- ett Sverigevänligt alternativ för Uddevalla

Transkript

1 1 - ett Sverigevänligt alternativ för Uddevalla Foto: Thommy Carlin Sverigedemokraternas budgetförslag 2017

2 2 Sverigedemokraterna är ett demokratiskt, socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Vi betraktar oss som ett mittenalternativ i svensk politik och kombinerar strävandet efter social- och ekonomisk grundtrygghet med värdekonservativa idéer. Det övergripande målet med partiets verksamhet är att återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. En nationell gemenskap är av yttersta vikt för att motverka splittring i samhället. Vi förvaltar det våra förfäder en gång byggt upp och ska så göra med största respekt och ödmjukhet, samtidigt som vi lägger grunden för nästa generation. Sverigedemokraternas syn på demokratin är just som dess betydelse, folkstyre. Den verkliga makten ska ligga hos folket, då vi tror att individerna bäst vet hur de vill forma sina liv. Vi tar vår roll i Uddevalla kommun på största allvar och har för avsikt att på bästa sätt försöka förvalta det förtroende som väljarna gett oss. Foto: Per Waborg

3 3 Innehåll 1 Demokrati 2 Ekonomi 3 Samhällsbyggnad 4 Brottsbekämpning 5 Invandring, assimilering och frivillig återvandring 6 Barnomsorg 7 Skola och utbildning 8 Individ- och familjeomsorg 9 Äldre- och handikappomsorg 10 Kultur och fritid 11 Miljö, djur och natur 12 Vår politik i siffror

4 4 1 Demokrati Att all offentlig makt i Sverige skall utgå från folket är den mest centrala av Sverigedemokraternas principer. Vi förordar ett starkare inslag av direktdemokrati och ställer oss bakom fler beslutande folkomröstningar på alla nivåer i samhällsstyret. Vår kommun bör sträva efter att få sina invånare än mer delaktiga i beslutsprocesserna och förbättra dialogen med och mellan medborgarna. Folkomröstningar och medborgarförslag är exempel på hur man uppfyller dessa målsättningar. Konceptet e-demokrati öppnar för möjligheter till medborgarinflytande genom olika IT-lösningar för tillgänglighet och diskussion. Kommunen skall ha en handlingsplan för hur den lokala demokratin skall vitaliseras. Beslut i särskilt viktiga och övergripande frågor skall föregås av folkomröstning eller i varje fall en opinionsundersökning av hur medborgarna ställer sig till frågan. Alla partier som är invalda i kommunfullmäktige skall ha rätt till insynsplats i styrelser, nämnder och beredningar. Partistöd skall hållas på en låg nivå. Kommunen skall inte fördela medel till kommundelar eller verksamheter på basis av etnicitet eller nationell härkomst bland invånarna eller deltagarna. Partier som är representerade i kommunfullmäktige skall ha samma rätt gällande regler för affischering, information på skolor, möjlighet att hyra kommunala lokaler och att delta i offentliga debatter. Platser i styrelser, nämnder, beredningar, utskott och kommunalförbund skall tillsättas proportionellt efter hur stort väljarstöd varje parti har i det senaste kommunvalet. Kommunen skall ha en handlingsplan mot politisk extremism och för hantering av hot och våld mot förtroendevalda. Kommunen skall aldrig direkt eller indirekt ge stöd till organisationer och arrangemang som inte förbehållslöst stödjer demokratiska principer och jämställdhet mellan könen.

5 5 2 Ekonomi Ett varsamt hanterande av de gemensamma ekonomiska resurserna är en viktig och naturlig del av den Sverigedemokratiska förvaltarskapstanken. Sverigedemokraternas målsättning med den ekonomiska politiken är att skapa bästa möjliga förutsättningar för upprätthållandet och utvecklandet av välfärd och tillväxt. Kommunen bör hushålla väl med de ekonomiska resurserna, vilket innebär att det under varje konjunkturcykel krävs ett överskottsmål för att långsiktigt klara välfärden, framtida pensionsåtaganden och ett värdesäkrande av kommunens tillgångar. Det lagstadgade balanskravet är i de flesta fall inte tillräckligt. För att uppnå detta måste politiken präglas av ansvarstänkande och långsiktig planering. Kommunalskatten utgör den huvudsakliga inkomstkällan för kommunen. Sverigedemokraternas intar ett pragmatiskt förhållningssätt till den kommunala skattepolitiken. Vi förstår att varje kommun har unika förutsättningar och att det därför inte är möjligt att ha generell linje kring huruvida kommunalskatten bör höjas eller sänkas. Den grundläggande utgångspunkten är naturligtvis att skatten bör hållas så låg som möjligt, att skattebetalarnas pengar alltid, i alla lägen, bör behandlas med största möjliga respekt och att skattehöjningar och försäljning av kommunala tillgångar som regel inte bör användas som medel för att kortsiktigt dämpa effekterna av djupgående strukturella problem. Ekonomiska skillnader mellan olika individer och grupper kan och bör inte elimineras helt via skattepolitik. Utbildning och arbete, flit och skötsamhet måste löna sig om tillväxten och välfärden långsiktigt ska kunna säkras. Samtidigt måste skatten alltid vara så hög att alla barn, oavsett bakgrund, kan garanteras goda grundförutsättningar i livet. Verksamheterna i välfärdens kärna måste fungera och drägliga levnadsvillkor för alla invånare måste kunna säkras. Vi beklagar den nyligen genomförda inskränkningen av det kommunala självstyret i frågan om mottagande av migranter då det har stor inverkan på den kommunala ekonomin. Den kommunala skattepolitiken bör bygga på långsiktighet och uppmuntra till flit och skötsamhet samtidigt som den bör bidra till att ge alla barn goda förutsättningar i livet och säkra välfärdens kärna. Kommunen skall visa god ekonomisk hushållning; ett överskott på 2 % av skatteintäkter och statsbidrag skall sättas upp som en verklig målsättning i allt budgetarbete. Kommunen skall visa varsamhet och respekt med skattebetalarnas pengar vid bestämmande av politikerlöner, mötesarvoden och vid intern och extern representation. Kommunen skall vid varje tillfälle prioritera sina kärnverksamheter. Den kommunala budgeteringen och redovisningen skall vara öppen, logisk och lätt att följa upp. Kostnader skall redovisas inom de områden där de uppstår och inte döljas eller förvanskas. Den kommunala skattepolitiken bör bygga på långsiktighet och uppmuntra till flit och skötsamhet samtidigt som den bör bidra till att ge alla barn goda förutsättningar i livet och säkra välfärdens kärna. Välfärden skall vara skattefinansierad, men privata alternativ skall, under förutsättning att långsiktighet och stabilitet kan garanteras och att kvalitet och kostnader inte påverkas negativt, tillåtas konkurrera inom lämpliga verksamhetsområden. Kommunen skall eftersträva att kunna erbjuda heltidstjänster för sina anställda.

6 6 3 Samhällsbyggnad Stadsplaneringen och samhällsmiljöns utformning är av stor betydelse för såväl kommuninvånarnas trygghet, trivsel och hälsa som för den ekonomiska tillväxten och miljön. Sverigedemokraterna vill verka för levande, traditionella, familjevänliga, småskaliga och trygga samhällsmiljöer. Närhet till arbete, offentlig service, inköpsställen och fritidsaktiviteter bör eftersträvas liksom skapandet av andra naturliga mötesplatser. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning bör beaktas vid alla former av samhällsplanering. Grönområden är av stor betydelse för människors trivsel och hälsa och bör därför finnas i stor omfattning över hela samhället. Kommunens skall se positivt på stöd för att bevara kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer. Byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker från svensk eller västerländsk byggnadstradition skall inte få uppföras. En del av allmännyttans hyresbestånd bör kunna omvandlas till bostadsrätter om de boende själva önskar detta. Kollektivtrafiken skall inom hela kommunen fungera på ett rimligt sätt för alla som vill utnyttja den. Pålitlighet och trygghetsaspekten skall väga tungt inom området. Kameraövervakning på bussar och tåg samt i vänthallar skall tillåtas. Kommunen skall också verka för ett väl utbyggt och sammanhängande cykelvägnät. Sverigedemokraterna vill satsa helhjärtat på att skapa förutsättningar som leder till en levande landsbygd i vår kommun. Boende, kommunikationer, service och arbetstillfällen är enligt oss en självklar grund för att bygga ett långsiktigt samhälle. Vi vill se en ökad självförsörjningsgrad där närproducerade livsmedelsvaror alltid ska vara förstahandsvalet i våra kommunala inrättningar. Klotter och nedskräpning är problem som tyvärr är vanligt förekommande i våra städer och inverkar negativt på invånarnas trivsel och trygghetskänsla. Legala klotterplank skall inte tillåtas av kommunen då i flera fall visat sig att dessa snarare ökar än minskar det illegala klottret. All form av tiggeri skall motarbetas. En viktig åtgärd som till en relativt låg kostnad kan skapa trygghet och rädda liv är att i kommunala miljöer, där det ofta är mycket folk i rörelse, placera ut så kallade hjärtstartare, som förbipasserande enkelt kan använda för att återuppliva personer som drabbas av plötsligt hjärtstillestånd. Ett trygghets- och tillgänglighetsperspektiv skall genomsyra all samhällsbyggnad. Varierande boendeformer, småskalighet, naturliga mötesplatser, närhet till samhällsservice, rekreationsområden och fritidsaktiviteter skall eftersträvas vid planeringen av nya bostadsområden. Grönytor och naturliknande miljöer skall vara en självklar och sammanhängande del av stadsbilden. Kommunen skall ha en nolltolerans för klotter och klottersanering skall ske omgående. Ersättning skall alltid krävas när ansvar kan fastställas. Vi vill bygga ett nytt badhus så snart ekonomin tillåter detta. Kommunen skall arbeta för att i sin ordningsstadga kunna ha ett förbud mot offentligt tiggeri.

7 7 4 Brottsbekämpning Brottsbekämpning är inte i första hand ett kommunalt ansvar. Många av de åtgärder som krävs måste vidtas på riksnivå i form av ökade resurser till rättsvårdande myndigheter, skärpta gränskontroller, en ansvarsfull invandringspolitik. I avvaktan på detta måste dock kommunen göra vad den kan för att hålla brottsligheten i schack och för att öka invånarnas trygghet. Brottsförebyggande arbete kan delas upp i två områden. Social brottsprevention innebär åtgärder som, ofta långsiktigt, påverkar en persons benägenhet att begå brott. Exempel på sådan verksamhet kan vara antiskolkprogram och åtgärdsprogram mot droganvändning i skolan. Situationsanpassad brottsprevention innefattar åtgärder som syftar till att minska antalet situationer som kan resultera i brottslighet genom att göra brotten svårare att utföra, öka risken för upptäckt eller att minska vinsten av brottet. Exempel på en sådan verksamhet kan vara att införa kameraövervakning eller patrullerande ordningsvakter på brottsutsatta platser. I första hand skall kommunen inrikta sig på brottsförebyggande arbete genom samverkan med polisen, lokala näringslivet, ideella föreningar och skolan. Arbetet mot droger och missbruk måste stärkas. Särskilt otrygga områden kan bevakas genom nattvandrare, väktare och övervakningskameror. När någon utsätts för brott har samhället ett ansvar att ge stöd och hjälp. Tyvärr ser vi idag att samhället tenderar att sätta de kriminellas intressen före brottsoffrens. Kommunen bör ge största möjliga stöd till brottsofferjourer, kvinnojourer och andra brottsofferstödjande verksamheter. Kommunen skall ställa krav på att staten tar sitt fulla ansvar för att polisen är tillräckligt bemannad och arbetar på ett sätt som är anpassat efter lokala behov. Särskilt otrygga och brottsutsatta områden skall bevakas genom extrainsatser i form av kameraövervakning eller patrullerande ordningsvakter. Kommunen skall uppmuntra till bildandet, och aktivt stödja olika former, av nattvandringsgrupper och erbjuda föreningar som arrangerar brottspreventiv verksamhet ett särskilt stöd. Kommunen skall stödja lokala brottsofferjourer och noggrant följa upp deras verksamheter. All personal som arbetar med barn och ungdomar eller andra utsatta grupper inom kommunen bör kunna uppvisa utdrag ur belastningsregistret som visar att man inte tidigare gjort sig skyldig till övergrepp, stöld, eller annan i sammanhanget relevant brottslighet.

8 8 5 Invandring, assimilering och frivillig återvandring Sverigedemokraterna motsätter sig inte invandring, men vi menar att invandringen måste hållas på en sådan nivå och vara av en sådan karaktär att den inte utgör ett hot mot vår nationella identitet eller mot vårt lands välfärd och trygghet. Statens ersättningar till kommunerna för invandringsrelaterade kostnader har länge varit kraftigt underdimensionerade. Sveriges kommuner har därmed tvingats ta ett orimligt tungt ansvar för statens misslyckade invandrings- och integrationspolitik, vilket fått en negativ inverkan på välfärden. På senare år har trycket ökat ytterligare i takt med att massinvandringen slagit nya rekord. Sverigedemokraterna menar att kommunerna gemensamt bör sätta ned foten för att få till stånd en förändring. Kommunerna kan idag inte längre neka Migrationsverket vissa utplaceringar av flyktingar. Likaså måste samtliga kommuner idag ha en beredskap för att ta emot nyanlända. Sverigedemokraterna är mycket kritiska till denna inskränkning av det kommunala självbestämmandet. Till dess att en ny ansvarsfull invandringspolitik på riksnivå har implementerats, är det vår inställning att samtliga kommuner aktivt bör bedriva opinionsarbete för att få en förändring till stånd. Så länge invandringen till kommunen är större än vad man klarar av att hantera på ett ansvarsfullt sätt och så länge kommunen inte får full täckning även för de långsiktiga invandringsrelaterade kostnaderna, så bör kommunen så långt som möjligt motsätta sig nya avtal med Migrationsverket om fortsatt mottagande av nyanlända asylsökande. I de fall privata aktörer, mot kommunens vilja, aviserar att man tänker öppna förläggningar för nyanlända asylsökande, så bör kommunen se över alla tillgängliga verktyg för att stoppa detta. Till exempel detaljplaner och bygglov. För att stimulera till ökad debatt i invandringsfrågan och eventuellt få ökad tyngd i diskussionerna med staten kan kommunala folkomröstningar angående avtal med Migrationsverket eller krav på staten om återupprättat kommunalt självstyre i invandringsfrågan vara en framkomlig väg. Sverigedemokraterna tror på en korrelation mellan rättigheter och skyldigheter och anser den svenska välfärden i första hand vara till för dem som är lagligt och varaktigt bosatta i landet. EU-migranter som vistas i landet tillfälligt bör således inte beredas plats inom utbildningsväsendet och illegala invandrare bör inte ha rätt till försörjningsstöd Sverigedemokraterna anser att invandrare som kommer till Sverige bör anpassa sig till den svenska kulturen och inte tvärtom. Nyanlända invandrare bör få hjälp med att lära sig svenska, få god hjälp med validering av utbildningar och yrkeserfarenheter från hemlandet samt god information om lagarna och levnadssättet i det svenska samhället. Utöver detta bör ansvaret för anpassningen till det svenska samhället vila på den enskilde och invandrare bör ha samma rättigheter och skyldigheter som infödda svenskar. Vare sig mer eller mindre. Många kommuner har slutat med skolavslutningar i kyrkan eftersom det anses diskriminera vissa invandrargrupper. Det finns också exempel på kommuner som infört mångkulturella lovdagar, börjat tillhandahålla kommunal service och information på en mängd olika språk, infört särskilda badtider för kvinnor från hedersorienterade kulturer, infört könssegregerad simundervisning, anpassat skolmaten efter muslimska traditioner med mera. Årligen utdelas stora summor i kommunala bidrag till etniska föreningar vars primära syfte är att upprätthålla och förstärka invandrares ursprungliga kultur och identitet i Sverige. Många kommuner tillämpar också så kallad modersmålsträning i förskolan för barn med annat modersmål än svenska. Vi menar att denna verksamhet riskerar att försvåra invandrarbarnens

9 9 samhällsanpassning och process mot att skapa sig en svensk kulturell identitet och att den tar alltför stora ekonomiska och personella resurser i anspråk. Resultatet av all detta är förstärkt segregation och permanentade kulturkrockar. Sverigedemokraterna vill påbörja en avveckling av den splittrande mångkulturalistiska doktrinen och istället befrämja ökad samhällsgemenskap på basis av likvärdighet och delad kultur och identitet. Viktigt att notera är dock att våra assimileringssträvanden endast är tänkt att omfatta relativt sent ankomna invandrargrupper och inte de nationella minoritetsgrupperna. De sistnämnda bör även fortsättningsvis kunna erhålla skattefinansierat stöd för bevarandet av sina språk och kulturer. Kommunen bör även genom informationskanaler och kampanjer öka medvetenheten kring vilka möjligheter som finns vid återvandring. Kommunen bör utöva påtryckningar och bedriva opinionsbildning i syfte att få staten att återupprätta det kommunala självbestämmandet på det invandringspolitiska området. Kommunala folkomröstningar i invandringsrelaterade frågor bör uppmuntras. Tillfälliga EU-migranter bör inte beredas plats i det kommunala skolväsendet och illegala invandrare bör inte ges rätt till försörjningsstöd och bostäder genom kommunens försorg. Etnisk kvotering och så kallad positiv särbehandling bör inte förekomma inom kommunens verksamhet. Så kallad mångkulturella lovdagar i skolan bör inte förekomma inom kommunen. Stödet till föreningar vars verksamhet helt eller delvis syftar till att bevara eller stödja invandrares ursprungliga kultur och identitet bör avvecklas. Kommunen bör återkräva språktest samt prov i svenskt samhällsliv, med godkänt resultat, för de invandrare som önskar delta i ceremonier för nyblivna svenska medborgare. Kommunen bör som en naturlig del i det viktiga arbetet mot rasism även belysa och motverka svenskfientliga attityder. Kommunal information och service bör endast ges på svenska. restriktiva regler bör gällande för anlitandet av tolkar. Kommunens mångfaldsplan bör utformas så att alla former av diskriminering sådan motverkas. även omvänd Modersmålsträning i förskolan bör avvecklas. Kommuner bör arbeta aktivt med informationsförmedling om möjligheter till återvandring.

10 10 6 Barnomsorg Valfriheten och mångfalden inom förskola och barnomsorg är en rättvisefråga. Sverigedemokraterna tror att det är positivt för barns utveckling att spendera mycket tid med sina föräldrar under de första åren i livet. Vi är också medvetna om att alla barn är olika och har varierande behov. Mot bakgrund av ovanstående anser vi att mångfald inom barnomsorgen är viktig. Dagbarnvårdare kan vara ett bra alternativ för de barn som inte mår bra av förskolans större barngrupper. Det finns en tydlig koppling mellan personaltäthet och kvalitet inom barnomsorgen. Barngrupperna i förskolan får därför inte vara så stora att det innebär allvarliga kvalitetsförluster. Sverigedemokraterna ser positivt på att varje barn bemöts utifrån sina individuella förutsättningar och preferenser. Vi motsätter oss dock kollektiva genuspedagogiska experiment där gamla normer byts mot nya och där barn som trivs i traditionella könsroller skam- och skuldbeläggs. Valfrihet och mångfald inom barnomsorgen skall främjas. Alternativ pedagogik skall uppmuntras. Barnomsorg skall kunna erbjudas alla tider på dygnet. Barngrupperna bör inte tillåtas att bli stora att kvalitén påverkas negativt. Långtgående genuspedagogiska experiment bör inte tilltas inom barnomsorgen.

11 11 7 Skola och utbildning Sverigedemokraterna arbetar för en svensk demokratisk kunskapsskola präglad av ordning och reda och med ett starkt ökat inslag av traditionell katederundervisning. En krav- och normlös skola missgynnar främst resurssvaga elever och vi vill se ökade lärarbefogenheter, höjda lärarlöner, höjd lärarstatus, betyg från årskurs fyra och ordningsomdömen från årskurs ett. Skolan skall lära ut den verkliga innebörden av demokrati, kritiskt tänkande och respekt för andras kunskaper och åsikter. Åsiktsfrihetens betydelse skall betonas och skolan skall inte styra eleverna i riktning till eller från den ena eller andra politiska uppfattningen. Friskolor skall fungera som ett komplement till den offentliga skolan, inte minst för att öka utbudet och valfriheten. Av en friskola skall det dock alltid krävas att den kan tillföra något nytt till skolvärlden och kommunen skall kunna säga nej till en etablering. Skolan är en arbetsplats och eleverna har rätt att kräva en trivsam och väl fungerande arbetsmiljö i såväl fysisk som psykosocial mening. Som ett led i detta arbete menar Sverigedemokraterna att elever som inte fungerar i skolsituationen bör kunna omplaceras även mot den enskilda elevens och förälderns/föräldrarnas vilja. Kunskapsförmedling och ordning och reda skall stå i centrum för skolans verksamhet. Samtalsspråket under lektionstid skall alltid, med undantag av språklektioner, vara svenska. Kunskaper om den svenska historien och det svenska kulturarvet skall ges större vikt i undervisningen och skolan skall ha ett ansvar för att upprätthålla svenska traditioner. Skolan skall kunna erbjuda skriftliga ordningsomdömen från första klass. Heltäckande slöja skall inte tillåtas i skolan. Kött från djur som utsatts för onödigt lidande, t.ex. ritualslaktat kött, skall inte få förekomma i kommunens skolor. Komvux skall vara väl utbyggt och erbjuda medborgarna en reell möjlighet till vidareutbildning. Kommunen skall verka för att inga friskolor, som verkar segregerande, tillåts Närproducerad och ekologiskt framställd mat ska prioriteras

12 12 8 Individ- och familjeomsorg Sverigedemokraterna betraktar folkhemstanken som en i grunden socialkonservativ idé. Visionen om ett återupprättat folkhem, där samhörigheten inte är baserad på klass- utan nationstillhörighet och där alla medborgare är garanterade en hög nivå av fysisk, ekonomisk och social trygghet, är också vägledande för Sverigedemokraternas politik på välfärdsområdet. Vi anser att familjen är samhällets grundläggande byggsten. En harmonisk familj ger de bästa förutsättningarna för att barnen skall bli väl fungerande samhällsmedborgare i vuxen ålder. Vi inser att det finns välfungerande familjer med olika konstellationer. Den traditionella kärnfamiljen ser vi dock som en grundläggande norm. Vi förordar en generell och solidariskt finansierad välfärdsmodell där utgångspunkten är att alla barn oavsett familjebakgrund, bostadsort och föräldrarnas inkomst ska ha goda grundförutsättningar att lyckas i livet och där alla ska kunna lita på att samhället träder in och hjälper till när man av olika anledningar inte kan stå på egna ben. På samma sätt som det fungerar i en god och väl fungerande familj. Den som har hamnat i missbruk klarar nästan aldrig att bryta det på egen hand. Snabb och kompetent hjälp är nödvändig för att bryta missbruk och för att återföra den drabbade till ett värdigt liv. Kommunens socialförvaltning skall ha kompetens och hög beredskap för att kunna möta den enskilde på ett professionellt sätt när hjälpbehov uppstår. Försörjningsstöd skall alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Försörjningsstödet skall kopplas till krav på klienten att aktivt medverka till att komma ur sin problemsituation. Missbrukare som söker hjälp skall kunna erbjudas omedelbar behandling.

13 13 9 Äldre- och handikappomsorg De äldre i Sverige förtjänar att få tillgång till en god äldreomsorg. Sverigedemokraterna kan inte acceptera att äldre dör ensamma, slutar sina liv i social isolering eller att människor känner stark oro för att bli gamla på grund av brister inom omsorgen. Alla människor ska kunna åldras med värdighet. Den dag man får svårt att klara sig själv ska samhället gå in och erbjuda den hjälp som behövs för att de äldre ska kunna fortsätta leva ett tryggt och meningsfullt liv. De äldre ska ha rätt att kunna bo kvar i sin invanda miljö, även om vård- och omsorgsbehov ökar, ingen ska tvingas till ett uppbrott från anhöriga, vänner och husdjur annat än då det är nödvändigt för till exempel vård på sjukhus. För att minska trycket på de särskilda boendena och därmed också på den kommunala ekonomin bör en utbyggnad av trygghets- och seniorboenden ske, dit äldre som känner sig otrygga och upplever en social isolering kan vända sig. Sverigedemokraterna ser positivt på valfrihet och privata vårdformer, så länge de privata vårdgivarna lever upp till högt ställda kvalitetskrav. Vid upphandling av entreprenad inom äldreomsorgen skall kvalitet alltid gå före pris. Matens kvalitet och tillagningssätt är av stor betydelse för de äldres välbefinnande. Målsättning för äldreboenden skall vara att maten lagas på plats av särskilt anställd kökspersonal. För de äldre som inte längre kan laga sin egen mat bör målsättningen vara att dessa ska få sin mat tillagad i hemmet av hemtjänstpersonalen. I de fall detta inte är möjligt bör maten i alla fall vara relativt nylagad och varm. Kommunen skall ha en väl utbyggd hemtjänst, som fördelas i form av tid och inte i uppgifter. Detta för att öka de äldres valfrihet och inflytande över sin omsorg. Frivilligorganisationer och andra volontärinsatser är viktiga resurser som måste tillvaratas. Klassmorfarsystemet har blivit en framgång inom skolan. Vi vill införa samma system inom äldreomsorgen genom att införa äldrestödspersoner. Det är viktigt att även de äldre som är friska och aktiva får sina behov och intressen tillgodosedda. Äldres kunskaper och erfarenheter bör tillvaratas i så hög utsträckning som möjligt och kontakt över generationsgränserna bör uppmuntras. Detta kan till exempel ske genom att ett nära samarbete upprättas mellan kommunens skolor och förskolor och seniororganisationer och äldreboenden där man kontinuerligt besöker varandra, arrangerar gemensamma aktiviteter och utbyter erfarenheter och stöd. Personer med funktionsnedsättning är ingen homogen grupp. Varje individ har olika förutsättningar och behov beroende på slag av funktionsnedsättning. Delaktighet och tillgänglighet bör vara grundläggande för kommunens handikappolitiska arbete. I sin roll som arbetsgivare bör kommunen ta ett särskilt ansvar för att hjälpa funktionsnedsatta in på arbetsmarknaden. Vid upphandling av vård- och omsorg skall kvalitet gå före pris. Hemtjänst skall tilldelas i form av tid och inte i uppgifter. Tjänstgöringsscheman skall delges brukarna i så god tid som möjligt. Antalet personal som besöker varje äldre skall hållas till ett minimum. Hemtjänstpersonal skall ha särskild legitimation att kunna uppvisa.

14 14 Kommunen skall ta initiativ till att upprätta samarbete mellan barn- och utbildningsverksamhet och äldreboenden och äldre-organisationer. Kommunen skall ha ett handikappolitiskt handlingsprogram, vars innehåll beaktas i verksamheten. Kommunen skall inrätta fler platser på äldreboenden, särskilda boenden och trygghetsboenden. Äldreboenden skall ha som målsättning att maten lagas på plats av särskilt anställd kökspersonal. I sin roll som arbetsgivare bör kommunen ta ett särskilt ansvar för att hjälpa funktionsnedsatta in på arbetsmarknaden. Möjligheten till att få fortsätta vara sambo med sin livspartner på särskilda boenden bör förbättras.

15 15 10 Kultur, idrott och fritid Sverigedemokraterna vill värna om det gemensamma kulturarvet. Att värna om kulturarvet är att visa respekt mot tidigare generationer att minnas vad de har åstadkommit. För att kunna hålla samman över tiden behöver varje samhälle gemensamma normer och värderingar, kollektiva minnen, gemensamma högtider och traditioner, gemensamma seder och bruk. Särskilt viktigt blir detta i en stat som den svenska med en solidariskt finansierad välfärdsmodell eftersom den solidaritet som håller upp systemet i sin tur baserar sig på identifikation och en stark känsla av gemenskap. Kulturarvet fungerar som ett sammanhållande kitt i samhället. Tillgänglighet, kulturarv och folkhälsa är ledord och fokusområden inom Sverigedemokraternas kulturpolitik. Ett av kulturpolitikens främsta syften är att tillgängliggöra och stärka intresset för och kunskapen om svensk och lokal kultur liksom att slå vakt om de djupa värden som det kulturella arvet innehåller. Muséer, bibliotek, musik- och kulturskolor samt ideella föreningar som till exempel hembygdsföreningar har en särskilt viktig roll i det kulturarvsfrämjande arbetet. Sverigedemokraterna vill på olika sätt främja motion och idrottslig verksamhet. En bred idrottsverksamhet stärker folkhälsan och stärker identitet och sammanhållning i samhället. En viktig del av folkhälsoarbetet är att människor uppmuntras att aktivera sig på regelbunden basis, särskilt barn och ungdomar. Idrottsrörelsen är en del av den svenska folkrörelsetraditionen och spelar som sådan en stor roll inte bara för människors hälsa utan även för demokratisk och social fostran och erbjuder dessutom en meningsfull och innehållsrik fritid fri från kriminalitet och missbruk. Kultur och natur har en lång tradition av symbios och är tätt inflätade i varandra. Många av de kulturmiljöer vi idag värnar och vårdar är naturmiljöer formade av människans hand och sinne. Många av de naturmiljöer vi idag finner ursprungliga och vilda hyser kulturlämningar av skilda slag från människans tid närmare skog och jord. Dessa miljöer har ofta en stark folklig förankring, men lockar också turister, vilket kan bidra till ett gott näringslivsklimat i kommunen. För att värna tillgången till rika naturmiljöer och kunna främja ett livaktigt friluftsliv och natur- och kulturturism skall kommunen i sina kulturmiljö-, naturvårds- och skogsvårdsplaner främja ett långsiktigt och hållbart brukande av natur- och kulturmiljöerna, inte minst de tätortsnära, så att både biologisk mångfald, folkhälsa, kulturlämningar och turism kan tryggas. Utöver idrotten finns också andra behov av nöjen och rekreation för att fylla människors fritid med meningsfulla aktiviteter. Inte minst är det viktigt att människor får utökade möjligheter att samlas och umgås med varandra i sammanhang som berör just dem. Kommunen skall därför stödja föreningslivet generellt, i synnerhet sådan verksamhet som är riktad till barn och ungdomar. För att öka antalet ungdomar som söker sig till föreningslivet är det viktigt att kunna erbjuda ett brett utbud av aktiviteter. Kommunen skall ha en aktiv roll i firandet av traditionella högtider Kulturstöd skall inte gå till politisk eller politiserad verksamhet. Kommunen skall verka för god tillgång till kultur med hälsofrämjande syften. Kommunen skall verka för att utveckla besöksnäringen, inte minst kopplat till natur- och kulturturism. Kommunen skall stödja det lokala idrotts- och föreningslivet. Skolorna skall i ökad utsträckning prioritera friskvård och motion. Föreningar som erhåller bidrag skall garantera en drogfri verksamhet. Stödet till vuxenkulturen, utöver biblioteks- och kulturarvsverksamhet, bör generellt vara återhållsamt

16 16 11 Miljö, djur och natur Sverigedemokraterna ser människan som en del av naturen och inser att vi är helt beroende av naturen för att kunna fortsätta vår existens på jorden. Förutom att förse oss med de mest nödvändiga förutsättningarna för vårt livsuppehälle såsom mat, vatten och syre, så tror vi också att de skönhetsvärden som finns inbäddade i naturen är nödvändiga för att fylla våra själsliga behov och möjliggöra en hög livskvalitet för oss. Sverigedemokraterna betraktar merparten av dagens miljöproblem som en konsekvens av att samhället inte i tillräckligt hög grad låtit sig vägledas av den konservativa principen om ett varsamt framåtskridande. Försiktighetsprincipen är således central inom Sverigedemokraternas miljöpolitik, både när det gäller att förhindra uppkomsten av nya miljöproblem och även när det gäller valet av metoder för att motverka de redan befintliga problemen. Människan har stor påverkan på naturen. För att inte riskera kommande generationers behov måste vi ständigt förbättra vårt sätt att ta hand om vår omgivning och bruka naturresurser med omsorg. För att värna den biologiska mångfalden krävs ett aktivt arbete. Som individ har man ett personligt ansvar att alltid värna naturen och sin omgivning. Men det är också samhällets ansvar att bidra med strukturella förutsättningar för att göra det så enkelt som möjligt för individen att göra rätt miljömässigt. Kommunens verksamhet skall i alla dess delar genomsyras av kretsloppstänkande och omsorg om allt levande omkring oss. Dock måste vi vara medvetna om att ett alltför fundamentalistiskt miljötänkande ibland kan vara kontraproduktivt. Om tillväxten bromsas minskar de resurser som kan användas för ett konstruktivt miljöarbete. Kommunen skall verka för att en god djurhållning sker inom kommunen. Alla kommunala beslut som kan ha någon form av miljöpåverkan skall föregås av en miljöprövning. Kommunen skall, för att spara energi och gynna miljön, verka för en utökad användning av fjärrvärme. Kommunen skall inventera och övervaka de kemiska produkter som finns och används i kommunen. Kommunen skall inventera och riskbedöma förorenade områden samt se till att respektive markägare upprättar och genomför saneringsplaner. Kommunen skall eftersträva att handla livsmedel från närområdet i största möjliga utsträckning. Alla kommunala beslut som kan ha någon form av miljöpåverkan skall föregås av en miljöprövning. Kommunen skall vid upphandling av livsmedel kräva att produkterna är näringsriktiga, hälsosamma och har framställts på ett etiskt försvarbart sätt, till exempel genom att uppfylla krav på god djurhållning.

17 17 12 Vår politik i siffror 2017 Kommunfullmäktige och revision 0 Kommunstyrelse 5 - Effektiviseringskrav, allmänt Barn- och utbildningsnämnd 3 - Effektiviseringskrav modersmålsundervisningen Socialnämnd -13,2 - Effektiviseringskrav anlitande av tolkar - Försörjningsstöd Samhällsbyggnadsnämnd 0,3 - Avvecklade graffittiytor, minskad klottersanering Kultur- och fritidsnämnd 2,3 - Avvecklat stöd till etniska föreningar - Effektiviseringskrav, allmänt Valnämnd -0,5 Centrala effektiviseringar 0 Försörjningsstöd 14 Utökad demografisk ersättning 0 Utrymme för kapitalkostnader, investeringar 0 Finansieringsbehov / Effektiviseringsbehov 0 SUMMA FÖRÄNDRADE RAMAR 10,9 Summa nämnder/styrelse Övriga ej fördelade poster inkluderat överskott interhyror 221 Eliminering internt finansnetto 50 Summa verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning 689 Extra statsbidrag 36 Finansiella intäkter 72,9 Finansiella kostnader - 65,4 Resultat efter finansnetto / Redovisat resultat 67,5 REDOVISAT RESULTAT 67,5 Nettokostnadsandel inkluderat finansnetto 97,9 % Finansnettots andel av skatteintäkterna -0,2 % Resultat i procent av skatteintäkterna 2,1 %

18 Foto: Per Waborg 18