Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Grundsärskolan Forsenskolan Förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan ränkande behandling. Läsåret 2014/2015 1

2 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan... 1 Vision, mål, lagar och styrdokument... 3 Forsenskolans vision... 3 Forsenskolans grundsärskolas mål... 3 Utvärdering, resultat och analys av fjolårets mål 2013/ Lagar och styrdokument... 4 Definitioner och begrepp... 5 Trakasserier... 5 Kränkande behandling... 5 Mobbning... 5 Diskriminering... 5 Handlingsplan 2014/ Åtgärder vid mobbing, trakasserier eller kränkande behandling... 7 Forsenskolans regler... 8 Ordningsregler... 8 Konsekvenser... 8 Information till vårdnadshavare och elever... 9 Vem kontaktar jag vid mobbing, trakasserier och kränkande behandling?... 9 Vad kan man göra hemma?... 9 Anmälningsplikt och sekretess... 9 Polisanmälan... 9 Arbetsmiljöverket... 9 Kontaktuppgifter

3 Vision, mål, lagar och styrdokument Forsenskolans vision På Forsenskolan utvecklar eleverna egenskaperna mod, respekt, samarbete, nyfikenhet och kunskap som ger dem drivkraft in i framtiden. Forsenskolans grundsärskolas mål Forsenskolan har en god arbetsmiljö för personal och elever, där alla upplever trygghet. Indikatorer: Särskolans trivselenkät samt den psykosociala arbetsmiljöenkäten för personalen. Bibehålla den positiva bilden som eleverna ger av vår verksamhet, genom att fortsätta och utveckla olika samarbetsformer mellan våra grupper. Indikator: Särskolans trivselenkät. Exempel på aktiviteter: Vi vuxna är extra uppmärksamma på det sociala samspelet i matsal och omklädningsrum. De olika klasserna har beslutat om förebyggande aktiviteter för året utifrån elevernas ålder och mognad. Gemensamma aktiviteter för olika åldersgrupper kommer också att genomföras under året för att öka trivseln och lära känna varandra. På mellanstadiet jobbar man mycket med trygghet och att alla elever ska känna all personal. Detta sker till exempel genom presentationsrundor, namnskyltar och extra rastvakter i uppstarten. På högstadiet kommer fokus att ligga på att skapa en arbetsmiljö som främjar allas lärande. Utvärdering, resultat och analys av fjolårets mål 2013/2014 Förra läsårets mål Att all personal och alla elever ska känna sig delaktiga i skolan likabehandlingsarbete utvärderades via en webenkät med hjälp av organisationen Friends. Alla elever i grundskolan i åk 3-9 deltog. Områden som berörts i årets utvärdering är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Utvärderingen visade att betydligt fler elever och personal känner sig delaktiga och har kunskaper om likabehandlingsplanes innehåll. Personalens arbete under skolåret 2013/2014 handlade om att belysa innehållet i Likabehandlingsplanen samt diskutera innehållet vid specifika händelser. Vidare visade utvärderingen att fler elever kände att de visste vilka vuxna de kan prata med vid behov. Något färre elever kände sig trygga på skolan och något fler kände sig utsatta för kränkningar. Utifrån detta valdes årets övergripande mål att all personal och alla elever ska arbeta aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. Vi personal i särskolan känner att vi har andra förutsättningar att arbeta mot diskriminering, mobbing och kränkande behandling så vi har bestämt att göra en egen enkät och en egen plan för förebyggande och åtgärdande insatser. 3

4 Lagar och styrdokument Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen innebär att skola och förskola aktivt ska arbeta förebyggande och åtgärdande mot diskriminering och annan kränkande behandling. Det ska finnas en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet som regleras i skollagen. Utifrån diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen, SFS 2010:800, kapitel 6 är det skolans huvudman, det vill säga kommunen, som ansvarar för att verksamheter som regleras i skollagen upprättar en årlig likabehandlingsplan. Varje rektor har i sin tur ansvar för att arbetet genomförs på respektive enhet och i samarbete mellan skolans elever och deras vårdnadshavare samt skolans personal. Skollagen 1 kap. 5 : Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Läroplanen Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Arbetsmiljöverket. Systematiskt arbetsmiljöarbete handlar om att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder för en bra arbetsmiljö. Det innebär att uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka anställdas och elevers hälsa och säkerhet. Barnkonventionen, artikel 2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. 4

5 Definitioner och begrepp Trakasserier Trakasserier är t.ex. när ett uppträdande kränker en persons värdighet och har ett samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Kränkande behandling är en subjektiv bedömning. Det är inte handlingen i sig som är kränkande utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts för den. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Kränkningar kan vara fysiska, verbala (hot eller att bli kallad för olika saker), psykosociala (utfrysning eller ryktesspridning) eller text- och bildburna (klotter, brev, lappar, E-post, SMS och MMS). Annan kränkande behandling kan vara ett uppträdande som kränker en persons värdighet. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Mobbning Mobbning är när en person, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Enstaka trakasserier är inte mobbning. Diskriminering De sex diskrimineringsgrunderna: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering är när någon missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler används så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. 5

6 Handlingsplan 2014/2015 Värdegrundsarbetet är en viktig del i det förebyggande arbetet med att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Värdegrunden främjar också likabehandling. Allas förhållningssätt mot varandra och allas lika värde ska alltid vara i fokus. Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och kortsiktigt samt omfatta individ- gruppoch skolnivå. Följande punkter är reviderade av grundsärskolans arbetslag samt elevrådet. Alla vuxna på skolan är förebilder. Att arbeta mot mobbning är vuxnas ansvar Vuxna är med eleverna på raster. Det finns vuxna med på alla raster. Årlig Friendsenkät genomförs av personalen tillsammans med övrig personal på skolan. Årlig trivselenkät genomförs av eleverna på grundsärskolan. Stödfunktioner finns i form av skolsköterska, kurator, EHT (ElevHälsoTeam). Skolans ordningsregler och konsekvenser gås igenom av klassföreståndare och assistenter kontinuerligt under året. Utvecklingssamtal, där vi bl a diskuterar elevens mående och trivsel. På grundsärskolan finns dagliga samlingar, klassråd samt elevråd, där vi pratar om trivsel i klasserna och trivseln på skolan i stort. Vi arbetar regelbundet med samtal och samarbetsövningar i klasserna. Vid behov sker det mer frekvent. Vi genomför teman som är anpassade efter likabehandlingsplanen. För att få ett positivt klimat i klassrummen och ute på skolgården arbetar vi i våra klasser/grupper med samtal om attityder, värderingar, kamratskap oavsett kön eller etnicitet samt vikten av ett vårdat språk. Det är klassföreståndarna och assistenterna som tillsammans är ansvariga för att arbetet görs kontinuerligt i varje klass. Det viktigaste för hela skolan är att alla elever är allas ansvar under all tid i skolan. I alla ämnen eller ämnesområden ges ökade kunskaper kring alla människors lika värde och rätt till likvärdigt bemötande oavsett kön, etnisk 6

7 Åtgärder vid mobbing, trakasserier eller kränkande behandling Den som uppmärksammar eller misstänker mobbning, trakasserier eller kränkande behandling tar kontakt med rektor. Rektor (eller delegerad) avgör om det är ELVIS eller klassföreståndare/mentor som ska hantera händelsen. 1. Utredning påbörjas och den dokumenteras(se bilaga) och sker fortlöpande av den/de som arbetar med händelsen/ärendet. 2. Rektor eller ELVIS som får ärendet tar snarast en intervjukontakt med den som är utsatt samt mentor/klassföreståndare. 3. Samtal med den/de som mobbar. 4. Föräldrar kontaktas efter samtal med berörda elever. Kontakten ska ske samma dag. 5. Samtalen följs upp några dagar efter första träffen. 6. Cirka två veckor efter samtalen sker ett (ev. gemensamt) uppföljningssamtal med inblandade parter. Detta för att säkerställa att mobbningen inte fortsätter. Även hemmen underrättas om resultat. 7. Dokumentationen sammanställs av handläggande person. 8. Vid fortsatt mobbning eller andra scenarier beslutar rektor om fortsatta åtgärder. Om mobbing, trakasserier eller kränkande behandling förekommer från personal mot elev 1. Informationsinsamling av rektor. 2. Samtal med de inblandade av rektor. 3. Berörda föräldrar kontaktas av rektor. 4. Uppföljning. 5. Dokumentation. Om mobbing, trakasserier eller kränkande behandling förekommer från elev mot personal 1. Informationsinsamling av rektor. 2. Samtal med de inblandade av rektor. 3. Berörda föräldrar kontaktas av rektor. 4. Uppföljning. 5. Dokumentation. 7

8 Forsenskolans regler Ordningsregler Vi är alla rädda om skolans material och utrustning, men också om våra egna och andras tillhörigheter. Det du förstör får du ersätta. Vi accepterar inga kränkningar eller trakasserier. Vi respekterar varandra i ord och handling. Vi har alla ansvar för att skolmiljön präglas av trygghet och studiero. Vi stänger av mobiler/surfplattor under lektioner om inte annat bestäms. Vi kommer i tid till lektionerna. Vi är alla rädda om skolans inne- och utemiljö så att den hålls ren och snygg. Vi äter i matsalen och har ansvar för att alla har matro och ren miljö. För låg- och mellanstadiet gäller att: Vi tar av oss kepsar, mössor, luvor och ytterkläder under lektioner och i gemensamma utrymmen som t.ex. i miniaulan och matsalen. För högstadiet gäller att: Vi tar av oss kepsar, mössor, luvor och ytterkläder i gemensamma utrymmen som t.ex. i miniaulan och matsalen eller om läraren säger till. Rökning och snusning är inte tillåtet. Energidryck är inte tillåtet. För låg- och mellanstadiet är det aldrig tillåtet att äta godis och läsk i skolan (läraren kan bestämma annat för viss lektion). För högstadiet är det inte tillåtet att äta godis och läsk under lektioner (läraren kan bestämma annat för viss lektion). Konsekvenser Vuxna ger en tillsägelse vid regelbrott. Samtal mellan elev, klassföreståndare/mentor. Samtal med vårdnadshavare. Samtal med likabehandlingsteam/elvis och/eller rektor. Rektor kallar till elevvårdskonferens. Anmälan till Socialtjänsten och Polisen. Regelbrottets karaktär avgör vilken/vilka konsekvenser som används. Vid förstörelse får eleven om möjligt laga, iordningsställa det förstörda eller ersätta detsamma. 8

9 Information till vårdnadshavare och elever Vem kontaktar jag vid mobbing, trakasserier och kränkande behandling? Om du vill anmäla ett ärende ska du som elev eller vårdnadshavare vända dig till din mentor/klassföreståndare, skolkurator eller rektor. Hit vänder jag mig som vårdnadshavare om hemmet och skolan inte har samsyn kring uppkomna omständigheter: Utbildningschef Börje Hallin Skolinspektionen Barn- och elevombudet Diskrimineringsombudsmannen (DO) Vad kan man göra hemma? Var observant på ditt barn. Prata med barnet om hur han/hon trivs med kamraterna. Kontakta lärare, fritidspersonal, kurator, skolsköterska eller rektor om du misstänker att något inte är som det ska antingen med ditt eget barn eller med någon annan elev. Det är av avgörande betydelse att hemmet och skolan har en öppen dialog och känner stöd i varandra. Anmälningsplikt och sekretess Skolan har anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa, enligt Socialtjänstlagen 71. Personalen på skolan kontaktar kurator eller rektor vid osäkerhet. Polisanmälan Rektor och inblandad personal på skolan gör en bedömning om en polisanmälan ska göras i varje enskilt fall, men det finns ingen lagstadgad skyldighet för skolan att polisanmäla en elev som har begått ett brott (JO dnr ). En vårdnadshavare kan själv alltid göra en polisanmälan. Arbetsmiljöverket Arbetsgivare är enligt 2 Arbetsmiljöförordningen skyldig att till Arbetsmiljöverket utan dröjsmål anmäla olyckor på arbetsplatsen som medfört dödsfall eller allvarlig personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare. Det gäller även tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Detta gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld. Rektor ansvarar för att anmälan görs. Kontaktuppgifter Rektor för grundsärskolan Telefonnummer Nina Kindbom Särskolans arbetsrum