PARTIDAGEN 2018 PARTIDAGEN 25 MAJ TILL 27 MAJ 2018 I ULEÅBORG

Transkript

1 PARTIDAGEN MAJ TILL MAJ I ULEÅBORG

2

3 PARTIDAGEN MAJ TILL MAJ I ULEÅBORG

4 PARTIDAGEN

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tidsschema Praktisk information Föredragningslista Förhandlingsordning Motioner Proposition ändring av partiets stadgar Partiets stadgar Partidagens ordlista

6

7 TIDSSCHEMA Fredag Uleåborg stads mottagning Stadshuset, Kirkkokatu a, 00 Uleåborg. Lördag. Stadens värd fullmäktigeordförande Juha Hänninen..-. Välkomstkaffe, anmälning och fullmaktsgranskning. Partidagsplatsen, Uleåborgs teater, Kaarlenväylä, 00 Uleåborg. Välkomstmusik, fiolmusik av studerande från Uleåborgs konservatorium..-. Kretsvisa delegatmöten.. Öppningsceremoni..00 Lunch. Jojk av Ingá-Máret Gaup-Juuso & Patrick Shaw Iversen duo. Partiordförande Anna-Maja Henrikssons linjetal. Sång av blandkören Cassiopeia från Uleåborgs universitets studentkår Tal av Svenska riksdagsgruppens ordförande Thomas Blomqvist. Uleåborg stads hälsning framförs av fullmäktigeordförande Juha Hänninen. SFP i Uleåborgs hälsning framförs av lokalavdelningsordförande Anu Huusko..00 Partiordförande Anna-Maja Henriksson öppnar partidagen. Val av presidium och protokolljusterare. Partidagens behörighet. Fastställande av föredragningslista och förhandlingsordning. Val av utskott för partidagen. Remittering av proposition och motioner.. Allmänpolitisk debatt..00 Partidagen ajourneras för utskottsarbete. Behandling av motioner och proposition i utskotten.. Utskottsarbetet avslutas i och med att alla motioner och propositionen slutbehandlats i utskottet..00 Festsupé på Lapland Hotels Oulu, Kirkkokatu, 00 Uleåborg. Söndag..00 Andakt med biskop Samuel Salmi och domprost Satu Saarinen i Uleåborgs domkyrka, Kirkkokatu A, 00 Uleåborg Uppvaktning vid hjältegravarna, Uleåborg begravningsplats..00 Kretsvisa delegatmöten.. Redogörelse över partiets aktuella verksamhet..00 Lunch. Behandling av motioner och propositionen i salen..00 Val av partiordförande. Val av viceordförande för partiet. Val av partifullmäktige. Fortsatt behandling av motioner och propositionen.. Partidagen avslutas.

8 PRAKTISK INFORMATION. KOORDINATER Svenska folkpartiet samlas till partidag - maj i Uleåborg. Partidagsplatsen är Uleåborgs teater, Kaarlenväylä, 00 Uleåborg. Deltagarna bör notera att partidagsplatsen i år är en teatersalong. Stadens mottagning på fredagen sker på Uleåborgs stadshus, Kirkkokatu a, 00 Uleåborg. Lördagens middag ordnas på Lapland Hotels Oulu, Kirkkokatu, 00 Uleåborg. Söndagens andakt sker i Uleåborgs domkyrka, Kirkkokatu A, 00 Uleåborg Uppvaktning sker vid hjältegravarna vid Uleåborg begravningsplats. TRANSPORT OCH PARKERING Transporterna till och från partidagen sköter deltagarna själva. Det ordnas gemensam transport från Uleåborgs flygfält till hotellen i centrum från flyg som anländer från Helsingfors under fredag eftermiddag och kväll. Samt från de tidiga flygen på lördagsmorgon. Anmälning till transporten bör göras senast.. via länken: Mellan söndagens andakt i domkyrkan och uppvaktningen vid hjältegravarna ordnas transport. Taxi nås på telefonnummer OTAXI tfn ANMÄLNING Anmälning till partidagen bör skötas av varje deltagare omedelbart vid ankomsten till partidagsplatsen. Eventuella anmärkningar gällande betalningar bör göras senast tre månader efter partidagen. Anmälan sker på partidagsplatsen på lördag på kl..-.. Efter kl.. på lördagen sker anmälan till partidagskansliet. Vid anmälan får deltagarna sina deltagarkuvert. Ersättare för ordinarie anmäld delegat bör så fort som möjligt anmäla detta till partikansliet (May Myrberg, may.myrberg@sfp.fi eller tfn 0- ). Ännu på partidagsplatsen kan personbyten göras. Anmälan om detta bör ske senast kl. på lördag till partidagskansliet. Eventuella oklara ekonomiska frågor utreds i samband med anmälningen på partidagsplatsen. Om det finns risk för att inbetalningen inte nått arrangören bör kvittot medtas. Fullmakterna skickas till partikansliet på förhand. För eventuella kompletteringar och för oklara fall ordnas fullmaktsgranskning i samband med anmälan på lördag morgon kl..-.. Därefter granskas fullmakterna av partidagskansliet.. INKVARTERINGEN Deltagarna ombesörjer själva för hotellbokningen. Hotellinkvarteringen betalas direkt på plats i samband med övernattningen.. MÅLTIDER Välkomstkaffe serveras på partidagsplatsen på lördag morgon kl..-.. Notera att inget övrigt morgonmål bjuds på partidagsplatsen. Luncherna på lördag och söndag intas på partidagsplatsen. Eftersom tidtabellen är ytterst ansträngd är det viktigt att det löper snabbt undan. Supé på lördagskväll på Lapland Hotels Oulu, Kirkkokatu, 00 Uleåborg. De som i samband med anmälan betalat också för festen får ett kort i deltagarkuvertet. Middagen börjar kl. med en gemensam skål. I middagspriset ingår ett glas skumvin samt två glas vin / öl. Mera dryck kan beställas till bordet av servitörerna, drycken betalas direkt vid serveringen. Klädseln är fri. På partidagsplatsen finns kioskförsäljning av kaffe, semlor, godis, glass etc.

9 . KYRKOGÅNG OCH KRANSNED- LÄGGNING Andakten sker i Uleåborgs domkyrka, Kirkkokatu A, 00 Uleåborg kl..00 på söndag morgon. Notera tidpunkten som skiljer sig från tidigare års partidag. Efter andakten hålls uppvaktning vid hjältegravarna vid Uleåborgs begravningsplats. Busstransport ordnas från domkyrkan till hjältegravarna och därefter till partidagsplatsen.. HANDLINGAR Partidagshandlingarna sänds till de delegater som vid anmälningen beställt handlingar i pappersformat. Handlingarna kan laddas ner från partidagen.sfp.fi/. Sidan uppdateras kontinuerligt så att aktuella exemplar alltid finns att tillgå. Observera att extra handlingar inte kan fås på partidagsplatsen! Notera att på partidagsplatsen finns tillgång till trådlöst internet. Behövs inget lösenord för uppkoppling. Under partidagen kopieras möjligast lite papper och i partidagssalen visas de dokument som är under behandling på stor skärm.. ELEKTRONISK RÖSTNING På söndagen då delegaterna anländer skall en elektronisk röstningsenhet lösas ut för att kunna delta i den öppna omröstningen i salen gällande motioner och propositionen. Röstningsenheten är personlig och skall returneras då partidagen avslutats.. PARTIDAGSINFORMATION PER WHATSAPP Du kan prenumerera på partidagsinformation per WhatsApp. På det sättet får du en del praktisk information och annan nyttig information, i realtid, per WhatsApp till din telefon. ditt namn och din telefonnummer på WhatsApp. Så här gör du för att prenumerera på praktisk information på partidagen via WhatsApp: ) Spara SFP:s nummer (0 00 ) i din mobil med namnet SFP. ) Skicka ett meddelande till oss med WhatsApp där du skriver till exempel: Hej! Jag vill prenumerera på partidagsinfo. Hälsningar, Carl Carlsson. ) Du får vår info i en särskild chattgrupp. Om du svarar på chatten går ditt meddelande inte till alla som prenumererar på samma lista, utan det är endast administratorn som ser det.. INFORMATION Information om partidagsarrangemangen fås av partikansliet, Maria Grundström, 0-, maria.grundstrom@sfp.fi En särskild informationsdisk finns på partidagsplatsen.. TORGJIPPO På lördagen kl..- finns SFP i Uleåborg på Salutorget utanför partidagsplatsen. Bjuds på kaffe och pratstunder med lokala invånare. OBS! Fastän du ifjol på partidagen prenumererade på partidagsinformation, måste du göra det nu på nytt! Genom att du prenumererar på denna Whats- App-information godkänner du att SFP sparar

10 FÖREDRAGNINGSLISTA PARTIDAGENS KONSTITUERANDE. Partidagen öppnas.. Val av ordförande och två vice ordförande för partidagen.. Val av sekreterare för partidagen.. Val av två protokolljusterare samt fyra rösträknare.. Partidagens behörighet.. Fastställande av föredragningslista och förhandlingsordning.. Beslut om tillsättande av utskott: - fem utskott för beredning av motioner och proposition - valutskott Partidagsdelegaterna fördelas utgående från egna preferenser på fem beredningsutskott. Valutskottet består av kretsordföranden, en representant för Övriga Finland, Svensk Ungdoms, Svenska Kvinnoförbundets och Svenska Seniorers ordförande.. Val av utskott för partidagen samt remittering av ärenden: Beredningsutskott Arbetslöshetskassorna som förmedlare av arbetsplatser Behovet av politisk diskussion kring DLT Inför negativ inkomstbeskattning i Finland Statligt stöd för att anställa i mikroföretag och i föreningar Underhållsplan för offentliga fastigheter Ändring av dividend- och kapitalskattelagen. Ändring av sättet för indexkorrigering av ålderspensioner Folkets bank Nordea omvandlat till bank med tjänster för folket Avstamp mot ett större väljarunderlag en politik och ett namn som engagerar! Ändring av partipolitiskt program Proposition Ändring av partiets stadgar Beredningsutskott SFP ska inte bara tänka på klimatfrågor utan även aktivt arbeta för dem En nordisk union Nordiskt medborgarskap Användandet av organ för hörande Bemötande av individer Byt Finlands tidszon En -åring ska få påverka! Flytta sommarlovet Inför ett stadsutvecklingsutskott Ljudlösa smoothiemaskiner Mer feminism i vår utrikes- och säkerhetspolitik trygghet som global rättighet Se över kraven på granskning av brandsläckare i fritidsbåtar Beredningsutskott Situationen för papperslösa i Finland Säkrare eldistribution Bevara svenskspråkig service med smarta lösningar Namn på husbolag, gator, företag, städer och vårt land Framtidens kollektivtrafik Försök med variabel (vinter)hastighet Helhetssyn på skärgårdstrafiken i Egentliga Finland Smidigare att åtgärda vargar nära bebyggelse Förvaltning av vargstammen Vargens utbredning i Västnyland Företagares familjeledigheter Familjeledighetsersättning också till ensamföretagande kvinnor Beredningsutskott Alla barn bör ha möjlighet att vaccineras Kvacksalveri hör till det förflutna Skolning för SOTE/SOHÄ experter Slopa tvångssteriliseringen av transsexuella personer. Utöka möjligheten till regelbunden screening av bröstcancer Nuuskan myyntikiellon haitat suuremmat kuin hyödyt Förändra alterneringsledigheterna till ett effektivt system som leder arbetslösa in i arbetslivet Förebyggande av sexuellt utnyttjande av barn. Sex ska vara frivilligt

11 Våld i nära relationer Ökade resurser till utbildning om hedersrelaterat våld Beredningsutskott Well-being of Elderly Immigrants Äldres rätt att välja Aloite toisen asteen stipendijärjestelmästä Minska kostnader för studier på andra stadiet Försöksverksamhet kring tvåspråkighet inom utbildning Ett spetsprojekt för flera språkbadsplatser Bridging the Gap Efter #metoo hur vi skapar en utbildningssektor som är trygg och fri från trakasserier En integrationsutbildning som fungerar Det behöver utbildas fler socialarbetare Satsa på diplomingenjörsutbildningen. Val av valnämnd a) val av ordförande b) val av två medlemmar POLITISK DEBATT. Allmänpolitisk debatt FÖRVALTNINGSÄRENDEN. Redogörelse över partiets aktuella verksamhet PROPOSITIONS- OCH MOTIONSBEHANDLING. Behandling av proposition i salen. Behandling av motioner i salen. VAL UNDER PARTIDAGEN. Val av partiordförande -.. Val av tre viceordförande -.. Val av partifullmäktige. Partifullmäktige består av: - partiets presidium () - ledamöter med personliga ersättare inklusive representation från de registrerade medlemsföreningar, som erhållit förbundsstatus inom partiet. Ledamöterna med personliga ersättare väljs för två år framåt, av dessa är hälften årligen i tur att avgå. I tur att avgå är följande: Ordinarie ledamöter Anders Forsberg, Kronoby Ulf Stenman, Larsmo Marcus Suojoki, Jakobstad Peter Backa, Vörå Helena Boucht-Lindeman, Vasa Folke Storbacka, Malax Marianne Nyqvist- Mannsén, Närpes Benny Engård, Lappträsk Christel Liljeström, Sibbo Nina af Hällström, Esbo Thomas Blomqvist, Raseborg Dick Carstens, Hangö Charlotte Granberg- Haakana, Helsingfors Kenneth Stambej, Helsingfors Oscar Ohlis, Helsingfors Åsa Gustafsson, S:t Karins Ghita Edmark, Kimitoön Marko Winter, Åbo Richard Sundman, Svensk Ungdom Johanna Mantere, Svensk Ungdom Tanja Ljungqvist, Svenska kvinnoförbundet Ralf Skåtar, Svenska Seniorer Anna Jungner-Nordgren, Svenska kvinnoförbundet Ersättare Joacim Sandbacka, Kronoby Jan Ray, Larsmol Carola Sundqvist, Jakobstad Annika Kvist-Östman, Vörå Reinhold Klockars, Vasa Kristina Vesterback, Malax Mats-Erik Viklund, Närpes Lotte-Marie Uutinen, Lovisa Thomas Elfgren, Sibbo Stefan Åstrand, Vanda Kaj Karlstedt, Ingå Stefan Svanfeldt, Sjundeå Karin Palmén, Helsingfors Karin Toyoda, Helsingfors Peter Hackman, Helsingfors Susanne Björkman, Åbo Jan Drugge, Kimitoön Joachim Hesthammer, Åbo Emma Tcheng, Svensk Ungdom Sonja Rosenqvist, Svensk Ungdom Ann-Louise Laaksonen, Svenska kvinnoförbundet Gunvor Brettschneider, Svenska Seniorer Katinka von Kraemer, Svenska kvinnoförbundet PARTIDAGENS AVSLUTANDE. Övriga ärenden.. Partidagen avslutas.

12 FÖRHANDLINGSORDNING ALLMÄNT. Varje deltagare med yttranderätt erhåller en nummerlapp. För deltagarna är nummerlapparna gula och för övriga deltagare med yttranderätt gröna. Partidagens presidium kan ge ordet även åt personer, som inte har stadgeenlig yttranderätt.. Anhållan om ordet sker i allmänhet med nummerlapp.. Anhållan om ordet i den politiska debatten sker senast kl på lördagen. Anhållan till den politiska debatten sker via e-post till christoffer. hallfors@sfp.fi eller med talturslapp som inlämnas till presidiet på partidagen. Delegaterna bör i anhållan uppge namn, delegatnummer och ämne för talturen.. I den politiska debatten kan delegaterna ställa frågor direkt till partiledningen, gruppordförande och europaparlamentariker eller ge synpunkter på politiken.. Tiden för varje talare är begränsad till tre () minuter. Replik och inlägg vid replikskiften sker från talarstolen/mikrofon i salen och begränsas till en () minut. Vid behov begränsas antalet talare vid motionsbehandlingen.. Endast delegater har förslagsrätt.. Vid behandling av ärende som förberetts i ett partidagsutskott utgör utskottets förslag grund för behandlingen.. Öppen omröstning sker elektroniskt. Sluten omröstning sker med tryckta röstsedlar. BEHANDLING AV MOTIONER OCH PROPOSITION. Motioner och proposition behandlas i respektive utskott. Alla delegater väljer på egna preferenser i vilket utskott man vill delta. Utskotten leds av en ordförande som bistås av en sekreterare. Utskotten är öppna för partidagens gäster och media. Enbart befullmäktigade delegater har rösträtt i utskotten.. Motionerna och propositionen fördelas på fem beredningsutskott enligt följande: Beredningsutskott Arbetslöshetskassorna som förmedlare av arbetsplatser Behovet av politisk diskussion kring DLT Inför negativ inkomstbeskattning i Finland Statligt stöd för att anställa i mikroföretag och i föreningar Underhållsplan för offentliga fastigheter Ändring av dividend- och kapitalskattelagen. Ändring av sättet för indexkorrigering av ålderspensioner Folkets bank Nordea omvandlat till bank med tjänster för folket Avstamp mot ett större väljarunderlag en politik och ett namn som engagerar! Ändring av partipolitiskt program Proposition Ändring av partiets stadgar Beredningsutskott SFP ska inte bara tänka på klimatfrågor utan även aktivt arbeta för dem En nordisk union Nordiskt medborgarskap Användandet av organ för hörande Bemötande av individer Byt Finlands tidszon En -åring ska få påverka! Flytta sommarlovet Inför ett stadsutvecklingsutskott Ljudlösa smoothiemaskiner Mer feminism i vår utrikes- och säkerhetspolitik trygghet som global rättighet Se över kraven på granskning av brandsläckare i fritidsbåtar Beredningsutskott Situationen för papperslösa i Finland Säkrare eldistribution Bevara svenskspråkig service med smarta lösningar Namn på husbolag, gator, företag, städer och vårt land Framtidens kollektivtrafik Försök med variabel (vinter)hastighet Helhetssyn på skärgårdstrafiken i Egentliga Finland Smidigare att åtgärda vargar nära bebyggelse Förvaltning av vargstammen Vargens utbredning i Västnyland

13 Företagares familjeledigheter Familjeledighetsersättning också till ensamföretagande kvinnor Beredningsutskott Alla barn bör ha möjlighet att vaccineras Kvacksalveri hör till det förflutna Skolning för SOTE/SOHÄ experter Slopa tvångssteriliseringen av transsexuella personer. Utöka möjligheten till regelbunden screening av bröstcancer Nuuskan myyntikiellon haitat suuremmat kuin hyödyt Förändra alterneringsledigheterna till ett effektivt system som leder arbetslösa in i arbetslivet Förebyggande av sexuellt utnyttjande av barn. Sex ska vara frivilligt Våld i nära relationer Ökade resurser till utbildning om hedersrelaterat våld Beredningsutskott Well-being of Elderly Immigrants Äldres rätt att välja Aloite toisen asteen stipendijärjestelmästä Minska kostnader för studier på andra stadiet Försöksverksamhet kring tvåspråkighet inom utbildning Ett spetsprojekt för flera språkbadsplatser Bridging the Gap Efter #metoo hur vi skapar en utbildningssektor som är trygg och fri från trakasserier En integrationsutbildning som fungerar Det behöver utbildas fler socialarbetare Satsa på diplomingenjörsutbildningen. Utskottens förslag överlämnas till partidagskansliet efterhand som de är färdigbehandlade, dock senast på lördag kl. Utskottens förslag publiceras på samt finns till påseende vid partidagens infodisk.. Ändringsförslag till utskottens förslag skall inlämnas skriftligen senast kl.. på söndagen via eller via särskilda ändringslappar till partidagskansli.. Partidagspresidiet kan vid särskilda fall godkänna muntliga ändringsförslag från salen. Dessa godkända muntliga ändringsförslag ska inlämnas skriftligen till presidiet.. Alla ändringsförslag ska föreslås av en delegat, och kräver understöd av annan delegat för att upptas till behandling. STADGEENLIGA VAL. Valen på partidagen förbereds av en valberedning bestående av kretsordföranden, SU:s, Svenska kvinnoförbundets och Svenska Seniorers ordföranden och en representant för Övriga Finland.. Valberedningen inleder sitt arbete i god tid före partidagen. Under partidagen fortsätter valberedningen sitt arbete som valutskott. En första presentation av läget föredras på kretsarnas delegatmöten före partidagen.. Val förrättas i enlighet med partiets stadgar. Valproceduren handhas av en valnämnd bestående av en ordförande och två medlemmar.. Partiordförande väljs genom majoritetsbeslut. Om flera än två kandidater nomineras, och ingen erhåller absolut majoritet av de avgivna rösterna verkställs en andra valomgång mellan de två kandidater som erhållit de flesta rösterna i den första valomgången.. Observera att särskilda röstsedlar används vid eventuella omröstningar vid val av ordförande, viceordförande och i tur avgående partifullmäktigeledamöter. Röstsedlar utdelas till delegaterna före valförrättningen inleds. TIDTABELL. Partidagen följer ett tidsschema och föredragningslista som ingår i handlingarna Under pågående förhandlingar bör inte delegat- eller andra möten arrangeras.. Ärende som inte slutbehandlats till kl. på söndagen kan av partidagen hänskjuts till partistyrelsen för avgörande.

14 MOTIONER Beredningsutskott Arbetslöshetskassorna som förmedlare av arbetsplatser Arbetskraftsbyråerna sköter arbetsplatsförmedling och omskolning och aktivering av arbetslösa. Arbetslöshetskassorna betalar arbetslöshetsunderstöden. I Finland sköter arbetskraftsbyråerna om arbetsplatsförmedlingen och i viss utsträckning om omskolning av arbetslösa till nya yrken. Viss uppdatering av yrkeskompetens kan också komma ifråga. Den nya aktiveringsmodellen ålägger from.. arbetskraftsbyråerna att sköta om aktivering av arbetslösa. Detta medför stora förändringar i personalens arbetsuppgifter och en ökning av personalresursen kommer att ske. Arbetslöshetskassorna får enligt lag inte göra annat än betala ut arbetslöshetsunderstöd. Erfarenheter Arbetskraftsbyråerna står inför en omöjlig uppgift att distribuera arbetsplatser för hela den mångfald av yrken som finns i dagens samhälle. Ju mer utbildning en arbetslös har, desto svårare är det för personalen att uppfatta den sökandes kompetens och lämlighet till lediga arbetsplatser. Den nya aktiveringsmodellen kräver meningsfulla aktivitetsdagar skräddarsydda för en viss kategori arbetslösa. Aktivitetslagen har inte emottagits väl av det finska folket. Resonemang Arbetsplatsförmedling och aktivering av arbetslösa äventyrar inte arbetslöshetskassornas solvens i dagens digitaliserade värld. Det ligger i arbetslöshetskassornas intresse att få medlemmar ut i arbetslivet genom att deras ekonomi då blir bättre. Arbetslöshetskassorna är mindre enheter än arbetskraftsbyråerna. Arbetslöshetskassorna finns till för sin egen yrkeskår och samarbetar med fackföreningar. Arbetskraftsbyråerna och fackföreningarna fortsätter med sin arbetsplatsförmedling men nya samarbetsformer blir möjliga. Danmark har konceptet varit fungerande redan länge. SFP Esbo föreslår därför: att SFP ska arbeta för att tillåta arbetslöshetskassorna att idka arbetsplatsförmedling och att ordna utbildning och aktiveringsdagar. Bo Lönnqvist, ordförande för nämnden Svenska rum i Esbo Maria Langenskiöld, medlem i SFP Stor-Hagalund Det är ett stort problem på arbetsmarknaden idag att utbud och efterfrågan på arbetskraft inte möts. Dagens sysselsättningsåtgärder och vårt nuvarande sätt att sköta arbetsförmedlingen fungerar inte som den borde. För att lösa de strukturella problemen krävs en omfattande reform. SFP har redan länge talat för konkurrensutsättning av arbetskraftstjänsterna. De regionala försöken med privata arbetsförmedlingar i Nyland och Birkaland har gett goda resultat. Regeringens planerade landskapsreform innehåller också förändringar i de sk. tillväxttjänsterna Förmedling av arbetsplatser, företagstjänster samt rekryterings- och kunskapstjänster ska överföras till de blivande landskapen. Reformen leder till att arbetsförmedling kommer att omfattas av valfrihet och privata arbetsförmedlingar kommer att ha allt större roll i arbetskraftstjänsterna. SFP välkomnar en större valfrihet i den här frågan. Motionären lyfter upp flera goda argument varför arbetslöshetskassorna borde sköta arbetsförmedling. Arbetslöshetskassornas ansvar kommer i fortsättningen ännu mera att fokuseras på utbetalning av sociala förmåner. Arbetslöshetskassorna får då också större möjlighet att själva grunda ett bolag som sköter arbetsplatsförmedling samt ordnar utbildning och aktiveringsdagar. SFP bevakar reformerna aktivt i riksdagen, och oberoende av ifall landskapsreformen blir verklighet eller inte så stöder SFP en förändring av det nuvarande systemet när det gäller arbetsförmedlingar i linje med de försök som genomförts i Nyland och Birkaland. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att privata arbetsförmedlingar utnyttjas som komplement till de offentliga arbetsförmedlingstjänsterna.

15 Behovet av politisk diskussion kring DLT Det handlar inte bara om nya vindar inom Fin- Tech. DLT teknologier tillsammans med IOT är en större förändring ur ett samhällsmässigt perspektiv än internet. En förändring som skapar stora möjligheter och stora problem. Men tillräckligt med diskussion finns det inte kring detta och det måste ändras på. Problemet är att det dagens diskussion är splittrad, ansvaret för helheten saknas. Central banker och andra finansinstitutioner fokuserar sig på sitt område, teknologi fältet sysslar med sina interna debatter och företag gör sitt för att hitta på innovativa sätt för att skapa produkter av dessa teknologier. Med diskussionen om hur vårt samhälle kommer att förändras av detta borde i ett demokratiskt samhälle föras av de politiska partierna för att arrangerandet av vårt samhälle är en politisk fråga. Vikten av dessa teknologier för vårt samhälle förstå inte till riktig grad och det syns i politiska program, så ska det inte vara. Om det pratas om hur dessa teknologier kommer att förändra samhället talas det ofta om elektronisk röstning eller identitets verifikation. Själv skulle jag lyfta fram det möjligheter som finns kring att arrangera t.e.x basinkomst på helt nya sätt eller förändringar som kommer att ske inom arbetsmarknaden. Jag är också oroad av potentiella förändringar i makt dynamiken på internationell nivå om dessa teknologier används för att skapa ersättande eller parallella system till dollar standarden eller om Ryssland som kan komma att använder dessa teknologier för att arbeta runt sanktioner från väst världen. Allt detta bidrar till att detta är ett område som inte kan lämnas utanför den allmänpolitiska diskussionen. Det flesta verktyg kan användas till gott och till ont. För ofta ses dessa teknologier bara som att skapa problem, när det i grunden bara handlar om ett verktyg. Men dessa problem kan fixas av den teknologi de skapas av för att låna Christine Lagardes ord, vi kan bekämpa eld med eld. Och det har hon rätt i det är uppenbart att våra nuvarande metoder för att ta itu med eventuella problem kommer inte att fungera. För att skapa nya metoder som kan lösa de problem som uppstår behövs politisk diskussion och individer med expertis inom dessa områden. Därför är det viktigt att vi skapar sådana förutsättningar att vi har båda i vårt land. Vi kan inte förvänta oss att individer inom detta fält stannar kvar här om vi inte ändrar på lagstift angående ICO:s. Jag anser att det borde vara helt möjligt att genom en ICO samla in pengar till sin startup/stiftelser/organisationer och använda pengarna till det ändamål de är insamlade till. Beskattningen av insamlade pengar som vinster är fel väg. Länder såsom Estland och Schweitz har klarat av detta, Finland ska inte bli efter. Ansvaret för helheten är en politisk fråga. Undertecknad föreslår: att SFP ska fundera på hur dessa teknologier på bästa sätt kan gynna hela vårt samhälle. att Svenska riksdagsgruppen ska arbeta för att lösa problemet angående beskattningen av insamlade pengar genom ICO.s. Sanna Honkonen Motionären lyfter upp ett viktigt tema som är aktuellt både nu och i framtiden. Begreppen i motionen är eventuellt svåra att få ett grepp om för de som inte är insatta. Termen DLT står för distribuerad databasteknik (Distributed Ledger Technology) som är en ny teknik för informationsdelning och som lyfts upp som ett verktyg som fullständigt kan förändra finansmarknaden. Helt som motionären skriver så handlar det inte bara om nya vindar inom finansteknologin (Fintech) utan det finns möjligheter att använda de nya teknologierna för många andra syften gällande informationsdelning. För att förstå vad distribuerad databasteknik är så infogas här en förklaring av Europeiska centralbanken: Vad är distribuerad databasteknik? Distribuerad databasteknik är ett verktyg för att registrera ägande det kan t.ex. röra sig om äganderätt till pengar eller tillgångar, t.ex. fastigheter. I dagsläget är det så att när banker gör transaktioner, dvs. när pengar eller finansiella tillgångar byter ägare, görs detta via centraliserade system som ofta drivs av centralbanker. Bankerna följer upp sina transaktioner i lokala databaser, som uppdateras när transaktionen har gjorts i det centraliserade systemet. En s.k. distribuerad databas är en databas över transaktioner som sprids inom ett nätverk av många datorer i stället för att lagras på ett centralt ställe. Vanligtvis kan samtliga medlemmar

16 [] Europeiska Centralbanken, explainers/tell-me- more/html/distributed_ledger_technology.sv.html i nätverket läsa och, beroende på tillstånd, lägga till information. Den vanligaste typen av DLT kallas blockkedja (blockchain). Namnet bygger på att transaktioner grupperas tillsammans i block, vilka därefter läggs till varandra i kronologisk ordning och bildar en kedja. Hela kedjan skyddas av komplexa matematiska algoritmer, vars syfte är att säkerställa uppgifternas integritet och säkerhet. Denna kedja är en komplett lista över alla transaktioner i databasen.[] Det finns stora möjligheter inom den distribuerade databastekniken inom t.ex. den offentligas sektorn då behovet av centraliserade databaser minskar och informationen också är säkrare. Motionärens exempel om arrangerandet av basinkomst är ett bra exempel. Som motionären lyfter upp är bankerna mycket intresserade av systemen och även finska banker är med i utvecklandet av DLT i syfte att kunna använda det effektivare inom bankvärlden. Det finns en enorm potential med DLT inom många branscher och det finns givetvis en fördel i att vara i främsta ledet i utvecklingen. Med tanke på det växande IOT (Internet of Things), (Internet-kopplade mindre och större saker) så finns det ännu mer potential för DLT än tidigare. Det kan vara utmanande att föra en diskussion om DLT med tanke på att teknologin är svårt att förstå vilket gör att det blir utmanande att hålla diskussionen på rätt nivå. Diskussionen fokuserar lätt på själva tekniken och inte på DLT:s möjligheter i sig. Initial Coin offering, ICO är sedan mer kontroversiellt. Det handlar om ett visst token -system där bolagen själv säljer en så kallad token till investerare som sedan kan användas i den tjänst bolaget avser utveckla. Många länder i världen har för tillfället förbjudit ICO eftersom riskerna för bedrägerier är stor. Motionären har helt rätt att det behövs en samhällelig diskussion om ämnet. Det finns stora möjligheter inom dessa nya teknologier som kunde utnyttjas i vårt samhälle. Vi borde alltså hänga med i utvecklingen, och helst vara med, längst fram. I vårt land finns det kunnande och innovation som vi behöver uppmuntra. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att det uppstår en samhällelig diskussion kring samt en utvärdering av de samhälleliga effekterna av distribuerad databasteknik. att lyfta upp DLT som utvecklingsprojekt inom det offentliga för att hitta olika nya användningsmöjligheter. Inför negativ inkomstbeskattning i Finland I Finland har vi länge diskuterat socialskydd och inkomstöverföringar. Debatten har främst handlat om en motsättning mellan det nuvarande systemet med stark behovsprövning, och idén om en universell grundinkomst. I takt med att arbetsmarknaden blir allt mer heterogen måste socialsystemet bli bättre på att ta i beaktande olika livssituationer. Vårt nuvarande, behovsprövade system är uppbyggt under en tid då man antingen var sysselsatt på heltid eller var arbetslös, vilket orsakar att grupper som studerande i deltidsarbete, frilansare, deltidspensionärer eller mikroföretagare lätt faller mellan stolarna. En av de grupper som lider mest är de som inte förstår systemet tillräckligt bra för att få de stöd de är berättigade till. Enligt en utredning från THL uppskattades det att över finländare som är berättigade till utkomststöd låter bli att söka. Vi vill att Svenska folkpartiet går i bräschen för att främja ett socialskyddssystem som motverkar både fattigdoms- och flitfällor. Inför riksdagsvalet är det essentiellt att Svenska folkpartiet går till val med en modell för socialskyddssystem som är lättförstådd, rättvis och sporrande till arbete, som motvikt till den nuvarande regeringens politik. Exempel på negativ skattemodell (basinkomst inom parentes), % marginalskatt Inkomst/månS katt NettoS kattegrad 0- (0) 00 - () -, (,0) 00 0 () 00 0 (,0) 00 (), (,0) 000 (00), (,0) 00 (0), (,0) Exempel på beräkningsformel för negativ skatt (Johnny Åkerholm) Den negativa inkomstskatten är en typ av basinkomst. Den negativa skatten bygger på tanken att en person kan få en inkomstöverföring via beskattningen, ifall personens inkomster är tillräckligt låga eller obefintliga. I modellen varierar statens insats beroende på hushållets eller individens inkomster (se bild för exempel). Den inbyggda progressiviteten skulle råda bot på flitfällor

17 och en tillräcklig grundnivå möjliggör att alla får det stöd de behöver. Bidraget skulle vara indexbundet och ersätta arbetslöshetsersättningarna, arbetsmarknadsstödet, inkomststöden och studiestödet. Den progressiva medborgarlönen ska kombineras med bl.a. avgiftsfri utbildning, sjukvård, subventionerad medicin, missbrukarvård, och mödrarådgivning. Modellen med progressiv medborgarlön minskar byråkratin avsevärt, fördelar stödet mer rättvist till dem som verkligen behöver det, samt skapar ett klart incentiv till att arbeta och delta i samhällets utveckling. Vi undertecknande anser: att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen ska verka för: att en modell för negativ inkomstbeskattning utarbetas i Finland. Svensk Ungdom Christoffer Ingo, Förbundsordförande Benjamin Ellenberg, Förbundssekreterare Det är uppenbart att Finlands sociala förmånssystem behöver förnyas.de flitfällor och den djungel av byråkrati som finns idag är inte hållbar. Vårt välfärdssamhälle behöver ett skyddsnät i rätt storlek. Svenska folkpartiet har alltid värnat om en balanserad ekonomi. Vi har en av världens högsta totalskattegrader redan nu, utrymmet uppåt finns inte. Finland behöver en reform. Hur den här reformen ska se ut finns det många åsikter om. Den sittande regeringens försök med medborgarlön är ett sätt att närma sig problematiken. Motionärens förslag om negativ inkomstbeskattning är nära besläktad med medborgarlönen, men utgör ändå en annan helhet. Även det brittiska systemet Universal Credit har lyfts fram som en möjlig modell. Arbetet med att förändra Finlands socialskydd och samtidigt skattesystem kommer att finnas på agendan i en nära framtid. SFP har konsekvent tagit fram förslag som skulle förbättra den nuvarande situationen. Våra senaste skuggbudgetar har innehållit konkreta förslag som skulle leda landet i rätt riktning. Frågan om negativ inkomstbeskattning har diskuterats tidigare på partidagen. År presenterade Svensk Ungdom en annan version av Negativ inkomstskatt som inte omfattades. Partidagen beslöt då att SFP ska ta initiativ till ett nytt skattesystem som motarbetar flitfällor och svartjobb, främjar sysselsättningen och stärker de finska företagens konkurrenskraft. I enlighet med det beslutet har förslag utarbetats vars resultat presenterats bland annat i våra skuggbudgeter. Nu är ändå tiden inne att ta nästa steg och inför riksdagsvalet bör Svenska folkpartiet presentera en helhetsmodell vars genomförande kan påbörjas redan i nästa regering. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att SFP till riksdagsvalet för fram en tydlig modell på hur SFP vill reformera socialskyddet och beskattninge. Olika modeller utreds, inklusive negativ inkomsbeskattning. Statligt stöd för att anställa i mikroföretag och i föreningar I den förra EU -programperioden fanns ett stöd för enmansföretagare för att anställa en första arbetstagare. Stödet gick ut på att % av lönekostnaderna för den första anställda betalades upp till två år. Denna form av företagsstöd finns inte i nuvarande EU programperiod, -. % av alla företag i Finland är enmansföretag. Företagsamheten är väldigt viktig i vårt land och borde stödas på många sätt, för att utvecklas, växa och kunna sysselsätta i högre grad. Samtidigt står Finland inför århundradets största reformer, landskaps- och social och hälsovårdsreformerna. Om dessa reformer träder i kraft kommer tredje sektorns betydelse att stiga ytterligare för samhället, såväl för stat som kommun. Tredje sektorn utgör ett viktigt kugghjul i välmåendet, och i det förebyggande hälsoarbetet. Tredje sektorn kunde också hjälpas av att staten skulle möjliggöra stöd för att anställa en person. SFP i Pargas vill: att Svenska folkpartiet ska verka för att staten inför statliga subventioner för att enmansföretagare och föreningar ska kunna anställa och sysselsätta sin första anställda. Conny Granqvist, ordförande för SFP:s lokalavdelning i Pargas Rolf Möller, sekreterare för SFP:s lokalavdelning i Pargas

18 Motionärerna är ute i ett ärende helt i linje med SFP:s nuvarande politik. Som motionärerna lyfter fram så utgör enmansföretagen en stor del av företagen i Finland. Det finns en enorm potential hos dessa och andra små- och medelstora företag. Genom att underlätta för dessa att anställa personal kan vi förbättra sysselsättningen ordentligt. Det är ofta inte bristen på arbete som gör att små företag inte anställer, utan den orimliga börda, och risk, en anställning innebär. SFP:s skattepolitiska program säger bl.a. Vi tycker att det ska vara lätt att anställa den första arbetstagaren. Detta underlättas genom att stödet för anställandet av den första arbetstagaren utvidgas till att gälla hela landet och att man tillåter användningen av en prövotid på sex månader för den första anställda. När en företagare anställer en arbetstagare är arbetsgivaren skyldig att ta hand om arbetstagarens pensionsskydd. Denna arbetsgivaravgift kunde vara lägre under det första året. Även den nuvarande regeringen har agerat på ett sätt som vi kan understöda när det gäller dessa frågor. Som ett av regeringens så kallade spetsprojekt utvecklas ett s.k. företagarpaket där företagaren erbjuds stöd för anställandet av personal. Tidigare har det här bara gällt ifall den anställda är arbetslös, men nu ska även rekrytering kunna ske på den öppna arbetsmarknaden. Med fördel kunde man även pröva på ett system som skulle omfatta den trejde sektorn. Det kunde även ha en positiv inverkan på sysselsättningen samtidigt som samhället skulle vinna på att arbete som behöver göras inte blir ogjort. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att egenföretagare och föreningar omfattas av stödet för anställandet av den första arbetstagaren. Underhållsplan för offentliga fastigheter Underhållsplan för underhåll, service och reparation. Uppföljning och rapportering. Osannolikt och oacceptabelt många byggnader rapporteras ha inneluftproblem. När byggnaden väl står där kan man enkelt sköta service och underhåll för att förhindra mögel- och vattenskador, i det skedet. Bara man vill och lägger resurser på det. Byggnadsskedet är en annan sak. Underhållsfond. Underhållsfond. Medel avsätts varje år till fonden. Ur fonden tas vid behov medel för reparationer. Syftet är att ha medel för sin fastighetsskötsel. Medel för förebyggande underhåll. Som exempel kan nämnas mögelskador på grund av utebliven eller minimal övervakning och underhåll av ventilationssystem. Vattenskador på grund av slarv med inkopplandet av nya enheter som kräver vatten. Det kan röra sig om byte av värmeväxlare, nya element, renovering eller ändringar i våtutrymmen, tvätt och diskmaskiner där man slarvat med anslutningar/kopplingar etc. Att se posten underhållsfond i balansräkningen påminner dessutom förvaltning och beslutsfattare om att eventuella reparationsåtgärder finns. AFF-verktyget. För att få processen riktigt effektiv, kan man koppla till ett administrativt verktyg. Ett verktyg för kontroll och uppföljning. Man kan till exempel använda verktyget AFF, Avtal för Fastighetsförvaltning, ett svenskt system. AFF-konceptet är utarbetat i samarbete mellan beställare och leverantörer med målet att det ska vara en neutral bas som ger ett underlag för konkurrensneutralitet. Den här mallen, eller motsvarande, kan också användas för löpande kontroller inom fastigheter. Man utför rondering och gör bland annat stickprov på fastigheters konstruktion och teknik. För att ge ett konkret exempel, att man byter filter i ventilationsaggregat gånger per år, första gången efter att man tagit upp sandningssanden från gator/gångvägar och när värsta pollensäsongen är över, samt den andra gången under hösten, innan det blir frost ute. Samtidigt inspekteras funktionalitet av all tillhörande apparatur. Frekvenser och hur man gör utformas efter fastighetens användning, läge och ålder. Man har en årskalender för åtgärderna. Checklista. Här har man alltså en checklista på hur inspektionen går till, hur ofta och till och med dag eller vecka kan bestämmas för åtgärd/inspektion/service. Kan även byggas på med en plan, checklista, som sträcker sig år fram i tiden. Då kan man inte missa att det är dags för stambyte (linjesanering), eller vilken annan åtgärd som helst. Upplysningsvis. Man vet med stor säkerhet med hur många år fram i tiden som en byggnadsdel eller teknisk apparatur behöver bytas ut eller

19 underhållas. Programmet, till exempel AFF, säger till när det året inträffar. Då kan fastighetsansvarig lägga fram behovet till fullmäktige/styrelse. Rapportering. Förslagsvis kan fastighetsansvarig på inom stat och kommun rapportera status på fastigheter till fullmäktige och styrelse. Viktigt med uppföljning. Helt enkelt en egen punkt i mötesordningen. Det räcker inte med att säga allt bra eller vi har full koll. Inget som kan styra hur en kommun ska göra, men som ett förslag till arbetsordning/mötesordning. Förslag: Utred möjligheterna till införande av underhållsplan, med tillhörande underhållsfond för offentliga byggnader. Länkar: Undertecknad föreslår: att utreda möjligheterna till införande av underhållsplan, med tillhörande underhållsfond för offentliga byggnader. Sakarias Liimatainen, SFP Sibbo styrelsemedlem Motionären lyfter upp ett tema som är mycket aktuellt. Sunda offentliga byggnader, utan mögel och inomhusluftsproblem ska vara en självklarhet. Det målet når vi om vi förstår att våra byggnader ska planeras väl, byggas med omsorg, skötas med ansvar och repareras när behov uppkommer. Det handlar om ett kontinuerligt basunderhåll. Vi arbetar för att konditionsgranskningar av offentliga byggnader ska vara en kontinuerlig del av underhållet, inte något som man tar till först då problem uppkommer. Vi vill underlätta byggande i trä. Vi vill starta ett forskningsprojekt som strävar till att se över brandbestämmelserna och göra lagstiftningen materialneutral. Enligt en uppskattning från berörs dagisbarn, skolelever och personal varje år av mögel- och fuktskador i byggnader. Siffrorna är fullständigt oacceptabla. Det problem vi har i vårt land med byggnader som inte håller måttet är så stort att åtgärder i stor skala måste göras. SFP har också fört fram som ett alternativ behovet av en fond ur vilken kommuner kan ansöka om pengar för saneringar då de egna resurserna inte räcker till. Många kommuner är idag tvungna att välja vilka byggnader som det finns pengar till att reparera, vilket leder till att barn och personal kan bli tvungna att vistas i fuktskadade utrymmen i orimligt långa tider. Det är helt klart att inga barn eller vuxna ska behöva vistas i byggnader som gör dem sjuka. SFP:s boendepolitiska program presenterar också andra åtgärder i syfte att stöda ett byggande med långt perspektiv. Partifullmäktiges förslag: Partifullmäktige föreslår att motionen anses besvarad med denna utredning. Ändring av dividend- och kapitalskattenlagen Dividend- och kapital skattelagen har genom decennierna genomgått mindre och större förändringar. Dessa skatter har stundom varit skattefria. Med nya regeringar har synen på dessa ändrats och som påföljd av detta börjat beskattas. Skattesatserna har likaså ändrats, så att skattesatserna höjts. Den nuvarande skattesatsen är på % Vilket måste anses högt, i vissa fall för högt. Dividenden är skattefri under 00 (ettusen euro) per år. Av överskjutande del är % skattefritt resten beskattas med % (.% får man i handen). Sedan har vi sk. institutionella placerare (allmännyttiga samfund) som är skattefria. I en tid där man tar yttersta anstöt visavi sk. skatteplanering skatteflykt, anser jag det motiverat att närmare granska grunderna för sakernas tillstånd. Kriterierna för allmännyttighet borde genomgås noggrant. Är tx. en fackförening så allmännyttig att placeringarna borde vara helt skattefria? Enligt min åsikt verkar dessa i högsta grad endast och enbart för sina medlemmar. Ideella (idrotts/ ungdoms) har tidigare ansetts helt skattefria. Nu har då detta ändrats; så att deras, med frivillig arbetsinsats, försök att skaffa medel för verksamheten beskattas. Före 0 var det i huvudsak hög- och högre medelinkomsttagare som sysslade med anskaffande av kapitalförmögenheter som gav avkastning, dividend eller försäljningsvinst. Det före-

20 kom också balansering av löneinkomster mot kapitalinkomster, som då var skattefria. Detta sågs ju inte som rättvist av de som inte hade sådana, ej heller möjlighet till arrangemanget. Skattesatserna för lönebeskattningen var samtidigt högre än nu. Hur gå vidare? I dag är läget ett helt annat; förutom det gamla gardet har kapitalplaceringar blivit en sparform för snart sagt hela folket. Skattesatserna på lönerna har minskats, progressionen likaså. Det skall löna sig att arbeta lyder parollen. Varför får det inte löna sig att spara investera. Avkastningen kommer ju tillsist köpkraften tillgodo. Finansminister Petteri Orpo vill iföra investeringssparkonton (Hbl..). Detta är en god idé, men tillämpandet av den svenska schablonskatten verkar inte bra ifall den ej kan avdras från kommande skatt på förverkligad vinst (uttag över insatsen). Det finns sk. investeringsförsäkring som man kan teckna med ett bolag. Men avgifterna är höga. Skatteförmånerna gällande arvingar har dessutom tagits bort. Jag föreslår: att SFP i riksdagen (och regeringen) arbetar för att höja det skattefria beloppet och sänka skattesatsen i kapitalbeskattningen för småsparare, under per år. att reglerna för allmännyttiga samfunds skattefrihet ses över. Kurt Wikström, styrelseledamot i SFP i Esboviken. Dividendinkomst beskattas som kapitalinkomst. Beskattningen av dividendinkomst är beroende av ifall det handlar om dividend från ett offentligt noterat bolag, d.v.s. börsbolag eller ett icke-noterat bolag. Motionären torde i sin motion avse beskattningen av dividender från börsbolag. Av dividender från offentligt noterade bolag utgör procent kapitalinkomst och procent skattefri inkomst. Av dividender från bolag som inte är offentligt noterade utgör procent skattepliktig kapitalinkomst och procent skattefri inkomst upp till det belopp som motsvarar en årlig åtta procents avkastning beräknad på det i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (/0) angivna matematiska värdet för skatteåret för aktierna. Till den del beloppet av sådana dividender som den skatteskyldige får överstiger euro utgör Av den del av dividenderna som överstiger den i mom. avsedda årliga avkastningen utgör procent förvärvsinkomst och procent skattefri inkomst. På kapitalinkomst betalas procent i inkomstskatt (inkomstskattesats för kapitalinkomst). Till den del den beskattningsbara kapitalinkomsten för en skattskyldig överstiger 000 euro betalas procent i inkomstskatt. Enligt SFP:s skattepolitiska program från år borde dividendinkomster upp till 000 euro befrias från skatt. Syftet med detta är att främja aktiesparandet. Linjedragningen är fortfarande aktuell. Ett annat ställningstagande i det skattepolitiska programmet är att allmännyttig verksamhet ska vara befriad från skatt. Det är inte motiverat att ändra på denna linjedragning. De allmännyttiga samfunden gör ett otroligt viktigt arbete inom till exempel forskning, kultur, motion, välmående och missbrukarvård. Det finns all orsak att trygga de allmännyttiga samfundens verksamhetsförutsättningar även i framtiden. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att dividendinkomster upp till 000 euro befrias från skatt. Ändring av sättet för indexkorrigering av ålderspensioner Varje människas livslånga arbetskarriär, ändar förhoppningsvis nog i ett skede med ålderspension. Det är av yttersta vikt att samhället månar sig om att bibehålla pensinernas köpkraft. Detta sker bäst genom att tillämpa skäliga indexjusteringsgrunder. Eftersom pensionen anses vara framskjuten arbetslön, så bör den också justeras enligt löneindex till 0%. Det är ju stegringen av lönerna som stort styr kostnadsutvecklingen. Det har i dags debatterna mångordigt bedyrats om bevarandet av köpkraften för löntagarna. Pensionärerna är väl ca en miljon (hittade ej på nätet). Ingen tycks vara intresserad av deras köpkraft. Det påstås att pensionärernas förmögenhet har stadigt ökat och är mycket god kan så vara. Detta måste väl ändå ses mot bakgrunden att de nyare pensionärerna har haft en god arbetskarriär med god lön. Detta gäller inte alla pensionärer. Låga årliga indexjusteringar gör att de lägre

21 pensionerna i förstahand förlorar sitt köpvärde. Snart har pensionären ej råd med något annat än sitta hemma och blir sjuklig i brist på möjlighet att lev ett gott liv och vara samhället tillbuds ej till last. De 0,% justeringarna som tillämpats många, många år, utgör den raserande effekt som bara leder till problem. Sätt då hellre ett tak för hur hög arbetspension man kan ha. Detta om inte pensionssystemet kan anses kunna klara av kostnaderna. Jag föreslår: att SFP arbetar för att ändra sättet att beräkna indexförhöjningen på pensioner, i synnerhet låga sådana. att skatteskalan ändras för de lägsta pensionerna, under 0 euro. att det vid behov sätts ett tak för hur hög arbetspension man kan ha. Kurt Wikström, styrelseledamot i SFP i Esboviken. Frågan om det s.k. brutna indexet har varit uppe till debatt flera gånger inom SFP. Det att pensionerna är indexbundna är mycket viktigt, och något SFP alltid betonat. I takt med att antalet pensionärer, i förhållande till den i arbetslivet varande befolkningen, ökar ställs också krav för att säkerställa att pensionsinbetalningarna från en allt mindre grupp också räcker till för att finansiera de pensioner som betalas ut. Största delen av pensionsavgifterna används till utbetalning av befintliga pensioner, endast en del fonderas. Riksdagen behandlade nyligen ett medborgarinitiativ gällande slopande av det s.k. brutna indexet. Efter utskottsbehandlingen beslöt riksdagen enhälligt förkasta medborgarinitiativet. I socialoch hälsovårdsutskottets utlåtande (ShUB rd) till medborgarinitiativet konstaterades bland annat följande: En ändring av indexet skulle framför allt höja de höga pensionerna. För dem som får en låg arbetspension skulle en ändring av arbetspensionsindexet på kort sikt inte ha någon nämnvärd effekt, eftersom deras arbetspensioner inledningsvis skulle höjas mycket litet räknat i euro. Eftersom inkomsterna för pensionärer med låga inkomster i huvudsak utgörs av folkpension och andra sociala förmåner skulle de inte få någon märkbar nytta av indexändringen. Inkomsterna för pensionärer med medelhöga inkomster utgörs i huvudsak av arbetspension, medan inkomsterna för pensionärer med höga inkomster utgörs av arbetspension och kapitalinkomster. Därigenom skulle nyttan av indexändringen i högre grad gå till medel- och höginkomsttagarna. Utskottet menar att ställningen för de mest utsatta pensionärerna mer effektivt kan förbättras genom en höjning av folkpensionen eller garantipensionen. Ställningen för dem som endast får en låg arbetspension förbättras på bästa sätt genom andra åtgärder, exempelvis genom att se till att klientavgifterna inom social- och hälsovården samt självrisken för läkemedel och resekostnader håller en skälig nivå och genom att tillhandahålla ett tillräckligt stöd för boendet. Slopandet av det s.k. brutna indexet är inte ett ändamålsenligt sätt att hjälpa de minst bemedlade pensionärernas situation, utan det krävs andra åtgärder. Svenska riksdagsgruppen föreslår i sin skuggbudget för år att garantipensionen ska höjas och att indexfrysningen av folkpensionerna ska slopas. Dessa åtgärder riktar sig direkt till de minst bemedlade pensionärerna. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att pensionärernas köpkraft bibehålls och stärks att garantipensionen tryggar en skälig utkomst. att möjligheten till ett särskilt levnadskostnadsindex för pensionärer som bättre följer kostnadsstegringen utreds. Folkets bank Nordea omvandlat till bank med tjänster för folket Nordeas bolagsstämma beslöt den.. att banken flyttar tillbaka till Finland. Med flytten blir banken igen en del av eurobankfamiljen. Banken lär ska spara en miljard med denna flytt. Samtidigt sprids rykten om att kontor igen är nedläggningshotade, bl.a. vid det stora köpcentret Skanssi i Åbo. Kunderna ska söka sig till Salutorgets kontor i centrum av Åbo för att kunna uträtta bankärenden. Samtidigt har man vid staden beviljat startlov för utgrävningar av torget för att inom kort börja bygga torgparkering under Salutorget. För mången verkar folkets bank inte längre för folket. Kunde man istället tänka utanför det traditionella och inkorporera andra tjänster, tjänster som mera motsvarar kundernas behov, vid de ännu befintliga kontoren?

22 Bankerna har nu hänsynslöst utnyttjat kundernas snällhet och agerat som de tycker. Med de nya generationerna är denna kundsnällhet slut. Det är dags för bankerna, speciellt denna folkets bank, att tänka om inför sin retur. Vi föreslår: att SFP skall arbeta för att bankerna och speciellt folkets bank kunde inkorporera nya fräscha inslag i sin produktpalett vid återintåget i vårt rike. Med dylika avses exempelvis Marevan-patienters blodprov som kunde tas med fingerscanning eller med hjälp av avscanning av ett hårstrå,vid kontoret. Även andra hälsoprov kunde göras med de många överlopps datorerna. att SFP kunde arbeta för att folkets bank kunde omdöpas till folkets hälsa och bank där man inom en snar framtid även kunde printta åt sig mat, pengar, inklusive valuta, mediciner, pass och körkort samt annat för att upprätthålla liv. att SFP kunde arbeta för att folkets hälsa och bank åter kunde öppna ett stort antal oaser, det som förr kallades bankkontor, även på landsbygden och speciellt i kustområdena och i skärgården med hjälp av den enorma vinst de nu gör och det stora kunnandet i det andra inhemska som de nu har. Catherine Sid, SFP socialpolitiska utskottet, ex Svenska Kvinnoförbundets förbundsstyrelse John-Eric Sid, SFP kretsstyrelsen, Egentliga Finland I takt med att digitaliseringen ökar förändras också många bekanta tjänster man blivit van att använda sig av. Samtidigt som företag i gamla, reglerade branscher som bankbranschen söker efter sin plats i en förändrad situation kommer också nya aktörer in. Företag som erbjuder det människor vill ha tenderar att klara sig bra. Det finns gott om utrymme för innovation och nytänkande också inom bankbranschen. Motionärerna presenterar ett antal idéer för hur en bank kunde fungera framöver som säkert kan upplevas intressanta för någon aktör. Det är ändå helt klart att ett politiskt parti inte ska blanda sig i enskilda företags agerande på en fri marknad. Vår uppgift är att se till att förutsättningarna för företagsverksamhet finns, och se till att den reglering som finns är ändamålsenlig. Mot den bakgrunden ser inte partistyrelsen orsak att gå in på motionärernas åtgärdsförlag. Partifullmäktiges förslag: Partifullmäktige föreslår att motionen anses besvarad med denna utredning. Avstamp mot ett större väljarunderlag en politik och ett namn som engagerar! Vårt parti har över åren haft en tyngd och en förmåga att påverka som har varit större än det väljarunderlag partiet representerat. Men en bitter sanning är, att en politisk rörelse har den tyngd och den röst som dess väljare ger. SFP:s tillvaro i oppositionen har visat att det lilla partiet obönhörligt blir marginaliserat i beslutsfattandet på riksplanet. Partiet behöver en nystart, ett avstamp mot en tillväxt och en tyngre roll i den nationella politiken. Det är inte tillräckligt att vara stark i några områden. På vilken grund skall en tillväxt byggas? Inte på att försöka vara grönare än de gröna, mera sociala än de röda, mera glesbygdsvänliga än centern, mera feminsitiska än det feministiska partiet eller mera borgerliga än högern. Att försöka vara allting åt alla är att urvattna sin identitet och trovärdighet! Den tillväxt vi måste sikta på som parti har många byggstenar men vilar i hög grad på två pelare; en trovärdig, långsiktig politik som engagerar väljarna och en identitet som inkluderar och inte exkluderar. Jag tror på visionen och målen, jag vill vara delaktig. Den politiska plattformen bör vara Norden, Östersjön och Europa. En vision om ett integrerat Norden med en gemensam säkerhetspolitik, samarbete i utrikespolitiken, en genuint gemensam marknad med samsyn på ekonomi, industri och näringsliv, migration och socialpolitik. Förvisso en vision som partiet har verkat för men som måste vara bredare och inte ha sin udd i språkpolitik. Norden skall vara en dynamisk kraft i Europa, en spelare med säte där de stora europeiska frågorna avgörs. En kraft som kan arbeta för fred runt Östersjön. Detta bör vara målet för Finland och målet för vårt parti. Den andra bärande pelaren är identiteten, symboliserad av ett namn. Idag är SFP alternativet för procent av väljarna och upplevs exkluderande. Med ett annat namn och en engagerande politisk vision kunde identiteten vara inkluderan-

23 de och tilltala procent av väljarna. Om vi har mod att ta sats mot en ny framtid så innebär det inte att ta avstånd från de ideal och värderingar som har burit SFP över åren, dessa är fortfarande viktiga och värdefulla. Att föreslå ett nytt namn är inte ett hån mot det som varit, tvärtom, det är att värna om och bära vidare ett arv och ideal. Att förändra för att förstärka. Man skall vara synnerligen aktsam om inarbetade namn, märken, brands, men då dessa börjar ta formen av en tvångströja som hämmar möjligheterna till tillväxt är det tid att tänka om. Den tiden är inne. Det finns utrymme för ett parti som går över språkgränserna och på ett brett plan engagerar de människor som vill se ett Finland som är öppet, aktivt, dynamiskt och integrerat i det Nordiska och europeiska. Ett Finland med en stark Nordisk agenda! Även med en ny stark och framsynt politik och ett nytt namn kommer partiets trogna väljare alltid att veta att detta parti arbetar för språklig mångfald och likvärdighet. Förvisso har liknande tankar framförts tidigare men utvecklingen visar med all önskvärd tydlighet att de etablerade partierna känns främmande och distanserade medan nya rörelser skapar entusiasm och engagemang. Att ta fasta på den här trenden skall inte vara förbehållet populistiska ensaksrörelser även ett parti med lång historia skall kunna omforma sig för att vara relevantare och mer engagerande! SFP i Munksnejden, Helsingfors, föreslår: att partifullmäktige engageras i en process med mål att utarbeta ett förslag till nytt namn för partiet till nästa partidag om ett år. att partistyrelsen utarbetar en plan för att lansera den nya identiteten år så att partiet går fullt ut i kommunalvalet. att ett robust och koncist partiprogram utarbetas ett partiprogram med mål att bygga den Nordiska plattformen åt partiet såsom ovan framförts så att det verkar som drivkraft redan i riksdagsvalet. Styrelsemedlemmar i SFP Munksnejden, Helsingfors Nina Bärlund, Muluken Cederborg, Christina Fraser, Lotte Granberg-Haakana, Ira Granden, Ralf Nikander, Marit Råman, Jaan Siitonen, Paul Taimitarha, Mimi Wiik Motionärerna lyfter fram en frågeställning som är mycket viktig för varje parti och organisation: vad står man för och hur kan man växa. Svenska folkpartiet har ända sedan partiprogrammet som antogs år haft en bred politisk förankring som omfattar även andra frågor än specifikt de svenska frågorna. För SFP finns det två ben man står på: språket och frisinnet, liberalismen. På den politiska kartan har SFP ett stort utrymme, andra icke-socialistiska liberala partier finns inte i Finland. För Svenska folkpartiet har de senaste valen varit framgångar och som enda parti har SFP gått framåt såväl i senaste riksdags-, kommunal- och EU-val. De facto var riksdagsvalet det bästa valet sedan och det tredje bästa någonsin mätt i röster. Kommunalvalet var det bästa sedan mätt i röster och EU-valet var som helhet det bästa någonsin för SFP. Men trots att väljarbasen är stabil och SFP:s trend nu är den bästa sedan 0-talet ska partiet naturligtvis inte luta sig bakåt utan fortsätta utvecklas, få ut vår politik bättre och göra SFP ett mera attraktivt alternativ för även nya väljargrupper. Precis som motionärerna lyfter fram har Svenska folkpartiets tyngd och förmåga att påverka politiken i Finland varit långt större än den parlamentariska styrka vårt valresultat garanterat. Det här är ett resultat av ett målmedvetet och konstruktivt agerande under decennier av seriöst politiskt arbete. Då regeringsbildningar av tradition i Finland varit beroende av en parlamentarisk majoritet har även mindre partier kunnat påverka, speciellt partier med en seriös framtoning och en tradition av pålitligt agerande fritt från populistiska utsvävningar. Det här har varit, och är, en tydlig del av Svenska folkpartiets identitet. Inget seriöst parti önskar se sig själv i opposition. Man kan inte bevaka sina väljares intressen om man inte kan påverka politiken, och vårt politiska system innebär att det är i regeringen ett sådant påverkningsarbete görs. SFP har ändå under tiden i opposition visat att man kan agera konstruktivt trots sin oppositionsställning. Svenska riksdagsgruppens skuggbudgetar har lyfts fram som trovärdiga och väl genomarbetade alternativ till regeringens budgetar. SFP har förutom de åtgärdshelheter våra skuggbudgetar utgjort, också presenterat konkreta åt-

24 gärder som vi erbjudit regeringen. Som exempel kan nämnas de åtgärder för sysselsättningen som riksdagsgruppen presenterade hösten och de åtgärder för att hjälpa de mest utsatta som presenterades hösten. Genom att komma med konstruktiva åtgärder visar SFP igen sin identitet som ett ansvarstagande parti, även i opposition. Svenska folkpartiet har alltid varit det parti som hållit fast vid det nordiska samarbetets betydelse, och visat att Finlands position i världen utgår från vår Nordiska identitet. Det handlar kort sagt inte om språket eller liberalismen/frisinnet utan om båda. Det har ingalunda varit självklart att Finland orienterat sig västerut, och strävat till ett ökat nordiskt samarbete. Även idag är det via Svenska folkpartiet och den s.k. mittengruppen i Nordiska rådet som ett konstruktivt arbete för en ökad nordisk integration genomförs. Den största delen av Svenska folkpartiets väljare röstar fortsättningsvis på oss på grund av svenskan och språket är ett kitt som sammanbinder en stor del av väljarna. Samtidigt kan vi genom vår liberala framtoning vinna nya väljare genom att utveckla och förstärka vår synlighet samt hitta nya sätt att engagera partisympatisörer. Det handlar kort sagt inte om språket eller liberalismen utan om båda. Diskussionen om partiets namn brukar komma upp med jämna mellanrum. Det är förståeligt att det finns olika åsikter om huruvida ett partinamn är det rätta, samtidigt är det, precis som motionärerna också säger, väldigt viktigt att man är aktsam om inarbetade namn och den identitet dessa har för organisationen. Som motionärerna säger är människor idag mera benägna att misstro etablerade partier. Som ett av Finlands äldsta partier kan vi inte komma ifrån att vi representerar etablissemanget och ett namnbyte är ingen snabb åtgärd som skulle ändra bilden omedelbart. För den det inte passar lär inte ett nytt namn förändra saken. Vi ska inte tro att vi kan bli något vi inte är genom ytliga förändringar. Svenska folkpartiet visar genom sitt breda politiska arbete, och sin gedigna, ansvarstagande politik, både i regering och opposition att vi är ett trovärdigt alternativ för alla väljare som vill se ett starkt tvåspråkigt Finland. Partifullmäktiges förslag: Partifullmäktige föreslår att motionen anses besvarad med denna beredning Ändring av partipolitiskt program Ändring fr. partiprogram.pdf, sid, kolumn uppe: Texten: SFP är öppet för en process som tar sikte på ett medelmskap i Nato ersättes med texten: SFP siktar till att bevara sin nuvarande neutrala zon i Norden t.ex. så att gränslinjerna mellan Ryssland och Nato hålls ytterom vårt land. Följande mening: Till den processen stryks. Ersättes med: För att uppnå detta för vi en aktiv utrikespolitik som beaktar geo- och säkerhetspolitiska analyser och som har en folklig förankring. Ändring fr. partiprogram.pdf, sid. Andra meningen under punkte.. SÄKRA: Stryks: Finland är medlem i Nato. Ersättes med: Finland håller sig fortfarande utanför väpnade konfliktsituationer inom sitt lands gränser Undertecknad föreslår: att det är närmast SFP:s program för NATO-anslutning som känns främmande (motbjudande!). att varför skall SFP tycka så som i partiprogrammet, då en majoritet av folket (och jag) är emot det? Sten Staffans, medlem i SFP Strömfors. Under partidagen i Åbo genomfördes en grundlig diskussion om partiets inställning till ett framtida NATO-medlemskap, där olika åsikter kom fram. Partidagens beslut blev efter omröstning det som nu finns i partiprogrammet. Programmet utgör en helhet där enskilda frågor inte ändras, utan tills ett nytt partiprogram tas fram gäller programmet som helhet. Partifullmäktiges förslag: Partifullmäktige föreslår att motionen anses besvarad med denna utredning. Beredningsutskott SFP ska inte bara tänka på klimatfrågor utan även aktivt arbeta för dem SFP är ett parti som värnar om miljön. Tyvärr syns det här inte tillräckligt mycket utåt eftersom både den interna och externa kommunikationen kring

25 klimat- och miljöpolitiken brister. SFP ses i dag inte som ett parti som starkt lyfter upp den enskilt största utmaning som drabbar oss och kommande generationer, d.v.s. klimatförändringen. Av den här orsaken förlorar SFP en mängd väljare exempelvis till De Gröna. Det här beror på att unga i dag inte lika lätt binder sig till ett parti utan i stället fokuserar på någon specifik fråga som är viktig för dem. I dag är den frågan ofta klimatrelaterad. Därför måste SFP bli bättre på att lyfta upp miljö- och klimatfrågor och kommunicera en tydligare miljöpolitisk linje både internt och externt. En fråga som SFP starkt kunde profilera sig i är exempelvis frågan om återvinningen i Finland. Trots många åtgärder, och även förbättringar, ligger Finland under medeltalet av återvinningen av det lokala avfallet. År återvanns i Finland procent av det lokala avfallet vilket inte är tillräckligt. SFP godkände även på partidagen motionen Minska plasten men har trots det talat emot att förbjuda mikroplaster och väntar i stället på besked från EU, medan det under tiden rinner ut en mängd mikroplaster i våra hav. SFP har även lyft upp frågor som berör föroreningen av Östersjön men inte i en tillräckligt hög grad. För att nå sina mål bör man arbeta systematiskt och verkligen jobba för dem. Det här har partiet inte gjort i Östersjöfrågan och därför bör den lyftas upp och jobbas för tills problematiken är löst. Det här är några exempel på hur SFP kunde stärka sin miljöprofil och således även nå ut till nya väljare. SFP anser att dessa frågor är viktiga, men det bör även synas utåt. SFP ska vara realistiskt, men det betyder inte att SFP inte kunde vara ambitiöst. Svensk Ungdom vill: att klimat- och miljöfrågor blir en tydligare del av SFP:s politik och att dessa genomsyrar all den politik SFP gör. att Finland når samma återvinningsgrad som toppländerna i Europa. att SFP ska jobba för att få en ökad synlighet i miljöfrågor och återvinning med tyngdpunkt på sociala medier. att SFP tar ställning för att förbjuda mikroplaster, likt Sverige, i stället för att vänta på ett beslut på EU- nivå. att SFP tar ett ökat ansvar och lyfter upp föroreningen av Östersjön och kommer med konkreta åtgärdsförslag för hur situationen kunde förbättras. att SFP arbetar för att Fimea mera proaktivt informerar om de avfallspunkter som finns och effekterna av läkemedelsavfall. Svensk Ungdom Christoffer Ingo, Förbundsordförande Benjamin Ellenberg, Förbundssekreterare Motionären lyfter fram ett viktigt tema. Motionens många frågeställningar kunde gott utgöra underlag för flera olika motioner. SFP har alltid varit långt framme i miljöfrågor. Partiet var före sin tid genom att tidigt tillsätta en miljökommission, som till exempel utarbetade partiets första miljöprogram som godkändes den januari. Men redan år började Svensk Ungdom uppmärksamma miljöfrågor då man föreslog att Finland skulle inrätta en institution för miljövårdsforskning enligt svensk modell. Under de senaste årens politiska debatt har frågor som vård- och landskapsreformen, den ekonomiska krisen och flyktingpolitiken präglat den politiska agendan. Motionären har rätt i att klimatfrågorna i viss mån har hamnat i skymundan i den finländska politiska debatten. Av de pressmeddelanden som SFP sände ut under tiden..-.. handlade, procent om energi och miljö. SFP har länge varit aktivt i Östersjöfrågorna. Vid partidagen 0 antogs ett reviderat Östersjöprogram där vi säger att Svenska folkpartiet arbetar för att Östersjön skall återfå sin ekologiska balans. Detta kan uppnås enbart genom beslut och åtgärder på olika nivåer i samhället. Programmet pekar på miljöproblem som övergödning, miljögifter, oljeutsläpp, fartygs- och båttrafiken. I programmet heter det vidare att Finland bör satsa på såväl bilaterala projekt med Ryssland och Estland som nordiska samarbetsprojekt och dela med sig av både kunnande och teknisk utrustning. Mycket har gjorts för att minska utsläppen i Östersjön, såväl från jordbruket, trafiken som framför allt genom att utsläppen från S:t Petersburgsregionen minskat genom samnordisk finansiering av reningen av utsläpp av avloppsvatten i Finska viken. Många av miljöprojekten i Östersjöregionen hotar inom en nära framtid att stanna av helt och hållet på grund av de sanktioner som EU införde mot Ryssland efter invasionen

26 och senare annekteringen av Krimhalvön. De miljöprojekt som Nordiska investeringsbanken NIB och Nordiska miljöfinansieringsbolaget NEFCO har varit med om att finansiera i Ryssland omfattas av sanktionerna mot Ryssland. Enligt Christina Gestrins färska rapport för Nordiska rådet innebar sanktionerna som infördes år att inga nya ryska miljöprojekt med västeuropeisk finansiering och experthjälp kunde inledas. De redan påbörjade projekten kunde däremot slutföras vilket nu börjar vara fallet och projektarbetet stannar av. Gestrin föreslår i sin rapport att miljösamarbetet i Östersjöregionen borde undantas från EU:s sanktioner mot Ryssland. Plasten i haven är ett av de största globala miljöproblemen. Mikroplaster hamnar i näringskedjan via fisken. I Sverige har regeringen förbjudit användningen av mikroplaster i vissa kosmetiska produkter så som duschtvål, skrubbkrämer och raklödder för att förhindra att de hamnar i havet. Förbudet träder i kraft den juli i år. Sverige går före EU i frågan. Läkemedelsavfall ses även som farligt avfall. Överlopps läkemedel kan returneras till apotek eller till de insamlingsplatser som en del kommuner tillhandahåller. Läkemedelsavfall som kommer ut i avloppsvattnet via urin är svårare att åtgärda men kan också ha miljöeffekter. Fimea, säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, har tydliga anvisningar på finska, svenska och engelska på sina webbsidor. Partifullmäktige föreslår: att SFP:s klimat- och miljöpolitik tydligt kommuniceras. att SFP arbetar för att Finland förbjuder mikroplaster i kosmetika. att SFP arbetar för att miljösamarbetsprojekt i Östersjöregionen ska kunna fortsätta trots EU:s sanktioner mot Ryssland. En nordisk union Samtidigt som kritiken mot de stora internationella handelsunionerna tilltar och världshandeln satts i gungning har det nordiska samarbetets betydelse ökat och fått förlig vind. Enligt uppgift har det nordiska samarbetet aldrig varit så intensivt som nu. Nordiska Rådet är främst enbart ett diskussionsforum som inte förmår föra de stora elementära frågorna framåt. Nu bör SFP ta initiativet och driva samarbetet vidare mot någon form av union inom försvar, handel eller ekonomi. Det skulle gynna oss alla. Att Finland som enda nordiskt land är medlem i EMU får inte utgöra ett definitivt hinder. Samma gäller Nato där vi ju alla har medlemsskap i någon form. Inga andra folk och regioner i världen har en lika samstämmig värdegrund som vi. Här, om någonstans, bör det vara enkelt och naturligt för länder och folk att söka sig samman då det blåser kalla vindar. Tanken kunde utvecklas vidare med liktänkande vänpartier både här hemma eller övriga Norden. Det är uppenbart att svenska språket i Finland allt mer försvinner. En närmare samgång med övriga Norden skulle ge vår tvåspråkighet ett lyft. Undertecknad föreslår: att SFP aktivt profilerar sig som ett Nordiskt parti som vill föra de nordiska länderna närmare varandra. Det slutliga målet bör vara en hel- eller sektortäckande union. att SFP-styrelse bör uppgöra en plan över hur frågan förs vidare, gärna tillsammans med andra nordiska partier. Ulf Johansson Norra Esbo SFP Svenska folkpartiet har genom historien varit det parti som alltid lyft fram betydelsen av ett fungerande nordiskt samarbete. SFP har varit en föregångare och kunnat motivera för andra partier varför våra nordiska grannar och relationerna till dem är så viktiga. I grund och botten handlar det nordiska samarbetet om att underlätta vardagen för nordiska invånare, ge näringslivet bättre förutsättningar och ett konstaterande om att de nordiska länderna och självstyrande områdena är starkare tillsammans än var och en för sig själv. SFP:s representanter i olika fora av nordiskt samarbete har alltid varit bland de mest progressiva och aktiva då det gällt att på konstruktiva sätt driva vidare om en djupare integrerad nordisk region. De senaste åren är det SFP:s parlamentariker som i Nordiska Rådet aktivt och synligt drivit tanken om exempelvis ett nordiskt medborgarskap. Tankesmedjan Agenda har gjort en utredning om nordiskt medborgarskap för att presentera en

27 konkret möjlighet att gå vidare. Utredningen visar att det i en tid av ökad politisk spänning och med en osäkerhet om hur utvecklingen inom EU ser ut, skulle det vara naturligt för de nordiska länderna att söka ett tätare samarbete. Agenda presenterar någon form av nordiskt medborgarskap som en möjlighet till en intensifierad nordism. Jur.lic Sten Palmgren har på Tankesmedjan Agendas initiativ utrett vilka möjligheter det finns med ett nordiskt medborgarskap. Gunnar Wetterberg, tidigare historiker och diplomat från Sverige, målar för sin del i rapporten upp en vision för Norden med det nordiska medborgarskapet som utgångspunkt. Wetterberg föreslog hösten 0 att de fem nordiska länderna skulle gå samman. SFP anser att det finns speciellt bra möjligheter i en gemensam och bättre fungerande arbetsmarknad och ett fördjupat försvarssamarbete. Efter att senaste partidag behandlade frågan om ett nordiskt medborgarskap har mycket hänt. Svenska folkpartiet har drivit frågan om ett nordiskt medborgarskap i nordiska rådet och nordiska rådet har enhälligt avgivit en rekommendation i november om att införa ett gemensamt nordiskt e-id för nordens medborgare. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att de Nordiska länderna fördjupar sitt politiska, ekonomiska och militära samarbete. att olika modeller utreds för att stärka och göra det nordiska samarbetet smidigare, och fortsätter diskussionerna om förutsättningarna för en nordisk union. att det i Nordiska Rådet grundas ett utskott för försvar- och säkerhetsärenden. Nordiskt medborgarskap För några år sedan initierades en diskussion i Nordiska Rådet om nordiskt medborgarskap (Nordiska Rådet nr ) och diskussionen har fortsatt. Nordiska Rådet har också uttryckt intresse att se framåt, att vara mer proaktivt i samband med denna diskussion. Vidare har man arbetat med att avveckla gränshinder. Ett steg på vägen skulle vara en samnordisk gemensam elektronisk identifiering. Med tanke på hur vanligt det är för finlandssvenskar att tidvis arbeta eller studera i ett annat nordiskt land borde SFP verka för att minimera gränshindren. För att kunna utnyttja olika nordiska myndigheters digitala tjänster på nätet krävs elektronisk identifiering vilket idag inte fungerar utanför ditt hemland. Gemensam nordisk elektronisk identifiering skulle lösa detta gränshinder. Vi hoppas att SFP skall arbeta intensivt för en samnordisk elektronisk identifiering. Detta borde ligga i tiden då de nordiska bankerna just nu arbetar med att samordna bankkodsystemet. Enligt Finlex../ kan en leverantör av identifieringstjänster som är etablerad i en annan medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet certifieras i Finland. Så lagstiftningen borde inte ligga i vägen då det sannolikt finns motsvarande förutsättningar i de övriga nordiska länderna. Undertecknad föreslår: att SFP via Nordet Rådet initierar frågan om samnordisk elektronisk identifiering. SFP Dragnäsbäck-Hemstrand Ulla Salmenheimo-West Mikael Frejman Nordiska rådet var den första regionen som införde fri rörlighet för sina medborgare. Vi har kunnat resa utan pass mellan de nordiska länderna. Med tanke på vilken start det nordiska samarbetet fick skulle man tro att vi skulle ha kommit längre idag, mer än 0 år senare. Vi lever ännu med ett flertal gränshinder trots att rörligheten mellan länderna ökat. Det handlar om konkreta hinder som försvårar nordbors möjligheter att kunna bosätta sig, arbeta eller studera i ett annat nordiskt land. Dagens nordiska marknad kräver att man borde kunna avlägsna vardagens gränshinder och stöda den fria rörligheten. Det skulle gynna sysselsättningen, näringslivet och utbildningsmöjligheterna i Norden. Svenska folkpartiets representanter har genom Mittengruppen i Nordiska rådet varit de drivande krafterna för att initiativet om nordiskt medborgarskap drivits vidare och vidareförädlats. Partiordförande Anna- Maja Henriksson har fått uppdraget som talesperson för Nordiska rådet i denna fråga. En av följderna har varit en rekommendation om införandet av e-identifikation. Nordiska rådets session i oktober rekommenderade de nordiska regeringarna att införa ömsesidigt erkännande av e-identifikation inom Norden. Mer specifikt inbegriper rekommendatio-

28 nen att låta de nordiska ländernas folkbokföringsmyndigheter erkänna varandras identifikation av medborgarna i Norden, att säkra att de nordiska ländernas e-identifikation- och e-signatursystem igenkänns och erkänns över gränserna så att medborgarna i Norden inkluderas i en digital kultur där interoperabla system involverar alla sektorer och låter den enskilde medborgaren verka i en nordisk vardag utan problem med att identifiera sig. Det är glädjande att Nordiska rådet på bred front över lands- och partigränser nu tar frågan om e-id på stort allvar. En expertgrupp som ministerrådet tillsatt arbetar nu vidare med frågan för att ytterligare avskaffa gränshinder och skapa förutsättningar för Norden att vara föregångare när det gäller dylika identifieringslösningar för medborgarna. Det som nu sker för det nordiska samarbetet framåt i en positiv anda och gör att norden ytterligare integreras. Det är ett styrkeprov för det nordiska samarbetet att kunna gå fram i en gemensam fråga som kan få stor och konkret betydelse i människors vardag. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att SFP:s representanter i Nordiska rådet fortsätter att driva frågan om elektronisk identifiering och försöker, tillsammans med Mittengruppen i Nordiska rådet, påverka de nordiska regeringarna och Nordiska ministerrådet att förverkliga detta i praktiken. Användandet av organ för hörande Att ha ett ungdomsfullmäktige samt hörande av barn och unga är lagstadgat på flera nivåer, dels genom nationell lagstiftning, dels genom FN:s barnkonvention. De flesta kommuner och städer i Finland har numera inrättat ett ungdomsfullmäktige eller ungdomsråd. Det finns dock stor variation i vilken grad dessa organ används. Syftet med lagen, och den närmast ordagranna formuleringen, är att barn och unga ska höras i ärenden som berör dem. Tyvärr saknas en systematik. I vilken grad de unga hörs lämnas åt en godtycklighet av förtroendevalda och tjänstemän. Det fastslås inte heller i lagen vilka konsekvenserna är om inte hörandeprocessen sköts. När en kommun exempelvis bygger ett äldreboende är det oftast naturligt att både äldreråd och handikappråd involveras i processen och hörs på något sätt. Precis lika naturligt borde ungdomsfullmäktige involveras exempelvis i byggande av skolor och utvecklandet av kommunal verksamhet som rör deras vardag. Att tillsätta ungdomsfullmäktigen och motsvarande som inte används i sitt korrekta syfte kan skada förtroendet för demokrati och på sikt minska intresset för politiskt arbete bland kommande generationer. Ges inte de unga riktiga uppdrag att arbeta med blir de oftast arrangörer av allt från discon till volleybollturneringar vilket inte är syftet, de är inte fritidssektorns förlängda arm utan just ett organ för hörande. Ett gott exempel på bra förvaltningskultur/system är den som kyrkan i Finland genomfört med sin barnkonsekvensbedömning vid beslutsfattande. Samma systematik kunde användas kommunalt i reviderad form och även omfatta äldre- och handikappråd. Det är speciellt angeläget att höra gräsrötternas och användarnas röst i dagens läge då stora landskaps- och vårdreformen är i sin linda. Här har äldreråden, handikappråden, ungdomsfullmäktige och andra motsvarande organ en otroligt viktig roll. Undertecknad föreslår: att förtroendevalda inom SFP i våra kommuner på alla nivåer uppmanas att använda sig ungdomsfullmäktige där det är tillämpbart och försäkra sig om att tillräckliga resurser finns i form av handledning och stöd. På sikt bör även förvaltningskulturen ändras så att det vid beredning av ärenden konstateras om hörande behövs eller inte för att undvika exempelvis återremittering för att hörandet inte skett. att På riksplanet bör även tydligare direktiv efterlysas och SFP bör arbeta för att riktade medel nationellt ges för att stödja utvecklande verksamhet för de olika hörandeorganen lokalt. Jonas Rönnqvist, Mikko Ollikainen Motionären är ute i ett aktuellt ärende. Den nya Kommunallagen (/) tillämpades första gången i sin helhet efter fjolårets kommunalval och i den nya kommunallagen är ungas rätt att påverka det kommunala beslutsfattande stadgat tydligare än tidigare. Ur lagen kan vi läsa bl.a. följande: Ungdomsfullmäktige.

29 Kommunstyrelsen ska inrätta ett ungdomsfullmäktige eller en motsvarande påverkansgrupp för unga (ungdomsfullmäktige) för att garantera den unga befolkningens möjligheter att delta och påverka samt sörja för ungdomsfullmäktiges eller påverkansgruppens verksamhetsförutsättningar. Ungdomsfullmäktige kan vara gemensamt för flera kommuner. Ungdomsfullmäktige ska ges möjlighet att påverka planering, beredning, genomförande och uppföljning inom olika kommunala verksamheter i frågor som är av betydelse för kommuninvånarnas välfärd, hälsa, studier, livsmiljö, boende eller rörlighet samt även i andra frågor som ungdomsfullmäktige bedömer som betydelsefulla med tanke på barn och unga. Ungdomsfullmäktige ska tas med när barns och ungas deltagande och hörande av barn och unga utvecklas i kommunen. Den nya kommunallagen har för även förstärkt rollerna för Äldrerådet och Rådet för personer med funktionsnedsättning. Utöver detta stadgas det om kommunens ansvar i ungdomsarbete och ungdomspolitik även i Ungdomslagen (/): Kommunens ansvar. Ungdomsarbete och ungdomspolitik ingår i kommunernas uppgifter. När kommunen förverkligar de syften och utgångspunkter som anges i ska den med beaktande av lokala omständigheter skapa förutsättningar för ungdomsarbete och ungdomsverksamhet genom att ordna tjänster och lokaler för unga samt genom att stödja de ungas medborgarverksamhet. Vid skötseln av den uppgift som avses i mom. ska kommunen vid behov samarbeta med andra myndigheter som producerar tjänster för unga samt med de unga, deras familjer, organisationer på ungdomsområdet, församlingar och andra aktörer som bedriver ungdomsarbete. Motionären lyfter upp väsentlig information gällande andan i dessa lagar och är på rätt spår med att vi också inom Svenska folkpartiet ska möjliggöra och stöda ungdomars möjligheter att behandla och påverka de beslut som påverkar deras vardag. Lagen ger en tydlig skrivning gällande ungdomsfullmäktiges roll och också gällande uppgifterna. Samtidigt så är det också viktigt att övriga påverkningsorgan inom kommunen har samma möjlighet att höras i frågor som gäller dem. SFP har tagit ett aktivt grepp när det gäller att jobba för barn och ungas väl och har exempelvis jobbat för att det också inom Helsingfors stad görs en barnkonsekvensbedömning i samband med bokslutet. Barnkonsekvensbedömningar borde göras på flera av de större besluten i kommunerna. SFP arbetar för barnens och de ungas väl i alla kommuner och landskap. Vi arbetar även för att övriga påverkansorgan har en reell möjlighet att påverka beslut som berör dom. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att säkra tillräckliga resurser samt tillräcklig handledning och stöd för ungdomsfullmäktige ungdomsfullmäktige hörs i alla de frågor som berör barn och unga och att detta konstateras skilt för alla beslut i kommunerna. att på riksplanet efterlysa tydligare direktiv för hörande samt arbeta för att riktade medel ges nationellt för att stöda utvecklandet av verksamheten för Ungdomsfullmäktige, Äldrerådet samt Rådet för personer med funktionsnedsättning i kommunerna. att ungdomsfullmäktige ges möjlighet att delta i kommun-/stadsstyrelsen och nämnder förtroendevalda uppmanas att använda sig av ungdomsfullmäktige där det är tillämpbart. Bemötande av individer Diskussionen om sexuella trakasserier och bemötande av andra individer har trappats upp efter höstens me too-kampanj såväl i Finland som i resten av världen. Den senaste skolhälsoenkäten (THL) för sin del visar att hela sju procent av eleverna i årskurs fem och sex, och nästan en tredjedel av flickorna i de högre årskurserna och i andra stadiet upplevt sexuella trakasserier. För att råda bot på trakasserier samt öka jämställdheten könen och individer emellan i samhället anser Svensk Ungdom att sexualundervisning borde införas i lågstadiet med fokus på bemötande av individer och respekt för andra människor. Då man hör ordet sexualkunskap tänker man kanske på könsorgan och sex, men sexualkunskap är mycket mera än bara det. Det handlar om hur man bemöter andra med respekt. Riksförbundet för sexuell upplysning i Sverige (RFSU) talar om att alla barn föds med en sexualitet, och en nyfikenhet på sig själv och på andra individer. I Sverige har man utarbetat material till förskolebarn och lågstadier som ska stöda denna nyfikenhet och utveckla den till en form av respekt. Detta

30 har lett till en form av sexualkunskap som inleds redan under förskolan och första årskursen i lågstadiet. Syftet är att läraren ska få det stöd och material hen behöver för att utföra undervisningen. Genom detta betonas hur viktigt det är att redan i ett tidigt skede tala om sexuell hälsa och hur man bemöter andra individer med respekt. Man skulle i undervisningen ta upp frågor om integritet, sexuell integritet och bemötande av andra individer. Denna typ av undervisning ska öka jämlikheten mellan könen och individer i samhället. WHO och RFSU delar båda åsikten om att detta skulle främja välmående hos individer. SU tror att denna typ av undervisning kan förebygga mobbning och trakasserier i skolmiljö. Det här leder förhoppningsvis till att man även börjar värna om sina medmänniskor och förebygga trakasserier i allt större utsträckning. Svensk Ungdom vill: att sexualkunskapsundervisningen ska inledas redan i första årskursen i lågstadiet. att undervisningen följer Sveriges modell med öppna diskussioner, pedagogiska lekar och gruppaktiviteter, samt att man först och främst lägger tyngd på bemötande av individen och respekt till medmänniskan. Svensk Ungdom Christoffer Ingo, Förbundsordförande Benjamin Ellenberg, Förbundssekreterare För att få bukt med sexuella trakasserier och öka jämställdheten i samhället krävs åtgärder på många olika fronter. Även de åtgärder som motionärerna lyfter fram behöver poängteras. Det är viktigt att i ett tidigt skede lära sig att alla människor har rätt att bestämma över sin egen kropp och att dra gränser och kommunicera om dem till andra. Sexualitet är en väsentlig del av människan under hela ens livstid, också hos barn, precis som motionärerna påpekar. I varje ålders- och utvecklingsfas uppkommer olika frågor och beteenden. Sexualundervisningen bör därför ta i beaktande barn och ungas ålder och utvecklingsstadium och anpassa undervisningen därefter. Undervisningen ska sträva till att utveckla barns förståelse och kroppsbild och samtidigt stärka självförtroendet. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att sexualundervisning med betoning på bemötande av individer och respekt till medmänniskan ska inledas redan i första årskursen i lågstadiet och anpassas till barnets ålder undervisningspersonalen får stöd och material för att utföra undervisningen. Byt Finlands tidszon En motion om att Finland borde övergå från östeuropeisk till centraleuropeisk tid behandlades på partidagen, men motionärernas förslag förkastades av partidagen. Emedan partistyrelsens svar på motion / gav en något missvisande beskrivning av Finlands geografiska läge och då tidszonerna under det gångna året diskuterats i Finland och på europeisk nivå i EU-parlamentet, då bytet till sommartid behandlades, är det värt att på partidagsnivå igen ta upp diskussionen om tidszoner. Bl.a. europaparlamentariker Henna Virkkunen har föreslagit att Finland borde övergå till centraleuropeisk tid vilket kommunikationsminister Anne Berner kommenterat med att hon är beredd att utreda saken. Jorden snurrar runt sin axel, alltså 0, på timmar. Man har då delat in jordklotet i tidszoner, en för varje timme. Tidszonens bredd är femton längdgrader ( ). Finland är placerat i den östeuropeiska tidszonen (GMT+) som ligger två timmar före den tidszon (GMT ± 0) som definieras av Greenwich- nollmeridianen. Vårt geografiska läge har talat för en placering av vår normaltid i denna tidszon, men placeringen är mycket marginell. Vi kunde även vara placerade i GMT + (se bilden). GMT = Greenwich Mean Time. Bild: tidszoner#/media/file:time_zones_in_europe. svg Den östeuropeiska tidszonen GMT+ borde ha meridianen i mitten av zonen, men denna meridian (längdgrad) går i Finland genom Joensuu och i Ryssland genom St Petersburg. I Finland står alltså solen kl. som högst på himlen i Joensuu. Vår tidszon är optimerad för de östra delarna av landet, dvs Karelen. St Petersburg följer Moskva-tid, tidszonen GMT+, som är mycket bred. Ryssland har förresten genom åren gjort många förändringar i sina tidszoner och man

31 har även experimenterat med att införa sommartid för att sedan ta bort denna. Den centraleuropeiska tiden (GMT+) är optimerad vid en meridian som i Sverige går i närheten av Örebro. Vasa ligger de facto närmare meridianen som definierar GMT+ än meridianen (Joensuu) som definierar GMT+. Tidszonen GMT+ finns i intervallet ±, ; Vasas längdgrad är. Den centraleuropeiska tiden passar bättre för västra Finland än den östeuropeiska. Vid övergången till sommartid flyttas våra klockor en timme framåt vilket betyder att vi övergår till GMT+, dvs Moskva-tid, samtidigt betyder detta att länderna i Centraleuropa börjar följa vår östeuropeiska tid GMT+. Då vår klocka sommartid visar, befinner sig solen som högst vid längdgraden som ligger öster om Moskva, där tex Gorkij ligger och längre söderut Volgograd och Jerevan i Armenien. Denna översikt torde visa att ett byte av tidszon för vår normaltid inte är alltför dramatisk. Man kan tänja på gränserna för en tidszon som exemplen med Ryssland, Frankrike och Spanien visar. Paris och Madrid ligger mycket nära Greenwich-meridianen, men Frankrike och Spanien har valt att tillhöra den centraleuropeiska tidszonen och inte till den västeuropeiska GMT ± 0 dit Storbritannien och Portugal hör. Det är otvivelaktigt motigt att starta on process för byte av tidszon, men det finns allmänpolitiska, handelspolitiska och geografiska argument för detta. Vårt sociala umgänge riktar sig mycket mot övriga Norden och Centraleuropa. Detta umgänge underlättas om vi befinner oss i samma tidszon. Affärskontakterna skulle även gynnas av en gemensam tidszon. Dessutom är vårt geografiska läge inte ogynnsamt för den centraleuropeiska tiden. Om Finlands regering bestämmer sig för att börja arbeta för ett byte av Finlands tidszon är det inte helt omöjligt att de baltiska länderna vaknar och börjar arbeta för samma sak för sina länders del. Hänvisande till ovan framförda argument yrkar jag: att SFP börjar arbeta för att Finland byter tidszon från östeuropeisk till centraleuropeisk tidszon. Björn Fant SFP i östra Helsingfors Partidagen beslöt år, som motionären lyfter fram, att partiet inte arbetar för en förändring av Finlands tidszon. Det som motionären lyfter fram när det gäller vårt geografiska läge i förhållande till solen är givetvis helt korrekt. Då tidszonerna av hävd alltid är kompromisser, solens position är ju olika på alla platser på jorden, behöver man se över vilken kompromiss som är mest ändamålsenlig. Den kompromiss som Finland nu använder sig av är den som ligger närmast av alternativen. Samtidigt är det givetvis så att man förstås ska kunna diskutera även den här frågan. Frågan om sommartid har också varit på agendan, och SFP:s åsikt om att systemet med att flytta klockan av och an borde avskaffas har fått mera luft under vingarna på senare tid. Sommartiden har sedan år använts i Finland, och sedan använder hela EU samma regler när det gäller sommartidens tidpunkt. Finlands tidszon, GMT+ (+ på sommaren) är ändå väl anpassad till solens position vid vår längdgrad. Speciellt i jämförelse med t.ex. Sverige som egentligen ligger för långt österut för sin tidszon, och Spanien som ligger för långt västerut för sin tidszon. Skulle Finland välja att gå över till centraleuropeisk tid skulle vår geografiska position medföra att vi skulle ligga rätt långt österut i jämförelse med solens position. Noteras kan att t.ex. Kina använder en tidszon över hela landet, trots att landet spänner sig över ett mycket stort geografiskt område vilket gör att stora variationer både österut och västerut finns i jämförelse med solens position. Vi välkomnar diskussionen också om den här frågan. Som helhet talar Finlands geografiska position ändå för att vi bör hållas kvar i nuvarande tidszon även framöver. Partifullmäktiges förslag: Partifullmäktige föreslår att motionen anses besvarad med denna utredning. En -åring ska få påverka! Enligt Strafflagens kap. förutsätts för straffansvar att gärningsmannen vid tidpunkten för gärningen har fyllt femton år och är tillräknelig. I början av varje kalenderår skickar Skatteförvaltningen ett skattekort till alla som fyller minst år under året. Även -åringar kan på vissa villkor utföra lätt arbete, och betalar då skatt på sin lön. Unga personer är med andra ord straff-

32 rättsligt skyldiga och skattepliktiga vid års ålder, men har få möjligheter att påverka eftersom de varken får rösta i val, eller skriva under eller starta medborgarinitiativ. På kommunalt plan har en -åring redan i dag möjligheten att ta initiativ till folkomröstningar, så varför skulle det här inte tillämpas även på ett nationellt plan? Det finns många goda argument för ökade samhälleliga påverkningsmöjligheter för en -åring. Det skulle exempelvis bidra till att skifta fokus till frågor som verkligen berör unga och ge en mer välinformerad och framtidsfokuserad debatt gällande bland annat utbildnings-, integrations- och klimatfrågor. Dagens -åringar besitter tack vare modern teknologi och undervisning mer kunskap och information om världen, samhället och politik än någon generation innan dem, så man kan inte använda okunskap som argument mot ökade påverkningsmöjligheter för en -åring. Dessutom är demokrati i sista hand inte en fråga om kompetens eller kunskap, utan om folkvälde, och att så många som möjligt har möjlighet att delta i beslutsfattandet. Därför anser Svensk Ungdom att SFP ska arbeta för: att rösträttsåldern sänks till år i alla finländska val. att en -åring ska få rätt att starta och skriva under medborgarinitiativ. Svensk Ungdom Christoffer Ingo, Förbundsordförande Benjamin Ellenberg, Förbundssekreterare SFP arbetar för att höja på valdeltagandet i alla åldersgrupper. Inom de kommande månaderna kommer vi troligvis att ha tre olika val, där landskapsvalet är helt nytt. Att aktivera medborgarna och väcka intresse för valen är viktigt för att öka valdeltagandet. Åtgärder som strävar till att höja valdeltagandet är därför mycket välkomna. Intresset bland ungdomar för politik och samhället ska stimuleras på olika sätt. I och med den ökande valfriheten i utbildningen är det av stor vikt att den allmänbildande undervisningen är stark från början. Nya samhällstrender leder till att t.ex. kritisk tolkning av nyheter blir en allt viktigare medborgarfärdighet. Frågan om rösträttsålder har även tidigare behandlats. Rösträttsåldern har vanligtvis förknippats med myndighetsåldern. Dessutom har det varit logiskt att röstningsåldern och valbarhetsåldern är de samma. Motionären har riktigt påpekat att det samhälleliga ansvaret på många sätt börjar redan före -års åldern. Däremot är fortfarande en stor del av både rättigheterna och skyldigheter förknippade med myndighetsåldern, några exempel är att vårdnadshavares ansvar slutar, rätten till barnbidrag slutar, man blir värnpliktig, man får rätt att ingå äktenskap, spela penningspel, ta körkort, köpa alkohol och tobak osv. Valdeltagandet har under de senaste åren varit betydligt lägre bland unga. Om röstningsåldern skulle sänkas, skulle åtgärden onekligen aktivera en del men den skulle inte nödvändigtvis ha en märkbar inverkan på åldersgruppen i stort. I och med att antalet röstberättigade skulle öka kraftigt samtidigt som valdeltagandet onekligen skulle sjunka, kunde det leda till att legitimiteten för vårt demokratiska system kunde ifrågasättas. Enligt i lagen om medborgarinitiativ får ett medborgarinitiativ väckas av en eller flera röstberättigade finska medborgare. I regeringens proposition RP 0/ rd beskrivs initiativrätten på följande sätt. Initiativrätten ska vara beroende av rösträtt och finskt medborgarskap. Detta är en motiverad utgångspunkt eftersom det är fråga om påverkningsmöjligheter på statlig nivå. (s. -). Enligt kommunallagens har kommuninvånarna rätt att komma med initiativ i frågor som gäller kommunens verksamhet. Såsom motionären påpekar är initiativrätten på kommunal nivå inte bunden till rösträtt. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att en -åring ska få rätt att starta och skriva under medborgarinitiativ. Flytta sommarlovet Enligt förordningen om grundläggande utbildning kap. avslutas skolarbetet i grundskolan sista vardagen i vecka, det vill säga antingen under sista veckan i maj eller första veckan i juni. Argumenten för att senarelägga sommarlovet är flera. I Europa är ett senare sommarlov men också senare semestrar kutym, vilket också näringsminister Mika Lintilä i februari konstaterar då han påpekar att den finländska turismen lider av att våra nuvarande sommarlov ger våra konkurrenter konkurrensfördelar. Den finländska turismen har nämligen redan trappat ned sin

33 verksamhet i augusti då resten av Europa semestrar. Också grundskole- och gymnasierektorer har tidigare i år uttalat sig positivt för en senareläggning av sommarlovet och nämner som orsaker väderförhållanden, föräldrarnas och elevernas möjlighet att återhämta sig under semestern, samt att det skulle minska elevernas frånvaro på grund av semesterresor under läsåret. Föräldrarna måste också beaktas om man flyttar sommarlovet. Det är på alla sätt önskvärt att föräldrar och barn samtidigt får avnjuta sommarlov och semester. I och med detta borde en ändring av semesterlagen bli aktuell så att föräldrarna skulle ha större möjligheter att ha semester i augusti. I lagens stadgas nämligen att arbetstagaren ges semester vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. I Finland äger många semestrar rum främst i juli i dagens läge. Denna praxis kan komma att behöva ändras, vilket inte heller torde vara speciellt problematiskt. Högskolornas ansökningstider och anställda på tredje stadiet skulle påverkas av en sommarlovsflytt, och detta bör beaktas i en helhetsmässig ändring av lagar och områden som berörs av sommarlovet. En flytt av sommarlovet görs inte genom att endast ändra kap. i förordningen om grundläggande utbildning. Men med en större reform av sommarlovet där hela utbildningssektorn och arbetslivet tas med kan en flytt av ledigheten förbättra sommarlovet för barnen, för personalen och för de som har semester, samtidigt som mer skatteintäkter fås in genom ökad turism. Därför föreslår Svensk Ungdom att Svenska folkpartiet jobbar för: att sommarlovet flyttas framåt med två veckor. Svensk Ungdom Christoffer Ingo, Förbundsordförande Benjamin Ellenberg, Förbundssekreterare Ett medborgarinitiativ med samma innehåll som motionen har initierats av Södra Finlands svenska rektorsförening i november och namninsamlingen i ärendet pågår till den maj. Initiativet behöver få en ordentlig slutspurt för att nå de 000 namn som krävs. Näringsminister Lintilä har även initierat en utredning i ärendet som väntas presenteras under våren. Frågan är aktuell. Sommarlovet i Finland har av tradition börjat i början av juni. Som motionärerna påpekar är tidpunkten också fastställd i gällande förordning. Motionärerna lyfter fram olika orsaker till att tidpunkten upplevs utmanande, och tar förtjänstfullt även upp de utmaningar en framskjutning av tidpunkten skulle innebära. Det är lätt att hålla med om resonemanget, de flesta barnfamiljer känner till utmaningen i början av juni när skolelevernas sommarlov och föräldrarnas semestrar inte går hand i hand. Kommuner, föreningar och församlingar erbjuder ofta läger och liknande verksamhet vilket underlättar för många. Utmaningarna är ändå stora för många familjer. I och med att vi allt mer är beroende av våra grannländer, av EU och övriga världen, är det inte oväsentligt att se efter vilka lösningar som finns på olika håll. Det är ett faktum att vi i Finland, och i viss mån i övriga norden, har haft en avvikande tradition när det gäller sommarlovets tidpunkt. Det betyder ändå inte att vi inte skulle kunna ändra oss. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att sommarlovet flyttas framåt med två veckor. Inför ett stadsutvecklingsutskott I början av året väckte Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori diskussion då han hävdade att framtiden finns i städerna. Vapaavuori glömmer i sitt uttalande att det fortsättningsvis är en stor del av befolkningen som inte bor städer. Samtidigt har han rätt i att urbaniseringen ökar, en trend som också SFP måste kunna svara på. Under de senaste århundradena har det skett en klar förändring i hur människor bor. När det i början av 00-talet var tre av hundra som bodde i städer globalt, så bor idag varannan person i en stad. I Finland bor procent av befolkningen i tätbebodda områden, vilket är i linje med det europeiska medeltalet. Urbaniseringen för med sig såväl möjligheter som utmaningar. Ett område där urbaniseringen syns starkast är i byggandet av nya bostäder. Idag byggs nästan 0 procent av nya bostäder i de största städerna eller i deras närhet. Enligt Teknologiska forskningscentralen VTT:s prognoser kommer det att behövas närmare nya bostäder i de största städerna under de kommande årtiondena. Det betyder

34 bostäder per år. Utvecklingen ställer nya krav på stadsplaneringen, stadsutvecklingen och på beslutsfattandet i städerna. Urbaniseringen kräver nya lösningar inte endast för att göra rum för nya bostäder utan också i frågor som rör infrastruktur och kollektivtrafik, företagsamhet och jobb, service och tjänsteplanering samt i utmaningen att förebygga och motverka segregering. SFP har traditionellt haft en ganska låg profil i stadsutvecklingsfrågor. Många av de lösningar och beslut som fattas görs idag på lokal nivå utan någon större förankring i en nationell politisk linje. Då en allt större del av befolkningen bor i städer är det också motiverat att SFP som parti i högre grad skulle profilera sig i stadsfrågor. Ett steg i rätt riktning är initiativet om ett bostadspolitiskt program, ett annat skulle vara att skapa ett nationellt forum inom partiet där stadsutvecklingsfrågor kan behandlas. Därför vill vi undertecknade att partiet inför ett stadsutvecklingsutskott. Utskottet skulle förena stadspolitiker från hela landet och ge dem en möjlighet att diskutera de utmaningar som städerna står inför. Utskottet skulle också vara en garant för att SFP för en enhetlig politik i hela landet. Därför föreslår SFP i Åbo: att partistyrelsen tillsätter ett utskott för stadsutvecklingsfrågor. SFP i Åbo Ida Schauman, Ordförande Nina Lindholm, Sekreterare Partiet har nyligen lagt fram ett boendepolitiskt program som behandlar flera av de frågor som motionären lyfter fram. I programmet pekar vi på olika lösningsmodeller för hur man ska kunna få flera bostäder till rimligt pris. Dessutom ska fler kunna bo på hyra. Vid partistyrelsens möte den april beslöt man att det görs ett helt nytt stadspolitiskt program. Programmet lanseras under hösten. För att ytterligare tydliggöra partiets profil när det gäller dessa frågor är det ändå motiverat att skapa ett utskott för stadsutvecklingsfrågor. Utskottet skulle förena stadspolitiker från hela landet och ge dem en möjlighet att diskutera de utmaningar som städerna står inför. Utskottet blir också vara en garant för att SFP för en enhetlig politik i hela landet. Partifullmäktiges förslag: Partifullmäktige föreslår att partistyrelsen tillsätter ett utskott för stadsutvecklingsfrågor. Ljudlösa smoothiemaskiner Det har under de senaste åren blivit väldigt populärt att tillverka smootheis till frukost, lunch, mellanmål och kvällsbit. Det är säkert hälsosamt och bra. Men väggarna i de finska höghusen har inte blivit märkbart tjockare eller bättre ljudisolerade under motsvarande tid. Det är underbart om man kan få bo hemma även vid tilltagande ålder eller då man är studieledig och eller sköter om barn hemma osv, men det är ett rent gissel med grannar som kör sin smoothie-maskin morgon middag och kväll, ibland även med tillsats av iskuber direkt ur frysen. Vi föreslår därför: att SFP verkar för att handels- och industriministeriet kunde se över sina rutiner beträffande licenser för smoothiemaskiner, speciellt gällande importlättnader för ljudlösa smoothiemaskiner. att SFP verkar för att exempelvis utlysa en nationell tävling för ljudlösa smoothiemaskiner i samråd med övriga oppositionskolleger, om sådana maskiner inte finns. Catherine Sid, socialpolitiska utskottet, SFP John-Eric Sid, SFP, kretstyrelsen, Egentliga Finland I bostadsbolag reglerar vanligtvis husets ordningsregler under vilka tider man bör undvika att föra oväsen. En ljudlig maskin, av vilket slag den än vara må, bör givetvis användas så att man håller sig inom ramen för husbolagets regler. En vanlig tidsram är kl -0 då man bör se till att ens grannar ges ro. Innovationer sker hela tiden i de flesta branscher, och sannolikheten att det finns maskiner som fyller motionärernas krav på ljudnivå är säkert ganska stor. Svenska folkpartiet arbetar med att skapa förutsättningar för innovationer i vårt samhälle, en viktig funktion för politiken. Partifullmäktiges förslag: Partifullmäktige föreslår att motionen anses be-

35 svarad med denna utredning. Mer feminism i vår utrikes- och säkerhetspolitik - trygghet som global rättighet Feministisk utrikes- och säkerhetspolitik innebär en strävan efter jämlikhet och jämställdhet med fokus på trygghet, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Det är ett välkommet nytt perspektiv inom den tradition som länge härskat inom västerländsk utrikes- och säkerhetspolitik. Traditionellt har säkerhetspolitik ofta tolkats i termer av militärt skydd, bevarande av den nationella eller globala säkerheten mot yttre hot. Feministisk utrikes- och säkerhetspolitik breddar på innebörden genom att lägga fokus på individen och hennes upplevelse av och rätt till trygghet. Trygghet som begrepp innefattar här både uppfyllandet av de basbehov människor har, såsom mat, skydd och hälsovård, och individens rätt att leva utan våld och utan hot om våld. Feministisk utrikes- och säkerhetspolitik påminner om att det mest långsiktiga sätten att motverka de flesta hotbilder är att bekämpa klimatförändringen och samhällelig segregering och att sträva efter global rättvisa. Alla har rätt att leva tryggt oberoende av sin bakgrund. En av grundtankarna i feministisk utrikes- och säkerhetspolitik är att många av de nya hotbilderna som marscherat fram på den säkerhetspolitiska kartan är följder av ojämställdhet och en orättvis fördelning av resurser och att många nya utmaningar och hot härstammar ur ett ohållbart utnyttjande av naturresurser och den klimatförändring det lett till. Allt mer sällan handlar hoten om krig mellan två nationer, vi ser istället en växande mängd globala och nationella utmaningar såsom hybridkrigföring, cyberhot och flyktingströmmar som följd av konflikter och klimatförändring. Genom feministisk utrikes- och säkerhetspolitik jobbar man aktivt för att förstå komplexiteten i konflikter och erbjuda nya verktyg för att lösa dessa mångbottnade utmaningar med vetskapen om allas lika värde och rätt till trygghet som utgångspunkt. Svenska Kvinnoförbundets yrkar på att SFP jobbar för att skapa en mer feministisk syn på utrikes- och säkerhetspolitiken i Finland genom: att arbeta för ett bredare säkerhetsbegrepp som innefattar rätten till trygghet och att det blir en viktig faktor i utrikes- och säkerhetspolitiskt arbete. att SFP och partiets representanter i riksdagen verkar för att bekämpandet av klimatförändring prioriteras i allt beslutsfattande och i alla globala organ vi medverkar i som nation, såsom EU och FN. att SFP och partiets representanter i riksdagen verkar för att mer resurser läggs på biståndsarbete som prioriterar jämställdhet och flickors och kvinnors rätt till utbildning, ett av de effektivaste sätten att skapa välstånd. att SFP och partiets representanter i riksdagen verkar för att jobba för fred genom icke-militära medel såsom fredsmedling och konflikthantering samt för att mer kvinnor deltar i såväl fredsbevarande och fredsmedlande uppgifter som i återuppbyggandet av samhällen efter konflikter. En viktig del av feministisk utrikespolitik är att arbeta för att kvinnor och minoriteter aktivt deltar i samhällsbygget och beslutsfattandet. att SFP och partiets representanter i riksdagen verkar för att prioritera mänskliga rättigheter, vilket t.ex. innebär att man inte idkar vapenhandel med länder i krig. att SFP i samråd med Svenska Kvinnoförbundet och SU drar upp riktlinjer för rörelsens liberalfeministiska utrikespolitik. Svenska Kvinnoförbundet Anna Jungner-Nordgren, Svenska Kvinnoförbundets ordförande Agneta Udd-Saarela generalsekreterare Efter riksdagsvalet i Sverige år då Alliansen förlorade valet fick Sverige en ny regering. En röd-grön regering bildades med socialdemokraterna som drivande aktör. Den tillträdande socialdemokratiska utrikesministern Margot Wallström överraskade då många genom att för första gången lansera begreppet feministisk utrikespolitik. Sveriges regering skulle nu föra en sådan innebörden har man sedan definierat, ett digert material finns på den svenska regeringens webbsidor. Det teoretiska ramverket är ändå inte helt lätt att definiera, rör det sig om en ny normativ utrikespolitik i stil med Jimmy Carters utrikespolitik fokuserad på mänskliga rättigheter eller Robin Cooks (Brittisk utrikesminister (Labour) -0) etiska dimension i utrikespolitiken? Dessa och liknande försök har oftast inte klarat

36 sig speciellt väl när de malats ner i den realpolitiska internationella verkligheten. Sverige har ändå agerat målmedvetet och aktivt, som brukligt är för svensk utrikespolitik, och Wallströms sätt att göra politk har noterats. Motionärerna väljer här att lansera en egen beskrivning av vad feministisk utrikespolitik innebär, men delvis liknande beskrivningar som den svenska regeringen fört fram. Det är lätt att hålla med om målsättningarna som alla känns väldigt hemvana i den liberala tradition Svenska folkpartiet verkar. Den sittande regeringen här hemma betonar i definitionen av sin utrikespolitik bland annat kvinnors, flickors och urbefolkningars rättigheter, försvar av minoriteter, ekonomiska och sociala rättigheter samt samarbete med medborgarsamhället. Den politiken verkar väl kunna inlemmas i motionärernas definition på feministisk utrikespolitik. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att ett brett säkerhetsbegrepp som innefattar rätten till trygghet utgör en grundläggande faktor i Finlands utrikes- och säkerhetspolitisk. att Finland aktivt bekämpar klimatförändringen i allt beslutsfattande i EU, FN och andra internationella organ. att Finlands bistånd på sikt ökar till 0,% av BNP som Finland förbundit sig till. att jämställdhet och flickors och kvinnors rätt till utbildning prioriteras i biståndsarbetet en ökad fokus på fredsmedling och konflikthantering som aktivt inkluderar kvinnor. att Finland inte idkar vapenhandel med krigförande länder. Se över kraven på granskning av brandsläckare i fritidsbåtar Det finns ca registrerade fritidsbåtar i Finland. Enligt nuvarande lag måste dessa vara utrustade med brandsläckare som årligen granskas. Därutöver finns det ett antal oregistrerade fritidsbåtar som årligen besiktigas och där man har samma krav på granskade brandsläckare. De flesta båtarna förvaras under våren, då släckarna vanligen skall granskas, på förvaringsområden som ofta ligger långt ifrån centrumområdena. Även företagen som granskar släckarna ligger ofta på avstånd. Det betyder att båtägarna varje år måste åka betydande sträckor för att genomföra granskningen. Om varje båtägare kör i medeltal ens km tur-retur för granskningen, så blir det totalt km körsträcka årligen, vilket med i medeltal 0g CO/km betyder koldioxidutsläpp på ca 0 ton. Dessutom får man räkna med att varje båtägare offrar en timme tid totalt på granskningen, vilket blir timmar, eller ca 0 arbetsår. Ytterligare kommer den arbetsinsats och de kostnader som föranleds av själva granskningen eller köp av ny släckare trots en välfungerande men icke granskad. Eftersom man får en ny kg släckare för under euro, så väljer många att istället för att granska sin befintliga släckare köpa en ny (kinesisk). I Finland sker ca båtbränder årligen. En del av dessa är avsiktliga, t.ex. så att tjuvarna bränner upp en stulen båt, eller försök till försäkringsbedrägeri. En stor del av bränderna sker också då båten är upptagen till förvar eller då den är förtöjd. I dessa fall är det ingen nytta av brandsläckaren. En båtbrand är ofta också explosionsartad, varvid det inte finns tid att använda brandsläckare. Även i återstående fall är det tveksamt vilken nytta man har av en kg brandsläckare, eftersom dess kapacitet är begränsad. Uppskattningsvis sker det någon enstaka brand per år, vid vilken en kg brandsläckare kan rädda liv eller egendom. En brandsläckare får vara högst tio år gammal då den granskas. Under dessa tio år är antalet släckare som underkänns pga att de inte skulle fungera mycket litet. De som underkänns är vanligen för gamla eller av inte godkänd modell. De facto så går det vanligen på små brandsläckare inte att göra någon annan kontroll av funktionen än en ytlig kontroll, en titt att tryckmätaren visar grönt och ett slag på behållaren med en gummiklubba. Att förlänga granskningsintervallet till två år skulle därför minimalt, om alls, öka risken för att det finns icke fungerande brandsläckare i fritidsbåtarna. Miljöproblemen med släckargranskningarna samt allt arbete det föranleder, ligger inte i proportion med skaderisken. En granskning vart annat år skulle inte märkbart öka risken för icke fungerande brandsläckare. Fortsättningsvis kunde man hålla kvar -års gränsen för släckare. SFP i Pargas yrkar på att partiet: att låta göra en utredning över hur väsentlig en granskning varje år är, dvs hur stor del av släckarna som underkänns och på vilka grunder.

37 att om det visar sig att släckarna fungerar väl även två år utan granskning, så arbetar partiet för att förlänga granskningsintervallet till två år. Conny Granqvist, ordförande för SFP:s lokalavdelning i Pargas Rolf Möller, sekreterare för SFP:s lokalavdelning i Pargas Vi får vara tacksamma över det låga antalet bränder i båtar i Finland. Som motionärerna påpekar är antalet båtar i Finland mycket stort. Enligt Trafi (Trafiksäkerhetsverket) finns det den.. totalt, miljoner båtar i Finland, varav drygt 00 är registrerade. Andelen båtar har ökat kraftigt, Trafis senaste undersökning för ungefär år sedan visade på ett totalantal båtar kring I antalet ryms också t.ex. vattenskotrar med. Brandsläckare är obligatoriska i registrerade båtar, och regelverket kring dem strikt. För båtar över meter krävs t.ex. brandsläckare. Minimikravet ombord är en A/B-brandsläckare som är avsedd för släckning av både fiber- och vätskebränder. Granskningar ska utföras årligen. I många fall ordnar båtklubbar granskningar gemensamt för att underlätta för den enskilda båtägaren. Precis som motionärerna säger så utgör kontrollerna ibland en olägenhet för båtägaren. Kontrollen har ändå ansetts nödvändig eftersom brandsläckare ombord måste hpålla för större påfrestningar än normalt. Miljön på en båt skiljer sig från den i ett utrymme på land, och riskerna är större att något går fel. Utöver de årliga kontrollerna ska man genomföra en grundligare kontroll vart tionde år. Brandsläckarna får endast inspekteras av en firma för handbrandsläckare som finns i TUKES (Säkerhets och kemikalieverkets) register. Förutom att ha en fungerande, kontrollerad, brandsläckare borde alla båtägare också genomföra brandövningar. Det är inget som lagen kräver, men är ändå viktigt. En brand ombord är alltid allvarlig. Man måste agera snabbt, men samtidigt kan förhastade handlingar leda till att man förvärrar situationen. Det är bra att också ha en brandfilt och brandhandskar förnuftigt placerade i båten. Spisbrand hör till de vanligaste formerna av bränder ombord vilket man kan komma ihåg när man planerar placeringen av utrustningen. Motorn och bränslet kan börja brinna obemärkt. Vid en sådan situation är det givetvis viktigt att så fort man märker branden stanna motorn och stoppa bränsletillförseln. Brand i motorrummet eller motorkåpan kan släckas med en handbrandsläckare utan att luckan eller huven öppnas om den är utrustad med en brandport för detta ändamål. En eventuell pyrande brand kan släckas med brandsläckare. Med tanke på den allvarliga situation en brand ombord är, är det ändamålsenligt med ett tydligt regelverk kring brandsläckare och deras underhåll. Partistyrelsen ser inte orsak att initiera en förändrad praxis, även om Svenska folkpartiet givetvis följer med utvecklingen även i den här frågan. Partifullmäktiges förslag: Partifullmäktige föreslår att motionen anses besvarad med denna utredning. Beredningsutskott Situationen för papperslösa i Finland Under de senaste åren har den asyl- och flyktingpolitik som förts och fortsättningsvis förs i Finland lett till bildandet av en ny grupp utsatta människor, nämligen de papperslösa. Orsaken till utvecklingen är bl.a. indragandet av humanitärt uppehållstillstånd år och den vida tolkningen av länder som trygga att återvända till. Att vara papperslös betyder att man lever på utsidan av samhället helt utan trygghet och ordnad tillvaro. Det innebär också att man lever i stor risk att bli offer för trafficking, utnyttjande/ slaveri på ett eller annat sätt eller att själva hamna i kriminella sammanhang. Som exempel kan nämnas det stora antalet afghanska minderåriga unga pojkar i södra Sverige som börjat prostituera sig för att överleva. I Finland finns det t.o.m. familjer med små barn som blivit papperslösa. Antalet papperslösa i Finland är svårt att estimera. Mest papperslösa finns det i huvudstadsregionen där t.ex. dagcentret, som Röda Korset och Sininauhasäätiö startade i oktober, hade personer inskrivna under november och december. Men vi vet också att ett stort antal papperslösa har gått under jorden, bor hos vänner, bekanta och släktingar eller under andra svårare omständigheter och inte vågar kontakta myndigheter och ofta inte heller organisationer som kunde stöda dem. I februari har vi 0 personer inskrivna

38 vid asylcentraler runt om i Finland av vilka 000 redan har fått ett negativt asylbesked. Vi vet också att över 000 asylsökande väntar på sitt andra eller sista besked från överklagande som de gjort till Högsta förvaltningsdomstolen. Om majoriteten av dessa beslut kommer tillbaka som negativa besked kan situationen och antalet papperslösa i landet ändras dramatiskt. Sedan har ca 00 asylsökande också försvunnit från Finland under asylprocessen. Man kan anta att de gått under jorden och åkt vidare ut i Europa då de oroat sig för att få ett negativt besked i Finland. Alla asylsökande som får negativa beslut uppmuntras av Migrationsverket till återresa med en därtill hörande penningsumma som etableringsbidrag i hemlandet. Men statistiken tyder på att det är många asylsökande som inte har någon reell möjlighet att återvända. Antingen fruktar de för sitt liv och säkerhet eller så har de helt enkelt inte något eller någon att återvända till. De ser då ingen annan utväg än att gå under jorden eller åka vidare till ett annat land. Är sedan det landet de åker till ett Schengenland så kommer de att återsändas till Finland när det klargjorts att de har haft en asylprocess här. Finland har ett stort antal tidigare asylsökande ute i Europa som väntas bli hämtade och tillbakaeskorterade till Finland av finska myndigheter. Då det sker kommer de att återsändas till den del av Finland där de först ansökt om asyl. Olika städer och kommuner har olika beredskap. Faktum är att alltför många städer och kommuner inte tar sitt ansvar i hopp om att framstå som icke-attraktiva så att papperslösa ska försvinna genom att ta sig ner till huvudstadsregionen eller vidare ut i Europa. Helsingfors stad har i nuvarande läge ett fungerande system för härbärge för papperslösa och dagverksamhet, men i det långa loppet kan vi inte anta att hela ansvaret ska falla endast på vissa städer i Finland. Det kommer att krävas solidaritet mellan städer och kommuner i Finland för att hantera en eventuell krissituation och för att undvika att vi skapar problemstäder med tusentals marginaliserade människor som lever utanför samhället. Situationen gällande de papperslösa är med andra ord inte ett problem som kommer att försvinna under de kommande åren och därför är det dags att hitta humana sätt att sköta frågan. Enligt lag har kommunerna ansvar för alla personers grundvälfärd på de orter de finns. (Se också Social och hälsovårdsministeriets anvisning till kommunerna /) Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP verkar för: att i enlighet med riksdagsledamot Eva Biaudets krav yrka på en oberoende granskning av hur Migrationsverket fattar sina beslut i asylfrågor och huruvida processerna är lagenliga samt att alla ansökningar alltid behandlas individuellt. att Finland inför direkt förbud att skicka tillbaka asylsökande och papperslösa till bland annat Irak och Afghanistan. att Finland ser över tolkningen av vilka länder och områden som kan anses säkra och att Finland alltid följer principen om non-refoulement. att Migrationsverket slutar tillämpa s.k. intern flykt i sina beslut. Människor som uppfyller kriterierna för att få internationellt skydd ska ges asylrätt i Finland och inte skickas tillbaka till andra områden inom landet de flytt från. att Finland t.ex. under följande regeringsperiod stegvis höjer flyktingkvoten till , beroende på antalet asylsökande. att uppehållstillstånd av humanitära skäl återinförs. att kommunerna tar sitt ansvar i frågan om papperslösa och skapar beredskapsplaner så att papperslösas grundrättigheter tillgodoses. att kommunerna gör upp välfungerande system och nätverk med tredje sektorns aktörer för att ge den papperslösa också psykosocialt stöd. Svenska Kvinnoförbundet Anna Jungner-Nordgren Svenska Kvinnoförbundets ordförande Agneta Udd-Saarela generalsekreterare Åbo Akademis människorättsinstitut, juridiska fakulteten vid Åbo universitet och diskrimineringsombudsmannen har i en empirisk studie utrett de förändringar som skett i Migrationsverkets asylbeslut. Forskningen visar att Migri har skärpt sin tolkning och sin praxis efter flyktingkrisen år. De skyddssökandes rättsliga ställning ser ut att ha försvagats betydligt, och det här kan inte förklaras med de ändringar i utlänningslagen som gäller förutsättningarna för att bevilja internationellt skydd. Också FN:s barnfond UNICEF kritiserar i sin rapport Protected on Paper? Finlands sätt att behandla unga asylsökande. Myndigheterna har i

39 första hand sett dem som asylsökande och först i andra hand som barn. Rapporten påpekar också att Finland löpande avvisar minderåriga till länder där säkerheten är ifrågasatt. Ett annat utbrett problem, enligt UNICEF, är att barn låses in under fängelseliknande förhållanden i Finland i väntan på avvisning Det förekommer emellertid också ogrundade asylansökningar från personer som kommer från Irak och Afghanistan. I de fall där ingen grund för asyl föreligger och det inte finns någon fara med avvisning bör det givetvis kunna ske. Det är behov av internationellt skydd som är grunden för asylsystemet inte behovet av till exempel ett bättre liv. Att söka sig ett bättre liv någon annanstans är ändå helt legitimt, hundratusentals Finländare har genom åren gjort precis det, men det är givetvis inte via ett asylförfarande den typens invandring ska hanteras. FN:s flyktingorganisation UNHCR har kritiserat Finland för att landet i avslagen på asylansökningarna allt oftare hänvisar till att de asylsökande borde ta sig till andra delar av sitt hemland. Det här grundar sig på tanken att andra delar av hemlandet kan vara tryggt. Ofta förbiser myndigheterna att en avvisad asylsökande i en främmande del av sitt eget land kan vara rättslös och utsatt då kontakter och social, etnisk eller religiös tillhörighet saknas. I SFP:s partiprogram heter det att Finland ska märkbart öka flyktingkvoten och det ska finnas en välfungerande integration. Dåvarande partiordförande påtalade redan år 0 att Finland behöver nyfinländare inom år. Svenska folkpartiet har via partiordförande och andra vid upprepade tillfällen kritiserat regeringens utlännings politik och SFP i Helsingfors arbetade för att staden nu utvidgat servicen för papperslösa. SFP har krävt att humanitärt skydd återinförs som grund för uppehållstillstånd. Den sittande regeringen avskaffade det humanitära skyddet. SFP har också krävt att asylprocessen förbättras så att den asylsökande får rätt till ett juridiskt biträde genast i början av processen. SFP har också krävt att inkomstgränser gällande uppehållstillstånd på basis av arbete ska ses över. Det är nu nödvändigt att ytterligare utredningar och oberoende granskningar av Migrationsverkets verksamhet genomförs. Frågor king huruvida processerna är lagenliga samt huruvida alla ansökningar alltid behandlas individuellt behöver få tydliga svar. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att ytterligare utredningar och oberoende granskningar av Migrationsverkets verksamhet genomförs. att Finland ser över tolkningen av vilka länder och områden som kan anses säkra och att Finland alltid följer principen om non-refoulement. att Finland tillämpar intern flykt i enlighet med FN:s flyktingsorganisations riktlinjer. att Finland märkbart höjer flyktingkvoten. att uppehållstillstånd av humanitära skäl återinförs. att kommunerna tar sitt ansvar i fråga om papperslösa och skapar beredskapsplaner så att papperslösas grundrättigheter tillgodoses. att kommunerna gör upp välfungerande system och nätverk med tredje sektorns aktörer för att ge den papperslösa också psykosocialt stöd. Säkrare eldistribution Strömavbrott på glesbygden beror oftast på att träd eller grenar faller över el-ledningarna. Den allt varmare vädereken gör att nederbörden faller som blötsnö, som fastnar på träden. Om plantskogen är tät, växer den snabbt på höjden, vilket gör trädena höga och svaga. Detta gäller närmast björk- och tallskog. Om skogen röks pc gallras i rätt tid, blir träden kraftigare och risken för att de skall böjas eller falla ut över el-ledningarna blir mindre. Långa transportavstånd och små figurer, gör dock att kostnaderna för gallringen blir större än intäkterna för flisoch massaveden. Ifall staten skulle bidraga med premier eller skattelättnader för röjning och gallring utmed mellanspänningsledningarna, vilka är mest utsatta för snötyngda träd, skulle elförsörjningen bli tryggare för konsumenterna. Man kan visserligen gräva ner ledningarna och märka ut dem, men de utmärkta lederna växer snabbt igen och märkena syns ej, Då markägaren byts, vet man ej alltid var kablarna finns och olyckor sker lätt vid olika grävningsarbeten. Därför anser vi: att staten kunde ge bidrag eller skattelättnad till markägaren för röjning och gallring utmed elledningarna.

40 SFP i Östra Borgå Lars-Johan Nyholm Motionären lyfter fram ett problem som även detta år varit aktuellt. Både stormar och rikligt snöfall kan resultera i att träd faller över luftledningar med strömavbrott som följd. I Finland är det ändå elbolagen som bär ansvaret, den enskilda markägaren ska inte fälla träd på eget bevåg. Elmarknadslagen (/) stipulerar i praktiken att luftkablar bör grävas ner, och att arbetet ska vara gjort fram till med vissa undantag. Det pågår alltså ett stort arbete med att gräva ner luftkablar för tillfället. Information om kablarnas placering är också reglerad i lag. Elmarknadslagen 0 säger Nätinnehavaren ska se till att uppgifterna om var elkablarna finns är tillgängliga i digital form för dem som har rätt att få uppgifterna och lämna den som utför arbetet de uppgifter och anvisningar som behövs för att faror ska kunna undvikas. Uppgifterna om var elkablarna finns ska behandlas och förvaras så att de är tillgängliga för dem som är berättigade att använda dem och så att inte informationssäkerheten äventyras. Det är alltså nätinnehavarens ansvar att se till att korrekta kartor finns tillgängliga för markägare och andra som behöver informationen. Eftersom det inte är markägarens uppgift att röja utmed el-ledningarna är det inte ändamålsenligt att staten ska subventionera ett arbete som enligt gällande lag är ålagt nätinnehavaren att ombesörja. Partifullmäktiges förslag: Partifullmäktige föreslår att motionen anses besvarad med denna utredning. Bevara svenskspråkig service med smarta lösningar Europa, i likhet med stora delar av övriga världen, står inför ett antal stora utmaningar inom flera samhällsområden drivet av bland annat demografi och klimat. Dessa utmaningar ställer omfattande krav på den offentliga sektorn inom många av dess olika ansvarsområden, som exempelvis utbildning, äldreomsorg, sjukvård, miljö med mera. Speciellt utsatt är vårdsektorn, som tvångsbolagiseras ifall vårdreformen går igenom. Utmaningarna för dagens och morgondagens vård, som bl.a. grundar sig på förändrad demografi, resursbegränsningar och ökning av antalet kroniskt sjuka, är väl kända. Det är också känt att stora förändringar måste till för att klara av dessa utmaningar. En smart hållbar stad är en innovativ stad som använder informations- och kommunikationsteknologier (IKT:er) och andra medel för att förbättra livskvaliteten, effektiviteten hos stadsfunktioner och tjänster och konkurrenskraften, samtidigt som den säkerställer att den uppfyller nuvarande och framtida generationers behov med hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. En smart stad är helt enkelt en stad som utnyttjar digitalisering och ny teknik för att göra livet enklare och bättre. För invånarna, för besökarna och för näringslivet. I den smarta staden skapas hela tiden nya smarta tjänster som gör staden ännu bättre. Vägen till att göra staden till en smart och uppkopplad stad sker genom innovativa lösningar, öppenhet och uppkoppling så resultatet blir mer ekonomiskt, ekologiskt, demokratiskt och socialt hållbart. En smart stad är en hållbar stad. Den smarta staden möjliggörs genom uppkoppling, data som är tillgänglig för allmänheten, it-plattformar som kan kommunicera med varandra, sensorer och annan teknik. Exempel på smarta lösningar: Vatten Kvalité och vattenflöde behöver kontrolleras på flera ställen i vattennätet. Detta görs idag för sällan och oftast manuellt. El/Energi El- och energi är en färskvara och om man vill optimera nyttjande och försäljning i relation till produktion krävs en detaljkontroll Miljö/Hållbarhet Alla städer/kommuner har idag ett aktivt miljöarbete. Det som saknas idag är en samlad bild av all miljödata som samlas in. Belysning Ljus under dygnets mörka timmar är en trygghet, men i många fall lyser lamporna utan att skapa någon nytta. Lågt räknat finns en besparingspotential på miljoner. Avfall Avfallsbehållare ska tömmas när dom är fulla. Genom att mäta fyllnadsgrad kan rutter optimeras genom att skapa en planering som tar hänsyn till faktorer som väder, turism, kollektivtrafik, event och tid på året. Trafik/Parkering Tillsammans med mjukvara som är utformad för ändamålet och informationstavlor kan bilister snabbt guidas till en zon med lediga parkeringsplatser. Smarta och självkörande bilar: Självkörande bi-

41 lar kräver en uppkoppling med mycket låg fördröjning, vilket även är ett av kraven som ställs på G. Exempelvis kan självkörande och uppkopplade bilar vid olyckor mycket snabbt varna andra bakomliggande bilar samt säkerställa att olika trafik- och väderförhållanden snabbt kan kommuniceras. Smarta hemmet: Smarta apparater hemma kommer att kunna kommunicera med varandra och övervaka energiförbrukningen av t.ex. TV- och datorapparater. Nödtjänster: Till exempel kan brandmän eller olika insatsstyrkor utnyttja hjälmar som kan strömma video i realtid, som direkt kan sändas till andra övervakare som kan bistå med råd om hur man kan hantera riskfyllda situationer. Virtual reality-sjukvård: G:s låga fördröjning kan möjliggöra att sjukvård kan genomföras på distans. Det kommer att vara möjligt för en läkare att genomföra undersökningar eller till och med operationer på distans med hjälp av nya robotar och en uppkoppling med mycket låg fördröjning. I de smarta städerna skapas bättre livsmiljöer där resurser sparas och större hänsyn tas till miljö och människors behov. Digitalisering och position är två nyckelord. Men det förutsätter fri tillgång till högkvalitativ proximitetsinformation. Det nya G nätverken kommer att skapa ny ekonomisk aktivitet i miljardklassen men behöver initiativtagande på politisk nivå för att garantera ett svenskspråkigt användargränssnitt i Finland. Motionären vill således att SFP ska vara en aktiv pådrivare av: att säkerställa en utveckling av smarta städer/orter på svenska i Finland. att utveckla G nätverket i städer och landsbygd att jobba för svenskspråkiga lösningar med hjälp av digitalisering. Joachim Hesthammer Svenska folkpartiet har målmedvetet i riksdag och regering arbetat för utveckling av digitala nätverk i Finland och säkerställande av snabba nätförbindelser i både landsbygd och skärgård och också i städerna. Ett nytt landsbygdspolitiskt program och ett nytt stadspolitiskt program förbereds som bäst där även dessa frågor kommer att ingå. Snabba nätförbindelser är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig de nya digitala tjänster som utvecklas, och i slutändan för att kunna garantera möjligheter till bosättning i hela landet. Förbindelserna ger också möjlighet för både stat, kommun och företag att erbjuda tjänster även till de som bor längre från tätorterna. Utbyggandet av optiskt fibernät behöver också prioriteras. Den nya generationens trådlösa nätverk ger nya möjligheter att vidareutveckla digitala tjänster, och är en förutsättning för en ökad digitalisering. Som motionären lyfter upp ger digitaliseringen möjlighet till stora inbesparingar då man till exempel kan automatisera uppföljning av vattentryck och energianvändning och därmed förhindra läckage och att resurser går till spillo. Den nya teknologin ger också möjlighet att öka tryggheten i samhället genom att då en ökad nätkapacitet också leder till en säkrare tillgång till en fungerande nätkontakt. Vi ser stora möjligheter i nästa generations mobila nätverk och nätverket kommer att behövas för att utveckla digitaliseringen och de digitala tjänsterna rättvist i hela landet. För ett land som Finland är det nödvändigt att vara långt framme när det gäller den teknologiska utvecklingen även i framtiden. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att utnyttja digitaliseringens möjligheter i våra kommuner, städer och landskap utveckla G nätverket samt det optiska fibernätet i såväl städer som landsbygd jobba för att även svenskspråkig service på lika villkor ges i de digitala tjänsterna. Namn på husbolag, gator, företag, städer och vårt land Under de senaste åren har vi med stigande förvåning och rent av vanmakt sett hur det sker en tvångsförfinskning av allt runt oss. Ännu för cirka tio år sedan kunde man i lugn och ro läsa sin dagstidning utan att i den hitta kartor med enbart finska gatuadresser i någon artikel, eller annonser med enbart finska, eller engelska. När man kör runt i sin stad ser man numera många gatuskyltar som enbart är på finska. Tidigare hade vi ett elbolag i staden som hade sin logo på bägge inhemska. Nu är både logon och växeln finsk. Några annonser kör de på finska och engelska. Trots att en SFP-ledamot sitter i styrel-

42 sen sedan många år tillbaka. Under våra år som förtroendevalda i vår by har vi aldrig sett någon annons som skulle ha fört fram ett nybygge med ett namn på de bägge inhemska. När man råkar ha något ärende som kräver att man vill tala med en myndighetsperson eller en representant i ett företag eller en bank, ett föräkringsbolag osv får man först vänta mycket länge och sedan när man försöker tala svenska hör man ett fnysande och Do u spiik enklis? För att inte tala om våra sjukhus och hälsostationer. Det stora fina sjukhuset i vår by har namnet bara på finska vid infarten. På hjärtavdelningen är alla skyltar bara på finska, trots flere påstötar. Damen i anmälningsluckan försöker ibland säga ett par ord om hon är på gott humör när patienten kommer, som hon vet att talar svenska. Annars händer det att hon plötsligt avägsnar sig, eller insisterar med att tala finska. Idag är tidningen ofta infiltrerad med finska. Man talar om tvåspråkiga skolor, man vill skrota Taxells paradox och man struntar i att ens försöka med Päivää- Goddag som inledningsfras. I Google står det Turku på våra mobiler trots att man valt svenska. Våra universitet använder bara Turku på alla språk, utom ÅA som ibland av misstag kanske, faktiskt har Åbo i sina texter och marknadsföring. Tidigare körde enheterna som var samarbetsorganisationer Turku- Åbo. I sportsammanhang var spelarnas tröjor tidigare prydda med Finland i internationella sammanhang. Nu står det Suomi. I televisionen har man den.. slopat vår finlandssvenska kanal och stoppat så gott som all sändning av program från Sverige. Några finlandssvenska program körs en par gånger i veckan lite här och var. Vi föreslår därför att SFP skall arbeta för: att återställa balansen i TV-programmen å det snaraste, inklusive alla de kära sång och musikprogrammen i fri fördelning (mot våra skattepengar). att Google får staden korrigerad. att husbolag kunde igen ha namn på bägge inhemska. att social- och hälsovården äntligen börjar verka på bägge inhemska igen och att alla tjänster utannonseras bara med korrekta språkkrav inom denna sektor. att en nationell Pokemon -kampanj utlyses för gatuskyltar, växel, annonser och övrig service på bägge inhemska, med bra priser. Catherine Sid, socialpolitiska utskottet, SFP John-Eric Sid, SFP kretsstyrelsen, Egentliga Finland Motionärerna lyfter fram upplevda olägenheter när det gäller svenskans situation i Finland. Det är lätt att hålla med om att man kan uppleva att det tvåspråkiga Finland inte lever upp till sina fina intentioner. Situationen varierar mycket lokalt, och på många håll fungerar den svenska servicen utmärkt, medan det är mera utmanande på andra håll. När det gäller myndigheters agerande gäller både grundlagens stipulationer om nationalspråken och språklagens stadganden om jämlik behandling. Svenska folkpartiet agerar aktivt och konstruktivt för att se till att all lagstiftning uppfyller grundlagen. SFP var också aktivt i framtagandet språklagen. I den pågående reformen av social- och hälsovården i Finland har SFP konsekvent och tydligt lyft upp bristerna också när det gäller den språkliga servicen i de lagförslag som regeringen presenterat. I opposition har partiets roll varit att påpeka dessa missförhållanden för regeringen med avsikten att bristerna åtgärdas. Aktörer som dagligen följer upp frågor gällande svensk service finns också på annat håll. Justitieministeriets språkrättsråd, Finlands riksdags justitieombudsman och Folktingets språkskyddssekreterare kan med fördel kontaktas om man upplever brister i den språkliga servicen. Det ankommer även på kommunen att språklagen tillämpas i offentlig skyltning. Partifullmäktiges förslag: Partifullmäktige föreslår att motionen anses besvarad med denna utredning. Framtidens kollektivtrafik Under de senaste månaderna har kollektivtrafiken väckt mycket diskussioner i Åbo. I höst kommer fullmäktige att fatta ett beslut om hurdan kollektivtrafik som bäst stöder stadsutvecklingen det vill säga om det blir spårvagnar eller eldrivna dubbelledade bussar. Beslutet är likt det som Tammerfors stad fattade om att införa spårväg och är en av de största satsningarna på infra-

43 struktur som Åbo kommer att göra. Städernas val av kollektivtrafik påverkar inte endast staden ifråga utan hela regionen. Städernas infrastruktur och trafikplanering påverkar alla kringliggande kommuner med invånare som pendlar in till arbeta. Kollektivtrafiken och dess attraktionskraft påverkar också exempelvis biltrafiken om kollektivtrafiken är attraktiv så sjunker risken för trafikstockningar eller på brist på parkeringsplatser. Därför har staten och regeringen ansett det vara motiverat att städernas infrastruktursatsningar får statligt ekonomiskt stöd. Då Tammerfors stad valde att bygga ut spårvägen så finansierades en tredjedel av kostnaderna av staten, finansiering som var avgörande för att projektet skulle bli av. Enligt kommunikationsministeriet kommer ett beslut om finansiering för Åbos satsning att fattas under nästa regeringsperiod. Åbos beslut kommer att påverka hela Egentliga Finland. För att det ska bli av krävs det ändå stöd och påverkan på nationellt plan. Därför vill SFP i Åbo att partiets representanter i riksdagen arbetar för: att den kommande storsatsningen på kollektivtrafiken i Åbo får ekonomiskt stöd av staten. SFP i Åbo Ida Schauman, Ordförande Nina Lindholm, Sekreterare En fungerande kollektivtrafik är viktig i alla delar av landet. Trafiken behöver se olika ut beroende på miljön den planeras för. I Finlands större städer är spårvägstrafik ett utmärkt alternativ, precis som också eldrivna dubbelledade bussar. Tammerfors håller på att bygga spårvägstrafik i staden, precis som motionären påpekar. Byggnadskostnaderna uppskattas bli, miljoner euro. Av det har staten lovat att stå för procent medan Tammerfors stad står för 0 procent av kostnaderna. De två spårvägslinjerna är sammanlagt kilometer långa. Det är miljömässigt klokt att ha en fungerande kollektivtrafik i städerna, samtidigt som det också underlättar att hålla boendekostnaderna under kontroll. Åbo har tidigare haft spårvägstrafik, åren 0 och igen 0. Den felbedömning beslutsfattarna i Åbo gjorde på 0-talet om att alla istället skulle ha tillgång till bil, kan nu korrigeras. Oberoende om Åbo stad nu går in för spårvagnar eller eldrivna bussar är det en viktig investering där Åbo tar igen de förlorade åren. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att den kommande storsatsningen på kollektivtrafiken i Åbo får ekonomiskt stöd av staten. Försök med variabel (vinter) hastighet Finland har ett system där man vid ett utsatt datum övergår till så kallad vinterhastighet. Samma procedur sker omvänt under våren. Generellt taget var vintrarna tidigare snörika, men nu har vi ofta barmark fram till jul. Framförallt vi som lever på kuststräckan upplever ofta milda vintrar, dock med varierande väderlek. Att vid ett förutbestämt datum, oberoende av väderförhållande, ändra bilarnas maxhastighet från 0 till 0 km/h respektive till 0 km/h känns obefogat snö och isfria vintrar. Bytandet av skyltar för dessutom med sig arbetskostnader. I flera länder finns alternativet variabel hastighet (bl.a på Island, i Storbritannien, samt på en del sträckor i Sverige). Variabel innebär att största tillåtna hastighet på en väg kan variera beroende på väglag, vädersituation, trafiktäthet eller vid eventuella olyckor. Rent praktiskt tillämpas den variabla hastigheten antingen med elektroniska skyltar, manuellt byte eller traditionella plåtskyltar med två hastigheter. Ett byte till elektroniska skyltar är förmodligen det bästa alternativet men det medför en del kostnader inledningsvis. Därför förespråkas det alternativ som exempelvis används på Island med skyltar med två olika maxhastigheter. SFP föreslås arbeta för: att ett försök med dubbla hastigheter utförs på en handfull vägsträckor längs kusten, bland annat på Vasa motorväg. Skyltarna byts till sådana med hastighetsbegränsning 0/km/h, således uppmanas trafikanterna att använda sitt sunda förnuft och köra enligt den maxhastighet som väglaget (och vägens allmänna skick) tillåter. att utfallet på de berörda sträckorna, olycksstatistik med mera, följs upp under exempelvis en två års period och systemet görs permanent vid positivt utfall.

44 Mikko Ollikainen Under vintern, när det är mörkare och vinterföre råder sänks hastigheterna på en stor del av vägarna i Finland. Hastighetsbegränsningarna för vintern och den mörka perioden tillämpas vanligtvis under oktober-mars. På vägar vars beläggningsskador kräver omedelbara åtgärder kan de sänkta hastighetsbegränsningarna ändå fortsätta under våren tills reparationerna har gjorts. Risken för olyckor är i mörker dubbelt större och på halt väglag mångdubbelt större än på sommaren. Syftet med de sänkta hastigheterna är att förbättra trafiksäkerheten. Olycksrisken ökar på grund av mörker, våta vägytor och älgar höstoch vintertid samt av halka vintertid. De sänkta hastighetsbegränsningarna har konstaterats minska olycksrisken och speciellt antalet allvarliga olyckor samt mildra följderna av olyckorna. Trafikverket uppskattar att vinterhastigheterna på årsnivå sparar människoliv och minskar antalet skadade i trafiken med. Förutom det så innebär vinterhastigheterna en lägre bränsleförbrukning och således mindre utsläpp, samtidigt som vägarna slits långsammare och vägbruset är mindre. I Finland finns ca 0 s.k. LAM-stationer som mäter hastigheten på huvudvägarna. Ur denna data kan man konstatera att under sommarsäsongen körde % av bilarna överhastighet, och under vintersäsongen körde % av bilarna överhastighet. Betydande överhastighet (minst km/h) kördes av % av bilarna under sommarsäsongen och % av bilarna under vintersäsongen. Siffrorna är från säsongen /. Under vintern är det alltså lite fler som kör överhastighet, en av orsakerna är säkert det som motionären också påpekar vid alla tillfällen känns inte vinterhastigheterna motiverade, en ljus dag med varmt väder är föret likadant som under sommaren. Systemet med variabel hastighetsbegräsning används på en del större trafikleder redan. Elektroniska vägskyltar möjliggör en hastighetsbegräsning som kan regleras utefter förhållandena. Även olyckor och vägarbeten kan noteras och snabbt uppmärksammas i fastighetsbegräsningarna. System med info-tavlor som berättar om situationer på vägarna används också redan i viss mån. Orsakerna till att det här inte är mera allmänt är främst ekonomiska. Elektroniska vägskyltar är givetvis dyrare att installera, men de kräver också garanterad el-tillförsel och fjärrövervakniing. I en redan ganska gammal rapport från kommunikationsministeriet (0) konstateras att ett system med variabla hastighetsbegränsningar uppskattades kosta 0000e/ km för vägar med två körbanor och 000e/km för vägar med en körbana. Det rekommenderade systemet som utnyttjar fiberoptik eller LED-vägmärken och inkluderar varningsmärken för halt väglag, bedömdes minska personskadeolyckorna med i genomsnitt %. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att fler vägavsnitt i Finland utrustas med elektroniska vägskyltar för möjliggörande av variabla hastighetsbegränsningar och trafikinformation. Helhetssyn på skärgårdstrafiken i Egentliga Finland Trafikarrangemangen till och i skärgården i Åboland och Egentliga Finland är föremål för en ständig diskussion om behov versus resurser. De fastbosattas behov av och rättighet till kommunikationer ifrågasätts kontinuerlig och förverkligas utgående från en absolut miniminivå med motiveringen att arrangemangen berör så få personer. Samtidigt lyfter man nationellt fram skärgården i Sydvästra Finland som ett av tyngdpunktsområdena för utvecklande av turismen. Regionalt är skärgården en av spetsprodukterna i turismmarknadsföringen. Också den ekonomiska tillväxten är på nationell toppnivå i Åboregionen och dess skärgårdsdelar. I fastlandsdelen av landskapet pågår stora projekt för att utveckla trafikarrangemangen så att de möjliggör att den ekonomiska tillväxten fortsätter. Fungerande trafikförbindelser är a och o för utvecklande av besöksnäringen. Besökaren är beredd att betala för service. Därför behöver det finnas en möjlighet att uppbära en trafikavgift t ex av turisten. Avgiften behöver dock vara sådan till sin storlek att den inte motverkar sitt syfte blir ett hinder för besöket. Lika viktigt är att intäkterna från trafiken kanaliseras tillbaka för utvecklande av densamma. Finansieringen av skärgårdstrafiken och infrastrukturen får i fortsättningen inte vara uppbyggd så att eventuella överskridningar i investeringarna påverkar trafiken. Trafiken behöver ses som en helhet där förbin-

45 delser som betjänar de fast bosatta kan utvecklas att stöda turismen och det övriga näringslivet och vice versa. Viktigt är också se skärgårdstrafikens betydelse för trafiken till och från Åland samt kopplingen till riksvägarna, och. Konkreta åtgärder i helheten: Byggande av S:t Karins västra omfartsväg (Kurkelavägen). Förbättrande av Skärgårdsvägen: ) Höja vägklassificeringen till stamväg, ) Förbättra anslutningar och filindelning. Förnyandet av Rävsundsbron. Bro Pargas-Nagu. Asfalterad cykelväg längs hela Skärgårdens Ringväg. Färjförbindelse Houtskär/ Mossala-Iniö året om. Nu finns en möjlighet att se till att den regionala tillväxten kommer hela landskapet och landet till godo. SFP i Pargas föreslår: att SFP arbetar för en helhetssyn på skärgårdstrafiken till och i Sydvästra Finland. att SFP arbetar för möjliggörandet av en modell där a) den icke-bofasta besökaren betalar för användandet av trafikförbindelser i skärgården och b) insamlade trafikmedel kanaliseras tillbaka för att ytterligare förbättra trafiken i skärgården. att SFP arbetar för att statsmedel för investeringar och driften kommer från separata moment i budgeten. Conny Granqvist, ordförande för SFP:s lokalavdelning i Pargas Rolf Möller, sekreterare för SFP:s lokalavdelning i Pargas Motionärerna lyfter upp de regionala trafikarrangemangen i Egentliga Finland. Frågan om våra vägar diskuteras överallt, och läget börjar vara verkligt uselt i många delar av Finland. Anslagen för vägunderhåll måste ses över så att våra vägar är trygga. När det gäller situationen i Egentliga Finland och i övriga skärgårdsområden är det alldeles klart att såväl lokalbefolkningen som sommargästerna som turisterna behöver fungerande trafikarrangemang i skärgården. Åbolands skärgård är ett av de ställen i Finland som har störst potential som turistort förutsatt att trafiken fungerar. Motionären har goda förslag till åtgärder; som att bygga S:t Karins västra omfartsväg, höja vägklassificeringen av Skärgårdsvägen och dylikt. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att en helhetssyn på skärgårdstrafiken till och i sydvästra Finland liksom till övriga skärgårdsområden. att statsmedel för investeringar och driften i framtiden bör komma från separata moment i budgeten. Smidigare att åtgärda vargar nära bebyggelse Det måste bli smidigare och snabbare att åtgärda problemet med vargar som rör sig nära bebyggelse. Vargflockar har inte funnits i Österbotten på över 0 år och problemen med den växande rovdjursstammen måste omedelbart åtgärdas. Byråkratin och myndigheternas handfallenhet och ovilja att åtgärda problemen med skarvarna och sälarna i skärgården förskräcker. Nu har vi ett nytt snabbt växande problem med en överstor vargstam och vargar som stryker kring gårdsplaner och bebyggelse. Människornas rättigheter att idka friluftsliv, jakt och fiske begränsas redan starkt. Vargen är ett rovdjur som inte hör hemma i närheten av bebyggelse. Vargen är inte utrotningshotad internationellt och vargflockar skall inte accepteras alls i Österbotten. Vi yrkar att SFP skall arbeta för: att vargar som rör sig i närheten av bebyggelse skall kunna skrämmas utan särskilda tillstånd för detta och ifall skrämsel inte hjälper så skall tillstånd för avlivning ges direkt. Det skall räcka med att vargen har befunnits sig på gårdsplaner eller nära bosättning för att bevilja tillstånd för avlivning. Det skall inte krävas att rovdjuret dödar husdjur eller människor innan åtgärder vidtas. Tor-Erik Åkerman Sven Mattas SFP Norra Korsholm r.f. Gemensamt svar på motionerna Smidigare

46 att åtgärda vargar nära bebyggelse, Vargens utbredning i Västnyland och Förvaltning av vargstammen. Den ökande mängden rapporter om orädda vargar, som rör sig bland bosättningen, har medfört att befolkningen i vissa områden i Finland inte känner sig trygga. Vargens framfart i tätorter har man försökt stävja, men myndigheternas njugga inställning till åtgärder har lett till att vargstammen ökar. Det som väcker stor oro är att vargarna rör sig i områden där de inte tidigare varit synliga. Befolkningens oro måste tas på allvar. Vanliga människor bör få tillbaka tilltron till myndigheternas åtgärder och den information som ges. Det finns åtminstone en bofast flock norr om Vasa, två bofasta flockar i södra svenska Österbotten och en bofast flock i västra Nyland. Är förhållandena gynnsamma kan vargstammen under tre år fördubblas. Det är högst anmärkningsvärt då det inte har funnits bofasta vargflockar på området sedan slutet av 00-talet. Yrkanden på jakttillstånd för problemvargar kommer framförallt från lokalbefolkningen. Statsmakten har i enlighet med vargskötselplanen anledning att skydda och lyssna till dem. Statistik visar att av ansökta lov har endast beviljats per.. Beviljande instans borde fästa större vikt vid medborgarnas känsla av trygghet. År noterades får, kalvar, kviga, hundar samt renar ha fallit offer för vargars framfart. För tillfället finns det regioner där barn inte kan göra sin skolväg till fots eller vistas oövervakat i hemmets närhet i rädsla för vargar. I Österbotten har situationen utvecklats till allt mer oroväckande. Till exempel i Oravais har en hund blivit ihjälbiten på sin egen gård. Under våren har en farmräv och en katt dödats. De lokala och regionala vargproblemen ska tas på största allvar. Känslan av att ingen lyssnar på en leder i värsta fall till uppgivenhet hos de som berörs och tilltron till myndigheters förmåga att lösa problemen minskar. Nu behövs konkreta åtgärder för att råda bot på situationen. Att hitta en lösning på problemet med varg, som alla kan vara nöjda med, borde inte vara omöjligt. En möjlig lösning är det förslag som ingår i en av de motioner som behandlas här d.v.s. att vargen inom alla Finlands regioner skall lyda under bilaga i EUs art och habitatdirektiv // EEG. De stora rovdjuren i Finland (varg, björn, lodjur, järv) skyddas strikt av EU:s naturdirektiv //EEC (även kallad habitatdirektivet). Anmärkningsvärt är dock att inom renskötselområdet tillhör vargen habitatdirektivets bilaga V. Det betyder att jakt på varg utgångsmässigt är möjligt inom renskötselområdet. Regleringen är således lindrigare på renskötselområdet än i övriga Finland. Svenska folkpartiet har på många olika sätt, särskilt under vårvintern uppmärksammat regeringen om den ohållbara vargsituationen. Svenska riksdagsgruppen har bland annat ställt ett skriftligt spörsmål till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, om vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att hålla vargstammen under kontroll och öka medborgarnas säkerhet. Även i övrigt har SFP aktivt tagit upp frågan i olika sammanhang t.ex. på riksdagens frågetimme, vid olika lokala diskussionstillfällen och i media. SFP kommer fortsättningsvis att jobba föra att vargproblemet får en lösning. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att tröskel för dispens att fälla vargar som utgör en möjlig risk för befolkningen sänks. att vargen inom alla Finlands regioner skall lyda under bilaga i EUs art och habitatdirektiv //EEG. att tillförlitlig räkning och uppskattning av vargbeståndet görs och att lokalbefolkningen har möjlighet att ta del av observationsdata i realtid. att forskning görs om vilka sociologiska och ekonomiska effekter varg och vargflockar ger i kulturbygd. Förvaltning av vargstammen De senaste åren har i Nyland och Kust-Österbotten konstaterats finnas bofasta vargflockar och vargrevir, en situation som inte varit aktuell sedan 00-talet. Detta innebär en helt ny typ av utmaning. I Nyland och i synnerhet i Kust-Österbotten finns inga vidsträckta skogsområden utan kulturbygden är sammanhängande, vilket försvårar situationen ytterligare då vargen och samhället tvingas till konfrontationer. Då ingen egentlig jakt på varg bedrivs växer stammen. Lokalbefolkningens synpunkter och observationer av situationen bör tas i beaktande samt deras oro tas på allvar. Situationen är inte hållbar och tilltron till myndigheternas åtgärder och information försämrad bland befolkningen. Vardagen på

47 områdena där vargreviren finns har förändrats för många; barnfamiljer oroar sig för sina barn, djurägare för sina boskaps- och husdjur, livet begränsas och livskvalitén försämras. Möjligheten att bedriva jakt försvåras och därmed också möjligheterna att utföra de frivilliga insatserna jägarna står för, bland annat omhändertagande av skadat vilt, viltvård och begränsande av invasiva arter. Svenska Folkpartiets lokalavdelningar i Pörtom, Övermark och Närpes yrkar därför på att Svenska Folkpartiet verkar för: att forskning görs och presenteras, innan vargar bildar revir, angående vilka sociologiska och ekonomis. att vargen inom alla Finlands regioner skall lyda under bilaga i EUs art och habitatdirektiv //EEG. att tröskel för dispens att fälla vargar som utgör en möjlig risk fö befolkningen sänks och att principern att tillförlitlig räkning och uppskattning av vargbeståndet görs och att lokalbefolkningen har möjlighet av observationsdata i realtid. Johanna Borg, Svenska Folkpartiets lokalavdelning i Pörtom Anders Norrback, Svenska Folkpartiets lokalavdelning i Övermark Marjo Österdahl, Svenska Folkpartiets lokalavdelning i Närpes Gemensamt svar på motionerna Smidigare att åtgärda vargar nära bebyggelse, Vargens utbredning i Västnyland och Förvaltning av vargstammen. Vargens utbredning i Västnyland Det är med oro vi följer med vargens snabba utbredning i västra Nyland. Det började för några år sedan med en föryngring i gränsområdet mellan Salo och Raseborg och fortsatte i fjol med en föryngring i sydöstra Raseborg. Nu finns det i Västnyland flera vargar som stryker omkring och eftersom de saknar naturliga fiender och får gå ostörda befarar vi att det bara är fråga om var och när nästa föryngring sker inom området. Redan nu är det många medborgare som känner sig otrygga; om inte alltid för sig själva så framförallt för sina barn och husdjur, i och med vargens ständiga närvaro. Det finns föräldrar som inte vågar låta barnen leka ensamma ute eller låta dem gå till skolbussen utan kräver kommunal insats för att få skolskjuts ända från och till hemtrappan. Bevisligen besöker vargen inhägnader för husdjur; det har på området skett vargangrepp både på produktionsdjur och på sällskapsdjur. Man kan fråga sig hur mycket vargen är värd; vad får det kosta att ersätta rivna får och hundar, eller extra skolskjutsar från och till hemtrappan? Då kommunen beviljar något barn den extra skjutsen dröjer det inte länge förrän också andra börjar kräva samma sak och det skall också betalas av någon. Det högsta priset är nog ändå förlorandet av den medborgerliga tryggheten. Vargen har säkert för somliga ett värde genom ren upplevelsestatus i skog och mark men också den statusen försvinner småningom i takt med att vargen observeras allt oftare på allt tätare bebodda områden. Vi föreslår: att aktivare går in för att förhindra vargens tillväxt inom Västnyland. Vi anser att problemet måste lösas nu innan allvarliga skador sker. Man måste få återskapa vargens respekt för människan. Jaktvårdsföreningar bör beviljas dispens för skyddsjakt på varg. att gör sitt yttersta för att kommunerna erhåller ersättning för extra skolskjuts man enligt prövning på grund av den allt större vargstammen i allt större utsträckning är tvungen att ordna. SFP i Sjundeå genom Jep Paajes Gemensamt svar på motionerna Smidigare att åtgärda vargar nära bebyggelse, Vargens utbredning i Västnyland och Förvaltning av vargstammen. Företagares familjeledigheter Om en av föräldrarna t.ex. äger en restaurang och arbetar där 0 timmar i veckan. under föräldraledigheten får man ersättning från FPA enligt den lön man tagit ut (uppgifter i FÖPL försäkring) vanligen i månaden. Att anställa eller hyra in arbetskraft för den arbetsinsats man gjort skulle kosta - per timme beroende på arbetsuppgifter alltså omkring i månaden plus överlappningar under inlärningsperioden. Det finns knappast någon möjlighet att staten

48 skulle ersätta vikariekostnaderna för företagare. Därför bör familjeledigheterna vara så flexibla att föräldrarna kan välja själva vem som är hemma med barnet. Vi föreslår: att SFP arbetar för familjeledigeter som styrs till jämnare fördelning då båda föräldrarna har lönearbete. Men företagare och jordbrukare kan ansöka om att flytta över faderskaps/moderskaps penning till den andra i fall det inte är möjligt att ordna vikarier eller kostnaden för vikarier drabbar den egna familjens ekonomi på ett oskäligt sätt. Purmo SFP Gemensamt svar till Familjeledighetsersättning också till ensamföretagande kvinnor och Företagares familjeledigheter Finland behöver en helhetsreform av familjeledigheterna. Det är nyckeln till att förbättra jämställdheten, sysselsättningen, familjernas situation och för att öka smidigheten på arbetsmarknaden. Reformen ska även förbättra möjligheten att kombinera företagande och familj. SFP har presenterat sitt förslag, ++ modellen, senast i samband med att skuggbudgeten presenterades, och förslaget finns att tillgå på SFP.fi. För tillfället kan företagare ansöka om familjeledighetsersättning för kostnader som orsakas av en arbetstagares föräldraskap. Däremot får företagare inte ut ersättning för sin egen föräldraledighet. Så som motionären påpekar bär företagaren därför kostnader för t.ex. anställning av vikarie. Jordbrukare har rätt till vikariehjålp som LPA (Landsbygdsföretagarnas pensionsanstalt) delvis bekostar. Arbete och företagande ska vara lockande även i framtiden. I och med arbetslivets förändring kommer också arbetsformerna att bli allt mer varierande vilket också ställer krav på att familjeledigheterna anpassas. Partifullmäktige föreslår att SFP fortsättningsvis arbetar för: att en familjeledighetsreform som stöder olika familjelösningar och tar i beaktande möjligheten att kombinera arbete och ett jämställt föräldraskap genomförs i Finland. Familjeledighetsersättning också till ensamföretagande kvinnor Omkring en tredjedel av företagarna i Finland är kvinnor. Av dessa kvinnor är nästan tre fjärdedelar ensamföretagare. För ensamföretagare innebär familjeledigheterna ofta stora utmaningar. Att anställa en vikarie åt sig själv under sin moderskaps- och familjeledighet är en kostnad många ensamföretagande kvinnor inte har råd med. Detta betyder att de ofta måste lägga företaget på is under sin familjeledighet. Företagare med anställda kan dock ansöka om familjeledighetsersättning av Folkpensionsanstalten (FPA) för kostnader som orsakas av en kvinnlig arbetstagares föräldraskap. Summan uppgår till maximalt 00. Däremot får företagare inte ut denna ersättning för sina egna föräldraskapskostnader, vilket sätter de ensamföretagande kvinnorna i en klart sämre position än andra företagare. Det kan de facto hindra mången ensamföretagande kvinnas beslut att bilda familj. Finland behöver fler små och medelstora företag. Enligt en undersökning av EU-kommissionen är företag som är ledda av kvinnor ofta mera lönsamma än företag ledda av män. För att uppmuntra fler kvinnor att bli företagare, måste den orättvisa behandlingen av ensamföretagande kvinnor visavi ersättningen från FPA för föräldraskapskostnader omedelbart åtgärdas. Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP:s riksdagsledamöter verkar för: att det görs en lagändring så att också kvinnliga ensamföretagare själva omfattas av familjeledighetsersättningen. Svenska Kvinnoförbundet Anna Jungner-Nordgren Svenska Kvinnoförbundets ordförande Agneta Udd-Saarela generalsekreterare Gemensamt svar till Familjeledighetsersättning också till ensamföretagande kvinnor och Företagares familjeledigheter Beredningsutskott Alla barn bör ha möjlighet att vaccineras Efter mat och vatten är vaccinationer den viktigaste faktorn som påverkar hälsan på global

49 nivå. Finland har ett brett och ekonomiskt hållbart vaccinationsprogram. Det nationella vaccinationsprogrammet baserar sig på lagen om smittsamma sjukdomar (/). Enligt i lagen ska kommunen ordna vaccinationer enligt det nationella vaccinationsprogrammet. Bestämmelser om innehållet i det nationella vaccinationsprogrammet finns i social- och hälsovårdsministeriets förordning om vaccinationer (/). Enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (/) är vaccinering som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet avgiftsfri för klienten och kommunen får vaccinerna utan avgift på statens bekostnad med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. Syftet med det nationella vaccinationsprogrammet är att ge finländarna ett så gott skydd som möjligt mot sådana sjukdomar som kan förebyggas med vaccinering. Målet vid upprättande av vaccinationsscheman är att uppnå en tillräckligt god skyddseffekt vid rätt tidpunkt med så få vaccindoser och biverkningar som möjligt. Vaccinationer skyddar såväl den vaccinerade själv som personens närstående. Den som inte insjuknar, sprider inte heller sjukdomen vidare. På så sätt kan till exempel personer som är mer mottagliga för smitta på grund av en underliggande sjukdom eller personer som på grund av sin ålder eller av annan orsak inte vaccinerats, få ett indirekt skydd av andras vaccinationer. Det kallas flockimmunitet eller flockskydd. För att åstadkomma flockskydd mot t.ex. mässling krävs att minst % av befolkningen är vaccinerade. Vaccinationstäckningen i Finland är generellt god. Tack vare det nationella vaccinationsprogrammet har många smittsamma sjukdomar och anknytande följdsjukdomar, skador och dödsfall utrotats helt eller nästan helt i Finland. Ju mer smittsam en sjukdom är, desto högre ska vaccinationstäckningen vara för att en sjukdom som kan förhindras genom vaccinationer ska hållas borta från landet. Om vaccinationstäckningen sjunker, kan sjukdomarna återkomma. Det finns stora regionala skillnader i vaccinationstäckningen. Det finns skolor, daghem och arbetsplatser, där vaccinationstäckningen redan är så låg, att den inte ger skydd mot epidemier. Det blir allt vanligare, att hälsovårdspersonalen stöter på familjer som ställer sig kritiska mot vaccinationer eller vägrar helt att vaccinera sina barn eller sig själva. Vi har redan sett ett ökat antal fall av bl.a. mässling och kikhosta. Sparåtgärderna i många kommuner har också lett till att rådgivningarna har allt mindre tid med familjerna. Alla barn ska ha rätt att få de vaccinationer som ingår i vaccinationsprogrammet, ifall de inte har en underliggande sjukdom som hindrar det. Om allt fler familjer väljer att inte vaccinera sina barn ökar risken för dem som av en eller annan orsak inte kan ta vaccinet. Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP verkar för: att höja vaccinationstäckningen i de regioner, där den sjunkit. att utbilda personalen vid rådgivningar, daghem och skolor så, att allt flera familjer väljer att vaccinera sina barn. att kommunerna ger hälsovårdspersonalen på rådgivningarna tillräckliga resurser att tillgodose blivande barnfamiljer helst innan barnet föds med saklig information om vaccinationsprogrammet, vetenskapligt bevisade effekter och biverkningar, samt upplyser om följderna av försummade vaccinationer för den enskilda individen och för samhället i stort. att initiera undersökningar om orsakerna till vaccinationsmotstånd. att kommunerna utarbetar en plan för utbildning av och stöd till social- och hälsovårdspersonalen att möta vaccinationsmotståndet på ett konstruktivt sätt. att hälsovårdaren eller rådgivningen gör barnskyddsanmälan i fall där barnets föräldrar vägrar låta vaccinera barnet eller om barnets hälsa eller utveckling påverkas negativt om barnet inte fått vaccin enligt vaccinationsprogrammet p.g.a. föräldrarnas vaccinationsmotstånd. Anmälan garanterar att vaccinationsmotståndet och dess orsaker utreds och bemöts av specialutbildad socialvårdspersonal som har barnets rättigheter för ögonen. att asylsökande och s.k. papperslösa har rätt att få alla vaccinationer som hör till det nationella vaccinationsprogrammet. Svenska Kvinnoförbundet Anna Jungner-Nordgren Svenska Kvinnoförbundets ordförande Agneta Udd-Saarela generalsekreterare

50 Partifullmäktiges beredningstext Det nationella vaccinationsprogrammet är en framgångssaga inom det finländska folkhälsoarbetet. Vaccinationstäckningen och vaccinationsskyddet är aktuella ämnen och det finns ett behov av att utveckla den offentliga diskussionen kring vacciner. Det ökande vaccinmotståndet och missinformationen om vacciner är en oroväckande och hotar de goda resultat som uppnåtts. Det är mycket alarmerande att vi har kommuner där vaccinationsskyddet är under 0% eller till och med under 0%. Vaccinationer handlar om flockimmunitet, med en tillräcklig vaccinationsgrad skyddar man öven dem som av olika orsaker inte kan få vaccin. Det har forskats mycket i den tvekan som hör ihop med vaccinering. De flesta ( %) av familjerna hör till gruppen som godkänner vaccinationer utan att ifrågasätta dem (Puumalainen mfl. Suomen Lääkärilehti ). Familjerna oroar sig mest för biverkningarna av vaccinet. Informationen och vägledningen om vaccinationer måste effektiveras och det borde finnas tillräckligt med tid för att sätta sig in i föräldrarnas oro. Brådska och korta mottagningstider försvagar hälsovårdspersonalens möjligheter att diskutera om vaccinationerna med familjerna. Speciellt hälsovårdarna som jobbar på rådgivningarna behöver tillräckligt med stöd, information och resurser för att klara av sin uppgift. Rådgivningen är i nyckelposition när det gäller att öka på vaccinationstäckningen och att sprida rätt information om vaccinationerna. Rådgivningarna behöver också mer information och verksamhetsprinciper för hur de ska agera med familjer som är emot vaccinationer. Den utbildade personalen inom hälsovården har ansvar för att göra barnskyddsanmälan om de bedömer att det behövs i situationen. Enligt lagen så har asylsökande barn rätt till de vacciner som ingår i det nationella vaccinprogrammet. THL rekommenderar att också asylsökande vuxna borde erbjudas de vacciner som är nödvändiga för att skydda individen och befolkningen. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att höja vaccinationstäckningen i hela landet för att uppnå en tillräckligt stark flockimmunitet. att kommunerna ger hälsovårdspersonalen på rådgivningarna tillräckliga resurser att tillgodose barnfamiljer med information om vaccinationsprogrammet, vetenskapligt bevisade effekter och biverkningar, samt upplyser om följderna av försummade vaccinationer för den enskilda individen och för samhället i stort. att asylsökande och s.k. papperslösa har rätt att få alla vaccinationer som hör till det nationella vaccinationsprogrammet. Kvacksalveri hör till det förflutna Vaccinationer är den viktigaste faktorn, efter mat och rent vatten, som påverkar hälsa på global nivå. Sjukdomar som mässling och polio har nästan utrotats på nationell nivå sedan deras motverkande vacciner togs in i det nationella vaccinationsprogrammet. Men en oroväckande trend har uppdagats där föräldrar vägrar vaccinera sina barn, ofta i tron på alternativa vårdformer och vaccinernas obevisade biverkningar. Mässling är en mycket smittsam sjukdom och i praktiken skulle alla barn i en ovaccinerad befolkning insjukna. Följdsjukdomarna kan i sin tur leda till döden. Endast en tillräckligt hög vaccinationstäckning kan hålla mässlingen borta. Enligt Världshälsoorganisationen WHO borde vaccinationsgraden ligga på procent av befolkningen för att flockimmunitet ska uppnås. Stora regionala fluktuationer i den här procenten förekommer i dagens Finland, vilket ger befolkningen på dessa områden ett märkbart sämre skydd. Det finns personer som är medicinskt bevisat överkänsliga för vacciner p.g.a. allergi eller diverse immunsjukdomar, och som därför inte kan bli vaccinerade mot alla sjukdomar. Dessa personer har ett lägre individuellt skydd mot sjukdomar än vad den vaccinerade befolkningen har. De skyddas dock om t vaccinationstäckningen i deras omgivning är tillräckligt hög, så att flockimmuniteten skyddar dem med. Därmed är vaccinationer en samhällsfråga, inte enbart en individfråga. Det är oroväckande hur man i vissa regioner i ökande grad bortser från vaccinernas goda verkan, och att man i stället i allt större grad använder sig av alternativ medicin. Medvetenheten bör ökas och vaccinationer borde tas upp på ett bredare plan i hälsokunskapsundervisningen i skolan. På mödrarådgivningen bör man ordentligt förespråka vaccinationer inom det nationella vaccinationsprogrammet och se till att föräldrarna verkligen är medvetna om konsekvenserna av att inte låta vaccinera sitt barn.

51 Man bör införa en lagstiftning som begränsar alternativ medicin, på så vis att endast legitimerad sjukvårdspersonal har rätt att ha hand om vården för vissa sjukdomar. Utövare och försäljare av alternativ medicin ska registreras och deras verksamhet bör genomgå granskning. Man bör förbjuda minderåriga från användningen av vetenskapligt påvisat farliga alternativa vårdmetoder. Svensk Ungdom vill: att anmälan till socialskyddet görs då föräldrar motsätter sig att deras barn ges vaccinationer som hör till det nationella vaccinationsprogrammet (Rotavirus, Pneumokockvaccin, - fem-i-ett-vaccinet, MPR- vaccinet, influensavaccin (för riskgrupper), fyra-i-ett-vaccinet, HPV-vaccin samt påfyllningsdoser). att självrisken för sjukvårdskostnader, som t.ex för poliklinikbesök, är högre för ovaccinerade. att man i Finland inför en lag som begränsar skadlig alternativ medicin. att det blir straffbart för vårdnadshavare att utsätta sina barn för påvisat farliga alternativa vårdmetoder. Svensk Ungdom Christoffer Ingo Förbundsordförande Benjamin Ellenberg Förbundssekreterare Motionen behandlar ett ämne som varit framme i samhällsdiskussionen på senare tid. I Sverige har en lag mot kvacksalveri varit i kraft från 0-. Samma bestämmelser ingår nu i patientsäkerhetslagen. Den som inte har ett legitimerat yrke, oftast läkare, får inte behandla cancer, diabetes eller epilepsi och inte heller smittsamma sjukdomar som hiv och tuberkulos osv. I Finland har en liknande kvacksalverilag varit på tal, senast i samband med användningen av silvervatten som alternativ till medicin för barn. Två personer som hade ordinerat silvervatten åtalas för misshandel. Omsorgsminister Annika Saarikko är intresserad av att stifta en lag mot kvacksalveri men lät meddela i en kommentar till Yle (..) att Social- och hälsovårdsministeriet saknar resurser för att bereda lagen så här i slutet av regeringsperioden. Vad exakt en anmälan till de sociala myndigheterna skulle ha för betydelse för blir oklart i motionen. Eftersom ett lagstadgat vaccinationstvång inte föreligger finns det inte heller någon orsak att införa ett anmälningstvång till socialen. Att riskbeteende skulle leda till högre kostnad hör inte till de normala principerna för ett välfärdssamhälle. Enligt det av motionären anförda argumentet borde det logiskt sett innebära att också annat riskbeteende skulle bestraffas med högre vårdavgifter. En sådan politik har SFP inte drivit. De allra flesta blivande mammorna möter hälsovårdare och/eller barnmorskor på rådgivningarna både under sin graviditet och efteråt. Information om riskerna med att låta bli att vaccinera sina barn bör tydligt komma fram, inte bara frågan om man tänker vaccinera sitt barn. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att en kvacksalverilag införs i Finland och att det blir straffbart för vårdnadshavare att utsätta sina barn för påvisat farliga alternativa vårdmetoder. att information om vikten att vaccinera sitt barn, och riskerna att låta bli att vaccinera sitt barn, ges i samband med rådgivningsbesök. Skolning för SOTE/SOHÄ experter Regeringen har utarbetat en ny version av vårdvalslagen som avgavs till Riksdagen denna vecka. Vårdvalslagen innehåller fortfarande punkter som föranleder livlig debatt både där och hos andra instanser och bland förtroendevalda. Speciellt är mången bekymrad över att det verkar som om man med järnvilja vill få igenom hela reformen utan att explicit kunna redogöra för vad det hela har kostat, kommer att kosta och varifrån pengarna och expertisen skall tas, eller var det är allokerat euron och experter. Ej heller har det framgått till dags dato hur man ämnar förbättra samarbetet mellan de olika nivåerna av hälso- och sjukvården, dvs mellan primärvård och specialvård, mellan det offentliga och privata. Ej heller har det framgått hur man ämnar trygga patientens rätt till att snabbt få vård, att få rätt vård och att få vård på sitt modersmål, finska eller svenska eller tolkat på andra språk. Man talar om en inbesparing på miljarder på sikt. Jämfört med vad? Förverkligat när? Och framför allt förverkligat hur? Redan nu hör man de första varningsklockorna ringa högt visavi hur intensivvården kan nekas för patienter vid endel

52 sjukhus, enbart med läkarbeslut. Var är delaktigheten hos patienten/de anhöriga/ vårdteamet? Hur kan man etiskt eller moraliskt försvara ett dylikt beteende? Vad säger läkarnas löfte? Hur skall man ställa sig till att bli nekad vård för sig själv, ett barn eller en anhörig efter att hela sitt liv dyrt ha betalat skatt? Vi står inför verkligen stora och omfattande förändringar om man går in för att verkligen omfatta reformen. Inte bara i moraliskt-etiska och euromässiga frågor utan även helt konkreta frågor om varför man skall tvinga igenom en reform som man redan i detta nu ser att ytterligare kommer att försämra medborgarnas möjligheter till adekvat vård till ett hyfsat pris och som antagligen kommer att göra det hart när omöjligt för de svagaste i vårt samhälle att överhuvudtaget komma i åtnjutande av god vård. Under det föregående året, som var jubileumsåret för Finlands själständighet, 0 år, borde man ha kunnat ge våra veteraner och lottorna något i gengäld för vad de givit vårt land och var och en av oss och släktled efter släktled efter oss. Några värdepapper från statens digra portfölj allmänt för veteraner, räcker inte. Vi föreslår därför att SFP verkar för att: att speciellt veteranernas och lottornas och barnens status inom omsorgen prioriterars. att landskapsreformen inte förverkligas under nuvarande premisser. att sanningen bakom finansieringen av modellen utreds genast, även EU-aspekten. att man i god tid innan verställighet har skolat experterna, även på bägge språken. att man kan förvissa sig om tillräckligt med rätt utbildad personal, inte väktare. att man överväger ånyo den överdimensionerade, otrygga och onödiga IT-satsningen. Catherine Sid, SFP socialpolitiska utskottet John-Eric Sid, SFP kretsstyrelsen, Egentliga Finland Motionärerna är ute i en aktuell fråga. Regeringens social- och hälsovårdsreform är försedd med många, och stora brister som Svenska folkpartiet påpekat under hela processens lopp. Regeringen har satt som mål att reformen dels ska spara pengar och dels göra social- och hälsovården jämlikare för alla finländare. Det är uppenbart redan nu att någon ekonomisk inbesparing kan reformen inte innebära, snarare finns risken att man fördyrar systemet. Experter har likaså dömt ut möjligheterna att skapa en mera jämlik vård. Att regeringen fortsätter föra fram en reform som ingen verkar vilja ha och som uppenbarligen inte kommer i närheten av de målsättningar man själva satt upp, verkar helt galet. Det är ändå frågan om den största reformen i Finlands historia. De skrivelser i regeringsprogrammet om att reformen ska genomföras stegvis verkar nu vara bortglömda. Det minsta som kunde krävas nu är att regeringen väljer en stegvis reform, genom att först pröva reformen i något landskap och lära oss av det innan vi går vidare. Regeringen har valt att ignorera expertutlåtanden och valt att inte åtgärda de brister som kommit fram. Finland ska inte bygga upp ett system som går stick i stäv med experternas åsikter och därmed äventyra läget för alla, inte minst de svagaste och sjukaste finländarna. Reformen flyttar organiseringen av social- och hälsovården över till landskapen, något SFP konsekvent motsatt sig. Efter reformen ska kommunerna ha hand om den förbyggande vården, medan landskapen tar om hand om det som blir konsekvenserna av att kommunen inte sköter sin uppgift. Incentiven riskerar bli helt bakvända. Inom landskapen ska sedan vårdcentralerna sköta bashälsovården, men även här riskerar incentiv finnas att så fort som möjligt flytta över patienter till specialsjukvården för att dessa inte ska belasta vårdcentralens ekonomi längre. Regeringens modell har alltså stora brister när det gäller de grundläggande strukturerna. Även kostnadskalkylerna är uselt underbyggda. I och med reformen skapas ett invecklat ekonomiskt system där kommunerna blir förlorare. Landskapen blir dessutom starkt styrda av staten. Efter reformen finns det inte tillräckliga ekonomiska förutsättningar hos varken kommun eller landskap för att säkra verksamheten. De språkliga rättigheterna riskerar också lida i reformen. Regeringen medger till och med i lagförslaget att att möjligheterna för svenskspråkiga att påverka kan försämras! Det minsta man måste göra är att ändra förslaget om påverkansorgan för den språkliga minoriteten så att man istället inrättar språknämnder med tydlig uppgiftsbeskrivning. Regeringen skriver i sitt eget lagförslag att det är omöjligt att ge ett helt säkert svar på vilken karaktär det föreslagna valfrihetssystemet har med tanke på EU:s regler om statligt stöd. I förslaget

53 konstateras också att bland annat att det färska avgörandet (T-/) om systemet i Slovakien ökar risken för att Finlands valfrihetssystem kan tolkas vara åtminstone delvis ekonomiskt. Högsta förvaltningsdomstolen har också påpekat att det finns uppenbara risker att reformens valfrihetsmodell strider mot EU:s regler om statsstöd. Svenska folkpartiet har uppmanat regeringen att sända modellen till EU-kommissionen för granskning. Det vore ju verkligt beklämmande ifall regeringen utarbetat en modell som strider mot de regler Finland förbundit sig att följa, vilket skulle skapa en helt ohållbar situation. Regeringen har inte svarat på våra frågor om en hurudan riskanalys regeringen gjort när man valt att ignorerar denna risk. Den strama tidtabellen är också helt orimlig. Att tänka sig att ett landskapsval ska kunna ordnas redan i oktober är inte förenligt med god förvaltningssed. Europarådets rekommendationer om att det helst ska gå ett år från det att vallagstiftningen ändras till att ett val hålls har helt ignorerats av regeringen. Centerpartiets oro över att nästa regering väljer att rätta de brister det nuvarande förslagen innehåller verkar ligga bakom den ologiska takt man nu går fram i. Om man bortser från de brister gällande service som reformen har kan man också fråga sig vad som har hänt med tanken på en ansvarsfull ekonomisk politik? Hela botten faller ur regeringens finanspolitik i och med den här reformen. Reformen domineras av politiska ambitioner och prestigefrågor, det är uppenbart att man bortser från social- och hälsovårdsreformens ursprungliga målsättningar. Svenska folkpartiet anser att en reform av vårt social- och hälsovårdssystem behövs. SFP är också villigt att arbeta konstruktivt, också i opposition, för att en sådan ska kunna genomföras. Regeringens brist på samarbetsförmåga, och ovilja att lyssna till argument har ändå gjort det omöjligt att komma vidare. Partifullmäktiges förslag: Partistyrelsen föreslår att motionen anses besvarad med denna utredning. Slopa tvångssteriliseringen av transsexuella personer. I Finland idag byter ungefär 0 personer sitt kön per år. Dessa personer har valt att genomgå en invecklad process som sträcker sig på flera år. En process där individen blottar hela sitt liv för att kunna få möjligheten att genomgå ett könskorrigering. I Finland är en transsexuell person tvungen att genomgå en hel del psykiska tester för att kontrollera att personerna inte lider av någon psykiskt hinder. En person som i hela sitt liv känt en besvikelse på sin kropp och utvecklats i motsatt riktning mot hur personen känner sig. Är det en tung process att gå genom psykiska tester för att kunna bevisa att personen nog är frisk upplevelserna är verkliga. Det finns en känsla av att det behövs bevis för att en transsexuell person inte ska stämma någon ifall de ångrar sig i processen. Innan mediciner skrivs ut till en transsexuell person skall personen genom gå ett real life test. ett halvt år skall personen leva i sitt önskvärda kön. Utan att kroppen har förändrats. Mår personen bra och har klarat av ett real life test får personen de läkemedel som en transsexuell person behöver för att få de fysiska förändringarna för att personen ska kunna uppleva sig själv som hel. Min partner genomgick ett könsbyte. Jag känner att jag måste berätta det. Jag vet ur det går till när någon får utskrivet hormoner. Jag håller också på att utbilda mig till sjuksköterska jag vet att man inte får ljuga till sina patienter. Vi blev informerade om att för att kunna genomgå ett helt könskorrigering måste man vara steril. För att kunna söka ett namnbyte och förändra signumet måste man först fått ett intyg på att man är steril. När dagen kom att vi skulle få utskriva läkemedel. Frågade en sjuksköterska om det finns rädslor som min partner upplevde. Hon svarade att hon upplevde att hon var rädd att tappa håret. Sjuksköterskan blev glad och berättade att hon hade ett läkemedel som gjorde att håret hölls på huvudet. Läkemedlet som sjuksköterskan skrev ut till min partner fungerade inte på hårets rötter. Utan gjorde så att min partners spermier utvecklades utan svans. Kan alltså inte simma och blir därmed steril. Vi litade på vården vi fick och läste inte genom bipacksedeln på ett läkemedel som skulle stimulera hårrötterna. Förrän några veckor senare när sterilitets intyget ramlade ner i postlådan. Vi ringde till min partners läkare i Helsingfors som bara kunde beklaga den behandling min partner fått. Lögnen var en förutsättning för att steriliseringen skulle bli möjlig. Vi fick en förklaring på att Finland inte vill att den sjuka genen skall gå vidare.

54 I Sverige avskaffades steriliseringskravet. Efter det har det gjorts en markant ökning av antalet personer som vågar genomgå en könskorrigering. Därför föreslår jag att SFP arbetar för: att tvångssteriliseringen vid könsbyte avskaffas. Camilla Wiklund Partidagen har behandlat frågan om tvångssterilisering år och. Partiets linje i frågan är alltså klar SFP arbetar för att kravet på tvångssterilisering avskaffas. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har upprepade gånger rekommenderat att medlemsländerna borde avskaffa sterilisering som villkor för fastställande av en transkönad persons könstillhörighet. Även Amnesty International har påpekat att Finlands lagstiftning innehåller krav som kränker mänskliga rättigheter. Tvångssterilisering är ett allvarligt ingrepp i ens kroppsliga integritet som är en grundläggande mänsklig rättighet, vilket motionären även konstaterar. SFP har både i regeringsställning och i opposition lyft upp frågan och fortsätter arbetet för att mänskliga rättigheter ska gälla för alla. Partifullmäktige föreslår att SFP fortsättningsvis arbetar för att: att translagen ändras så att den inte bryter mot mänskliga rättigheter att det juridiska och medicinska könet regleras separat i lagstiftningen. Utöka möjligheten till regelbunden screening av bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer i Finland. Årligen insjuknar omkring 00 kvinnor i Finland i denna sjukdom. Mammografi är en typ av röntgenundersökning av brösten för att upptäcka tumörer och cystor i ett tidigt skede. Screeningen efter bröstcancer har vetenskapligt bevisats reducera risken för dödlighet i bröstcancer med upp till % bland dem som blir undersökta. I Finland ordnar kommunerna vartannat år en avgiftsfri screening av brösten för kvinnor i åldern år. Kallelsen skickas till kvinnans hemadress. År 0 höjdes åldern för screeningen till år, eftersom kvinnornas medellivslängd då hade stigit till drygt år. Idag är den förväntade livslängden för kvinnor i Finland år. Dessutom är det vetenskapligt bevisat att risken för bröstcancer ökar redan efter att kvinnan har fyllt år. Det gör att också den undre åldersgränsen för screeningen på år borde ses över. I jämförelse kan man notera att hälsovården i Sverige erbjuder mammografi vartannat år för kvinnor i ålder till, ett åldersintervall som kunde vara optimalt också i Finland. Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP:s riksdagsledamöter verkar för: att åldersintervallen för avgiftsfri bröstcancerscreening ändras från nuvarande - år till - år. att man i högre grad utnyttjar ultraljud. att kvinnor i skolhälsovården och studenthälsan lär sig att undersöka och känna sina bröst. Svenska Kvinnoförbundet Anna Jungner-Nordgren Svenska Kvinnoförbundets ordförande Agneta Udd-Saarela generalsekreterare Mammografi är den viktigaste metoden för att diagnostisera, bedöma och följa upp bröstcancer. Ultraljudsundersökningar kompletterar övrig undersökning. För att kunna upptäcka bröstcancer i tid är det också av betydelse att kvinnor regelbundet undersöker sina bröst. Trots de nackdelar som förknippas med screening medför den ändå många positiva följder för kvinnor i och med att bröstcancerfallen kan hittas i ett tidigt skede och dödligheten inom bröstcancerfall har minskat. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att åldersintervallen för avgiftsfri bröstcancerscreening ändras till - år. att man i högre grad utnyttjar ultraljud i bröstcancerscreening. att kvinnor som besöker skolhälsovården och studenthälsan lär sig att undersöka och känna sina bröst. Nuuskan myyntikiellon haitat suuremmat kuin hyödyt Tiedän että asia on nostettu esille useasti, näen kuitenkin tarpeelliseksi jatkaa keskustelua. Ti-

55 lanne kun on edelleen ongelmallinen kuten kaikki tiedämme. On viitteitä siltä että ongelma on kasvanut vuosi vuodelta. RKP oli oikeassa varoittaesaan pimeän kaupan kasvamisesta myyntikiellon tullessa voimaan. Maahantuonti rajoituksista huolimatta, nuuska kauppa rehottaa jopa täällä keski-suomessa, josta on pitkä matka molemmille rajoille. Mielestäni tämäkin kertoo jotain ongelman laajuudesta. Tuonti rajoitukset ovat myös johtaneet siihen että suomessa käytettävä nuuska on vahvempaa kuin ruotsalaisten käyttämä, kuten Lennart Melander; tuotanto vastaava Oden s Snus totea YLE:n MOT ohjelmassa (Nuuskan julkea salakauppa esitetty..) Saatavuuden rajoittaminen on siis johtanut siihen että käytetään vahvempaa nuuskaa, mikä saattaa hankaloittaa nuuskaamisen lopettamista. Tätä on hankala korjata sillä kuluttaja toimii rationaalisesti, kun saa tuoda rajoitetun määrän on järkevää tuoda sitä vahvinta niissä tapauksissa, joissa henkilöt harrastaa maahantuontia omiin tarpeisiinsa lain puitteissa. Huolta herättää tietenkin myös mahdollinen nuuskan käyttö alaikäisten keskuudessa kun kukaan ei valvo myyntiä. Myös nuuskan mahdolliset kytkökset järjestäytyneeseen rikollisuuteen tulisi ottaa tosissaan. Katson tarpeelliseksi että RKP pitää asiaa esillä ja pyrkii pitkällä tähtäimellä poistamaan nuuskan myyntiä koskevan kiellon, sillä nuuskaaminen saadaan loppumaan ainoastaan valistamalla eikä kieltämällä myyntiä, kuten viimeistään tässä vaiheessa on ilmeistä. Allekirjoitettu ehdottaa: että RKP pyrkii poistamaan nuuskaa koskevat kiellot neuvottelemalla Suomelle oman poikkeus luvan EU.ssa. Markus Honkonen Motionären har helt rätt i att frågan om snuset i Finland med jämna mellanrum dyker upp. Det finns en stark tradition av snusande i Finland och en lång historia av både tillverkning och användning av snus. SFP har alltid arbetat för att lagar och förbud skall vara motiverade och tydliga. När det gäller tobaksprodukter är situationen ändå besvärlig då cigaretter tillåts medan snus är förbjudet. I Svenska folkpartiets valprogram inför valet till Europaparlamentet konstaterade vi att frågan om snuset borde få avgöras i Finland och inte av EU. Frågan är ändå tvetydig, eftersom vi ingalunda vill uppmuntra till användandet av tobaksprodukter. Problemet med det nuvarande snusförbudet är ändå att det inte minskat på snusandet i Finland, men däremot skapat en marknad som finns i en gråzon där privat import onekligen leder till att man också förser vänner och bekanta med snus. Det är svårt att förstå varför en produkt som upplevs som mindre farlig än cigaretter, ska vara förbjuden medan cigaretter säljs i varje butik. En rökare som istället snusar skadar inte sin omgivning då problemen med passiv rökning försvinner. Argument för att upphäva snusförbudet finns. Både för individen och för samhället är det bättre att inte använda sig av tobaksprodukter, och vi arbetar givetvis för att ingen ska bli beroende av tobaksprodukter och de som är det skall kunna sluta. Snuset är ändå ingen ny produkt, det har snusats i Finland i alla fall sedan 00-talet. Vi borde kunna få in skatteintäkter på försäljningen av snus och använda pengarna till att täcka de kostnader som användningen av snus förorsakar. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att Finland får ett undantag när det gäller snusförsäljning i EU att användningen av tobaksprodukter minskar. Förändra alterneringsledigheterna till ett effektivt system som leder arbetslösa in i arbetslivet Systemet med alterneringsledighet har varit i bruk i Finland i över år och lika länge har bruket varit mycket omdebatterat och kontroversiellt. Några nationalekonomer har t.om ifrågasatt existensen för hela alterneringsledigheten. Ett av kritikernas huvudargument har varit att alterneringsledigheterna inte har lyckats förlänga arbetskarriärerna, varför de anser att den samhällsekonomiska nyttan av systemet varit diskutabel. Kanske så att människorna har av fullt hjärta njutit av sina alterneringsledigheter, de har t.ex. lärt sig ett nytt språk eller byggt en bastu till sommarstugan eller företagit sig andra projekt, men trots det stannar de inte en längre tid kvar i arbetslivet. Det här i sin tur innebär att den tidsperiod då staten erhåller skatt på arbets-

56 inkomster blir kortare varför systemet med alterneringsledigheter är ur statsmaktens synvinkel ett lite dyrt system Ett flertal förändringar i alterneringssystemet har gjorts under årens lopp. De senaste förändringarna har gjorts under regeringen Sipiläs tid då man år förkortade den maximala alterneringsledigheten från 0 dagar till 0 dagar och samtidigt sänktes ersättningen för personer på alterneringsledighet så att ersättningen motsvarar 0 % av arbetslöshetsdagpenningens storlek. Även kraven skärptes, tidigare räckte det med år i arbetslivet för att kunna ansöka om alterneringsledighet medan det numera krävs år. Med alla dessa förändringar räknade regeringen med att kunna spara ca miljoner euro på årsnivå. Dock anser jag att regeringen Sipiläs metod att förändra alterneringsledigheterna har varit synnerligen fantasilös och stollig. Man har försökt begränsa användningen av alterneringsledigheter för att på det sättet minimera kostnaderna. Med osthyveln har man från systemets alla håll och kanter skurit några skivor och på det sättet begränsat möjligheterna att använda sig av alterneringsledigheter. Ett alternativt sätt och en mer intelligent metod vore att höja prestationskraven för alterneringsledigheterna dvs. systemet får kosta men då skall det även kunna uppvisa klara resultat. Om systemet leder till att det för arbetslösa öppnas en ny rutt in i arbetslivet och om flödet genom den nya rutten är tillräckligt stor, då är kostnaderna värda sitt pris. Likaså kunde man även tänka sig att personer som varit på alterneringsledighet kunde gå i pension en smula senare dvs. pensionsåldern stiger en aning. Personligen anser jag att det här är ett mycket rimligt krav, om t.ex. en människa varit ett år på alterneringsledighet, varför kan hon då inte gå i pension sex månader senare? Ett mycket enkelt sätt att förbättra alterneringssystemets prestationer är att ställa klara resultatmål, t.ex. fördubbla prestationskravet så att istället för en arbetslös skall arbetsgivaren anställa två arbetslösa som vikarier för alterneringsledigheten. Kanske det här är ett hårt krav men då är i varje fall kostnaderna definitivt värda sitt pris. Jag anser att det är mycket klokare att höja på prestationskravet än att bara med osthyveln skära ned på kostnadskakan. Likaså anser jag att unga personer som just avslutat sina yrkes- eller högskolestudier skall i alterneringssystemet jämställas med arbetslösa, vilket innebär att de unga inte först behöver registrera sig som arbetslösa före de efter en viss tid kan anställas som vikarier för en alterneringsledighet. De långtidsarbetslösa får inte heller glömmas bort och ur sysselsättningsperspektiv är de en svår och utmanande grupp. För deras del bör prestationskravet vara lägre och då räcker det med en långtidsarbetslös som anställs som vikarie för varje person som skall ut på alterneringsledighet. Det talas i Finland mycket om behovet av att förlänga arbetskarriärerna så att den genomsnittliga åldern när folk går i pension blir högre. Naturligtvis kräver det här en mängd olika åtgärder som t.ex. flexiblare arbetstider, bättre möjligheter att göra distansarbete, ett bättre ledarskap i organisationernas skötsel av sina personalärenden, men även ett fungerande system för alterneringsledigheter hör hit. Likaså är den mängd människor som i förtid från arbetslivet har slussats vidare in i arbetsoförmögenhetspension förbluffande stor, deras antal lär i detta nu uppgå till hela personer (Tanja Parvikoski, examensarbete ). Ett beskrivande exempel är att inom kommunala sektorn är den normala pensionsåldern i genomsnitt, år medan genomsnittliga pensionsåldern för dem som klassificerats som arbetsoförmögna är endast, år. Även på detta område kunde alterneringsledigheterna spela en positiv och förebyggande roll. Framtidens arbetsmarknad kommer inte att se ut som den gör idag. Därför behövs också förändringar i all lagstiftning gällande arbetsförhållanden och pensionsålder för att vi i Finland skall lyckas förlänga arbetskarriärerna och uppnå en högre sysselsättningsgrad. Därför föreslår jag att SFP:s riksdagsledamöter och övriga funktionärer i riksdagen arbetar för en förändring av lagen om alterneringsledigheten så: att förutsättningen för beviljandet av alterneringsledighet är att arbetsgivaren som vikarie för samma tidsperiod anställer antingen en långtidsarbetslös (= arbetslös i över två år) eller sedan två personer som varit arbetslösa i över tre månader. Likaså skall ersättningen för vikarierna under de första 0 dagarna vara en praktikantlön som motsvarar 0 % av den normala lönen medan vikarielönen mellan - dagarna vore 0% av den vanliga lönen.

57 att personer som är under år och som nyligen avlagt yrkes- eller högskoleexamen jämställs i alterneringssystemet med de som varit arbetslösa i över tre månader. Detta betyder att arbetsgivaren som vikarier kan anställa t.ex. två- åringar som just avslutat sina studier eller alternativt en arbetslös och en ung människa som slutfört sin utbildning. att den beviljade ledigheten varar i minst 0 dagar och högst dagar och är kontinuerlig i en följd. att ersättningen åt den som beviljas alterneringsledighet skall vara % av arbetslöshetsdagpenningens storlek. att personer som sammanlagt har minst en års arbetshistoria i Finland eller i övriga EES-/ EU- området har rätt att ansöka om alterneringsledighet. att pensionsåldern för personer som tagit ut en alterneringsledighet höjs med hälften av den tid som ledigheten varat. Johan Holmberg SFP i Stor-Hagalund Som motionären påpekar så ger alterneringsledighet en arbetstagare möjlighet till en längre ledighet som de kan använda på önskvärt sätt. Systemet är ett arrangemang där befrias från arbetsuppgifterna och arbetsgivaren förbinder sig att anställa en arbetslös arbetssökande vid arbetskraftsbyrån för motsvarande tid. Arbetskrafts- och arbetarskyddsmyndigheterna övervakar tillsammans att lagen om alterneringsledighet följs. Arbets- och näringsbyrån ger igen ett utlåtande om förutsättningarna för alterneringsersättning. Systemet med alterneringsledigheter har väckt diskussion under en längre tid. Systemet har använts flitigt, och det är uppenbart att alla gånger har det inte skett helt i enlighet med det ursprungliga syftet, som till en del handlade om att sysselsätta en arbetslös under tiden arbetstagaren är alterneringsledig. Helsingin sanomats utredning från år visade att två tredjedelar av de som vikarierade en person på alterneringsledighet varit registrerad som arbetslös mindre än två veckor innan alterneringsvikariatet inleddes. Den andra sidan, som handlar om att den alterneringslediga ska orka upp till den lagstadgade pensionsåldern kan ändå inte åsidosättas, och det är svårt att avgöra hur många som pga sin alterneringsledighet har orkat längre än annars hade varit fallet. Motionärens önskan om att en alterneringsledighet skulle förlänga arbetskarriären och flytta fram pensionsåldern är intressant, men skulle antagligen påverka intresset för alterneringsledighet. Efter att villkoren för alterneringsledighet blev stängare år har ändå intresset minskat betydligt. Systemet har ändå många fördelar och det är på sin plats att det reformeras för att bättre motsvara dagens behov. Motionären har gjort ett gediget arbete med sin modell, och mycket av den modellen kan utgöra grunden när ett förnyande sker. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att förutsättningen för beviljandet av alterneringsledighet är att arbetsgivaren som vikarie för samma tidsperiod anställer antingen en långtidsarbetslös eller sedan två personer som varit arbetslösa i över tre månader. att personer som är under år och som nyligen avlagt yrkes- eller högskoleexamen jämställs i alterneringssystemet med de som varit arbetslösa i över tre månader. Detta betyder att arbetsgivaren som vikarier kan anställa t.ex. två unga som just avslutat sina studier eller alternativt en arbetslös och en ung människa som slutfört sin utbildning. att personer som sammanlagt har minst en års arbetshistoria i Finland eller i övriga EES-/ EU-området har rätt att ansöka om alterneringsledighet. Förebyggande av sexuellt utnyttjande av barn Enligt Statistikcentralens uppgifter framkommer att antalet fall av sexuellt utnyttjade barn årligen ligger mellan och fall i Finland. Siffrorna må se något olika ut från år till år, men pekar på samma sak att sexuella övergrepp på barn är ett stort problem. Liksom all annan brottsstatistik är mörkertalet sannolikt stort. Varje fall av utnyttjande är ett för mycket. Sexuella övergrepp är en traumatiserande upplevelse för barnet, och traumat påverkar människan genom hela livet. FN:s barnrättskommitté utgår från det grundläggande antagandet att Inget våld mot barn är motiverat och allt våld mot barn kan förebyggas. Barnens vardag i våra finländska hem ser väl-

58 digt olika ut. Vissa barn vårdas hemma, andra barn vårdas på dagis. Det förbyggande arbetet bör därför omfatta alla de institutioner som på något sätt kommer i kontakt med barn och unga: rådgivningen, familjearbetet, socialvården, kommunens daghem, förskolor, skolor, församlingarna, dagklubbarna, föreningarna m.fl. Undertecknade vill: att SFP arbetar för att det ska bli obligatoriskt i alla kommuner att utarbeta en plan för förebyggande av sexuellt utnyttjande av barn. Johanna Holmäng, Pedersöre Åsa Björkman, Larsmo Motionärerna är ute i ett synnerligen angeläget ärende. Att skydda barn mot övergrepp av olika slag är en av samhällets grundläggande uppgifter. FN:n barnrättskommitté som motionärerna hänvisar till består av delegater vilka utses av de länder som undertecknat FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). I Finland har konventionen gällt som lag sedan år. Finland har alltså förbundit sig att följa konventionen till punkt och pricka. Artikel i barnkonventionen säger tydligt att Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp och artikel slår fast att Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål ska konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder Trots att Finland förbundit sig till dessa åtgärder ser statistiken dyster ut, precis som motionärerna konstaterar. Trenden är såtillvida den rätta att antalet fall minskat, men då fall kommit till polisens kännedom år är det givetvis inte på något sätt acceptabelt. Det handlar alltså i medeltal om över barn varje dag. Det är alltså lätt att hålla med motionärerna att problemen måste tas på ett ännu större allvar i vårt samhälle. Det att kommunerna skulle åläggas att utarbeta en plan för förebyggande av sexuellt utnyttjande av barn, skulle givetvis inte garantera något, men vara ett steg i rätt riktning och en viktig signas om att frågan tas på allvar. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att alla kommuner åläggs utarbeta en plan för förebyggande av sexuellt utnyttjande av barn. Sex ska vara frivilligt Medlemmarna av riksdagens kvinnonätverk, med stöd av Kvinnoorganisationernas centralförbund, har tagit initiativ till en lagmotion som innebär ett införande av samtycke i sexualbrottslagen kap mom. Signalen är att sex utan samtycke är brottsligt. Samtycket måste inte vara verbalt, utan kan även uttryckas på annat sätt, enligt professor Johanna Niemi från Turun Yliopisto. Inom den internationella rätten har man under senare år poängterat att frånvaron av samtycke vid samlag bör vara straffbart. Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har år 0 konstaterat att samlag utan samtycke är detsamma som våldtäkt. Internationella organisationer har upprepade gånger uppmanat Finland att ändra sin sexualbrottslagstiftning. Bland annat Amnesty Finland och FN:s CE- DAW-kommitté (Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women) uppmanar Finland att ändra på lagstiftningen så att våld inte är det centrala kriteriet i en våldtäkt. Utöver detta förpliktigar Istanbulkonventionen Finland att granska kännetecknen för våldtäkt. I och med kampanjerna Metoo och Dammenbrister, som aktualiserade sexuella trakasserier och övergrepp, blev det uppenbart att vår lagstiftning gällande våldtäkt bör uppdateras. Endast en bråkdel av sexbrottsfallen anmäls, det är svårt för offret att bevisa att en våldtäkt har skett och fällande domar är sällsynta. Att samlag kräver samtycke borde vara en självklarhet, men för tillfället släpar vår lagstiftning efter när det kommer till strafflagen vid sexualbrott. För tillfället måste det finnas tecken på våld och det räcker inte med att offret har sagt nej eller gjort motstånd. Den nuvarande lagstiftningen ökar på mörkertalet när det gäller våldtäkter, eftersom offren låter bli att anmäla våldtäkt då de tvivlar på sin chans att lyckas i rättsprocessen. Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliserades först år i Finland. I Finland år är vi mogna för en uppdaterad lagstiftning, som följer det moderna samhällets syn på personlig integritet och mänskliga rättigheter. Vi skulle vara i gott

59 sällskap tillsammans med bland annat Tyskland, Kanada, Storbritannien, Kalifornien, Irland, Belgien och Sydafrika. För tillfället har individen ett svagt skydd av strafflagen mot våldtäkt. Individens skydd bör förbättras samlag utan samtycke är våldtäkt och ska straffas som sådant, därför föreslår vi att partiet som helhet stöder och prioriterar lagförslaget. För ett liberalt folkparti är detta också i enlighet med vår ideologi. Därför vill vi att Svenska folkpartiet arbetar för: att det lagförslag som inlämnats av riksdagens kvinnonätverk får stöd av våra förtroendevalda. att sexualbrottslagstiftningen ändras så att den bygger på samtycke. att frånvaron av samtycke är en grundläggande definition för våldtäkt i brottslagen. att SFP ger hög prioritet åt arbete för ändring av sexualbrottslagen. SFP i Centrum Runa Ismark Rekvisitet för våldtäkt i strafflagen är följande: Den som genom våld på person eller med hot om sådant våld tvingar någon till samlag ska för våldtäkt dömas till fängelse i minst ett och högst sex år. För våldtäkt ska också den dömas som genom att utnyttja att någon till följd av medvetslöshet, sjukdom, funktionsnedsättning, rädsla eller något annat hjälplöst tillstånd inte kan försvara sig eller förmår utforma eller uttrycka sin vilja, har samlag med honom eller henne. Motionärens förslag är motiverat. Det finns skäl att uppdatera den nuvarande lagstiftningen. Sex och sexuellt umgänge ska basera sig på samtycke. För tillfället förutsätter inte strafflagen att det måste finnas samtycke för att ha sex. Det är dags att vi får en lag som tydligt signalerar var gränsen går för vad som är våldtäkt finns det inte samtycke är det våldtäkt. Såsom motionären beskriver har behovet att ändra vår inhemska lagstiftning också påtalats internationellt. Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har konstaterat att ett samlag utan samtycke är våldtäkt. FN:s CEDAW-kommitté har uppmanat Finland att ändra på sin lagstiftning så att våld inte är det centrala kriteriet i en våldtäkt. Också Istanbulkonventionen förpliktar Finland att granska kännetecknen för våldtäkt. Anmärkningsvärt är också att uppskattningsvis hela 0 procent av alla våldtäkter inte anmäls. Många låter ofta bli att anmäla, på grund av att processen är så tung för offret och då utgången i rättsprocessen är så osäker. En lagändring skulle sätta fokus på bristen på samtycke och klart signalera att det är just där gränsen går. SFP har enligt partidagsbeslutet senaste år arbetat för att en samtyckeslag stiftas och det finns en motion om en samtyckeslag under behandling i riksdagen. Riksdagens plenum behandlar frågan under den närmaste tiden. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att sexualbrottslagstiftningen ändras så att den bygger på samtycke. att frånvaron av samtycke är en grundläggande definition för våldtäkt i strafflagen. Våld i nära relationer Lagen om besöksförbud stiftades. Besöksförbud kan sökas av den som känner sig hotad eller trakasserad. Typiska fall är makes/makas eller sambos våldsamma beteende, eller före detta makes/makas beteende eller där ett myndigt barn trakasserar sina föräldrar. De flesta som söker besöksförbud är kvinnor utsatta för våld i nära parrelationer. I Finland ligger huvudansvaret på den som utsätts för hot och våld. Bevisbördan ligger också på den som ansöker om besöksförbud. Åklagar-, polis- och socialmyndigheter kan också ansöka om besöksförbud men det sker sällan. Efter att besöksförbudet utfärdats är det offret som i huvudsak skall se till att det följs och anmäla om överträdelser till polisen. Det finns exempel på fall där misshandel, dödshot, besök på skyddshem, barnskyddsanmälningar o.s.v. inte räckt till för att få besöksförbud godkänt av tingsrätten. Möjligheten att få besöksförbud varierar i olika delar av landet. Uppgifter finns om att endast varannan ansökan leder till besöksförbud. I vissa regioner förfaller största delen av ansökningarna. Årligen överträds dessutom besöksförbuden ungefär tusen gånger. Ansökan om besöksförbud skall helst vara mycket detaljerad med läkarintyg, sjukjournaler, socialmyndigheternas registreringar, skyddshemmets registreringar, brev, hotfulla e-postmeddelanden och sms, registrerade samtal, vittnen o.s.v. Frågan uppstår hur en kvinna som utsätts för våld i hemmet skall orka göra allt detta, om chansen att få besöksförbud dessutom är liten. Förutom eventuella rättegångskostnader debiteras från och

60 med en avgift på 0 euro för en ansökan om besöksförbud. Avgiften debiteras endast ifall ansökan förkastas, vilket som ovan konstaterats är vanligt. Inkomster och förmögenhet kan inverka på om man får offentlig rättshjälp för avgiften. Allt fler fall av våld i nära relationer går nuförtiden till förlikning. Det kan vara mycket problematiskt då det finns en stor risk att våldet fortsätter. En undersökning gjord vid Helsingfors universitet visar att antalet fall som gått till förlikning har fördubblats sedan. År gick 0 fall till förlikning. Parterna är sällan jämbördiga då det handlar om våld i nära relationer. Förlikning borde därför undvikas i dylika situationer. Institutet för hälsa och välfärd håller på med en utredning om vilka kriterier som används för att våldsfall i nära relationer skall kunna sändas till förlikning. Den ska bli klar under våren. Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP verkar för: att följa med utvecklingen gällande förlikning i våld i nära relationer att följa med utvecklingen angående besöksförbud. att definiera och avlägsna eventuella hinder för sökande av besöksförbud. Svenska Kvinnoförbundet Anna Jungner-Nordgren Svenska Kvinnoförbundets ordförande Agneta Udd-Saarela generalsekreterare Antalet fall av våd i nära relationer i vårt land är högt också i en internationell jämförelse. Att motarbeta våld mot kvinnor är en fråga Svenska folkpartiet aktivt lyft på olika nivåer. Offren är kvinnor i ca 0 % av fallen. Våld mot kvinnor är en fråga som måste få högre prioritet i vårt samhälle när man diskuterar säkerhet, trygghet eller allokering av resurser för att hindra våldet och hjälpa offer. Lagen om besöksförbud fungerar i sin nuvarande form inte som den ska. Den bevisbörda som krävs för att få ett besöksförbund i domstol är så stor att antalet berättigade fall som förkastas är för många. En grundläggande egenskap i en rättsstat är att se till att oskyldiga inte döms, i fall som gäller besöksförbud är det ändå ofta den svagare parten, den som söker ett besöksförbud, som drabbas. Flera av ärendena dras dessutom tillbaka, vilket kan anses vara kännetecknande i frågor där långtgående maktutövande och kontroll samt känslomässig bundenhet är centrala inte att ärendena skulle sakna grund. Systemet med medling är ett viktigt komplement till domstolsförfarande i vårt land. Det finns en god tanke i att tillsammans med en neutral part medla sig fram till en förlikning. I Finland utesluts inga brott kategoriskt från medlingsförfarandet. Man kan alltså också använda sig av medling också i fall av våld i nära relation. Det är ändå inte ändamålsenligt att använda sig av medling i alla fall, det stora antalet som i Finland går till förlikning överraskar eftersom förfarandet knappast alltid ligger i offrets intresse. De kostnader en rättegång innebär är också problematiska i många fall precis som motionärerna lyfter fram. Det att kostnaderna finns för att undvika ogrundade åtal är en sak, det borde inte hindra legitima fall att gå vidare. Institutet för Hälsa och välfärd har ett EU finansierat projekt på gång där målsättningen bland annat är att öka kunnandet om våld i nära relationer och förse myndigheter större sakkunskap. Man strävar också efter att öka kunskapen och förståelsen för fenomenet samt öka kunskapen om skyddshemmen hos medborgarna. Projektet pågår till augusti då man har skapat ett elektroniskt, webbaserat utbildningspaket för poliser, socialoch hälsovårdens experter på våld i nära relationer och våld mot kvinnor. Paketet hjälper berörda parter att identifiera och ingripa, och att styra rätt sorts åtgärder till rätta personer. En bred informationskampanj ska komplettera arbetet. Det är positivt att frågan hålls på agendan, och vi välkomnar både projektet och tar till oss eventuella relevanta rekommendationer. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att följa med utvecklingen gällande förlikning i våld i nära relationer att följa med utvecklingen angående besöksförbud. att definiera och avlägsna eventuella hinder för sökande av besöksförbud. Ökade resurser till utbildning om hedersrelaterat våld Hedersrelaterat våld och förtryck sker för att försvara hedern inom familjen, i släkten eller i en annan gemenskap. Våldet som kan vara både fysiskt och/eller psykiskt är starkt könsbundet. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män. Hedersrelaterat våld brukar vanligen handla om att familjen, släkten eller gemenskapen upplever att deras he- 0

61 der kränkts eller är rädda för att den kan komma att kränkas. Familjen försöker då återställa eller upprätthålla hedern med våld inför andra släktmedlemmar, som själva deltar i våldet eller stöder bruket av hedersrelaterat våld. Den finska lagen förbjuder alla typer av våld eller hot om våld oberoende av offrets eller förövarens kultur. Hedersvåldet har dock ökat i Finland och organisationen Monika-Naiset ry, som arbetar med integreringen av invandrarkvinnor och upprätthåller ett skyddshem, rapporterar att de tar emot allt fler kvinnor som flyr just hedersrelaterat våld. Samtidigt visar Förbundet för Mänskliga rättigheters rapport från att myndigheterna inte har den kunskap som behövs för att bemöta och förhindra denna typ av våld. Det hedersrelaterade våldet är inget nytt fenomen i Finland. Redan gjorde inrikesministeriet upp en utbildningsplan med förteckning över de myndigheter som borde utbildas i att känna igen och förhindra hedersrelaterat våld. På listan fanns allt från polisen och skolorna till församlingarna och olika organisationer inom tredje sektorn. Utbildningsplanen fastställde att social och hälsovårdsministeriet ska ansvara för utbildningen. I praktiken blev planen bara ett dokument med fina förslag. Föga har gjorts efter detta. Det är hög tid att Finland tar det hedersrelaterade våldet på allvar och satsar resurser på att ordentligt utbilda speciellt de myndigheter som först kommer i kontakt med offren d.v.s. skolorna, polisen, social- och hälsovårdsmyndigheterna och olika myndigheter som arbetar med invandrares integrering i det finländska samhället. Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP verkar för: att i enlighet med Inrikesministeriets utbildningsplan kring hedersrelaterat våld budgetera tillräckliga resurser för utbildningen av personal vid skolorna, inom polisen och social- och hälsovården samt olika myndigheter som arbetar med integrering av invandrare. att man i kommunen speciellt satsar resurser (både personella och kunskapsmässiga) på att stärka familjerådgivning till familjer av invandrar bakgrund. Svenska Kvinnoförbundet Anna Jungner-Nordgren Svenska Kvinnoförbundets ordförande Agneta Udd-Saarela generalsekreterare Hedersrelaterat våld är, som motionärerna påpekar, inget nytt i Finland. Med en ökad inflyttning av personer från kulturer där hedersrelaterat våld är vanligt har det blivit mer och mer uppmärksammat. Arbete mot denna form av sker t.ex. i Sverige i stor skala, och många uppmärksammade fall i medierna har väckt allmänhetens intresse för fenomenet och det viktiga i att motarbeta detta våld, precis som all annan form av förtryck som sker inom familjen. Svenska folkpartiet har konsekvent arbetat för en ökad resursering för skyddshemmen, och föreslog i senaste skuggbudget att nya skyddshem skulle grundas. Skyddshemmen spelar en viktig roll även när det gäller att skydda individer drabbade av hedersrelaterat våld, även om det givetvis inte räcker. Myndigheterna har gjort försök att förbättra situationen. Motionärerna nämner den utbildningsplan som inrikesministeriet tog fram år, där en mängd åtgärdsförslag presenterades. Förbundet för mänskliga rättigheter har också haft ett projekt sedan år, Kitke!, som strävar till att förebygga hedersrelaterat våld. Även efter det har åtgärder vidtagits på olika nivåer, men det är alldeles klart att arbetet måste fortsätta än mer intensivt i takt eftersom problemen ingalunda försvunnit. Eftersom det är påvisat att våra myndigheter fortfarande saknar de verktyg och de resurser som krävs är det motvierat att stöda motionärernas förslag. Förslagen hänvisar både till åtgärder som behöver ske på nationell nivå via riksdagens, och regeringens arbete, och till åtgärder som bör ske på kommunal nivå där familjerådgivningarna är i central roll. Regeringens förslag till social- och hälsovårdsreform riskerar förändra situationen då socialvården skulle övertas av de nya landskapen, men det förändrar givetvis inte det faktum att problemen måste åtgärdas. Partistyrelsen föreslår att SFP arbetar för: att i enlighet med Inrikesministeriets utbildningsplan kring hedersrelaterat våld budgetera tillräckliga resurser för utbildningen av personal vid skolorna, inom polisen och social- och hälsovården samt olika myndigheter som arbetar med integrering av invandrare. att familjerådgivningen aktivt arbetar med frågan om hedersrelaterat våld.

62 Beredningsutskott Well-being of Elderly Immigrants The latest available statistics indicates that out of total population (,) of Finland, are of foreign background and the trend of foreign background population has been increasing rapidly since since. According to the statistics, 0% of the foreign background population consists of Russian, Estonian, Swedish and Somalis. Governmental bodies and the other non-governmental organizations have been trying to address their needs to a great extend as they are the biggest minorities in Finland but there is still a lot of room for improvement. Apart from these biggest minorities, there are still about % of minority population from various other backgrounds, whose needs are yet to be identified and addressed. The age demography of the immigrant population is still young, with majority of population being under years but it will be very different in - years time. This motion focuses at the wellness of elderly immigrants from of the other foreign background than of the biggest minorities. The most common aspect which the elderly people associated with quality of life is good physical and mental health. Physical health probably is easier for the elderly person to see on their own but mental health (especially loneliness) becomes a real challenge in their aging process. From an immigrant s perspective, loneliness aspect and sense of belonging become a real problem because their family might be living abroad or far away from their home. Connection to the people who share their ethnic background is very important, because it helps the elderly immigrants to reminiscence their cultural roots and to uphold their feeling that they are not alone in the foreign country. Despite of that, connections to native population are also important as interactions with native Finnish population help the elderly immigrants to improve their language skills and to form new friendships. On that note the government of Finland should start focusing on new ways to provide better services for the elderly immigrants in Finland, so they can live their lives in an environment which supports their quality of life. SFP should work for the following: to introduce multicultural clubs, meeting rooms, sports and other activities for elderly immigrants and encourage them to participate. Native Finnish elderly population should also be encouraged to take part in these activities. to identify the groups based on language, culture, hobbies and provide them with specific activities. Provide information in various formats not just in written and most elderly immigrants are do not belong to reading culture and some are illiterate. to cooperate with various local ethnic organizations to produce cultural specific activities. Multicultural Finland r.f. Motionärerna lyfter upp en fråga som sällan lyfts upp i den offentliga debatten. Äldreomsorgen är en viktig del av vårt välfärdssamhälle, och något Svenska folkpartiet alltid betonat. När det gäller nyinflyttade finländare är åldersstrukturen bland dem sådan att det dröjer något decennium innan äldreomsorgen i större grad behöver vara redo att ta emot våra invandrare, precis som motionärerna också lyfter fram. Det är ju ändå så att man behöver planera i god tid. Antalet kulturer och länder som är representerade bland Finlands invandrarbefolkning är givetvis väldigt stor. Även om majoriteten kommer från några få kulturer, finns det stor bredd hos våra invandrare, och det här behöver vi givetvis ta i beaktande på många sätt i vårt samhälle. Äldreomsorgen är ett område där det här blir allt viktigare. Motionärerna kommer med rekommendationer som också berikar andra än invandrare som kommer i kontakt med åtgärderna och är således viktiga även utanför de grupper de primärt är riktade till. Partifullmäktige föreslår att SFP jobbar för: att förtroendevalda i kommunerna och representanter i tredje sektorn och andra aktörer introducerar mångkulturella klubbar och mötesplatser för äldre invandrare dit alla är välkomna. Äldres rätt att välja Valfriheten i äldreomsorgen bör garanteras i den planerade social- och hälsovårdsreformen. Det innebär frihet att i god tid välja mellan vård hem-

63 ma eller i serviceboende. De äldre ska garanteras ett gott liv, en professionell vård och små glädjeämnen i vardagen till livets slut. Finlands hälsovård är effektivare än motsvarande vård i Sverige, Danmark och Norge, om man mäter hälsovårdens totalkostnader i förhållande till bruttonationalprodukten (bnp). Likväl har vård-tjänsterna under 00-talets inte utvecklats i en gynnsam riktning. Den planerade vård- och landskapsreformen syftar till att minska vårdutgifterna med tre miljarder euro. Utgifterna för vård ökar likväl snabbt, när den år fyllda befolkningens servicebehov fram till år ökar med 0 procent från dagens en halv miljon euro. Äldreomsorgslagen från förutsätter att de äldre sköts hemma så länge som möjligt. Den lagen har förorsakat smärta, ensamhet och en känsla av övergivenhet för många äldre. Ingen ska behöva leva sina sista dagar inlåst och skyddslös bakom det egna hemmets dörrar, i synnerhet inte en minnessjuk. De anhörigas oro måste beaktas också vid valet av vårdform. I det planerade vård- och valfrihetsförslaget talas endast om effektivitet. Förslaget förbiser helt ett förbättrande av människans välmående. SFP i Sydvästra Helsingfors föreslår: att SFP arbetar för att kravet på vård i hemmet i äldreomsorgslagen från slopas. Äldre människor bör garanteras rätt att i god tid välja om hen vill bo hemma eller i ett serviceboende med äldreomsorg. I god tid innebär att en äldre människa kan göra sitt val innan hen är i dåligt skick, vilket kriterierna för serviceboende i dag förutsätter. SFP i Sydvästra Helsingfors (Liisa Melin) Riksdagen behandlar för tillfället social- och hälsovårdsreformen där tanken är att en stor del av den service som idag ordnas av kommunerna ska flyttas över till landskapen. Äldreomsorgen har fått beklagligt lite uppmärksamhet i reformen. I en uträkning gjord av Nordic Healthcare Group beräknas en stor del av inbesparingarna i social- och hälsovårdsreformen komma från besparingar i äldreomsorgen. Det här innebär många frågetecken när det gäller hur vården ska se ut i framtiden. Utmaningen är att skapa en hållbar äldreomsorg samtidigt som antalet åldringar snabbt ökar i hela landet. Svenska folkpartiets åsikt är att socialvården också i framtiden bäst kan skötas av starka primärkommuner. I Sverige sköter kommunerna äldreomsorgen trots sin landstingsmodell. SFP anser också att det behövs ett brett samarbete mellan den offentliga sektorn, den tredje sektorn och den privata sektorn oberoende av ifall äldreomsorgen sköts av kommunen eller av landskapet. Enligt äldrevårdslagens ska tjänsterna utföras så att de stöder äldre personens förmåga att klara sig på egen hand. Målsättningen som sådan är värd att stöda. Tillämpningen av lagen och organiseringen av äldreomsorgen är idag ett kommunalt ansvar. Sättet att förbättra äldreomsorgen handlar långt om att öka resurserna och se över servicekedjorna. Människovärdet ska genomsyra all politik också äldreomsorgen. Alla har rätt till ett värdigt liv från födseln till det sista andetaget. Alla kan och ska inte omfattas av samma lösningar utan det finns behov på olika servicemodeller som beaktar människans situation. Man ska ha möjlighet att påverka vården. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att de äldres egna önskemål ska ges större utrymme inom äldreomsorgen. Alla kan och ska inte omfattas av samma lösningar utan det finns behov på olika servicemodeller som beaktar människans situation. Man ska ha möjlighet att påverka vården. Aloite toisen asteen stipendijärjestelmästä Kansalaisaloite toisen asteen maksuttomuudesta etenee eduskunnan käsittelyyn. Ymmärrettävästä syystä täydellinen maksuttomuus on kallis järjestelmä. Aloitteen tavoite on auttaa taloudellisesti tiukalla olevia perheitä. Haluamme ehdottomasti, ettei nuoren opiskelu Suomessa olisi perheen varallisuudesta kiinni. Tämän vuoksi ehdotamme vaihtoehtona stipendijärjestelmää, joka kohdennettaisiin perheille, joilla on oikeasti tarve saada taloudellista tukea nuoren opiskeluun toisella asteella. Stipendin arvo olisi progressiivisesti perheen todellisen tilanteen mukaan jopa sata prosenttia opiskelukustannuksista. Todelliseen tilanteeseen on huomioitava esimerkiksi vanhempien ylivelkaantuminen tai muiden lasten normaalia suuremmat lääkemenot sekä muut vastaavat perheen taloutta jatkuvasti rasittavat pakolliset menot.

64 Ehdotamme, että stipendijärjestelmän käytännön työ annettaisiin esimerkiksi opinto-ohjaajille. Opon luo oppilaiden on helppo mennä tulematta leimatuksi. Opo on myös lähellä, eikä käynti vaadi siten poissaoloa oppitunneilta. Medborgarinitiativet för avgiftsfri utbildning inom andra stadiet framskrider till riksdagens behandling. Det är förståeligt att en fullständig avgiftsfri utbildning medför stora utgifter för samhället. Medborgarinitiativets motivering är att hjälpa familjer som har det ekonomiskt svårt. Vi vill inte att en studerandes möjligheter försvåras på grund av familjens ekonomiska situation. Vi vill att det utarbetas ett stipendiesystem som riktas till de familjer som har behov av ett ekonomiskt stöd för unga som studerar på andra stadiet. Stipendiets värde skulle vara progressivt på basen av familjens situation men till och med upp till hundra procent av studieutgifterna. Familjens helhetssituation bör tas i beaktande så som överskuldsättning, de andra barnens normalt större läkemedelskostnader eller andra faktorer som påverkar familjens ekonomiska situation. Vi föreslår att skolans studiehandledare kunde vara en sådan person som kunde sköta om det praktiska gällande stipendiet. Studiehandledaren känner bra till studerandes situation och studeranden har lätt att besöka studiehandledaren utan att bli stämplade. Allekirjoitettu ehdottaa: Undertecknad föreslår: että ehdotamme stipendijärjestelmää, joka kohdennettaisiin perheille, joilla on oikeasti tarve saada taloudellista tukea nuoren opiske luun toisella asteella. att vi vill att SFP arbetar för att det utarbetas ett stipendiesystem som riktas till de familjer som har behov av ett ekonomiskt stöd för unga som studerar på andra stadiet. RKP Oulu SFP Uleåborg: Tanja Nyman (pj ordf), Anu Huusko (vpj vice ordf), Robert Brandberg, Mikko Mäkinen, Eero Pesonen Gemensamt svar för motionerna och Ojämlikheten inom utbildningen är ett växande problem. Hemmets socioekonomiska bakgrund påverkar barnens skolgång i allt större utsträckning och den här utvecklingen måste stoppas. Ingen ska behöva avbryta sin skolgång på grund av ekonomiska orsaker och därmed riskera marginalisering. Utbildningen ska fortsättningsvis vara Finlands trumfkort och alla ska ha möjlighet till utbildning. Enligt en enkät som Allianssi har gjort har procent av finländarna inte fullgjort en andra stadiets utbildning då de är år gamla. En fjärdedel i undersökningen Nuorisobarometri säger att ekonomiska orsaker har varit en av orsakerna till att de inte har blivit färdiga. Enligt utbildningsstyrelsens rapport kring kostnaderna för utbildningen på andra städet är kostnaderna för gymnasiet är cirka 00 euro inberäknat dator och skolböcker. Den mars hade över 000 namnunderskrifter samlats in för ett medborgarinitiativ i vilket man krävde en gratis utbildning på andra stadiet. Riksdagen behandlar frågan som bäst. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen uppskattar att en avgiftsfri utbildning på andra stadiet skulle kosta cirka 0 miljoner euro att genomföra. Vi välkomnar den åtgärd regeringen beslöt om under rambudgetförhandlingarna när man beviljade ett tillägg för undervisningsmaterial för under -åriga studerande i yrkesutbildning och gymnasieutbildning. Tillägget kommer att vara cirka euro per månad. Under de senaste åren har statens och kommunernas utbildningsbudgetar skurits ned åtskilliga gånger. Den här trenden behöver brytas, och satsningar på utbildningens innehåll behöver göras. Det ekonomiska utrymmet för att åstadkomma en helt avgiftsfri utbildning på andra stadiet är därför utmanande. Det är ändå uppenbart att ingen ska behöva avbryta sin utbildning på grund av ekonomiska orsaker. I svenska riksdagsgruppens senaste skuggbudget visade vi att man på ett ekonomiskt hållbart sätt kan höja studiestödet till den nivå den var före regeringen Sipiläs nedskärningar. Det går givetvis inte att leva på studiestödet, men det hjälper till att täcka kostnaderna som utbildningen medför. I motion föreslås att studiehandledarna skulle sköta administrationen av ett stipendiesystem som riktas till familjer som har det ekonomiskt svårt. Att skolhandledaren ska ha ansvar för att avgöra vilka elever som är i behov av ekonomiskt stöd och utreda familjens hela ekonomiska situation är inte en rimlig uppgift att

65 sköta vid sidan av de uppgifter som redan hör till studiehandledaren. Studiehandledaren ska i första hand vägleda eleven och det uppstår ett etiskt och moraliskt problem då samma person också skulle ha rätt att bestämma över skolgången. Att hantera uppgifter som berör familjens hela ekonomiska situationen blir också besvärligt med tanke på sekretessen. Studiehandledaren och övrig personal i skolan kan däremot samarbeta med socialväsendet och via den vägen se till att familjen får ekonomisk hjälp för att kunna skaffa gymnasiets eller yrkesskolans böcker och annat studiematerial. Andra stadiets studerande kan ansöka om studiestöd och i sista hand kan man ansöka om utkomststöd för att klara av kostnaderna. Om familjen eller eleven har svårigheter med att klara av kostnaderna för studiematerialet inom andra stadiet så behöver familjen troligtvis mer ekonomiskt stöd än bara för undervisningsmaterialet. Det här stödet fås via vuxensocialarbetet som tillämpar utkomststödslag och barnskyddslag för att avgöra från fall till fall. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att andra stadiets utbildning ska vara faktiskt avgiftsfri. Minska kostnader för studier på andra stadiet Finland och de övriga nordiska länderna är kända i världen för att satsa på utbildning för alla, och för att betona jämlikheten i utbildningen. I dag är den viktiga principen om att alla bör ha råd att gå i skola inte längre självklar. Kostnaderna för studiematerial i gymnasiet och övrig utbildning på andra stadiet har stigit till flera tusen euro, vilket gör att det finns unga som inta har råd att delta. Digitaliseringen har inte ökat effektivitet och tillgång, eftersom kostnaderna för digitala läromedel är lika höga som för böcker, samtidigt som det inte finns en möjlighet att köpa begagnat eller sälja vidare. Ett oroväckande stort antal unga är utanför studier och arbetsliv, risken för utslagning är uppenbar. Det bästa alternativet är att studiematerialet kunde finansieras med offentliga medel. Tills det är möjligt, eller till de delar det inte kan genomföras, behövs stipendiemedel för dem som inte har råd att stå för kostnaderna själva. SFP i Sydvästra Helsingfors föreslår: att SFP i riksdag och kommunala organ arbetar för budgetanslag för studiematerial på andra stadiet generellt, samt stödordningar för stipendier till personer som inte har råd med de utgifter som hör samman med utbildningen. SFP i Sydvästra Helsingfors (Henrika Zilliacus-Tikkanen) Gemensamt svar för motionerna och Försöksverksamhet kring tvåspråkighet inom utbildning I Svenskfinland pågår en livlig diskussion om tvåspråkighet i småbarnspedagogik och utbildning. Det framförs argument för och emot utan att begreppet tvåspråkig utbildning av många ens anses definierat. Samtidigt finns samarbete över språkgränserna inskrivet i såväl läroplaner som strategier i många kommuner. Samlokalisering av (finskspråkig svenskspråkig) utbildning ökar åtminstone på, om inte andra, helt praktiska grunder. I en del kommuner för man samarbetet steget längre genom olika tematiska projekt men också genom att integrera språkundervisningen med undervisning i andra ämnen. Faktum är att andelen tvåspråkiga finlandssvenskar ökar samtidigt som andelen enspråkigt svenskspråkiga dito minskar. I synnerhet i områden med en förhållandevis jämn fördelning mellan finsk- och svenskspråkiga finns det i båda språkgrupperna många som efterlyser och är beredda att pröva på tvåspråkiga lösningar inom utbildningen. Det är fel att tro att den finlandssvenska verkligheten och vardagen skulle se lika ut i hela Svenskfinland, därför behövs också olika tvåspråkiga lösningar i olika delar av landet. Satsningar på tvåspråkighet inom utbildning är i dagens läge ofta projektbetonade satsningar som kräver enskilda lärares initiativ och/ eller engagemang för att förverkligas. Dessa satsningar är sällan objektivt utvärderade på annat än lärarlags- eller lokal nivå och kan därför inte användas som referens till fungerande lösningar på ett nationellt plan. Kundsyn är ett känt begrepp i andra sammanhang men numera aktuellt också beträffande kommunala och andra offentliga tjänster. Att tillgodose

66 de tvåspråkigas (/ tvåspråkiga familjernas) önskemål om en utbildning som stöder utvecklandet av båda språken är, förutom bra kundsyn, viktigt också ur ett finlandssvenskt perspektiv: utan skolornas tvåspråkiga elever skulle de svenska skolorna förlora en stor del av sitt elevunderlag. Finlandssvenskheten skall vara inkluderande, inte exkluderande. Om vi vill förverkliga innebörden i inkluderande kan vi inte fortsätta arbeta för enbart enspråkigt svenska lösningar där samhället, familjen och individen har en beställning på en tvåspråkighet. Målsättningen med denna motion är inte att ersätta de svenskspråkiga skolorna med tvåspråkiga dito, utan att erbjuda en tvåspråkig utbildning som ett alternativ till de svensk- och finskspråkiga skolorna i de delar av Finland där det finns en beställning och förutsättningar för detta. SFP i Pargas föreslår: att SFP initierar en nationell försöksverksamhet kring tvåspråkighet inom småbarnspedagogik och utbildning med avseende: att möjliggöra att fungerande tvåspråkiga miljöer kan skapas där det finns förutsättningar för detta. att på bästa sätt stärka kunnandet såväl i modersmålet som i det andra inhemska språket hos de elever som deltar i försöksverksamheten. att i samband med försöksverksamheten uppmuntra till objektiv forskning kring resultatet av olika metoder att integrera språkundervisning i den övriga undervisningen. Conny Granqvist, ordförande för SFP:s lokalavdelning i Pargas Rolf Möller, sekreterare för SFP:s lokalavdelning i Pargas Gemensamt svar på motionerna och Det kunnande som finns i Finland när det gäller språkbad är i världsklass. Vid Vasa universitet fungerar Centret för språkbad och flerspråkighet sedan många år tillbaka. Centrets främsta uppgift är att bedriva forskning inom området två- och flerspråkighet med speciell tonvikt på tidigt fullständigt språkbad i svenska. Forskning har skett sedan slutet av 0-talet. Verksamheten har ända från början skett i nära samarbete med kanadensiska, katalanska och amerikanska språkbadsforskare. I många kommuner har språkbad fungerat framgångsrikt i många år. Som exempel kan språkbadet i Jakobstad nämnas. Det har redan fungerat i över år och erfarenheterna är goda. I Jakobstad ges också språkbadskurser åt svenskspråkiga barn vilket är unikt i Finland. SFP har konsekvent lyft fram språkbadet som ett fungerande sätt att möta det intresse att lära sig språk som finns. Vi ser idag en negativ trend där barn och ungas språkkunskaper försvagas i Finland. Satsningar på språkbad är vara en bra metod för att öka språkkunskaperna och förstärka tvåspråkigheten i vårt land. Barn har lätt för att lära sig språk och språkbad kunde med fördel inledas redan inom småbarnspedagogiken, både på svenska och finska. Det behövs också fler språkbadslärare i vårt land så att tillgången till språkbad såväl i dagvården som i skolan blir bättre. Förutom språkbad behöver man också satsa på andra metoder för att öka språkkunskaperna, såsom språkduschar, undervisning som uppmuntrar till att tala och tidigareläggning av språkundervisningen. Språkbad en fungerande lösning och undersökningar visar dessutom att elevernas modersmål stärks vid sidan om det andra språkbadsspråket. Vid sidan av språkbadet bör utgångspunkten vara skolor som adminstreras på språklig grund. Autonomin för det svenskspråkiga undervisningsväsendet är en av de starkaste granaterna för en levande tvåspråkighet. Elever från båda språkgrupperna bör garanteras tillgång till en skolmiljö på det egna modersmålet. För att stöda tvåspråkigheten i landet och öka integrationen mellan svensk- och finskspråkiga borde man påbörja inlärningen av det andra inhemska språket i ett tidigare skede. På en tvåspråkig ort har barnen nytta av att kunna det andra inhemska språket eftersom det bland annat underlättar möjligheterna att delta i fritidsaktiviteter. Vi behöver ett större utbyte mellan språkgrupperna än vi har i dag och det borde utarbetas konkreta handlingsprogram speciellt i tvåspråkiga kommuner för att öka samarbetet mellan finskoch svenskspråkiga daghem och skolor via elevutbyte och vänklasser. Svenska folkpartiets linjepapper Språkundervisning, språkbad, språkskolor och skolor med två undervisningsspråk konstaterar bland annat Den svenska skolan, från dagvård till högskola, har en kulturbärande och identitetsskapande roll som är central för en levande svenskhet. En

67 levande svenskhet är en förutsättning för landets tvåspråkighet. Svenska folkpartiet välkomnar alla initiativ som är ämnade att stärka det svenska språkets ställning och den finlandssvenska kulturen i Finland. Vår lagstiftning känner till svensk- eller finskspråkiga skolor. Enligt lag är det möjligt att en del av undervisningen sker på ett annat språk än undervisningsspråket. Trots att en del av undervisningen sker på det andra nationalspråket är en sådan skolform inte tvåspråkig utan det är alltid fråga om finsk- eller svenskspråkiga skolor. Diskussionen om tvåspråkiga skolor visar att det finns intresse för att stärka det svenska språkets ställning i vårt land. Svenska folkpartiet har med detta papper velat påvisa alla de möjligheter nuvarande lagstiftning ger i form av språkbad, språkskolor och tidigareläggning av språkundervisningen. Den framgångsrika språkbadsundervisningen, som nu enbart erbjuds i tvåspråkiga kommuner, bör utvecklas och utvidgas för att möjliggöra en funktionell tvåspråkighet för så många barn som möjligt. Svenska folkpartiet anser att det borde utarbetas konkreta handlingsprogram i framförallt tvåspråkiga kommuner för ökat samarbete mellan finsk- och svenskspråkiga daghem och skolor via elevutbyte och vänklasser. Ikraftvarande lagstiftning ger goda och flexibla möjligheter att utveckla undervisningen i de inhemska språken. Om den politiska viljan finns möjliggör lagstiftningen flere olika lösningar. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att tidigarelägga språkundervisningen. att ett spetsprojekt för att öka antalet språkbadsskolor och -platser införs under nästa regeringsperiod Att antalet språkbadslärare som utbildas i Finland utökas. att samarbetet mellan svenskspråkiga och finskspråkiga daghem och skolor förbättras. att våra skolor administreras på språklig grund men att samlokaliserade skolor och daghem stöds när det är ändamålsenligt. Ett spetsprojekt för flera språkbadsplatser Under de senaste åren har diskussionerna gått heta om tvåspråkiga skolor. På flera håll har det föreslagits att dagis och skolor skulle bli tvåspråkiga. Många gånger har förslagen dessutom varit att svenskspråkiga skolor skulle bli tvåspråkiga. I SFP är vi medvetna om att tvåspråkighet lätt kan leda till enspråkighet, framförallt i situationer då det ena språket är i minoritetsställning. Det intressanta i debatten är också att man helt glömmer att det redan finns modeller för att ge barn och unga två fungerande språk; språkbadsskolor. Språkbad eller immersion är en metod för språkinlärning där ett andraspråk eller främmande språk avsiktligt används i elevens omgivning oftast på skola eller daghem. Studier har visat att språkbad är en effektiv undervisningsmetod och att modersmålsutvecklingen inte tar skada, samt att undervisningen gör det möjligt att uppnå en fungerande tvåspråkighet. Språkbadsskolor är väldigt populära vilket visar på att det finns ett stort intresse för att barn ska bli två- eller flerspråkiga. I många kommuner är ändå köerna till skolorna långa och många som skulle vilja gå i skolorna blir idag utan plats. Under den nuvarande regeringsperioden har ett av spetsprojekten varit att tidigarelägga språkundervisningen i skolorna. Som en fortsättning skulle vore det naturligt att nästa regering skulle göra en medveten satsning på att utöka mängden språkbadsplatser. Finland är ett litet land och språkkunskaper är en förutsättning för att vi och kommande generationer ska klara oss i konkurrensen. Flera språkbadsskolor skulle inte bara ge unga värdefulla språkkunskaper utan också stärka Finlands position i den allt hårdare internationella konkurrensen. Därför föreslår SFP i Åbo att SFP:s representanter i riksdagen ska arbeta för: att ett spetsprojekt för att öka antalet språkbadsskolor och -platser införs under nästa regeringsperiod. SFP i Åbo Ida Schauman, Ordförande Nina Lindholm, Sekreterare Gemensamt svar på motionerna och Bridging the Gap Finland has been a lucrative destination for International Students to pursue higher education. The main reason behind is the good education system and free education (till ). According

68 to Statistics, there have been about,000 international students enrolled in Finnish Higher Education Instituions in. However, the retention rate of these students remain very low. Majority of International students move out of Finland after graduation, in search of better job opportunities. The main cause of moving out has been their lack of integration into the Finnish Job market, where despite open positions and demand of skilled workers, the International Students find it difficult to fill those positions. Only about one third of International Students get employed in Finland. Statistics reveal that Finland s integration policies have been well planned and implemented resulting in good integration of immigrants in general. However, lack of integration of International Students in the job market exists widely in Finland. While the Finnish economy faces challenges of loss of competitiveness and skilled labor shortages, it has fallen far short on efforts of retaining the qualified International students in the country. International students often find it difficult to gain access to local job market in Finland due to limited opportunities. In addition, lack of Finnish language skills and enough technical skills required for Finnish labor market are also major hurdles in getting jobs in Finland. The bureaucracy around residence permits is also seen a key barrier. SFP should work for: to easier access to Finnish labor market will help retain more International Students in Finland and Finnish labor market specific training would ease access to it. Therefore, the policy makers (both at local and national level) should urgently introduce an integration program for International Students which should include; Finnish language courses and further training, Financial support during the language courses and training, Paid internships and Job market/ Job searching counseling. Multicultural Finland r.f. Motionärerna lyfter upp en mycket viktig fråga för vårt land. Att ha utländska studerande i både andra- och tredje stadiets utbildning ger nya perspektiv i utbildningen och leder i bästa fall till att alla studerande får ett utökat perspektiv. I dagens värld är det allt viktigare att kunna se saker från olika synvinklar och allt som ökar våra möjligheter att göra det ska vi givetvis uppmuntra. Det är samtidigt ett faktum att utländska studerande allt för sällan stannar kvar i Finland efter examen. Motionärerna lyfter helt riktigt fram flera orsaker till det här, orsaker vi inte ska acceptera som oundvikliga. För vårt land är det viktigt att kunna hålla kvar välutbildad arbetskraft med unika perspektiv. Innovationer och arbetsplatser skapas när vi lyckas kombinera perspektiv och utbildning, möjligheter vi inte borde låta gå oss förbi. Motionärerna lyfter fram en byråkrati som skapar hinder istället för möjligheter. Så får det inte vara. De regler och den byråkrati som finns bör vara möjliggörande och uppmuntrande och inte tvärtom. Det finns mycket arbete att göra på den punkten. Språkkunskaper är alltid viktiga, och motionärernas önskan om att fokusera på språkinlärning både under studietiden och därefter är viktig. Svenskan kan ofta vara lättare att lära sig om man t.ex. kan en bra engelska från tidigare, och kan vara en bra integrationsväg in i det finländska samhället. Samtidigt behöver också undervisning i finska prioriteras, speciellt i miljöer där den tvåspråkiga vardagen är mindre påtaglig. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att det ska bli lättare att få uppehållstillstånd i Finland efter examen för en studerande från ett icke-eu land. att arbetssökande från ett icke-eu land med en finländsk examen ges tillräckligt stöd för att underlätta anställning. att tillgången till integrationsåtgärder bland annat i form av språkkurser i finska och svenska förbättras. Efter #metoo - hur vi skapar en utbildningssektor som är trygg och fri från trakasserier Förekomsten av sexuella trakasserier har fått stor synlighet genom kampanjen #metoo. Kampanjen har brutit tystnadskulturen och visat hur strukturellt utsatta flickor och kvinnor är och hur vanliga trakasserier är ofta så vardagliga att alla inte känner igen dem eller vågar reagera. De flesta som identifierar sig som kvinnor eller tillhör könsminoriteter har en erfarenhet av trakasserier, sexuella hot och sexuellt våld som ge-

69 nomsyrat uppväxten och påverkat synen på kön, integritet och makt. #metoo har uppmärksammat världen om något som fått fortgå och fortplantas i tystnad. Nu är det vår uppgift som politiker att se till att vi vågar ta nästa steg att vi vågar börja förändra samhället i grunden. Metoo skapade en atmosfär som gjorde det möjligt för kvinnor att våga berätta om de strukturella övergreppen i vårt samhälle. Det är politikernas ansvar att ändra de strukturer som skapat så många förövare och offer. Svenska Kvinnoförbundet kräver nu konkreta åtgärder för att motverka trakasserier och ändra vår syn på sexuell och kroppslig integritet. Många av de vittnesmål vi fick läsa om i det finlandssvenska metoo-uppropet #dammenbrister handlade om övergrepp, trakasserier, sexuellt våld och maktmissbruk som skett inom och grundläggande utbildning. Alla har rätt att leva ett liv fritt från trakasserier och våld och vi har en särskild uppgift i att skydda barn från detta, och i att erbjuda pojkar rätt till mindre destruktiva roller än förövarens. Skolhälsoundersökningen som gäller unga på årskurserna och visar att trakasserierna sitter djupt i kulturen och blir normaliserade från tidig ålder. Skolan ska vara en trygg plats för alla och grunden för en attitydförändring som ändrar hela samhället kan och bör läggas just inom utbildningssektorn. Nu är nästa steg att inse att det är dags att åstadkomma en grundläggande förändring i vårt samhälle. Ansvaret kan inte enbart läggas på en enskild institution som utbildningssektorn, utan det är allas ansvar att ingripa och förändra. Svenska Kvinnoförbundet uppmanar alla förtroendevalda, speciellt dem som ansvarar för bildnings- och fritidsverksamhet, att ta ställning och våga kräva förändring och att aktivt delta i utvecklingen för ett tryggare, öppnare och mer medvetet samhälle. Barn har rätten att bli sedda och att skyddas av oss och av samhället tystnaden ska aldrig mer härska och gynna ojämställd makt. Svenska Kvinnoförbundet kräver att SFP verkar för: att implementeringen och resultaten av en nationella planen Utbildningsstyrelsen tagit fram bör uppföljas. att kommuner ska inrätta minst en befattning eller utse ansvarspersoner för att jobba med jämställdhet och mot trakasserier. Bildningsväsendet ska ges särskild vikt, bl.a. med ansvar att ordna och organisera fortbildning av personal inom bildningssektorn. Kampanjinsatser (med teman som tafsande, öknamn, ryktesspridning, porr) krävs vid sidan av det kontinuerliga förnyelse- och fortbildningsarbetet. att det ska göras klart för elever och personal vem de kan kontakta ifall de upplever trakasserier och våld. Skolan ska ha utbildade kontaktpersoner. Det är viktigt att det också utanför skolan erbjuds lågtröskelverksamhet att delta i och personer att kontakta. att mer resurser ges åt ungdomspsykiatrin. att lärarutbildningen ska innehålla obligatorisk undervisning i genuspedagogik. Svenska Kvinnoförbundet Anna Jungner-Nordgren Svenska Kvinnoförbundets ordförande Agneta Udd-Saarela generalsekreterare Precis som motionärerna skriver så har #metoo-uppropet uppdagat många fall av sexuella trakasserier inom utbildnings- och skolsektorn. Det är av största vikt av att förändra kulturen inom utbildningen och också ändra hela samhällskulturen när det gäller sexuella trakasserier. Alla barn och unga ska ha rätt till en trygg vardag och möjligheten att växa, utan trakasserier och utnyttjande. Läroanstalterna har redan länge haft en lagstadgad skyldighet att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier. De fall som diskuterats i offentligheten och skolhälsoutredningar visar att sexuella trakasserier trots det förekommer och att ingripandet har varit bristfälligt. Utbildningsstyrelsen har därför i mars publicerat anvisningar om hur grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter på andra stadiet kan förebygga och ingripa i sexuella trakasserier. Undervisnings- och kulturministeriet inleder våren också ett omfattande åtgärdsprogram för att utveckla säkerhetskulturen inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, läroanstalterna på andra stadiet samt i högskolorna. Avsikten är att som en del av programmet ordna fortbildning som genomförs i samarbete mellan undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och Polisstyrelsen. Avsikten är också att foga

70 säkerhetskompetens och säkerhetsledarskap till den examen i undervisningsförvaltning som förutsätts av rektorer. Inom skolan och utbildningen har elevvården (skolhälsovården och psykolog- och kuratorstjänster) en viktig uppgift i att fånga upp fall av sexuella trakasserier och våld. Därför är det mer ändamålsenligt att dessa yrkesgrupper ges verktyg och fortbildning i att jobba med jämställdhet och mot trakasserier än att denna uppgift skulle innehas av en skild person på kommunen. Mentalvårdsarbetet i Finland är i en ohållbar situation och det krävs tillräckligt med resurser för att underlätta situationen vilket SFP även tidigare framfört. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att implementeringen och resultaten av anvisningarna för hantering av sexuella trakasserier och det nationella åtgärdsprogrammet följs upp av stads-/kommunstyrelse. att det ska göras klart för elever och personal vem de kan kontakta ifall de upplever trakasserier och våld. Skolan ska ha utbildade kontaktpersoner. Det är viktigt att det också utanför skolan erbjuds lågtröskelverksamhet att delta i och personer att kontakta. att mer resurser ges åt ungdomspsykiatrin. att lärarutbildningen ska innehålla obligatorisk undervisning i genuspedagogik. En integrationsutbildning som fungerar Finland blir mera mångkulturellt för var dag som går. När nya människor flyttar till Finland så är det väldigt viktigt att de får bästa möjliga chans att integreras och bli en del av vårt samhälle. För många är integrationsutbildningen en av de huvudsakliga integrationstjänsterna de använder. Integrationsutbildningen består av språkundervisning på svenska eller finska och av så kallad samhällsundervisning. Samhällsundervisningen ska ge de nyanlända en bild av det finska samhället, av våra värderingar och av invånares rättigheter och skyldigheter. För många så skiljer sig det finska samhället väldigt mycket från det de är vana vid. För en person som kommer från ett land där få betalar skatter kan det kännas absurt att vi i Finland till och med kan ge över hälften av våra inkomster till staten. För en annan kan det kännas overkligt att de flesta kvinnor jobbar och att barnen är på dagis. Därför är samhällsundervisningen så viktig som ett forum för att diskutera och förklara hur vårt samhälle fungerar. I dagsläget är kvaliteten på samhällsinformationen väldigt varierande och det finns till exempel inget enhetligt material för undervisningen. Situationen görs svårare av att den ges som en del av språkundervisningen vilket gör innehållet svårt att ta till sig. Många får informationen via tolkning eftersom deras språkkunskaper inte ännu är tillräckligt starka. Upplägget gör det både svårt att förstå innehållet och ännu svårare att behandla svåra ämnen som t.ex. barnuppfostran eller kvinnors rättigheter. I många andra länder ordnas samhällsinformationen skilt från språkundervisningen. Undervisningen ges på invandrarens eget modersmål eller på ett språk som de förstår väl. Undervisningen ges av lärare som har fått specialutbildning för att kunna undervisa och behandla också svårare ämnen. Erfarenheterna har visat att denna modell väsentligt ökar invandrares förståelse. Modellen sparar också resurser eftersom den endast kräver en lärare per kurs då den nuvarande kräver såväl lärare som tolkar. Den nuvarande samhällsundervisningen kan i värsta fall leda till att det finns personer som har bott länge i Finland som inte är medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. Som samhälle gynnas vi alla av att de som bosätter sig i Finland har så bred kunskap om vårt land, våra lagar och våra värderingar som möjligt. Därför föreslår SFP i Åbo att SFP:s representanter i kommuner, eventuella landskap och regeringen arbetar för: att samhällsinformationen blir en skild del av integrationsutbildningen och ges på invandrares modersmål eller på ett språk som de förstår väl. SFP i Åbo Ida Schauman, Ordförande Nina Lindholm, Sekreterare Motionärerna lyfter upp ett synnerligen angeläget ämne. En fungerande och lyckad integration är viktig för att vårt samhälle ska kunna välkomna invandrare på ett sätt som berikar oss alla. Motionärerna presenterar förtjänstfullt det nuvarande systemet med integrationsutbildning, och de utmaningar det nuvarande systemet för med sig. 0

71 En av integrationsutbildningens grundläggande uppgifter är att se till att invandraren är medveten om hur samhället fungerar i vårt land, och vilka rättigheter och skyldigheter man har när man är bosatt i Finland. Utgående från den informationen kan man sedan påbörja sin egen integrationsprocess, och sannolikheten att man gör val som underlättar ens egen situation ökar betydligt om man är medveten om vad som gäller. Den situation motionärerna lyfter fram, där en som bott länge i Finland, fortfarande inte känner till sina rättigheter och skyldigheter är ju sådant som inte borde få ske. Samtidigt är det ganska naturligt att ifall undervisningen ges på ett språk man ännu inte behärskar till fullo så går man miste om en hel del nyanser, och i värsta fall kan man inte alls tillgodogöra sig innehållet. Det är därför motiverat att understöda motionärernas slutsatser. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att samhällsinformationen blir en skild del av integrationsutbildningen och ges på invandrares modersmål eller på ett språk som de förstår väl. Det behöver utbildas fler socialarbetare Det råder en stor brist på socialarbetare i hela landet vilket har fört kommunerna i en mycket svår rekryteringssituation. De största rekryteringsutmaningarna finns inom barnskyddet, en situation som är ohållbar för de barn och familjer som är i behov av service från socialarbetare. Enligt Kommunförbundets enkätförfrågan från slutet av är det framför allt resurs- och personalbristen som väcker mycket oro när man ser till situationen inom barnskyddet i Finland. I jämförelse med motsvarande enkät gjord för fem år sedan har situationen försämrats. Lagförändringen i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården trädde i kraft i mars och har medfört striktare behörighetsvillkor för vikarier. Rekryteringen har försvårats eftersom yrkesgrupper som tidigare arbetat inom barnskyddet inte längre kan anställas som vikarier. Det råder en stor brist på socialarbetare och den kan avhjälpas genom att öka antalet nybörjarplatser. Det stora behovet av socialarbetare gör att vi även måste se över möjligheten att försnabba vägen till socialarbetarexamen för dem som redan har en examen inom socialvården. Det finns kunniga och erfarna yrkesmänniskor i socialvården som via validering och erkännande av kunnande borde få möjlighet att snabbt ta den tilläggsdel som behövs för att nå socialarbetarexamen. Därför yrkar SFP i Pargas på att Svenska Folkpartiet arbetar för: att öka antalet nybörjarplatser till socialvårdare. att förenkla studievägen till socialarbetare för dem som redan har en examen inom socialvården. Conny Granqvist, ordförande för SFP:s lokalavdelning i Pargas Rolf Möller, sekreterare för SFP:s lokalavdelning i Pargas Motionärerna lyfter upp ett angeläget problem som också fått mediesynlighet under den senaste tiden. Socialarbetarbehörighet i Finland kräver en magisterexamen i samhällsvetenskap och statsvetenskap med huvudämnesstudier i socialarbete. Yrkeshögskoleexamen för socialbranschen (socionom, geronom och rehabiliteringshandledare) ger behörighet för arbetsuppgifter inom socialhandledning. På svenskspråkigt håll är det Svenska socialoch kommunalhögskolan och statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet som tillsammans har nationellt ansvar för den behörighetsgivande socialarbetarutbildningen och de svarar således för behoven i hela Svenskfinland. Därtill har Åbo Akademi ett samarbetsavtal med Åbo Universitet som möjliggör behörighetsgivande utbildning. Det råder brist på svenskspråkiga socialarbetare och möjligheterna att sysselsätta sig är goda. Som utbildad socialarbetare kan man förutom att jobba med klientarbete även jobba med andra uppgifter inom kommunen, staten eller tredje sektorn. Bristen på socialarbetare kan bara till viss del åtgärdas med att öka antalet nybörjarplatser och man måste således också fundera på andra åtgärder för att få behöriga socialarbetare att söka sig till barnskyddet och stanna där. Låga löner i förhållande till arbetsmängden och belastningen bidrar till att det kan vara svårt att locka socialarbetare till barnskyddet. Arbetsbördan är alltför stor och arbetsbilden borde utvecklas så att socialarbetarna har möjlighet att trivas och göra ett gott arbete.

72 SFP har ofta betonat vikten av preventivt arbete och det gäller också inom det sociala arbetet. Enligt en utredning gjord av Aulikki Kananoja på beställning av social- och hälsovårdsministeriet är det största problemet inom barnskyddet bristen på tidigt stöd. Att stöda familjerna redan innan det finns ett barnskyddsbehov leder till mindre kostnader och minskar på trycket inom barnskyddet. Exempel på tidigt stöd är familjearbete, hembesök och hemservicehjälp. Barnskydd är familjepolitik som ges i sista hand. I barnombudsmannens berättelse till riksdagen () konstateras också att barnskyddet är i trångmål och att det behövs mångsidiga åtgärder för att råda bukt på situationen. En av orsakerna till den nuvarande situationen är de nedskärningar man gjort inom övriga tjänster vilket lett till att problemen hopat sig hos barnskyddet. Småbarnspedagogiken och skolan har också en viktig roll när det kommer till att stöda barn och familjer. För att utbilda fler socialarbetare kunde studierna göras smidigare. Man kunde till exempel öka på möjligheterna att utbilda sig till socialarbetare med hjälp av biämnes- och magisterstudier. Att sänka utbildningskraven får dock inte vara en lösning på bristen på socialarbetare. Det behövs kunniga och högt utbildade socialarbetare mer än någonsin i dagens samhälle då bakgrunden till problemen ofta är en samverkan av många olika omständigheter. Familjerna och barnen har rätt till barnskydd av god kvalitet. I och med den planerade vårdreformen flyttas socialtjänsterna över till landskapet. Det råder ännu oklarhet om hur barnskyddet ordnas efter reformen. Det blir därför viktigt att se till att göra barnskyddsarbetet mindre sårbart och stärka kompetensen på området. Sektoröverskridande arbete behövs med tydliga vårdkedjor. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att antalet nybörjarplatser inom magisterutbildningen för socialt arbete ökas. att öka möjligheterna att utbilda sig till socialarbetare med hjälp av biämnes- och magisterstudier att tyngdpunkten flyttas till förebyggande åtgärder och tidigt stöd av familjers och barns situationer för att barn ska må bättre och samtidigt minska belastningen inom barnskyddet. att tillräckligt med resurser allokeras till barnskyddet. Satsa på diplomingenjörsutbildningen Efter en mycket seglivad ekonomisk nedgång upplever industriföretagen i Egentliga Finland en kraftig tillväxt. Egentliga Finlands NTM-central uppskattar att det under de kommande fem åren kommer att skapas upp till 000 nya jobb i regionen. Statistiken visar också att omsättningen hos företagen i Egentliga Finland har vuxit mer än i landet i övrigt. Tillväxten är kraftigast inom sjöfartsindustrin där produktionen under de senaste sex åren har fördubblats. Den positiva strukturomvandlingen är inte endast bra för hela regionen utan också för landet nationellt Egentliga Finland är idag en motor för hela Finlands export. Den ställer samtidigt också nya krav på arbetskraft. Företag som Meyer och maskintillverkaren Sandvik med flera behöver framförallt diplomingenjörer för att kunna växa i den takt prognoserna visar. Universiteten i Åbo har länge jobbat för att få rätt att utbilda diplomingenjörer inom maskinoch materialteknik för att svara på det här behovet. Åbo utbildar idag färre diplomingenjörer än Helsingfors, Tammerfors, Uleåborg och Villmanstrand. Istället för att tillåta Åbo universitet att lägga till en linje för diplomingenjörer i maskin- och materialteknik så valde regeringen att grunda ett samarbetsuniversitet. Fi- Tech som det nya samarbetet kallas är ändå ingen långsiktig lösning utan snarare ett tillfälligt plåster. Regeringens beslut berodde inte på att behovet inte skulle vara tillräckligt stort i Egentliga Finland utan snarare på framgångsrik lobbying av andra universitet som inte ville ha mera konkurrens. Vi undertecknade anser att den nationella utbildningspolitiken ska styras av behov och inte av enskilda utbildares intressen. Egentliga Finlands utveckling är en möjlighet för hela Finland men den får inte heller tas för givet. Den behöver stödas genom kloka politiska beslut som gör det möjligt för industrin att växa. Därför föreslår SFP i Åbo att SFP:s representanter i riksdagen arbetar för: att universiteten i Åbo får rätt att starta en linje för att utbilda diplomingenjörer inom maskinteknik och materialteknik. SFP i Åbo Ida Schauman, Ordförande Nina Lindholm, Sekreterare

73 Rapporterna om brist på lämplig arbetskraft på olika håll i landet har duggat tätt. I takt med den ekonomiska uppgången har situationen ytterligare tydliggjorts. Bristen på arbetskraft leder i värsta fall till att företagens tillväxt avstannar och den här utvecklingen måste vi råda bot på. I samarbete mellan Tampereen teknillinen yliopisto, Turun yliopisto, Åbo akademi, Turun ammattikorkeakoulu och Satakunnan ammattikorkeakoulu inleddes hösten en tvåårig utbildning som leder till diplomingenjörsutbildning inom maskinteknik. Utbildningen sker i Åbo och ordnas enligt Tampereen teknillinen yliopistos examensgrunder. Till utbildningen antogs studerande också år. Precis som motionärerna skriver så behövs det en långsiktigare lösning på utbildningen av diplomingenjörer med maskintekniskt kunnande för att kunna svara på företagens behov. Verksamheten vid universiteten styrs av undervisnings- och kulturministeriet och ministeriet är också den huvudsakliga finansiären. Universiteten för en dialog med ministeriet och förhandlar bland annat om högskolans profilering och de budgetanslag som anvisas på basis av dem. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: att regionalt trygga utbildning för de behov som finns.

74 PROPOSITION ÄNDRING AV PARTIETS STADGAR Partidagen godkände de ikraftvarande stadgarna. Under implementeringen av stadgarna har uppdagats ett behov av små korrigeringar. Partifullmäktiges yttrande: Partifullmäktige omfattar partistyrelsens förslag men önskar några tilläggsändringar. Dessa ändringar är att i: - kunde hela partifullmäktige ges närvaro- och yttranderätt på partidagen - slopa att allmänpolitiska debatten ska utgå från riksdagsgruppens berättelse - slopa ordet val en gång - förtydliga att partifullmäktige sammankommer Partifullmäktige önskar även att formuleringen i gällande...trygga dess utkomst. övervägs. Partistyrelsen föreslår för partidagen: att partiets stadga ändras enligt bifogat förslag: NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Svenska folkpartiet i Finland r.p., i finsk översättning Suomen ruotsalainen kansanpuolue r.p. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess verksamhetsområde omspänner hela landet. Föreningens språk är svenska. ÄNDAMÅL Svenska folkpartiets uppgift är att samla landets svenska och tvåspråkiga befolkning för att, inom ramen för Finlands demokratiska och parlamentariska statsskick på hävdvunnen nordisk rättsgrund, befästa landets självständighet och trygghet, förbättra medborgarnas materiella och andliga livsvillkor samt utveckla samhället i riktning mot ökad rättvisa och inre sammanhållning. Svenska folkpartiet vill bevaka den svenska befolkningens rättigheter, värna dess egenart, främja dess kulturella och sociala liv och trygga dess utkomst. Dessutom vill Svenska folkpartiet främja goda relationer mellan den svenska och finska befolkningen i landet genom kulturell växelverkan, saklig information och förbättrade språkkunskaper. Svenska folkpartiet vill på grundvalen av individens frihet, privat äganderätt, fri företagsamhet och ändamålsenlig samhällsplanering verka för kulturellt, socialt och ekonomiskt framåtskridande. VERKSAMHETSFORMER För att fullfölja sina syften: ) deltar partiet som politisk organisation i det statliga och kommunala livet samt i olika samhälleliga organisationers verksamhet, ) bedriver partiet medborgerlig och politisk upplysningsverksamhet genom möten, konferenser, kurser och publikationer ) uppbär partiet för sin verksamhet avgifter av sina medlemmar och tar också emot testamenten och donationer, samt ) kan partiet anordna lotterier och penninginsamlingar, utöva förlagsverksamhet samt förvärva fastigheter. Partiet utverkar vid behov de tillstånd som behövs för ekonomisk verksamhet.

75 MEDLEMSKAP En registrerad förening kan bli medlem i partiet efter en skriftlig ansökan till partistyrelsen som beviljar medlemskap. Sådana medlemsföreningar är partiets lokalavdelningar, dess ungdomsorganisation, dess kvinnoorganisation, dess seniorförbund samt lokala, regionala och riksomfattande specialföreningar. Innan partistyrelsen beviljar en lokal eller regional specialförening medlemskap i partiet skall ett utlåtande om ärendet begäras från de berörda lokalavdelningarna och kretsstyrelserna. Medlemmarna i medlemsföreningarna skall vara finska medborgare, eller sådana utlänningar som har sin hemort i Finland och uppfylla de krav för utländska medlemmar som ställs i medlemsföreningens stadgar. VERKSAMHETENS ORGANISERING Partiet utövar sin verksamhet dels genom sin partidag, sitt partifullmäktige, sin partistyrelse och dess utskott, dels genom medlemsföreningarna. I kommuner (Helsingfors undantaget) där partiet har flera lokalavdelningar, bildar dessa en kommunorganisation tillsammans med Svensk Ungdoms, Svenska Kvinnoförbundets och Svenska Seniorers lokala och regionala avdelningar på orten. Riksdagsledamöter som är medlemmar i Svenska folkpartiets medlemsföreningar bildar svenska riksdagsgruppen. Svenska riksdagsgruppen kan även anta andra riksdagsledamöter som medlemmar till gruppen. Lokalavdelningarna och de lokala och regionala specialföreningarna i Helsingfors, Nylands, Egentliga Finlands och Vasa valkretsar bildar i respektive valkrets kretsorganisationer. Kretsorganisationernas stadgar fastställs av partistyrelsen. Lokalavdelningarna i det övriga Finland bildar en särskild krets utan eget kretsorgan. PARTIETS ORGAN Partiets organ är partidagen, partifullmäktige, partistyrelsen och utskott som utsetts av partistyrelsen (i fortsättningen utskotten). Partiets beslutanderätt utövas av partidagen, partifullmäktige och partistyrelsen. Partistyrelsen leder partiets verksamhet i enlighet med partiets stadgar och partidagens och partifullmäktiges beslut, anvisningar och föreskrifter. Partiets presidium består av partiordförande samt partiets tre partiets viceordförande. PARTIDAGEN Ordinarie partidag hålls årligen före juni månads utgång. Extra partidag hålls när partistyrelsen anser att det finns skäl till det. Extra partidag skall även hållas när minst hälften av partifullmäktiges medlemmar yrkar på detta för behandling av ett uppgivet ärende. Partistyrelsen sammankallar partidagen samt bestämmer tid och plats för partidagen. Kallelse till partidagen skall ingå i de svenska tidningar i landet som partistyrelsen beslutar om, och dessutom skall kallelsen skriftligen sändas till alla medlemsföreningar minst tolv veckor före ordinarie partidag och minst två veckor före extra partidag. Partidagen består av ombud som partiets medlemsföreningar utser bland sina medlemmar eller bland partimedlemmar som är bosatta på föreningens hemort. Föreningarna har rätt till ett ombud för de första 0 medlemmarna, därefter ett ombud för varje påbörjat -tal medlemmar. Medlemsantalet bestäms utgående från de redovisningar av medlemmar som gjorts till partistyrelsen senast fyra veckor före partidag. Medlemsavgifter för senast föregående kalenderår bör vara ombesörjda till partistyrelsen senast fyra veckor före partidagen. Varje medlemsförening är dock berättigad att utse minst ett ombud. Kretsorganisationerna jämte Svensk Ungdom, Svenska Kvinnoförbundet och Svenska Seniorer i Finland utser därutöver (tre) ombud per krets eller organisation. Partidagen är beslutför då minst ombud är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet, om inte i dessa stadgar bestämmes något annat. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst, utom vid val, då lotten avgör. Omröstning skall förrättas med slutna sedlar, om minst tio ombud yrkar på det. Motionsrätt vid ordinarie partidag har kretsstyrelserna, kommunorganisationerna, partiets medlemsföreningar och deras medlemmar samt därtill medlemsförbunden Svensk Ungdom,

76 Svenska Kvinnoförbundet och Svenska Seniorer i Finland. Motioner skall inlämnas till partistyrelsen senast tio veckor före partidagen. Partistyrelsens propositioner samt motioner och partifullmäktiges yttrande över dessa motioner skall sändas ut till ombuden senast dagar före partidagen. Partistyrelsen beslutar om principerna för offentligheten vid förhandlingarna på partidagen. Närvaro- och yttranderätt på partidagen har, utöver ombuden, partiets presidium, partifullmäktiges ordförande samt viceordförande, svenska riksdagsgruppen, partiets europarlamentariker samt partiets tjänstemän. Närvarorätt har alla enskilda partimedlemmar. Partidagens presidium kan även ge närvaro- och yttranderätt åt övriga. ÄRENDEN VID PARTIDAGEN Vid ordinarie partidag skall följande ärenden behandlas: ) Öppning av partidagen ) Val av ordförande, två viceordförande för mötet och av sekreterare ) Val av två protokolljusterare ) Frågan om mötets behörighet ) Fastställande av föredragningslista och förhandlingsordning ) Tillsättande av partidagsutskott och val av medlemmar i dessa ) Ta del av redogörelse över partiets aktuella verksamhet ) Allmänpolitisk debatt utgående från riksdagsgruppens berättelse ) Propositioner till partidagen ) Motioner till partidagen ) Val av a) partistyrelsens ordförande, som kallas partiordförande b) tre viceordförande i partistyrelsen, vilka kallas partiets viceordförande c) partifullmäktige ) Övriga eventuella val. ) Frågor som väckts under partidagen och som partidagen med tre fjärdedels majoritet beslutar behandla. Vid extra partidag behandlas endast de ärenden för vilka den är sammankallad. VAL UNDER PARTIDAGEN För de val som förekommer vid partidagen, tillsätter denna en valnämnd som består av en ordförande och två ledamöter. Som vallängd används en förteckning över röstberättigade deltagare i partidagen som gjorts upp av partidagens sekretariat. Rösträtt får inte utövas genom fullmakt. Partiordförande väljs genom majoritetsbeslut. Om fler än två kandidater nomineras och ingen får över hälften av de angivna rösterna verkställs en andra valomgång mellan de två kandidater som fått de flesta rösterna i den första omgången. Om minst en femtedel av de röstberättigade ombuden på partidagen kräver det utses de tre viceordförandena enligt proportionellt valsätt. Varje röstberättigad medlem av partidagen skall då rösta på minst två och högst tre på förhand nominerade kandidater, med rätt att bland dessa märka ut de två kandidater som han helst önskar se invald, genom att teckna bokstäverna A och B vid deras namn i den ordning han föredrar dem. Val av ledamöter i partifullmäktige förrättas vid ordinarie partidag. Kandidaterna nomineras med personliga ersättare. Endast personer som är valbara enligt partiets stadgar kan nomineras. De ledamöter, med ersättare, som väljs för två år kan utses enligt ett proportionellt valsätt om minst en femtondedel av de röstberättigade ombuden på partidagen kräver det. Varje röstberättigad medlem av partidagen skall då rösta på högst tjugotre () och minst femton () på förhand nominerade kandidater, var och en med högst en personlig ersättare. Han har rätt att bland dessa märka ut de tre kandidater som han helst önskar se invalda, genom att teckna bokstäverna A, B och C vid deras namn i den ordning han föredrar dem. Använder han sig av denna rätt skall alla bokstäver användas. Om valsedeln upptar en kandidat som inte nominerats är valsedeln ogiltig. Vid uträknandet av valresultat vid ABC-val tilldelas den kandidat och ersättare som märkts ut med bokstav A röster, med B röster och C röster samt övriga kandidater var och en röst. Om två kandidater får samma röstetal bestäms deras inbördes ordningsföljd genom lottning. I det fall att en kandidat nominerats med flera än en ersättare vid röstningen tecknas även

77 ersättarens namn, varvid denne får det röstetal som ges respektive kandidat. Vid uträknandet av valresultatet vid AB-val tilldelas den kandidat som märkts ut med bokstaven A röster, med B röster samt övriga kandidater var och röst. Om två kandidater får samma röstetal bestäms deras inbördes ordningsföljd genom lottning. Om en ledamot eller ersättare som valts i partifullmäktige för två år avgår före mandattidens utgång, förrättas fyllnadsval på närmast följande partidag. I det fallet att flera än en post är ledig väljs partifullmäktigeledamöterna enligt ABC-röstning i respektive grupp. Ersättare för personliga ersättare väljs enligt majoritetsbeslut en för en. PARTIFULLMÄKTIGE Partifullmäktige består av totalt ledamöter samt ersättare enligt följande: - partiordförande () - partiets viceordförande () - ledamöter med personliga ersättare inklusive representation från de registrerade medlemsföreningar, som erhållit förbundsstatus inom partiet. Medlemmarna jämte ersättarna är valda för två år så att hälften av ledamöterna med personliga ersättare årligen är i tur att avgå. Partidagen väljer partifullmäktige och personliga ersättare för dem som är i tur att avgå. Valen förrättas enligt, val under partidagen, med beaktande av stadgarna första moment. Partifullmäktige utser inom sig ett presidium bestående av fullmäktigeordförande samt en () viceordförande för ett verksamhetsår. Partifullmäktige är beslutför då minst hälften av dess medlemmar och ordföranden eller viceordförande är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet om inte i dessa stadgar bestäms något annat. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst, utom vid val, då lotten avgör. Partifullmäktige sammankommer minst två gånger per verksamhetsår på kallelse av partistyrelsen. Kallelse bör skriftligen delges partifullmäktige senast två veckor före den för mötet utsatta dagen. Partifullmäktigemöte som fastställer bokslut, beviljar ansvarsfrihet och väljer revisor bör sammankomma före utgången av maj månad. Partifullmäktige har rätt att låta sig företrädas av en representant vid kretsstyrelsemöten och kretsmöten, vid kommunorganisations möten och styrelsemöten, samt vid lokalavdelningarnas styrelsemöten och lokala möten. Representanten har yttranderätt men inte rösträtt. Partifullmäktige är särskilt skyldiga att: ) bereda partiets politik på lång sikt utgående från partiets program och stadgar, verkställa partidagens beslut samt ta initiativ som främjar partiets ändamål. ) behandla på initiativ av partistyrelsen centrala politiska program ) avge yttrande till partistyrelsen om propositioner vilka skall föreläggas partidagen ) på partistyrelsens beredning behandla yttrande över motionerna och förelägga dem för partidagen ) välja elva () medlemmar till partistyrelsen ) fastställa nödvändiga reglementen och instruktioner för utskotten och partikansliet. )) behandla partistyrelsens verksamhetsberättelse )) fastställa bokslut för föregående räkenskapsår samt ta del av revisonsberättelse )) bevilja ansvarsfrihet för partistyrelsen och andra ansvarsskyldiga. )) fastställa medlemsavgifterna för följande kalenderår )) välja en revisor godkänd av Centralhandelskammaren (CGR-revisor) samt en ersättare för denna. Partiets medlemsföreningar jämte deras medlemmar har rätt att inlämna initiativ till partifullmäktige. Partistyrelsen samt finansutskottets ordförande har närvaro- och yttranderätt på partifullmäktiges möten. Svenska riksdagsgruppen, partiets ministrar, partiets europaparlamentariker samt partiets tjänstemän har rätt att närvara och yttra sig vid partifullmäktiges möten, om inte partifullmäktige bestämmer något annat för ett visst fall. PARTISTYRELSEN Partistyrelsen består av: - partiordförande - partiets viceordförande () - elva () övriga medlemmar som utsetts av partifullmäktige.

78 Övriga medlemmar väljs, om inte annat bestäms: - en medlem från Svenska riksdagsgruppen - en medlem från varje kretsstyrelse () - en medlem från varje registrerad medlemsförening som erhållit förbundsstatus () - tre övriga medlemmar Fullmäktiges ordförande, partiets ministrar och europaparlamentariker samt finansutskottets ordförande har närvaro- och yttranderätt på styrelsens sammanträden. Partisekreteraren fungerar som föredragande. Partistyrelsens mandat är ettårigt. På partistyrelsen ankommer att fungera som det operativa organet som sköter löpande ärenden med uppgift att: ) fastställa partiets åsikt i aktuella politiska, organisatoriska och finansiella frågor, om inte i dessa stadgar har fastställts beslutsfattandet till något annat organ ) hålla kontinuerlig kontakt med Svenska riksdagsgruppen och partiets europaparlamentariker ) rådgöra tillsammans med Svenska riksdagsgruppen om regeringsmedverkan ) övervaka att medlemsföreningarna och kretsorganisationerna verkar i enlighet med gällande stadga och partiets syfte ) planera partiets verksamhet och sörja för att den är ändamålsenligt organiserad ) utse partisekreterare ) övervaka att partifullmäktiges och partidagens beslut verkställs ) ansvara för skötseln av partiets räkenskaper och medelsförvaltning ) ge politiska utlåtanden i partiets namn ) bära organisationens personalansvar ) förbereda och leda partiets verksamhet vid allmänna val ) tillsätta och utse medlemmar samt ordförande till partiets utskott ) utse vid behov delegationer och kommittéer ) bereda ärenden till fullmäktige ) bereda ärenden som skall föreläggas partidagen ) utse tillfälliga arbetsgrupper och beredningsorgan ) utse talesmän för partiet ) fastställa medlemsföreningarnas, kommunorganisationernas och kretsarnas stadgar samt godkänna nya medlemsföreningar )) fastställa nödvändiga reglementen och instruktioner för utskotten och partikansliet. FINANSUTSKOTTET OCH ORGANISATIONSUTSKOTTET Finansutskottet och organisationsutskottet består vardera av minst fem och högst nio medlemmar som utses av partistyrelsen för år. Finansutskottets medlemmar utses så att högst hälften av medlemmarnas mandatperiod upphör samtidigt. Minst en utskottsmedlem skall vara, om möjligt, medlem i partifullmäktige. Finansutskottet övervakar partiets medelsförvaltning och administration i enlighet med partistyrelsens anvisningar. Finansutskottets ordförande, som utses av partistyrelsen, har närvaro- och yttranderätt i partifullmäktige och partistyrelse. Organisationsutskottet övervakar informationsverksamheten och fungerar som sakkunnigt organ gentemot fältet i organisationsfrågor. PARTIKANSLIET Partikansliet sköter partiets löpande ärenden i enlighet med partistyrelsens anvisningar samt reglementen och instruktioner som fastställts av partifullmäktige partistyrelsen.partikansliet leds av partisekreteraren. FÖRFARANDET VID ALLMÄNNA VAL Kretsmötet fattar beslut om kandidater i riksomfattande val och i regionala val. Kretsmötet kan också besluta om nominering genom medlemsomröstning. Den slutgiltiga nomineringen kan dock med partistyrelsens bifall avvika från resultatet i medlemsomröstningen. Kretsmöte kan delegera beslutsfattandet om kandidater till kretsstyrelsen. Partidagen fattar beslut om partiets kandidat i valet av republikens president. Vid behov kan partifullmäktige besluta att verkställa en rådgivande medlemsomröstning för partidagen eller på annat sätt utreda opinionerna i väljarkåren. Partistyrelsen fattar beslut om partiets kandidater i valet av europaparlamentariker. Vid behov

79 kan partistyrelsen besluta att verkställa en rådgivande medlemsomröstning eller på annat sätt utreda opinionerna i väljarkåren. I dessa stadgar,, fastslås bestämmelser om medlemsomröstningen. REGERINGSMEDVERKAN Beslut om regeringsmedverkan skall fattas vid ett gemensamt möte mellan partistyrelsen och svenska riksdagsgruppen så att vartdera organets åsikt separat utreds. Om de olika organen företräder olika åsikter sammankommer partifullmäktige och fattar beslut. blir partifullmäktiges åsikt beslut. Frågan om nominering av regeringsmedlem bereds för svenska riksdagsgruppen av partistyrelsen. Om svenska riksdagsgruppen inte kan omfatta partistyrelsens förslag återgår frågan till partistyrelsen. Vidhåller då partistyrelsen sitt förslag fattas avgörande gemensamt av partistyrelsen och svenska riksdagsgruppen, varvid alla har en röst. Partistyrelsen kan ge riksdagsgruppen fullmakt att nominera regeringsmedlem. MEDLEMSOMRÖSTNING Rösträtt vid medlemsomröstning tillkommer de medlemmar av en basorganisation som senast på valdagen fyller år samt var medlem senast månader innan medlemsomröstningen inleds eller av partistyrelsen senare fastställd tidpunkt. Med basorganisation avses i denna stadga partiets, Svensk Ungdoms, Svenska Kvinnoförbundets samt Svenska Seniorers lokalavdelningar. En medlem av en basorganisation får rösta i egenskap av medlem i endast en förening. Röstlängd över de röstberättigade utgör det medlemsregister som finns partistyrelsen tillhanda senast månader innan medlemsomröstningen inleds eller av partistyrelsen senare fastställd tidpunkt. Varje röstberättigad har endast en röst. Partistyrelsen fastställer tidpunkten för förrättandet av medlemsomröstningen. Medlemsomröstningen kan genomföras som poströstning, elektronisk röstning, val med urna, telefonröstning, på föreningens öppna möte eller som en kombination av ovannämnda. I medlemsomröstningar som berör en valkrets fungerar kretsstyrelsen i valkretsen som valnämnd. Partistyrelsen har även rätt att utse en representant till valnämnden. I medlemsomröstningar som är nationella fungerar partistyrelsen som valnämnd. Rätt att nominera personer för medlemsomröstning har en basorganisation, vilken är verksam inom valkretsen. Beslut om nomineringen fattas av det organ inom basorganisationen som utövar beslutanderätt eller, med bemyndigande av detta, av basorganisationens styrelse. Till medlemsomröstning skall även upptas en person som skriftligt nominerats för denna av minst medlemmar av en och samma basorganisation inom valkretsen. En person kan nomineras även av minst medlemmar som får tillhöra olika basorganisationer som är verksamma inom valkretsen. En medlem av basorganisationen kan förena sig om endast en () framställning som avses i detta moment. För medlemsomröstning får nomineras endast personer vilka gett sitt skriftliga samtycke. Nominerad person skall vara valbar enligt vallagen. Valnämnden skall meddela basorganisationerna och deras personmedlemmar inom vilken tid nomineringen av personer för medlemsomröstningen skall ske samt sättet för inlämnande av nomineringshandlingarna. Basorganisation kan nominera högst det antal personer som partiet har rätt att ställa upp kandidater inom valkretsen. Över de för medlemsomröstning nominerade personerna uppgörs alfabetisk förteckning där det anges namn, yrke och hemort. Förteckningen fungerar som valsedel. Valnämnden ansvarar för att valen genomförs med bibehållandet av valhemlighet. Valnämnden ansavarar för rösträkningen och bör omedelbart efter rösträkningen tillställa partistyrelsen undertecknat protokoll över omröstningens resultat. Resultatet av medlemsomröstningen bör utan dröjsmål fastställas av kretsstyrelsen vid kretsvisa medlemsomröstningar och av partistyrelsen vid nationella medlemsomröstningar. På basis av medlemsomröstningen, vars resultat till väsentlig del bör beaktas, uppgörs förslag till partiets kandidatlista. Av personerna upptagna på partiets kandidatlista kan högst en fjärdedel vara personer som icke nominerats för medlemsomröstningen. Partistyrelsen kan dock på anhållan av kretsstyrelsen bevilja undantag från detta.

80 NAMNTECKNING Partiets namn tecknas av partiordföranden, viceordförandena och partisekreteraren, två tillsammans. Partistyrelsen kan utöver det förordna en eller flera förtroende- eller tjänstemän att teckna partiets namn, två tillsammans eller var för sig tillsammans med partiordföranden, en viceordförande eller partisekreteraren. I löpande ekonomiska ärenden tecknas partiets namn av den som partistyrelsen utser därtill. Om partidagen beslutar att upplösa partiet, skall ett beslut fattas om att disponera partiets tillgångar för ändamål som främjar den svenska befolkningens intressen. RÄKENSKAPER OCH REVISION Partiets räkenskapsår är kalenderåret och räkenskaperna avslutas årligen per den december. Bokslutet skall uppgöras och räkenskaperna samt partiorganens protokoll och andra nödvändiga handlingar överlämnas till revisorerna före utgången av april. Revisionsberättelsen avges till partifullmäktige och skall överlämnas till partistyrelsen före den april, ändå senast två veckor före det partifullmäktigemöte som sammankommer före utgången av maj månad. FÖRTROENDE- OCH TJÄNSTEMÄN Endast en person som tillhör en medlemsförening kan utses till tjänsteman i partiet. Partiets kandidater i allmänna val bör tillhöra någon av partiets medlemsföreningar såvida det inte finns särskilda skäl som motiverar undantag. STADGEÄNDRING Dessa stadgar kan ändras endast av en ordinarie partidag, varvid tre fjärdedels majoritet krävs. Om det inte föreligger en sådan majoritet för ändringsförslag, skall ändringsbeslutet underställas följande ordinarie partidag, som med enkel majoritet slutgiltigt kan godkänna ändringsförslaget. UPPLÖSNING AV PARTIET Ett beslut om att upplösa partiet kan endast fattas av en ordinarie partidag och beslutet skall bekräftas av följande ordinarie partidag. För ett beslut om upplösning krävs minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna. 0

81 PARTIDAGEN

82 PARTIETS STADGAR NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Svenska folkpartiet i Finland r.p., i finsk översättning Suomen ruotsalainen kansanpuolue r.p. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess verksamhetsområde omspänner hela landet. Föreningens språk är svenska. ÄNDAMÅL Svenska folkpartiets uppgift är att samla landets svenska och tvåspråkiga befolkning för att, inom ramen för Finlands demokratiska och parlamentariska statsskick på hävdvunnen nordisk rättsgrund, befästa landets självständighet och trygghet, förbättra medborgarnas materiella och andliga livsvillkor samt utveckla samhället i riktning mot ökad rättvisa och inre sammanhållning. Svenska folkpartiet vill bevaka den svenska befolkningens rättigheter, värna dess egenart, främja dess kulturella och sociala liv och trygga dess utkomst. Dessutom vill Svenska folkpartiet främja goda relationer mellan den svenska och finska befolkningen i landet genom kulturell växelverkan, saklig information och förbättrade språkkunskaper. Svenska folkpartiet vill på grundvalen av individens frihet, privat äganderätt, fri företagsamhet och ändamålsenlig samhällsplanering verka för kulturellt, socialt och ekonomiskt framåtskridande. VERKSAMHETSFORMER För att fullfölja sina syften: ) deltar partiet som politisk organisation i det statliga och kommunala livet samt i olika samhälleliga organisationers verksamhet, ) bedriver partiet medborgerlig och politisk upplysningsverksamhet genom möten, konferenser, kurser och publikationer ) uppbär partiet för sin verksamhet avgifter av sina medlemmar och tar också emot testamenten och donationer, samt ) kan partiet anordna lotterier och penninginsamlingar, utöva förlagsverksamhet samt förvärva fastigheter. Partiet utverkar vid behov de tillstånd som behövs för ekonomisk verksamhet. MEDLEMSKAP En registrerad förening kan bli medlem i partiet efter en skriftlig ansökan till partistyrelsen som beviljar medlemskap. Sådana medlemsföreningar är partiets lokalavdelningar, dess ungdomsorganisation, dess kvinnoorganisation, dess seniorförbund samt lokala, regionala och riksomfattande specialföreningar. Innan partistyrelsen beviljar en lokal eller regional specialförening medlemskap i partiet skall ett utlåtande om ärendet begäras från de berörda lokalavdelningarna och kretsstyrelserna. Medlemmarna i medlemsföreningarna skall vara finska medborgare, eller sådana utlänningar som har sin hemort i Finland och uppfylla de krav för utländska medlemmar som ställs i medlemsföreningens stadgar. VERKSAMHETENS ORGANISERING Partiet utövar sin verksamhet dels genom sin partidag, sitt partifullmäktige, sin partistyrelse och dess utskott, dels genom medlemsföreningarna. I kommuner (Helsingfors undantaget) där partiet har flera lokalavdelningar, bildar dessa en kommunorganisation tillsammans med Svensk Ungdoms, Svenska Kvinnoförbundets och Svenska Seniorers lokala och regionala avdelningar på orten. Riksdagsledamöter som är medlemmar i Svenska folkpartiets medlemsföreningar bildar svenska riksdagsgruppen. Svenska riksdagsgruppen kan även anta andra riksdagsledamöter som medlemmar till gruppen. Lokalavdelningarna och de lokala och regionala specialföreningarna i Helsingfors, Nylands, Egentliga Finlands och Vasa valkretsar bildar i respektive valkrets kretsorganisationer. Kretsorganisationernas stadgar fastställs av partistyrelsen. Lokalavdelningarna i det övriga Finland bildar en särskild krets utan eget kretsorgan. PARTIETS ORGAN Partiets organ är partidagen, partifullmäktige, partistyrelsen och utskott som utsetts av partistyrelsen (i fortsättningen utskotten). Partiets beslutanderätt utövas av partidagen, partifullmäktige och partistyrelsen. Partistyrelsen leder partiets verksamhet i enlighet med partiets stadgar och partidagens och

83 partifullmäktiges beslut, anvisningar och föreskrifter. Partiets presidium består av partiordförande samt tre partiets viceordförande. PARTIDAGEN Ordinarie partidag hålls årligen före juni månads utgång. Extra partidag hålls när partistyrelsen anser att det finns skäl till det. Extra partidag skall även hållas när minst hälften av partifullmäktiges medlemmar yrkar på detta för behandling av ett uppgivet ärende. Partistyrelsen sammankallar partidagen samt bestämmer tid och plats för partidagen. Kallelse till partidagen skall ingå i de svenska tidningar i landet som partistyrelsen beslutar om, och dessutom skall kallelsen skriftligen sändas till alla medlemsföreningar minst tolv veckor före ordinarie partidag och minst två veckor före extra partidag. Partidagen består av ombud som partiets medlemsföreningar utser bland sina medlemmar eller bland partimedlemmar som är bosatta på föreningens hemort. Föreningarna har rätt till ett ombud för de första 0 medlemmarna, därefter ett ombud för varje påbörjat -tal medlemmar. Medlemsantalet bestäms utgående från de redovisningar av medlemmar som gjorts till partistyrelsen senast fyra veckor före partidag. Medlemsavgifter för senast föregående kalenderår bör vara ombesörjda till partistyrelsen senast fyra veckor före partidagen. Varje medlemsförening är dock berättigad att utse minst ett ombud. Kretsorganisationerna jämte Svensk Ungdom, Svenska Kvinnoförbundet och Svenska Seniorer i Finland utser (tre) ombud per krets eller organisation. Partidagen är beslutför då minst ombud är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet, om inte i dessa stadgar bestämmes något annat. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst, utom vid val, då lotten avgör. Omröstning skall förrättas med slutna sedlar, om minst tio ombud yrkar på det. Motionsrätt vid ordinarie partidag har kretsstyrelserna, kommunorganisationerna, partiets medlemsföreningar och deras medlemmar samt därtill medlemsförbunden Svensk Ungdom, Svenska Kvinnoförbundet och Svenska Seniorer i Finland. Motioner skall inlämnas till partistyrelsen senast tio veckor före partidagen. Partistyrelsens propositioner samt motioner och partifullmäktiges yttrande över dessa motioner skall sändas ut till ombuden senast dagar före partidagen. Partistyrelsen beslutar om principerna för offentligheten vid förhandlingarna på partidagen. Närvaro- och yttranderätt på partidagen har, utöver ombuden, partiets presidium, partifullmäktiges ordförande samt viceordförande, svenska riksdagsgruppen, partiets europarlamentariker samt partiets tjänstemän. Närvarorätt har alla enskilda partimedlemmar. Partidagens presidium kan även ge närvaro- och yttranderätt åt övriga. ÄRENDEN VID PARTIDAGEN Vid ordinarie partidag skall följande ärenden behandlas: ) Öppning av partidagen ) Val av ordförande, två viceordförande för mötet och av sekreterare ) Val av två protokolljusterare ) Frågan om mötets behörighet ) Fastställande av föredragningslista och förhandlingsordning ) Tillsättande av partidagsutskott och val av medlemmar i dessa ) Ta del av redogörelse över partiets aktuella verksamhet ) Allmänpolitisk debatt utgående från riksdagsgruppens berättelse ) Propositioner till partidagen ) Motioner till partidagen ) Val av a) partistyrelsens ordförande, som kallas partiordförande b) tre viceordförande i partistyrelsen, vilka kallas partiets viceordförande c) partifullmäktige ) Övriga eventuella val. ) Frågor som väckts under partidagen och som partidagen med tre fjärdedels majoritet beslutar behandla. Vid extra partidag behandlas endast de ärenden för vilka den är sammankallad. VAL UNDER PARTIDAGEN För de val som förekommer vid partidagen, tillsätter denna en valnämnd som består av en ordförande och två ledamöter.

84 Som vallängd används en förteckning över röstberättigade deltagare i partidagen som gjorts upp av partidagens sekretariat. Rösträtt får inte utövas genom fullmakt. Partiordförande väljs genom majoritetsbeslut. Om fler än två kandidater nomineras och ingen får över hälften av de angivna rösterna verkställs en andra valomgång mellan de två kandidater som fått de flesta rösterna i den första omgången. Om minst en femtedel av de röstberättigade ombuden på partidagen kräver det utses de tre viceordförandena enligt proportionellt valsätt. Varje röstberättigad medlem av partidagen skall då rösta på minst två och högst tre på förhand nominerade kandidater, med rätt att bland dessa märka ut de två kandidater som han helst önskar se invald, genom att teckna bokstäverna A och B vid deras namn i den ordning han föredrar dem. Val av ledamöter i partifullmäktige förrättas vid ordinarie partidag. Kandidaterna nomineras med personliga ersättare. Endast personer som är valbara enligt partiets stadgar kan nomineras. De ledamöter, med ersättare, som väljs för två år kan utses enligt ett proportionellt valsätt om minst en femtondedel av de röstberättigade ombuden på partidagen kräver det. Varje röstberättigad medlem av partidagen skall då rösta på högst tjugotre () och minst femton () på förhand nominerade kandidater, var och en med högst en personlig ersättare. Han har rätt att bland dessa märka ut de tre kandidater som han helst önskar se invalda, genom att teckna bokstäverna A, B och C vid deras namn i den ordning han föredrar dem. Använder han sig av denna rätt skall alla bokstäver användas. Om valsedeln upptar en kandidat som inte nominerats är valsedeln ogiltig. Vid uträknandet av valresultat vid ABC-val tilldelas den kandidat och ersättare som märkts ut med bokstav A röster, med B röster och C röster samt övriga kandidater var och en röst. Om två kandidater får samma röstetal bestäms deras inbördes ordningsföljd genom lottning. I det fall att en kandidat nominerats med flera än en ersättare vid röstningen tecknas även ersättarens namn, varvid denne får det röstetal som ges respektive kandidat. Vid uträknandet av valresultatet vid AB-val tilldelas den kandidat som märkts ut med bokstaven A röster, med B röster samt övriga kandidater var och röst. Om två kandidater får samma röstetal bestäms deras inbördes ordningsföljd genom lottning. Om en ledamot eller ersättare som valts i partifullmäktige för två år avgår före mandattidens utgång, förrättas fyllnadsval på närmast följande partidag. I det fallet att flera än en post är ledig väljs partifullmäktigeledamöterna enligt ABC-röstning i respektive grupp. Ersättare för personliga ersättare väljs enligt majoritetsbeslut en för en. PARTIFULLMÄKTIGE Partifullmäktige består av totalt ledamöter samt ersättare enligt följande: - partiordförande () - partiets viceordförande () - ledamöter med personliga ersättare inklusive representation från de registrerade medlemsföreningar, som erhållit förbundsstatus inom partiet. Medlemmarna jämte ersättarna är valda för två år så att hälften av ledamöterna med personliga ersättare årligen är i tur att avgå. Partidagen väljer partifullmäktige och personliga ersättare för dem som är i tur att avgå. Valen förrättas enligt, val under partidagen, med beaktande av stadgarna första moment. Partifullmäktige utser inom sig ett presidium bestående av fullmäktigeordförande samt en () viceordförande för ett verksamhetsår. Partifullmäktige är beslutför då minst hälften av dess medlemmar och ordföranden eller viceordförande är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet om inte i dessa stadgar bestäms något annat. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst, utom vid val, då lotten avgör. Partifullmäktige sammankommer minst två gånger per verksamhetsår på kallelse av partistyrelsen. Kallelse bör skriftligen delges partifullmäktige senast två veckor före den för mötet utsatta dagen. Partifullmäktigemöte som fastställer bokslut, beviljar ansvarsfrihet och väljer revisor bör sammankomma före utgången av maj månad. Partifullmäktige har rätt att låta sig företrädas av en representant vid kretsstyrelsemöten och kretsmöten, vid kommunorganisations möten och styrelsemöten, samt vid lokalavdelningarnas styrelsemöten och lokala möten. Representanten har yttranderätt men inte rösträtt. Partifullmäktige är särskilt skyldiga att: ) bereda partiets politik på lång sikt utgående från partiets program och stadgar, verk-

85 ställa partidagens beslut samt ta initiativ som främjar partiets ändamål. ) behandla på initiativ av partistyrelsen centrala politiska program ) avge yttrande till partistyrelsen om propositioner vilka skall föreläggas partidagen ) på partistyrelsens beredning behandla yttrande över motionerna och förelägga dem för partidagen ) välja elva () medlemmar till partistyrelsen ) fastställa nödvändiga reglementen och instruktioner för utskotten och partikansliet. ) behandla partistyrelsens verksamhetsberättelse ) fastställa bokslut för föregående räkenskapsår samt ta del av revisonsberättelse ) bevilja ansvarsfrihet för partistyrelsen och andra ansvarsskyldiga. ) fastställa medlemsavgifterna för följande kalenderår ) välja en revisor godkänd av Centralhandelskammaren (CGR-revisor) samt en ersättare för denna. Partiets medlemsföreningar jämte deras medlemmar har rätt att inlämna initiativ till partifullmäktige. Partistyrelsen samt finansutskottets ordförande har närvaro- och yttranderätt på partifullmäktiges möten. Svenska riksdagsgruppen, partiets ministrar, partiets europaparlamentariker samt partiets tjänstemän har rätt att närvara och yttra sig vid partifullmäktiges möten, om inte partifullmäktige bestämmer något annat för ett visst fall. PARTISTYRELSEN Partistyrelsen består av: - partiordförande - partiets viceordförande () - elva () övriga medlemmar som utsetts av partifullmäktige. Övriga medlemmar väljs, om inte annat bestäms: - en medlem från Svenska riksdagsgruppen - en medlem från varje kretsstyrelse () - en medlem från varje registrerad medlemsförening som erhållit förbundsstatus () - tre övriga medlemmar Fullmäktiges ordförande, partiets ministrar och europaparlamentariker samt finansutskottets ordförande har närvaro- och yttranderätt på styrelsens sammanträden. Partisekreteraren fungerar som föredragande. Partistyrelsens mandat är ettårigt. På partistyrelsen ankommer att fungera som det operativa organet som sköter löpande ärenden med uppgift att: ) fastställa partiets åsikt i aktuella politiska, organisatoriska och finansiella frågor, om inte i dessa stadgar har fastställts beslutsfattandet till något annat organ ) hålla kontinuerlig kontakt med Svenska riksdagsgruppen och partiets europaparlamentariker ) rådgöra tillsammans med Svenska riksdagsgruppen om regeringsmedverkan ) övervaka att medlemsföreningarna och kretsorganisationerna verkar i enlighet med gällande stadga och partiets syfte ) planera partiets verksamhet och sörja för att den är ändamålsenligt organiserad ) utse partisekreterare ) övervaka att partifullmäktiges och partidagens beslut verkställs ) ansvara för skötseln av partiets räkenskaper och medelsförvaltning ) ge politiska utlåtanden i partiets namn ) bära organisationens personalansvar ) förbereda och leda partiets verksamhet vid allmänna val ) tillsätta och utse medlemmar samt ordförande till partiets utskott ) utse vid behov delegationer och kommittéer ) bereda ärenden till fullmäktige ) bereda ärenden som skall föreläggas partidagen ) utse tillfälliga arbetsgrupper och beredningsorgan ) utse talesmän för partiet ) fastställa medlemsföreningarnas, kommunorganisationernas och kretsarnas stadgar samt godkänna nya medlemsföreningar FINANSUTSKOTTET OCH ORGANISATIONSUTSKOTTET Finansutskottet och organisationsutskottet består vardera av minst fem och högst nio medlemmar som utses av partistyrelsen för år. Finans-

86 utskottets medlemmar utses så att högst hälften av medlemmarnas mandatperiod upphör samtidigt. Minst en utskottsmedlem skall vara, om möjligt, medlem i partifullmäktige. Finansutskottet övervakar partiets medelsförvaltning och administration i enlighet med partistyrelsens anvisningar. Finansutskottets ordförande, som utses av partistyrelsen, har närvaro- och yttranderätt i partifullmäktige och partistyrelse. Organisationsutskottet övervakar informationsverksamheten fungerar som sakkunnigt organ gentemot fältet i organisationsfrågor. PARTIKANSLIET Partikansliet sköter partiets löpande ärenden i enlighet med partistyrelsens anvisningar samt reglementen och instruktioner som fastställts av partifullmäktige. Partikansliet leds av partisekreteraren. FÖRFARANDET VID ALLMÄNNA VAL Kretsmötet fattar beslut om kandidater i riksomfattande val. Kretsmötet kan också besluta om nominering genom medlemsomröstning. Den slutgiltiga nomineringen kan dock med partistyrelsens bifall avvika från resultatet i medlemsomröstningen. Kretsmöte kan delegera beslutsfattandet om kandidater till kretsstyrelsen. Partidagen fattar beslut om partiets kandidat i valet av republikens president. Vid behov kan partifullmäktige besluta att verkställa en rådgivande medlemsomröstning för partidagen eller på annat sätt utreda opinionerna i väljarkåren. Partistyrelsen fattar beslut om partiets kandidater i valet av europaparlamentariker. Vid behov kan partistyrelsen besluta att verkställa en rådgivande medlemsomröstning eller på annat sätt utreda opinionerna i väljarkåren. I dessa stadgar,, fastslås bestämmelser om medlemsomröstningen. REGERINGSMEDVERKAN Beslut om regeringsmedverkan skall fattas vid ett gemensamt möte mellan partistyrelsen och svenska riksdagsgruppen så att vartdera organets åsikt separat utreds. Om de olika organen företräder olika åsikter blir partifullmäktiges åsikt beslut. Frågan om nominering av regeringsmedlem bereds för svenska riksdagsgruppen av partistyrelsen. Om svenska riksdagsgruppen inte kan omfatta partistyrelsens förslag återgår frågan till partistyrelsen. Vidhåller då partistyrelsen sitt förslag fattas avgörande gemensamt av partistyrelsen och svenska riksdagsgruppen, varvid alla har en röst. Partistyrelsen kan ge riksdagsgruppen fullmakt att nominera regeringsmedlem. MEDLEMSOMRÖSTNING Rösträtt vid medlemsomröstning tillkommer de medlemmar av en basorganisation som senast på valdagen fyller år samt var medlem senast månader innan medlemsomröstningen inleds eller av paristyrelsen senare fastställd tidpunkt. Med basorganisation avses i denna stadga partiets, Svensk Ungdoms, Svenska Kvinnoförbundets samt Svenska Seniorers lokalavdelningar. En medlem av en basorganisation får rösta i egenskap av medlem i endast en förening. Röstlängd över de röstberättigade utgör det medlemsregister som finns partistyrelsen tillhanda senast månader innan medlemsomröstningen inleds eller av partistyrelsen senare fastställd tidpunkt. Varje röstberättigad har endast en röst. Partistyrelsen fastställer tidpunkten för förrättandet av medlemsomröstningen. Medlemsomröstningen kan genomföras som poströstning, elektronisk röstning, val med urna, telefonröstning, på föreningens öppna möte eller som en kombination av ovannämnda. I medlemsomröstningar som berör en valkrets fungerar kretsstyrelsen i valkretsen som valnämnd. Partistyrelsen har även rätt att utse en representant till valnämnden. I medlemsomröstningar som är nationella fungerar partistyrelsen som valnämnd. Rätt att nominera personer för medlemsomröstning har en basorganisation, vilken är verksam inom valkretsen. Beslut om nomineringen fattas av det organ inom basorganisationen som utövar beslutanderätt eller, med bemyndigande av detta, av basorganisationens styrelse. Till medlemsomröstning skall även upptas en person som skriftligt nominerats för denna av minst medlemmar av en och samma basorganisation inom valkretsen. En person kan nomineras även av minst medlemmar som får tillhöra olika basorganisationer som är verksamma inom

87 valkretsen. En medlem av basorganisationen kan förena sig om endast en () framställning som avses i detta moment. För medlemsomröstning får nomineras endast personer vilka gett sitt skriftliga samtycke. Nominerad person skall vara valbar enligt vallagen. Valnämnden skall meddela basorganisationerna och deras personmedlemmar inom vilken tid nomineringen av personer för medlemsomröstningen skall ske samt sättet för inlämnande av nomineringshandlingarna. Basorganisation kan nominera högst det antal personer som partiet har rätt att ställa upp kandidater inom valkretsen. Över de för medlemsomröstning nominerade personerna uppgörs alfabetisk förteckning där det anges namn, yrke och hemort. Förteckningen fungerar som valsedel. Valnämnden ansvarar för att valen genomförs med bibehållandet av valhemlighet. Valnämnden ansavarar för rösträkningen och bör omedelbart efter rösträkningen tillställa partistyrelsen undertecknat protokoll över omröstningens resultat. Resultatet av medlemsomröstningen bör utan dröjsmål fastställas av kretsstyrelsen vid kretsvisa medlemsomröstningar och av partistyrelsen vid nationella medlemsomröstningar. På basis av medlemsomröstningen, vars resultat till väsentlig del bör beaktas, uppgörs förslag till partiets kandidatlista. Av personerna upptagna på partiets kandidatlista kan högst en fjärdedel vara personer som icke nominerats för medlemsomröstningen. Partistyrelsen kan dock på anhållan av kretsstyrelsen bevilja undantag från detta. NAMNTECKNING Partiets namn tecknas av partiordföranden, viceordförandena och partisekreteraren, två tillsammans. Partistyrelsen kan utöver det förordna en eller flera förtroende- eller tjänstemän att teckna partiets namn, två tillsammans eller var för sig tillsammans med partiordföranden, en viceordförande eller partisekreteraren. I löpande ekonomiska ärenden tecknas partiets namn av den som partistyrelsen utser därtill. RÄKENSKAPER OCH REVISION Partiets räkenskapsår är kalenderåret och räkenskaperna avslutas årligen per den december. Bokslutet skall uppgöras och räkenskaperna samt partiorganens protokoll och andra nödvändiga handlingar överlämnas till revisorerna före utgången av april. Revisionsberättelsen avges till partifullmäktige och skall överlämnas till partistyrelsen före den april, ändå senast två veckor före det partifullmäktigemöte som sammankommer före utgången av maj månad. FÖRTROENDE- OCH TJÄNSTEMÄN Endast en person som tillhör en medlemsförening kan utses till tjänsteman i partiet. Partiets kandidater i allmänna val bör tillhöra någon av partiets medlemsföreningar såvida det inte finns särskilda skäl som motiverar undantag. STADGEÄNDRING Dessa stadgar kan ändras endast av en ordinarie partidag, varvid tre fjärdedels majoritet krävs. Om det inte föreligger en sådan majoritet för ändringsförslag, skall ändringsbeslutet underställas följande ordinarie partidag, som med enkel majoritet slutgiltigt kan godkänna ändringsförslaget. UPPLÖSNING AV PARTIET Ett beslut om att upplösa partiet kan endast fattas av en ordinarie partidag och beslutet skall bekräftas av följande ordinarie partidag. För ett beslut om upplösning krävs minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna. Om partidagen beslutar att upplösa partiet, skall ett beslut fattas om att disponera partiets tillgångar för ändamål som främjar den svenska befolkningens intressen.

88 PARTIDAGENS ORDLISTA Ajournera Uppskjuta ett möte till senare tillfälle, helst för en kort stund. Samma protokoll. ALDE ALDE (Alliance of Liberals and Democrats for Europe) är partifamiljen SFP hör till på europeisk nivå. I ALDE gruppen i parlamentet sitter SFP:s och Centerpartiets parlamentariker. Allmänpolitisk debatt Under allmänpolitiska debatten är ordet fritt för delegaterna att lyfta fram frågor som man upplever viktiga. Se instruktionerna i förhandlingsordningen. Att-sats Varje motionssvar ska sluta med att-sats/att-satser som knyter ihop vad SFP ska jobba för. Det är att-satserna man röstar om på söndagen vid behandlingen av motionerna i salen. Att-satserna fastslår partiets linje. Beredningsutskott Ett utskott som tillsätts under partidagen för att förbereda partidagens svar på motioner och propositioner. Delegat Deltagare på partidagen som representerar en lokalavdelning, krets eller ett förbund. Delegater har rösträtt på partidagen. Festsupé Lite festligare sittande middag på lördagskväll. Fullmakt Alla delegater måste ha en fullmakt av den förening man representerar så att man under partidagen har rösträtt. Förbund Partiet har tre förbund. ) vår ungdomsorganisation Svensk Ungdom ) vår kvinnoorganisation Svenska Kvinnoförbundet ) vårt seniorförbund Svenska Seniorer. Förhandlingsordning Processbeskrivning som slår fast hur möteshandlingarna förlöper. Handlingar Partidagshandlingarna syftar till möteshandlingarna som innehåller föredragningslista, förhandlingsordning, motioner, proposition etc. Kommunorganisation I kommuner där partiet har flera lokalavdelningar bildas en kommunorganisation som fungerar som en takorganisation. Kransnedläggning En tradition att partidagens presidium lägger ner en krans vid hjältegravarna för att hedra minnet av de stupade. Krets Partiets lokalavdelningar är organiserade i fem kretsar: Egentliga Finland, Helsingfors, Nyland, Österbotten och Övriga Finland. Kretsvisa möten Under partidagen träffas delegaterna från respektive krets och förbund för egna möten. På dessa möten diskuterar man kretsens /förbundets strategi för ärendena under partidagen. KST Förkortning på kretsstyrelse. Kretsarna i Egentliga Finland, Helsingfors, Nyland och Österbotten har en kretsstyrelse som är det verkställande organet. Kyrkogång En tradition att inleda söndagsmorgon på partidagen med en gemensam andakt samt nedläggning av krans vid hjältegravarna. MEP Förkortning av Member of European Parliament. Dvs ledamot av Europaparlamentet Mingel Mingel (att mingla) är när människor beblandar sig med övriga närvarande, för att under småprat bekanta sig med dem. Ordet är ett lån från engelskan där mingle betyder blanda sig eller umgås med.

89 Motion Kretsstyrelserna, kommunorganisationerna, lokalavdelningar, specialföreningar och medlemmar kan genom att lämna in en motion ta initiativ till ett ärende som partidagen måste besluta om. Partidagskansli På partidagsplatsen finns ett kansli där partiets tjänstemän befinner sig och kan hjälpa till med både små och stora frågor. Partidagssidan Där finns all information om partidagen! Partidagsväder Under partidagshelgen är det av tradition varmt och soligt. Har skett att helgen är den första varma helgen under våren. Ges dock inga garantier att det är så i år! Partifullmäktige Har ledamöter och sammankommer vanligtvis två gånger per år. Kolla i stadgarna vad som hör till partifullmäktiges uppgifter, bland annat bereder de motionssvar till partidagen. PD Förkortning för partidag. Partiets högsta beslutande organ, som sammankommer en gång per år. Presidium Presidium består av ordförande och vice ordföranden. Proposition En proposition är ett förslag från partistyrelsen till partidagen, vilket partidagen ska besluta om. PST Förkortning för partistyrelsen. Partistyrelsen är partiets verkställande organ och leder partiets verksamhet i enlighet med stadgarna och partidagens och partifullmäktiges beslut. Sekretariat Sekreteraravdelningen, exempelvis partidagens utnämnda sekreterare (kan vara flera) som sitter med mötesordförande. Specialförening Partiet har medlemsföreningar som kallas special föreningar. Dessa är föreningar som är knutna kring ett visst tema. Svenska riksdagsgruppen Svenska riksdagsgruppen består under valperioden - av tio riksdagsledamöter; nio från Svenska folkpartiet samt Ålands ledamot. Valnämnd Valnämnden håller koll på proceduren kring personval på partidagen, samt räknar röster. Valutskott Är det utskott som sköter om valberedningen på partidagen. Exempelvis ger förslag på hur kommande partifullmäktige ska se ut. Åhörare Deltagare på partidagen som inte är där som delegat. Och därmed inte har yttrande- eller rösträtt.

90 0

91 PARTIDAGEN

92 RADISSON BLU LAPLAND HOTELS OULU ULEÅBORGS DOMKYRKA SOKOS HOTEL ARINA SCANDIC OULU