Mönsteråsgymnasiets Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad

Transkript

1 Mönsteråsgymnasiets Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad

2 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4. Främjande arbete 5. Kartläggning 6. Utvärdering av föregående års likabehandlingsarbete 7. Förebyggande arbete 8. Rutiner när kränkande behandling misstänks eller har inträffat A. båda parter är elever B. den/de som kränker är elev/er och den andra parten tillhör skolans personal C. den/de som kränker tillhör skolans personal och den andra parten är elev/er D. båda parter tillhör skolans personal 2

3 1. Inledning Vision På Mönsteråsgymnasiet visar alla varandra ömsesidig respekt. Vi tar hänsyn så att alla trivs på sin arbetsplats. Här har alla elever och all personal rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Vi accepterar inte någon form av kränkande behandling som mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, främlingsfientlighet, våld eller hot som förekommer i skolmiljön. Det innebär att det för elever och personal är förbjudet att: kränka elever eller personal genom tal, skrift eller symboler. Förutom tal, brev, lappar och klotter gäller det också kränkningar via medier som mobiltelefoner och Internet. utsätta elever eller personal för våld, hot, utfrysning eller annan kränkande behandling. Alla händelser som strider mot svensk lagstiftning polisanmäls av rektor. 2. Likabehandlingsplanens syfte Skolans likabehandlingsarbete regleras av Skollagen och Diskrimineringslagen: Skollag 2010:800 1 kap. 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. 6 kap. 8 Huvudmannen ska se till att varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avser att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 kap. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Diskrimineringslag 2008:567 1 kap. 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Likabehandlingsplanen ska vara ett stöd i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling och även ge en arbetsgång när kränkande behandling misstänks eller har inträffat. Den ska utvärderas och revideras återkommande varje läsår av elevhälsateam och elevkår. Likabehandlingsplanen har tagits fram i samarbete mellan skolledare, elevhälsateam, personal och elever på Mönsteråsgymnasiet. 3

4 3. Definitioner Kränkande behandling Kränkande behandling innebär att en elevs värdighet kränks utifrån skäl som inte har med diskrimineringsgrunderna att göra. Har kränkningen samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det istället trakasserier. Begreppet mobbning används inte längre i skollagen, men är en form av kränkande som innebär en upprepad negativ handling där någon eller några medvetet försöker skada någon annan fysiskt, verbalt eller psykosocialt. Kränkning kan bland annat innebära att någon blir utsatt för negativa handlingar såsom knuffar, slag, förstörda kläder och saker, ryktesspridning eller blir kallad öknamn. Det är också kränkande behandling när någon är avståndstagande och fryser ut en annan elev vilket exempelvis kan ske i form av att alla går när eleven kommer eller att eleven inte får vara med de andra i en grupp/klass. Det kan också ske genom suckar eller miner, såsom att himla med ögonen. Sociala medier är även viktigt att ha i åtanke i form av nätkränkningar där bilder eller förtal sprids. Vid kränkningar är det alltid den utsatte som har tolkningsrätt av det som upplevs. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre på grund av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet och uttryck. Inom skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering eftersom elever inte kan diskriminera varandra i juridisk mening. Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Till exempel att en elev med funktionsnedsättning inte ges möjlighet att följa med på utflykt. Indirekt diskriminering är när en elev missgynnas utifrån diskrimineringsgrunderna, genom att samtliga behandlas lika. Till exempel att alla elever serveras samma mat, då diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier innebär att en elevs värdighet kränks utifrån diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan elever utsätta varandra för. När personal trakasserar elever är det juridiskt förbjudet och betraktas istället som diskriminering. Trakasserier kan vara såväl synliga som subtila och kan till exempel uttryckas genom nedsättande språkbruk såsom fysiskt våld, elaka kommentarer, förtal, förolämpning, utfrysning, och olaga hot såväl muntligt som via sms och sociala medier. Vad gäller sexuella trakasserier så innefattar det alla beteenden med sexuell anknytning som uppfattas som obehagliga eller kränkande, både i ord och i handling. 4

5 4. Främjande arbete Det främjande arbetet syftar till att stärka förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver följaktligen inte utgå från identifierade problem eller riskfaktorer. Mönsteråsgymnasiets främjande arbete bedrivs systematiskt och långsiktigt, inbegriper alla på skolan samt är en del i det vardagliga arbetet. Mönsteråsgymnasiet arbetar främjande genom: att elever, vårdnadshavare och personal informeras om planen och att de kan hitta den på skolans hemsida. Mentorerna ansvarar för att elever vid skolstarten, och vårdnadshavare vid första samtalet, får information om planen och rektor ansvarar för att personal vid nyanställning också får information om densamma. att all personal i skolan visar lyhördhet gentemot eleverna och understödjer deras delaktighet, inflytande och utrymme i verksamheten. kompetensutveckling för personalen med syftet att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, samt hur skolan bör agera vid dessa tillfällen. att all personal på skolan ingriper mot våld, mobbning och annan kränkande behandling. att personalen ges tid att diskutera egna normer och förhållningssätt samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. att främja förståelse hos eleverna för andra människor och förmåga till inlevelse genom information och utbildning. att utbilda eleverna i etik och moral (värdegrund). Eleverna ska ges möjlighet att regelbundet diskutera normer, attityder, och hur goda relationer vårdas. Detta kan ingå i alla ämnen. enkätundersökningar bland eleverna om trivseln i skolan. att alla elever, oavsett kön, ålder, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder ges samma rättigheter och möjligheter. klassråd där frågor kring likabehandling kan behandlas. att vid inköp av läromedel se till att läromedlen inte förmedlar stereotypa bilder av barn och vuxna. att skolan medverkar aktivt till att bryta könstraditionella utbildningsval. att det i början av läsåret genomförs introduktionsdagar på Ramsö med syftet att ge eleverna möjlighet att lära känna varandra och skapa trygga grupper. att mentorerna under läsåret går igenom likabehandlingsplanen med eleverna. Eleverna ska ha kännedom om vart de kan vända sig och vilka rutiner som finns om kränkningar uppstår. Eleverna har fått möjlighet att regelbundet diskutera likabehandling, normer, attityder, och hur goda relationer vårdas. att kurator och skolsköterska har arbetat med gruppvägledning i klasser där det har funnits ett behov. Arbetet i klasserna har fokuserat på värdegrund, samarbetsövningar, att stärka elevernas självkänsla och gruppen som helhet. att det under läsåret har skett riktade tematiska förebyggande insatser bl.a. i årskurs 1 kring våldets konsekvenser. Likabehandlingsplanen presenterades då ytterligare en gång vid detta tillfälle och eleverna uppmanades signalera om någon behandlas illa på skolan. att skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla år 1-elever, där kränkningar och trakasserier kan upptäckas tidigt. att alla elever erbjuds samtal med kurator vid behov. 5

6 att vid utvecklingssamtal och kontinuerliga samtal ta upp frågan om trivsel, trakasserier och kränkande behandling. att vid kontroll av datorer speciellt titta efter bilder, filmer eller musik med kränkande innehåll. att lokaler och utemiljö är anpassade så att elever med olika former av funktionsnedsättningar kan delta i undervisningen på lika villkor. att den psykiska och fysiska miljön ses över kontinuerligt för att öka trivsel och trygghet gällande till exempel lektionssalar, korridorer, matsalen och utomhus. Nedskräpning och klotter motverkas aktivt och i detta arbete görs eleverna delaktiga. att samarbeta med andra organisationer och myndigheter såsom socialtjänst, psykiatri, fritidsgårdar och fältsekreterare. 5. Kartläggning Syftet med kartläggningen är att få information om stämningen på skolan utifrån diskrimineringsgrunderna. På Mönsteråsgymnasiet arbetar vi på följande sätt för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Information om eventuell förekomst av kränkande behandling sker vid överlämning av elever som gått i årskurs 9 (grundskolan) och ska börja första året på gymnasiet. Personal skriver en incidentrapport om en incident inträffar. Rapporten följs därefter upp av elevhälsateamet och fungerar som ett underlag för kartläggning av kränkningar. Mentor ansvarar för att frågor om upplevelsen av trivsel och likabehandling ställs till elev och vårdnadshavare vid utvecklingssamtal. Brukarenkät kring trivsel genomförs vartannat läsår av Barn- och utbildningsförvaltningen. Elevenkät kring trygghet och trivsel genomförs vartannat år av Mönsteråsgymnasiet. Aktualisering av elevernas sociala situation i skolan sker vid klasskonferenser varje termin samt vid arbetslagsträffar regelbundet under läsåret. Observation av individ och grupp sker kontinuerligt under läsåret av all personal. Frågor om upplevelsen av likabehandling ställs till elev och vårdnadshavare vid utvecklingssamtal. 6. Utvärdering av föregående års likabehandlingsarbete Mönsteråsgymnasiets målformulering rörande likabehandlingsarbetet inför läsåret 2016/2017 var att: Alla elever ska trivas i skolan, känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. Alla ska uppleva skolan som en plats fri från diskriminering och kränkande behandling. I de fall kränkningar, diskriminering och annan behandling som strider mot likabehandlingsplanen ändå förekommer, ska alla elever uppleva att skolan hanterar och motverkar detta på ett aktivt och adekvat sätt. Det är således dessa mål som ska utvärderas. Syftet med utvärderingen är att få klarhet i huruvida föregående läsårs mål har uppfyllts och i vilken omfattning. Det som ligger till grund för utvärderingen är det underlag som skolan har samlat in löpande under året från 6

7 källor såsom brukarenkäter, utvecklingssamtal, observationer, incidentrapporter och klasskonferenser. Under vårterminen 2017 genomfördes en brukarenkät som besvarades av elever i alla kommunens skolor. I sammanställningen som gjorts framgår att det är 118 av Mönsteråsgymnasiets elever som besvarat enkäten (53 tjejer och 65 killar) enligt följande: Årskurs 1 36 elever Årskurs 2 12 elever Årskurs 3 31 elever IM 11 elever IMSI 24 elever (Fyra elever har av misstag skrivit att de går i olika klasser i grundskolan.) Förra året besvarade eleverna vid Mönsteråsgymnasiet en egen elevenkät om trivsel, där det framgick programtillhörighet. Det gör det inte på årets enkät, därav går det inte att göra en jämförelse med förra året avseende de olika programmens resultat. Avseende trivsel och trygghet var ett önskat resultat av arbetet att alla, eller minst att fler elever trivs och känner sig trygga på skolan jämfört med föregående läsår. Resultatet var att 79 % upplevde att de var ganska eller mycket trygga i verksamheten och 83% trivdes ganska eller mycket bra. Resultatet är sämre jämfört med föregående år (som då var 91% respektive 88% av de svarande eleverna som upplevde hög trygghet och trivsel). Det önskade resultatet kan därmed inte anses ha nåtts detta läsår. Kommentarer som förekommer till frågan om trygghet och trivsel i enkäten varierar, bl.a. framgår att lärarna inte är bra, att det tar lång tid att komma vidare från IM-programmet, samt att det är många elever med utländsk bakgrund i skolan som skapar otrygghet. Det framgår också av en kommentar att man inte trivs i sin klass. 81% av eleverna upplever arbetsro i årets enkät. Kommentarer som ges på frågan om arbetsro är bl.a. att matsalen och skolans korridorer upplevs som stökiga. Förra året var det 72,9% av eleverna som upplevde arbetsro, således har resultatet förbättrats. Arbetsro är en viktig förutsättning för att eleverna ska kunna inhämta och ta del av kunskap. I skollagen står det att utbildningen ska struktureras på ett sådant sätt att eleverna garanteras en trygg skolmiljö som präglas av arbetsro. Avseende frågan om man tycker att skolan arbetar för att stoppa kränkningar har resultatet förbättrats, från förra årets 78 % till årets resultat på 81 % av de svarande eleverna som upplever att alla former av kränkningar stoppas. De kommentarer som ges är bland annat att man inte märkt av någon mobbning och utifrån det utgår från att skolans arbete är bra, men också en kommentar om att skolan inte alls tar till alla metoder som krävs för att stoppa mobbning. En kommentar anger att manliga lärare kränker tjejer på skolan med onödiga kommentarer. På frågan om skolan arbetar för att stoppa alla former av diskriminering, svarar 83 % att det stämmer. Förra året var resultatet 81,1 % och resultatet har således förbättrats på frågan. Dock framgår av en kommentar att någon person tycker att lärarna diskriminerar tjejerna. 88% av eleverna anser enligt enkäten att både pojkar och flickor har lika stora möjligheter att utvecklas i vår skola. Också här är en kommentar att alla manliga lärare inte är bra. Förra året var resultatet på frågan om pojkar och flickor har lika goda möjligheter att utvecklas på 7

8 skolan, 93,5% av eleverna som upplevde detta. Resultatet har således försämrats på denna punkt. 7. Förebyggande arbete Mål: Att alla, eller minst att fler elever ska trivas och vara trygga i skolan kommande läsår. Att alla, eller minst att fler elever ska uppleva att flickor och pojkar har lika goda möjligheter att utvecklas på Mönsteråsgymnasiet. Ett fortsatt förbättrat resultat avseende elevernas upplevelse av arbetsro. Ett fortsatt förbättrat resultat med målet att alla ska uppleva skolan som en plats fri från diskriminering och kränkande behandling, och att alla ska uppleva att skolan stoppar all förekomst av kränkningar och diskriminerande behandling. Utifrån resultatet av årets elevenkät går det att utläsa att arbetet för trygghet och trivsel och arbetsro behöver intensifieras. Åtgärder är därför att: Personalen påminner eleverna om skolans ordningsregler. Undervisande personal har ett ansvar tillsammans med eleverna att se till att det är en gynnsam arbetsmiljö utan höga ljudnivåer. Skolmatsal och korridorer upplevs som stökiga och det är viktigt att eleverna kontinuerligt påminns om att bidra till en lugnare skolmiljö. Lärarna arbetar med studiero under undervisningsdagen och all personal påminner eleverna om lugn och ro i skolans utrymmen. Elevhälsoteamet arbetar mer aktivt med de aktiviteter som tidigare gjorts för att förbättra elevernas trivsel och trygghet. Introduktionsveckan för årskurs 1-eleverna kan utvecklas med bland annat samarbetsövningar och värderingsövningar för eleverna. Vid behov ha klassrumsplaceringar för årskurs 1-eleverna för att kunna hjälpa eleverna att förändra olika kamrat-/gruppkonstellationer i klassen. Rektor informerar åk 1 om kvalitetsarbetet och elevenkäterna för att understryka att skolan tar kvalitetsarbetet på allvar och att det är viktigt att alla besvarar enkäten på ett ärligt sätt för att vi ska få rättvisande svar. Av enkätresultaten framgår det att i åk 3 är det en något sämre trivsel och det är två kommentarer om att elever med utländsk bakgrund gör skolmiljön otrygg och otrivsam. Det framgår inte varför eller på vilket sätt det skulle vara så. I åk 2 ges en kommentar om att en del elever med utländsk bakgrund säger och gör kränkande saker. Det är svårt att veta exakt vad dessa kommentarer grundar sig på, är det en enstaka händelse, en enstaka elev, är det en särskild elev eller någon särskild grupp elever det syftar? Det som är viktigt är att förmedla en god värdegrund till alla på skolan, oavsett vem man är så ska alla bemötas och bemöta andra med respekt för att vi ska få en trivsam och trygg skola. På IM tycker man att tryggheten brister på grund av att man är orolig över sin framtid. För en del handlar trygghet således inte om trygghet i skolans lokaler, utan om avsaknad av trygghet gällande sin framtid. Dels kan detta lära oss att det kanske finns ett behov av att förklara syftet med frågorna som ställs i enkäten. Men dels är det också viktigt att förstå och respektera den oro dessa elever har och att vi som skola hjälps åt att lugna och trygga eleverna i att tiden på IM fyller ett syfte och att även om det skulle ta lång tid finns det oftast andra vägar att gå för att nå sina drömyrken. I årskurs två framkommer en kommentar om att lärarna har favoritelever och inte är professionella. Det är mycket viktigt att alla elever bemöts på ett korrekt sätt och inte diskrimineras på något sätt. 8

9 Lärarna ansvarar för att en god värdegrund (i enlighet med skolans likabehandlingsplan) förmedlas i den dagliga undervisningstiden och i klassrumsmiljön. All skolpersonal medverkar till att skolan blir en trygg plats genom att vara goda förebilder för hur man behandlar varandra, men också genom att uppmärksamma utsatta elevers behov av hjälp och stöd till rektor eller elevhälsoteam. Utifrån resultatet av elevenkäten går det att utläsa att resultatet kring hur man upplever att skolan hanterar kränkningar och diskriminering, har förbättrats jämfört med föregående år. Dock är vårt mål att alla ska uppleva skolmiljön fri från nedsättande behandling och det innebär att skolan måste arbeta mer aktivt för att stoppa kränkningar. Åtgärder är att: EHT behöver arbeta mer aktivt med de åtgärder som tidigare gjorts för att stoppa kränkningar och lärarna ansvarar för att en god värdegrund (i enlighet med skolans likabehandlingsplan) förmedlas i den dagliga undervisningstiden och i klassrumsmiljön. All skolpersonal medverkar till att skolan blir en trygg plats genom att vara goda förebilder för hur man behandlar varandra, men också genom att uppmärksamma eventuella kränkningar som sker på skolan och vidta de åtgärder som behövs. Lärarna kan också i undervisningssituationen behöva medvetet belysa att skolan är emot all form av diskriminering. Kommentaren om att manliga lärare kränker tjejer, som framkommer på en av enkäterna, är allvarlig. Det är dock svårt att veta om denna kommentar är representativ för flera elever då den endast förekommer som en enda kommentar. När enkäterna sammanställt årskursvis försvann denna kommentar, så troligtvis fanns den med i enkäterna som pga felaktigt ifyllda enkäter hamnade utanför årskursindelningarna (4 elever skrev att de gick i grundskoleklass). Att en elev upplever detta är dock tillräckligt allvarligt och det är viktigt att all personal påminner sig om diskrimineringsgrunderna och tar ansvar för att motverka diskriminering i skolan samt i undervisningen. På IM-programmet är resultatet procentuellt sämst på både frågan kränkning och om diskriminering. Det är bara elva elever som har besvarat enkäten, vilket påverkar procentsatsen. Eftersom resultatet inte är bra finns det dock skäl att lägga extra ansträngningar där för att säkerställa att ingen elev kränks av någon vuxen, och att eleverna får tydliggjort att det är totalt oacceptabelt att någon på skolan kränks och diskrimineras, samt att detta gäller både elever och lärare. Eleverna kan behöva påminnas om likabehandlingsplanens innehåll, men det kan också finnas skäl till mer värdegrundsarbete i den dagliga undervisningen. Det kan finnas en svårighet i att uppmärksamma kränkningar då Mönsteråsgymnasiet idag har många elever som talar andra språk än svenska. Innehållet i kommunikationen dem emellan och riktad till andra elever är svår att uppmärksamma. Vi är hänvisade till språkstödjare och andra elever. Vi bör därför intensifiera vår uppmaning till dem att genast kontakta någon i skolledningen eller elevhälsan om de uppmärksammar kränkningar på annat språk Elevkåren involveras även i fortsättningen i likabehandlingsplanens utformning samt i arbetet för att förhindra alla former av kränkningar på skolan. 9

10 8. Rutiner när kränkande behandling misstänks eller har inträffat A. Båda parter är elever När någon har råkat ut för kränkande behandling Du som blivit eller blir kränkt, har misstankar eller vet om någon annan som blivit eller blir det, kontakta din mentor eller någon annan vuxen som du har förtroende för. 1. Den som kontaktats har ett samtal med den utsatte där följande frågor ställs: Vad hände? Hur blev du utsatt? Vem/vilka utförde kränkningen? När sker kränkningarna? Var sker kränkningarna? Råd till den utsatte: Ge inte igen. Provocera inte. Tala om direkt ifall kränkningarna inte upphör. Den som har genomfört samtalet dokumenterar det som framkommit utifrån ovanstående frågor och bokar in en ny tid för uppföljningssamtal. Eleven informeras om hur vi går vidare samt att vårdnadshavare, rektor och elevvårdsgruppen kommer att kontaktas för information om händelsen. 2. Mentor och/eller kurator har enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen. Någon från elevvårdsgruppen sitter med under samtalet och dokumenterar det (dag 1-3). Informera om vad ni fått veta och fråga om vederbörandes inställning. Ställ frågorna: När? Var? Hur? Tydliggör skolans inställning till kränkande behandling, att det inte är ett acceptabelt beteende att kränka någon samt att det omedelbart måste upphöra. Ge tillbaka ansvaret. Hur ska du göra för att få stopp på det? Kräv konkreta svar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att händelsen kommer att följas upp genom samtal, samt att vårdnadshavare och personal som bedöms berörda kommer att underrättas. 3. Samtal med vårdnadshavarna (dag 1-3) Både den/de som kränkt och den som har blivit kränkt får i uppdrag att själva berätta hemma. Sedan underrättar mentor eller kurator respektive vårdnadshavare om händelsen samt att denna kommer att följas upp. 4. Uppföljande samtal Mentor och/eller kurator har uppföljande enskilda samtal med båda parter så länge det behövs för att säkerställa att den kränkande behandlingen har upphört. Om det kan anses lämpligt genomförs ett gemensamt samtal med alla inblandade. Om kränkningarna fortsätter, informeras rektor om detta och relevanta åtgärder sätts in för att få kränkningarna att upphöra. 10

11 B. Den/de som kränker är elev/er och den andra parten tillhör skolans personal 1. Rektor har ett samtal med den utsatte där följande frågor ställs: Vad hände? Hur blev du utsatt? Vem/vilka utförde kränkningen? När sker kränkningarna? Var sker kränkningarna? Råd till den utsatte: Ge inte igen. Provocera inte. Tala om direkt ifall kränkningarna inte slutar. 2. Rektor eller annan ansvarig skolledare har enskilt samtal med den/de som kränkt. (dag 1-3) Informera om vad ni fått veta och fråga om vederbörandes inställning. Ställ frågorna: När? Var? Hur? Tydliggör skolans inställning till kränkande behandling, att det inte är ett acceptabelt beteende att kränka någon samt att det omedelbart måste upphöra. Ge tillbaka ansvaret. Hur ska du göra för att få stopp på det? Kräv konkreta svar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att händelsen kommer att följas upp genom samtal, samt att vårdnadshavare kommer att underrättas. 3. Samtal med vårdnadshavare (dag 1-3) Den/de som kränkt får i uppdrag att själva berätta hemma. Sedan underrättar rektor vårdnadshavare om händelsen samt att denna kommer att följas upp. 4. Rektor eller annan ansvarig skolledare har ett samtal med den som har kränkt och den som har blivit kränkt. Någon från elevvårdsgruppen sitter med under samtalet och dokumenterar det (dag 1-3) Tala om vilka överenskommelser som gjorts med respektiver part. Var tydlig med att skolan ser allvarligt på det som inträffat. Försök komma fram till förhållningssätt som båda parterna kan acceptera. Klargör vad som händer om det upprepas. Avsluta med att redovisa en sammanfattning av vad man är överens om. 5. Uppföljande samtal (dag 3-5) Rektor har uppföljande enskilda samtal med båda parter så länge det behövs för att säkerställa att den kränkande behandlingen har upphört. Om det kan anses lämpligt genomförs ett gemensamt samtal med alla inblandade. 11

12 C. Den/de som kränker tillhör skolans personal och den andra parten är elev/er All personal på skolan ska i sin yrkesutövning alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och rätt att vara sig själv. De ska skydda varje elev mot skada, kränkning och trakasserier. Personal ska ingripa om annan personal uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättigheter. Åtgärder när vuxna kränker elever Som kollega och chef reagerar man och påtalar hur man upplever situationen. 1. Samtal med berörd personal för att få dennes bild av situationen genomförs när elev, vårdnadshavare eller annan vuxen/personal anser att en kränkning har ägt rum (dag 1). Ansvar: Den som kontaktas/rektor. 2. Återkoppling sker till elev och vårdnadshavare av den som talat med den berörde i personalen (senast dagen efter samtalet med den vuxne). Ansvar: Den som har genomfört samtalet. 3. Uppföljning med elev/vårdnadshavare och den som har kränkt (inom en vecka). Rektor håller uppföljande enskilda samtal samt gemensamma samtal med alla inblandade och så länge det behövs för att säkerställa att det har skett någon förbättring enligt elev och vårdnadshavare. Åtgärder/resultat skall dokumenteras vid varje samtal. Upplevelser att reagera på Nedvärderande kommentarer eller elaka ord Skämt som sårar Sarkasmer och ord som inte elever förstår, men känner olust inför Jämförelser med kamraters beteende eller prestationer Fysiskt våld D. Båda parter tillhör skolans personal I detta fall hänvisas till kommunens plan för kränkande behandling som gäller för all anställd personal i kommunen. 12

13 MÖNSTERÅSGYMNASIET Torggatan MÖNSTERÅS , expedition 13