Labkompendie för. GNA100 Cisco CCNA1 Pris: 20 kr

Transkript

1 Labkompendie för Grundläggande datakommunikation och nätverk GNA100 Cisco CCNA1 Pris: 20 kr av Christian Ohlsson Får spridas under licensen CC SA 3.0 Innehållsförteckning Lab 1: Packet Tracer...2 Lab 2: Bygga ett litet nätverk...6 Lab 3: Uppkoppling till Internet...13 Lab 4: Subnetting del Lab 5: Subnetting del Lab 6: Nätverkskommandon...29 Lab 7: Fånga lösenord...34 Lab 8: Ping & Traceroute...45 Lab 9: ARP...50 Lab 10: Switchar...55 Lab 11: Designa ett litet nätverk...58 Lab 12: Konfiguration av nätverk...64 Lab 13: Fysisk media...70 Lab 14: Sladdar...74 Sidan 1 av 74

2 Lab 1: Packet Tracer Denna laboration skall utföras individuellt eller i grupper om max 2 personer! En dator per grupp. För godkänt krävs närvaro (läraren antecknar dig på listan) och uppvisad resultatanteckning. Max 2 personer per anteckning. Laborationen skall utföras i datasal med Packet Tracer 5 eller motsvarande installerad. Laboration Du skall i denna laboration simulera nedanstående nätverk. 1. Logga in med ditt vanliga användarnamn och lösenord. 2. Starta Packet Tracer Första steget är att placera ut nätverkskomponenterna vi kommer att behöva för denna simulering. Klicka på Routers Placera den uppe i mitten. 4. Välj Switches 5. Välj End Devices nere till vänster i programmet och välj en 2811 och placera ut två stycken som bilden visar. och placera ut två stycken Generic-PC och två Generic Server som bilden visar. 6. Välj Connections och klicka på Copper Straight Through. Nu skall allt kopplas ihop och vi kommer att använda denna kabeltyp till alla kopplingar. a. Koppla en kabel från vardera PC (FastEthernet) till ovanliggande switch på port FastEthernet0/1. b. Koppla en kabel från vardera Server (FastEthernet) till ovanliggande switch på port FastEthernet0/2. Sidan 2 av 74

3 c. Koppla en kabel mellan den vänstra switchens port FastEthernet0/24 till routerns port FastEthernet0/0. d. Koppla en kabel mellan den högra switchens port FastEthernet0/24 till routerns port FastEthernet0/1. 7. Routerkonfiguration a. Dubbelklicka på routern och klicka på tabben Config. Ge den Display Name och Hostname MainRouter. b. Klicka på FastEthernet0/0 och ge den IP-addressen och subnätmasken Starta därefter interfacet genom att klicka på On-knappen c. Klicka på FastEthernet0/1 och ge den IP-addressen och subnätmasken Starta därefter interfacet genom att klicka på On-knappen 8. Switchkonfiguration a. Dubbelklicka på den vänstra switchen och ge den Display Name och Hostname SwitchLeft. b. Dubbelklicka på den högra switchen och ge den Display Name och Hostname SwitchRight. 9. PC-konfiguration a. Dubbelklicka på den vänstra PC n, välj tabben Config och ge den Display Name PC-Left samt ange Gateway till närliggande routers interface, nämligen b. Klicka på FastEthernet. Sätt IP-addressen till och subnätmasken c. Gör motsvarande på den högra PC n, men ge den namnen PC-Right och IP-addressen Serverkonfiguration a. Dubbelklicka på den vänstra server och välj tabben Config. b. Sätt Display Name till Server-Left och Gateway till närliggande router: c. Klicka på FastEthernet. Sätt IP-addressen till och subnätmasken d. Gör motsvarande på den högra servern, men ge den namnen Server-Right och IPaddressen Testa din koppling a. Klicka på PC-Left, välj tabben Desktop och klicka på Command Prompt. b. I kommandotolken som uppenbarar sig; testa att skicka ping till Server-Right ( ) c. Stäng kommandotolken och klicka istället på Web Browser. d. I webbläsaren som uppenbarar sig; skriv in URL en till Server-Right ( ) 12. Säkra inloggning till routern a. När routrarna levereras från fabriken är de inte skyddade mot inloggning, så det skall vi sätta stopp för. Klicka på MainRouter och välj fliken CLI. b. Hoppa ur Global Configuration Mode genom att trycka CTRL+Z. c. Gå in i konfigurationsläget genom att skriva configure terminal (conf t) d. Skriv line console 0 för att konfigurera console-porten till routern. Sidan 3 av 74

4 e. Sätt lösenordet till cisco genom att skriva password cisco f. Slå på lösenordskollen genom att skriva login g. Testa inloggningen till routern genom att upprepade tillfällen skriva exit tills IOS svarar med MainRouter con0 is now available. Tryck enter och logga in med lösenordet cisco. h. Vi befinner oss nu i User EXEC-läge och behöver att skriva enable för att komma in i konfigurationsläget. Även detta läge vill man skydda mot åtkomst, och det gör vi genom att skriva configure terminal och därefter enable password hemligt, där hemligt är vårt enable-lösenord. i. Testa nu dina lösenord genom att hoppa ur routern med exit och sedan logga in med först cisco och sedan hemligt 13. Säkra inloggning till switcharna a. På samma sätt som du gjorde för routern; lösenordsskydda även dina två switchar. Använd lösenorden cisco och hemligt även här. 14. Sätt korrekt tid och datum på switcharna och routern a. Använd kommandot clock för detta. Ta hjälp av IOS för att skriva in rätt syntax genom att lägga på ett frågetecken allt eftersom, exempelvis clock? 15. Säkrare konfigurationsfiler a. Genom att skriva show running-config kan alla lösenord utläsas i klartext. För att kryptera dessa lösenord anges kommandot service password-encryption b. Upprepa detta på båda switcharna och på routern 16. Sätt banners a. Banners kommer att skrivas ut på skärmen till exempel vid inloggning och är ett absolut krav för att legalt hålla routern eller switcharna skyddade i vissa länder/stater. b. Ange en MessageOfTheDay-banner genom att skriva banner motd #Noga vald text# c. Testa dina banners genom att helt logga ut från routern med kommandot exit och logga sedan in 17. Dokumentera alla interface a. En description är en förklarande text som kan anges på ett interface b. Uppgiften är nu att på samtliga använda interface i denna uppgift lägga till en description, detta gäller de två använda interfacen på routern samt de tre på vardera switch. c. För att sätta en description på ett interface på routern gör på följande sätt: d. Gå till rätt interface med kommandot interface FastEthernet 0/0 e. Skriv description En text som förklarar vart detta interface går f. Gör detta på alla använda interface i denna uppgift (åtta stycken) 18. Spara konfigurationen a. På samtliga switchar och routrar skall nuvarande konfigurationsfil sparas så att den används vid nästa uppstart. Detta görs genom att skriva kommandot copy runningconfig startup-config 19. Småfrågor a. Vad heter filen som är vårt IOS? (Skriv kommandot show version) Sidan 4 av 74

5 b. Vilken MAC-address har routerns interface FastEthernet0/0 (show interfaces) c. Hur många byte stor är vårt IOS?(show flash:) Läraren kommer att kolla Surfa till Server-Right från PC-Left och vice versa Testa inloggning med de lösenord angivna i specifikationen till MainRouter samt till SwitchLeft och Switch-Right. Kolla samtidigt att banners är korrekta Kolla så att alla switchar och routrar har korrekt tid och datum satt Titta så att startup-config ej har lösenord i klartext samt att alla interface har description Sidan 5 av 74

6 Lab 2: Bygga ett litet nätverk Peer to Peer Nätverk Switchat nätverk Detta ska du lära dig Välja rätt typ av kabel för olika nätverkstyper Förstå hur kopplingsdosorna I labsalen fungerar Få ett grundläggande nätverk att fungera Bakgrund Många nätverksproblem finns inom det fysiska lagret I OSI-modellen. Därför är det viktigt att veta vilka kablar som ska användas beroende på vad som skall kopplas ihop. Vilken media man kopplar ihop med beror på vilka två enheter som skall kommunicera. I denna laboration står valet mellan raka och korsade kablar. Förutom ett media behövs även en adress för att kommunicera. Denna nätverksadress (Lager 3adress) skall även konfigureras. Steg 1: Skapa ett Peer to Peer-nätverk För denna laboration behöver du: 2 datorer 4 raka kablar Sidan 6 av 74

7 1 korsad kabel 1 switch Koppla ditt Peer-to-peer Nätverk Vilken kabeltyp valde du? 1. Ge datorerna adresser a) Detta skall utföras på båda datorerna. Klicka Start Network Connections. Högerklicka på ditt nätverkskort och välj Properties. I rutan som dyker upp väljer du Internet Protocol Version 4 och klickar på Properties. b) Du skall nu ange din IP-adress. Standardalternativet är att datorn automatiskt får en adress av en så kallad DHCP-server, men i detta fall skall vi själva välja och sätta en IP-adress. Klicka på Use the following IP address och skriv in för PC1 och för PC2. Klicka på TAB-knappen för att automatiskt fylla i subnetmask. Om den inte Sidan 7 av 74

8 automatiskt fylls i skriver du in c) Klicka på OK för att låta dessa nya adresser sättas. d) Stäng Local Area Connection-fönstret genom att klicka på OK. 2. Kontrollera konnektivitet a) Nu skall vi om våra två datorer har kontakt med varandra. Starta en kommandotolk genom att klicka Start och skriv cmd och tryck Enter. b) Kommandofönstret framför dig ger dig möjlighet att skriva DOS-kommandon. Det vi vill göra är att kontrollera huruvida datorerna har kontakt med varandra. Till detta används vanligen kommandot ping. Ping är ett av de mest grundläggande verktygen man använder för att kontrollera om en dator kan nå andra datorer, servrar, routrar switchar och andra nätverkskopplade produkter. c) Från PC1, skriv in ping och från PC2 skriv in ping Vad skrivs ut på skärmen? Sidan 8 av 74

9 d) Dra ut sladden som kopplar ihop de två datorerna och skriv kommandot igen i DOSfönstret. Vad skriv ut på skärmen? Koppla samman datorerna med en switch För att koppla detta nätverk behöver du först koppla dina två datorer till patchpanelen vid din labplats. Notera siffran där du stoppar i dina kablar. Notera även vilken pod du sitter vid. Kablaget från din patchpanel kommer ut vid respektive rack. Fråga labhandledaren om du är osäker. Vilken kabeltyp valde du? 1. Kontrollera konnektivitet a) Nu skall vi om våra två datorer har kontakt med varandra. Starta en kommandotolk genom att klicka Start och skriv cmd och tryck Enter. Sidan 9 av 74

10 b) Från PC1, skriv in ping och från PC2 skriv in ping Vad skrivs ut på skärmen? c) Vad skrivs ut på skärmen om du pingar en dator som inte finns med i nätverket, exempelvis ping ? 2. Dela dokument mellan datorerna a) På skrivbordet på PC1; högerklicka och skapa en ny katalog. Döp katalogen till test. b) Högerklicka på katalogen och välj Share with Nobody Sidan 10 av 74

11 c) Klicka på Change sharing permissions. Välj användaren cisco och klicka på Share och sedan Done. d) Skapa eller kopiera en fil till denna katalog. Du kan till exempel skapa en textfil med programmet Notepad++ och spara i denna katalog. e) Från PC2: starta Windows Explorer (Utforskaren) genom att klicka på dess ikon. Klicka därefter på Network i listan till vänster. PC1 bör dyka upp. Klicka på denna dator, och därefter på katalogen test. Du bör nu från PC2 kunna editera filen som finns lagrad på PC1. Detta innebär att du har tillgång till alla 7 lager i OSI-modellen! 3. Reflektion a) Vad kan få en ping att misslyckas med två datorer som är direktkopplade till varandra? b) Vad kan få en ping att misslyckas med två datorer som är kopplade till varandra genom en switch? 4. Labben är klar a) Häng tillbaka alla sladdar på rätt plats, blanda inte olika färger och typer b) Stäng av strömmen till ditt rack c) Ändra tillbaka nätverkskortets inställning att Obtain an IP address automatically. d) Ställ iordning mus och tangentbord och plocka bort eventuellt skräp efter dig. Sidan 11 av 74

12 Lab 3: Uppkoppling till Internet Detta ska du lära dig Grundläggande routerkonfiguration Bättre förståelse för labsalens uppbyggnad Detta behöver du: 1 Cisco router 1 Cisco switch 3 PC 1 ljusblå konsollkabel 8 raka kablar Bakgrund En av de vanligaste tillämpningarna av det lokala nätverket skall nu implementeras, nämligen att med hjälp av en router skapa en koppling mot internet och låta 3 datorer kommunicera dels med varandra och dels med Internet genom en switch. 1. Koppla topologin a) Koppla dina 3 datorer till patchpanelen vid din labplats och notera var de kommer ut vid ditt rack. Koppla vidare dessa kablar till en switch i ditt rack. Sidan 12 av 74

13 b) Koppla en kabel mellan valfri port på din switch och Fa0/0-porten på din router. Koppla en kabel mellan routerns Fa0/1-port till valfri port på CNAP-switchen. Vid tveksamheter fråga labhandledaren. c) Från en av dina 3 PC, koppla in den ljusblå konsollkabeln från datorns DB9-uttag till din patchpanel. Notera vilken port du använder. Koppla en rak kabel mellan rackets motsvarande uttag till routerns Console-uttag. 2. Konfigurera routern a) På PC'n med konsollkabeln, starta programmet Tera Term Pro. b) På frågan Continue with configuration dialog? Svarar du No. Skriv därefter enable för att komma åt routern. c) Nu skall routerns två nätverksinterface konfigureras. Det ena intefacet skall vätta åt CNAPswitchen och få sin IP-adress från en DHCP-server. Det andra interfacet skall vi manuellt sätta en adress på. d) Skriv configure terminal (eller förkortat conf t) för att komma åt konfigurationsläget. e) Vi börjar med att sätta en IP-adress på interfacet mot det lokala nätverket. Skriv int fa0/0 och tryck enter. Skriv därefter ip address följt av no shutdown enligt bilden. Sidan 13 av 74

14 f) Nu är det dags att låta det andra interfacet, fa0/1, få sin adress från en DHCP-server. Börja med att skriva exit för komma till Global Configuration Mode. Skriv därefter int fa0/1 följt av ip address dhcp. Avsluta med no shutdown enligt bilden nedan. 3. Konfigurera dina 3 datorer a) Upprepa nedanstående på alla 3 datorer i din pod. Klicka Start Network Connections. Högerklicka på ditt nätverkskort och välj Properties. I rutan som dyker upp väljer du Internet Protocol Version 4 och klickar på Properties. Sidan 14 av 74

15 b) Du skall nu ange din IP-adress. Standardalternativet är att datorn automatiskt får en adress av en så kallad DHCP-server, men i detta fall skall vi själva välja och sätta en IP-adress. Klicka på Use the following IP address och skriv in för PC1, för PC2 och för PC3. Klicka på TAB-knappen för att automatiskt fylla i subnetmask. Om den inte automatiskt fylls i skriver du in Testa din uppkoppling a) Du har nu konfigurerat din router samt dina 3 datorer att vara en del av Internet. För att testa om det fungerar börjar vi med att använda verktyget ping. b) Från PC1; starta en kommandotolk och skriv in ping Vad blev resultatet? c) Från PC3; starta en kommandotolk och skriv in ping Vad blev resultatet? Sidan 15 av 74

16 d) På PC2: starta webbservern genom att klicka Start och skriva in HTTP och tryck på ENTER. På PC3: starta FTP-servern genom att klicka starta och skriva in FTP och tryck på ENTER. Vid oklarheter: fråga instruktören. e) Från PC1: Surfa med Google Chrome till adressen Vad blev resultatet? f) Från PC1: Starta igång programmet FileZilla och kör FTP mot adressen Logga in med användarnamn och lösenord cisco. Vad blev resultatet? g) Från PC1: Surfa med Google Chrome till Vad blev resultatet? 5. Labben är klar a) Häng tillbaka alla sladdar på rätt plats, blanda inte olika färger och typer b) Stäng av strömmen till ditt rack c) Ändra tillbaka nätverkskortens inställningar på dina datorer till att Obtain an IP address automatically. d) Ställ iordning mus och tangentbord och plocka bort eventuellt skräp efter dig. Sidan 16 av 74

17 Lab 4: Subnetting del 1 Detta ska du lära dig Lära dig att ur en IP-adress och en subnetmask kunna härleda annan nätverksinformation Möjliga subnätmasker Eftersom subnätmasker måste innehålla en följd av 1:or och därefter en följd av 0:or finns bara ett litet antal möjliga subnätmasker. Tabellen nedan visar de olika möjligheterna: Dec Binärt Om du vet en IP-adress, nätverks-adress och subnätmasken kan följande information härledas: Broadcast adress av subnätet Spannet av giltiga host-adresser för subnätet Maximala antalet subnät för subnätmasken Antalet hostar för varje subnät Antalet bitar som representerar subnätet Vilket nummer aktuellt subnät har 1. Givet IP-adressen och subnätmasken, hitta övrig information Givet: Host IP Address Network Mask (/16) Subnet Mask (/26) Sidan 17 av 74

18 Hitta: Number of Subnet Bits Number of Subnets Number of Host Bits per Subnet Number of Usable Hosts per Subnet Subnet Address for this IP Address IP Address of First Host on this Subnet IP Address of Last Host on this Subnet Broadcast Address for this Subnet a) Översätt adresserna till binärt IP Adress Subnätmask b) Hitta nätverket eller subnätet där host-adressen finns 1. Dra en linje under masken 2. Gör en bit-vis AND mellan IP-adressen och subnätmasken 3. Skriv resultatet i decimalform 4. Svaret blir subnätadressen för subnätet, dvs IP-adress Subnätmask Subnät-address c) Bestäm vilka bitar i adressen som innehåller nätverksinformation och vad som är hostinformation 1. Rita en Major Divide (M.D.) som en vågig linje efter 1:orna i nätverksmasken slutar, i detta exempel efter 16 bitar ( ) Sidan 18 av 74

19 2. Rita en Subnet Divide (S.D.) som en rak linje efter 1:orna i den givna subnätmasken slutar. 3. Svaret är antalet subnätbitar, vilket helt enkelt är antalet bitar mellan MD och SD, i detta exemplet 10 bitar. d) Hitta bit-spannet för subnät och hostar 1. Markera subnet counting range mellan M.D. Och S.D. Detta spann innehåller antalet bitar för att skapa subnät 2. Markera host counting range mellan S.D. Och den sista biten. Detta spann innehåller antalet bitar för att användas som host-adresser. e) Hitta spannet av host-adresser och broadcast-adressen för aktuellt subnät 1. Kopiera alla nätverks-bitar från nätverksadressen fram till S.D. 2. I host-delen (till höger om S.D.), skriv 0:or som host-bit bortsett från den sista biten som du ger en 1:a. Du har du den första användbara host-adressen, i detta exempel I host-delen återigen (till höger om S.D.), skriv 1:or som host-bit bortsett från den sista biten som du ger en 0:a. Du har du den sista användbara host-adressen, i detta exempel I host-delen återigen (till höger om S.D.), skriv alla host-bitar som 1:or. Detta ger oss broadcast-adressen till subnätet, i detta exempel Sidan 19 av 74

20 Dags att fylla i tabellen med det vi har: Host IP Address Major Network Mask Major (Base) Network Address Major Network Broadcast Address Total Number of Host Bits Number of Hosts Subnet Mask Number of Subnet Bits Number of Subnets (/16) bits or 216 or 65,536 total hosts 65,536 2 = 65,534 usable hosts (/26) Number of Host Bits per Subnet Number of Usable Hosts per Subnet Subnet Address for this IP Address IP Address of First Host on this Subnet IP Address of Last Host on this Subnet Broadcast Address for this Subnet f) Hitta antalet subnät Antalet subnät hittas genom att titta på antalet bitar mellan MD och SD, i detta exempel 10 bitar. Formeln 2n, där n är antalet bitar mellan MD och SD ger oss antalet subnät: 210 = 1024 g) Hitta antalet användbara host-adresser per subnät Antalet hostar som kan finnas i ett subnät bestäms av antalet host-bitar minus 2 (broadcast-adress samt nätverks-adress), enligt formeln 2n-2. I detta exempel 26 2 = 64 2 = 62 hostar per subnät h) Svaren: Sidan 20 av 74

21 Host IP Address Subnet Mask Number of Subnet Bits Number of Subnets (/26) 10 bits 210 = 1024 subnets Number of Host Bits per Subnet Number of Usable Hosts per Subnet 6 bits 26 2 = 64 2 = 62 hosts per subnet Subnet Address for this IP Address IP Address of First Host on this Subnet IP Address of Last Host on this Subnet Broadcast Address for this Subnet 2. Fyll i nedanstående tabeller Problem 1 Host IP Address Subnet Mask Number of Subnet Bits Number of Subnets Number of Host Bits per Subnet Number of Usable Hosts per Subnet Subnet Address for this IP Address IP Address of First Host on this Subnet IP Address of Last Host on this Subnet Broadcast Address for this Subnet Problem 2 Host IP Address Subnet Mask Number of Subnet Bits Number of Subnets Number of Host Bits per Subnet Number of Usable Hosts per Subnet Subnet Address for this IP Address IP Address of First Host on this Subnet IP Address of Last Host on this Subnet Sidan 21 av 74

22 Broadcast Address for this Subnet Problem 3 Host IP Address Subnet Mask Number of Subnet Bits Number of Subnets Number of Host Bits per Subnet Number of Usable Hosts per Subnet Subnet Address for this IP Address IP Address of First Host on this Subnet IP Address of Last Host on this Subnet Broadcast Address for this Subnet Problem 4 Host IP Address Subnet Mask Number of Subnet Bits Number of Subnets Number of Host Bits per Subnet Number of Usable Hosts per Subnet Subnet Address for this IP Address IP Address of First Host on this Subnet IP Address of Last Host on this Subnet Broadcast Address for this Subnet Problem 5 Host IP Address Subnet Mask Number of Subnet Bits Number of Subnets Number of Host Bits per Subnet Number of Usable Hosts per Subnet Sidan 22 av 74

23 Subnet Address for this IP Address IP Address of First Host on this Subnet IP Address of Last Host on this Subnet Broadcast Address for this Subnet Problem 6 Host IP Address Subnet Mask Number of Subnet Bits Number of Subnets Number of Host Bits per Subnet Number of Usable Hosts per Subnet Subnet Address for this IP Address IP Address of First Host on this Subnet IP Address of Last Host on this Subnet Broadcast Address for this Subnet Sidan 23 av 74

24 Lab 5: Subnetting del 2 Topologi Adress-tabell Device Interface R1 R2 PC1 PC2 IP Address Subnet Mask Fa0/0 S0/0/0 Fa0/0 S0/0/0 NIC NIC N/A N/A N/A N/A Detta ska du lära dig Skapa subnät efter givna krav Tilldela lämpliga adresser till interface Konfigurera och aktivera Seriella och FastEthernet-interface Testa och verifiera konfigurationen Detta behöver du: 2 Cisco router 1 Cisco switch 2 PC 2 ljusblå konsollkabel Raka kablar Default Gateway Sidan 24 av 74

25 En seriell kabel Uppgiften Du skall nu designa och tillämpa ett IP-adresschema för topologin som syns i bilden. Du kommer att få ett adressblock och ur detta skall du skapa subnät. Slutligen skall adresserna du räknat fram appliceras på routrarna och datorerna och konnektiviteten skall verifieras. 1. Adressering Du har fått adressrymden /24. Nätverket består av följande segment: LAN bakom R1 behöver 15 adresser LAN bakom R2 behöver 30 adresser Serielänken mellan R1 och R2 behöver en adress i varje ände av länken Använd lika stora nät få båda LAN'en, och använd så små nät som möjligt. a) Småfrågor Hur många subnät behövs? Vad är subnätmasken i decimalform? Vad är subnätmasken i slash-format? Hur många användbara hostar per subnät finns det? b) Fyll i adress-tabellen ovan med din IP-information LAN 1: Bakom R1 LAN 2: Mellan R1 och R2 LAN 3: Bakom R2 1. R1 FastEthernet får första adressen på LAN 1 2. R1 Serial får första adressen på LAN 2 3. R2 Serial får sista adressen på LAN 2 4. R2 FastEthernet får första adressen på LAN 3 5. PC1 får sista adressen på LAN 1 6. PC2 får sista adressen på LAN 3 2. Konfiguration av routerinterface a) Koppla upp din topologi. Serielänken mellan R1 och R2 har två olika ändar. Änden märkt Sidan 25 av 74

26 DCE skall kopplas till R1. b) Konfigurera interfacen på R1 och R2. Bilden nedan visar hur konfigurationen för R1 skall se ut. Notera att endast interface s0/0/0 på R1 är DCE och därför sätts clock rate på detta interface, men inte på s0/0/0 på R2. DCE-änden på kabeln används för att sätta med vilken hastighet trafiken skall flöda i. I vårt exempel sätts hastigheten till 128 kbps. c) Konfigurera adresserna på datorernas interface Använd informationen från tabellen du skapat d) Kontrollera dina konfigurationer Från PC1: går det att pinga default gateway? Från PC2: går det att pinga default gateway? Från R1: går det att pinga s0/0/0 på R2? Från R2: går det att pinga s0/0/0 på R1? e) Reflektion Finns det enheter på ditt nätverk som inte kan pinga till varandra? Om ja: vad är det som saknas för att göra det möjligt? f) Labben är klar. a) Häng tillbaka alla sladdar på rätt plats, blanda inte olika färger och typer b) Stäng av strömmen till ditt rack Sidan 26 av 74

27 c) Ändra tillbaka nätverkskortens inställningar på dina datorer till att Obtain an IP address automatically. d) Ställ iordning mus och tangentbord och plocka bort eventuellt skräp efter dig. Sidan 27 av 74

28 Lab 6: Nätverkskommandon Detta ska du lära dig Inbyggda kommandon för att hantera datorns nätverksutrustning såsom: ipconfig, netstat, ping, arp, tracert, nslookup Detta behöver du: 3 PC Inledning 1. Koppla upp gruppens datorer till CNAP-switchen 2. Kontrollera att IP-adressen på datorn fås från en DHCP-server (Obtain an IP address automatically) 3. Kontrollera att datorn har kontakt med Internet genom att surfa till någon webbsida 4. Starta kommandotolken (Start cmd). A: Lokala IP inställningar (ipconfig /all) 1. Vilken IP-adress har din dator och vilket värdnamn? 2. Vad är nätmasken inställd som? 3. Utifrån subnätmasken beräkna hur många datorer som kan anslutas till subnätet? 4. Känner datorn till några routrar och i så fall vad har de för IP-nummer? 5. Vad har datorn för ethernet-adress? 6. Vem har tillverkat nätverkskortet? (ledtråd: testa som OUI på IEEE OUI and Company_id Assignment ) 7. Finns DHCP-servern på samma nät som maskinen själv? 8. Hur kommer det sig att det fungerar ändå? 9. Varför en sådan design? 10. Hur länge gäller DHCP-lånet av IP-numret? Sidan 28 av 74

29 B: Även klienter har en routingtabell (netstat -r avsnittet Active routes) 1. Jämför datorns IP-adress med Nätverksmål (Network Destination). När används Loopbackadressen som gränssnitt (interface)? 2. Hur många gränsnitt respektive nätverkskort har din dator? 3. Vilka mål-ip-adresser (Network Destination) skickas via routern? C: Kontakt med andra datorer (ping) 1. Går det att skicka ICMP-Echo requests till sig själv? 2. Svarar routern på ping? 3. Vad är tid & timetolive till Överkurs: hitta en maskin att pinga som har time större än 300ms 5. Av säkerhetskäl (denial of service genom ping/brodcast-storm) är ibland ping avstängt genom routrar. Går det att göra ping på Skikt 1 På nätverkskortet skall (orange?) link-lampan lysa. Det skall också finnas en (gul?) activity lampa. 1. Kan du med hjälp av ping få activity-lampan på nätverkskortet att blinka om du pingar: dig själv: 2. en annan maskin på subnätet: 3. localhost adressen: 4. annan maskin som inte finns (gissa ett IP-nummer): Tips1: Ändra pingpaketets storlek om ditt öga inte hinner se blinket. Tips2: Ändra antalet pingpaketet till 15 så du verkligen hinner se blink-takten. Tips3: Låt en person säga "nu" för varje rad som skrivs av ping, medans den andre tittar på lampan. Då är det lätt att skilja "bakgrundsbruset" från de egna ping-paketen. Sidan 29 av 74

30 Skriv ping /? ( i linux ping --help ) för hjälp. 5. Finns det någon gräns för hur stora ping-paket routern kan ta emot? Hur stora? D: ARP-tabellen (arp -a) 1. Finns den egna datorn med i ARP-tabellen? 2. Identifiera routern (default GateWay) i tabellen. 3. Gör ping till en annan maskin på det lokala subnätet och se vad som händer i tabellen. 4. Gör ping till och se vad som händer. 5. Förklara varför! 6. Vilka ethernetadresser finns i tabellen? 7. Hur lång tid tar det innan en post försvinner? E: Väg genom routrar till andra datorer (tracert eller i linux traceroute) 1. Tror du att servern står i Sverige? 2. Tror du att servern står i USA? 3. Hur många routrar sitter det mellan dig och i Vänersborg? 4. Hur många routrar sitter det mellan dig och i Uddevalla? 5. Hur många routrar sitter det mellan dig och 6. På Internet finns det några Tier 1 ISP. Hitta tre webservrar som skickar sin trafik till dig via var sin Tier 1 ISP. TIER1: se -> tier 1 Det är fusk (för lätt) att traceroute till t.ex. qwest.com :-) TIPS: Tänk ut ett land på en annan kontinent, googla fram en webserver där,testa Sidan 30 av 74

31 F: nslookup 1. Skriv nslookup vid promptern och tryck <Enter> för att starta det interaktiva läget. 2. Skriv ditt IP-nummer. Vad tycker DNS-servern att du heter? 3. Skriv Vad har den datorn för IP-nummer? 4. Vad heter egentligen? 5. Hur många maskiner döljer sig bakom mx1.hotmail.com? 6. Byt server till ns3.hv.se och prova ls hv.se. Tycker du att denna information skall vara tillgänglig för alla i hela världen? 7. Prova att ge hjälpkommandot? (tecknet? och tryck enter) 8. Byt querytype till ANY information. Vilka är saab.se s två postservrar och vilka som är backup till vem (Låg preference används först)? 9. Hur många postservrar har hv.se? 10. Vilket IP version6 (IPv6) nummer har: ftp.sunet.se: dns2.uu.se: (om du inte får rätt info skriv set query=aaaa ) 11. Överkurs: dig dig Vad är skillnaden mellan QUESTION SECTION och ANSWER SECTION? dig -x hv.se AXFR G: Dynamic Host Configuration Protocol - DHCP 1. Kontrollera att du har ett ip-nummer som börjar på med kommandot ipconfig (i linux ifconfig). 2. Förnya ditt lån av IP nummer med kommandot ipconfig /renew ( i linux dhclient ) Sidan 31 av 74

32 3. Ändras lånetiden? 4. Ge upp ditt ip nummer med ipconfig /release 5. Vad har du för IP-nummer nu? 6. Ta ett nytt IP-nummer med kommandot ipconfig /renew 7. Fick du tillbaka samma nummer? 8. Är det alltid så? H: Damn Snall Linux Starta om datorn (reboot) Vid boot-menyn: Välj Starta Damn Small Linux Starta en kommandotolk genom att klicka den svarta fönsterikonen nederst. Bli root (superuser) genom att ge kommandot su Välj minst en rubrik ovan (A: tom G:) och utför den under Damn Small Linux. Labben är klar. Häng tillbaka alla sladdar på rätt plats, blanda inte olika färger och typer Stäng av strömmen till ditt rack Ändra tillbaka nätverkskortens inställningar på dina datorer till att Obtain an IP address automatically. Ställ iordning mus och tangentbord och plocka bort eventuellt skräp efter dig. Sidan 32 av 74

33 Lab 7: Fånga lösenord Detta ska du lära dig Förstå varför man använder en protokollanalysator som Wireshark Grundläggande fångst av PDU'er med Wireshark Kunna genomföra analys av PDU'er på nätverkstrafik Experimentera med Wiresharks inställningar och möjligheter Detta behöver du: 1 Cisco router 1 Cisco switch 3 PC 1 ljusblå konsollkabel 8 raka kablar Bakgrund Wireshark ett ett fritt verktyg för att genomföra protokollanalys med. Med Wireshark kan du sniffa av trafiken som går i nätverket och använda dina resultat för felsökning, analys, utveckla protokoll och för att lära dig hur protokollen fungerar på låg nivå. Wireshark gör detta genom att fånga upp all trafik som passerar nätverket, dekodar den och presenterar den grafiskt. Wireshark känner till strukturen på de flesta nätverksprotokoll och kan därför smidigt visa upp de olika komponenterna i PDU'erna och tolka dess betydelse. Wireshark finns för de flesta operativsystem och arkitekturer och är ett av standardverktygen som nätverksteknikern kan använda för att felsöka och optimera nätverk. Programmet kan laddas hem från 1. Före du börjar: För att Wireshark skall kunna fånga trafik måste datorn ha en aktiv uppkoppling till ett nätverk. När du startar Wireshark möts du av nedanstående bild: Sidan 33 av 74

34 2. Grundläggande inställningar Det första du skall göra är att välja det interface (nätverkskort) som du vill fånga trafik på. Gå till Capture Options. Här kan du ställa in många olika saker som har med själva paketfångsten att göra. Sidan 34 av 74

35 3. Välj ditt nätverkskort från Interface-lådan. Normalt är detta nätverkskortet du har kopplat till Internet eller labsalen. Bland de övriga valen du kan göra på denna skärm är det två saker vi ska titta lite närmare på: a) Capture Packets in Promiscous Mode Denna inställning gör så att Wireshark lyssnar på all trafik som färdas på nätverkssegmentet som datorn sitter på. Annars är ju som bekant beteendet att nätverkskortet endast hanterar till frames som är avsedda för den aktuella datorn. Observera att om datorn kopplas till en switch kommer endast trafik avsedd för din dator att lyssnas av (samt broadcast-trafik) eftersom switchens MAC-adress-tabell hanterar vilka frames som skall sändas ut på vilka portar. Hade datorn varit kopplad mot en hub hade du däremot sett trafik från och till alla datorer som kopplades till samma hub som du. b) Enable transport name resolution Detta inställning gör så att Wireshark kan översätta IP-adresser till IP-namn i de PDUer som den fångat upp. Detta är visserligen en trevlig feature, men tänkt på att om du startar igång detta alternativ i en verklig miljö kan du eventuellt lägga på extra PDU'er i dina mätningar för att göra namnuppslagningar. Detta kan ge dig resultat som du kanske inte väntade dig i sådana fall. Utöver dessa alternativ finns många, många fler saker som kan ställas in i Wireshark. Sidan 35 av 74

36 4. Dags att börja skanna a) Klicka på Start-knappen för att börja att samla in data. Följande ruta visas då upp: b) När PDU'erna fångas upp visas typen och antalet PDU'er enligt bilden ovan. c) Bilderna nedan visar exempel på två fångster. Bilden till vänster visar en fångst av en ping, och bilden tilll höger en fångst av en webb-förfrågan. d) När du trycker på Stop avslutar du fångsten och Wiresharks huvudfönster visas upp. 5. Wiresharks huvudfönster har 3 ytor som du kan se i nedanstående bild: Sidan 36 av 74

37 a) Paketlistan visar en summering av varje paket som du har fångat. Om du klickar på ett paket i denna lista kommer du att kunna se detaljerad information om paketet i de två undre fönstren. b) Paketdetaljer som är den mittersta av de tre ytorna visar upp detaljerad information om paketet du klickade på ovan i paketlistan. Här kan du per lager i OSI-modellen veckla ut genom att trycka på + tecknet för att se exakt innehåll i paketet på varje lager. c) Paket bytes är fältet längst ner som visar upp den egentliga datan som fångats upp. Informationen är i hexadecimal form för att representera de binära talen som skickats över nätverket. 6. All information som fångas av Wireshark kan sparas i en fil och öppnas vid ett senare tillfälle i Wireshark. Detta kan vara lämpligt om du snabbt vill göra en fångst för att senare gå igenom resultaten mer noggrant. Det är exakt samma data som sparas i filen som vid fångst-tillfället, När du avslutar Wireshark får du alltid frågan om du vill spara din fångst. Klickar du på Continue without Saving avslutar du Wireshark utan att spara. Sidan 37 av 74

38 7. Starta fångst av en ping a) Koppla upp en dator i din pod till labnätet. Kontrollera konnektiviteten genom att skicka ping till Gick dina ping fram? b) Starta igång Wireshark. Ställ in Capture Options till det som nämndes ovan och starta en capture. c) Från datorns kommandotolk, pinga en annan inkopplad dator på Eagle-nätet, eller skicka ping till Eagle-servern på d) När du fått svar på dina ping stoppar du din packet capture. 8. Undersök paketet a) Paketlistan i Wireshark bör nu se ut ungefär så här: b) Titta på paketlistan ovan. Vi är intresserade av paket nummer 6, 7, 8, 9, 11, 12, 14 and 15. Hitta de liknande paketen på din dator. c) Svara på nedanstående frågor med hjälp av Wireshark: Vilket protokoll använder ping? Vad står denna förkortning för? Vad heter de två ping-meddelanden? och Sidan 38 av 74

39 Är de source och destination-ip-adresser de du förväntade dig? Varför? 9. Noggrannare undersökning a) Markera det första Echo-paketet i listan. Paketdetaljerna ser då ut ungefär som nedan: b) Klicka på alla de fyra + tecknen för att expandera ut informationen. Paketdetaljerna ser då ut ungefär som nedan: Som du ser kan paketdetaljerna expanderas ut ytterligare. Spendera lite tid med att undersöka informationen under alla dessa. Du kanske inte förstår allt som står där, men notera i alla fall informationen. c) Lokalisera de två olika typerna av Source och Destination-adresserna. Vilka två typer finns det? och d) Vilka protokoll finns i Ethernet-framen? Sidan 39 av 74

40 e) När du markerar något under paketdetaljer markeras även korresponderande del under Paket bytes. Exempelvis, om den andra raden (under Ethernet II) markeras ser Paket bytes ut som nedan: f) Gå till Fil-menyn och välj Close. Klicka på Continue without saving för att avsluta. 10. Fånga FTP PDU'er a) Starta igång en ny Capture b) Från kommandofönstret, skriv in ftp När du fått en koppling till FTP-servern skriv in anonymous som användarnamn och lämna lösenordet blank. När du loggat in ska du hämta en fil. Skriv: get /pub/eagle_labs/eagle1/chapter1/gaim exe och tryck ENTER Du börjar då ladda hem filen från FTP-servern. Det ser ut ungefär så här: C:\Documents and Settings\ccna1>ftp eagle-server.example.com Connected to eagle-server.example.com. 220 Welcome to the eagle-server FTP service. User (eagle-server.example.com:(none)): anonymous 331 Please specify the password. Password:<ENTER> 230 Login successful. ftp> get /pub/eagle_labs/eagle1/chapter1/gaim exe 200 PORT command successful. Consider using PASV. 150 Opening BINARY mode data connection for pub/eagle_labs/eagle1/chapter1/gaim exe ( bytes). 226 File send OK. ftp: bytes received in 0.59Seconds Kbytes/sec. När filen är nerladdat skriver du quit för att avsluta. c) Avsluta din paketfångst i Wireshark. Sidan 40 av 74

41 d) Öka storleken på Paketlistan i Wireshark och scrolla ner bland de listade PDU'erna. Hitta alla PDU'er som hör till filöverföringen. Detta kommer att vara PDU'er med Lager4protokollet TCP och Lager7-protokollet FTP e) Du ska nu identifiera 3 grupper av PDU'er som är associerade med din filöverföring. Om du följde stegen ovan kan du matcha paketen mot de kommandon du skrev i kommandofönstret. 1. Den första gruppen hör till uppkopplingsfasen mot servern. Ge exempel på meddelanden som skickas i denna fas: 2. Hitta meddelanden som skickats under den andra fasen, dvs själva filöverföringen: 3. Den tredje gruppen av meddelanden hör till utloggningsfasen av uppkopplingen. Ge exempel på meddelanden som skickas under denna fas: 11. Undersök Paketdetaljer a) Markera ett paket som hör till den första fasen av FTP-sessionen. Titta på paketdetaljerna. Vilka protokoll finns i denna frame? b) Markera paketen som innehåller användarnamnet och lösenordet och undersök paketet under Paket Bytes. Verkar detta vara säkert? Varför? c) Markera ett paket som hör till den andra fasen. Vad heter filen som laddades ner? d) Markera ett paket som innehåller själva innehållet i filen. Notera klartexten nere i Paket bytes. e) Markera och undersök under Paketdetaljer och Paket Bytes några av de meddelanden som skickas under den tredje fasen av nedladdningen. Vad kan sägas om innehållet i dessa paket? Sidan 41 av 74

42 f) När du är klar, stäng av Wireshark utan att spara. 12. Fånga HTTP PDU'er a) Starta igång en paketfångst b) Starta igång en webbläsare på datorn som kör Wireshark. Surfa till example.com eller till IP-adressen c) När webbsidan har laddats klart stoppar du din paketfångst i Wireshark. d) Öka storleken på Paketlistan i Wireshark och scrolla ner bland de listade PDU'erna. Hitta alla PDU'er som hör till din webbförfrågan. Detta kommer att vara PDU'er med Lager4protokollet TCP och Lager7-protokollet HTTP e) Under Paketlistan, markera ett HTTP-paket som har texten text/html under Info-kolumnen f) Under paketdetaljer, klicka på + tecknet som finns nära "Line-based text data: html". Vad är det för information som visas upp nu? 13. Ett extra steg för den modige a) Koppla upp din dator mot Internet. Kontrollera att du kan nå webbsidor. b) Upprepa fångsten av HTTP-paket, men surfa denna gång till facebook.com, eller någon annan sida som kräver inloggning. c) Logga in på webbsidan du valde. TIPS: Skriv inte ditt riktiga lösenord :-) d) Kan du hitta ditt (förhoppningsvis) påhittade lösenord i Wireshark? e) Om ja: hur kan man göra för att detta inte kan hända? 14. Svara på lite småfrågor om hur Wireshark kan användas för att: a) Felsöka varför en webbsida inte laddas ner till klienten fullt ut? b) Hur man kan identifiera trafik på ett nätverk som skapats av användare? Sidan 42 av 74

43 15. Labben är klar. a) Häng tillbaka alla sladdar på rätt plats, blanda inte olika färger och typer b) Stäng av strömmen till ditt rack c) Ändra tillbaka nätverkskortens inställningar på dina datorer till att Obtain an IP address automatically. d) Ställ iordning mus och tangentbord och plocka bort eventuellt skräp efter dig. Sidan 43 av 74

44 Lab 8: Ping & Traceroute Topologi Adress-tabell Device Interface IP Address Subnet Mask S0/0/ Fa0/ N/A S0/0/ N/A Fa0/0 N/A N/A N/A hostpod#a N/A Pod# hostpod#b N/A Pod# S1-Central N/A R1-ISP R2-Central Eagle Server Sidan 44 av 74 Default Gateway N/A N/A

45 Detta ska du lära dig Att använda ping för att kontrollera konnektivitet Att använda tracert/traceroute Detta behöver du: Eagle-server 2 PC 4 raka kablar Bakgrund Två mycket vanliga verktyg att använda för att felsöka nätverk är ping och traceroute. Båda verktygen finns tillgängliga under Windows, Linux, Mac OS mued flera. De finns dessutom med i Cisco IOS. Utöver att bara kunna kontrollera konnektivitet kan även traceroute användas för att undersöka latensen i nätverket för att på så sätt kunna hitta flaskhalsar och andra svaga punkter i nätverket. Exempelvis: En klient lyckas inte att få kontakt med en webserver. Problemet kan finnas var som helst mellan dessa två ändpunkter. En nätverkstekniker kan enkelt använda ping för att kontrollera om måldatorn är nåbar och därmed utesluta applikationsfel. I ett mer komplext nätverk kan det vara lämpligt att använda traceroute för att för en bild över exakt var i nätverket trafiken tar stopp. Hur man genomför konnektivitetstest debatteras flitigt, men det bubblar ofta ner till hur väl teknikern känner till nätverket samt vilka vertyg denna har tillgång till. Både ping och traceroute använder sig av protokollet ICMP, Internet Control Message Protocol, för att skicka trafik mellan enheter. Protokollet ICMP standardiserades i RFC 792 i September I denna lab skall du använda ping och traceroute och utnyttja många av dessa kommandons möjligheter. Observera att de att de flesta av de mätvärden du kommer fram till nästan kan ses som idealiska då det inte finns så mycket trafik på det lilla labnät som finns uppbyggt i salen. 1. Uppkoppling Koppla in datorerna i din pod till switchen S1-Central. Kontrollera att din dators nätverkskort är inställt på att automatiskt få en nätverksadress. 2. Kontrollera TCP/IP konnektivitet lokalt a) Öppna en windows-terminal och skriv ipconfig. Notera följande information i nedanstående tabell: IP-adress: Nätverksmask: Default gatemay: b) Använd ping för att kontakta din egen dator med ovan givna IP-adress. Notera följande information i nedanstående tabell: Sidan 45 av 74

46 Storleken på ping-paketet: Antal skickade paket: Antal mottagna paket: Vad innebär Packets lost? Vad innebär TTL? Vilket TTL-värde hade dina ping-paket? Vad innebär time? 3. Kontrollera konnektiviteten i hela nätverket genom att skicka ping till Eagle-servern, som har IP-adress: Storleken på ping-paketet: Antal skickade paket: Antal mottagna paket: Aktuell packet loss : Varför är TTL annorlunda nu än den var när du pingade din egna dator? 4. Använd traceroute för att kontrollera TCP/IP-konnektivitet Traceroute-kommandot låter dig att göra automatiska ping-förfrågningar till samtliga enheter i nätverket på sin väg mot målet. Om du till exempel kör en traceroute mot en server som finns 3 router-hopp bort, kommer traceroute att automatiskt skicka ping till samtliga 3 routrar och slutligen till servern och presentera en tabell över bland annat den tid det tog att få kontakt med respektive router/server. a) I din windows-terminal: skriv tracert (Eagle-serverns adress) Vilka IP-adresser finns på vägen fram till Eagle-servern: Sidan 46 av 74

47 Vilket är det maximala antal hopp traceroute gör före den ger upp? Kom traceroute fram till sitt mål? 5. Fler möjligheter med ping De standard-alternativ ping använder fungerar för det mesta för de flesta scenarion. Ibland är det dock så att man behöver finjustera ping's beteende. Det är då flaggor kommer in i bilden. Nedan finns en lista över några av de flaggor man kan ge till ping: C:\> ping Usage: ping [-t] [-a] [-n count] [-l size] [-f] [-i TTL] [-v TOS] [-r count] [-s count] [[-j host-list] [-k host-list]] [-w timeout] target_name Options: -t -a -n -l -f -i -v -r -s -j -k -w C:\> count size TTL TOS count count host-list host-list timeout Ping the specified host until stopped. To stop - type Control-C. Resolve addresses to hostnames. Number of echo requests to send. Send buffer size. Set Don't Fragment flag in packet. Time To Live. Type Of Service. Record route for count hops. Timestamp for count hops. Loose source route along host-list. Strict source route along host-list. Timeout in milliseconds to wait for each reply. a) De vanligaste flaggorna är gulmarkerade. Vissa flaggor, som till exempel -t och -n kan av naturliga skäl inte fungera tillsammans. Varför då? b) Skicka 10 ping-paket som är 102 bytes stora till Eagle-servern. Vilket kommando använder du?: c) Vad gör nedanstående kommando? ping -n 1 r Sidan 47 av 74

48 6. Labben är klar. a) Häng tillbaka alla sladdar på rätt plats, blanda inte olika färger och typer b) Stäng av strömmen till ditt rack c) Ändra tillbaka nätverkskortens inställningar på dina datorer till att Obtain an IP address automatically. d) Ställ iordning mus och tangentbord och plocka bort eventuellt skräp efter dig. Sidan 48 av 74

49 Lab 9: ARP Topologi Adress-tabell Device R1-ISP R2-Central Interface IP Address Subnet Mask Default Gateway S0/0/ Fa0/ N/A S0/0/ N/A Fa0/ N/A N/A N/A N/A hostpod#a N/A Pod# hostpod#b N/A Pod# S1-Central N/A Eagle Server Sidan 49 av N/A

50 Detta ska du lära dig Att använda windowskommandot ARP Att använda Wireshark för att undersöka ARP-paket Detta behöver du: 2 PC 4 raka kablar Bakgrund Address Resolution Protocol (ARP) används av TCP/IP för att mappa Lager 3-adresser till Lager 2adresser (IP-adresser till MAC-adresser). När en frame placeras på nätverket måste den ha en destinations-mac-adress. För att dynamiskt upptäcka denna MAC-adress används ARP, som med hjälp av broadcast skickar ut en förfrågan till alla enheter inom nätverket. Den dator som har den efterfrågade IP-adressen svarar tillbaka med sin MAC-adress. Varje enhet på ett LAN har en lokal tabell över MAC-adresser på nätverket som enheten har haft kontakt med. En ARP-timer ser till att ta bort gamla MAC-adresser ur denna tabell om de inte använts på ett tag. Hur lång tid detta är beror på enheter, men till exempel på Windows kommer MAC-adresser att sparas i 2 minuter. Om samma MAC-adress efterfrågas igen inom denna tid utökas tiden med ytterligare 10 minuter. ARP är ett mycket bra exempel på hur man måste ibland väga för att maximera effektiviteten i nätverket. Om ARP inte hade använd en cache-funktion skulle varje frame som placeras på nätverket för vara tvungen att göra en ARP-förfrågan vilket skulle leda till mycket dålig hastighet över nätverket eftersom det skulle vara upptaget med att skicka ARP-paket. Å andra sidan, hade ARP-information legat kvar mycket längre hade vi istället fått problem med datorer som bytar IP-adress eller lämnar nätverket. En nätverkstekniker måste vara medveten om ARP, men det är oftast inget man sysslar med på daglig basis. ARP är nödvändigt för att ha ett TCP/IP-nätverk, utan ARP skulle vi inte kunna skapa Lager 2frames. Värd att notera är dock att med ARP följer flera potentiella säkerhetshot, som till exempel ARP spoofing eller ARP poisoning, som är en teknik en attakerare kan använda för att injicera felaktiga MAC-adresser i ett nätverk. Med hjälp av till exempel ARP poisoning kan man få trafik att fördas till attackerarens dator istället för den egentliga måldatorn. 1. Uppkoppling Koppla in datorerna i din pod till switchen S1-Central. Kontrollera att din dators nätverkskort är inställt på att automatiskt få en nätverksadress. 2. Grundläggande ARP a) Öppna en Windows-terminal och skriv arp. Svara sedan på nedanstående frågor: Vilket kommando visar allt innehåll i ARP-tabellen: Vilket kommando tar bort all info i ARP-tabellen: Sidan 50 av 74

51 Vilket kommando tar bort info om : b) Skriv arp -a för att lista innehållet i din ARP-cache. Om du inte gjort något med nätverket bör den vara tom. c) Använd ping för att dynamiskt lägga till lite information i din lokala ARP-tabell. Testa att pinga till en annan dator i din pod. d) Skriv ipconfig /all för att ta reda på just din datorn IP- och MAC-adress. e) Skriv återigen arp -a för att lista innehållet i din ARP-cache. Det bör nu finnas ytterligare en rad. Vilken typ av ARP-information är det? Vilken MAC-adress har datorn du tidigare pingade? f) Vänta i minst 2 minuter och ta inte kontakt med den andra datorn under tiden. Skriv återigen arp -a. Finns den andra datorn med? g) Skicka en ping till din gateway, R2-Central. Kontrollera din ARP-cache. Vilken MAC-adress har din gateway? h) Skicka en ping till Eagle-servern. Kontrollera din ARP-cache. Vilken MAC-adress har den? Om du inte fick tag på dess adress: svara då på frågan varför du inte fick det: 3. Hantera ARP-tabellen a) Kontrollera att din ARP-tabell innehåller minst den andra datorn samt din default gateway. Om de inte finns: skicka ping till dessa enheter och kontrollera att de dök upp. b) Notera den andra datorns MAC-adress genom att kopiera den till en textfil. Ta sedan bort den andra datorns information ur din ARP-tabell. Vilket kommando använde du? c) Ta bort all information ur din ARP-tabell. Vilket kommando använde du? d) Lägg till den andra datorns MAC-adress i din ARP-tabell. Vilket kommando använde du? e) Kontrollera din ARP-tabell. Vilken typ har den andra datorns entry? 4. Undersöka ARP med Wireshark a) Konfigurera Wireshark att snappa upp ARP-paket genom att: Sidan 51 av 74

52 1. Klicka Capture Options 2. Välj interfacet som vätter mot ditt LAN 3. Klicka i rutan om att uppdatera paket i realtid 4. Klicka på Start, och Wireshark fångar nu upp trafik b) Förbered datorn för att fånga ARP-paket genom att öppna en windows-terminal och rensa ARP-cachen. Vilket kommando använde du? c) Fånga ARP-trafik 1. Skicka ett ping-paket till din default gateway. Vilket kommando använde du? 2. Skicka ett ping-paket till Eagle-servern. Vilket kommando använde du? 3. Stoppa Wireshark-fångsten och du bör få ett fönster liknande det nedan: 4. Vilken typ av ARP-paket var det första? 5. Vilken typ av ARP-paket var det andra? 6. Fyll i tabellen med info om det första ARP-paketet: Field Sender MAC address Sender IP address Value Sidan 52 av 74

53 Target MAC address Target IP address 7. Fyll i tabellen med info om det andra ARP-paketet: Field Sender MAC address Sender IP address Target MAC address Target IP address Value 8. Om Lager 2 PDU'n nu är en broadcast, varför innehåller destinations-mac-adressen bara 0'or? 9. Varför skickades ingen ARP-förfrågan ut när du skulle pinga Eagle-servern? 10. Hur länge kommer ARP-värdet till din gateway att lagras i din ARP-tabell? d) ARP-spoofing 1. Koppla in din dator till CNAP-switchen och kontrollera att du kan komma åt Internet 2. Ta reda på vad ARP-spoofing är, och hur man kan skydda sig mot detta 3. Trådlösa routrar som ofta finns hos hemanvändare har ofta en mekanism som endast låter kända (manuellt konfigurerade) MAC-adresser att ansluta. Diskutera fördelar och nackdelar med detta 5. Labben är klar. a) Häng tillbaka alla sladdar på rätt plats, blanda inte olika färger och typer b) Stäng av strömmen till ditt rack c) Ändra tillbaka nätverkskortens inställningar på dina datorer till att Obtain an IP address automatically. d) Ställ iordning mus och tangentbord och plocka bort eventuellt skräp efter dig. Sidan 53 av 74

54 Lab 10: Switchar Topologi Adress-tabell Device Interface IP Address Subnet Mask S0/0/ N/A Fa0/ N/A S0/0/ N/A Fa0/ N/A N/A N/A hostpod#a N/A Pod# hostpod#b N/A Pod# R1-ISP R2-Central Eagle Server Sidan 54 av 74 Default Gateway N/A

55 S1-Central N/A Detta ska du lära dig Att använda Telnet för att logga in på en Cisco switch Undersöka MAC-adress-tabellen för att se kopplingen mellan MAC-adresser och portar Detta behöver du: 2 PC 4 raka kablar Bakgrund Switchar innehåller en tabell med MAC-adresser till anslutna datorer och vilken port på switchen denna MAC-adress finns att hitta. Varje gång en frame kommer till switchen undersöks destinationsmac-adressen i denna frame för att switchen skall veta vilkeortsett från porten där frame'en kom in. Man kan komma åt en Cisco-switch på flera olika sätt. Man kan använda en konsoll-kabel (den ljusblå) om routern eller switchen finns nära till hands, eller ett fjäradministrations-verktyg om switchen finns lite längre bort. Bland fjärradministrationsverktygen hör SSH (Secure Shell), Telnet, webbaccess eller specialiserade programvaror för övervakning. 1. Logga in på en switch a) Öppna en Windows-terminal b) Skriv telnet (som är IP-adressen till switchen) c) Switchen är förberedd med att antal användar-konton som heter ccna1-ccna15. Använd inloggningsnamnet som korresponderar med din pod's nummer (exempelvis pod A = ccna1, pod D=ccna4). Lösenordet till alla konton är cisco ******************************************************************* This is Lab switch S1-Central. Authorized access only. ******************************************************************* User Access Verification Username: ccna1 Password: cisco (*hidden*) S1-Central# 2. Undersöka MAC-adress-tabellen a) Skriv kommandot show mac-address-table? <ENTER>. Kommandot visar alla saker kommandot kan visa. b) Skriv kommandot show mac-address-table <ENTER>. Fyll i tabellen nedan med Sidan 55 av 74

56 vilka MAC-adresser samt vilken switch-port adressen finns att hitta: MAC Adress Switch Port c) Antag att det fanns en hub med 5 datorer kopplade till switchporten Fa0/10. Hur många MAC-adresser skulle listas för denna switchport då? d) Vad betyder kommandot show mac-address-table aging-time. e) Vilken är aging-time för VLAN1? f) Vad skulle hända om man raderade alla dynamiska entries i switchens MAC-adress-tabell? 3. Labben är klar. a) Häng tillbaka alla sladdar på rätt plats, blanda inte olika färger och typer b) Stäng av strömmen till ditt rack c) Ändra tillbaka nätverkskortens inställningar på dina datorer till att Obtain an IP address automatically. d) Ställ iordning mus och tangentbord och plocka bort eventuellt skräp efter dig. Sidan 56 av 74

57 Lab 11: Designa ett litet nätverk Topologi Detta ska du lära dig Designa det lokala nätverket Koppla upp topologin Verifiera konnektiviteten Detta behöver du: 1 Cisco router 1 Cisco switch 3 PC 1 ljusblå konsollkabel 6 raka kablar 1 korsad kabel Bakgrund I den här labben skall du skapa ett litet nätverk. Du kommer att behöva koppla upp topologin och konfigurera korrekta adresser på datorerna. Instruktören kommer att konfigurera det nödvändiga på routern. Sidan 57 av 74

58 Subnät A och subnät B behövs i dagsläget, medan subnäten C och D kommer att behövas i framtiden. Dessa två skall dock ej kopplas in ännu. Du kan använda subnet-zero i dessa labbar. 1. Designa det lokala nätverket Du har tillgång till nätet / 24. Designa ett adresschema som uppfyller det nedan: Subnet SubnetA SubnetB SubnetC SubnetD Antal datorer Datorerna i varje subnät skall använda de första lediga adresserna i varje subnät, och routerinterfacen den sista adressen i respektive subnät. a) Designa Subnät D Eftersom subnätet D är det största börjar vi med det. Fyll tabellen med information om detta subnät: Network Address Mask First Host Address Last Host Address Broadcast Vilken bitmask använder du: b) Designa Subnät C Eftersom subnätet C nu är det största fortsätter vi med det. Fyll tabellen med information om detta subnät: Network Address Mask First Host Address Last Host Address Broadcast Vilken bitmask använder du: c) Designa Subnät B Eftersom subnätet B nu är det största fortsätter vi med det. Fyll tabellen med information om detta subnät: Network Address Mask First Host Address Last Host Address Broadcast Vilken bitmask använder du: d) Designa Subnät A Sidan 58 av 74

59 Eftersom subnätet B nu är det största fortsätter vi med det. Fyll tabellen med information om detta subnät: Network Address Mask First Host Address Last Host Address Broadcast Vilken bitmask använder du: 2. Koppla upp topologin a) Titta på topologi-bilden i början på denn lab och koppla upp datorer, routern och switchen enligt bilden. b) Vilken kabeltyp använder du mellan Host1 och Router1 och varför: c) Vilken kabeltyp använder du mellan Host 2 & 3 till switchen, samt mellan Router1 och switchen. Varför: d) Efter det att man ha kopplat upp en topologi är det alltid en bra att kontrollera det man gjort. Till kontrollerna hör att se till att länklampor har rätt färg (grön) och att kablaget är av rätt typ. I senare kurser kontrolleras även att korrekt ände av seriekablar använts. Vilken kabeltyp finns mellan Router1 Fa0/0 till Host 1? Vilken kabeltyp finns mellan Router1 Fa0/1 till Switch 1? Är alla dina routrar, switchar och datorer påslagna? 3. Konfigurera den logiska topologin Varje dators Default gateway-adress är adressen som datorerna använder för att skicka trafik till ett annat subnät än det man själv tillhör. Därför ges router-interfacet som vätter åt det aktuella LAN-et denna adress. Från adresserna du kom fram till tidigare, fyll i tabellerna nedan med IP-information om respektive dator: a) Host1 IP Address IP Mask Gateway Address Host2 IP Address Sidan 59 av 74

60 IP Mask Gateway Address Host3 IP Address IP Mask Gateway Address 4. Sätt adresser på datorerna a) Sätt korrekta adresser på Host 1 b) Sätt korrekta adresser på Host 2 c) Sätt korrekta adresser på Host 3 5. Verfifiera konnektiviteten a) Försäkra dig om att instruktören har laddat in konfigurationen på din router. Switchen kan ha sin default-konfiguration. b) Använd tabellen nedan för att försäkra dig om att konnektivitet i nätet finns. Om något inte fungerar: anteckna och åtgärda det. Din topologi-bild kommer väl till pass då! Från Till IP Adress Host1 Gateway (Router1, Fa0/0) Host1 Router1, Fa0/1 Host1 Host2 Host1 Host3 Host2 Host3 Host2 Gateway (Router1, Fa0/1) Host2 Router1, Fa0/0 Host2 Host1 Host3 Host2 Host3 Gateway (Router1, Fa0/1) Host3 Router1, Fa0/0 Host3 Host1 Ping-Resultat I ovanstående scenario, hur kan man upptäcka om default gateway är felaktig? Sidan 60 av 74

61 6. Felsökning Be din instruktör att introducera ett eller ett par fel i din uppkoppling/konfiguration. För att åtgärda felet: Inspektera visuellt till att börja med, använd sedan ovanstående tabell för att hitta var felet ligger. a) Vilka fel introducerades? b) Vilka lösningar föreslår du? c) Genomför dina förslag tills dess att allt fungerar som det ska. 7. Labben är klar. Dags att städa! Sidan 61 av 74

62 Konfiguration för router 1 (läggs in av instruktören) no service password-encryption no ip domain-lookup hostname Router1 enable secret cisco! interface FastEthernet0/0 description connection to Host1 ip address no shutdown! interface FastEthernet0/1 description connection LAN ip address no shutdown! ip classless ip http server! banner motd % ******************************************************************* This is Eagle 1 lab router Router1. Authorized access only. ******************************************************************* %! line con 0 password cisco! line con 0 password cisco login line aux 0 line vty 0 4 password cisco login! end Sidan 62 av 74

63 Lab 12: Konfiguration av nätverk Topology Diagram Detta ska du lära dig Grundkonfiguration av en Cisco router Konfigurera inloggning till en router Konfigurera router-interface Spara undan routerns konfigurationsfil Grundkonfiguration av en Cisco switch Detta behöver du: 1 Cisco router 1 Cisco switch 3 PC 1 ljusblå konsollkabel 6 raka kablar 1 korsad kabel Bakgrund I den här laborationen skall en router och en switch grundkonfigureras. Några saker att tänka på: Ändringar i konfigurationen börjar gälla så fort du trycker <ENTER> Ändringar måste sparas i NVRAM för att finnas kvar efter en omstart Sidan 63 av 74

64 Konfigurationen kan även sparas till en separat textfil Konfigurationen av en router och en switch påminner starkt om varandra 1. Subnetting a) Du har givits subnätet /24. Låna 4 bitar för att husera subnät och fyll i tabellen nedan: Maximalt antal subnät: Maximalt antal datorer per subnät: # IP Address: Subnet First host address Subnet mask: Last host address Broadcast Före du fortsätter, kolla adresserna med instruktören. Han kommer att tilldela dig ett subnät. 2. Koppla upp din topologi Kontrollera din topologi-bild och koppla upp därefter. Se till att även koppla in konsollkablar till routern och till switchen. Notera att switchens konsollkabel uttag finns på baksidan av switchen. 3. Konfigurera routern Starta igång Tera Term Pro på datorn. Om nedanstående text syns på skärmen, svara No Would you like to enter the initial configuration dialog? [yes/no]: no Press RETURN to get started! Router> Sidan 64 av 74

65 a) Från USER Exec Mode, ta dig till Privileged Mode genom att skriva: enable <ENTER> b) Vilka två kommandon kan användas för att lämna Privileged Mode? och c) Vilket kortkommando kan användas för att ta sig till Privileged Mode? d) Ta dig till Global Configuration Mode. Vilket kommando använde du? e) Sätt host-name till Router1. Vilket kommando använde du? f) Skapa en MOTD (Message Of The Day)-banner med en lämplig text. Du kan få hjälp om kommandot banner genom att skriva banner?. g) Lösenord för inloggning kan sättas på flera olika ställen beroende på hur man vill ha kontakt med routern. Observera att om du glömmer att sätta lösenord på till exempel AUX innebär detta att den vägen är öppen (och inte stängd som man kanske skulle önska) h) Skapa lösenord för Privileged Exex Mode. Detta är den typ av lösenord man måste fylla i om man skriver enable på router/switchen. Det finns två typer av lösenord, en dålig och en bättre. Den dåliga varianten sätts med kommandot enable password <lösenordet> och den bättre med enable secret <lösenordet>. Den bättre varianten använder sig av MD5hashning för att skapa lösenordssträngen. Sätt lösenordet till cisco på din router (med den säkra modellen såklart). i) Skapa lösenord för konsoll-access, som är den typen av access man får om man ansluter en konsollkabel till routern/switchen. För att sätta detta lösenord behöver du första ta dig från Privileged Mode till Line Mode. Sätt lösenordet till class enligt nedan: Router1(config)# line Router1(config-line)# Router1(config-line)# Router1(config-line)# console 0 password class login exit j) Vilket kommando använder du för att ta bort lösenordet för konsoll-access? k) Skapa lösenord för VTY'erna, som används för att få access genom Telnet och SSH. Om inget lösenord angetts till dessa ingångar kan man inte få access till dessa. Precis som med de två lösenordsvarianterna ovan, password och secret, är även Telnet och SSH två olika sätt att fjärrinlogga på en router/switch. SSH är sättet att föredra i alla lägen. För att sätta detta lösenord behöver du första ta dig från Privileged Mode till Line Mode. Sätt lösenordet till class enligt nedan: Router1(config-line)# Router1(config-line)# Router1(config-line)# Router1(config-line)# line vty 0 4 password class login exit l) Konfigurera routerns interface 1. IP-adressen som vi ger våra router-interface i detta fallet är de sista i det aktuella subnätet. Vilken adress ger du routerns interface Fa0/0: Sidan 65 av 74

66 Vilken ger du till Fa0/1: Vilken nätmask använder du: 2. Konfigurera routerns Fa0/0-interface: Router1(config)# interface fa0/0 Router1(config-if)# description Länk till Host 1 Router1(config-if)# ip address adress mask Router1(config-if)# no shutdown Router1(config-if)# exit Vänta på att interfacet skall bli aktivt. Det kommer då att stå: *Mar 24 19:58:59.602: %LINEPROTO-5-UPDOWN: Line protocol on Interface FastEthernet0/0, changed state to up 3. Konfigurera routerns Fa0/1-interface: Router1(config)# interface fa0/1 Router1(config-if)# description Länk till switchen Router1(config-if)# ip address adress mask Router1(config-if)# no shutdown Router1(config-if)# end Router1# 4. Konfigurera datorerna a) Öppna nätverks-inställningarna på dina 3 datorer och ge dem Ip-adresser. Välj de första lediga adresserna på respektive LAN till dina datorer. b) Fyll i IP-adress, Subnätmask samt Default Gateway på alla datorer. c) Kontrollera dina inställningar genom att i en Windows-terminal 5. Kontrollera konnektiviteten a) Testa att skicka ping från Host 1 till alla andra enheter. Glöm inte routerns interface. Om något inte fungerar: åtgärda 6. Spara konfigurationsfilen När allt fungerar är det dags att spara konfigurationsfilen på routern. Som det är just nu försvinner den om du startar om router eller om det blir ett strömavbrott. Den konfigurationen du ser på skärmen kallas running-config och är konfigurationen som routern använder för tillfället. Om routern startas om letar router under uppstarten efter en fil kallad startup-config. Genom att kopiera running-config till startup-config kan vi vara säkra på att samma konfiguration finns även efter en omstart. a) Skriv: copy running startup för att spara undan konfigurationen, eller förkortat copy run start. 7. Spara undan routerns konfigurationsfil Det är väldigt viktigt att ha backuper av sina konfigurationsfiler på ett annat ställe än just på routern. Det finns flera olika sätt att spara undan en konfigurationsfil från en router. Man kan markera text från Tera Term och kopiera till en textfil till exempel. Vi skall göra på det bästa sättet, nämligen att överföra konfigurationen till en TFTP-server. Sidan 66 av 74

67 a) Från någon av dina 3 datorer; starta igång en TFTP-server genom att klicka windowstangenten och skriva TFTP och trycka ENTER. b) Från Tera Term Pro, kopiera din running-config till TFTP-servern genom att skriva: copy run tftp <ENTER> Routern frågar efter lite filnamn och IP-adressen till datorn du har startat TFTP-servern på: 8. Grundkonfigurera switchen a) Flytta konsollkabeln från routern till switchen. Slå dig ner framför Tera Term Pro. Tryck på Enter tills dess att switchens kommandoprompt blir synlig. b) Lyckligtvis är konfigurationen av en router och en switch mycket likartade. Genom att titta på instruktionerna till routern ovan, konfigurera följande på switchen: 1. Hostname till LabSwitch 2. MOTD-banner till något lämpligt 3. Privileged Exec-lösenordet till cisco 4. Console-lösenordet till class 5. VTY-lösenordet för VTY'erna 0 till 15 skall sättas till class 6. Description skall sättas på interfacen enligt tabellen nedan: Router1 Interface Fa0/1 Fa0/2 Fa0/3 Description Länk till Router1 Länk till Host 1 Länk till Host 2 7. Spara konfigurationen till NVRAM så att den finns kvar efter en omstart. c) Kontrollera att routerns konfigurationsfil har sparats genom att på routern skriva kommandot: show startup. Om allt är rätt skall en konfigurationsfil skrivas ut på skärmen. Om inget skrivs ut har du inte sparat din konfiguration. Om konfigurationen skrivs ut korrekt, ta bort den genom att skriva: erase startup. d) Kontrollera att switchens konfigurationsfil har sparats genom att på switchen skriva kommandot: show startup. Om allt är rätt skall en konfigurationsfil skrivas ut på skärmen. Om inget skrivs ut har du inte sparat din konfiguration. Om konfigurationen skrivs ut korrekt, ta bort den genom att skriva: erase startup. 9. Labben är klar. Sidan 67 av 74