ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR PERIODEN

Transkript

1 ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR PERIODEN

2 Sigtuna kommun, äldre- och omsorgsnämnden Dokumentnamn: Äldreomsorgsplan För Perioden Dokumenttyp: Plan Fastställd/Upprättad: Version: 3 Senast Reviderad: Giltig Till: Tills Vidare Dokumentansvarig/Processägare: Gunilla Johansson, Ordförande Äldre- Och Omsorgsnämnden Beslutsinstans: Äldre- Och Omsorgsnämnden Dokumentet Gäller För: Äldre- Och Omsorgsnämndens Verksamheter Och Invånare I Sigtuna Kommun Tidigare Revideringar:

3 FÖRORD Kvaliteten och utvecklingen av äldreomsorgen är en av de politiskt viktigaste frågorna i Sigtuna kommun. Det behövs en långsiktig och hållbar plan för äldreomsorgen i vår kommun. Denna version har uppdaterats och ska gälla för åren Arbetet med att revidera Äldreomsorgsplanen har som utgångspunkt haft de resultat som kom fram vid fem äldredialoger och en enkätundersökning. Intresseföreningar och pensionärsföreningar har inbjudits att lämna synpunkter på innehållet i Äldreomsorgsplanen. Jag är glad och stolt över att vi har kunnat göra flera förbättringar inom äldreomsorgen sedan vi hade äldredialogerna. Det finns tillräckligt med lägenheter för särskilt boende och korttidsplatser. Ett annat exempel på förbättringar är prova på platser som innebär en möjlighet att under tre veckor få se hur det fungerar att bo på ett på särskilt boende. Hemtjänsten arbetar numera i mindre team och har fler fast anställda medarbetare än tidigare. Resultatet från äldredialogerna visade att de äldre personerna ansåg att personalen är den viktigaste resursen inom äldreomsorgen. Personalens kunnande och kompetens samt personalens bemötande är en förutsättning för en bra äldreomsorg. Det är därför jag med glädje kan presentera att medarbetarna inom äldreomsorgen under hösten har påbörjat en kompetensutveckling för både chefer och medarbetare. Kompetenssatsningen ska fortsätta under hela år 2017 och syftet med satsningen är att den ska leda till förbättrad kvalité inom verksamheten och en omsorg i toppklass. Äldre personer som behöver omsorg och vård är beroende av andra människor. Den personal som ger omsorg och vård ska kunna se den äldres situation utifrån den enskilde personen. För att äldre personer ska känna sig nöjda och trygga med den omsorg och vård de får behöver deras relation med personalen vara god. För att lyckas med detta behöver både chefer och medarbetar en trygg arbetsmiljö där man tillsammans kan utveckla sin kompetens och därmed äldreomsorgen. Äldre personer ska uppleva att de kan leva ett värdigt och tryggt liv trots sjukdom och funktionsnedsättningar. De ska bemötas med respekt och få sina behov av omsorg och vård tillgodosedda. Fungerar inte detta blir den äldre personens liv otryggt och ovärdigt. En mycket väsentlig del är att de äldre personerna som får omsorg och vård, i så stor utsträckning som möjligt, får det av samma personal. Med utgångspunkt från ovanstående viljeinriktning så är min övertygelse att vi på ett systematiskt, strukturerat och hållbart sätt kommer att kunna leda utvecklingen av äldreomsorgen i Sigtuna kommun i en riktning med allt högre kvalitet. Alla invånare i vår kommun ska kunna åldras med värdighet och glädje. Sigtuna kommun den 20 december 2016 Gunilla Johansson Ordförande Äldre- och omsorgsnämnden ÄLDREOMSORGSPLAN

4 Innehåll 1 Syfte 6 2 Begrepp- definitioner 7 3 Vad styr äldreomsorgen Lagstiftning och styrdokument 9 Lagstiftning och nationella styrdokument 9 Socialtjänstlagen 9 Socialtjänstlagen- rätten till bistånd 4 kap. 9 Socialtjänstlagen- särskilda bestämmelser för olika grupper 5 kap. 9 Personer med funktionsnedsättningar 10 Personer som vårdar eller stödjer närstående 10 Bemanning på särskilt boende enligt socialtjänstförordningen 10 Hälso- och sjukvårdslagen HSL 10 Diskrimineringslag (2008:567) 11 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) 11 De nationella målen för äldreomsorg 12 Nationell värdegrund 12 Prioriterat utvecklingsarbete- nationell och lokal nivå 12 Vård och omsorg vid demenssjukdom 13 Lokala styrdokument 13 Sigtuna kommuns vision Sigtuna kommuns värdegrund 13 Sigtuna kommuns verksamhetsidé 15 Kommunfullmäktiges mål 15 Sigtuna kommuns inriktningsmål: 15 Sigtuna kommuns tillgänglighetsprogram 16 Äldreomsorgens verksamhetsidé 16 Äldre- och omsorgsnämndens mål Äldre- och omsorgsnämndens mål Äldre- och omsorgsnämndens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 17 Riktlinjer för bistånd inom Äldreomsorgen 17 ÄBIC blir IBIC 17 Äldre- och omsorgsnämndens värdegrund 18 4 Äldreomsorgen i Sigtuna kommun 20 5 Vad kan vi säga om framtiden? 24 Befolkningsutveckling bland de äldre I Sigtuna kommun 24 2 INNEHÅLL

5 6 Utvecklingen i Sigtuna vad tror vi? 26 Äldre med psykisk ohälsa 26 Behov av särskilt boende 26 Antal/andel invånare över 65 år och personer på särskilt boende i Sigtuna kommun 26 Antal lägenheter på särskilda boenden Prognos av behov lägenheter i särskilt boende Behov av hemtjänst 28 7 Resultat medborgardialoger om framtidens äldreomsorg 30 Framtid- att leva i Sigtuna kommun som äldre år Vad är viktigast att utveckla? 30 Prioritering om vad som är viktigt att utveckla 30 Resultat Personaldialog 30 Kunskapsdelning - så lär personalen av varandra 31 Anhörigdialog 31 8 Utvecklingsområden 32 Utvecklingsområde 1 Värdegrund 32 Det här vill vi satsa på gällande värdegrundsarbete 32 Utvecklingsområde 2 Förebyggande arbete 33 Det här vill vi satsa på gällande förebyggande arbete 33 Utvecklingsområde 3 Anhörigstöd 34 Stöd till anhöriga i Sigtuna kommun 34 Det här vill vi satsa på gällande anhörigstöd 34 Utvecklingsområde 4 Demens 36 Det här vill vi satsa på gällande demensomsorg 36 Utvecklingsområde 5 Kvalitetsarbete 38 Systematiskt kvalitetsarbete 38 Nationella kvalitetsregister 39 Övrigt lokalt kvalitetsarbete 41 Nationell patientöversikt, NPÖ 41 Det här vill vi satsa på gällande kvalitet 42 Utvecklingsområde 6 Personalens kompetens och kontinuitet samt rekryteringsbehov 43 Resultat från Äldredialogen 43 Det här vill vi satsa på gällande personalen 44 Utvecklingsområde 7 Språk 46 Äldreomsorg på andra språk 46 Resultat Äldredialogen 46 Finskt förvaltningsområde 46 Det här vill vi satsa på gällande språk 46 Utvecklingsområde 8 Information/kommunikation 47 ÄLDREOMSORGSPLAN

6 Övrig service och information 47 Äldre(riks)dag 47 Det här vill vi satsa på gällande information 47 Utvecklingsområde 9 Måltider 48 Resultat från Äldredialogen 48 Det här vill vi satsa på gällande måltider 48 Utvecklingsområde 10 Social samvaro, aktiviteter och ideella föreningar 50 Resultat Äldredialog 50 Befintliga Träffpunkter i Sigtuna kommun 50 Sommarjobb för ungdomar på särskilt boende 50 Det här vill vi satsa på gällande social samvaro 50 Träffpunkter 50 Utvecklingsområde 11 Bostäder och lokaler 51 Resultat från Äldredialogen 51 Det här vill vi satsa på gällande bostäder och lokaler 51 Utvecklingsområde 12 Teknik för äldre 52 Resultat Äldredialogen 52 E-hälsa 52 Det här vill vi satsa på gällande teknik för äldre 52 Utvecklingsområde 13 Valfrihet 53 Det här vill vi satsa på gällande valfrihet 53 Bilaga 1 Aktivitetsplan Bilagor finns att ladda ner på: Bilaga 2 Handlingsplan för förbättring av verksamheten inom hemtjänst Bilaga 3 Äldredialog resultatrapport INNEHÅLL

7 ÄLDREOMSORGSPLAN

8 Syfte Äldreomsorgsplanen är ett dokument för att styra och kontinuerligt förbättra kommunens äldreomsorg. Den ska redovisa kommunens ambitioner med uppsatta mål samt konkreta aktiviteter för äldreomsorgen. Grunden utgörs av de politiska målen, visioner och uppdrag som antagits av kommunfullmäktige samt äldre- och omsorgsnämnden. Sigtuna kommuns pensionärsorganisationer SPF och PRO, Väntjänst, Anhörigföreningen och Märsta Finska Pensionärer har varit inbjudna och har deltagit i arbetet med att ta fram planen. Ett av de viktigaste underlagen i framtagandet av Äldreomsorgsplanen var en Äldredialog som genomfördes 2014 där mer än hälften av alla personer över 65 år i Sigtuna kommun deltog. Dialogen visade att deltagarna ansåg att personalen inom äldreomsorgen är det allra viktigaste för att säkra en bra framtida äldreomsorg. Särskild vikt läggs vid personalens kunnande och kompetens samt bemötande. Med bakgrund av detta har äldre- och omsorgsnämnden beslutat om en kompetensutvecklingsplan för medarbetare inom äldreomsorgen. Under 2015 genomfördes en Anhörigdialog som låg till grund för framtagande av en anhörigstrategi. Anhörigstrategin har till syfte att lyfta fram de viktigaste målen med kommunens anhörigstöd. Äldreomsorgsplanen ska under perioden 2016 till 2025 vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässiga besluten, men också finnas med i det dagliga arbetet. Planen ersätter inte gällande lagstiftning på området. Äldreomsorgsplanen ska styra verksamheternas utveckling de närmaste åren, med utblick tio år framåt. Den ska uppdateras med aktuella prognoser om den demografiska utvecklingen och behovet av olika former av äldreomsorg. Äldreomsorgsplanen innehåller en aktivitetsplan som ska revideras varje år utifrån aktuella behovsprognoser. Revidering av äldreomsorgsplanen En parlamentarisk grupp från äldre- och omsorgsnämnden har gjort revideringen av den aktuella versionen av äldreomsorgsplanen. Gruppen har bestått av följande personer: Ordförande Gunilla Johansson (S), vice ordförande Marcus Brixskiöld (S), andre vice ordförande Sven-Ingvar Holmgren (M) och ersättare andre vice ordförande Josefin Brodd (M). Utredningssekreterare har varit utredare Eva Björklund, kvalitets- och utvecklingsstrateg Sara Rahm Pernold, och verksamhetschef Birgitta Enblom. 6 SYFTE

9 ÄLDREOMSORGSPLAN

10 BEGREPP DEFINITIONER Hjälp i hemmet- hemtjänst Personer som har svårigheter att sköta hemmet och/eller sin egen omvårdnad på grund av sjukdom, ålder eller funktionshinder kan få hemtjänst. Hjälp ges till sådant som den enskilde inte klarar själv. I hemtjänsten ingår en servicedel och en omvårdnadsdel (se vidare nedan). Serviceinsats Hemtjänstens service innebär praktisk hjälp med hemmets skötsel som städning, tvätt och inköp. Omvårdnad/omsorg Hemtjänstens omvårdnad/omsorg innebär att man kan få hjälp med måltider och med den personliga omvårdnaden. Man kan även erbjudas hjälp med promenader och ledsagning om man har behov av det. Insatser kan beviljas för att personen ska känna trygghet och säkerhet. I omvårdnad/omsorg ingår också trygghetslarm. Hemsjukvård Sköts av landstinget i ordinärt boende. Genom hemsjukvården kan du få hjälp med vissa sjukvårdsinsatser till exempel medicinering, såromläggning och vård i livets slut. Hembesök erbjuds när du inte själv eller med hjälp kan ta dig till en mottagning på vårdcentral eller sjukhus. Korttidsplats Ett tillfälligt boende med tillgång till vård och omsorg dygnet runt som du får genom ett biståndsbeslut. Korttidsplats ges för bland annat rehabilitering och avlösning för närstående. Rehabilitering Sköts av landstinget i ordinärt boende. Rehabilitering är ett begrepp inom sjukvården. Syftet med rehabilitering är att hitta ett optimalt sätt för en person att kunna återvända till dagligt liv och återfå en rimlig hälsa efter sjukdom eller skada. Ordinärt boende Egna hem i olika former, vanliga lägenheter eller senior-/trygghetsboende anpassade för äldre. Trygghetsboende Trygghetsbostad kan vara en hyresrätt, kooperativ eller bostadsrätt. Trygghetsbostad är till för personer som har fyllt 70 år. Utöver lägenheter med god tillgänglighet ska det finnas gemensamhetsutrymmen med möjlighet att exempelvis äta gemensamt och ha samvaro med andra. Det ska finnas personal för sociala aktiviteter. Trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning. Seniorboende Seniorboende är en boendeform för personer som är eller kommer att bli pensionärer inom en snar framtid. I Sigtuna kommun finns seniorboende för den som fyllt 55 år som hyrs ut via Sigtuna Hem. Särskilt boende för äldre Boende med tillgång till vård och omsorg för personer som har behov av särskilt stöd. Man bor i egen lägenhet med gemensamt allrum och kök. Särskilt boende är ett boende med vanligt hyreskontrakt. Personal finns dygnet runt för att tillgodose den enskildes behov. Gemensamt för alla särskilda boenden är att det behövs en ansökan, en behovsbedömning och ett beslut för att flytta dit. Salutogent förhållningssätt Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som ligger till grund för hälsa och bevarar hälsa mer än vad som orsakar sjukdom. Läs mer om vad perspektivet innebär och hur vi arbetar enligt detta förhållningssätt i kapitel 4 Äldreomsorgen i Sigtuna kommun. IBIC Individens behov i centrum är en modell som utvecklats av Socialstyrelsen för att skapa förutsättningar för strukturerad vård- och omsorgsdokumentation. IBIC bidrar till ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt; ett gemensamt språk och strukturerad dokumentation samt bättre underlag för planering och uppföljning. Implementering av modellen kommer ske succesivt under de närmaste åren men grunderna för arbetet har påbörjats i äldreomsorgen under BEGREPP- DEFINITIONER

11 ÄLDREOMSORGSPLAN

12 10 VAD STYR ÄLDREOMSORGEN

13 Vad styr äldreomsorgen Lagstiftning och styrdokument LAGSTIFTNING OCH NATIONELLA STYRDOKUMENT De viktigaste lagarna för äldreomsorgens arbete är Socialtjänstlagen (SoL) och Hälsooch sjukvårdslagen (HSL). Andra lagar som påverkar är bland annat förvaltningslagen, kommunallagen, EU-rätt, arbetsrätt, diskrimineringslagen och Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724). Förutom i lagstiftningen finns de nationella målen uttryckta i riksdagens antagna mål för äldrepolitiken samt i en nationell utvecklingsplan för vård och omsorg. SOCIALTJÄNSTLAGEN Riksdagen beslöt våren 2010 att anta två lagförändringar i socialtjänstlagen: En ny bestämmelse om nationell värdegrund. Äldre ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges SOCIALTJÄNSTLAGEN- RÄTTEN TILL BISTÅND 4 KAP. 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. SOCIALTJÄNSTLAGEN- SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR OLIKA GRUPPER 5 KAP. Äldre människor 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). ÄLDREOMSORGSPLAN

14 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Lag (2010:427). 5 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Lag (2010:427). 6 Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Lag (2009:726). PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR 7 Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av dessa svårigheter behöver ett sådant boende. PERSONER SOM VÅRDAR ELLER STÖDJER NÄRSTÅENDE 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Lag (2009:549). BEMANNING PÅ SÄRSKILT BOENDE ENLIGT SOCIALTJÄNST- FÖRORDNINGEN Från 15 april 2016 gäller en ny bestämmelse om bemanning i socialtjänstförordningen som anger att kommunen ska bemanna särskilda boenden utifrån den enskildes aktuella behov. Det ska finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en äldre person på ett särskilt boende behöver stöd och hjälp. Begreppet aktuella innebär att kommunen ska göra en kontinuerlig anpassning av stöd och hjälp utifrån den enskildes behov. 12 VAD STYR ÄLDREOMSORGEN

15 Bestämmelsen innebär endast ett förtydligande av kommunernas nuvarande ansvar. Kravet på tillgång till personal styrs med andra ord utifrån den enskildes förutsättningar samt behov av stöd och hjälp. Tillgången till personal ska anpassas efter de äldres olika behov i ett boende, där en enskild person kan vara i behov av mer stöd och hjälp än en annan. Personalen ska uppmärksamma den äldres behov av stöd och hjälp samt om det behövs förändra tillgången till personal. Bestämmelsen reglerar inte på vilket sätt personal kan uppmärksamma att en boende har behov av hjälp och därför kan kommunen själv bedöma på vilket sätt tekniskt stöd kan vara lämpligt. Det är viktigt att tekniskt stöd används på ett sådant sätt att det inte är till nackdel för den enskilde. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN HSL Varje kommun ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de som efter beslut av kommunen bor i särskilda boenden (för äldre, för personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatriboende) samt i dagverksamheter. När kommunen inrättar så kallade korttidsplatser innefattas de också av denna bestämmelse. Lagen anger att ansvaret sträcker sig till sjuksköterskenivå, läkare ska tillhandahållas av landstinget. Kommunerna kan genom avtal komma överens om att någon annan utför uppgifterna som kommunen ansvarar för. Detta sker till exempel genom att vissa boenden läggs ut på entreprenad eller inom valfrihetssystemet, till privata aktörer. I Sigtuna kommun drivs all hälso- och sjukvård i ovanstående verksamheter i egen regi. PATIENTLAGEN Patientlagen trädde i kraft Syftet med denna lag är att förstärka brukarens ställning i hälso- och sjukvården samt främja brukarens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlagen konkretiserar mer än hälso- och sjukvårdslagen, vad hälso- och sjukvården behöver göra för att uppfylla målen om en god och säker vård. PATIENTSÄKERHETSLAGEN Syftet med denna lag är att främja hög patientsäkerhet. Risker ska identifieras och så långt som möjligt åtgärdas innan de leder till vårdskador och de vidtagna åtgärderna ska följas upp. Vårdskador ska utredas och orsakerna ska åtgärdas. Allvarliga vårdskador ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas i vården. Lagen anger också skyldigheter och begränsningar för hälso- och sjukvårdspersonal, legitimationsfrågor och tillsyn av myndighet. En av skyldigheterna är att informera brukare om eventuellt inträffade vårdskador och möjligheten att lämna synpunkter och klagomål. Varje år ska en patientsäkerhetsberättelse upprättas där uppsatta mål i verksamheter följs upp och utvärderas och de nya målen för kommande år anges. Det ska också framgå hur patientsäkerhetsarbetet organiseras i verksamheten. ÄLDREOMSORGSPLAN

16 14 VAD STYR ÄLDREOMSORGEN

17 Socialtjänstlagens verksamhet, som rör omsorg om äldre, ska inrikta sig på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. ÄLDREOMSORGSPLAN

18 SÄRSKILT MEDICINSKT ANSVAR I KOMMUNEN Hälso- och sjukvårdslagen anger att det i kommunen ska finnas en sjuksköterska som ansvarar för att det finns rutiner inom vissa av hälso- och sjukvårdens områden (läkarkontakt och kontakt med annan hälso- och sjukvårdspersonal samt delegering) och att anmälan om risk för allvarlig skada eller inträffad vårdskada rapporteras till den nämnd som ansvarar för hälso- och sjukvårdsverksamheten, vilket i Sigtuna kommun är äldre och omsorgsnämnden. Vidare har denna sjuksköterska ansvar för att det inträffade anmäls till IVO enligt Lex Maria. I tillämpliga delar får en fysioterapeut eller en arbetsterapeut fullgöra uppgifterna inom verksamhetsområdet rehabilitering. Patientsäkerhetsförordningen (SFS 2010:1369) uttrycker att den sjuksköterskan, fysioterapeuten eller arbetsterapeuten som avses i lagen, också ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet. Socialstyrelsen väljer i sitt meddelandeblad 6/2016 att definiera sjuksköterskan som medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), och att definiera fysioterapeut och arbetsterapeut som medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Socialstyrelsen förtydligar att MAS och MAR inte ensamma är ansvariga för att hälsooch sjukvården är ändamålsenlig och av god kvalitet. Detta ligger ytterst på vårdgivaren som ansvar för att planera, leda och kontrollera verksamheten, vidare på verksamhetschefen som har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvårdsverksamheten samt på varje hälso- och sjukvårdspersonal som har ett eget yrkesansvar enligt Patientsäkerhetslagen. DISKRIMINERINGSLAG (2008:567) Diskrimineringslagens syfte är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen ger förbud mot diskriminering och repressalier bland annat inom arbetslivet, utbildning, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. LAGEN OM NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK (SFS 2009:724) Lagen innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos myndigheter och domstolar samt bestämmelser om vissa skyldigheter inom förskola och äldreomsorg. DE NATIONELLA MÅLEN FÖR ÄLDREOMSORG Äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag Äldre ska bemötas med respekt Äldre ska ha tillgång till god vård och omsorg (ur regeringens proposition 1997/98:113) 16 VAD STYR ÄLDREOMSORGEN

19 NATIONELL VÄRDEGRUND Alla människor har lika värde och samma rättigheter. Den nationella värdegrunden är den etiska basen för äldreomsorgens och vårdens alla möten. Den ska ligga till grund för de mål som ska styra verksamheten och vara utgångspunkt för utveckling av förhållningssätt, arbetsmetoder och innehåll i omsorg och vård. Särskilt viktigt är att personalen medvetet arbetar med att förverkliga dessa värden i sitt vardagsarbete. Den nationella värdegrunden är den etiska basen för äldreomsorgens och vårdens alla möten. Värdegrunden gäller både offentlig och enskild bedriven verksamhet. Den omfattar både handläggning och utförande av insatserna. Syftet är ökat brukarinflytande med följande formulering: Socialtjänstlagens verksamhet, som rör omsorg om äldre, ska inrikta sig på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (SoL 5 kap. 4 ). PRIORITERAT UTVECKLINGSARBETE NATIONELL OCH LOKAL NIVÅ Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har arbetat fram sex områden, som prioriteras i utvecklingsarbetet på nationell och lokal nivå. Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparenta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad verksamhet innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Tillgänglighet Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och socialförvaltningen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. ÄLDREOMSORGSPLAN

20 Effektivitet Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. VÅRD OCH OMSORG VID DEMENSSJUKDOM Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Syftet med riktlinjerna är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare på alla nivåer. De lyfter fram följande områden: tidig medicinsk utredning (basal utredning) läkemedelsbehandling dagverksamhet anpassad för gruppen särskilt boende anpassad för gruppen stöd till anhöriga personcentrerad vård och omsorg- multiprofessionellt teamarbete (ur nationella riktlinjer vid demenssjukdom 2010) LOKALA STYRDOKUMENT För äldre ska det vara lätt att bo och leva i Sigtuna kommun. Nedan presenteras ett urval av lokala styrdokument som påverkar äldreomsorgens arbete. SIGTUNA KOMMUNS VISION 2030 Visionen visar vart kommunen på lång sikt vill befinna sig, dvs. ett önskat framtida tillstånd. Visionen gäller för kommunens samtliga verksamheter men också för Sigtuna kommun som plats. Detta är visionen: I Sigtuna kommun kommer invånaren först! Alla känner sig välkomna och trygga! Här är det lätt att leva! Vi tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt! Våra internationella och nationella framgångar beror på att vi tar tillvara all vår kreativitet och mångfald är nyfikna och lär av varandra! SIGTUNA KOMMUNS VÄRDEGRUND Sigtuna kommun utvecklas snabbt och starkt, vilket ställer allt högre krav på hur kommunen utför sitt uppdrag och möter kommuninvånarna. Kommunens ansvar och uppdrag berör många delar av människors dagliga liv. Värdegrunden beskriver hur Sigtuna kommuns ledning och medarbetare ser på dem som är berörda och beroende av kommunens verksamhet. Den ger utryck för vår människosyn, vårt förhållningssätt och hur vi ständigt har kvalitet och effektivitet i fokus i det vi åstadkommer. 18 VAD STYR ÄLDREOMSORGEN

21 Det här är värdegrunden: Invånaren först Allas lika värde Kvalitet i fokus Invånaren först I Sigtuna kommun arbetar vi för invånarna och ser till att deras behov möts. Det innebär att: Vi lyssnar på invånarna Vi utgår från invånarnas behov när vi fattar beslut och ger service Vi skapar möjligheter för olika former av dialog Allas lika värde Vi respekterar alla individer oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, ålder, etnicitet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Det innebär att: Vi möter alla med respekt Vi tar tillvara olikhet och mångfald Alla ska behandlas likvärdigt Kvalitet i fokus Sigtuna kommun bedriver sin verksamhet med ett förhållningssätt som genom hög effektivitet och god service medverkar till ett långsiktigt hållbart samhälle. Det innebär att: Vi arbetar med ständiga förbättringar Vi följer upp och redovisar våra resultat Vi strävar efter helhetsperspektiv Vi är möjlighetsorienterade, innovativa och långsiktiga Vår kommunikation är öppen och tydlig Två principer ska styra arbetet och bidra till att utveckla arbetssätten: Uppdragsgivarens förtroende Olikheter berikar Uppdragsgivarens förtroende Invånarna är våra uppdragsgivare. Genom att alltid sätta deras intressen främst, får vi invånarnas tilltro. Vårt samhällsuppdrag innebär att vi arbetar för en hållbar framtid som ger invånarna möjlighet till ett bra liv. ÄLDREOMSORGSPLAN

22 Olikheter berikar Vi är övertygade om att olikheter skapar en roligare och mer dynamisk arbetsmiljö. Vi drar nytta av det när vi samarbetar, rekryterar och i vår dialog med invånare. Vi säger ja till entusiasm, nyfikenhet och öppenhet. SIGTUNA KOMMUNS VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén talar om syftet med verksamheten och svarar på frågan varför den specifika verksamheten finns till. Detta är den övergripande verksamhetsidén: Vi ska ge människor bästa möjliga förutsättningar att leva det liv som de önskar. Detta gör vi genom att erbjuda Sigtuna kommuns invånare service och tjänster utifrån deras behov och på lika villkor. Alla som kommer i kontakt med oss möts med respekt och öppenhet. Vi har som utgångspunkt att invånarnas delaktighet är grunden i vårt utvecklande av välfärden. Med detta som bas skapar vi tillsammans en välfärd i världsklass. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Mål beskriver ett framtida tillstånd i ett kortare perspektiv än visionen. Ett mål är ett önskat framtida läge eller tillstånd. I Sigtuna kommun finns mål på alla nivåer i verksamheten. Alla mål syftar till att nå kommunfullmäktiges mål. Kommunfullmäktige beslutar om inriktningsmål inom områdena ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och demokratisk hållbarhet. Med kommunfullmäktiges mål som utgångspunkt formulerar nämnderna mål för sina respektive områden. SIGTUNA KOMMUNS INRIKTNINGSMÅL: Ekonomisk hållbarhet. I Sigtuna kommun ska mångfald och entreprenörskap tas tillvara och allas kunskaper och förmågor utvecklas. Det innebär en ekonomisk utveckling som bygger på inkludering, diversifiering, människans egenmakt och ständig utveckling. För äldre- och omsorgsnämnden innebär det att målet under 2017 är att Brukarnas känsla av egenmakt och självständighet ska öka. Ekologisk hållbarhet. I Sigtuna kommun ska det vara naturligt och möjligt för alla att leva och agera miljömedvetet. Som samhällsaktör och organisation ska Sigtuna kommun genom sitt agerande vara en förebild och en av Sveriges mest miljövänliga kommuner. För äldre- och omsorgsnämnden innebär det att målet under 2017 är att Brukarnas självupplevda hälsa och välbefinnande ska förbättras. Social hållbarhet. I Sigtuna kommun ska alla ha likvärdiga och goda möjligheter att forma och leva ett bra liv. Sigtuna kommun ska utföra välfärdsuppdraget effektivt, 20 VAD STYR ÄLDREOMSORGEN

23 med hög kvalitet och anpassat till invånarnas varierande behov, önskemål och förutsättningar. För äldre- och omsorgsnämnden innebär det att målet under 2017 är att Brukarnas helhetsbild och upplevelse av vård och omsorgen ska förbättras. Demokratisk hållbarhet. I Sigtuna kommun ska det vara självklart att alla vill och är aktivt delaktiga i samhällslivet. Sigtuna kommuns utveckling ska ske i nära samarbete och dialog med invånarna. För äldre- och omsorgsnämnden innebär det att målet under 2017 är att Brukarnas känsla av delaktighet och påverkan ska öka. I Sigtuna kommun har vi identifierat sex utmaningar som vi behöver arbeta vidare med för att nå ambitionen om ett hållbart samhälle. Dessa handlar om god och jämlik hälsa för invånarna, invånarnas utbildningsnivå och förutsättningar för nya jobb, upplevd trygghet, ansvar för miljön, delaktighet och samhällsbyggande för framtiden. SIGTUNA KOMMUNS TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM I Sigtuna kommun fastställdes ett program för tillgänglighet Tillgänglighetsprogrammet utgår från de nationella målen. De nationella målen är: En samhällsgemenskap med mångfald som grund. Att samhället utformas så att människor i alla åldrar med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i samhällslivet. Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Det övergripande målet är att Sigtuna kommun skapar möjligheter för personer med funktionsnedsättning att vara fullt delaktiga i samhällslivet. År 2025 räknar man med att cirka 20 % av befolkningen kommer att vara 65 år och äldre. Gruppen över 80 år växer mest. Med stigande ålder följer normalt olika funktionsnedsättningar. Prioriterade områden för kommunens arbete med tillgänglighet är: Ökad fysisk tillgänglighet. IT/kommunikation/upphandling Socialpolitik Utbildningspolitik Kultur och idrott Arbetsmarknad Folkhäls Äldre ska, så långt som det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. ÄLDREOMSORGSPLAN

24 ÄLDREOMSORGENS VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén talar om syftet med verksamheten och svarar på frågan varför den specifika verksamheten finns till. Detta är äldreomsorgens verksamhetsidé Inom nämndens verksamheter arbetar vi utifrån ett professionellt förhållningssätt och ett gott bemötande där vi ser till varje enskild persons behov av stöd, service, vård och omsorg. Vårt bemötande ska ligga till grund för den enskildes möjlighet att utveckla och behålla sina förmågor och ge förutsättningar att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Allas lika värde ska respekteras. För att den omsorg och omvårdnad som ges ska hålla en god kvalitet arbetar verksamheterna med ständiga förbättringar. För att kunna se utvecklingsområden ska synpunkter på verksamheterna och avvikelser inom verksamheterna tas emot på ett systematiskt sätt och integreras i det dagliga arbetet. Ansvariga chefer är närvarande och stödjande i sitt ledarskap. Tillsammans med medarbetarna skapar de gemensamt en hållbar kompetensförsörjning och en trevlig och hälsosam arbetsplats. ÄLDRE- OCH OMSORGSNÄMNDENS MÅL 2016 Det är nämnden som beslutar om de mål för verksamheten som ska uppnås. Nämndens mål för 2016 är följande: Personer ska utifrån egna förutsättningar och i större utsträckning än idag erbjudas möjlighet att bo i sin hemkommun och där kunna arbeta, studera eller ingå i sammanhang som känns meningsfulla Ha en miljöanpassad resursanvändning samt förbättra möjligheten för individen till en hög miljömedvetenhet och god livsmiljö. Nöjdhet, delaktighet och möjligheter att göra egna val ska förbättras för individer i äldre- och omsorgsnämndens verksamheter Förbättrad möjlighet för individen att kunna delta i samhällslivet. ÄLDRE- OCH OMSORGSNÄMNDENS MÅL 2017 Brukarnas känsla av egenmakt och självständighet ska öka Brukarnas självupplevda hälsa och välbefinnande ska förbättras Brukarnas helhetsbild och upplevelse av vård och omsorgen ska förbättras Brukarnas känsla av delaktighet och påverkan ska öka ÄLDRE- OCH OMSORGSNÄMNDENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete är ett styrande dokumentet för verksamhetens kvalitetsarbete och kvalitetsutveckling. Ett väl fungerande 22 VAD STYR ÄLDREOMSORGEN

25 kvalitets- och ledningssystem innebär att det finns en organisatorisk struktur med ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Systemet ska vara lättillgängligt för medarbetarna och ett stöd i det dagliga arbetet samt motivera till att utveckla verksamhetens kvalitet. Ett utvecklingsarbete med äldre- och omsorgsnämndens ledningssystem pågår, läs mer under rubriken utvecklingsområde 5 kvalitetsarbete. RIKTLINJER FÖR BISTÅND INOM ÄLDREOMSORGEN Riktlinjerna är avsedda att användas som styrdokument för de biståndshandläggare som utreder och fattar delegationsbeslut om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL). Ett arbete med att revidera riktlinjerna har gjorts under 2016 och de nya riktlinjerna ska gälla from mars ÄBIC BLIR IBIC Äldres behov i centrum (ÄBIC) är en modell som utvecklats av Socialstyrelsen för att skapa förutsättningar för strukturerad vård och omsorgsdokumentation. ÄBIC bidrar till ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt; ett gemensamt språk och strukturerad dokumentation samt bättre underlag för planering och uppföljning. ÄBIC har införts inom äldreomsorgen under Socialstyrelsen har vidareutvecklat och anpassat ÄBIC till Individens behov i centrum, IBIC. IBIC omfattar vuxna personer oavsett ålder och funktionsnedsättning som är i behov av insatser enligt SoL eller LSS. Från hösten 2016 ingår ÄBIC i IBIC. Följande biståndsformer kan socialtjänsten i Sigtuna kommun till exempel bevilja som bistånd till äldre och vissa funktionshindrade enligt 4 kap.1 SoL: Bistånd i ordinärt boende Hjälp i hemmet (hemtjänst) Nattillsyn via kamera Egenvård Matdistribution Trygghetslarm Ledsagarservice Dagverksamhet för demenssjuka Korttidsplats/prova på plats Särskilda boendeformer Särskilt boende för personer med demenssjukdom Särskilt boende för somatisk vård Bistånd i särskilda boendeformer Hjälp i hemmet ÄLDREOMSORGSPLAN

26 ÄLDRE- OCH OMSORGSNÄMNDENS VÄRDEGRUND Alla personer ska ges ett bemötande och en service som alltid ska uppfattas om god, individuell och likvärdig. Det är viktigt att alla medarbetare har kunskap om vilka värderingar som Äldre- och omsorgsnämnden står för. Äldre- och omsorgsnämnden har en värdegrund som gäller för nämndens alla verksamhetsområden. Detta är vår värdegrund: Självbestämmande Att själv få bestämma över sitt liv är en rättighet. För oss innebär det att vi respekterar den enskildes värderingar, önskemål och behov. Det innebär att: Vi sätter brukarens rätt att själv bestämma främst Vi arbetar alltid för att individen ska vara aktiv i sin egen genomförandeplan Vi frågar våra brukare om deras önskemål istället för att förutsätta Vi respekterar brukarens gränser Trygghet Att känna sig trygg är ett grundläggande behov. Vi är tydliga, begripliga och förutsägbara i kontakten med den enskilde. Det innebär att: Vi följer de rutiner vi kommit överens om Vi berättar vad vi kommer att göra och varför innan det sker God kvalitet Att säkerställa kvalitet är en fråga om hur vi utför vårt arbete. Vi tar ansvar för våra prestationer och alla möjligheter att lära oss. Det innebär att: Vi blir lite bättre för varje dag Vi är pålästa och insatta Gott bemötande Alla har en självklar rätt till ett gott bemötande. Det ska synas i våra ögon och höras i vår röst att vi vill lära känna våra brukare som människor. Det innebär att: Vi ser våra brukare som unika individer Vi anpassar oss efter våra brukare, inte tvärt om Vi är artiga och trevliga Vi är flexibla i det enskilda mötet 24 VAD STYR ÄLDREOMSORGEN

27 Respekt för privatliv och personlig integritet Inom vår omsorg, värnar vi om den personliga integriteten genom att respektera den enskildes person och privatliv. Det innebär att: Vi tänker på att vi träder in i människors hem Vi lyssnar när våra brukare säger ifrån, ett nej är ett nej Meningsfullhet Vad som ger livet mening varierar från en människa till en annan. Vårt mål är att alla ska ha roligt och känna en meningsfullhet i sina liv. Det innebär att: Vi underlättar för våra brukare att odla sina intressen Vi tar reda på vad som gör livet meningsfullt för våra brukare Vi möjliggör för våra brukare att hålla kontakt med sitt sociala nätverk Individanpassning och delaktighet I Sigtuna kommun utgår vi från varje individs behov i vårt arbete genom dialogen med den enskilde. Det innebär att: Vi tvingar aldrig någon Vi pratar med våra brukare ÄLDREOMSORGSPLAN

28 26

29 Äldreomsorgen i Sigtuna kommun I KOMMUNEN GÄLLER kvarboendeprincipen. Det innebär att alla ska ges förutsättningar att bo kvar i det egna hemmet och få den hjälp de behöver där. När kvarboende av olika skäl inte längre är möjligt, exempelvis genom att behovet av stöd och omvårdnad ökat, finns trygghetsboende och särskilt boende för äldre. För flertalet insatser inom äldreomsorgen krävs en behovsbedömning och ett beslut som fattas av biståndshandläggare. Det salutogena förhållningssättet ska genomsyra alla verksamheter, det vill säga att fokusera på vad som ger god hälsa/se till det friska mer än vad som orsakar sjukdom. Se beskrivning av hur vi arbetar med detta längre ned. Anhörigföreningen Anhörigföreningen vänder sig till den som vårdar en närstående. Den är ansluten till anhörigas riksförbund som ger både stöd och kunskap till föreningarna. Anhörigföreningen arbetar för att tillvarata medlemmarnas intressen beträffande deras speciella situation som anhörigvårdare. Kommunen arbetar för att få kontakt med anhörigvårdare inom kommunen och för att informera dem om de möjligheter och rättigheter till stöd och hjälp som finns. Anhörigstöd För den som vårdar och stödjer en närstående finns olika former av stöd och avlastning. Stödet kan bestå av insatser från anhörigkonsulent som inte kräver något biståndsbeslut till exempel enskilda samtal, samtalsgrupper, informationsträffar och föreläsningar. Andra stödinsatser, som kräver ett biståndsbeslut och den närståendes samtycke, kan vara korttidsvistelse, dagverksamhet, hemtjänst och avlösning i hemmet. Dagverksamhet för personer med demenssjukdomar För personer med demenssjukdomar som bor i ordinärt boende finns olika former av dagverksamhet. Målet är att behålla sina förmågor och fördröja demenssjukdomens utveckling. Det möjliggör även avlastning för anhöriga. ÄLDREOMSORGSPLAN

30 Korttidsplatser Korttidsplats kan beviljas när behovet inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Korttidsplats är ett tillfälligt boende där den enskilde får personlig omvårdnad, aktivering och stimulans. Korttidsplats kan erbjudas som avlastning eller för tillfällig vistelse av andra orsaker. Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå. I kommunen finns två korttidsenheter samt lägenheter i våra särskilda boenden som används som korttidsplatser. Prova på platser Att flytta till särskilt boende är ett stort steg i livet. Det kan vara svårt att föreställa sig vad det skulle innebära. Därför finns det möjlighet för den som har behov av särskilt boende att få prova på det under en period av tre veckor. Under den perioden betalar den äldre personen inte någon hyra på det särskilda boendet. Matenheten Matenheten i Sigtuna kommun lagar mat för våra särskilda boenden och korttidsenheter. Om du bor i ordinärt boende kan du efter biståndsbeslut få matlådor levererade hem. Den maten lagas inte av Sigtuna kommun utan av en extern leverantör. Matsedeln bestäms av Matenheten men synpunkter och önskemål tas gärna emot. Matsedeln består av ett alternativ som är husmanskost och ett andra alternativ som kan variera. Matenheten gör också en näringsberäkning så att matens innehåll följer Livsmedelsverkets råd och riktlinjer för mat och näring till sjuka. Kosten delas in i tre grupper efter hur mycket energi det finns i måltiden. Maten lagas på traditionellt vis i storkök men kyls direkt ned efter tillagning, för att sedan återupphettas på avdelningen. Potatis, ris och pasta kokas på avdelningen. Sallad, råkost och desserter bereds även de på avdelningarna. Det finns möjlighet att beställa dessert till helgen. För att förbättra kvalitén på såser och grytor värms de upp på spisen. Den som behöver får även konsistens- och specialkost. Myndighetsgruppen Myndighetsgruppens biståndshandläggare tar emot ansökningar, utreder, bedömer och beslutar om insatser. I prövningen om den enskilde har rätt till en insats tar biståndshandläggaren hänsyn till hela livssituationen. Salutogen omsorg och personcentrerad vård Målet med vård och omsorg är att den enskilde ska må så bra som möjligt. Personalen försöker hitta det som skapar välmående för varje individ trots sjukdom och funktionsnedsättning genom att anpassa utbudet av aktiviteter, samvaro och innehållet i dagen (salutogent synsätt). 28

31 För att kunna ge en individuellt anpassad vård behöver personalen känna personen bakom symtomen, dennes livshistoria, intressen, normer och värderingar. Alla erbjuds att fylla i en levnadsberättelse men även det som kommer fram i samtal med den enskilde och anhöriga tas tillvara (personcentrerad vård). Människor har olika förmåga att hantera påfrestningar och förändringar i livet. Genom samtal lär personalen känna personens behov och önskemål. Tillsammans utformas sedan vård, omvårdnad och omsorg. Det är viktigt att den enskilde själv är med och utformar sin genomförandeplan och kan påverka hur och när hjälpen ges. Personalen strävar efter en tillitsfull och trygg relation där personen bättre kan förstå det som händer (begriplighet). För att kunna ge en individuellt anpassad vård behöver personalen känna personen bakom symtomen, dennes livshistoria, intressen, normer och värderingar. I en enkel, anpassad miljö klarar personen mer själv. Personalen försöker stödja och motivera personens i aktiviteter och förenkla val för att skapa känslan av att kunna själv. Med personalen stöd kan personen lita på sin egen förmåga (hanterbarhet). Möjligheten att påverka skapar mening. Personalen frågar, hjälper personen att välja och försöker forma dagen såsom personen önskar. Ju mer personalen vet om personen desto bättre kan man anpassa vården och omsorgen (meningsfullhet). Personalen stävar efter att personen ska känna sig trygg och kunna påverka i sin egen vardag. När vården utgår ifrån det den enskilde själv vill och kan, kan det bli lättare för personen att hantera sin livssituation. När den personen känner sig tillfreds med sin vardag ökar välbefinnandet vilket kallas Känsla Av SAMmanhang (KASAM). Stöd i hemmet - hemtjänst Den som vill bo kvar hemma och har behov av stöd och hjälp kan få det i form av hemtjänst. Hjälp ges av omvårdnadspersonal dygnet runt alla dagar i veckan. Insatserna kan variera från enklare hushållssysslor till mer omfattande personlig omvårdnad. I Sigtuna kommun finns kundval inom hemtjänstens servicedel (städ, tvätt och inköp). Den person som beviljas hemtjänst kan välja mellan flera utförare av hemtjänstinsatser varav kommunens hemtjänst är ett av de alternativ som finns. Fixarjouren Fixarjouren är en avgiftsfri tjänst, ett stöd till äldre och som behöver praktisk hjälp i hemmet. Avsikten är att undvika fallolyckor. Den äldre kan få hjälp med enklare tjänster till exempel med att byta glödlampor eller gardiner eller att hämta och bära saker från vind, källare eller skåp. Man betalar ingen avgift för tjänsterna men får själv betala eventuellt material. ÄLDREOMSORGSPLAN

32 Kommunala pensionärsrådet (KPR) Pensionärsrådet är ett rådgivande organ i kommunen i frågor som gäller kommunens ålders- och förtidspensionärer. Rådet är underställt kommunstyrelsen. Pensionärsrådet består av elva ledamöter och lika många ersättare. Av dessa utses fem ledamöter/ersättare från kommunens nämnder och sex ledamöter/ersättare från pensionärsföreningarna. Rådet fungerar bland annat som länk mellan pensionärernas organisationer och kommunens styrelser/nämnder. Det verkar även för förbättringar av boendemiljö, trivsel- och servicefrågor samt för att pensionärerna får upplysningar om olika vård- och hjälpmöjligheter. Särskilt boende för äldre I Sigtuna kommun finns fyra särskilda boenden som drivs av kommunen för personer med fysiska (somatiska) sjukdomar och för personer med demenssjukdom. Personal finns dygnet runt för att tillgodose den enskildes behov av vård och omsorg. Gemensamt för alla särskilda boenden är att det behövs en ansökan, en behovsbedömning och ett beslut för att flytta dit. Man bor i egen lägenhet och med gemensamt allrum och kök. Lägenheten består vanligtvis av ett rum med pentry (trinett) samt hygienutrymme. Man möblerar själv sin lägenhet, med undantag av sängen. Särskilt boende är ett boende med vanligt hyreskontrakt. Hyresgästen betalar bruksvärdeshyra precis som för en vanlig lägenhet. Utöver hyra betalar man för mat och omvårdnad. I ett särskilt boende finns gemensamma samvaroutrymmen avsedda för de som bor där och för dessa ytor betalar du också en viss del i hyra. Trygghetslarm Ett sätt att öka tryggheten för den som bor kvar i det egna hemmet är att ha ett trygghetslarm. Genom larmet går det att få snabb kontakt med personal. Trygghetslarm kan vem som helst hyra men larmet kan även beviljas som bistånd. Under hösten 2015 har samtliga larm bytts ut till digitala larm. Utbildningsäldreboende Arhems särskilda boende är ett så kallat utbildningsäldreboende. Det är en långsiktig satsning med syftet att främja kvalitén på vård och omsorg, vårdutveckling, kompetensutveckling och äldreboendenas miljöer för lärande. Detta genom att främja en evidensbaserad praktik, och genom att bedriva forskningsprojekt, utvecklingsprojekt och studentprojekt tillsammans med verksamheterna i samverkan med FOU nu och lärosätena/skolorna. Väntjänst Väntjänsten är en frivillig verksamhet för den som vill ha någon att prata med, få råd om vart man kan vända sig vid tillfälliga svårigheter, eller få sällskap vid promenader, högläsning, hjälp till apotek eller liknande. Väntjänsten bemannar även kommunens mötesplatser för aktivitet och gemenskap för alla pensionärer som finns på tre platser i kommunen samt ordnar underhållning på våra boenden med mera. 30 ÄLDREOMSORGEN I SIGTUNA KOMMUN

33 ÄLDREOMSORGSPLAN

34 32 VAD KAN VI SÄGA OM FRAMTIDEN?

35 Vad kan vi säga om framtiden? I SOCIALDEPARTEMENTETS RAPPORT Den ljusnande framtid är vård 1 visas hur behovet av vård och omsorg kommer att utvecklas de närmaste 40 åren. Befolkningens medellivslängd har ökat successivt under det senaste århundradet och därmed även antalet personer som uppnår en hög ålder. Den ökade medellivslängden under perioden kommer att innebära att antalet äldre i höga åldrar ökar kraftigt. Fram till 2050 kommer befolkningens åldrande att medföra att det blir färre yrkesverksamma per äldre och yngre samtidigt som kostnaderna för vård och omsorg ökar. Kostnaden för äldreomsorgen väntas stiga med cirka 70 procent till år 2050 och personalbehovet öka med cirka 50 procent. Äldre personer behöver äldreomsorg men också mer sjukvård än yngre. Det är därför en utmaning för samhället att kunna möta den åldrande befolkningens framtida behov av vård och omsorg och det krävs att vi utvecklar våra arbetsmetoder och tar tillvara på medarbetares kompetens på bästa sätt. Ny teknik har betydelse även i äldreomsorgen. Till exempel knä-och höftledsoperationer har gett fler äldre rörelseförmågan tillbaka och minskat behovet av äldreomsorg. Med hjälp av bostadsanpassning, moderna kommunikationer, trygghetslarm och mikrougnar kan fler äldre klara att bo kvar hemma utan hjälp. Många hjälpmedel, till exempel rullatorer, har förbättrat äldres möjligheter att komma ut och leva ett aktivt liv. Det finns en möjlighet att en fortsatt utveckling av avancerade hjälpmedel kommer att öka kvaliteten och/eller minska kostnaderna. Kostnaderna för den åldrande befolkningens behov av äldreomsorg ökar dock snabbare. 1 Socialdepartementet, Den ljusnande framtid är vård. Delresultat från LEV-projektet. ÄLDREOMSORGSPLAN

36 34 VAD KAN VI SÄGA OM FRAMTIDEN?

37 BEFOLKNINGSUTVECKLING BLAND DE ÄLDRE I SIGTUNA KOMMUN I bostadsförsörjningsprogrammet som antogs togs i kommunfullmäktige oktober 2016 kan man läsa att Sigtuna kommuns befolkning växer och har en hög takt i bostadsbyggandet. Kommunen har alltjämt en relativt ung befolkning, även om andelen äldre över 65 år ökar. Allmänt är också trenden att åldersgruppen över 65 år har allt bättre hälsa och kan bo kvar allt längre i sin ordinarie bostad. Samtidigt är åldersgruppen ingen homogen grupp utan har olika behov av boende. Ålder År år år Totalt Statistiken i tabellen ovan bygger på underlag från Kommunens bostadsförsörjningsprogram för åren Andelen inom åldersgruppen 80+ år och äldre ligger relativt stabilt under programperioden, en större ökning kommer först efter år 2020, enligt den prognostiserade befolkningsutvecklingen. Procentuellt sett är dock åldersgruppen 80 år och äldre den grupp som kommer ha den högsta befolkningstillväxten enligt prognosen. Tabellen nedan visar på prognoser för befolkningsutveckling fördelat på olika områden i kommunen för åren. Märsta Rosersberg Ink. Landsbygd År År Och Äldre År År Och Äldre Sigtuna Inkl. Iandsbygd Övrig Landsbygd År År Och Äldre År År Och Äldre Tabell Befolkningsutveckling ålder 65år och äldre i olika kommundelar(enligt prognos år 2016 och år 2020). ÄLDREOMSORGSPLAN

38 36 UTVECKLING I SIGTUNA VAD TROR VI?

39 Utvecklingen i Sigtuna vad tror vi? FÖR ATT MÖTA behovet av hälso- och sjukvård och äldreomsorg krävs ett strategiskt och målmedvetet arbete. På sikt pekar befolkningsprognosen med all tydlighet på ett ökat behov av bostadsanpassning, hemtjänstinsatser och bostäder i ordinarie bostadsbestånd eller i trygghetsboende. En tendens som funnits ett antal år är att trycket på platser i särskilt boende för personer med demenssjukdom ökat och den trenden ser ut att fortsätta. Som framgår av befolkningsprognosen ökar antalet äldre i Sigtuna över 65 år. ÄLDRE MED PSYKISK OHÄLSA Flera rapporter från bland annat Socialstyrelsen visar att äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område och att depression och självmord är vanligt bland äldre. Depression är tre gånger vanligare bland äldre än bland yngre personer. Detsamma gäller flera andra typer av psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan hos äldre är ofta ett bortglömt problem som förknippas med skamkänslor. Att må psykiskt dåligt och tappa tron på livet är något som kan drabba alla. Det finns fortfarande mycket skam kring psykisk ohälsa som kan bidra till att människor inte vågar eller vill ta kontakt med vården. BEHOV AV SÄRSKILT BOENDE Sigtuna kommun har 278 lägenheter varav 17 är korttidsplatser. Av de övriga 261 lägenheterna används 50 procent, 131 lägenheter till personer med demenssjukdom. I de nationella riktlinjerna angående demens anges att 8 procent av alla som är 65 år och äldre och nästan hälften av alla som är 90 år och äldre har en demenssjukdom. Detta är naturligtvis inte samma sak som att behovet av demensplatser ligger på denna nivå men det ger en indikation på en kraftig ökning av behoven framöver. ÄLDREOMSORGSPLAN

40 ANTAL/ANDEL INVÅNARE ÖVER 65 ÅR OCH PERSONER PÅ SÄRSKILT BOENDE I SIGTUNA KOMMUN Andel invånare 65 år och äldre i särskilt boende minskar enligt trenden som syns nedan. Samtidigt ökar åldersgrupperna i storlek vilket medför att det reella behovet av tillgången till lägenheter i särskilt boende ökar. ANTAL LÄGENHETER PÅ SÄRSKILDA BOENDEN Idag finns flera särskilda boenden inom Sigtuna kommun både i Märsta och i Sigtuna stad, men det finns ett behov av ytterligare lägenheter på grund av en växande befolkning där andelen äldre ökar. Äldre- och omsorgsnämndens planering av särskilt boende de kommande åren framgår av tabellen nedan. Behovet av plats i särskilt boende gäller både personer som har stora somatiska behov och personer med demenssjukdom och där behoven ändras över tid. Nyproduktion bör därför anpassas till att kunna användas av båda grupperna. Antal lägenheter för särskilt boende inklusive korttidsplatser Märsta Ärlinghem Arhem inkl korttidsplatser Ymerplan Summa Märsta Sigtuna stad Hemskogen Sigtuna stadsängar inkl korttidsplatser Nytt boende uppskattat behov av lägenheter 17 Summa Sigtuna stad Totalt antal lägenheter per år Sammantaget behöver antalet lägenheter på särskilt boende öka under perioden, vilket innebär krav på ny- och ombyggnationer. Man behöver kontinuerligt följa behovet av särskilt boende för äldre, för att få en så god balans som möjligt mellan platser för somatiskt funktionsnedsatta och platser för personer med demenssjukdom. PROGNOS AV BEHOV LÄGENHETER I SÄRSKILT BOENDE Diagrammet nedan visar på förhållandet mellan behov av lägenheter i särskilt boende samt tillgången till plats fram till år Tabellen bygger på Socialstyrelsens antagande om att 17 % av kommunernas invånare över 80+ är av behov av en plats på särskilt boende. Detta är dock bara antaganden och det är svårt att på långsikt veta det reella behovet. 38 UTVECKLING I SIGTUNA VAD TROR VI?

41 Tabellen nedan bygger på socialstyrelsens generella antaganden om antalet lägenheter i särskilt boende i förhållande till kommunens åldersstruktur Behov av lägenheter Befintliga lägenheter BEHOV AV HEMTJÄNST Cirka sju procent av befolkningen i kommunen inom ålderskategorin 65 och äldre har idag behov av hemtjänst. Ökningen av beviljade insatser inom hemtjänsten är större än vad de demografiska effekterna visar. Detta beror på att den största ökningen inte ligger i flera äldre personer i kommunen, utan i att brukarnas omvårdnadsbehov växer. Den genomsnittliga tiden för varje person ökar för varje år. Äldre väljer allt mer att bo kvar längre i ordinärt boende och där få omsorg av hemtjänstpersonal. Nedan presenteras två olika möjliga scenarier inom hemtjänsten. Självklart finns det en mängd andra möjligheter men de två som presenteras visar på möjlig kostnadsutveckling baserat på vissa antagen och kommunens demografiska modell avseende hemtjänst i ordinärt boende. Grundantaganden i samtliga scenarier är att timpriset ökar med 2 % per år. Volymen av hemtjänsttimmar bygger på beviljad tid och utgår från utfallet för 2015 som var beviljade biståndstimmar. Ytterligare förtydliganden presenteras vid respektive tabell. ÄLDREOMSORGSPLAN

42 Scenario 1 Nedanstående scenario bygger på följande antaganden: Utgår från kommunens gällande timpris enligt LOV-avtal för en hemtjänsttimme, samt årlig indexuppräkning. Det har under de senaste åren varit en ökning av antal beviljade hemtjänsttimmar. Denna trend beror på flertal faktorer men en av de viktigaste är att omvårdnadsbehov har ökat i målgruppen samt att många äldre väljer att bo kvar hemma i ordinärt boende trots ganska stora omvårdnadsbehov. Utökning av hemtjänsttimmar i tabellen utgår från befolkningsprognos och kommunens demografiska modell. Totalt sett blir hemtjänsten till och med mnkr dyrare med detta scenario. År Ökning antal timmar Kronor per timma Årsvis kostnadsökning Total kostnadsökning Scenario 2 Nedanstående scenario bygger på följande antaganden: Utgår från det timpris som beräknas kunna täcka den verkliga kostnaden för en hemtjänsttimme i Sigtuna kommun, samt årlig indexuppräkning. Det har under de senaste åren varit en ökning av antal beviljade hemtjänsttimmar. Denna trend beror på flertal faktorer men en av de viktigaste är att omvårdnadsbehov har ökat i målgruppen samt att många äldre väljer att bo kvar hemma i ordinärt boende trots ganska stora omvårdnadsbehov. Utökning av hemtjänsttimmar i tabellen utgår från befolkningsprognos och kommunens demografiska modell. Totalt sett blir hemtjänsten till och med mnkr dyrare med detta scenario. År Ökning antal timmar Kronor per timma Årsvis kostnadsökning Total kostnadsökning UTVECKLING I SIGTUNA VAD TROR VI?

43 ÄLDREOMSORGSPLAN

44 42

45 Resultat medborgardialoger om framtidens äldreomsorg SIGTUNA KOMMUN HAR som ett led i att ta fram en Äldreomsorgsplan genomfört en serie dialogmöten med äldre under sensommaren 2014 där totalt 369 personer deltog. Resultaten nedan är en sammanställning av vad som framförts vid Äldredialogen gällande vilka områden som är viktigast att utveckla inom äldreomsorgen. FRAMTID- ATT LEVA I SIGTUNA KOMMUN SOM ÄLDRE ÅR 2025 Resultatet nedan gäller hur dialogdelatagarna ville att kommunen ska utveckla sin äldreomsorg i framtiden. Vad är det som blivit så bra? Förbättrade kommunikationer är en av de saker som flest önskar ska finnas i Sigtuna kommun om tio år. Saker såsom billigare eller gratis SL-kort, fler avgångar, ringlinje och direktbuss från Stockholm är några av de förslag som nämns. Maten är ett återkommande tema. Den ska vara god och näringsrik men också bidra till social gemenskap. Deltagarna beskriver hur man kanske lagar mat ihop, eller går ut och äter i någon samlingslokal eller restaurang som är anpassad för äldre, både vad gäller pris och tillgänglighet. Önskan om fler gemensamma aktiviteter framförs. Möjligheter för äldre att i högre utsträckning kunna ta del av ett rikt kulturliv och motionera tillsammans är några exempel, där ett återöppnande av Gröna Ladan och ett etablerande av ett aktivitetshus är några av konkretiseringarna. Frågor av mer politisk och organisatorisk karaktär tas upp. Bland annat nämns önskan om ett återinförande av Sigtunamodellen och stopp för vinster i välfärden och bemanningsföretag. Sigtuna är en härlig stad att bo i om man är tillräckligt frisk för att kunna utnyttja den. ÄLDREOMSORGSPLAN

46 VAD ÄR VIKTIGAST ATT UTVECKLA? Dialogdeltagarna förmedlade med tydlighet att Personalens kunnande och kompetens och Personalens bemötande är de viktigaste områdena att utveckla. Därefter kommer Dialog med kommunen om behov av stöd och Rätt att komma utomhus varje dag. När deltagarna själva fick ange om det var något de prioriterade högt som inte fanns med framfördes till exempel Hämtning av färdigsorterade sopor, Att få bestämma själv, Handikappanpassat, Möjlighet att utvecklas trots hög ålder och Tillgång till wifi. PRIORITERING OM VAD SOM ÄR VIKTIGT ATT UTVECKLA När områdena ställs mot varandra, prioriteras till exempel fler och bättre träffpunkter och möjlighet till social samvaro varje dag lågt, framförallt i förhållande till områdena som rör personalen, vilka anges vara det överlägset viktigaste området att utveckla. RESULTAT PERSONALDIALOG Nästa steg i förbättringsarbetet med att utveckla äldreomsorgen var dialogmöten med all personal inom äldreomsorgen. Sammanlagt deltog 349 personer, chefer och medarbetare från utförarsidan och från myndighet. Syftet med personaldialogen att ge underlag till en kommande kompetensutvecklingsplan för personalen. Detta eftersom Äldredialogens resultat tydligt visat att personalens kunnande och kompetens samt bemötande var viktigaste utvecklingsområdet. Vidare var syftet att lyssna in vad personalen behöver för att kunna ge kommunens äldre bra vård och omsorg. Sammanfattningsvis visade personaldialogen att språkkunskaper ansågs viktigast att utveckla. Dialogdeltagarna resonerade kring hur viktigt språket är för att kunna kommunicera med såväl brukare som kollegor och kunna dokumentera på ett fullgott sätt. Utbildning i demensvård och bemötande ansågs också mycket viktigt. En pressad arbetssituation på grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning beskrevs. Mer kunskapsdelning efterfrågades såväl i det löpande arbete som vid särskilt avsatta tidpunkter Lättillgängliga och närvarande chefer efterlystes också. Mot bakgrund av vad som framkom i äldre- och personaldialogerna ansökte äldre- och omsorgsnämnden om medel till en kompetenssatsning från kommunens kompetensoch utvecklingsfond. Ansökan beviljades och kompetenssatsningen har påbörjats under 2016 och fortgår under Fokus i satsningen ska ligga på kollegialt lärande och grupputveckling men kommer även inkludera utbildningsinsatser i etik, värdegrund och bemötande. Satsningen riktar sig mot samtliga chefer och medarbetare i äldreomsorgen. KUNSKAPSDELNING SÅ LÄR PERSONALEN AV VARANDRA I en övning under personaldialogen fick deltagarna beskriva hur de delar med sig av kunskap idag hur de önskar att det skulle göras i framtiden. Sammanfattningsvis framkom följande: Deltagarna framförde att de som väl har fått gå en utbildning måste 44 RESULTAT ÄLDREDIALOG

47 få tid för att dela med sig till resten av personalen. Cheferna lyfte vikten av att alla i personalen visar engagemang och intresse för att ta emot kunskap och delge ny kunskap till sina kollegor. I och med den aktuella kompetenssatsningen (se ovan) så kommer ett nytt arbetssätt, som tar avstamp i det kollegiala lärandet, introduceras i verksamheten. Medarbetarna träffas i arbetsgruppen och har så kallade lärande samtal ledda av en förbättringscoach. I dessa samtal tar man upp olika teman relaterade till verksamheten och diskuterar i gruppen. Syftet med dessa samtal är att medarbetarna ska lära av varandra och ha tid att dela med sig av sina kunskaper. I Sigtuna har vi nära till skog och natur, vackra omgivningar, promenadvägar och parker där man kan slå sig ner på bänkar och hälsa och prata med varandra. ANHÖRIGDIALOG Efter dialog med invånare och intresseföreningar vid framtagande äldreomsorgsplanen framgick att förbättring av anhörigstödet i Sigtuna kommun är ett prioriterat område. Äldre- och omsorgsnämnden beslutade att en anhörigstrategi skulle tas fram för hela nämndens verksamhetsområde. Som underlag för anhörigstrategin genomfördes hösten 2015 en Anhörigdialog med anhöriga till äldre personer och med anhöriga till personer med funktionsnedsättning. Trots ett begränsat deltagande i dialogen (knappt 80 personer) bedöms resultatet kunna ge vägledning om utvecklingsbehovet. Anhörigdialogen pekar på behov av: Enkla kontaktvägar, gärna med en enda handläggare Individanpassat stöd till anhöriga Hjälp till anhöriga i ett tidigt skede och att kommunen ska se de anhöriga som en resurs, men en resurs som kan behöva avlastning Göra anhöriga mer delaktiga i utformandet av vård- och omsorgen och ta hänsyn till den anhöriges situation i besluten Bättre interkulturell kompetens1 och hänsyn till kulturella skillnader Bättre information till unga anhöriga och till invandrarfamiljer Bättre IT-stöd 2 Interkulturell kompetens är den sammanfattande benämningen på personliga kvalitéer, kompetenser och färdigheter när det gäller att klara av interkulturella möten. ÄLDREOMSORGSPLAN

48 46 UTVECKLINGSOMRÅDEN

49 Utvecklingsområden Under detta avsnitt lyfts ett antal områden som Äldre- och omsorgsnämnden anser är viktiga att utveckla under de kommande åren. Vilka områden som valts beror på en sammanvägning av olika resultat och tendenser från lokala och nationella utvärderingar och undersökningar. Bland annat har resultaten från Äldredialogen vägts in. UTVECKLINGSOMRÅDE 1 VÄRDEGRUND Arbetet i äldreomsorgens verksamheter ska präglas av den nationella värdegrunden för äldreomsorgen, Sigtuna kommuns- och Äldre- och omsorgsnämndens värdegrund, som finns beskrivet under kapitel 3 Vad styr äldreomsorgen- Lagstiftning och styrdokument. RESULTAT ÄLDREDIALOGEN Dialogdeltagarna förmedlar med tydlighet att Personalens kunnande och kompetens och Personalens bemötande är de viktigaste områdena att utveckla. Därefter kommer Dialog med kommunen om behov av stöd DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE VÄRDEGRUNDSARBETE Äldre- och omsorgsnämndens verksamheter kommer fortsätta att prioritera värdegrundsarbetet och bemötande över hela organisationen. Möjlighet ska ges till ökad delaktighet och inflytande för invånare i all verksamhet. Syftet är att de ska kunna känna tillit till systemet och de medarbetare de möter. Varje enhet inom Äldre-och omsorgsnämndens område ska årligen följa upp sitt värdegrundsarbete i dialog med brukare, anhöriga och personal. I äldre- och omsorgsnämndens kompetensutvecklingsplan för personalen (läs mer underutvecklingsområde 6) är satsning på värdegrundsarbete ett att de viktigaste områdena. ÄLDREOMSORGSPLAN

50 UTVECKLINGSOMRÅDE 2 FÖREBYGGANDE ARBETE Genom att förebygga olycksfall kan stort lidande för den äldre personen och stora kostnader för samhället undvikas. Flera studier har visat att förändrade levnadsvanor kan ge positiva effekter högt upp i åldrarna. Hälsofrämjande- och förebyggande insatser handlar om flera olika saker. Det handlar om att möjliggöra och stimulera till hälsosamma val. Det handlar också om att stödja anhöriga som gör stora insatser för att hjälpa och vårda någon närstående och om att skapa förutsättningar för ett rikt socialt liv högt upp i åldrarna. Läs mer om hur stödet för anhöriga ska utvecklas under Utvecklingsområde 3 Anhörigstöd. 48 UTVECKLINGSOMRÅDEN

51 DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE FÖREBYGGANDE ARBETE Uppsökande hembesök I förebyggande syfte erbjuds alla som fyllt 80 år ett hembesök av kommunen. Vid hembesöket informeras vad kommunen har att erbjuda i form av kommunal service och närliggande verksamhet. Om det finns svårigheter med något i vardagslivet så informeras om hur den enskilde kan få hjälp med detta. Hörselvårdskonsulent Hörselombud ska finnas tillgängliga inom kommunen och dessa är speciellt utbildade på att i hemmet hjälpa brukare med enklare service av hörapparater och montering av bl.a. hörhjälpmedel. Dagverksamhet Efterfrågan på dagverksamhet för personer med demenssjukdom har varit låg under 2015, det har framförallt varit svårt att intressera yngre personer med demenssjukdom för dagverksamhet. Under 2016 har vi startat Café Solgläntan. Det är en verksamhet som vänder sig till yngre demenssjuka. Verksamheten kommer att ledas av våra äldreboendevärdar och kommer att erbjuda olika teman ett par gånger i veckan. Vi kommer också att försöka knyta till oss volontärer och studieförbund till det arbetet. Modern teknik kommer att finnas i denna typ av dagverksamhet för att stärka upp funktioner som försvinner i samband med sjukdomen. Det finns även ett behov för somatiskt (kroppsligt) sjuka personer att ha möjlighet till umgänge och meningsfulla aktiviteter för att minska den ensamhet som många kan känna i ordinärt boende. Aktiviteter för att förebygga ensamhet Under 2016 har arbetet kommit igång med den så kallade aktivitetsguiden som syftar till att bryta ensamheten. Aktivitetsguiden är en webbplats där äldre kan hitta ett samlat utbud av aktiviteter i kommunen. Det har även hållits utbildningar för äldre i användande av surfplatta. Träffpunkter Träffpunkter ska utvecklas i Märsta och Sigtuna stad. Syftet är att stärka gemenskapen genom att ge äldre en god möjlighet till umgänge och meningsfulla aktiviteter. Olika typer av föreningar ska också ges goda möjligheter att bedriva en attraktiv verksamhet vid dessa. Verksamheten vid träffpunkterna ska också syfta till att förebygga ohälsa och vara ett led i att förbättra de äldres hälsa. ÄLDREOMSORGSPLAN

52 UTVECKLINGSOMRÅDE 3 ANHÖRIGSTÖD Anhöriga som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre kan få olika former av stöd. För att uppnå ett gott stöd behöver insatserna vara flexibla, lättillgängliga, hålla en god kvalitet samt verka för trygghet. Sedan 1 juli 2009 finns det inskrivet i Socialtjänstlagen 5 kapitel 10 att kommunerna ska erbjuda stöd för den som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående med funktionsnedsättning. STÖD TILL ANHÖRIGA I SIGTUNA KOMMUN Den som är anhörig är ovärderlig i sin roll men ibland kan den anhöriga själv behöva stöd och tid för sig själv. Kommunen har stöd till den som ger vård och stöd till personer som har en funktionsnedsättning, som är långvarigt sjuka eller som är äldre. De medborgare som vårdar eller stödjer en närstående har rätt att söka stöd av kommunen. De är viktiga samarbetspartners kring de vård- och omsorgsinsatser som riktas till de närstående. Råd och stöd till dem kan ha stor betydelse för deras välbefinnande och förebygga ohälsa. Kommunen har som mål att så tidigt som möjligt nå den anhöriga/ närstående för råd, stöd och information. Sigtuna kommun erbjuder: Stödsamtal Information Anhörigvårdarkort Prova på platser på särskillt boende Anhöriggrupper Föreläsningar och aktiviteter Mötesplatser 50

53 DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE ANHÖRIGSTÖD Anhörigstrategi En strategi för anhörigstöd har utarbetats med de politiska målsättningarna för området. Strategin ska nu implementeras i verksamheterna och brytas ner i en handlingsplan för anhörigstöd inom äldreomsorgen. Handlingsplanen ska visa vilka insatser som behövs för att målsättningarna i strategin ska uppnås. Utöver handlingsplanen är avsikten att anhörigstöd ska vara en del i den kompetensutvecklingsplan som förvaltningen utarbetar. Äldre- och omsorgsnämnden har beslutat att följande fokusområden ska prioriteras: förebyggande arbete, individanpassat stöd och avlastning samt information och samverkan. Målsättningen är att: Anhöriga ska känna till vilket stöd de kan få av kommunen och få del av de insatser som erbjuds Anhöriga ska få ett gott bemötande och ses som en resurs i äldre- och omsorgsnämndens alla verksamheter Delaktighet i omvårdnaden En god kommunikation med personal på särskilda boenden och hemtjänst samt med biståndshandläggare ger trygghet och anhöriga känner sig betydelsefulla och delaktiga vilket är en stor fördel i omvårdnaden. Vistelse på korttidsplats- vid enstaka tillfällen eller regelbundet återkommande Det ska kännas välkommande och finnas bra information till den äldre personen om vad som gäller för vistelsen; vad som ska tas med dit, vad som finns där, rutiner, mediciner med mera. Det ska finnas personal som tar emot och lämnar av. En bra miljö på boendet, ett trevligt rum som känns ombonat, tavlor, lampor, stolar för besök. Den äldre personen ska erbjudas att delta i aktiviteter på korttidsenheten. Det ska finnas möjlighet att boka korttidsvistelse under några veckor på sommaren så att anhörig kan få ledighet. Prova på plats Numera finns det möjlighet få prova på att bo på särskilt boende under en period av tre veckor. Under den perioden betalar den äldre personen inte någon hyra på det särskilda boendet. Detta är en möjlighet både för personen med behov och dennes anhöriga att få se hur det fungerar på särskilt boende. Avlösning i hemmet Avlösning i hemmet ska finnas med god kvalitet och kontinuitet av personal som har kunnat hälsa på innan första tillfället. För att få avlösning att fungera krävs det god kontakt, tillit och en hel del motivationsarbete. Det krävs personal som har intresse och kompetens för att utföra avlösning. Det ska finnas tydlig information om insatsen. Avlösningen ska planeras så att tid finns för överlämning innan anhörig ska gå. ÄLDREOMSORGSPLAN

54 UTVECKLINGSOMRÅDE 4 DEMENS Precis som i övriga riket får Sigtuna kommun ett ökat antal personer med demenssjukdom i takt med ökat antal äldre. Risken för att insjukna i demenssjukdom ökar med stigande ålder. I de nationella riktlinjerna anges att 8 procent av alla som är 65 år och äldre, och nästan hälften av alla som är 90 år och äldre, har en demenssjukdom. De senaste åren har insatser gjorts inom kommunen för att förbättra omvårdnadsinsatserna för personer med demenssjukdom. Lokala demensriktlinjer har tagits fram utifrån de nationella demensriktlinjerna. Målet med arbetet är att säkerställa god vård och omsorg till personer med demenssjukdomar och deras anhöriga utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för demensvård (Ur lokala riktlinjer för demens i Sigtuna kommun ). DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE DEMENSOMSORG Djur i vården Husdjur kan i många fall ha en positiv effekt, inte minst för personer med demenssjukdom. Därför ska husdjur, exempelvis demenshund finnas i verksamheten på särskilda boenden som en social- och meningsskapande del av vården. Differentierad dagverksamhet Efterfrågan på dagverksamhet för personer med demenssjukdom har varit låg under 2015, det har framförallt varit svårt att intressera yngre personer med demenssjukdom för dagverksamhet. Under 2016 har vi startat Café Solgläntan. Det är en verksamhet som vänder sig till yngre demenssjuka. Verksamheten kommer att ledas av våra äldreboendevärdar och kommer att erbjuda olika teman ett par gånger i veckan. Vi kommer också att försöka knyta till oss volontärer och studieförbund till det arbetet. Modern teknik kommer att finnas i denna typ av dagverksamhet för att stärka upp funktioner som försvinner i samband med sjukdomen. Sammanhållen vård vid demens Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom är ett samarbetsprojekt mellan kommunens hemtjänst, biståndshandläggare, anhörigstöd, vårdcentralerna, primärvårdsrehab, minnesmottagningen samt FOU nu. Syftet är att skapa en bättre samverkan kring personer med demenssjukdom samt ge stöd till deras anhöriga. Arbetet har resulterat i en modell som beskriver vem som gör vad i vårdkedjan. Modellen visar hur samarbete och stöd kan se ut genom hela sjukdomsförloppet. Från tidiga symtom i hemmet fram till särskilt boende för personer med demens i Sigtuna kommun. 52

55 Skapa ett demensteam För att möta det ökande antalet personer med demenssjukdom ska ett demensteam skapas under Det ska vara ett team som har lång erfarenhet av olika former av demenssjukdomar och som ska stötta dem som kommer i kontakt med demensproblematik. Teamet ska bestå av demenssjuksköterska/demensomsorgsutvecklare, undersköterska, sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut. Ett väl fungerande samarbete med läkarorganisationen är en förutsättning för att lyckas med uppdraget. Lägenheter för personer med särskilda behov? I samband med Arhems tillbyggnad så öppnades en liten enhet med enbart fyra lägenheter för de som har en demenssjukdom och som har svårt att fungera i en miljö med många andra. Samtidigt öppnades en enhet för finsktalande personer med demenssjukdom. På den enheten är personalen finsktalande. Ett samarbete inleddes med Sigtuna museum and art för att få in konst som en del av omsorgen för demenssjuka. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens registret (BPSD) är infört som ett stöd i arbetet med demenssjuka. En implementering och ett ökat användande ska ske. ÄLDREOMSORGSPLAN

56 UTVECKLINGSOMRÅDE 5 KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Ledningens engagemang och medarbetarnas medverkan är hörnstenar i förbättringsarbete. För att få kvalitet i vardagen ska verksamheterna arbeta med ständiga förbättringar. Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. För att kunna se utvecklingsområden ska synpunkter på verksamheterna och avvikelser inom verksamheterna tas emot på ett systematiskt sätt och integreras i det dagliga arbetet. Synpunkter Synpunkter och klagomål från invånare ska användas i syfte att förbättra och utveckla verksamheterna. Synpunkter tas emot, utreds och besvaras av ansvarig chef. Synpunkterna kan i vissa fall ligga till grund för verksamhetens utvecklingsarbete. Det är angeläget att den politiska ledningen får del av synpunkterna för att kunna styra verksamheterna i rätt riktning. Avvikelser Med avvikelser menar vi en händelse som avviker från normal rutin och som kan leda till en skada och att brukarnas behov inte tillgodoses. Avvikelse är såväl en utmaning som en anledning till verksamhetsutveckling. Ett systematiskt arbete ska ske för att upptäcka förekommande brister. Syftet med detta är att förebygga att brister uppstår och lära av misstagen. Ledningen ska verka för ett klimat som uppmuntrar och stödjer denna del av kvalitetsarbetet. Rapportering av avvikelser är en skyldighet och ett ansvar för all personal i verksamheten och utgör en av grunderna för förbättrad patient- och brukarsäkerhet. Det är viktigt att sammanställa och analysera avvikelser och ge återkoppling till medarbetarna liksom att sprida kunskap till andra verksamheter. Nationella enkätundersökningar Kommun- och enhetsundersökning En gång per år genomförs kommun- och enhetsundersökningen av Socialstyrelsen. Då får uppgiftslämnare för olika verksamheter och kontaktpersoner i kommunen en enkät där de ska svara på frågor om verksamhetens innehåll. Resultatet från undersökningen finns i Äldreguiden och i rapporten Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre. Genomförande/insamlande av data: Enhetsundersökningen - enhetscheferna besvarar enkäter som rör respektive enhet inom hemtjänst och särskilt boende. Kommunundersökning verksamhetschef Myndighetsgrupp besvarar enkät 54 UTVECKLINGSOMRÅDEN

57 Kommunens Kvalitet i Korthet Årligen rapporterar uppgiftslämnare olika kvalitetsnyckeltal i Kommun- och landstingsdatabasen (KOLADA). Insamling av nyckeltalen sker på enhets- och verksamhetsnivå. Uppdraget kommer från Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) ( som har statens och Sveriges kommuner och landstings (SKL) uppdrag att stimulera till kvalitetsjämförelser inom kommunsektorn. Flertalet av nyckeltalen ingår i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras samt att följa utvecklingen över tid. Målsättningen är att fånga in brukarnära objektiva kvalitetsindikatorer som kan komplettera andra kvalitetsmätningar inom äldreomsorgen. I KKiK ingår den årliga servicemätningen via telefon och e-post. Ett externt företag granskar servicenivån som kommunen har via telefon och e-post. Genomförande/insamlande av data: Initialt skickas anvisningar och rapporteringsmallar till berörda enhetschefer inom myndighetsutövningen och utförare inom kommunal regi samt till entreprenörer. En del i insamlandet avser personalkontinuitet inom hemtjänst. Denna mätning pågår under 14 dagar. Förvaltningens ansvarige uppgiftslämnare träffar varje enskild enhetschef som får besvara frågorna för sin enhet. Ansvarig uppgiftslämnare rapporterar in samtliga resultat i KOLADA. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande enkätundersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden genomförs årligen av Socialstyrelsen Genomförande/insamlande av data: Enkät skickas till alla personer 65 år och äldre, som har hemtjänst eller bor på särskilda boenden. Den äldre kan svara själv eller ta hjälp av en anhörig, vän eller bekant. Öppna jämförelser Öppna jämförelser inom socialtjänsten tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med SKL. Arbetet sker också i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Öppna jämförelser jämför olika aspekter av socialtjänst och hälso- och sjukvård i hela Sverige. Jämförelserna kan användas som underlag för uppföljning, utvärdering och förbättringsarbete. De ger också allmänheten insyn och kan användas som underlag för politiska beslut på olika nivåer. De uppgifter som presenteras i öppna jämförelser beskriver inte hela socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras regionalt och lokalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet eller en bra omsorg i enskilda fall. Informationen behöver kompletteras med andra underlag för att ge en mer heltäckande bild. Datakällor för öppna jämförelser är: Nationella enkätundersökningar (enkät om myndighetsutövning, brukarundersökning Vad tycker äldre om äldreomsorgen, Kommun- och enhetsundersökning, Kommun och landstingsdatabasen), SKL ÄLDREOMSORGSPLAN

58 Officiell statistik (bl.a. Register över socialtjänstinsatser till äldre och befolkningsstatistik, Statistiska Centralbyrån) samt Nationella kvalitetsregister (Senior Alert, Svenska Palliativregistret, Risk-Stroke). NATIONELLA KVALITETSREGISTER Kvalitetsregistren Senior Alert, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) och Svenska palliativregistret används i Sigtuna Kommuns särskilda boenden för äldre. De skapar ett systematiskt och preventivt arbete. Detta ökar kvalitén och tryggheten. Det behövs lokala uppföljningar av arbetet med dessa register. BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) är ett kvalitetsregister där målgruppen är personer med demens. Aggressivitet, oro, apati, hallucinationer och sömnstörningar är mycket vanliga symtom hos personer med demens. Förhållningssättet och tolkningen av dessa personer är viktiga delar i vård och omsorgsarbetet. Sigtuna kommun är anslutna till BPSD. BPSD leder till: Ökad livskvalité för personen med demenssjukdom Implementering av de nationella riktlinjerna Personcentrerad omvårdnad och ett gemensamt språk för personalen Teamarbete och tydliga mål Kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar Att tydliggöra vårdtyngden och bidra till en verksamhetsutveckling Vårdtagarens samtycke krävs. Senior Alert ett nationellt kvalitetsregister För att höja kvaliteten i vården och omsorgen hos brukarna ska insatserna även vara förebyggande/preventiva. Senior Alert är ett instrument för förebyggande åtgärder. Sigtuna kommun är ansluten till Senior Alert sedan Senior alert är ett kvalitetsregister som är tillgängligt via webben där personer, 65 år eller äldre med kontakt med vård eller omsorg kan registreras. I registret görs riskbedömningar, och åtgärder och resultat redovisas inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Riskområden fall, nutrition, trycksår och munhälsan är särskilt stora hos de äldre. Genom olika verktyg och i respektive område kan riskerna hos brukarna bedömas och åtgärder sätts in i förebyggande syfte. Oavsett var i Sverige man vårdas som äldre så är målet med Senior alert att alla ska kunna känna en trygghet inom följande: Ni vet om jag har några risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen Ni gör förebyggande åtgärder för att jag ska må bra 56 UTVECKLINGSOMRÅDEN

59 Ni följer upp åtgärderna och vet att de gör skillnad Ni lyssnar på mina behov, jag känner att det gör skillnad Vi måste våga ompröva våra rutiner och metoder för att bli bättre. Med hjälp av Senior alert vill kommuner och landsting utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Åtgärder kan följas upp och värderas i detta kvalitetsregister. Vårdtagarens samtycke är nödvändigt. Svenska palliativregistret Behovet av god vård och omsorg ska tillgodoses och den enskilde ha ett värdigt slut i sitt liv. För att identifiera behovet ska ett antal områden belysas. Svenska palliativregistret som är ett kvalitetsregister innehåller frågor inom ett antal områden som besvaras av vårdgivaren efter att den enskilde avlidit. Detta innebär att verksamheten som en lärandeorganisation skapar rutiner för insatser i det palliativa skedet och innan döden. Sigtuna kommun är anslutna till Svenska palliativregistret sedan Registrets värdegrund är: Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov år god omvårdnad utifrån mina behov vårdas där jag vill dö behöver inte dö ensam vet att mina närstående får stöd ÖVRIGT LOKALT KVALITETSARBETE Kvalitetsgranskning hälso och sjukvård Varje år upprättas en patientsäkerhetsberättelse. I den anges genomfört kvalitetsarbetet samt uppföljning av föregående års mål och måluppfyllelse gällande kommunens hälsooch sjukvårdsinsatser. Nya mål för året för den kommunala hälso- och sjukvården anges. Kvalitetsgranskningar görs av kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska och av extern expertis när det gäller bland annat läkemedelshantering och hälso- och sjukvård. Vårdhygienisk utbildning och granskning utförs av Vårdhygien på beställning av kommun. Dessa granskningar görs årligen och handlingsplaner upprättas av enheterna för att åtgärda de brister som påpekas. FoU nu, forskning och utveckling FOU nu ägs av kommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna stad, Upplands-Bro och Upplands Väsby samt av Stockholms läns landsting. Kärnan i FOU nu:s arbete är att integrera ett vetenskapligt förhållningssätt i det vardagliga arbete som sker inom vård och omsorg. Vi måste våga ompröva våra rutiner och metoder för att bli bättre. Brukar- och patientnära forskning och utveckling skapar mervärde för personer med funktionsnedsättning och för äldre personer inom hälso- och sjukvården och omsorgen. ÄLDREOMSORGSPLAN

60 NATIONELL PATIENTÖVERSIKT, NPÖ Nationell patientöversikt (NPÖ) ger möjlighet till kommunens hälso- och sjukvårdspersonal att ta del av andra vårdgivares dokumentation och gör vården säkrare. Nationell Patientöversikt (NPÖ) är en internetbaserad plattform där olika vårdgivare producerar sina dokumenterade insatser och kan ta del av andra vårdgivares dokumentation. NPÖ leder till: Ökad vårdkvalitet tack vare helhetsbild av vårdtagaren Mindre kostsamt och tidskrävande dubbelarbete Bättre planering och samordning mellan olika vårdgivare Vårdtagarens samtycke är nödvändigt för användande. Sammanhållen vård vid demens Det har genomförts ett samarbetsprojekt mellan kommunen, landstinget och FOU nu för att skapa en bättre samverkan kring personer med demenssjukdom samt stöd till deras anhöriga. Läs mer under Utvecklingsområde 4 Demens. 58 UTVECKLINGSOMRÅDEN

61 DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE KVALITET Kartläggning av processer till ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vidare ska de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet, identifieras, beskrivas och fastställas. Den som bedriver verksamheten ska även utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. I Sigtuna kommun har ett utvecklingsarbete startats för att kartlägga äldre- och omsorgsförvaltningens processer. Under 2016 och 2017 ska processerna läggas in i ett nytt IT-stöd och på sikt kopplas till egenkontroll och riskbedömningar i kommunens övergripande ledningssystem. Befintliga rutiner ska ses över, revideras och kopplas till rätt process och sedan kopplas processen till roller och ansvar. Under 2017 ska ett kvalitetskontor skapas på äldre- och omsorgsförvaltningen som ska ha fokus på ett systematiskt och strukturerat arbetssätt kring kvalitet och verksamhetsutveckling. Kvalitetskontorets uppdrag, och grunden i utvecklingsarbetet, är att säkra kvaliteten genom att identifiera och fånga upp behov hos våra brukare. I uppdraget ingår att samordna alla förvaltningens kvalitetssatsningar och identifiera utvecklingsområden. Prioriterade uppdrag under 2017 kommer att vara kompetenssatsningen med visionen Omsorg i toppklass samt införandet av ett digitalt kvalitets-och ledningssystem. Uppföljning av enheternas kvalitet kommer också att ingå i kontorets uppdrag. Att förebygga och arbeta systematiskt Arbete med kvalitetsregister och inrapportering i nationella mätningar ska inte vara begränsade endast till registreringar av uppgifter. Det ska snarast ändra på arbetssättet och arbetskulturen där insatserna ska vara förebyggande och systematiska. Olika professioner ska ha en fungerande informationsöverföring och samplanering kring enskilda och deras insatser ska ha samma syfte. Informationsöverföringen, samplaneringen, målsättningen, uppföljningen och utvärderingen i teamarbetet resulterar till uppdateringar av genomförandeplaner och planer. Åtgärder och mål ska följas upp och värderas. FoU nu har ett uppdrag att stödja det fortsatta lokala arbetet med kvalitetsregister och öppna jämförelser. Kvalitetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden vill satsa på att vid delår ett och vid årsbokslutet redovisa en kvalitetsberättelse där verksamheternas kvalitetsarbete sammanfattas och analyseras. Analysen ska användas som utgångspunkt för förbättringar inom äldreomsorgen och revidering i Äldreomsorgsplanen. ÄLDREOMSORGSPLAN

62 UTVECKLINGSOMRÅDE 6 PERSONALENS KOMPETENS OCH KONTINUITET SAMT REKRYTERINGSBEHOV Ansvariga chefer ska tillsammans med medarbetarna gemensamt arbeta för att skapa ett gott medarbetarskap, hållbar kompetensförsörjning, hälsa i arbetet och en lönestrategi som stödjer medarbetarnas utveckling. Personalens kompetens måste säkerställas, synliggöras, användas och utvecklas. Det ska finnas utvecklingsmöjligheter, goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. Det är viktigt att personalens sammansättning motsvarar befolkningens sammansättning bland annat vad gäller kön och etnicitet. Personalen måste vara tydligt insatta i verksamheten och dess målsättningar. Medelåldern bland de tillsvidareanställda inom äldreomsorgen är 47 år. Pensionsavgångar beräknas under de kommande åren vara 10 personer per år. Andel personal inom äldreomsorgen med grundläggande kompetens motsvarande omvårdnadsprogrammet är 85 procent bland tillsvidare och visstidsanställd personal. RESULTAT FRÅN ÄLDREDIALOGEN Deltagarna i Äldredialogen fick beskriva innebörden av gott bemötande, god kompetens och kontinuitet i relationerna mellan äldre och personal. Vad innebär ett gott bemötande? Flest av dialogdeltagarna tyckte att lyhördhet och respekt är viktigast. Även empati värdesätts högt samt goda kunskaper i det språk som personalen kommunicerar med de äldre på, oavsett om det är svenska eller annat modersmål, så lyfter många vikten av att kunna förstå varandra. Vad innebär god kompetens? Utbildning och kunskap värderas överlägset högst. Även här visade Äldredialogen att språket är viktigt, såväl som personalens förmåga att inge trygghet hos de äldre. Vad innebär kontinuitet i relationerna mellan äldre och personal? I Äldredialogen framfördes synpunkter på att personalomsättning ska vara låg, vilket leder till trygghet. Dessa var de två överlägset mest förekommande orden. Kontinuitet beskrivs även kunna leda till relationsskapande, förtroende och personkemi. Arbetsmiljö var också ett vanligt förekommande ord som visar att dialogdeltagarna har förståelse för personalens ibland pressade situation. DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE PERSONALEN Äldredialogen förmedlar att Personalens kunnande och kompetens, samt Bemötande är de viktigaste områdena att utveckla inom äldreomsorgen. Vikten av god 60 UTVECKLINGSOMRÅDEN

63 kunskap i det språk personalen kommunicerar med de äldre på framkommer också, oavsett om det är svenska eller annat modersmål. Personalen är utan tvekan äldreomsorgens viktigaste resurs. Personalens kompetens måste säkerställas, synliggöras, användas och utvecklas. Under 2015 tillsattes 20 heltidstjänster inom hemtjänsten i syfte att minska antalet timvikarier. I samband med detta indelades hemtjänsten i mindre team för att öka kontinuiteten och kvalitén för våra brukare. Kontinuitet Medarbetare ska ha rätt till heltid, med deltid som en möjlighet, och delade turer ska så långt möjligt undvikas. Tillfälliga anställningar bör ersättas av fler fast anställda. Personalen ska ha en rimlig arbetsbelastning, vara delaktiga i beslut om verksamheten och ha möjlighet att utforma sin dagliga verksamhet i relation till de behov som brukarna har. Detta gäller såväl medarbetarna som enhetscheferna. Kompetensutveckling En övergripande kompetenssatsning har påbörjats under 2016 och fortgår under Fokus i satsningen ska ligga på kollegialt lärande och grupputveckling men kommer även inkludera utbildningsinsatser i etik, värdegrund och bemötande. Satsningen riktar sig mot samtliga chefer och medarbetare i äldreomsorgen. Målsättningen är att resultaten för hållbart medarbetarengagemang ska öka, korttidsfrånvaron minska, nöjdheten hos brukare ska öka samt att trygghets- och bemötanderesultaten för kommunen ska ligga bland de 25 % övre nationellt. Inom äldreomsorgen finns en strukturerad introduktionschecklista för nyanställda som består av en teoretisk och en praktisk introduktionsdel. Några obligatoriska webbutbildningar ska genomföras som del i introduktionen. Vid tillsvidareanställning ges därefter utbildningar i olika skeden, vilka ska bygga på den personliga utvecklingsplanen som ingår i medarbetarsamtalet. Olika större satsningar genomförs återkommande bland annat poänggivande kurser och validering via Komvux. För att satsningarna ska vara strategiska och hållbara behöver en samlad plan tas fram. KOLL är ett verktyg för kompetenskartläggning som Sigtuna kommun använder ÄLDREOMSORGSPLAN

64 ska införas inom äldre- och omsorgsnämndens verksamheter som ett led i att kartlägga behovet av samlat kompetensbehov. Ledarskap, organisation och medarbetare Chefsuppdraget i Sigtuna kommun ska vara ett tydligt och inspirerande uppdrag. Chefen förväntas genomföra mål och leverera resultat, skapa delaktighet, mening och tillit hos medarbetarna. Chefen ska vara en tydlig ledare genom att vara inspiratör, pröva nya idéer våga leda i förändring, ha ett visionärt synsätt samt leda genom andra och förmåga att informera och kommunicera värderingar. Ansvariga chefer ska tillsammans med medarbetarna gemensamt arbeta för att skapa: gott medarbetarskap, hållbar kompetensförsörjning, hälsa i arbetet och en strategi som stödjer medarbetarnas utveckling. Hållbar arbetshälsa Äldre- och omsorgsförvaltningen arbetar med att ta fram en tydligare bild av både korttids-och långtidssjukfrånvaron, genomföra analyser och åtgärdsförslag. Stöd till chefer kommer att ges för att de i sitt arbete med att förebygga ohälsa ska vidta de rätta åtgärderna. Fokus ska ligga på att utveckla medskapande medarbetare för att de ska få påverkansmöjlighet och kontroll över sin egen situation för att själva bidra till en hållbar arbetshälsa. Ansvariga chefer ska tillsammans med medarbetarna gemensamt arbeta för att skapa ett gott medarbetarskap, hållbar kompetensutveckling, hälsa i arbetet och en lönestrategi som stödjer medarbetarnas utveckling. Det ska vara goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. Rekryteringsbehov Personalbehovet inom äldreomsorgen i landet kommer att öka med cirka 50 procent fram till år Befolkningens åldrande medför att det blir färre yrkesverksamma per äldre. Idag har vi i Sigtuna kommun svårigheter att rekrytera sjuksköterskor, sjukgymnaster/fysioterapeuter, arbetsterapeuter, biståndshandläggare samt undersköterskor med körkort. Språkkompetens Det är viktigt att all personal har goda kunskaper i svenska språket och kunna tala, läsa, skriva och förstå. Vi behöver satsa på att utreda behovet av äldreomsorg på andra språk. Äldre- och omsorgsnämndens satsning på språkområdet kommer i nästa kapitel Utvecklingsområde 7. Transkulturell vård Bemötande i vården ur transkulturellt perspektiv innebär att undvika att majoritetskulturens värderingar styr planeringen av insatser. Istället bör man sträva efter att varje individs unika behov och önskemål styr. Kulturellt kompetent vård är skräddarsydd vård. Både individens och vårdarens kultur påverkar vårdandet. Eftersom varje människa är unik blir mötet mellan två personer alltid transkulturellt i någon mån. Äldre- och omsorgsnämnden vill att kunskap gällande transkulturell vård ska ingå i kompentenssatsningen i äldreomsorgen. 62 UTVECKLINGSOMRÅDEN

65 ÄLDREOMSORGSPLAN

66 UTVECKLINGSOMRÅDE 7 SPRÅK ÄLDREOMSORG PÅ ANDRA SPRÅK Många äldre invandrare har bristfälliga kunskaper i svenska språket på grund av att man flyttat till Sverige under senare delen av livet. Samtidigt vet vi att språkkunskaperna blir sämre i takt med åldrandet, särskilt om man drabbas av sjukdom. Vårdbehoven varierar men gemensamt för alla är att bra vård är kopplad till möjligheten att kommunicera. Inom äldreomsorgen är en inventering av personalens språkkunskaper gjord. Den visar att vi har 44 olika språkkompetenser inom äldreomsorgen. Tanken är att kunna använda personalens kompetens över hela äldreomsorgen vid behov. RESULTAT ÄLDREDIALOGEN I resultatet från dialogen framkom att goda kunskaper i det språk som personalen kommunicerar med de äldre på värderas högt, oavsett om det är svenska eller annat modersmål. Vikten av att kunna förstå varandra har betydelse både för upplevelsen av ett gott bemötande och av personalens kompetens. FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE Sigtuna är finsk förvaltningskommun. Att ingå i förvaltningsområdet för finska innebär att kommunen ska erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på finska. Enskilda medborgare får också möjlighet att använda sitt språk både muntligt och skriftligt i kontakter med kommunen och med myndigheter. Finsk äldreomsorg Att ingå i förvaltningsområdet för finska innebär att kommunen ska erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på finska. Eftersom Sigtuna kommun är finsk förvaltningskommun ska kommunen sörja för att personal med finskspråkig kompetens finns. Enskilda finsktalande ska erbjudas information muntligt och skriftligt på finska. Den 1 januari 2016 öppnades en finskspråkig enhet på Arhem särskilda boende för personer med demenssjukdom. På myndighetsavdelningen finns sedan våren 2016 en finskspråkig biståndsbedömare som kan bistå finsktalande personer. Språkkompetens Det är viktigt att all personal har goda kunskaper i svenska språket vilket innebär att, tala, läsa, skriva och förstå. Äldreomsorgen ska satsa på att utreda hur behovet ser ut av äldreomsorg på andra språk. DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE SPRÅK Äldre- och omsorgsnämnden vill satsa på att möta behovet av äldreomsorg på olika språk samt öka kompetensen hos personalen om transkulturella frågor. Satsning på ökad språkkompetens kommer att vara en av insatserna i äldre- och omsorgsförvaltningens kompetensutvecklingsplan för personalen. 64 UTVECKLINGSOMRÅDEN

67 UTVECKLINGSOMRÅDE 8 INFORMATION/KOMMUNIKATION Äldre i Sigtuna kommun får information om kommunens verksamheter för äldre både via internet och tryckt material. Äldre- och omsorgsförvaltningen arbetar för att all information ska vara aktuell, relevant och lättbegriplig. Informationen på webben ( består av fast information om kommunens verksamheter samt av nyheter. Besökare på webben kan lämna synpunkter och framföra klagomål via elektroniska formulär. Sigtuna kommun har också en sida på Facebook där besökare kan ta del av kommunens nyhetsflöde, kommentera och ställa frågor. Den tryckta informationen består av broschyrer, informationsblad samt vid behov riktade brev eller andra utskick till kommunens äldre invånare och annonsering i Sigtunabygden. Det finns också en Seniorguide som uppdaterades i april Den är en vägledning till stöd, omsorg och service för äldre och anhöriga i Sigtuna kommun. ÖVRIG SERVICE OCH INFORMATION Den första kontakten med äldreomsorgen för den enskilde blir ofta med en biståndshandläggare, till exempel i samband med en vårdplanering efter sjukhusvistelse. Biståndshandläggaren ger både muntlig och skriftlig information om äldreomsorgen i Sigtuna kommun. Om den enskilde talar annat språk har denne rätt till tolk vid kontakt med kommunen. För att göra det lättare att komma i kontakt med en biståndshandläggare har en jourtelefon införts på Myndighetsavdelningen. De uppsökande hembesök som ges till alla kommuninvånare utan biståndsinsatser och som fyllt 80 år är ett annat sätt att nå ut och ge information om äldreomsorgens verksamhet. Andra kanaler för information och kommunikation är Förtroenderåd som finns på alla särskilda boenden i kommunen där brukare och närstående kan träffa förtroendevalda från äldre- och omsorgsnämnden och ansvariga för verksamheten. Dessutom finns Allmänhetens frågestund som är en stående punkt på äldre- och omsorgsnämndens sammanträden där allmänheten kan komma och ställa frågor till nämnden. ÄLDRE(RIKS)DAG Sigtuna kommun har i samverkan med kommunens pensionärsorganisationer vid fyra tillfällen arrangerat en Äldre(riks)dag. Syftet är att hålla en aktiv dialog med medborgarna. I november 2013 var temat boende på äldre dar, i maj 2014 var temat social gemenskap och 2015 var temat kvalitet i äldreomsorgen. Temat för 2016 års Äldre(riks)dag var återigen boende på äldre dar. Äldre(riks)dagen är ett uppskattat evenemang med över 300 besökare. DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE INFORMATION Äldre- och omsorgsnämnden vill fortsätta att utveckla och förbättra informationen till invånare och brukare. Genom att anpassa informationen till målgruppen och välja rätt forum där informationen görs tillgänglig ska nämnden bli bättre på att nå ut till de berörda. När träffpunkterna i Märsta och Sigtuna öppnar kommer det bli ytterligare en användbar kanal för information och kommunikation. ÄLDREOMSORGSPLAN

68 UTVECKLINGSOMRÅDE 9 MÅLTIDER Mat är ett av livets glädjeämnen- en höjdpunkt att se fram emot som bidrar till välbefinnande och god livskvalitet. Maten och måltiden är viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energi och näringsämnen utan även för vår livskvalitet. Maten har stor betydelse för hälsa och livsglädje. Att maten och måltiderna anpassas efter den äldres individuella behov, vanor och önskemål är därför av största vikt och förebygger undervikt. Införandet av kvalitetsregistret Senior Alert för sjuksköterskorna i kommunen gör att risken för undernäring minskar. I Socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg uppskattar man att undernäring kan förekomma hos upp till 5 procent av äldre personer som bor hemma. I särskilda boenden bedömer man att andelen ligger mellan 10 och 35 procent 3. Kvaliteten på maten ska vara hög. Att anpassa efter den äldres vanor kan handla om att anpassa valet av livsmedel och måltidsmiljö efter vad den äldre är van vid och tycker om. Det innebär också att tillmötesgå personer som vill äta särskild mat av exempelvis religiösa, kulturella eller etiska skäl eller som vill inta sina måltider i ensamhet. Maten och hela måltidssituationen ska kunna vara dagens höjdpunkter. Ett vackert dukat bord och näringsriktig mat i lugn och trivsam miljö stimulerar aptiten och ökar välbefinnandet. Därför har måltiderna en central betydelse i planering och utformning av äldreomsorgen. Gemenskapen runt en måltid är ofta en viktig del av det sociala innehållet. Förutom att maten ska vara näringsriktig och hålla hög kvalitet ska måltiderna präglas av trivsel där även personalen kan delta som en del av omsorgen. Studier visar att en god måltidsmiljö ökar energiintaget och bidrar till att måltiden blir en trevlig stund på dagen, en positiv upplevelse värd att se fram emot 4. RESULTAT FRÅN ÄLDREDIALOGEN Deltagarna i dialogen fick prioritera vilken aspekt som är viktigast att satsa på gällande maten, av social samvaro, matens kvalitet och inflytande. De anser att matens kvalitet är överlägset viktigast. Social samvaro prioriteras lågt när det ställs mot de andra områdena. Men nästan en tredjedel lyckades inte prioritera och signalerar på så vis att de tycker att alla områdena är lika viktiga. 3 Kosttillägg för undernärda äldre, SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering, Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter, Socialstyrelsen UTVECKLINGSOMRÅDEN

69 DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE MÅLTIDER Omsorgsmåltid Personer med demenssjukdom eller sjukdomar som ger kognitiv svikt, personer som är oroliga, rastlösa, nedstämda eller som behöver social stimulans för att må bra under måltiden kan få så kallade omsorgsmåltider. Omsorgsmåltid intas i små grupper och har som mål att skapa en så normaliserad måltidsmiljö som möjligt. Vid en omsorgsmåltid tar personalen hand om matgästen, skapar och ger social stimulans, anpassar individuellt stöd till matgästen samt uppmuntrar och lotsar matgästen till att själv försöka. Måltider i gemenskap För att motverka ensamhet och erbjuda social gemenskap för äldre i ordinärt boende utreds förslag om möjligheten för seniorer att äta måltider i vissa skolor eller på särskilt boende. Luncher på Träffpunkten för seniorer på Humlegården Under hösten 2014 öppnade Träffpunkten för seniorer i Sigtuna stad. Träffpunkten är belägen på Humlegården centralt i Sigtuna stad där pensionärsorganisationerna bland annat organiserar luncher. Tillagningskök Maten lagas idag i varje kök på de olika avdelningarna på Hemskogen, så kallade tillagningskök. Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att skapa tillagningskök vid fler särskilda boenden i kommunen. Ökad kunskap hos personalen om måltidens betydelse Äldre- och omsorgsnämnden ska satsa på personalen gällande kunskap och medvetenhet om måltidsmiljöns betydelse. Bordplacering vid måltider, möjligheten för den äldre personen att bestämma portionsstorlek, omsorgsmåltid i särskilda boenden och festligheter efter säsong är exempel på områden att utveckla gällande måltider inom äldreomsorgen. ÄLDREOMSORGSPLAN

70 UTVECKLINGSOMRÅDE 10 SOCIAL SAMVARO, AKTIVITETER OCH IDEELLA FÖRENINGAR Social samvaro och aktiviteter ska ge äldre förutsättningar att skapa en meningsfull och innehållsrik vardag. Det sociala innehållet i omsorgen om äldre påverkar både hälsa och välmående. Ett bra socialt innehåll skapar en trivsam miljö för både de äldre och personalen och kan också ha en positiv inverkan på de äldres fysiska hälsa. Idag görs stora insatser av pensionärsorganisationer och andra ideella organisationer för att med olika aktiviteter bryta äldres isolering. RESULTAT ÄLDREDIALOG I genomförd Äldredialog efterfrågade deltagarna i hög utsträckning ökad social samvaro i kommunen, bland annat genom fler mötesplatser så som restauranger för äldre. Konkreta förslag lämnades som Träffpunkt för att hjälpa upp ensamheten även på landsbygden och Social lunch med personal på restaurang som subventioneras av kommunen. BEFINTLIGA TRÄFFPUNKTER I SIGTUNA KOMMUN Det finns två träffpunkter i kommunen som är öppna för dig som är äldre, har en funktionsnedsättning eller är anhörig. Café Vänpunkten på Södergatan 24 i Märsta är öppen onsdagar och Café Träffpunkten på Humlegården, Stora Gatan 64, Sigtuna är öppen torsdagar Här finns möjlighet att få en stunds samvaro och dricka kaffe. Mötesplatserna drivs i samverkan mellan Väntjänsten, Anhörigföreningen och Sigtuna kommun. SOMMARJOBB FÖR UNGDOMAR PÅ SÄRSKILT BOENDE Inom särskilt boende erbjuder äldre- och omsorgsförvaltningen sommarjobb till ungdomar som går på gymnasiet. De har uppgifter att genomföra aktiviteter som promenader, sångstunder, spel och tidningsläsning. DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE SOCIAL SAMVARO Träffpunkter Träffpunkter ska utvecklas i Märsta och Sigtuna stad. Syftet är att motverka ensamhet och stärka gemenskapen genom att ge äldre en god möjlighet till umgänge och meningsfulla aktiviteter. Olika typer av föreningar ska ges möjligheter att bedriva en attraktiv verksamhet vid dessa. Verksamheten vid träffpunkterna ska också syfta till att förebygga ohälsa och vara ett led i att förbättra de äldres hälsa. Det finns behov av tillgång till bra och tillräckligt stora lokaler för intresseorganisationer och föreningsliv och det finns ytterligare möjlighet till samutnyttjande av lokaler inom särskilt boende på kvällar och helger. Vi vill också skapa lokaler där möjlighet finns för alla kulturer att mötas. 68 UTVECKLINGSOMRÅDEN

71 Vi vill skapa lokaler där möjlighet finns för alla kulturer att mötas. ÄLDREOMSORGSPLAN

72 UTVECKLINGSOMRÅDE 11 BOSTÄDER OCH LOKALER Antalet äldre ökar i kommunen och därmed också behovet av lägenheter i senior- eller trygghetsboende och i särskilt boende. Över tid syns en tendens att efterfrågan på platser i särskilt boende för personer med demenssjukdom ökat och den trenden ser ut att fortsätta. Platser där nya senior- och trygghetsbostäder kan tillkomma samt byggnation av särskilda boenden för äldre framgår av Program för bostadsbyggande som antas av kommunfullmäktige i samband med budgeten. Byggnation av nya seniorbostäder kan komma att möjliggöras inom ett flertal olika projekt i kommunens olika stadsdelar såväl centralt som på landsbygden. Sigtuna kommun har enligt Program för bostadsbyggande en ambition att genom det kommunalägda bostadsbolaget Sigtunahem ytterligare kunna utveckla konceptet med trygghetsbostäder till att bli en slags gemenskapsboende där det bland annat finns tillgång till gemensam mötesplats med plats för samvaro. I Märsta Centrum planeras det för en gemensamhetslokal som ska kunna användas som träffpunkt. RESULTAT FRÅN ÄLDREDIALOGEN Framförallt i Sigtuna och Rosersberg efterfrågas centralt byggda äldreboenden, med närhet till kommunikationer, affärer och samlingspunkter. Deltagarna efterfrågade även i hög utsträckning ökad social samvaro i kommunen, bland annat genom fler mötesplatser så som restauranger för äldre. Centralt byggda äldreboenden hänger samman med detta, då det ger en större närhet till sociala miljöer. DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE BOSTÄDER OCH LOKALER Särskilda boenden för äldre Arhem öppnade 36 nya lägenheter i januari I Sigtuna Stadsängar planeras ett särskilt boende år 2018 med 20 lägenheter, 2019 fortsätter byggnationen med 10 lägenheter och 2020 med ytterligare 10 lägenheter. Det finns behov av boenden med specialutbildad personal som kan möta äldre med intellektuell funktionsnedsättning och de med kognitiv svikt som har ett utåtagerande beteende samt omsorgsboende för finsktalande personer med somatiska sjukdomar Trygghetsboenden Äldre- och omsorgsnämnden ser positivt på byggnation av fler trygghetsboende i olika kommundelar och med tillräckligt stora samlingslokaler för olika typer av aktiviteter Träffpunkter Se Utvecklingsområde

73 UTVECKLINGSOMRÅDE 12 TEKNIK FÖR ÄLDRE Teknik kan underlätta för att äldre att känna sig trygga i sin vardag. När vi blir äldre är det lätt att glömma saker, att ramla när man ska förflytta sig eller att ha problem med att använda telefon, TV och annan elektronik. Men ny teknik finns som underlättar vardagen också om man bor kvar i det egna hemmet. Med bättre och mer användarvänlig teknik i bostäder ges bättre förutsättningar för många äldre att långt upp i ålder bo bekvämt och tryggt. RESULTAT ÄLDREDIALOGEN I Äldredialogen har bland annat tillgång till wifi lyfts fram som utvecklingsområde. Detta påvisar att äldre i Sigtuna kommun efterfrågar möjligheten att använda digital teknik i hemmet. E-HÄLSA E-Hälsa syftar till att säkerställa rätt information till rätt person i rätt tid för medarbetare inom hälso- och sjukvården samt vård och omsorg. Vidare att möjliggöra delaktighet i vården för invånaren. Befolkningen blir allt äldre och behovet av hjälp och stöd ökar därmed. För att kunna behålla dagens nivå på service måste vi förändra och utveckla våra arbetssätt genom att utöka användningen av teknik som verktyg och hjälpmedel. Satsningen syftar till ett ökat samarbete mellan och inom regioner, landsting, kommuner, privata och ideella utförare. Under 2015 genomförde Sigtuna kommun övergången från analog till digital trygghetskedja för personer med trygghetslarm. UTVECKLINGSOMRÅDEN ÄLDREOMSORGSPLAN

74 DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE TEKNIK FÖR ÄLDRE Långsiktig plan för ehälsa Vårdplanering med hjälp videoteknik, tillsyn med stöd av nattkamera är andra prioriterade områden. Äldre- och omsorgsnämnden har under 2016 tagit fram en långsiktig plan för arbetet med ehälsa. Frågan ska utredas vidare under 2017 och ska kopplas ihop med kommunens övergripande digitaliseringsarbete. Aktivitetsguiden För att seniorer lättare ska hitta aktiviteter och kunna bryta isolering införs webbtjänsten Aktivitetsguiden i samverkan med föreningslivet. Projektet som benämns Aktiv senior i Sigtuna utvärderades i juni 2016 och beslut togs om att tjänsten ska fortsätta att användas med årlig uppföljning i nämnden. E-lots Under våren 2016 har intresserade seniorer varje torsdag kunnat lära sig att använda Ipad vid så kallat Ipad-kafé. Kursen har letts leds av ett företag E-lots som tagit fram ett utbildningsmaterial anpassat för målgruppen. 72 UTVECKLINGSOMRÅDEN

75 UTVECKLINGSOMRÅDE 13 VALFRIHET Valfrihet inom äldreomsorgen handlar om en rad situationer där det finns möjlighet för äldre att välja. Till exempel möjligheten att välja utförare inom hemtjänsten, välja mellan olika maträtter i särskilt boende och själv välja när man vill gå upp eller lägga sig. Med kundval inom hemtjänsten menas att personen, efter ansökan och biståndsinsats, själv kan välja vem som får utföra de beviljade servicetjänsterna i hemmet utifrån en lista av godkända leverantörer. Kommunens egen hemtjänst är en av dessa utförare och blir automatiskt det alternativ när personen inte kan eller inte vill välja utförare. I den individuella utredning som en biståndshandläggare gör i samband med en ansökan om insatser från kommunen framgår vilka behov av hjälp och stöd som den äldre har för att klara sin vardag. Utifrån de beviljade insatserna gör sedan den äldre tillsammans med personal inom äldreomsorgen en genomförandeplan där det framgår hur den äldre personen vill ha sin hjälp utförd. Hög kvalitet och frihet att välja skapar trygghet såväl för den som är i behov av vård eller omsorg som för anhöriga och närstående. Under Äldredialogen framgick att Dialog med kommunen om behov av stöd bedömdes vara ett av de viktigaste områdena att utveckla. ÄLDREOMSORGSPLAN

76 DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE VALFRIHET Kvalitetsval Äldre- och omsorgsnämnden har för avsikt att införa så kallat kvalitetsval i hemtjänsten. Med avsikt att låta äldre aktivt delta i utformningen av sina egna insatser har en revidering av riktlinjer och tillämpningen för bistånd inom äldreomsorgen gjorts. De nya riktlinjerna ska gälla från mars 2017 och innebär att brukaren, inom de ramar som anges av biståndsbeslutet, kan välja hur insatserna ska utföras. Brukaren ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp ska ges. Det ska exempelvis vara möjligt för brukaren att dela upp den beviljade tiden så att underhållsstädning utförs varje eller varannan vecka istället för var tredje vecka. Brukaren har rätt att, utifrån dagsform och önskemål, få stöd och hjälp med andra insatser än de som finns beskrivna i den upprättade genomförandeplanen. Revidering av riktlinjer I juni beslutade Äldre- och omsorgsnämnden att anta en mindre revidering av riktlinjerna för handläggning av bistånd inom äldreomsorgen som bland annat innebar att prova på platser infördes. En annan nyhet är att nämnden öppnade för fler tekniska lösningar. Sedan tidigare finns möjligheten att få ett trygghetslarm. Nu kan en person även beviljas nattkamera som ett alternativ till tillsyn i hemmet av nattpatrullen. Uppdrag från fullmäktige att utreda och utforma en kvalitetsupphandling med avsikt att införa LOV inom hemtjänst under 2018 Kommunfullmäktige har i Mål- & budget gett äldre- och omsorgsnämnden följande uppdrag: Äldre- och omsorgsnämnden ges i uppdrag att utreda och utforma en kvalitetsupphandling med avsikt att införa LOV inom hemtjänst under Möjligheten att välja utförare enligt LOV utvidgas till att omfatta också de biståndsbedömda insatser inom hemtjänsten som inte ingår idag. Den enskilde ska ha reell möjlighet att välja mellan utförare i form av kommunen, idéburna organisationer, allmännyttiga stiftelser, personalkooperativ samt andra långsiktiga och seriösa aktörer. Samtliga utförare ska ges samma förutsättningar. Offentlighetsprincipen och meddelarskyddet ska säkerställas. 74 UTVECKLINGSOMRÅDEN

77 Bilaga BILAGA 1 Aktivitetsplan Bilagor finns att ladda ner på: BILAGA 2 Handlingsplan för förbättring av verksamheten inom hemtjänst BILAGA 3 Utredning om behov av korttidsplatser BILAGA 4 Äldredialog resultatrapport BILAGA 5 Prioriteringsordning- sporthallar, utomhusanläggningar, simhallar, Forum ÄLDREOMSORGSPLAN

78 BILAGA 1 AKTIVITETSPLAN I planen finns de aktiviteter som startar eller pågår under åren Planen revideras årligen. Aktivitet Aktivitet Ansvarig Kommentar Värdegrund Varje enhet inom äldre-och omsorgsnämndens område ska årligen följa upp sitt värdegrundsarbete. Detta ska rapporteras i verksamhetsberättelsen Enhetschefer På särskilt boende ska detta ske i dialog med brukare, anhöriga, politiker och personal på förtroenderåden Förebyggande arbete Utveckla samarbete med landstinget om resurser för syn- och hörselnedsättningar. Äldre- och omsorgsförvaltningen Frågan tas upp i samverkansforumet vårdkedjan Förebyggande arbete Förutsättningarna för att inrätta dagverksamhet för kroppsligt sjuka ska utredas Verksamhetschef äldreomsorgen Behov och förutsättningar ska undersökas under 2018 Förebyggande arbete Uppsökande hembesök för alla som fyllt 80 år Verksamhetschef myndighet Utredning ska göras om hur det uppsökande och förebyggande arbetet ska utvecklas under 2017 Anhörigstöd Anhörigstrategin för anhörigstöd ska implementeras genom handlingsplaner under 2017 Äldre- och omsorgsförvaltningen Uppföljning ska ske i verksamheten årligen och redovisas i verksamhetsberättelsen Demens Ett demens/kognitivt team ska inrättas bestående av följande kompetenser: demenssjuksköterska/deme nsomsorgsutvecklare, undersköterska, sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut Förvaltningschef äldre- och omsorgsförvaltningen Projekt för uppstart av teamet ska ske under 2017 Demens Demensledare på varje enhet för personer med demenssjukdom Demensledare ska utvecklas genom att få specialiserad utbildning i omsorg och vård av personer med demenssjukdomar. Utredningen inför detta arbete påbörjas 2017 för att verkställas 2018 Djur i vården Husdjur, exempelvis demenshund, ska finnas i verksamheten på särskilda boenden som en social- och meningsskapande del av vården Äldre- och omsorgsnämnden Ska utredas under 2017 Kvalitet Ett kvalitetskontor ska skapas och en kvalitetschef tillsättas på äldre- och omsorgsförvaltningen. Kvalitetskontoret ska ha fokus på ett systematiskt och strukturerat arbetssätt kring kvalitet och verksamhetsutveckling vilket bland annat inkluderar framtagandet av en kvalitetsberättelse Förvaltningschef Startas under 2017 Vårdplanerings team Förvaltningschef Vårdplaneringsteam ska utredas under

79 Aktivitet Aktivitet Ansvarig Kommentar Medarbetare En kompentenssatsning har påbörjats för samtliga medarbetare inom äldreomsorgen. Fokus i satsningen ska ligga på kollegialt lärande och grupputveckling men kommer även inkludera utbildningsinsatser i etik, värdegrund och bemötande Äldre- och omsorgsförvaltningen Genomförs under Medarbetare Analys av enhetschefernas verksamhetsområde och antal medarbetare ska göras Kommunövergripand e analys genomförs av HR enheten Ska initieras av HR under våren 2017 Måltider Fortsatt implementering av måltidspolicyn Verksamhetschef äldreomsorgen Utvärdering av policyn ska genomföras under 2016 Måltider Utvärdering av omsorgsmåltider som infördes 2015 Verksamhetschef äldreomsorgen Utvärdering ska genomföras under 2017 bland annat genom analys av resultatet från socialstyrelsens undersökningar bland äldre Måltider Utredning av behovet av äldreomsorg på andra språk. Förvaltningschef Undersöka förutsättningar under år 2017 tillsammans med BUN Social samvaro Träffpunkter ska skapas i alla kommunens centrala delar Äldre- och omsorgsnämnden Träffpunkter för äldre personer ska öppnas i centrala Märsta och Sigtuna stad. En person som har ett övergripande samordningsansvar för programinnehåll vid träffpunkterna ska anställas 2017 Social samvaro Ta fram mätbara mål för minskad social isolering Förvaltningschef Inför verksamhetsplan 2017 Bostäder och lokaler Utreda behov av olika inriktningar på nytt särskilt boende Förvaltningschef Planering ska påbörjas 2016 inför byggnation av Sigtuna Stadsängar 2018 som ska stå färdigt 2019 Teknik för äldre En långsiktig plan för arbetet med ehälsa ska tas fram Äldre- och omsorgsförvaltningen Frågan ska fortsätta att utredas under 2017 och kopplas ihop med kommunens övergripande digitaliseringsarbete Teknik för äldre Webbtjänsten Aktivitetsguiden ska erbjudas för att seniorer enklare ska kunna hitta aktiviteter Äldre- och omsorgsnämnden 2016 och med årlig uppföljning Valfrihet Nya riktlinjer för biståndsbeslut och kvalitetsval ska implementeras. Ökad delaktighet hos enskilda för utformandet av insatser Äldre- och omsorgsförvalt ningen Arbetet påbörjas våren 2016 och de nya riktlinjerna ska gälla from mars 2017 Säkrare läkemedelsanv ändning för äldre personer som bor på särskilda boenden Förvaltningschef Farmaceut ska anställas under 2017 ÄLDREOMSORGSPLAN 77

80 78

81 ÄLDREOMSORGSPLAN