonas. Försäljning av sötsaker på skolans område ska inte förekomma.

37 9.5 En modern gymnasieskola och utbyggd vuxenutbildning En alltför hög andel av gymnasieeleverna får idag inte godkänt i alla kurser och når inte tillräckliga resultat för att studera vidare på högskola. Detta är ett mycket stort problem. Inte minst eftersom konkurrensen på arbetsmarknaden är stor, men också för att det i dag är regel snarare än undantag att det krävs en genomförd gymnasieutbildning för att över huvud taget erhålla ett arbete. Dock är det inte Sverigedemokraternas inställning att gymnasieskolan bör göras obligatorisk. Vissa elever passar helt enkelt inte av olika skäl för oavbruten utbildning, utan behöver en paus eller sabbatsår innan gymnasiekompetensen lärs in. På samma sätt som att gymnasieutbildningen i mångt och mycket är en grundförutsättning för att erhålla anställning, blir det idag allt vanligare att läsa vidare på högre instanser. Trots detta är det samtidigt många ungdomar som istället föredrar en yrkesinriktad gymnasieutbildning, som ger dem arbete direkt efter avklarade studier. Sverigedemokraterna välkomnar därför systemet med en tydligare uppdelning mellan yrkesinriktade och studieförberedande program, vilket förhoppningsvis leder till att fler elever lämnar gymnasieskolan med fullständiga betyg. Till detta kommer Sverigedemokraternas förslag att öppna upp för en helt ny anställningsform lärlingar i samarbete med arbetsmarknadens parter, där arbetsgivaren är helt befriad från att betala arbetsgivaravgift och där provanställningen tillåts uppgå till tolv månader. Sverigedemokraterna bedömer att denna satsning skulle kunna bli en central del i arbetet med att komma tillrätta med såväl ungdomsarbetslösheten som matchningen av arbetstagarnas kompetens i relation till arbetsgivarnas behov. Sverigedemokraternas system för lärlingsjobb är väl beprövat och i Europa används liknande system som framgångsrika arbetsmarknadspolitiska metoder. Både vad gäller lärlingsutbildningarna och de yrkesinriktade gymnasieprogrammen är det av största vikt att gymnasieskolan utvecklar ett starkt samarbete med det lokala näringslivet. Gymnasieskolans uppdelning mellan studieförberedande och yrkesinriktade program kräver dock en väl utbyggd vuxenutbildning. En person som valt att läsa ett yrkesförberedande program, måste ges en reell möjlighet att läsa in de ämnen som saknas för att kunna sadla om och välja en väg inom högre utbildning. Komvux är också Sverigedemokraternas förslag: Gymnasieskolans samarbete med näringslivet bör stärkas. Gymnasieskolan bör fortsatt vara valfri. Elevers egna förutsättningar och mål bör tillvaratas vid studievägledning då olika elever väljer olika vägar i livet. Komvux bör vara väl utbyggt och erbjuda medborgarna en reell möjlighet till vidareutbildning.

38 10. Individ- och familjeomsorg Ur Sverigedemokraternas principprogram: Sverigedemokraterna betraktar folkhemstanken som en i grunden socialkonservativ idé. Visionen om ett återupprättat folkhem, där samhörigheten inte är baserad på klass- utan nationstillhörighet och där alla medborgare är garanterade en hög nivå av fysisk, ekonomisk och social trygghet, är också vägledande för Sverigedemokraternas politik på välfärdsområdet. Partiet förordar en generell och solidariskt finansierad välfärdsmodell där utgångspunkten är att alla barn oavsett familjebakgrund, bostadsort och föräldrarnas inkomst ska ha goda grundförutsättningar att lyckas i livet och där alla ska kunna lita på att samhället träder in och hjälper en när man av olika anledningar inte kan stå på egna ben, på samma sätt som det fungerar i god och väl fungerande familj Kompetens och beredskap För Sverigedemokraterna är familjen samhällets grundläggande byggsten. En harmonisk familj ger de bästa förutsättningarna för att barnen ska bli väl fungerande samhällsmedborgare i vuxen ålder. Sverigedemokraterna ser och förstår att det idag finns exempel på välfungerande familjer med olika konstellationer. Vi ser dock ingen anledning till att aktivt ifrågasätta den traditionella kärnfamiljen som grundläggande norm. Alla familjer bör dock ha samma rätt till samhällets stöd i krissituationer. För detta krävs en väl utbyggd familjerådgivning, utan långa väntetider. Olika omständigheter kan göra att man lever som ensamstående förälder med sina barn. Delade familjer ställer större krav på föräldern och kan också innebära större behov av samhällsstöd av olika slag. Många vuxna, särskilt i storstäderna, lever i singelhushåll. Risken för att ensamma personer hamnar i svårigheter är större än för dem som bor tillsammans i familj. Sverigedemokraterna respekterar vars och ens livsval och vi är beredda att se till att den som behöver kommunens råd och bistånd också bör få det. Kommunens socialförvaltning bör ha kompetens och hög beredskap för att kunna möta den enskilde på ett professionellt sätt när hjälpbehov uppstår. Allt arbete inom socialtjänsten bör genomsyras av respekt och empati i relation till klienten. Den som behöver akut hjälp bör ha rätt att träffa en socialarbetare senast dagen efter första kontakt. Försörjningsstöd bör alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Försörjningsstödet bör kopplas till krav på klienten att aktivt medverka till att komma ur sin problemsituation.

39 Antalet aborter är enligt Sverigedemokraternas mening alldeles för högt i flertalet av landets kommuner. Att antalet aborter kan minskas utan förändrad lagstiftning eller minskad valfrihet har visats i bland annat Norge, där en nationell handlingsplan i syfte att minska antalet aborter har inrättats. Sverigedemokraterna vill att liknande handlingsplaner bör upprättas i Sveriges kommuner. Sådana handlingsplaner kan till exempel innehålla preventivmedelskampanjer, ökad diskussion i skolorna kring betydelsen av ansvarsfulla relationer och de etiska aspekterna av abort, ökat kommunalt stöd till gravida kvinnor med sociala eller ekonomiska problem eller ökat stöd till organisationer och samfund som arbetar för att minska aborttalen. Sådana kampanjer skulle sannolikt också kunna bidra till att minska spridningen av könssjukdomar. Utsatta individer som befunnit sig i samhällets vård och som genom misstag inom socialtjänsten har utsatts för övergrepp och vanvård bör ges en tydlig och ett särskilt stöd med att hantera sina trauman. Trots en nollvision från regeringen angående vräkningar av barnfamiljer så har dessa fortsatt att ske. Socialtjänsten bör ha tydliga rutiner för att förebygga, motverka och följa upp dylika fall. Sverigedemokraternas förslag: Kommunens socialförvaltning bör ha kompetens och hög beredskap för att kunna möta den enskilde på ett professionellt sätt när hjälpbehov uppstår. Allt arbete inom socialtjänsten bör genomsyras av respekt och empati i relation till klienten. Försörjningsstöd bör alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Försörjningsstödet bör kopplas till krav på klienten att aktivt medverka till att komma ur sin problemsituation. Kommunen bör erbjuda kvalificerad rådgivning i svåra livssituationer. Kommunen bör ha en väl utbyggd familjerådgivning utan långa väntetider. Kommunen bör upprätta en handlingsplan i syfte att minska antalet aborter. Individer som utsatts för lidande på grund av misstag från socialtjänsten bör ha rätt till en tydlig ursäkt och särskilt stöd. Socialtjänsten bör ha tydliga rutiner för att förebygga, motverka och följa upp vräkningsfall där barn är inblandade.

40 10.2 Omsorg och effektivitet i missbruksvården Den som hamnat i ett missbruk klarar nästan aldrig att bryta det på egen hand. Snabb och kompetent hjälp är nödvändig för att bryta missbruk och för att återföra den drabbade till ett värdigt liv. Missbruk innebär ett stort personligt lidande för både den drabbade och dennes anhöriga. Dessutom medför ett fortlöpande missbruk enorma kostnader för samhället. Sverige är ett relativt rikt land och vi har råd att hjälpa våra missbrukare på ett effektivt sätt. Kommunen bör gå samman med omgivande kommuner och landstinget för att etablera en beroendeenhet. Idag skickas många rakt ut på gatan efter akut avgiftning. Om man istället kommer till en beroendeenhet kan avgiftningen övergå i konkret missbruksbehandling på ett effektivt sätt. Kommunen bör erbjuda eget behandlingshem, alternativt skicka behövande klienter till externa behandlingshem. Kostnaderna för detta är höga, men kostnaden för att inte behandla missbruksproblem är ändå större. Många missbrukare har så kallad dubbeldiagnos, det vill säga att man är psykiskt sjuk ovanpå missbruket. För dessa klienter krävs att särskilda boenden inrättas. Sverigedemokraternas förslag: Missbrukare som söker hjälp bör erbjudas omedelbar behandling eller annan kvalificerad terapi. Kommunen bör gå samman med omgivande kommuner och landstinget för att etablera en beroendeenhet. Kommunen bör erbjuda eget behandlingshem, alternativt skicka behövande klienter till externa behandlingshem. För missbrukare med dubbeldiagnos krävs att särskilda boenden inrättas.

41 11. Äldre- och handikappomsorg Ur Sverigedemokraternas principprogram: De äldre i Sverige förtjänar att få tillgång till världens bästa äldreomsorg. Sverigedemokraterna kan inte acceptera att äldre dör ensamma, slutar sina liv i social isolering eller att människor känner stark oro för att bli gamla på grund av brister inom omsorgen. Alla människor ska kunna åldras med värdighet. Den dag man får svårt att klara sig själv ska samhället gå in och erbjuda den hjälp som behövs för att den äldre ska kunna fortsätta leva ett tryggt och meningsfullt liv. De äldre ska ha rätt att kunna bo kvar i sin invanda miljö, även om vård- och omsorgsbehov ökar, ingen ska tvingas till ett uppbrott från husdjur, vänner och anhöriga annat än då det är nödvändigt för till exempel vård på sjukhus Trygga boendeformer för alla Alltför många äldre tvingas idag leva i ensamhet och isolering och en allt större del av vårdansvaret har av ekonomiska skäl lämpats över på de äldres anhöriga. Kraven och biståndsbedömningarna för att erhålla plats på särskilt boende måste bli mänskligare. Det bör även vara möjligt att sambo med sin livspartner även om denna i grunden inte är i samma behov av seniorboende. Att efter årtionden tillsammans behöva leva separerade visar sig i många fall kraftigt gå ut över individernas psykiska hälsa. För att minska trycket på de särskilda boendena och därmed också den kommunala ekonomin bör en kraftig utbyggnad av trygghets- och seniorboenden ske, dit äldre som lider av otrygghet och social isolering, men som ändå inte anses tillräckligt fysiskt sjuka för att erhålla plats på särskilt boende, kan vända sig. Sverigedemokraterna ser positivt på valfrihet och privata vårdformer, så länge de privata vårdgivarna lever upp till högt ställda kvalitetskrav. Vid upphandling av entreprenad inom äldreomsorgen bör kvalitet alltid gå före pris. Smak och lukt är ofta de sista sinnena som bevaras intakta. Matens kvalitet och tillagningssätt är därför av stor betydelse för de äldres välbefinnande och hälsa. Fryst och kyld mat som värms i mikrovågsugnar bör inte förekomma inom äldreomsorgen. System där mathanteringen åläggs den redan stressade vårdpersonalen riskerar att leda till undermålig matkvalitet och hygien och stjäl framförallt mycket vård- och omsorgstid från patienterna. Målsättningen bör vara att maten ska lagas på plats på boendet så att de äldre kan känna doften från tillagningen och att ansvaret för inköp av råvaror och matlagning bör åläggas särskilt anställda och utbildade kockar eller kokerskor.

42 Äldre invandrare som på grund av ålder, demens eller andra orsaker tappat förmågan att förstå och kommunicera på svenska bör om förutsättningar finns kunna få vård på sitt modersmål. Personalrekrytering till avdelningar för äldre invandrare som mist sitt andraspråk bör dock ske på basis av relevanta språkkunskaper och inte etnisk bakgrund. Behoven hos denna grupp av äldre invandrare bör inte få användas som ett rättfärdigande för att diskriminera etniska svenskar genom allmänna regler om etnisk kvotering och positiv särbehandling av invandrare, vilket ofta sker idag. Rätten att kunna förstå och bli förstådd av sin omsorgsgivare bör självklart också omfatta äldre svenskar. Invandrad äldrevårdspersonal med bristande språkkunskaper bör erbjudas kontinuerlig språkutveckling och kraven på kunskaper i svenska, svensk kultur och historia bör höjas vid nyanställning. En äldre- och handikappsombudsman bör finnas i kommunen och ha som uppgift att bevaka intressena för dessa grupper som ofta själva kan ha svårt att göra sin röst hörd samt att vara en opartisk instans för information, stöd och rådgivning till de äldre och funktionshindrade samt deras anhöriga. I kommunen bör även ett pensionärsråd, bestående av representanter för olika seniororganisationer, finnas. Detta råd bör ges insyn i alla beslut som rör äldre och ses som en central och tungt vägande remissinstans. Införandet av sprinkler på äldreboenden bör uppmärksammas eftersom det kan i större utsträckning rädda liv på äldre och funktionsnedsatta än vanliga brandlarm. I syfte att skapa en trygg omsorg bör kommunen eller motsvarande vårdgivare begära utdrag ur belastningsregister vid nyanställning av personal inom dessa verksamheter. Sverigedemokraternas förslag: Utbyggnad av trygghets- och seniorboenden bör ske. Möjligheten till att få fortsätta vara sambo med sin livspartner på särskilda boenden bör förbättras. Vid upphandling av vård- och omsorg bör kvalitet gå före pris. Kommunen bör ha en äldre- och handikappsombudsman. Kommunen bör införa godkända sprinklersystem i alla äldreboenden där det eventuellt saknas. I syfte att skapa en trygg omsorg bör kommunen eller motsvarande vårdgivare begära utdrag ur belastningsregister vid nyanställning av personal inom dessa verksamheter.

43 11.2 Valfrihet och trygghet i hemtjänsten Kommunen bör ha en väl utbyggd hemtjänst, som tilldelas i form av tid och inte i uppgifter. Detta för att öka de äldres valfrihet och inflytande över sin omsorg och till exempel göra det möjligt för de äldre att en viss vecka välja bort dammsugningen för att istället få hjälp med matlagningen eller ha ett samtal över en kopp kaffe. Att inte veta vem som kommer på besök och ständigt behöva möta nya ansikten är en källa till oro och otrygghet för många äldre. Därför bör tjänstgöringsscheman delges brukarna i så god tid som möjligt och antalet personal som besöker varje äldre bör hållas till ett minimum. För de äldre som inte längre kan laga sin egen mat bör målsättningen vara att dessa ska få sin mat tillagad i hemmet av hemtjänstpersonalen. I de fall detta inte är möjligt bör maten i alla fall vara relativt nylagad och varm. För att hålla nere ledtider, upprätthålla kvalité och näringsvärde samt minska miljöpåverkan bör maten lagas så nära brukaren som möjligt, till exempel av en utbildad kock eller kokerska på ett närliggande äldreboende. Fryst eller kyld mat som värms i mikrovågsugn bör inte få förekomma. För att spara in tidsödande och kostnadskrävande resor till och från hemtjänstcentralen efter brukarnas nycklar bör samtliga kommuner snarast möjligt införa digitala låssystem som kan öppnas, till exempel med koder från en mobiltelefon som personalen alltid har med sig. För att minska risken för att skrupelfria ligor tar sig in hos äldre genom att uppge sig vara från hemtjänsten bör en särskild legitimation införas som hemtjänstpersonalen uppvisar innan de släpps in i bostaden. Avgifterna för trygghetslarm ger sällan några större intäkter till kommunerna efter att administrationskostnaderna räknats av. För många äldre med dålig ekonomi kan dock dessa pengar ha stor betydelse. Då en trygg ålderdom efter ett liv i arbete ska vara en självklarhet bör denna och andra avgifter inom äldreomsorgen hållas så lågt som möjligt eller slopas helt. Sverigedemokraternas förslag: Hemtjänst bör tilldelas i form av tid och inte i uppgifter. Tjänstgöringsscheman bör delges brukarna i så god tid som möjligt. Antalet personal som besöker varje äldre bör hållas till ett minimum. De äldres mat bör vara nylagad och i regel varm. Kalla rätter får dock förekomma. Digitala låssystem bör införas som komplement. Hemtjänstpersonal bör ha särskild legitimation. Trygghetslarm bör vara kostnadsfritt.

44 11.3 Friskvård och fallprevention Fallskador bland äldre är något som orsakar ett stort mänskligt lidande och enorma kostnader för kommunerna och landsting och regionerna. För att motverka detta bör alla äldre över 75 år erbjudas ett kostnadsfritt hembesök där tips, råd och hjälp ges för att minimera risken för fallolyckor. En fixartjänst bör finnas i varje kommun med uppgiften att hjälpa alla äldre över 65 år med enklare sysslor i hemmet såsom byte av gardiner och annat där risken för fallskador är stor. Tjänsten bör även innefatta en fallsäkring av hemmet genom borttagande av trösklar och mattkanter och installerande av halkmattor i badrummet. Som ett komplement bör även en liknande tjänst för utomhussysslor inrättas. Kostnadsfri friskvårdträning för äldre med inkluderade balansövningar har också visat sig kunna minska risken för fallskador samtidigt som det berikar de äldres sociala liv och bör därför finnas i samtliga kommuner. En annan åtgärd som vid studier har visat sig kunna förbättra de äldres livskvalitet och hälsa är att de får ha djur i sin närhet. Därför bör en verksamhet med speciellt utbildade terapihundar som kontinuerligt besöker de gamla inom äldreomsorgen införas i kommunen. Förekomsten av särskilda kategoriboenden dit de äldre kan ta med sig sina husdjur den dag de inte längre klarar sig själva i hemmet bör eftersträvas. Givetvis hänsyn måste dock dessa verksamhet anpassas så att inte allergiker och hundrädda blir lidande. För många äldre som drabbats av fallskador och vissa andra sjukdomar har hemrehabilitering, där ett rehabiliteringsteam tränar patienten i det egna hemmet, visat sig vara en ekonomiskt fördelaktig och effektiv metod för att återfå hälsan och livskvaliteten och bör därför införas i samtliga kommuner. Sverigedemokraternas förslag: Varje kommun bör ha en fixartjänst med uppgiften att hjälpa alla äldre över 65 år med enklare sysslor i hemmet. Kommunen bör erbjuda kostnadsfri friskvårdsträning för äldre. Kommunen bör erbjuda hemrehabilitering för äldre. Kommunen bör erbjuda en verksamhet med terapihundar inom äldreomsorgen, men stor hänsyn måste tas till allergiker och hundrädda.

45 11.4 Frivillighet och anhörigvård uppmuntras Frivilligorganisationer och andra volontärers insatser är viktiga resurser som måste tillvaratas. Klassmorfarsystemet har blivit en framgång inom skolan. Vi vill implementera samma system inom äldreomsorgen genom att införa äldrestödspersoner. Genom att utföra uppgifter som inte hör till vårdpersonalens arbete som att följa med äldre på promenad, läsa högt ur böcker och tidningar, ta sig tid till att lyssna samt sitta ned och prata, eller hjälpa till med alldagliga sysslor blir äldreomsorgen mer mänsklig och guldkantad. För att administrera denna verksamhet bör en volontärförmedling finnas dit kommuninvånare som vill göra en insats kan vända sig för vägledning och utbildning. Merparten av all vård och omsorg av äldre personer ges av anhöriga. Många av de anhöriga är själva sjuka och skröpliga. Trots det väljer en stor del av anhörigvårdarna att inte utnyttja den hjälp som erbjuds dem. Orsaken till detta är att vårdtagarens behov inte har uppmärksammats i tillräckligt stor utsträckning och att stödet har varit alltför ensidigt inriktat på att befria den anhörige från vårdarrollen. Det finns även problem med ojämlikhet mellan kommunerna. Idag kan anhörigstödet se olika ut beroende på kommun, även om kommunerna tillhör samma landsting. Till dess att beslutade nationella riktlinjer finns som harmoniserar kommunernas stöd för anhörigvårdare, menar vi att kommunerna bör ta ett större eget ansvar för att implementera lagstadgade regler med hjälp av socialnämnden. För att korttidsboende, dagverksamhet, avlösning i hemmet och hemtjänst ska fungera som verkligt stöd för anhörigvårdarna krävs att tider anpassas efter anhörigvårdarens och vårdtagarens dygnsrytm och rutiner, exempelvis dagtjänst och hemtjänst med flexibla tider. De erbjudna aktiviteterna måste också anpassas efter individuella behov och önskemål så att vårdtagaren upplever samhörighet och gemenskap. De kommunala avgifterna för olika former av stöd bör hållas på en låg nivå. Kommunen bör dessutom bedriva uppsökande verksamhet. Brukarundersökningar bör genomföras kontinuerligt bland de äldre och deras anhöriga för att utröna hur dessa uppfattar den kommunala servicen och hur denna kan förbättras.

46 Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör ha en volontärförmedling. Kommunerna bör i högre utsträckning arbeta för att implementera socialtjänstlagens 5 kap 10. Äldrestödspersoner bör finnas i kommunen. Kommunen bör kontinuerligt genomföra brukarundersökningar bland de äldre och deras anhöriga En aktiv och meningsfull ålderdom Det är viktigt att även de äldre som är friska och aktiva får sina behov och intressen tillgodosedda. Äldres kunskaper och erfarenheter bör tillvaratas i så hög utsträckning som möjligt och kontakt över generationsgränserna bör uppmuntras. Detta kan till exempel ske genom att ett nära samarbete upprättas mellan kommunens skolor och dagis och seniororganisationer och äldreboenden där man kontinuerligt besöker varandra, arrangerar gemensamma aktiviteter och utbyter erfarenheter och stöd. Klassmorfarverksamheten i skolorna bör utökas och i sin roll som arbetsgivare bör kommunen verka för att lyfta fram de äldres värde på arbetsmarknaden. Man bör också stimulera äldre som närmar sig eller passerat pensionsåldern till att åta sig ett mentorskap för yngre medarbetare så att organisationen inte går miste om den kunskap och erfarenhet de samlat på sig under sin tjänstgöringstid. Kommunen bör ge stöd åt föreningar som arrangerar verksamheter för äldre och erbjuda mötesplatser och aktiviteter anpassade för seniorer. För äldre med lite sociala kontakter och låg inkomst bör subventionerade lunchträffar erbjudas. Precis som ofta sker med resurssvaga barn bör kommunen, i samverkan med frivilligorganisationer, försöka ge sådana seniorer en möjlighet till miljöombyte och social samvaro genom att anordna vistelse för äldre på till exempel kommunala kursgårdar. Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör ta initiativ till att upprätta samarbete mellan barn- och utbildningsverksamhet och äldreboenden och -organisationer. Kommunen bör anamma och utveckla klassmorfarsystemet. Kommunen bör verka för att de äldres värde lyfts fram på arbetsmarknaden. De äldre bör erbjudas möjlighet till social samvaro, exempelvis sommarkollo.

47 11.6 Delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning är ingen homogen grupp. Varje individ har olika förutsättningar och behov beroende på funktionsnedsättning. Det finns en rad lagar som reglerar de funktionsnedsattas situation och som kommunen har att åtfölja. Vi åtog oss 2010 att leva upp till FN:s standardregler för att tillförsäkra funktionsnedsatta möjligheten att kunna delta fullt ut i samhället. För att förverkliga detta bör kommunen ha ett handikappolitiskt handlingsprogram, som bör upprätthållas och beaktas i samhällsplanering och lokala ordningsföreskrifter. Alla kommunala verksamheter berörs av denna målsättning. Delaktighet och tillgänglighet bör vara grundläggande för kommunens handikappolitiska arbete. Kommunens information, hemsidor, verksamhet samt fysiska och pedagogiska miljö bör vara tillgänglig för människor med olika funktionsnedsättningar. Genom föreläsningar, temadagar och internutbildningar bör kommunen sprida kunskap om olika funktionsnedsättningar och de funktionsnedsattas situation. ADL-funktioner är viktiga för att undvika passivitet hos den enskilde. Kommunen bör i samarbete med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende erbjuda funktionsnedsatta meningsfull sysselsättning utifrån den enskildes förutsättningar. Samverkan med brukare och anhöriga bör vara god. Stöd och service bör erbjudas anhörigvårdare. I sin roll som arbetsgivare bör kommunen ta ett särskilt ansvar för att hjälpa funktionsnedsatta in på arbetsmarknaden och för att belysa funktionsnedsattas värde och kompetens. Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör ha ett handikappolitiskt handlingsprogram, vars innehåll beaktas i verksamheten. Kommunens information, verksamhet och fysiska miljö bör vara tillgänglig för människor med olika funktionsnedsättningar. Kommunen bör etablera god samverkan med såväl brukare som anhöriga. Kommunen bör erbjuda stöd och service till anhörigvårdare. Kommunen bör i samarbete med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende erbjuda funktionsnedsatta meningsfull sysselsättning. Genom föreläsningar, temadagar och internutbildningar bör kommunen sprida kunskap om funktionsnedsättning. I sin roll som arbetsgivare bör kommunen ta ett särskilt ansvar för att hjälpa funktionsnedsatta in på arbetsmarknaden och för att belysa funktionsnedsattas värde och kompetens.

48 12. Kultur och fritid Ur Sverigedemokraternas principprogram: Kulturarvet har ett egenvärde genom bland annat de skönhetsvärden och den estetik som det står för. Att värna om kulturarvet är också att visa respekt mot tidigare generationer, att minnas vad de har åstadkommit. Den absolut viktigaste aspekten är dock att kulturarvet fungerar som ett sammanhållande kitt. Varje samhälle behöver gemensamma normer och värderingar, kollektiva minnen, gemensamma myter, gemensamma högtider och traditioner, gemensamma seder och bruk för att i förlängningen kunna hålla samman. Särskilt viktigt blir detta i en stat som den svenska med en solidariskt finansierad välfärdsmodell eftersom den solidaritet som håller upp systemet i sin tur baserar sig på identifikation och en stark känsla av gemenskap Kulturarv och folklig kultur Tillgänglighet, kulturarv och folkhälsa är ledord och fokusområden inom Sverigedemokraternas kulturpolitik. Ett av kulturpolitikens främsta syften är att tillgängliggöra och stärka intresset för - och kunskapen om - svensk och lokal kultur liksom att slå vakt om de djupa värden som det kulturella arvet innehåller. Det menar vi bidrar till att värna en gemensam identitet i vårt samhälle och underlättar dessutom assimilering av nytillkomna grupper. De ekonomiska anslagen till verksamheter som bevarar, främjar och vidareutvecklar det svenska och lokala kulturarvet bör vara generösa. Varje kommun bör ha en särskild kulturarvsfond dit organisationer, föreningar och myndigheter ska kunna vända sig för att begära medel till verksamheter med kulturarvsfrämjande inriktning. Sådana insatser bör också premieras, till exempel genom utmärkelser och stipendier. Museer och bibliotek men också ideella föreningar, såsom till exempel hembygdsföreningar har en särskilt viktig roll i det kulturarvsfrämjande arbetet. Kommunen bör dessutom ha en aktiv roll som arrangör vid officiella högtider och ta ett särskilt ansvar för att det svenska nationaldagsfirandet ges en folklig profil. Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör ha en särskild kulturarvsfond. Kommunen bör premiera kulturarvsfrämjande arbete. Kommunen bör ha en aktiv roll i firandet av traditionella högtider.

49 12.2 Barn- och ungdomskultur Att Sveriges kommuner har ett levande, brett och tillgängligt, men även folkligt kulturliv är viktigt för Sverigedemokraterna. Bland annat fyller bibliotek, musik- och kulturskolor, sevärdheter och upplevelser för framförallt barn och familjer en viktig funktion. Även allmänna samlingsställen för exempelvis dans och musik har ett stort värde. Den kommunala musik- eller kulturskolan undervisar varje år hundratusentals barn och unga, vilket medför både kunskap, hälsa och glädje för individen. Ökade prestations- och koncentrationsmöjligheter tack vara kulturverksamhet och meningsfull fritidssysselsättning är andra positiva aspekter som motiverar att kommunen erbjuder denna verksamhet. Dessutom bidrar musik- och kulturskolor till framgång för det svenska kulturlivet och musikexporten. I linje med att kommunen kan vara en aktör i att levande- och tillgängliggöra kulturarvet bör musik- och kulturskolor också verka för att synliggöra det immateriella kulturarvet, till exempel genom att erbjuda undervisning i folkmusik och gammeldans. I grundskolans gymnastik- och idrottsundervisning bör gammeldans premieras i de fall dans förekommer. Sverigedemokraternas förslag: Den kommunala musik- och kulturskolan bör, utöver ordinarie verksamhet, uppmuntras att synlig- och levandegöra det immateriella kulturarvet, såsom folkmusik och dans Vuxenkultur Många gånger används kulturresurser till att finansiera smala, högst tvivelaktiga och inte sällan politiserade verksamheter. Sådan verksamhet bör givetvis kunna finnas för dem som är intresserade, men att med skattemedel främja kulturell verksamhet som den absoluta merparten av skattebetalarna inte har något intresse av att se eller till och med tar avstånd ifrån, anser vi vara felaktigt. Genom att utsätta en större del av kulturlivet för en marknadsmässig konkurrens ökar man medborgarnas inflytande över kulturlivets inriktning. Sverigedemokraterna anser därför att det kommunala stödet till vuxenkultur bortsett ifrån biblioteksverksamheten och den kulturella verksamhet som bidrar till att lyfta fram det svenska och lokala kulturarvet, bör vara återhållsamt. Det är av vikt att kommunen i sin kommunikation med medborgarna använder sig av korrekt svenska i tal och skrift.

50 Sverigedemokraternas förslag: Stödet till vuxenkulturen, utöver biblioteks- och kulturarvsverksamhet, bör generellt vara återhållsamt. Kommunalt kulturstöd bör inte gå till politisk eller politiserad verksamhet. Svenska bör i så stor utsträckning som möjligt användas i kommunens kommunikation och kommunen bör sträva efter god språkvård Kultur, natur och hälsa Forskning visar att kulturell verksamhet har klart positiva hälsoeffekter. Kulturutövande kan, liksom idrott, vara prestations- och koncentrationshöjande, men har också en roll att fylla i rehabiliterande syfte. Skapande och estetisk verksamhet erbjuds för både barn, sjuka och äldre, inte minst i hälsofrämjande syfte. Tillsammans med vistelse i naturmiljöer kan kulturen nå ännu längre i dessa syften. Av den anledningen bör kommunen verka för god tillgång till kultur i hälsofrämjande syfte, friluftsområden och så kallad grön rehabilitering. Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör verka för god tillgång till kultur i hälsofrämjande syfte, friluftsområden och så kallad grön rehabilitering.

51 12.5 Kultur- och naturturism Kultur och natur har en lång tradition av symbios och är tätt inflätade i varandra. Många av de kulturmiljöer vi idag värnar och vårdar är naturmiljöer formade av människans hand och sinne. Många av de naturmiljöer vi idag finner ursprungliga och vilda hyser kulturlämningar av skilda slag från människans tid närmare skog och jord. Dessa miljöer har ofta stark folklig förankring, men lockar också turister, vilket kan bidra till ett gott näringslivsklimat i kommunen. För att värna tillgången till rika naturmiljöer och kunna främja ett livaktigt friluftsliv och natur- och kulturturism bör kommunen i sina kulturmiljö-, naturvårds- och skogsvårdsplaner främja ett långsiktigt och hållbart brukande av natur- och kulturmiljöerna, inte minst de tätortsnära, så att både biologisk mångfald, folkhälsa, kulturlämningar och turism kan tryggas. Om sådana planer inte finns bör det upprättas. Kommuner med dessa värden bör, utöver naturvårdsplanerna ha strategier för att utveckla besöksnäringen knuten till dessa värden, vilket då kan gagna såväl det lokala näringslivet som ekonomin. Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör värna en god kultur- och naturmiljö genom hållbara kulturmiljö- och naturvårdsplaner. Kommunen bör utveckla strategier för att utveckla besöksnäringen, inte minst kopplat till natur- och kulturturism.

52 13. Sverige i rörelse Ur Sverigedemokraternas principprogram: Den ideella sektorn utgör en tredje betydelsefull sfär inom det svenska samhället vid sidan av det privata näringslivet och den offentliga sektorn. Enskilda individers frivilliginsatser och de ideella föreningarnas, idrottslivets och de religiösa församlingarnas arbete stärker det sociala kapitalet i samhället och har en stor betydelse för bland annat kulturarvets bevarande, kunskapsutvecklingen, folkhälsan och demokratin. Starka lokalsamhällen och en trygg och levande hembygd präglad av en stark medborgaranda, där människor oegennyttigt tar ansvar för samhället och andra medborgares välbefinnande, är en viktig faktor i byggandet av det goda samhället. Sverigedemokraterna ser sambandet mellan motion och folkhälsa. En mycket viktig del av folkhälsoarbetet är att människor uppmuntras att aktivera sig på regelbunden basis, särskilt barn och ungdomar. Idrottsrörelsen är en del av den svenska folkrörelsetraditionen och spelar som sådan en stor roll inte bara för människors hälsa utan även för demokratisk och social fostran och erbjuder dessutom en meningsfull och innehållsrik fritid fri från kriminalitet och missbruk. Särskilt framgångsrika idrottsföreningar och enskilda utövare kan sätta hemkommunen på kartan och bidrar på så sätt till den lokala tillväxten. Kommunen har mycket att vinna på att stödja det lokala idrottslivet, i stort såväl som smått. Tillgänglighet och mångfald vad gäller idrotts- och motionsanläggningar är centralt men också ekonomiska bidrag till projekt och löpande verksamhet är av vital betydelse. För att utveckla kommunen idrottsliv krävs samarbete mellan kommun, näringsliv och idrottsföreningar. Spontanidrotten är ett viktigt inslag av våra ungdomars fritid och kommunen bör ha som målsättning att tillhandahålla de förutsättningar som krävs just för spontanidrott. Utöver idrotten finns också andra behov av nöjen och rekreation för att fylla människors fritid med meningsfulla aktiviteter. Inte minst är det viktigt att människor får utökade möjligheter att samlas och umgås med varandra i sammanhang som berör just dem. Kommunen bör därför stödja föreningslivet generellt, i synnerhet sådan verksamhet som är riktad till barn och ungdomar. För att öka antalet ungdomar som söker sig till föreningslivet är det viktigt med ett brett utbud av aktiviteter. Föreningar som erhåller bidrag bör garantera att verksamheten är drogfri. För att motverka fusk med kommunens föreningsbidrag är det viktigt att noggranna kontroller utförs och att allt misstänkt fusk polisanmäls.

53 Sverigedemokraternas förslag: Kommunen bör stödja det lokala idrotts- och föreningslivet. Kommunens skolor bör i ökad omfattning prioritera friskvård och motion. Kommunen bör skapa förutsättningar för spontanidrott. Föreningar som erhåller bidrag bör garantera en drogfri verksamhet. Allt misstänkt fusk med föreningsbidrag bör polisanmälas.