Mönsteråsgymnasiets Likabehandlingsplan

Transkript

1 Mönsteråsgymnasiets Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsår 2018/2019 Reviderad

2 Innehåll: 1. Vår vision 2. Lagar och begrepp 3. Personalens och elevernas uppdrag och ansvar 4. Främjande arbete 5. Kartläggning 6. Resultat av kartläggning/lägesbeskrivning 7. Förebyggande arbete 8. Övergripande mål för läsåret 2018/19 9. Åtgärdande arbete 10. Rutiner när kränkande behandling misstänks eller har inträffat A. båda parter är elever B. den/de som kränker är elev/er och den andra parten tillhör skolans personal C. den/de som kränker tillhör skolans personal och den andra parten är elev/er D. båda parter tillhör skolans personal Bilaga 1 Mall för incidentrapportering Bilaga 2 Årshjul 2

3 1.Vår vision På Mönsteråsgymnasiet visar alla varandra ömsesidig respekt. Vi tar hänsyn så att alla trivs på sin arbetsplats. Här har alla elever och all personal rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Skolan ska präglas av respekt för människors olikheter och vara en trygg plats för elever och personal genom att vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det innebär att det för elever och personal är förbjudet att: kränka elever eller personal genom tal, skrift eller symboler. Förutom tal, brev, lappar och klotter gäller det också kränkningar via medier som mobiltelefoner och internet. utsätta elever eller personal för våld, hot, utfrysning eller annan kränkande behandling. Alla händelser som strider mot svensk lagstiftning polisanmäls av rektor. 2. Lagar och begrepp Alla skolor i Sverige ska enligt Skollagen bedriva ett aktivt arbete mot diskriminering och kränkningar. Den 1 januari 2017 ändrades lagen om hur skolorna ska arbeta med sina aktiva åtgärder 1. De nya reglerna innebär en utvidgning jämfört med tidigare och omfattar numera samtliga sju diskrimineringsgrunder det vill säga kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder 2. Även om kravet att upprätta en årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling samtidigt togs bort finns det fortfarande en skyldighet att som skola främja lika rättigheter och skyldigheter hos alla elever. Det målinriktade arbetet som ska ske kring kränkningsärenden ska dessutom dokumenteras fortlöpande genom fyra aktiva steg: att undersöka, analysera, åtgärda och följa upp. Vi på Mönsteråsgymnasiet har valt att även fortsättningsvis beskriva vårt arbete i denna plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kränkning: menas att en elev känner att dennes värdighet blivit kränkt och där den kränkande behandlingen inte har koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier: upprepande handlingar som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier kan däremot vara att vid ett enstaka tillfälle tafsa på någon eller uttala oönskade sexuella anspelningar. Direkt diskriminering: innebär att elev särbehandlas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: menas att elev behandlas lika och med samma förutsättningar gällande de sju diskrimineringsgrunderna utan att hänsyn tas till varje individs förutsättningar och möjligheter. 1 Läs gärna mer på DO s (Diskrimineringsombudsmannens) hemsida. Lagändringarna finns även att läsa i Diskrimineringslagens tredje kapitel. 2 För en mer ingående förklaring kring varje diskrimineringsgrund, se ex DO s hemsida. 3

4 När vi arbetar med aktiva åtgärder inom skolan innebär det att vi ska arbeta förebyggande och främjande inom ramen för vår verksamhet genom att genomföra ett fortlöpande arbete i fyra steg: 1. Undersök 2. Analysera 3. Åtgärda 4. Följ upp och utvärdera 3. Personalens och elevernas uppdrag och ansvar Alla som har skolan som sin arbetsplats har ett ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö. Detta gäller såväl personal som elever. Det yttersta ansvaret för att en LB plan upprättas, efterföljs och följs upp har rektor. Rektor är ansvarig för att informera nya elever och ny personal om skolans LB plan och för att information ges om trivselregler. Rektor är även ansvarig för att personalen får den utbildning som behövs för att kunna arbeta mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal som arbetar i skolan har ett ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och goda relationer både med andra i personalen, elever samt vårdnadshavare. All personal i skolan har skyldighet att ta del av LB planen samt att agera utifrån den. Elevhälsoteamet (EHT) stöttar skolans övriga personal i deras arbete för likabehandling. Gruppen arbetar med ärenden som anmälts in och följer den arbetsgång som beskrivs i planen. I början av det nya läsåret informerar rektor/eht all personal om den nya LB planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för kommande läsår. Den nya planen har tagits fram utifrån den analys och kartläggning som gjorts av innevarande läsårs plan. Elevhälsoteamet ansvarar för att ta emot och hantera förfrågningar/anmälda ärenden ifrån skolans personal och vårdnadshavare, rörande det åtgärdande arbetet. 4

5 4. Främjande arbete Främjande arbete för likas rättigheter riktas mot alla och bedrivs utan förekommer anledning samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet genom att vi alla bemöter varandra på ett trevligt sätt och med respekt. Ju mer vi arbetar främjande med bred förankring hos eleverna och personalgruppen, desto färre kränkningar sker. Att stärka främjande insatser innebär dessutom mindre förebyggande eller åtgärdande arbete framöver. Målet är att alla ska må bra i skolan. Elever, vårdnadshavare och personal ska känna till Mönsteråsgymnasiets plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (LB plan, LikaBehandlingsplan) och agera efter den. Vi uppmärksammar och följer upp: Elevnärvaro Klassklimat Respekt mot varandra Gruppindelning Språkbruk Identifierar platser på skolan som upplevs som otrygga Den som misstänker att någon blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska genast rapportera detta till mentor/lärare, kurator, rektor eller annan tillgänglig personal. Alla elever uppmanas att vara uppmärksamma på om klass /skolkamrater blir diskriminerade, trakasserade eller kränkta. Elever uppmärksammas kontinuerligt på det främjande arbetet, exempelvis genom diskussioner vid mentorstid/klassråd. Det främjande samt åtgärdande arbetet är också en återkommande punkt på dagordningen vid arbetslagsträffar. Exempel på våra främjande insatser Introduktionsperiod Nya elever deltar i en introduktionsvecka avsedd att få eleverna att känna sig trygga och lära känna sina klasskamrater och lärare. Samtal förs om trivsel och värdegrund. En aktivitetsdag på Ramsö genomförs för alla årskurser med syftet att ge eleverna möjlighet att lära känna varandra och skapa trygga grupper. Vissa klasser har ytterligare trivselarrangemang. Trivselregler Skolans ordningsregler ska vara inkluderande och möjliga att följa för alla. Rektorer går igenom dem med sina arbetslag, och lärare diskuterar dem sedan med sina elever på mentorstid, i början av terminen. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare till omyndig elev ska genomföras varje termin. Utvecklingssamtalen ligger tidigt under höstterminen. Syftet är bland annat att mentorerna ska lära känna alla nya elever och samtalen är framåtsyftande. Frågan om trivsel, trakasserier och kränkande behandling tas upp. 5

6 Hälsosamtal Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla år 1 elever, där kränkningar och trakasserier kan upptäckas tidigt. Alla elever erbjuds samtal med kurator vid behov. Gruppvägledning Kurator och skolsköterska leder olika slags grupper med eleverna med syfte att stärka respekten för allas lika värde. De arbetar förebyggande i klasser och grupper med fokus på värdegrund, och att stärka elevernas självkänsla och gruppen som helhet. Detta genom samtal och värdering och samarbetsövningar. Mentorstid I varje klass ska en del av mentorstiden användas till samtal kring situationen i klassen och på skolan vad gäller kränkande behandling, mobbning, rasism, diskriminering samt hot och våld. Alla elever ska ha kännedom om de sju olika diskrimineringsgrunderna. Varje månad ska en mentorstid ägnas åt ett klassråd där eleverna får ta upp för dem viktiga frågor. Elevhälsoteamet finns som stöd för mentorerna för att leda olika temadiskussioner på mentorstid. Arbetet kring värdegrund ska ske fortlöpande under året. Elevhälsoteam På skolan finns ett elevhälsoteam som träffas en gång per vecka. Frågor om bland annat kränkningar tas upp vid mötena, både förebyggande arbete och om inträffade händelser. Uppföljning av händelserna ska ske så fort som möjligt. Systematisk uppföljning av elevers närvaro sker. Gemensamma teman Kurator och skolsköterska anordnar gemensamma teman för eleverna i olika värdegrundsfrågor. Exempel på teman detta läsår är Våldets konsekvenser (höstterminen) för årskurs 1. Likabehandlingsplanen presenteras då ytterligare en gång vid detta tillfälle och eleverna uppmanas att signalera om någon behandlas illa på skolan. Ett annat tema är Droger i trafiken (vårterminen) för årskurs 2. Trygghetsenkät/skolmiljö Enkäter om trivsel och skolklimat genomförs varje år. Vi ser över miljöer som upplevs som otrygga av eleverna. Den psykiska och fysiska miljön ses över kontinuerligt för att öka trivsel och trygghet gällande till exempel lektionssalar, korridorer, matsal och utomhus. Nedskräpning och klotter motverkas aktivt och i detta arbete görs eleverna delaktiga. Lokaler och utemiljö är anpassade så att elever med olika former av funktionsnedsättningar kan delta i undervisningen på lika villkor. Bemötandefrågor Goda relationer mellan elever liksom mellan elever och personal är avgörande för ett förtroendefullt och tryggt skolklimat. Vid samtal om etiska frågor är bemötande och förhållningssätt viktigt. Eleverna ska ges möjlighet att regelbundet diskutera normer, attityder och hur goda relationer vårdas. Detta kan ingå i alla ämnen. Elevkåren Elevkåren är en förening utanför skolan, men som bedrivs i skolans lokaler. Elevkåren ordnar bland annat temadagar under läsåret för att öka trivseln och gemenskapen på skolan och för att skapa en god atmosfär. Projekt och aktiviteter Olika projekt/aktiviteter genomförs kontinuerligt på respektive program och i respektive klass där samtal och diskussion förs om olika teman kopplat till diskrimineringsgrunderna. 6

7 5. Kartläggning Syftet med kartläggningen är att få information om stämningen på skolan utifrån diskrimineringsgrunderna. På Mönsteråsgymnasiet arbetar vi på följande sätt för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Personalen skriver en incidentrapport om en incident inträffar. Rapporten följs därefter upp av elevhälsoteamet och fungerar som ett underlag för kartläggning av kränkningar. Mentor ansvarar för att frågor om upplevelsen av trivsel och likabehandling ställs till elev och vårdnadshavare vid utvecklingssamtal samt vid mentorstid med elev. Brukarenkät kring trivsel genomförs vartannat läsår av barn och utbildningsförvaltningen. Elevenkät kring trivsel och trygghet genomförs vartannat år av Mönsteråsgymnasiet. Aktualisering av elevernas sociala situation i skolan sker vid klasskonferenser varje termin samt vid arbetslagsträffar regelbundet under läsåret. Observation av individ och grupp sker kontinuerligt under läsåret av all personal. Varje elev erbjuds, under gymnasietiden, ett hälsosamtal med skolsköterskan där fokus ligger på elevens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Frågor gällande trivsel och trygghet ingår i detta samtal. För att kartlägga det gångna läsåret och huruvida målen uppnåtts genom det förebyggande och främjande arbetet så görs följande: Respektive arbetslag på skolan utvärderar planen och de mål som finns inskrivna mot slutet av vårterminen. Eleverna utvärderar planen tillsammans med sina mentorer på mentorstiden mot slutet av terminen. Elevhälsoteamet utvärderar planen gemensamt mot slutet av vårterminen. När planen utvärderats av alla elever och all personal på skolan sammanställs detta och den nya planen skrivs. 6. Resultat av kartläggning/lägesbeskrivning I maj 2018 genomfördes en trygghetsenkät som besvarades av 181 elever. 88,8 % av eleverna på skolan uppger att de trivs ganska bra eller mycket bra i skolan. 90,6 % uppger att de känner sig ganska trygga eller mycket trygga i skolan. Resultatet är bättre jämfört med föregående år (som då var 83 % respektive 79 % av de svarade eleverna som upplevde hög trivsel och trygghet). Kommentarer som förekommer till frågan om trivsel och trygghet i enkäten är bl.a. att de upplever negativ stress och att skolan känns otrygg då vem som helst kan ta sig in i skolan. 71,1 % av eleverna upplever arbetsro i årets enkät. Resultatet är sämre jämfört med föregående år (som då var 81 % av de svarande eleverna som upplevde arbetsro). Kommentarer som ges på frågan om arbetsro är bl.a. att det är stökigt runt pingisbordet och högljutt i matsalen. Däremot upplever eleverna att det är lugnt i klassrummen. Avseende frågan om man tycker att skolan arbetar för att stoppa kränkningar är resultatet näst intill oförändrat, från förra årets 81 % till årets resultat på 78 % av de svarande eleverna som upplever att alla former av kränkningar stoppas. De kommentarer som ges är bland annat att man inte märkt av 7

8 någon mobbning och utifrån det utgår från att skolans arbete är bra, men också en kommentar om att skolan inte alls tar till alla metoder som krävs för att stoppa mobbning. På frågan om man tycker att skolan arbetar för att stoppa alla former av diskriminering, svarar 79,5 % att det stämmer. Förra året var resultatet 83 %. Det framgår av en kommentar att elever blir diskriminerade av lärare på grund av religion och att man inte vet hur skolan arbetar med att förebygga diskriminering. 94,3 % av eleverna upplever att alla oavsett kön har lika stora möjligheter att utvecklas i skolan. Förra året var resultatet 88 %, således har resultatet förbättrats. Reflektioner personalteam: När det gäller skolans miljö anser personalen att skolan gjort en del förändringar som leder till bättre miljö, bland annat har skolmatsalen omöblerats och sofforna utanför rum 2519 har tagits bort. Dock skulle tryggheten kunna ökas om skolan inte var så öppen, för många in och utgångar finns. Personalen anser att det behövs ett mer kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågorna. De ger förslag på föreläsning om bemötande, öka kunskapen kring kränkningar och diskriminering via sociala medier. De upplever att det finns en ökad risk för skolans elever och personal att utsättas för kränkningar via sociala medier, vilket kan vara svårt att få kännedom om. Analys Elevernas upplevelse av trygghet och trivsel har enligt enkätsvaren ökat sedan förra läsåret. Vilket kan tolkas som att det förebyggande och främjande arbetet i kombination med kunskap från förra årets enkätstudie har givit resultat. En del elever upplever dock skolan som otrygg då det finns många in och utgångar. Denna fråga diskuteras på central nivå och framtill något beslut tas behöver vi tillsammans vara uppmärksamma kring obehöriga på skolan, även om detta inte är helt lätt då Komvux elever ofta varierar. Vi behöver också bli ännu bättre på att arbeta aktivt med att förhindra kränkande behandling och att agera när vi får vetskap om att någon elev blivit kränkt. All personal på skolan måste hjälpas åt med att uppmärksamma de elever som inte mår bra eller känner sig kränkta och anmäla detta till rektor/eht. Det är viktigt att personal vistas bland eleverna och på gemensamma ytor. När det gäller skolans arbetsmiljö i matsalen och under rasterna kommer klasserna till hösten 2018 äta vid olika tider, vilket förhoppningsvis bidrar till en lugnare miljö i matsalen. Elevkåren har som förslag att ordningsregler sätt upp vid pingisbordet. För att uppnå en ökad trivsel och trygghet arbetar vi vidare med de främjande arbetet som beskrivs ovan, men även nya insatser utifrån kartläggningen. De nya insatserna finns beskrivna nedan. 8

9 7. Förebyggande arbete I det förebyggande arbetet prioriteras de områden som vi efter våra kartläggningar anser vara riskområden eller riskfaktorer. Syftet är att avvärja och motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. En stor del av detta jobb innefattar därmed en kartläggning av verksamheten för att ta reda på var och när kränkning eller diskriminering faktiskt uppstått eller riskerar att uppstå. Liksom det främjande arbetet omfattar våra förebyggande insatser alla de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. 8. Övergripande mål för läsåret 2018/19 Att öka förståelsen för varandras olikheter och skapa en ökad trygghet i skolan. Ett fortsatt förbättrat resultat med målet att alla ska uppleva skolan som en plats fri från diskriminering och kränkande behandling, och att alla ska uppleva att skolan stoppar all förekomst av kränkningar och diskriminerande behandling. Öka elevers motivation och närvaro, vilket leder till en ökad möjlighet för eleverna att nå utbildningens nivå. Aktiva insatser läsåret 18/19 Att eleverna får kännedom om likabehandlingsarbetet, rutiner, ordningsregler på skolan etc. i början av höstterminen/vårterminen (ansvar: mentor/lärare). Elevernas upplevelse av trygghet och trivsel tas upp i samband med utvecklingssamtal och mentorstid kontinuerligt under läsåret (ansvar: mentor). Skyddsronder genomförs minst en gång/termin (ansvar: rektor/skyddsombud). Skolan ska utveckla arbetet med närvaro, med betoning på tidig upptäckt vid skolfrånvaro vilket ska leda till ännu bättre kontakt med elever, vårdnadshavare och kartläggning av orsaker så att rätt stöd kan sättas in (ansvar: rektor/eht). Elevhälsoteamet träffas en gång i veckan. Dessa diskuterar både förebyggande och främjande arbetet samt elevärenden. Elevhälsoteamet (kurator/skolsköterska) besöker arbetslagen regelbundet för att få en övergripande bild av klassrums och gruppklimat och eleverna situation på skolan. Det förebyggande arbetet dokumenteras och följs upp kontinuerlig under läsåret. 9. Åtgärdande arbete Mönsteråsgymnasiets åtgärdande arbete rör riktade insatser efter att kränkning, diskriminering eller trakasserier inträffat. Utgångspunkten är att all personal tydligt och konsekvent tar ställning mot alla former av kränkande behandling. Kränkningar och diskriminering dokumenteras och sedan följs upp. På detta sätt kan vi identifiera de områden där vi behöver arbeta mer förebyggande. Exempel på våra åtgärdande insatser Om personal i verksamheten uppmärksammar eller får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling ska detta anmälas och utredas av elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet genomför tillsammans med berörda lärare olika anpassningar och lösningar på de situationer som behöver åtgärdas. Eleverna har möjlighet att träffa skolans kurator och skolsköterska vid behov. Kuratorn/skolsköterskan leder riktade samtal och diskussioner i hel eller halvklass vid behov. 9

10 Kuratorn/skolsköterskan har riktade samtal med elever och vårdnadshavare vid behov. 10. Rutiner när kränkande behandling misstänks eller har inträffat A. Båda parter är elever All skolpersonal som får kännedom om eller misstänker att en elev upplever diskriminering, trakasserier eller kränkningar anmäler till ansvarig rektor, kurator eller skolsköterska omgående. Du som blivit eller blir kränkt, har misstankar eller vet om någon annan som blivit eller blir det, kontakta din mentor eller någon annan vuxen som du har förtroende för. Ansvarig rektor informeras av den som uppmärksammar/får kännedom om händelsen och beslutar om hur en utredning av det inträffade skyndsamt ska ske. Huvudmannen för utbildningen ska informeras av ansvarig rektor om ärendet. Skriftlig dokumentation görs på avsedd blankett. Dokumentationen sparas i tio år. Ansvarig rektor eller den som rektor delegerat till (vanligtvis kurator och/eller skolsköterska) utreder vad som har hänt genom att samtala med den som upplever sig vara utsatt. Rektor informeras om vad som framkommit. Är de inblandade eleverna omyndiga informeras vårdnadshavare av den som utrett ärendet. 1. Den som utreder har ett samtal med den utsatte där följande frågor ställs: Vad hände? Hur blev du utsatt? Vem/vilka utförde kränkningen? När sker kränkningarna? Var sker kränkningarna? Råd till den utsatte: Ge inte igen. Provocera inte. Tala om direkt ifall kränkningarna inte upphör. I samtalet skall det tydligt framgå att skolan inte accepterar någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Insatserna/åtgärderna dokumenteras fortlöpande av den som har genomfört samtalet. Vidtagna åtgärder ska följas upp av den som utreder inom de närmsta veckorna genom enskilda samtal med alla inblandade. Eleven informeras om hur vi går vidare samt att vårdnadshavare, rektor och elevvårdsteamet kommer att kontaktas för information om händelsen. 2. Mentor och/eller kurator, skolsköterska har enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen. Någon från elevhälsoteamet sitter med under samtalet och dokumenterar det (dag 1 3). Informera om vad ni fått veta och fråga om vederbörandes inställning. Ställ frågorna: När? Var? Hur? Tydliggör skolans inställning till kränkande behandling, att det inte är ett acceptabelt beteende att kränka någon samt att det omedelbart måste upphöra. Ge tillbaka ansvaret. Hur ska du göra för att få stopp på det? Kräv konkreta svar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. 10

11 Informera om att händelsen kommer att följas upp genom samtal, samt att vårdnadshavare och personal som bedöms berörda kommer att underrättas. 3. Samtal med vårdnadshavarna (dag 1 3) Både den/de som kränkt och den som har blivit kränkt får i uppdrag att själva berätta hemma. Sedan underrättar mentor eller kurator respektive vårdnadshavare om händelsen samt att denna kommer att följas upp. 4. Uppföljande samtal Mentor och/eller kurator, skolsköterska har uppföljande enskilda samtal med båda parter så länge det behövs för att säkerställa att den kränkande behandlingen har upphört. Om det kan anses lämpligt genomförs ett gemensamt samtal med alla inblandade. Om kränkningarna fortsätter, informeras rektor om detta och relevanta åtgärder sätts in för att få kränkningarna att upphöra. B. Den/de som kränker är elev/er och den andra parten tillhör skolans personal 1. Rektor har ett samtal med den utsatte där följande frågor ställs: Vad hände? Hur blev du utsatt? Vem/vilka utförde kränkningen? När sker kränkningarna? Var sker kränkningarna? Råd till den utsatte: Ge inte igen. Provocera inte. Tala om direkt ifall kränkningarna inte slutar. 2. Rektor eller annan ansvarig skolledare har enskilt samtal med den/de som kränkt. (dag 1 3) Informera om vad ni fått veta och fråga om vederbörandes inställning. Ställ frågorna: När? Var? Hur? Tydliggör skolans inställning till kränkande behandling, att det inte är ett acceptabelt beteende att kränka någon samt att det omedelbart måste upphöra. Ge tillbaka ansvaret. Hur ska du göra för att få stopp på det? Kräv konkreta svar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att händelsen kommer att följas upp genom samtal, samt att vårdnadshavare kommer att underrättas. 3. Samtal med vårdnadshavare (dag 1 3) Den/de som kränkt får i uppdrag att själva berätta hemma. Sedan underrättar rektor vårdnadshavare om händelsen samt att denna kommer att följas upp. 4. Rektor eller annan ansvarig skolledare har ett samtal med den som har kränkt och den som har blivit kränkt. Någon från elevhälsoteamet sitter med under samtalet och dokumenterar det (dag 1 3) Tala om vilka överenskommelser som gjorts med respektive part. Var tydlig med att skolan ser allvarligt på det som inträffat. 11

12 Försök komma fram till förhållningssätt som båda parterna kan acceptera. Klargör vad som händer om det upprepas. Avsluta med att redovisa en sammanfattning av vad man är överens om. 5. Uppföljande samtal (dag 3 5) Rektor har uppföljande enskilda samtal med båda parter så länge det behövs för att säkerställa att den kränkande behandlingen har upphört. Om det kan anses lämpligt genomförs ett gemensamt samtal med alla inblandade. C. Den/de som kränker tillhör skolans personal och den andra parten är elev/er All personal på skolan ska i sin yrkesutövning alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och rätt att vara sig själv. De ska skydda varje elev mot skada, kränkning och trakasserier. Personal ska ingripa om annan personal uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättigheter. Åtgärder när vuxna kränker elever Som kollega och chef reagerar man och påtalar hur man upplever situationen. 1. Samtal med berörd personal för att få dennes bild av situationen genomförs när elev, vårdnadshavare eller annan vuxen/personal anser att en kränkning har ägt rum (dag 1). Ansvar: Den som kontaktas/rektor. 2. Återkoppling sker till elev och vårdnadshavare av den som talat med den berörde i personalen (senast dagen efter samtalet med den vuxne). Ansvar: Den som har genomfört samtalet. 3. Uppföljning med elev/vårdnadshavare och den som har kränkt (inom en vecka). Rektor håller uppföljande enskilda samtal samt gemensamma samtal med alla inblandade och så länge det behövs för att säkerställa att det har skett någon förbättring enligt elev och vårdnadshavare. Åtgärder/resultat skall dokumenteras vid varje samtal. Upplevelser att reagera på Nedvärderande kommentarer eller elaka ord Skämt som sårar Sarkasmer och ord som inte elever förstår, men känner olust inför Jämförelser med kamraters beteende eller prestationer Fysiskt våld Båda parter tillhör skolans personal I detta fall hänvisas till kommunens plan för kränkande behandling som gäller för all anställd personal i kommunen. Reviderad av kurator. Planen revideras och uppdateras med enkäter och löpande dokumentation ifrån arbetslagen i juni 2019 (rektor/eht ansvarar). 12

13 Bilaga 1 Mall för incidentrapportering Datum: Vem rapporterar incidenten: Involverade elever (namn, klass): Beskriv händelsen kortfattat: När och var inträffade händelsen: Beskrivning av stöd/hjälp/andra åtgärder: Vidtagna åtgärder: Samtal har skett med de inblandade Vårdnadshavare är informerade Mentor är informerad Rektor är informerad Skolsköterska är informerad Kurator är informerad Förslag/vidtagna åtgärder (ifylls av rektor): Uppgiftslämnarens underskrift Namnförtydligande Rektors underskrift Namnförtydligande 13

14 Bilaga 2 Årsplan för arbetet med kartläggning och utvärdering av plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Hösttermin Händelse Ansvar Augusti Genomgång av LB plan åk 1 3 Mentor/rektor Genomgång av planen för personal, elever och föräldrar. September pågående fram till maj Elevhälsosamtal. Sammanställning av elevhälsosamtal genomförs av skolsköterska och analyseras av rektor/eht. Skolsköterska/rektor/EHT December Vårtermin Mars april Maj Juni Uppföljning i arbetslagen av planen. Elevenkäter genomförs. Analys av enkätsvar genomförs av rektor, elevhälsan, arbetslag och elever. Elever utvärderar målen i LBplan genom samtal med mentor. Personal utvärderar målen i LBplan. Planen revideras och uppdateras med enkäter och löpande dokumentation ifrån arbetslagen. Arbetslagsledare/kurator Rektor Mentor/rektor Rektor/kurator 14

15 MÖNSTERÅSGYMNASIET Torggatan MÖNSTERÅS , expedition 15