Det går bra för Katrineholm

Transkript

1 Det går bra för Katrineholm Övergripande plan med budget Fastställd av kommunfullmäktige (KS-handling nr 46/2011) Foto: Thomas Selig

2 2 (61) Det går bra för Katrineholm Vi har sagt det förut och vi säger det igen: Det går bra för Katrineholm! Men vi ska också vara ärliga och tillägga: Det går inte bra för alla! Allför många är arbetslösa i Katrineholm. Våra ungdomar och invandrare är särskilt drabbade. Därför tar vi från majoriteten initiativ till ett jobbpaket som vi kallar Arbetslinjen. Syftet är att sätta fler i jobb och minska försörjningsstödet. Vi lever just nu i en etremt ekonomiskt osäker period. Finansiell oro råder och konjunkturen viker. Regeringen skriver ned prognoserna. Kommunernas skatteintäkter och statsbidrag minskar. Nu gäller mer än någonsin: ordning och reda i den kommunala ekonomin. Men därför är det också än viktigare att både fullfölja påbörjade projekt och se framåt och göra de strategiskt kanske helt avgörande vägvalen. Vi lägger nu fast nämndernas budgetramar som vi tog fram i våras. Den mycket omfattande ombyggnaden av Lövåsens äldreboende fortsätter. Vi fortsätter också att investera ytterligare för framtiden i våra kärnverksamheter och i infrastrukturen. Vision 2025 Katrineholm Läge för Liv & Lust är vårt avstamp inför år Kommunens linje är fortsatta satsningar för Liv & Lust. I detta ingår att värna och utveckla traditionella områden som skola, omsorg och trygghet samt kultur och fritid. Men avstampet innebär även en ny samhällsbyggnadsförvaltning med frågor om ortsutveckling på agendan. En ny sammanhållen förvaltning innebär ny kraft att förbättra och bygga ut vårt samhälle. En ny förvaltning får också möjligheten att utveckla servicen till näringslivet. Bostadsbyggandet är strategiskt viktigt. KFAB, vårt kommunala bostadsbolag, har viktiga uppgifter på den lokala bostadsmarknaden. Vår ambition från kommunen är att kunna anvisa nya intressanta områden för bostadsbyggande. Östra förbifarten, ett mycket viktigt infrastrukturellt samhällsbyggnadsprojekt, invigs under hösten Katrineholms Logistikcentrum är nu inne i sin hittills viktigaste fas, vilket innebär nya affärer (transporter och lageretableringar) under Valet 2010 resulterade i en ny majoritet och en koalition mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Inriktningen under 2011 har varit att för Katrineholms bästa bli överens om en politisk inriktning och att i en kommunplan enas kring de viktigaste frågorna för mandatperioden. Det första årets politiska samarbete har präglats av mycket god stämning. Den stämningen har även genomsyrat arbetet med budget Om Vision 2025 ska vägleda vårt arbete i det längre perspektivet, innehåller Kommunplan de mål som ska genomföras i varje årsbudget. Trots den ekonomiska osäkerhet som råder håller vi i 2012 års budget fast vid kommunplanens inriktning och ambitioner. Låt oss nämna två mycket viktiga löften. Vi ska behålla och utveckla den kvalitet vi har i äldre- och handikappomsorgen och vi ska öka måluppfyllelsen i skolan. Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande

3 3 (61) INNEHÅLL Inledning... 4 Utmaningar inför planperioden Ekonomiska förutsättningar... 6 Kommunens styrsystem och planeringscykel... 7 Organisationsöversikt... 9 Vision Målområden i Kommunplan Resultatmål och åtaganden för Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation Räkenskaper Övergripande driftbudget 2012 med plan Investeringsbudget Investeringsbudget fastigheter 2012 (KFAB) Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Tillkommande uppdrag Bilaga 1: Ekonomi- och upphandlingskontorets förteckning över genomförda ramjusteringar under beredningsprocessen Bilaga 2: Sammanställning av nämndernas underlag rörande investeringsbehov

4 4 (61) INLEDNING I januari 2010 infördes ett nytt styrsystem för Katrineholms kommun. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Utgångspunkten för planeringsarbetet inför planperioden utgörs av Vision 2025 och Kommunplan som fastställdes av kommunfullmäktige den 18 april 2011 och av det planeringsdirektiv som fastställdes av kommunstyrelsen den 27 april I kommunplanen anges de övergripande politiska målen för mandatperioden. Planeringsdirektivet innehåller anvisningar till nämnderna för planeringsarbetet inför planperioden samt vilka drifts- och investeringsramar som nämnderna har haft att utgå från i beredningen av sitt underlag för kommunens övergripande plan med budget. I enlighet med styrsystemet har nämnderna och bolagen därefter lämnat åtaganden i förhållande till de övergripande målen i kommunplanen och de ekonomiska ramarna i planeringsdirektivet. Nämndernas och bolagens åtaganden och övriga underlag har utgjort utgångspunkten för övergripande plan med budget I dokumentet ges inledningsvis en översiktlig bild av de förutsättningar som påverkar kommunens planering och budget samt av kommunens styrsystem och organisation. Därefter följer Vision 2025 och målområdena i Kommunplan I avsnittet därpå anges kommunens resultatmål för planperioden För varje målområde redovisas också förutsättningar och verksamhetsförändringar samt åtaganden för nämnderna och bolagen. Åtagandena är formulerade som mätbara nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för kommunens övergripande resultatmål. Åtagandena återspeglar därmed inte all den löpande verksamhet som bedrivs på förvaltningarna. Avsnittet därefter innehåller räkenskaper; drift- och investeringsbudget, resultaträkning, balansräkning samt kassaflödesanalys. Sist i dokumentet anges tillkommande uppdrag. I bilaga 1 finns ekonomi- och upphandlingskontorets förteckning över genomförda ramjusteringar under beredningsprocessen. Utmaningar inför planperioden Den svåra statsfinansiella situationen i främst USA och flera euroländer och den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna leder till en svagare global ekonomisk utveckling framöver. Kraften och varaktigheten på avmattningen är mycket osäker. Den internationella utvecklingen påverkar även Sverige negativt. Efter en stark återhämtning under 2010 och i början av 2011 bromsar den svenska ekonomin nu in under hösten Den svaga internationella utvecklingen innebär sämre utsikter för svensk ekonomi. Tillväten dämpas kraftigt, samtidigt som arbetslösheten stiger något under Den finansiella oron bedöms klinga av i takt med att osäkerheten kring skuldproblemen i USA och Europa minskar. Återhämtningen i Sverige bedöms därför åter ta fart från andra halvåret 2012 och framåt. Inbromsningen leder dock till att lågkonjunkturen blir mer utdragen jämfört med vad som förutsågs tidigare under året. Därmed får kommunerna och landstingen räkna med att skatteintäkterna de närmaste åren ökar långsammare än tidigare beräknat. Till en del kompenseras detta av att prisökningarna beräknas bli lägre. Med en svagare ekonomisk tillvät följer att sysselsättningens utveckling försvagas. Sedan slutet av 2009 har antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökat med uppemot 4 procent. En fortsatt uppgång förutses under andra halvåret i år. Men under 2012 avstannar denna utveckling och sysselsättningen minskar något under första halvåret, se diagram 2. Mot denna bakgrund stiger arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten beräknas uppgå till i genomsnitt 7,7 procent 2012 jämfört med 7,6 procent i år. Att ökningen inte blir större förklaras av att ett antal personer väljer att lämna eller inte träda in i arbetskraften när chanserna att få arbete minskar. I augusti 2011 var 9 procent av befolkningen i Katrineholm arbetslösa. Bland ungdomar är det ännu mer bekymmersamt, hela 15,4 procent av ungdomar mellan år var utan arbete. Eftersom ungdomar, i högre grad än den övriga befolkningen, inte hunnit kvalificera sig till a-kassan, innebär den höga ungdomsarbetslösheten även höga kostnader för försörjningsstöd. Under perioden januari

5 (61) till augusti 2011 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 34,1 mnkr, vilket är 2,5 mnkr högre än motsvarande period förra året. Även historiskt är årets nivå av utbetalt försörjningsstöd högre än på mycket länge. Totalt har 1245 hushåll fått försörjningsstöd under perioden. Även detta är en ökning med 15 procent jämfört med föregående år. Inom näringslivsutvecklingen är den fortsatta utvecklingen inom Katrineholms Logistikcentrum (KLC) en viktig fråga. Projektet övergår nu till driftfasen och en prioriterad uppgift framåt är att locka fler aktörer till området. Den kommande planperioden har kommunen flera stora investeringar inplanerade. Om- och tillbyggnationen av Lövåsens äldreboende kommer att vara en av de större investeringar som gjorts under de senaste decennierna. Befolkningsutvecklingen är av avgörande betydelse vid bedömningen av olika verksamheters behov. Diagrammet nedan visar trenderna för Katrineholm under de kommande 20 åren år 6-12 år år år år år 85-w år Diagrammet visar förändringen av antalet individer i olika ålderskategorier. År 2010 används som basår. Källa: SCB befolkningsstatistik. Det som syns tydligt är att antalet åringar kommer att öka kraftigt efter år Antalet åringar kommer att öka kraftigt redan under de närmaste åren beroende på att 40-talisterna kommer upp i den åldern. Denna ökning får dock inte så stora konsekvenser för de kommunala verksamheterna. Under de närmaste åren fortsätter minskningen av antalet ungdomar år vilket leder till minskade behov inom gymnasieskolan. Antalet barn i åldrarna 0-15 år kommer vara relativt konstant under de närmaste 20 åren. För närvarande finns ingen stor nyinvandring till Katrineholm. De flesta elever som kommer är asylsökande och avvisas efter några månader. I Katrineholm bor emellertid i dagsläget föräldrar, som sammantaget har ca 300 barn på annan ort, varav de flesta befinner sig i olika flyktingläger i Afrika. En lagändring från den 1 juli 2012 innebär att dessa barn kan återförenas med sina familjer och komma till Katrineholm.

6 6 (61) Framskrivningen baseras på antaganden om in- och utflyttning, antalet födda och döda. Det som är svårt i dagsläget är att bedöma den framtida omfattningen av anhöriginvandring. Den demografiska utvecklingen får stora konsekvenser för den kommunala verksamheten. Samtidigt sker också förändringar i människors beteendemönster och hur de kommunala tjänsterna efterfrågas. Det viktiga för kommunen, för att kunna hantera de kommande utmaningarna, är förmågan att omprioritera mellan olika verksamheter. Det är viktigt att ha beredskap att anpassa verksamheterna utifrån skiftande behov. Eftersom de totala resurserna är begränsade innebär framför allt de demografiska förändringarna att resurser behöver flyttas mellan olika verksamheter. Därmed är det också viktigt att öka förståelsen för helheten i det kommunala uppdraget både bland medborgare och anställda. Den demografiska utvecklingen påverkar också kommunen som arbetsgivare. En generationsväling är i antågande. Det är en av de framtida utmaningarna, att både attrahera rätt och ny kompetens till den kommunala sektorn och att fortsätta att attrahera och utveckla de medarbetare och ledare som idag finns i organisationen. Det handlar bland annat om att skapa karriärvägar, att erbjuda möjlighet att arbeta heltid i större utsträckning och att skapa mer fleibla möjligheter att utföra arbetet på. Som arbetsgivare är kommunen även beroende av att kollektivtrafiken fungerar tillfredställande till och från Katrineholm. Men det handlar också om att arbeta efter kommunens värdegrund respekt, öppenhet, tydlighet och tillit RÖTT. Vision 2025 tar fasta på lusten som drivkraft för skapande och utveckling. Den viktigaste förutsättningen framöver är att vi har medarbetare som väljer att arbeta och utvecklas hos oss och som känner arbetslust. Ekonomiska förutsättningar I detta avsnitt redogörs för de mer budgettekniska förutsättningar som ligger till grund för beräkningarna. Skatteintäkter och utjämning Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att skatteunderlaget under perioden ökar med 22,9 procent. Enligt den senaste prognosen (oktober 2011) uppgår skatteintäkterna och statsbidragen från den kommunalekonomiska utjämningen för Katrineholm till 1,667 miljarder kronor för Vid beräkning av skatteintäkter i budgeten används SKL:s prognoser för planperioden, vilka anpassats till befolkningstalet invånare. Pensioner Den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna, den sk. bromsen, innebär att kommunernas kostnader för pensionsutbetalningarna ökar under Kommuner och landsting garanterar att de bruttosamordnade pensionerna ska öka i takt med prisbasbeloppet. När den allmänna pensionen (inkomstpensionen) inte gör det, får kommunerna fylla på kompletteringspensionen. De bruttosamordnade pensionerna utgör ca 50 procent av de kommunala pensionsutbetalningarna och berör de som blivit pensionärer före år Beräkningen av pensionskostnader i budgeten utgår från en pensionsprognos från Kommunernas pensionsanstalt, KPA, som förvaltar kommunens pensioner. Löneökningar Vid beräkningen av löneökningar för kommande planperioden har prognos från SKL använts. Löneökningarna beräknas uppgå till 2,6 procent 2012, 3,5 procent 2013 och 3,7 procent 2014.

7 7 (61) Finansiering Förutom skatteintäkter och pensioner, finns det ett antal viktiga poster som påverkar den kommunala budgeten. Det handlar bl.a. om de skulder som kommunen har men även intäkter från de fordringar som kommunen har gentemot andra. Mellan kommunen och Katrineholms Fastighets AB finns förhållandet att kommunen får årlig ränta för reverslån, utställda till bolaget i samband med överlåtelse av verksamhetsfastigheter. Samtidigt betalar kommunen årlig hyra för nyttjande av verksamhetslokaler. Hyran baseras på ovan nämnda räntekostnad. Vid denna koncerninterna ränteberäkning har kommunen tillämpat en internränta för 2012 på 4,3 procent. Samma ränta tillämpas även för lån till Sörmlands Vatten och Avfall AB. Kostnaden för eterna lån baseras på en lånevolym om 245 miljoner kr med en genomsnittsränta på 2,75 procent. Komunen lämnar borgen till sina bolag enligt fastställda principer. Detta innebär att bolagens lånekostnader blir lägre. Kommunfullmäktige beslutade att fr.o.m ska bolagen betala en borgensavgift om 0,2 procent på det utestående borgensbeloppet. Vid beräkning utifrån den borgen som kommunen har utställt i dagsläget, uppgår den budgeterade intäkten till ca 1,8 miljoner kronor. Kommunens styrsystem och planeringscykel I januari 2010 beslutade kommunfullmäktige om ett nytt styrsystem för Katrineholms kommun. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet anger dock inte styrningens innehåll. Inriktningen i styrningen kommer istället till uttryck i de inriktningsdokument för övergripande planering som tas fram enligt styrsystemet. Dokumentet Övergripande plan med budget är ett sådant inriktningsdokument. Styrsystemet beskrivs mer utförligt i Styrsystemet i Katrineholms kommun (Kommunstyrelsens handling nr 1/2010, godkänd av kommunfullmäktige , 5). Orienteringskartan för styrning Styrsystemet i Katrineholms kommun utgår från att styrningen omfattar fyra steg, som visas i de fyra rutorna i orienteringskartan nedan: Orienteringskartan kan ses som en tankemodell för att tydliggöra att styrningen måste ta fasta på kommunens uppdrag och dem vi är till för. Styrningen har olika syften och ger svar på olika frågor i de fyra stegen: Vinst: Resultat: Produktion: Resurser: Vad får kommunmedlemmarna? Vad ger vi kommunmedlemmarna? Hur ska vi göra det? Vad behöver vi tillföra? Planering behövs för alla fyra stegen i orienteringskartan.

8 8 (61) Jämställdhetsintegrerad styrning En viktig utgångspunkt för styrsystemet i Katrineholms kommun är att styrningen ska vara genusmedveten. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i de ordinarie verksamheterna, såväl i alla led i beslutsprocessen som i utförande och i uppföljning. Planeringscykeln Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som ska tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen tas fram med start efter valet och anger övergripande mål, prioriteringar och större investeringar för perioden. Kommunplanen fastställs av kommunfullmäktige och ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet med nämndernas ramar fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet går ut till nämnder och bolag som svarar upp med åtaganden kopplade till de övergripande målen i kommunplanen. Nämndens underlag för övergripande plan med budget lämnas i slutet av augusti. I september sker beredning av övergripande plan med budget som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. Före december månads utgång fastställer nämnder och bolag sin planering med budget. I den övergripande planen med budget fastställs de ekonomiska ramarna för nämnder, bolag och kommunalförbund. I den övergripande planen med budget anges också mål och kriterier för god ekonomisk hushållning, både avseende finansiella mål och verksamhetsmål. Uppföljning i olika tidsperspektiv I styrsystemet anges hur verksamheterna ska följas upp i olika tidsperspektiv och i förhållande till orienteringskartan för styrning. Uppföljningen utgör ett viktigt underlag för planeringen. Under det löpande verksamhetsåret görs uppföljning i form av månadsuppföljning och delårsrapport. I månadsuppföljningen till kommunstyrelsen redovisas ekonomiskt läge och väsentliga verksamhetsavvikelser. Vidare följs ett antal nyckeltal från de olika verksamheterna. Uppföljningen av ett enskilt år görs i årsredovisning och bokslut. I samband med bokslutsberedningen presenterar nämnder och bolag en analys av föregående år för kommunstyrelsen. Den långsiktiga uppföljningen koncentreras till stegen resultat och vinst i orienteringskartan och fokuserar framför allt på verksamheternas effekter i förhållande till de övergripande målen. Alla verksamheter ska redovisa en långsiktig uppföljning i kommunstyrelsen vid något tillfälle per år. God ekonomisk hushållning Kommunerna ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning i verksamheten. Kommuner och landsting ska i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att nå en god ekonomisk hushållning har kommunen definierat finansiella- och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Kommunens övergripande finansiella mål om att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna och utjämning bör ses som en miniminivå. För en långsiktigt hållbar ekonomi bör kommunen ha ett överskottmål som motsvarar två procent av skatteintäkterna. Ett överskottmål om två procent

9 9 (61) medför att den ekonomiska stabiliteten i styrningen ökar och risken för akuta nedskärningar i verksamheten minskar. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för att få en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Förslag till finansiella mål resp. verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning utgörs av de åtaganden som särskilt markerats som mål för god ekonomisk hushållning. En utvärdering av målen för god ekonomisk hushållning görs både i delårsrapporten och i årsredovisningen. Organisationsöversikt Kommunkoncernen 1 1 Kommunens ägarandel anges inom parantes efter bolagsnamnet, dvs. för helägda bolag 100 procent och för delägda bolag en mindre andel.

10 10 (61) Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation 2 22 Samhällsbyggnadsförvaltningen bildas under Förvaltningens verksamhetsområde omfattar frågor som tidigare hanterats på förvaltningen Näringsliv och Tillvät, stadsarkitektkontoret, miljöförvaltningen och till viss del service- och teknikförvaltningen.

11 11 (61) VISION 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge: Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: Det geografiska läget strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. Sveriges Lustgård Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att väa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. I jämförelse med andra Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt För många människor är det läge för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. År 2025 sjuder Katrineholm av liv: Liv skapar liv, liv är tillvät och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust: Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: Arbete Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun. Lärande Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. God mat Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv.

12 12 (61) Lek, idrott och kultur I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron. Gemenskap Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet. MÅLOMRÅDEN I KOMMUNPLAN De övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan I kommunplanen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation RESULTATMÅL OCH ÅTAGANDEN FÖR I detta avsnitt redovisas kommunens resultatmål för planperioden Resultatmålen är formulerade utifrån målområdena i Kommunplan För varje målområde redovisas också förutsättningar och verksamhetsförändringar samt åtaganden för nämnderna och bolagen. Åtagandena är formulerade som mätbara nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för resultatmålen. För varje åtagande anges vilken eller vilka nämnder/bolag som ska arbeta med åtagandet, vilken målnivå som gäller för åtagandet 3 och hur ofta det ska följas upp 4. Dessutom anges källa, dvs. var underlag för nyckeltalet ska hämtas, resultat vid senaste mätning samt, om möjligt, en jämförelse med andra kommuner och i vissa fall över tid. Flera åtaganden är baserade på SKL:s undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), en årlig insamling av 39 mått 5 som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv - tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Katrineholms kommun deltar i KKiK sedan hösten I redovisningen av åtagandena används följande förkortningar: BIN BN KS KTN MHN STN SOCN Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden 3 I vissa fall anges inte målnivån mer specifikt än att förhållandet i fråga ska öka/minska eller kvarstå på samma nivå som tidigare. 4 De åtaganden som ska följas upp månadsvis redovisas till kommunstyrelsen i samband med månadsuppföljningen. 5 Inför KKiK-mätningen hösten 2011 har vissa KKiK-mått fått ett annat nummer än vid mätningen I övergripande plan med budget används den nya numreringen vid hänvisning till resp. KKiK-mått.

13 13 (61) VIAN VON KFAB KIAB KVAAB Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Katrineholms Fastighets AB Katrineholms Industrihus AB Katrineholms Vatten och Avfall AB Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillvät. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Resultatmål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuna skapas tillvät och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunfullmäktige har beslutat att en ny samhällsbyggnadsförvaltning ska bildas där samhällsbyggnadsfrågorna samordnas. Detta ska bidra till en större kundfokus och bättre service och bemötande av medborgare och företagare i samband med myndighetsutövning eller andra kontakter. Bildandet av den nya förvaltningen innebär att samhällsbyggnadsfrågorna samlas på en förvaltning. Idag finns frågorna på förvaltningen Näringsliv och Tillvät, stadsarkitektkontoret, miljöförvaltningen och till viss del service- och teknikförvaltningen. Den nya samhällsbyggnadsförvaltningen skapar förutsättningar för att driva orts- och näringslivsutvecklingen på ett effektivare sätt och utifrån en helhetssyn. Viktiga frågor för den nya förvaltningen handlar om att stimulera etablering av tjänsteföretag samt skapa förutsättningar för en fortsatt befolkningstillvät. Logistikcentrumprojektet går över från en byggnadsfas till en marknadsföringsfas, vilket i sig innebär en viss förändring inom organisationen. En prioritering är att få till en eller flera logistiketableringar. Den 2 maj 2011 trädde den nya plan- och bygglagen ikraft. Ändringen innebär stora förändringar i handläggningen av byggnadsnämndens ärenden. De nya reglerna innebär sammantaget nya åtaganden och uppgifter för både byggherren och byggnadsnämnden. Byggherren ska se till att kraven uppfylls och invänta byggnadsnämndens startbesked före igångsättning. Byggnadsnämnden ska vidare kalla byggherren till tekniskt samråd och slutsamråd. Innan ett byggnadsverk får tas i bruk ska byggnadsnämnden utfärda slutbesked för byggnaden. Det ställs också ökade krav på kommuniceringen med den sökande. Den nya lagen innebär förändrade arbetssätt och nya rutiner. Prognoserna när det gäller arbetslöshetens utveckling är osäkra. Därför behöver kommunen förbereda sig på en situation med fortsatt hög arbetslöshet. En stor ungdomsarbetslöshet och stora ungdomskullar innebär ett ökat tryck både på socialnämnden och på viadidaktnämnden. Kommunen påverkas också av förändringar av socialförsäkringssystemet. I Katrineholm har utbetalningarna av försörjningsstöd ökat under en flerårsperiod, under första halvåret 2011 med 11 procent. Antalet hushåll med försörjningsstöd kommer att vara på en fortsatt hög nivå under Den vanligaste orsaken till att man söker försörjningsstöd är att man är utan arbete. För att ta krafttag mot arbetslösheten lägger majoriteten förslag om att genomföra projektet Arbetslinjen under 2012 för att bidra till att öka antalet arbetstillfällen i Katrineholms kommun samt minska antalet försörjningsstödstagare. Projektet, som finansieras genom de 12 miljoner kronor som avsattes för kommande välfärdsutmaningar i bokslutet 2010, ska göra det möjligt för ca

14 14 (61) 100 personer med försörjningsstöd att få en anställning i kommunen under minst ett halvår. Målet är att andelen invånare i Katrineholm som har ett arbete och kan försörja sig själva ska öka. Utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar också behovet av andra kommunala arbetsmarknadsåtgärder och vuenutbildning. En viktig utmaning är att utveckla metoder och samverkan, mellan företag, myndigheter och icke statliga organisationer, för att kunna matcha och utbilda personer som står utanför arbetsmarknaden för att möta företagens arbetskraftbehov. Den nya Yrkeshögskolan och utveckling av Yrkesvu kommer att påverka Viadidakts verksamheter. En ambition är att få fler YH-utbildningar till regionen. Den pågående utökningen av Yrkesvu innebär ett större studerandeantal för Viadidakt. Ett större antal sökande till högskolor och universitet innebär ett ökat behov av lärmiljöer på hemmaplan. En utmaning för Viadidakt är att vidareutveckla sin roll som lärcentrum och den ledande aktören för samordning av verksamheter för lärande, stöd och utveckling i Sörmland. Den nya etableringslagen som trädde i kraft 1 december 2010 innebär att arbetsförmedlingen har fått större ansvar för nyanlända flyktingar och invandrare. Detta innebär en förändrad verksamhet för Viadidakt och en större samverkan med berörda aktörer. Det finns ett stort intresse från andra kommuner att ansluta sig till Viadidakts koncept för samhällsorientering för nyanlända. I Katrineholms kommun pågår en översyn av kollektivtrafiken bland annat utifrån den nya kollektivtrafiklagen som träder i kraft Den nya lagen innebär en omstrukturering av hela systemet för kollektivtrafiken genom avreglering och ett fritt marknadstillträde. I Sörmland pågår arbete med att bilda en ny regional kollektivtrafikmyndighet och framtagande av ett trafikförsörjningsprogram för länet. Samtidigt pågår översyner dels av den regionala tågtrafiken, dels av länets lokala och regionala busstrafik. Det pågår även politiska förhandlingar om en ny ansvarsuppdelning och kostnadsfördelningsmodell. År 2012 blir ett övergångsår då det hittillsvarande konsortialavtalet kommer att gälla. För Katrineholms kommun innebär det en utökning av budgetramen i förhållande till För Katrineholms kommun är kollektivtrafiken helt avgörande för regionintegrering och tillgång till en större arbetsmarknad. Kollektivtrafiken har också avgörande betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas också med en väl utbyggd kollektivtrafik. Målet i Kommunplan är att pendlingsmöjligheterna till och från Katrineholm för arbete och studier säkras genom en fortsatt satsning på såväl infrastruktur som kollektivtrafik. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar ( styva tidtabeller ) som ligger fast år efter år för att underlätta livs- och arbetsplanering. Ett annat mål i kommunplanen är att pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar, eempelvis anropsstyrd trafik. Den frågan har funnits med i Länstrafikens lokala översyn av kollektivtrafiken i Katrineholm. Förvaltningen Näringsliv och Tillväts roll i landsbygdutvecklingen har vidareutvecklats genom regelbunden närvaro i kransorterna enligt modellen Vallaprojektet. Förvaltningen har en koordinerande och lotsande roll med ett tydligt ansvar för genomförandet per kransort, som oftast sker i samverkan med lokala sockenråd, hembygdsföreningar och företagarföreningar. Nya regelverk från regering och riksdag och inte minst EU beräknas fortsatt få mycket stor påverkan för utvecklingen av miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet. Likaså får nationella tillsynskampanjer, vägledande rapporter m.m. betydelse. Inom miljöbalkens område kommer tillsynsarbetet under 2012 att inriktas mot förbättrad vattenkvalitet i sjöar och vattendrag i enlighet med vattendirektivet. Då det gemensamma målet inom EU till 2015 är God ekologisk och vattenkemisk status i allt inlands-, kust- och grundvatten ökar kravet på miljö- och hälsoskyddsnämnden att hantera en kraftig volymökning av godkännande av enskilda avloppsanläggningar. Fortsatt utbyggnad av gator och grönytor kommer att innebära ökade investerings- och skötselkostnader för service- och tekniknämnden under perioden. Den största ökningen sker dock när kommunen övertar ansvaret för genomfarten efter Östra förbifartens färdigställande. Övertagandet väntas ske under hösten 2012.

15 15 (61) Kostverksamheten kommer under hösten att behöva anpassa arbetet i relation till den nya skollag som trädde i kraft den i juli 2011 och som bland annat berör skolmåltider. Enligt den nya lagen ska eleverna erbjudas näringsriktiga måltider som lever upp till svenska näringsrekommendationer. För att möta kraven krävs fortsatt implementeringsarbete och samverkan mellan förvaltningar. Kostverksamheten påverkas även av de senaste tre årens demografiska utveckling. Planerad utbyggnad av totalt fem nya förskoleavdelningar kommer att leda till ökat behov av kostverksamhetens tjänster. Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Företagsklimatet ska förbättras BN, KS, MHN, SOCN, VSR Målnivå: NKI 6 70 Källa: SKL:s mätning Insikt. KKiK mått 34 Resultat tidigare mätningar: NKI 59 (2007), NKI 63 (2009), NKI 64 (2011) Jämförelse: Medelvärde för samtliga 50 kommuner inom SBA 7 ; NKI 63 (2007), NKI 66 (2009), NKI 67 (2011) Svenskt Näringslivs ranking av kommunen ska förbättras KS Målnivå: plats 145 år 2013 Källa: Svenskt Näringslivs kommunranking. KKiK kompletterande mått Resultat senaste mätning: plats 241 (2011) Nyföretagandet ska öka KS, VIAN Målnivå: Placering 160 Källa: Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket. KKiK mått 32 Resultat senaste mätning (2011): 5,5 nya företag per invånare, placering 178 (+ 68 plac.) Jämförelse: Katrineholm 3,7 nya företag per invånare (2010), medelvärde för samtliga kommuner i KKiK 5,3 nya företag per invånare (2010) Antalet ungdomar som startar UF-företag (Ung Företagsamhet) ska öka BIN Källa: Egen mätning Resultat senaste mätningen (Lå 2010/11): 127 elever Uppföljningen ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt 6 Nöjd-Kund-Inde 7 Stockholm Business Alliance

16 16 (61) Åtaganden Omsättningen och sysselsättningen inom besöksnäringen ska öka KS, KTN, MHN, VIAN Målnivå: Omsättningen inom besöksnäringen ska under en treårsperiod öka till 275 mkr. Inom samma period ska sysselsättningen öka till 250 årssysselsatta. Källa: TEM (turismekonomisk mätning). Resultat senaste mätning (2010): 216 mkr samt 189 årssysselsatta God tillgång på mark för näringslivsändamål. Omsättningen av etableringsmark ska öka KS Målnivå: Försäljning/uthyrning av beredd resp. oberedd etableringsmark ska öka Källa: Egen mätning Resultat senaste mätning (första halvåret 2011): Såld oberedd etableringsmark; kvm KIAB ska erbjuda närings- och föreningslivet lokaler och vara en aktör vid etablering och utveckling av verksamheter. Andelen nöjda hyresgäster ska öka KIAB Målnivå: NKI 69, KIAB eftersträvar att vara ett starkt varumärke, vilket motsvarar riktvärdet NKI 67 Källa: Egen kundundersökning Resultat senaste mätning (2008): NKI 62 Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka KS, VIAN Källa: SCB:s register Befolkningens utbildning Resultat senaste mätning (2010): I åldersgruppen år hade 33 % av kvinnorna och 22 % av männen någon form av eftergymnasial utbildning Jämförelse: Genomsnitt för riket; kvinnor 42 %, män 34 % Andelen ungdomar som går vidare till högre studier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka BIN, VIAN Källa: SKL Öppna jämförelser Resultat senaste mätning: 35,7 % (2010) Jämförelse: riket 40,8 % (2010) Uppföljningen ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

17 17 (61) Åtaganden Andelen förvärvsarbetande 8 ska öka KS, SOCN, VIAN Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. KKiK mått 31 Resultat senaste mätning (2009): Andelen förvärvsarbetande av befolkningen år var för kvinnor 69,5 %, för män 75,9 % Jämförelse: Genomsnitt för riket var för kvinnor 73,1 %, för män 76,2 % Arbetslösheten ska minska KS, SOCN, VIAN Källa: Arbetsförmedlingen Resultat senaste mätning: Antalet arbetslösa i åldrarna år; 443 kvinnor, 479 män. Öppen arbetslöshet 4,6 %, i åtgärder 4,3 %, totalt 8,9 %. Jämförelse: Total arbetslöshet; riket 6,1 %, Sörmland 7,9 %. Ungdomsarbetslösheten ska minska KS, SOCN, VIAN Källa: Arbetsförmedlingen Resultat senaste mätning (juli 2011): Antalet arbetslösa i åldrarna år; 104 kvinnor, 124 män. Öppen arbetslöshet 7,3 %, i åtgärder 7,1 %, totalt 14,4 %. Jämförelse: Total arbetslöshet; riket 9,5 %, Sörmland 13,3 %. Andelen ungdomar som går vidare till arbeten inom två år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka BIN, VIAN Källa: SKL Öppna jämförelser Resultat senaste mätning: 30,7 % (2010) Jämförelse: riket 32 % (2010) Uppföljningen ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m Andelen unga med arbetsmarknadsinsatser som går vidare till studier eller arbete ska öka VIAN Målnivå: Andelen ungdomar år, inom Viadidakts arbetsmarknadsinsatser, som går vidare till studier eller arbete ska öka med två procentenheter med 2010 som bas Källa: Viadidakt statistik från Accorda Resultat senaste mätning (2010): 30 % Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen med försörjningsstöd 9 ska minska STN, SOCN, VIAN Källa: Socialstyrelsens statistik. KKiK kompletterande mått Resultat senaste mätning (2010): 7,8 % Jämförelse: riket 4,4 % Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt 8 Som förvärvsarbetande räknas alla som har arbetat i genomsnitt minst en timme per vecka under november månad. Även de som var tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.e. på grund av sjukdom, ingår. Även företagare, dvs. personer som redovisat uppgift om aktiv näringsverksamhet, räknas som förvärvsarbetande.

18 18 (61) Åtaganden Andelen med försörjningsstöd som går vidare till studier eller arbete ska öka KS, SOCN, VIAN Målnivå: Andelen personer som är öppet arbetslösa och har försörjningsstöd som går vidare till arbete eller studier ska öka Källa: Treserva Resultat senaste mätning (första halvåret 2011): 4,7 % Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen studerande som klarar målen i svenska för invandrare, SFI, ska öka VIAN Målnivå: Andelen elever inom SFI spår 2 och spår 3 som får minst betyget godkänt ska öka Källa: SCB Resultat senaste mätning (2010): Andelen elever som fått minst godkänt på kurs 2b var 33 %, kurs 2c 44 %, kurs 3c 59 % och kurs 3d 68 % Jämförelse (genomsnitt för riket 2010): Andel som fått minst godkänt på kurs 2b var 35 %, kurs 2c 33 %, kurs 3c 34 % och kurs 3d 47 % Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuenutbildning ska öka VIAN Källa: Skolverkets statistik Resultat senaste mätning (2010): Andelen som fick minst betyget godkänt i kärnämnena var; Sv A 79 %, Eng A 82 %, Ma A 87 % Jämförelse: genomsnitt för riket Sv A 77 %, Eng A 81 %, Ma A 72 % (2010) Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Samtliga Källa: KKiK mått 15. (Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling?.) Resultat senaste mätning: 37 % av mapoäng (2010) Jämförelse: Medelvärde KKiK 44 % (2010) Antal byggklara tomter ska öka KS Målnivå: 60 st byggklara tomter för småhus i centralorten Källa: Egen mätning Resultat senaste mätning (april 2011): 19 st. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt 9 Andel personer i befolkningen som vid minst ett tillfälle under kalenderåret fått ekonomiskt bistånd. Som mottagare räknas alla personer i det hushåll som får stöd oavsett ålder.

19 19 (61) Åtaganden KFAB ska genom ett affärsmässigt synsätt erbjuda ett boende av god normal standard. Andelen nöjda hyresgäster ska öka KFAB Målnivå: NKI 75, KFAB ska vidmakthålla ett starkt varumärke, vilket motsvarar riktvärdet NKI 71 Källa: Egen kundundersökning Resultat senaste mätning (2008): NKI 71 Bredbandsyttäckningen ska öka 10 KS Målnivå: 5 % av kommunens yta ska ha bredbandstäckning 2012 Källa: Post- och telestyrelsen Resultat senaste mätning (våren 2011): 3,61 % Enskilda avlopp ska ha godkänd standard för att minska utsläppen av näringsämnen till sjöar och vattendrag MHN Målnivå: 200 godkända anläggningar per år Källa: Intern redovisning Resultat senaste mätning (2010): 55 godkända anläggningar Minskad klimatpåverkan KS Målnivå: Minst ton minskad CO 2 -utsläpp genom att Katrineholms Logistikcentrum möjliggör överföring av godstrafik till järnväg. Källa: Uppgifter från Van Dieren Maritime Resultat senaste mätning (2010): minskning ton CO 2 Andelen förnyelsebar energi ska öka i verksamheten och fler kostnadseffektiva sätt att spara energi ska implementeras STN Målnivå: Minska energiförbrukningen med 3 % genom att energieffektivisera minst en fastighet inom övriga idrottsplatser. Källa: Egen redovisning En hög andel miljöbilar i kommunkoncernen STN Källa: Andelen miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen. KKiK mått 37 Resultat senaste mätning (2009): 65 % Jämförelse: Genomsnitt kommuner som deltar i KKiK; 35 % Återvinningen av hushållsavfall ska öka Ägardirektiv KVAAB Källa: Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall. KKiK mått 36 Resultat senaste mätning (2009): 36 % Jämförelse: Genomsnitt kommuner som deltar i KKiK; 36 % Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt 10 Definitionen av bredband ändrades från 2 mb/s till 100 mb/s under början av Regeringen har mål om 100 mb/s till 90 procent av hushållen och företagen år 2020.

20 20 (61) Åtaganden Andelen miljöcertifierad nyinförskaffad IT-utrustning ska öka KS Målnivå: 30 % Källa: Leverantörens certifiering Resultat senaste mätning: Saknas Välvårdade parker STN Målnivå: Andelen invånare som tycker att parkerna i centrum sköts bra ska vara fortsatt hög Källa: SKL:s undersökning Kritik på teknik, genomförs vart tredje år Resultat senaste mätning: Andelen som tycker att parkerna i centrum sköts bra eller mycket bra var 75 % (2010) Jämförelse: Genomsnitt för de 94 kommuner som deltog i undersökningen var 63 % (2010) Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning STN Målnivå: 30 % ekologiskt, 5 % närproducerat samt att skola och förskola ska serveras vegetarisk mat 1 gång/vecka Källa: Egen redovisning Resultat senaste mätning: 7 % ekologiskt (2010) Månatliga utvärderingar per enhet kommer att inledas under planperioden. Jämförelse: Medelvärde KKiK 8 % ekologiskt (2009/2010) Svinnet av mat ska minska STN Målnivå: Kartlägga och mäta svinnet för att sedan minska det med 30 % vid införandet av Sapere-modellen Källa: Egen redovisning, första mätning görs 2012 Katrineholmarna 11 ska känna till platsens varumärke KS, KTN, VIAN Målnivå: 90 % Källa: Kulturundersökning 2012 Katrineholmarna ska känna till vad platsens varumärke står för KS, KTN, VIAN Målnivå: 50 % Källa: Kulturundersökning 2012 Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt 11 Med Katrineholmare avses nattbefolkning.

21 21 (61) Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Resultatmål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kultur- och turismnämndens ansvarsområden, kultur och turism, är nyckelområden för kommunens utveckling. Ett brett kulturutbud, med möjligheter till eget kulturskapande samt attraktiva evenemang, bidrar till att invånare väljer att stanna på orten och attraherar nya invånare. Ett livskraftigt kulturliv är de bästa förutsättningarna för en livskraftig kommun. Biblioteksverksamheten är en viktig del av det demokratiska samhället. Med utgångspunkt i det omgivande samhället ska biblioteket vara en attraktiv, synlig, tillgänglig, unik mötesplats och en kreativ medaktör för lärande, information och kultur. Informationen är fri och öppen på biblioteken och servicenivån är hög. Anpassning och service till medborgare med funktionshinder eller annat språk än svenska är viktiga områden. En hög servicenivå och ett bra bemötande är något som hela kommunen arbetar aktivt med. I hög servicenivå ingår högkvalitativa och välutvecklade e-tjänster via kommunens hemsida. Demografiska förändringar påverkar kultur- och turismnämndens verksamhet på flera olika sätt; bibliotekets verksamhet, mediainköp, lokaler, föreningsbidrag samt ungdomsverksamheten. I Kommunplan prioriteras kultur för barn och ungdomar. Under den tid då barn väer upp har samhället störst möjlighet att stimulera och utveckla ett livslångt kulturintresse. Alla barn och ungdomar ska ha likvärdiga möjligheter att få tillgång till kultur och att utveckla sina olika personliga förutsättningar. Satsningar på kultur på ungdomars egna villkor är av stor vikt för att ta tillvara ungdomars engagemang och deras möjlighet till inflytande. Under hösten 2011 kommer första delen av lokstallet att tas i anspråk. Det innebär att en scen nu finns för ungdomars kulturutövande liksom ett ungdomscafé. Etapp 2 av lokstallarna med fritidsgården står färdig under 2012 under förutsättning att Kommunfullmäktige beviljar investeringsmedel. Skateparken är färdigprojekterad och arbete pågår med färdigställande av detaljplan. Genom detta har en viss förskjutning skett i tid vad gäller byggandet av skateparken. Tidigast invigning nu är hösten Ett konstpedagogiskt arbete kommer att startas som ett led i att stärka samarbetet mellan skola och kultur. Genom att arbeta projektinriktat med ungdomar och stärka tillgängligheten till konsthallen och dess utställningar skapas ökad förståelse för den samtida konsten hos barn och unga. Det nya idrottspolitiska program som är under framtagande kommer att tydliggöra riktlinjer för Sportcentrums verksamhet riktad mot både medborgare, föreningsliv och kommunal verksamhet. Programmet kan leda till verksamhetsförändringar under planperioden.

22 22 (61) Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden En kulturplan upprättas för att skapa ett kulturliv präglat av mångfald BIN, KTN Målnivå: Minst 50 % ska 2014 tycka att kulturutbudet är ganska bra eller mycket bra. Källa: Kulturundersökningen Resultat senaste mätningen: 37 % (2011) Attraktiva miljöer och ett kvalitativt varierat utbud av verksamheter i Kulturhuset KTN Målnivå: 70 % ska vara nöjda med utbudet, 80 % ska uppfatta bemötandet som bra eller mycket bra Källa: Kulturhusundersökningen Resultat senaste mätning: 85 % nöjda med utbudet, 94 % uppfattar bemötandet som bra eller mycket bra (2011) Biblioteket ska erbjuda god service samt ett varierat mediautbud KTN Målnivå: Andelen besökare som är nöjda med utbudet samt andelen besökare som är nöjda med servicen ska vara fortsatt hög Källa: Kulturhusundersökningen Resultat senaste mätningen: 90 % uppfattade att biblioteket erbjöd god service samt ett bra och varierat utbud (2011) Ungdomarna ska vara nöjda med den verksamhet som Ung Kultur och Fritid bedriver KTN Målnivå: Andelen ungdomar som är nöjda med den verksamhet som Ung Kultur och Fritid bedriver ska senast 2014 uppgå till 80 % Källa: Enkätundersökning, första mätning genomförs i slutet av 2011 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Föreningsbidragen ska utvecklas så att barn och unga prioriteras KTN Källa: Egen redovisning, första mätning görs hösten 2011 Katrineholms kommun har en stark samverkan med föreningslivet för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige har beslutat KS, KTN, STN, VIAN Målnivå: NKI 60 Källa: Utvärdering eller enkät 2012 Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

23 23 (61) Åtaganden Djulöområdets attraktivitet ska öka KTN, STN Målnivå: 70 % ska vara nöjda med det utbud som erbjuds Källa: Kulturundersökning Resultat senaste mätning: 40 % (2011) Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Resultatmål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Bildningsnämndens huvudinriktning under perioden är att öka barns förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och förbättra elevernas måluppfyllelse i grundskola och gymnasium. Satsningar på en ökad samverkan med högskolor och universitet kommer att ske under planperioden, framförallt med fokus på forskning i skolvardagen. Införandet av ny skollag, nya läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan, med tillhörande nytt betygssystem och införandet av lärarlegitimation, kommer att innebära stora förändringar på såväl nationellt plan, som lokalt i Katrineholms kommun. Därtill kommer beslutet om en ny lärarutbildning. Införandet av lärarlegitimation kommer att medföra att endast lärare med legitimation i ett visst ämne får sätta betyg från och med Införandet av lärarlegitimitet 2015 kan komma att medföra svårigheter för mindre skolenheter att klara behörighetskraven i alla ämnen. Kartläggning över konsekvenserna utreds av bildningsförvaltningen. En omfattande kartläggning av personalens behörighet har påbörjats och konsekvensen av den nya lagstiftningen kommer med stor sannolikhet bli omflyttning av personal. Vi kommer troligen även att få fler lärartjänster som är delade mellan flera enheter. I Katrineholms kommun har elevunderlaget de senaste åren varit vikande. Den stora inflyttningen av nyinvandrade elever har delvis vägt upp detta men på landsbygden har elevunderlaget i kommunens grundskolor stadigt minskat. Även gymnasieskolan är inne i en period av elevminskning. Två friskolor har lämnat in ansökan att få starta verksamhet i Katrineholm; Lärande i Östergötland och Kunskapsskolan. Båda har erhållit tillstånd för start fr.o.m. lå 2012/13, Lärande i Östergötland för start av 1-9 skola och Kunskapsskolan för start av 4-9 skola. Detta kommer att innebära omfattande strukturförändringar för de kommunala skolorna. Inom ramen för sitt uppdrag, och att möta konkurrens från friskolor, ser bildningsnämnden ett stort behov av att utveckla IT-stödet inom grundskolan. Behoven innebär såväl utökning av antalet datorer för elever och lärare, som fortsatt kompetensutveckling i IT-kompetens för pedagoger.

24 24 (61) Under läsåret 2011/2012 träder den nya gymnasiereformen i kraft vilket innebär en tydligare skillnad mellan studieförberedande program och yrkesprogram. Det individuella programmet har ersatts av fem olika introduktionsprogram. I Katrineholm har en ny skola startat, Katrineholms Tekniska College, i nära samarbete med näringslivet. I samarbete med landstinget, arbetsförmedling, arbetsliv, högskola och utbildningsanordnare i Sörmland har ett Regionalt Vård- och omsorgscollege startat. Utveckling av ett lokalt Vård- och omsorgscollege pågår och ansökan om certifiering kommer att göras under läsåret 2011/2012. Grundsärskolan innefattar två olika utbildningar, grundsärskola och träningsskola. En reformerad gymnasiesärskola träder i kraft höstterminen En annan viktig förändring inom särskolan gäller elever med diagnosen autism. Enligt tidigare lagstiftning hade dessa elever rätt att mottas i särskolan. Denna möjlighet finns inte längre utan endast elever med funktionshindret autism och diagnosen utvecklingsstörning har rätt att mottas i särskolan. Då Kulturskolans verksamhet kvarstår i de gamla lokalerna på Malmgatan, finns ett stort behov av allmän lokalupprustning och möbelinköp. I takt med att verksamheten utvecklas med nya inriktningar och nya förväntningar från elever, krävs en förnyelse av scenteknik och musikinstrument. Bildundervisningen är fortfarande under uppbyggnad, vilket gör att investeringar måste göras i salarna. För närvarande finns ingen stor nyinvandring till Katrineholm. De flesta elever som kommer är asylsökande och avvisas efter några månader. I Katrineholm bor emellertid i dagsläget föräldrar, som sammantaget har ca 300 barn på annan ort, varav de flesta befinner sig i olika flyktingläger i Afrika. En lagändring från den 1 juli 2012 innebär att dessa barn kan återförenas med sina familjer och komma till Katrineholm. Eftersom det länge har rått osäkerhet kring detta har nämnden valt att behålla organisationen med en mottagningsenhet under Personalen fördelades ut till skolor med många nyanlända för att arbeta med svenska som andraspråk alternativt studiestöd på modersmålet. På så sätt har nämnden säkerställt en god beredskap och kan med kort varsel ta emot en större nyinvandring av barn och ungdomar. I det fall flertalet kommer till kommunen samlat med kort framförhållning, blir det dock en stor utmaning för bildningsnämnden att organisatoriskt och resursmässigt möta dessa barns/ungdomars olika behov. Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Personaltätheten i förskolan ska under planperioden öka BIN Källa: Skolverkets statistik. Resultat senaste mätning: 2010 var antal inskrivna barn per årsarbetare omräknat till heltidstjänster 5,5 barn/personal Jämförelse: riket 5,4 barn/personal Andelen nöjda föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare BIN Källa: BIN:s egen mätning med start 2012 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

25 25 (61) Åtaganden Andelen föräldrar som kan rekommendera Katrineholms kommuns pedagogiska 1-5 års verksamheter till andra ska öka BIN Källa: Bildningsförvaltningens brukarundersökning Resultat senaste mätning (2011): 3,5 (högsta värde 4,0) Alla transporter utförda av service och teknikförvaltningen med tung trafik till förskolorna ska upphöra STN Målnivå: All trafik har upphört under planperioden Källa: Egen utvärdering Andel elever som klarar de nationella proven i årskurs 3 och 5 ska öka BIN Källa: Skolverkets statistik. KKiK mått och 18B Resultat senaste mätningen (lå 2009/10): Årskurs 3 Matematik 71 % (flickor 70 %, pojkar 73 %) Svenska 78 % (flickor 88 %, pojkar 67 %) Årskurs 5 Engelska 73 % (flickor 87 %, pojkar 76 %) Matematik 76 % (flickor 82 %, pojkar 70 %) Svenska 75 % (flickor 71 %, pojkar 66 %) Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen elever och föräldrar som upplever att barn som så behöver får stöd för sitt lärande ska vara fortsatt hög och öka ytterligare BIN Källa: Bildningsförvaltningens brukarundersökning Resultat senaste mätningen (2011): (högsta värde 4,0) Frågan ställd Jag upplever att mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs från sina lärare : Föräldrar År 3; 3,17 År 6; 3,13 År 8; 2,83 Frågan ställd Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det : Elever År 3; 3,72 År 4; 3,78 År 5; 3,61 År 6; 3,65 År 7; 3,27 År 8; 3,4 Uppföljningen ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt 12 KKiK mått 18 kommer fr.o.m. mätningen 2012 avse årskurs 6 istället för årskurs 5.

26 26 (61) Åtaganden Andelen nöjda föräldrar som upplever att fritidshemmen stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare BIN Källa: Bildningsförvaltningens brukarundersökning Resultat senaste mätning (2011): 3,13 (högsta värde 4,0) Andelen nöjda föräldrar som upplever att skolan stimulerar deras barns lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare BIN Källa: Bildningsförvaltningens brukarundersökning Resultat senaste mätningen (2011): (högsta värde 4,0) År 3; 3,24 År 6; 3,13 År 8; 2,83 Uppföljningen ska uppvisa könsrelaterad statistik fr.o.m Kommunledningsförvaltningen ställer sin kompetens till bildningsförvaltningens förfogande KS Målnivå: 100 aktiviteter inom bildningsförvaltningens kärnverksamhet Källa: Stratsys Resultat senaste mätning: Saknas Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka BIN Källa: Skolverkets statistik. KKiK mått 19 Resultat senaste mätningen (2010): 81 % Jämförelse: riket 88,2 % Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andel elever (folkbokförda i kommunen) som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år inkl. IV-program ska öka BIN, VIAN Källa: SKL Öppna jämförelser. KKiK mått 21 Resultat senaste mätning (2010): 76,5 % Jämförelse: riket 75,9 % Uppföljningen ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen elever som erhållit högskolebehörighet inom fyra år ska öka BIN Källa: SKL Öppna jämförelser Resultat senaste mätning (2010): 86,5 % Jämförelse: riket 90,3 % Uppföljningen ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

27 27 (61) Åtaganden En hög andel nöjda föräldrar som upplever att särskolan stimulerar deras barns lust att lära BIN Källa: Egen mätning fr.o.m Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Resultatmål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. Förutsättningar och verksamhetsförändringar För vård- och omsorgsnämnden förväntas förändringarna avseende antal personer som behöver/ efterfrågar insatser fortsätta. Det gäller svängningar inom såväl handikappomsorg inkl personlig assistans som äldreomsorgens hemtjänst. Inom handikappomsorgen kommer antalet brukare i behov av daglig verksamhet att öka, det gäller även behovet av särskilda boendeplatser (nationell trend). Personer med mera komplea vårdbehov kommer att kräva en höjd kompetens hos personal. Landstingets neddragningar inom psykiatrisk vård har direktpåverkan i flera av handikappomsorgens verksamheter med ökad vårdtyngd som följd. Landstinget fortsätter inte att dela kostnad med kommunens handikappomsorg för brukare på psykiatriska behandlingshem. Ett antal brukare har redan återkommit till kommunen medan andra brukare kräver, för att kunna återkomma, ny kompetens och personalförstärkning. Inom äldreomsorgen beräknas behovet av demensplatser att öka. Ombyggnationen av Lövåsen fortskrider enligt plan. Till hösten 2012 öppnas tio 13 nya demensplatser på Lövåsen. På uppdrag av Länsstyrgruppen för närvård ska ett länsövergripande demensnätverk bildas med uppdrag att sprida och följa upp det reviderade länsgemensamma vårdprogrammet för demens. Äldreomsorgen fortsätter att utveckla det hälsofrämjande förhållningssättet. Samordnaren för stimulansmedel kommer att vara stöd för verksamheten inom äldreomsorgen i det hälsofrämjande arbetet. Utbildningssatsningar inom kost och nutrition pågår. Anhörigstödet utvecklas vidare inom såväl äldre- som handikappomsorgen. Innovationsprojektet fortsätter och en ny ansökan är gjord. Del ett utvecklade en modell för att ta tillvara personalens idéer om innovationer och klargjorde juridiken kring det. Del två handlar om entreprenörskap för idégivarna och att kommersialisera idéerna. 13 Uppgiften är ändrad i förhållande till kommunstyrelsens förslag, som då var tolv platser.

28 28 (61) Andra behovs- och verksamhetsförändringar som vård- och omsorgsnämnden hanterar är bl.a. ökat behov av sjukgymnast inom rehab.enheten, förstärkning av personalresurser nattetid inom vissa enheter samt utökning av antal områdeschefer (som arbetsmiljöåtgärd). Under 2012 kommer vård- och omsorgsförvaltningen också att hantera ett flertal större uppdrag och projekt. Detta gäller såväl nämndsinterna som kommungemensamma projekt/uppdrag. Förvaltningen behöver också arbeta mer strukturerat och tydligt kring säkerhet, tillgänglighet och kvalitetsfrågor inkl. fastighetsfrågor. Ett nytt dokumentations/verksamhetssystem kommer att kräva genomgripande utbildningsinsatser. Det som framförallt påverkar socialnämndens verksamhet inom målområdet är utvecklingen när det gäller arbetslöshet och enskilda människors möjlighet till egen försörjning. Kommunen påverkas också av utveckling och förändring av socialförsäkringssystemet. Arbetslöshet påverkar inte bara enskilda familjers ekonomi utan också deras övriga levnadsförhållanden. Antalet hushåll med försörjningsstöd kommer att vara på en fortsatt hög nivå under Antalet sociala kontrakt har ökat med 27 procent det senaste året och socialnämnden förväntar en fortsatt ökning år Detta innebär att verksamheten måste förändras och förstärkas. Verksamheten för våldsutsatta kvinnor, Frida, har haft en kontinuerlig ökning av ärenden genom åren. Det hedersrelaterade våldet har också blivit ett väande problem som kvinnofridsverksamheten och socialförvaltningen måste möta. Sårbarheten i kombination med ny problematik gör att kvinnofridsverksamheten behöver förstärkas och utvecklas. Mansmottagningen ger behandling till personer som har använt våld i nära relationer. Verksamheten har till stora delar finansierats genom medel från länsstyrelsen, vilket kommer att upphöra vid årsskiftet Det råder osäkerhet om verksamhetens fortsättning. Belastningen på hela socialförvaltningen är så pass stor att det eventuellt kan krävas omorganisationer, personalförändringar och effektiviseringar. Socialnämndens verksamhet kommer att lokaliseras till nya lokaler under augusti 2012 för att förbättra arbetsmiljön och ge en utökad service. Detta medför ökade kostnader och kommer att tillfälligt påverka den dagliga verksamheten. Det brotts- och skadeförebyggande arbetet ska vidareutvecklas genom dels gemensamma trygghetsfrämjande insatser mellan kommunala förvaltningar och bolag och dels genom utökad samverkan mellan polisen och kommunen. Det samverkansavtal som har tecknats mellan kommunen och polisen ska implementeras och ligga till grund för kommunens fortsatta trygghetsarbete. En trygghetsundersökning genomförs under hösten 2011 och resultatet från denna kan underlag för vidare prioriteringar. Tätare och kontinuerliga träffar med polisen kan snabbt påvisa om det uppstått några problem inom specifika områden. Stationsområdet är ett prioriterat område ur trygghetssynpunkt och ett samarbete mellan Jernhusen AB, Trafikverket, polisen och kommunen kommer att utvecklas. Under våren 2012 planeras en Trygghetsvecka där målet är att bidra till en tryggare miljö för medborgarna genom att arbeta aktivt med bland annat trygghetsfrågor i offentlig miljö genom eempelvis olika aktiviteter för äldre och yngre samt klottersanering.

29 29 (61) Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka VON Målnivå: Det genomsnittliga antalet vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar ska minska till 12 personer Källa: Egen mätning. KKiK mått 11 Resultat senaste mätning (2010): 13 personer Jämförelse: medelvärde KKiK 13 personer Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen som känner sig trygga med att Fiar-Malte finns att tillgå ska öka VON Målnivå: 92 % Källa: Egen trygghetsmätning. Mäts vartannat år Resultat senaste mätning (2009): 91 % Väntetiden till särskilt boende inom äldreomsorgen ska minska VON Målnivå: 18 dagar Källa: Egen mätning. KKiK mått 8 Resultat senaste mätning: 19 dagar (2007) Jämförelse: medelvärde KKiK 42 dagar (2007) Andelen trygga i sin bostad inom äldreomsorgen ska öka VON Målnivå: 94 procent Källa: Egen mätning, kvalitetsbarometern. Mäts vartannat år. Resultat senaste mätning (2007): 93 procent. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Antalet demensplatser ska öka VON Målnivå: nya demensplatser (efter tillbyggnad inom Lövåsens vårdboende) Källa: Egen mätning Resultat senaste mätning (2011): 96 lägenheter samt 8 lägenheter för korttid Totalt ska brukarnöjdheten inom handikappomsorgen öka VON Målnivå: NBI Källa: Brukarinde, Eternt företag ARC Research AB Resultat tidigare mätningar: NBI 2008 var 75,6. NBI 2010 var 74,4. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt 14 Uppgiften är ändrad i förhållande till kommunstyrelsens förslag, som då var 12 platser. 15 Nöjd brukar inde, sammanvägning av tre variabler.

30 30 (61) Åtaganden Andelen trygga i sitt boende inom handikappomsorgen ska öka VON Målnivå: 90 procent Källa: Brukarinde, Eternt företag ARC Research AB. Mäts vartannat år. Resultat tidigare mätningar: 87 % 2008, 89 % Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Öka andelen anställda inom vård- och omsorg med adekvat gymnasieutbildning genom Vård- och omsorgscollege BIN, VON Målnivå: 100 procent Källa: Egen mätning. Kartläggning sker hösten 2011 Öka andelen anställda inom vård- och omsorg med spetskompetens utöver gymnasiekompetens genom Vård- och omsorgscollege BIN, VON Målnivå: Målnivå anges efter kartläggning inför 2012 Källa: Egen mätning. Kartläggning av andel anställda med spetskompetens sker hösten 2011 Kommunledningsförvaltningen ställer sin kompetens till vårdoch omsorgsförvaltningens förfogande KS Målnivå: 100 aktiviteter inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet Källa: Stratsys Resultat senaste mätning: Saknas Andelen återaktualiserade ungdomar inom socialtjänsten ska minska SOCN, VIAN Källa: Egen mätning. KKiK mått 30 Resultat senaste mätning: Saknas Jämförelse (2010): Genomsnitt KKiK-kommunerna; 69 % Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd ska understiga 18 dagar SOCN Källa: Egen mätning. KKiK mått 9 Resultat senaste mätning: 18 dagar (2010) Jämförelse: medelvärde KKiK 14 dagar (2010) Alla ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen KS Målnivå: 100 % Källa: Ärendeuppföljning Resultat senaste mätning: Saknas Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

31 31 (61) Åtaganden Alla projekt ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen KS Målnivå: 100 % Källa: Projektuppföljning Resultat senaste mätning: Saknas Snabb klottersanering för ökad trygghet STN Målnivå: Mindre klotter ska saneras inom ett dygn, omfattande klotter inom en vecka Källa: Egen redovisning, mätning påbörjas hösten 2011 Antalet otrygga platser ska minska STN Källa: Egen redovisning i samarbete med polis och skola Resultat senaste mätning: Saknas Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Medborgarnas förutsättningar och behov skiljer sig åt. Alla oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, seuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, status, åsikt eller kön ska ges möjlighet att delta i samhället på lika villkor. En individs hälsa och levnadsvanor grundläggs tidigt i livet och kommer att påverka hur åldrandet se ut. Hälsosamt åldrande ingår i ett livsperspektiv som börjar i barnaår och pågår hela livet. Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning att eempelvis studera, arbeta och delta i samhällslivet är en förutsättning för att en god och jämlik hälsa ska uppnås. Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Hälsofrämjande och förebyggande arbete behöver ske samtidigt på flera olika nivåer och kan handla om såväl generella insatser på samhällsnivå som riktade insatser på gruppnivå. Det tar tid innan det går att se övergripande resultat och lönsamhet i de insatser som görs. Med lönsamhet menar vi att invånarna upplever ökad livskvalité och att hälsan ökar samtidigt som att samhällskostnaderna minskar. Kommunens verksamheter har stor betydelse för både den individuella hälsan och den samlade folkhälsan och påverkar invånarna genom hela livet. Därför krävs tvärsektoriell samverkan på såväl strategisk nivå som verksamhetsnivå. Viktigast är att arbetet inte ses som olika projekt utan som ett pågående långsiktigt arbete. Politiska beslut måste beredas och verkställas i nära samverkan över

32 32 (61) politikområdena. Föreningslivet, idéburna organisationer och inte minst kommuninvånarna behövs i arbetet mot en god och jämlik hälsa. Inom jämställdhetsområdet fortsätter arbetet för att nå de nationella jämställdhetspoliska målen genom strategin för jämställdhetsintegrering, Strategin innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i ordinarie sakfrågor, i alla led i beslutsprocessen och verksamheten genom att förändra normer, omfördela makt och resurser i den ordinarie verksamheten. Katrineholms kommun har beviljats stöd från SKL:s program för Hållbar Jämställdhet för att säkra hållbarheten i det sedan flera år pågående jämställdhetsarbetet. En rapport om Onödig ohälsa visar att det är tio gånger vanligare med dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning än hos den övriga befolkningen. Många undersökningar visar att man mår sämre om man inte kan delta i samhället som alla andra. Bland personer med funktionsnedsättning är en stor del av ohälsan inte kopplad till funktionsnedsättningen i sig utan till utanförskap, dåligt bemötande och andra saker som ligger i samhällets ansvar att påverka/förhindra. I regeringens nya strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken ses kommunernas arbete med att skapa förutsättningar för delaktighet och jämlikhet som mycket angeläget. Arbetet med enkelt avhjälpta hinder ska fortsätta med full kraft. SKL kommer under perioden att lägga ett särskilt fokus på idrottsanläggningar, skolor, vårdcentraler och handikapptoaletter. Utmaningarna i Katrineholm under de kommande åren handlar bland annat om att förbättra måluppfyllelsen i skolan, om att minska arbetslösheten inte minst bland unga, om att minska ojämlikhet i hälsa och om att främja tolerans och integration. Därför behöver kommunen bland annat: Skapa förutsättningar för en trygg uppvät och främja psykisk hälsa för barn och unga Arbeta för att alla ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet Fortsätta arbetet med genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling av kommunens verksamheter Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och goda levnadsvanor, särskilt för barn, unga och äldre Öka möjligheterna till social gemenskap för äldre Arbeta för att lokaler, utemiljöer, verksamheter och information ska bli tillgängligare genom eempelvis tillgänglighetsinventeringar I folkhälsoutskottet och tillgänglighetsutskottet pågår arbete med att ta fram ett inriktningsdokument för en god och jämlik hälsa i Katrineholms kommun som kommer att lyftas för beslut till kommunfullmäktige i början av Dokumentet kommer att ange prioriterade områden med tillhörande inriktningsmål med syftet att nämnderna ska sätta upp egna mål för arbetet utifrån givna ramar. Samverkan på såväl strategisk nivå som verksamhetsnivå är under utveckling i positiv riktning inom både folkhälso- och tillgänglighetsområdet. Barn- och ungdomsprojektet, som har pågått från januari 2009, kommer att avrapporteras i mars Katrineholms kommun är en av se kommuner i Sverige som har fått bidrag av Statens Folkhälsoinstitut för att driva ett projekt kring hälsofrämjande och förebyggande metoder som syftar till att främja barns och ungas hälsa, framförallt den psykiska hälsan. Projektet har följts av forskare från tema Barn vid Linköpings Universitet. Projektets arbete ska integreras i de berörda nämndernas/förvaltningarnas ordinarie verksamhet när projektet avslutas. Kommunstyrelsen har beslutat om projektdirektiv för projektet Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling. Syftet med projektet är att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter, att säkra styrningen av jämställda verksamheter. För detta ska metoder för inventering, kartläggning och analys implementeras i hela kommunkoncernen. Det långsiktiga målet är att kommunens bemötande, service och resursfördelning ska ske på lika villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar. Projektet sträcker sig fram till hösten 2013.

33 33 (61) Kommunstyrelsen har inlett ett arbete med att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. 16 Utmaningen framåt är att utveckla formerna för hur belysningen ska göras samt att involvera samtliga nämnder att arbeta på liknande sätt i sin ärendeberedning. Under planperioden är ambitionen också att utveckla metoder för att belysa ärendena ur ett jämlikhetsresp. barnkonventionsperspektiv. Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Alla ärenden ska belysas ur folkhälso-, tillgänglighets- och jämställdhetsperspektiv KS Målnivå: 100 % Källa: Ärendeuppföljning Resultat senaste mätning (delår 2011): 43 % Alla projekt ska belysas ur folkhälso-, tillgänglighets- och jämställdhetsperspektiv KS Målnivå: 100 % Källa: Projektuppföljning Resultat senaste mätning: Saknas Andelen barn och unga som mår bra ska öka Samtliga nämnder Källa: Liv & hälsa ung, nästa undersökning görs 2014 Resultat senaste mätning (våren 2011): I Katrineholms kommun anger 80 % av flickorna och 90 % av pojkarna att de mår bra. 17 Jämförelse: I länet anger 79,6 % av flickorna och 88,4 % av pojkarna att de mår bra (våren 2011) Antalet barn- och ungdomsgrupper som besöker biblioteket KTN Målnivå: 200 grupper/år Källa: Egen redovisning, första mätning hösten 2011 Antalet barn- och ungdomsgrupper som deltar i konstpedagogik KTN Målnivå: 50 grupper/år. Källa: Egen redovisning, första mätning 2012 Andelen medborgare med goda levnadsvanor ska öka (tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet) KS Källa: Hälsa på lika villkor, genomförs 2012 och 2016 Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt 16 Ett åtagande som fastställdes i Övergripande plan med budget Resultatet är en sammanslagning av elever i årskurs 7, 9 och andra året på gymnasiet.

34 34 (61) Åtaganden Ohälsotalet 18 ska minska KS Källa: Försäkringskassans statistik. KKiK mått 35 Resultat senaste mätning (november 2010): 35,7 dagar per år Jämförelse: medelvärde KKiK 33 dagar per år Andelen mat som lagas från grunden ska öka STN Målnivå: Ta fram ett nyckeltal som mäter hur stor andel mat som lagas från grunden. Andelen mat som lags från grunden ska under planperioden öka. Källa: Egen redovisning Andelen personer över 65 år på SÄBO 19 och i hemsjukvården som är undersökta för undernäring ska öka STN, VON Målnivå: 2012, 70 %, 2013, 100 % Källa: Senior Alert, första screening pågår 2011 Andel personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA 20 mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförts ska öka STN, VON Målnivå: 2012, 70 %, 2013, 100 % Källa: Senior Alert, första mätning pågår 2011 Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar 21 ska öka STN, VON Målnivå: 2012, 70 %, 2013, 100 % (enligt den enskildes önskemål) Källa: Egen mätning, nattfastan mäts två gånger per år för alla brukare inom SÄBO. Dietist STF Resultat tidigare mätningar: 39 % våren 2009, 40 % våren 2010, 43 % våren 2011 Ordinarie 22 personal inom Handikappomsorgen ska ha genomgått utbildning enligt Saperemetoden 23 STN, VON Målnivå: 2012, 100 % Källa: Egen mätning Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt 18 Summan av dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med sjuk- och aktivitetsersättning dividerat med befolkningen år. Alla dagar är omräknade till heldagar. 19 Särskilt boende 20 MNA, Mini Nutritional Assesment, är ett instrument som är särskilt anpassat för bedömning av näringstillståndet hos äldre. 21 Ökning från 11 tim 2011, till 13 tim Ej ledsagare och kontaktpersoner. 23 Rätten till din smak

35 35 (61) Åtaganden Valdeltagandet ska öka BIN, KS, VIAN Målnivå: 85 % röstande i kommunvalet Källa: Valmyndighetens statistik. KKiK mått 13 Resultat senaste mätning (2010): 82,5 % Jämförelse: genomsnitt riket 81,5 % Antalet digitalt delaktiga ska öka KS, KTN, STN, VIAN Målnivå: I Katrineholm ska 1742 personer 24 delta i aktiviteter i någon form (under perioden ) Källa: Egen redovisning av antal deltagare i aktiviteter Ungdomsverksamheten ska vara jämställd KTN Källa: Egen statistik Resultat senaste mätning (augusti 2011): 40,3 % flickor, 59,7 % pojkar Föreningsbidragen ska så långt som möjligt fördelas lika på kön KTN Källa: Egen redovisning, mäts första gången hösten 2011 Resultat senaste mätning: Mätning genomförs första gången 2011 Fler lekplatser ska rustas upp för att vara tillgängliga för funktionshindrade barn STN Målnivå: Tre av 35 lekplatser under planperioden Källa: Egen redovisning Fler övergångsställen ska tillgänglighetsanpassas STN Målnivå: Två per år Källa: Egen redovisning Resultat senaste mätning: Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt 24 Baserat på undersökningen Svenskar och internet.

36 36 (61) Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att leva visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Resultatmål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Under planperioden ökar kravet på samordning inom kommunkoncernen för att få en effektiv organisation som levererar rätt service till medborgare och organisationer. Kommunfullmäktige har beslutat att koncernstyrningen ska utvecklas och att en ny samhällsbyggnadsförvaltning ska bildas där samhällsbyggnadsfrågorna samordnas. Med anledning av dessa beslut kommer kommunchefens uppdrag att förändras. Kommunchefen ska ansvara för hela den kommunala organisationen med en ökad fokusering på kommunövergripande frågeställningar. I och med detta kommer kommunchefen inte längre att vara förvaltningschef på kommunledningsförvaltningen. Ett steg i samordningen inom kommunkoncernen är att införa shared business 25 vilket kommer att påverka kommunstyrelsens verksamhet. Som en följd av organisationsförändringen genomförs en översyn av kommunledningsförvaltningen. För service- och teknikförvaltningen som helhet kommer en organisationsöversyn att inledas under hösten 2011 med fokus på utveckling och effektiviseringar. Målet är främst en balanserad ekonomi men även ordning och reda och en starkare kontroll på verksamheten. Under kommande år ska en översyn göras av samtliga avtal (bl.a. arrendeavtal och avtal med föreningar). I översynen ingår även att utreda vilka effekter den nya samhällsbyggnadsförvaltningen har för förvaltningen. Ny kunskap och ny teknik ger utvecklade, snabbare och nya kommunikationsmöjligheter. Det medverkar i sin tur till att fler inom organisationen bär kommunens kommunikation utåt vilket medför att ett kommunikativt medarbetar- och ledarskap blir allt mer betydande. De allt större kommunikations- och informationsmängderna medför ett större krav på individers egen selektering. Denna filtrering sker främst via relationer och relationsmarknadsföring blir därför allt mer betydande. Kommunen bör i större utsträckning delta på de kommunikationsarenor där de vi är till för finns. Detta ställer ökat krav på djupare internkommunikation och förankring. För att dra nytta av den tekniska utvecklingen och de möjligheter som skapas blir utvecklingen av ett mer digitalt arbetssätt och e-förvaltning grundläggande. Den ökande förändringstakten i samhället ställer också krav på att i högre grad arbeta med ständiga utvecklingsprocesser som en del av det dagliga arbetet istället för att bedrivas som särskilda utvecklingssteg. Utmaningen är utveckling av delaktighet och medskapande bland medarbetare och medborgare. I enlighet med kommunens styrmodell och utvecklingen av tjänster kommer formerna för medborgarnas delaktighet och valmöjligheter att utvecklas vidare. För verksamheten innebär det fortsatt fokus på information, inflytande och delaktighet för en god dialogutveckling som i sin tur också ger stöd för handling. 25 Med shared business avses här ett gemensamt utnyttjande av administration. Bolagen uppdras att använda vissa centrala tjänster av kommunen t.e. ekonomiadministration, finansadministration, personal- och löneadministration, televäel, kontorsvaktmästeri, information/marknadsföring samt IT.

37 37 (61) Den tekniska utvecklingen främjar mer fleibla arbetssätt vilket i sin tur ställer krav på att möjliggöra att system och resurser inom kommunen hanteras via internet från valfri hårdvara som t.e. dator, smartphone, läsplatta eller liknande. Denna utveckling bidrar till ökad kvalitet och bättre säkerhet t.e. inom äldreomsorgen då personal kan läsa och föra journaler direkt på plats hos brukaren. Inom området upphandling och anskaffning finns tendenser mot att antalet överklagade upphandlingar ökar som följd av lagförändringen 26 år Det ställer ökade krav på upphandlingsunderlagen. I Kommunplan anges att Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som arbetsgivare. En av de viktigaste framtida utmaningarna handlar om att attrahera rätt och ny kompetens till den kommunala sektorn. I konkurrensen om arbetskraft behöver kommunen ha ett tydligt arbetsgivarmärke som talar om vad du får som medarbetare i Katrineholms kommun. En generationsväling är i antågande. Den kommer att påverka verksamheterna men det är ännu till viss del osäkert hur. Under några år framåt kommer ca personer per år att fylla 65 år. Majoriteten av dessa medarbetare finns inom vård- och omsorg samt inom de pedagogiska verksamheterna. Medarbetare har möjlighet att gå i pension från det att de fyller 61 år och rätt att arbeta kvar till dess att de fyller 67 år. Fler väljer att fortsätta arbeta efter 65 år samtidigt som fler väljer att gå tidigare i pension. Ett åtagande framåt är att medarbetarna ska vara nöjda med kommunen som arbetsgivare. Då är det viktigt att arbeta med både ledarskapet och medarbetarskapet. En utmaning är att fortsätta att attrahera och utveckla de medarbetare och ledare som idag finns i organisationen. En del i arbetet handlar om att skapa karriärvägar och säkerställa chefsförsörjningen framåt. Ett traineeprogram för framtidens chefer och ledare i Katrineholms kommun startar under hösten 2011 och kommer att pågå under hela Vi behöver också skapa mer fleibla möjligheter att utföra arbetet på. Ett annat sätt att vara en attraktiv arbetsgivare är att erbjuda möjlighet att arbeta heltid i större utsträckning. Under hösten 2011 startar projektet Heltid en rättighet deltid en möjlighet. Målet är att alla som vill ska få att arbeta heltid samt att de som vill arbeta mindre ska få vara tjänstlediga på en viss procent av sin arbetstid. Otrygga anställningsförhållanden ska upphöra. Projektet har ett tydligt jämställdhetsperspektiv då många av de deltidsarbetande är kvinnor. Heltidsanställning förbättrar också förutsättningarna att rekrytera fler ungdomar och män. I kommunens personalpolitiska program tydliggörs kommunens värdegrund respekt, öppenhet, tydlighet och tillit RÖTT. Målet är att vi alla, medarbetare och ledare, ska arbeta efter denna värdegrund. Det görs på många arbetsplatser, men vi måste prata mer om våra värderingar, och leva våra värderingar, i större utsträckning än vad som görs idag. Inför varje rekrytering behöver vi också se över personalens sammansättning avseende mångfalden. 26 SFS 2010:571. Lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling.

38 38 (61) Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Minst 78 % Källa: KKiK mått 1 Resultat senaste mätning: Saknas (första mätning görs 2011) Jämförelse: medelvärde KKiK 78 % (2010) Andelen medborgare som får kontakt med en handläggare när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Minst 60 % Källa: KKiK mått 2 Resultat senaste mätning: Saknas (första mätning görs 2011) Jämförelse: medelvärde KKiK 56 % (2010) Andelen medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Minst 83 % Källa: KKiK mått 3 Resultat senaste mätning: Saknas (första mätning görs 2011) Jämförelse: medelvärde KKiK 83 % (2010) Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna Samtliga nämnder Källa: Årsredovisning Resultat senaste mätning (2010): 1 % Finansiellt mål för god ekonomisk hushållning Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna KS Källa: Årsredovisning Resultat senaste mätning (2010): Skatteintäktsökning 4,6 %, nettokostnadsökning 4,7 % Finansiellt mål för god ekonomisk hushållning Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten KS Källa: Årsredovisning Resultat senaste mätning (2010): 2,8 % Finansiellt mål för god ekonomisk hushållning Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

39 39 (61) Åtaganden Det planerade underhållet i fastigheter ska överstiga akuta reparationer KS Källa: Katrineholms Fastighets AB:s årsredovisning Resultat senaste mätning: Underhåll 13,4 mkr, reparationer 7,5 mkr Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning KFAB ska tillhandahålla lokaler till nytta för den kommunala verksamheten till lägsta möjliga totalkostnad. Andelen nöjda hyresgäster ska öka KFAB Målnivå: NKI 62 till På sikt eftersträvar KFAB att vara ett starkt varumärke, vilket motsvarar riktvärdet NKI 67. Källa: Egen kundundersökning Resultat senaste mätning (2008): NKI 52 År 2012 ska Katrineholms kommun beviljas minst 30 mnkr genom EU-medel KS Målnivå: 30 mnkr Källa: Egen redovisning Resultat senaste mätning (2010): 6,6 mnkr Ökad avtalstrohet KS Målnivå: 90 % Källa: Egen mätning Resultat senaste mätning (juli 2011): 76 % Andel e-beställningar ökar KS Målnivå: 90 % Källa: Proceedo Resultat senaste mätning (juli 2011): 78 %. Kommunen har god information på Katrineholm.se Samtliga nämnder Målnivå: SKL:s informationsinde minst 77 % Källa: SKL:s webbinformationsundersökning. KKiK mått 14 Resultat senaste mätning: 77 % Jämförelse: medelvärde KKiK 69 % Katrineholms kommunkoncern ska utveckla e-förvaltningen Samtliga Målnivå: 9:e plats av kommunerna Källa: Handelskammarens e-inde Resultat senaste mätning: 9:e plats av kommunerna Genom att utveckla e-mediatjänster erbjuds medborgarna ökad tillgänglighet KTN Målnivå: Antalet besökare på e-mediatjänsterna inom kulturområdet ska öka med 50 % under perioden Källa: Egen statistik, redovisas första gången hösten 2011 Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

40 40 (61) Åtaganden Ett högt antal besökare på Katrineholms kommuns webbplatser och bloggar KS Målnivå: minst unika besökare 2012 Källa: Vizzit, Statcounter Resultat senaste mätning: Saknas Ett högt antal interaktioner på Katrineholms kommuns bloggar KS Källa: Vizzit, statcounter 27 Resultat senaste mätning: Saknas Fler kommunkoncerngemensamma IT-system nås via plattformsoberoende inloggning 28 KS Målnivå: 10 % Källa: Egen mätning IT-kontoret, Katrineholms kommun Resultat senaste mätning: Saknas Bekräftelse på mottagen bygglovsansökan och/eller besked om komplettering av inlämnade bygglovshandlingar ska ges inom två arbetsdagar från dag då ansökan registrerats BN Mål: 100 % Källa: Ärendehanteringssystemet Castor Resultat senaste mätning: 96 % (besked om komplettering inom tio arbetsdagar) Besked om att bygglovsansökan är komplett ska ges inom två arbetsdagar från den dag komplettering har lämnats in BN Målnivå: 100 % Källa: Ärendehanteringssystemet Castor Resultat senaste mätning: - Beslut i enklare bygglovsärenden (t.e. garage, carport, förråd) inom ramen för gällande detaljplan ska tas inom tio arbetsdagar från den dag då kompletta ansökningshandlingar har lämnats in BN Målnivå: 100 % Källa: Ärendehanteringssystemet Castor Resultat senaste mätning: 100 % (inom 15 arbetsdagar) Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt 27 Antal interaktioner på Katrineholms kommuns bloggar mäts bland annat genom antalet inlägg, bloggposter, tweets+antal reaktioner+antalet tweets, gillningar delat på antal inlägg/bloggposter/tweets samt genom antalet kommentarer på kommunens bloggar. 28 Plattformsoberoende inloggning innebär att medarbetare kan logga in och komma åt sina system oberoende av operativsystem (till eempel en Ipad, eller en androidplatta, en vanlig windowsdator).

41 41 (61) Åtaganden Besked om behov av komplettering av anmälan (för ej bygglovpliktig åtgärd) ska ges inom två arbetsdagar från den dag anmälan registrerats BN Målnivå: 100 % Källa: Ärendehanteringssystemet Castor Resultat senaste mätning: - Lämna startbesked för ärenden där endast anmälan krävs inom två arbetsdagar från dag då kompletta handlingar lämnats in BN Målnivå: 100 % Källa: Ärendehanteringssystemet Castor Resultat senaste mätning: - Utfärda slutbesked inom två arbetsdagar från dag då komplett underlag lämnats in och/eller efter att slutsamråd har hållits BN Målnivå: 100 % Källa: Ärendehanteringssystemet Castor Resultat senaste mätning: - Tillsynsärenden ska behandlas inom angivna tidsramar: Senast inom 5 arbetsdagar efter det att ett tillsynsärende (t.e. olovligt byggande, ovårdad tomt) kommit till stadsarkitektkontorets kännedom ska platsbesök genomföras BN Målnivå: 100 % Källa: Ärendehanteringssystemet Castor Resultat senaste mätning: - Kommunstyrelsen är nöjd med kommunledningsförvaltningens verksamhet KS Målnivå: Minst 3,0 på varje kontor (högsta värde 4,0) Källa: Intervjuer/ enkät Resultat senaste mätning (2011): Samtliga kontor utom IT-kontoret hade ett medelvärde över 3,0 Förvaltningarna är nöjda med kommunledningsförvaltningens verksamhet KS Målnivå: Minst 3,0 på varje kontor (högsta värde 4,0) Källa: Enkät Resultat senaste mätning (2011): Samtliga kontor utom IT-kontoret hade ett medelvärde över 3,0 Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

42 42 (61) Åtaganden Katrineholms kommunkoncern har nöjda medarbetare Samtliga nämnder och bolag Målnivå: NMI Källa: Medarbetarenkät Resultat senaste mätning (2010): NMI 65 Andelen nöjda kursdeltagare inom personal- och uppdragsutbildningen ska öka VIAN Målnivå: Andelen kursdeltagare som i kursutvärdering anger att kursen som helhet var bra eller mycket bra ska öka till 78 % 2012 Källa: Egen redovisning Resultat senaste mätning (2010): 74,9 % Katrineholms kommuns medarbetare känner till vad kommunens arbetsgivarmärke står för Samtliga nämnder Målnivå: 90 % Källa: Medarbetarenkäten Resultat senaste mätning: - Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Samtliga Källa: Personalstatistik, medarbetarenkät Resultat senaste mätning: Saknas Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt 29 Nöjd-Medarbetar-Inde

43 43 (61) RÄKENSKAPER Övergripande driftbudget 2012 med plan Belopp i tusentals kronor (tkr) Budget Budget Plan Plan Nämnd/styrelse Övergripande politisk ledning Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen varav Kommuncentrala inkl KLC varav Kommunledningsförvaltningen varav Näringsliv och tillvät varav Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och turismnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Räddningstjänsten VSR Kompensation för ökade löner Summa nämnder Till kommunstyrelsens förfogande Ökade hyreskostnader fastighetsinvesteringar Löneuppräkning Ofördelade löner överhäng Medel till lönekartläggning Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld Pensioner Intäkter Viadidakt Vingåker Kapitalkostnadsintäkter Avskrivningar Skatteintäkter och utjämning Finansiering, utdelningar mm Jobbcentrum Summa finansiering TOTALT Budgeterat resultat i % av skatter och statsbidrag 1,13% 1,00% -0,05% -1,02% GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING På grund av de osäkra ekonomiska prognoserna har fokus under majoritetsberedningen av övergripande plan med budget legat på budgeten för De preliminära ramarna för 2013 och 2014 visar på fortsatta begränsningar i de ekonomiska förutsättningarna; dessa ramar är dock mycket preliminära.

44 44 (61) Investeringsbudget Investeringsbudgeten nedan anger nämndernas investeringsramar för med vissa investeringsobjekt särskilt angivna som ska genomföras. I bilaga 2 finns en sammanställning av nämndernas underlag rörande investeringsbehov. Givet ramen för resp. investeringskategori beslutar nämnden själv vilka av projekten i bilaga 2 som därutöver ska genomföras. Kategori Summering per kategori Skyldigheter och ålägganden Investering hos annan part 3 Rationaliseringsinvesteringar Övriga investeringar inkl produktionsinvest Infrastruktur Eploatering/utveckling Kategori Nämnd Investering BIN Övriga investeringar inkl produktionsinvest Investeringsram Bildningsnämnden KS /SBF Skyldigheter och ålägganden KS/KLF Arbetsmiljöåtgärder KS/KLF Övriga investeringar inkl produktionsinvest KS/KLF varav Intranät, dokumenthanteringssystem och systemstöd 4 KS/SBF Övriga investeringar inkl produktionsinvest KS/KLF Infrastruktur KS/SBF Infrastruktur KS Katrineholms Logistikcentrum KS/SBF Lövåsens handelsområde KS/SBF KLC eploatering (mellan södra och norra terminal) KS/SBF KLC Knorran (väster om Österleden) KS/SBF Trollestrand KS/SBF Djulönäs KS/SBF Luvsjön etapp 3b KS/SBF Krämbol KS/SBF Lasstorp/Gersnäs KS/SBF Kv Hunden KS/SBF Jägarparken KS/SBF Kv Lejonet KS/SBF Nyköpingsvägen Investeringsram Kommunstyrelsen varav Kommunledningsförvaltning (KLF) varav Samhällsbyggnadsförvaltning (SBF) KTN Övriga investeringar inkl produktionsinvest KTN Konstnärlig utsmyckning KTN Skatepark Investeringsram Kultur- och turismnämnden

45 45 (61) Kategori Nämnd Investering SOCN Skyldigheter och ålägganden SOCN Övriga investeringar inkl produktionsinvest Investeringsram Socialnämnden STN Övriga investeringar inkl produktionsinvest STN varav Teleprojekt STN varav Äventyrsbadet STN Infrastruktur Investeringsram Service- och tekniknämnden VIAN Övriga investeringar inkl produktionsinvest Investeringsram Viadidaktnämnden VON Skyldigheter och ålägganden VON Övriga investeringar inkl produktionsinvest Investeringsram Vård- och omsorgsnämnden

46 46 (61) Investeringsbudget fastigheter 2012 (KFAB) Belopp i tkr Drifts- Drifts- Drifts- Objekt Investering kostnad kostnad kostnad KTC Teknikcollege ombyggnad Duveholms - och Lindengymnasiet ,3 609,6 596,7 Dansmatta Nyhemsskolan 60 4,3 8,3 8,1 P-platser vid Bie skola ,9 34,7 33,6 Förskolor skärmtak/solskydd ,3 52,7 50,8 Staket vid Regndroppen 70 8,5 16,4 15,8 Forssjö förskola väggar, ljud, ventilation 55 3,9 7,6 7,4 Lövåsens förskola, Slottet toalett, vikvägg Utbyggnad förskola 1 avd tätorten Katrineholm 50 3,6 6,9 6, ,2 390,1 381,9 Förvaltningskontoret akustik 50 6,1 11,7 11,3 Lokstallet stall ,7 308,9 302,3 KTS-salen Pentry 50 6,1 11,7 11,3 Ny förrådsbyggnad vid konsthallen ,2 37,4 36,4 Klimatanläggning Hörsalen 50 3,6 6,9 6,7 Tallheden - tillbyggnad ,9 479,6 469,4 Almgården - akustikplattor i hobbylokalen 28 3,4 6,6 6,3 Vallgården - akustikplattor i samlingssalen Oförutsedda mindre investeringsbehov (verksamhetsanpassningar/ myndighetskrav) 28 3,4 6,6 6, ,5 138,7 134,4 Brandcellsavskiljande dörrar KTS-Röda ,2 62,4 60,5 Förskolor, myndighetskrav ljudnivå ,9 80,9 77,9 Förskolor, mynd.krav soprum ,2 23,4 22,6 Summa ökade driftkostnader

47 47 (61) Resultaträkning Utfall Budget Budget Plan Plan Belopp i tusentals kronor (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Kommunal fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Etraordinära intäkter/kostnader ÅRETS RESULTAT MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING

48 48 (61) Balansräkning Utfall Budget Budget Plan Plan Belopp i tusentals kronor (tkr) TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Summa materiella anläggningstillgångar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Summa finansiella anläggningstillgångar SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER EGET KAPITAL, DÄRAV ÅRETS RESULTAT Eget kapital Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR SUMMA AVSÄTTNINGAR SKULDER SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Borgensförbindelser därav kommunala bolag borgen och förlustansvar egna hem Pensionsskuld ansvarsförbindelse enl KPA (inkl löneskatt) Operationella leasingsavgifter Soliditet 61,34% 56,62% 57,60% 56,43% 55,80% Soliditet inkl ansvarsförbindelse 8,15% 7,73% 8,07% 8,12% 7,52%

49 49 (61) Kassaflödesanalys Utfall Budget Budget Plan Plan Belopp i tusentals kronor (tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar Ökning-/minskning+ förråd och varulager Ökning+/minskning- kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering- i materiella anläggningstillgångar Investering- eploatering Investering i pågående projekt Ökning - av finansiella anläggningstillgångar 19 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering- av skuld Ökning- långfristiga fordringar Minskning+ av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Summa likvida medel vid årets slut

50 50 (61) TILLKOMMANDE UPPDRAG Uppdrag till bildningsnämnden och kommunstyrelsen att ta fram en kommunikations- och marknadsföringsplan mot bakgrund av att förutsättningarna för bildningsnämndens verksamhet förändras. Uppdrag till service- och tekniknämnden och kommunstyrelsen att fram en marknadsföringsplan för Sportcentrum. Uppdrag till service- och tekniknämnden att göra en översyn av nämndens taor. Återrapportering till kommunfullmäktige med förslag till ev. justeringar senast i juni Uppdrag till viadidaktnämnden och kommunstyrelsen att göra en analys av kostnaderna för vuenutbildningen mot bakgrund av de jämförelsevis höga kostnader per elev som redovisats för Katrineholm i Vad kostar verksamheten i din kommun?, SKL Uppdrag till kommunstyrelsen och berörda nämnder att genomföra projektet Samlad jour- och beredskapsorganisation senast 2013 inom ram. Uppdrag till miljöstrategiska rådet att under 2012 fortsätta arbetet inom de fyra fokusområden som presenterades i rapporten Från nationella till lokala miljökvalitetsmål (KS , 27) samt att till kommunstyrelsen löpande avrapportera implementeringen av de lokala miljökvalitetsmålen. Miljöstrategiska rådet ska också senast den 31 augusti 2012, som underlag för övergripande plan med budget , lämna förslag till åtaganden inom det miljöstrategiska området.

51 Bilaga 1: Ekonomi- och upphandlingskontorets förteckning över genomförda ramjusteringar under beredningsprocessen Nedan redovisas de justeringar som skett i driftbudgeten jämfört med planeringsdirektivet. Ingående ram är förslag enligt planeringsdirektivet Alla siffror är i tusentals kronor. Investeringsredovisningens kategorier beskrivs i slutet av avsnittet. NÄMNDER Utgångspunkten är den beslutade ramen enligt planeringsdirektivet , KS Övergripande politisk ledning Tekniska justeringar Förändring av kapitalkostnader mellan 2011 och Ramminskning pga lägre IT kostnader 2 Aktuell ram varav Kommunfullmäktige varav Revision varav Överförmyndaren Bildningsnämnden Tekniska justeringar Lönekompensation Löneöverhäng Förändring av kapitalkostnader mellan 2011 och Ramminskning pga lägre IT kostnader 877 Flytt av lokalkostnader till STN och KTN Justering under den politiska beredningen Minskade hyreskostnader pga teknikcollege 275 Aktuell ram

52 52 (61) Byggnadsnämnden Tekniska justeringar Lönekompensation Löneöverhäng Förändring av kapitalkostnader mellan 2011 och Ramminskning pga lägre IT kostnader 12 Överföring av medel till samhällsbyggnadsförvaltningen Aktuell ram Kommunstyrelsen Tekniska justeringar Lönekompensation Löneöverhäng Förändring av kapitalkostnader mellan 2011 och Ramminskning pga lägre IT kostnader 114 Flytt av ram avs säkerhetsstrateg till VSR 469 Överföring av medel till samhällsbyggnadsförvaltningen Kompensation för ökade styrelsearvoden Justering under den politiska beredningen Ökat bidrag till Nyföretagarcentrum och NEEM -165 Ökad driftbidrag till Glindran fd skola -20 Ökade driftkostnader Rakel-kommunikation -150 Aktuell ram varav Kommuncentrala varav Kommunledningsförvaltning varav Samhällsbyggnadsförvaltning varav KLC (kapitalkostnadsram) Kultur- och turismnämnden Tekniska justeringar Lönekompensation Löneöverhäng Förändring av kapitalkostnader mellan 2011 och Ramminskning pga lägre IT kostnader 41 Flytt av lokalkostnader avs. bibliotek från BIN -123 Aktuell ram

53 53 (61) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tekniska justeringar Lönekompensation Löneöverhäng Förändring av kapitalkostnader mellan 2011 och Ramminskning pga lägre IT kostnader 14 Överföring av medel till samhällsbyggnadsförvaltningen Aktuell ram Service- och tekniknämnden Tekniska justeringar Lönekompensation Löneöverhäng Kompensation för höjd OB-ersättning Förändring av kapitalkostnader mellan 2011 och Ramminskning pga lägre IT kostnader 99 Överföring av medel till samhällsbyggnadsförvaltningen Flytt av lokalkostnader från BIN Aktuell ram Socialnämnden Tekniska justeringar Lönekompensation Löneöverhäng Förändring av kapitalkostnader mellan 2011 och Ramminskning pga lägre IT kostnader 57 Justering under den politiska beredningen KS , Ökade lokalkostnader -78 Aktuell ram

54 54 (61) Viadidaktnämnden Tekniska justeringar Lönekompensation Löneöverhäng Förändring av kapitalkostnader mellan 2011 och Ramminskning pga lägre IT kostnader 132 Aktuell ram Vård- och omsorgsnämnden Tekniska justeringar Lönekompensation Löneöverhäng Kompensation för höjd OB-ersättning Förändring av kapitalkostnader mellan 2011 och Ramminskning pga lägre IT kostnader 151 Justering under den politiska beredningen Fortsatt kommunal satsning på anhörigstöd -250 Aktuell ram Räddningstjänsten VSR Tekniska justeringar Lönekompensation Flytt av ram avs säkerhetsstrateg till VSR -469 Aktuell ram

55 55 (61) FINANSIERING Medel till kommunstyrelsen förfogande Justering under den politiska beredningen Ökad buffert Aktuellt budgeterat belopp Ökade hyreskostnader fastighetsinvesteringar Justering under den politiska beredningen Effekt av minskade investeringar Aktuellt budgeterat belopp Löneuppräkning Justering under den politiska beredningen Lägre antagande om löneökning, från 3,0 % till 2,6 % Aktuellt budgeterat belopp Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld varav uppdatering av underlaget 365 Aktuellt budgeterat belopp Pensioner varav effekt av uppdaterad prognos per 31/ Aktuellt budgeterat belopp Intäkter Viadidakt Vingåker varav ökning av intäkter pga ökad ram 268 Aktuellt budgeterat belopp Kapitalkostnadsintäkter Kapitalkostnader belastar varje förvaltning och motsvarande summa blir en intäkt under finansiella poster. varav effekt av uppdatering av underlaget Aktuellt budgeterat belopp

56 56 (61) Avskrivningar För att beräkna avskrivningar måste hänsyn tas till flera faktorer såsom: 2011 års investeringar, vilka ännu inte är genomförda Investeringar som skett under tidigare år som kommer att vara avskrivna under 2012 Planererade investeringar under 2012 Förslaget bygger dessutom på att investeringarna fördelas utöver året och på det sättet sprids avskrivningskostnaderna. Justering under den politiska beredningen Effekt av minskade investeringar Aktuellt budgeterat belopp Skatteintäkter och utjämning Justering under den politiska beredningen Effekt av uppdaterad skatteprognos. Skatteprognosen bygger på uppgifter från Sveriges kommuner och landsting (SKL) den 14 oktober 2011 och invånare. Aktuellt budgeterat belopp Finansiering, utdelningar mm Denna post består av följande poster; ränteintäkter och räntekostnader, momsersättning för särskilda boenden, avkastningskrav KFAB, kostnader för aktivering av bidraget till Citybanan Justering under den politiska beredningen Uppdatering av underlaget 413 Aktuellt budgeterat belopp Jobbcentrum -900 Under Viadidakt ingår jobbcentrum. Verksamheten bedrivs inte tillsammans med Vingåker God ekonomisk hushållning I beräkningarna är målet att ha ett resultat som är en procent av skatteintäkterna och statsbidrag. 793

57 57 (61) KOMMENTARER TILL INVESTERINGSBUDGETEN Investeringskategorier Skattefinansierade investeringar. 1. Behovsinvesteringar, skyldigheter och ålägganden Eempelvis ingår här behovsrelaterade strategiska investeringar samt myndighetsinvesteringar. 2. Investeringsbehov hos annan part (eempelvis hos KFAB) för verksamhetens behov. Det innebär att investeringen inte aktiveras i kommunens balansräkning utan istället genererar en hyreskostnad för verksamheten, vilket måste ingå i kostnadsanalysen. 3. Rationaliseringsinvesteringar Investeringar där investeringen kan hämtas hem, en så kallad payoff-effekt, som ska vara högst tre år. Redovisningskravet för sådan investering är att den ska åtföljas av en ekonomisk kalkyl som tydligt visar de ekonomiska konsekvenserna. Medlen fördelas efter beslut i Kommunstyrelsen i varje enskilt fall. 4. Övriga investeringar inklusive produktionsinvesteringar Här avses bl.a. IT-investeringar, inventarier och utrustning i verksamheten. 5. Investeringar i skattefinansierad infrastruktur Här ingår kommunala strategiska investeringar i gata och park/natur samt statliga regionala satsningar som i vissa fall kan behöva kompletteras med kommunala medel i angränsningen. Driftkostnadskonsekvenser ska medtas i kalkyler, avseende en ökad infrastruktur som i framtiden ska förvaltas och underhållas. 6. Eploatering/utvecklingsinvesteringar Eploateringsverksamheten har till syfte att befrämja utveckling och tillvät i regionen, och kategorin avser investeringar i eploateringsområden. Dessa är i princip självfinansierade över tiden, och har främst en likvidmässig påverkan i samband med utgiftsfinansieringen. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med berörda förvaltningar sammanställt en anvisning kring eploateringsprocessen vilket ska vara styrande för hanteringen inom detta område.

58 Bilaga 2: Sammanställning av nämndernas underlag rörande investeringsbehov Investeringar som ligger inom den nya samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhetsområde har markerats SBF i högermarginalen. Kategori Nämnd Investering 4 BIN Årlig anskaffning/reinvest utrustn utifrån lagstifning 4 BIN Anpassad IT-utrustning Bibas 4 BIN Möbler ny förskoleavdelning 4 BIN Reinvest/ utrustnig förändrad verksamhet 4 BIN Reinvest gymnasieskolorna 4 BIN Kulturskolan 1 BN Utökning av adresskartan SBF 1 BN Uppdatering av fritidskarta SBF 1 BN Utdrag och bearbetning av nationell höjdmodell SBF 1 BN Uppgradering av nuvarande arkivsystem SBF 1 KS Arbetsmiljöåtgärder 4 KS Uppdatering ekonomisystem 4 KS Nytt upphandlingssystem 4 KS Läsplattor för KS och KF, totalt 110 stycken 4 KS Nätverksinvesteringar - årlig investeringsnivå 4 KS E-förvaltning 4 KS VDI- plattformsoberoende inloggning 4 KS Brandvägg 4 KS Trådlös centralenhet 4 KS Kortinloggning 4 KS Tunna klienter BIF 4 KS Bokningssystemsutbyggnad 4 KS Intranät, dokumenthanteringssystem och systemstöd 4 KS Investeringsreserv 5 KS Nya digitala infartsskyltar. Östra Förbifarten. 6 KS Lövåsens handelsområde 6 KS KLC eploatering 6 KS KLC Knorran 6 KS Trollestrand 6 KS Djulönäs 6 KS Luvsjön etapp 3b 6 KS Krämbol 6 KS Lasstorp/Gersnäs 4 KTN Konstinköp 4 KTN Reinvest Ängeln 4 KTN Byggn.hytta Lokstallet