Kallelse till Demokratiberedningen

Transkript

1 DEMOKRATIBEREDNINGEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Demokratiberedningen Tid Fredag den 1 december 2017, klockan 13:15 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 0 Upprop och val av justerare 1 Godkännande av dagordning Informationsärenden 2 Information Demokratidagar 2017 Kerstin Trygg, Kommunikation Anna Maria Bergman, KUF KS-2017/ Information Tillsynsarbetet som en del av ANDT-arbetet Lana Pålsson, SÄF 4 Information Villkor för offentligt stöd utifrån ett jämlikhetsperspektiv Annika Press och Tove Sandahl Fransson, KUF Beslutsärenden 5 Demokratiberedningens remissvar på motion väckt av Nujin Alacabek (V), Elisabeth Ulin Karlsson (V),Jonatan Spejare (V) och Sonia Benavente (V) - Handlingsplan för att öka valdeltagandet i Huddinge KS-2017/

2 DEMOKRATIBEREDNINGEN KALLELSE SIDA 2 (2) 6 Verksamhetsplan för Demokratiberedningen 2018 Jenny Bejker, KSF KS-2017/ Sammanträdestider för demokratiberedningen 2018 KS-2017/ Delgivningar 8 Delgivning KS beslut Nästa steg? - Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2917:60) svar på remiss från kulturdepartementet KS-2017/ Delgivning KF beslut Feministisk stadsplanering i Huddinge - svar på motion väckt av Nujin Alacabek (V) KS-2016/ Övrigt 10 Övriga frågor Huddinge den 24 november 2017 Ingalill Söderberg Ordförande Ester Andréasson Sekreterare

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (8) Handläggare Marcel Moritz Marcel.Moritz@huddinge.se Demokratiberedningen Handlingsplan för att öka valdeltagandet i Huddinge svar på motion väckt av Nujin Alacabek (V), Elisabeth Ulin Karlsson (V), Jonatan Spejare (V) och Sonia Benavente (V) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 5 oktober 2017, godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen som demokratiberedningens remissvar på motionen Handlingsplan för att öka valdeltagandet i Huddinge. Sammanfattning Nujin Alacabek (V), Elisabeth Ulin Karlsson (V), Jonatan Spejare (V) och Sonia Benavente (V) har i en motion föreslagit att förvaltningen ska ta fram en handlingsplan för ökat valdeltagande genom riktade insatser i områden där valdeltagandet är lågt i relation till andra delar av Huddinge. Målsättningen enligt kommunens Mål och Budget och Hållbart Huddinge 2030 är att valdeltagandet ska öka till 85 procent i valet till kommunfullmäktige, från nuvarande 78 procent. Ska kommunens målsättning om ett valdeltagande på 85 procent uppnås är det avgörande att uppnå ett mer jämlikt valdeltagande. Enligt SKL:s analys av valen 2010 och 2014 är Huddinge en av de kommuner i Sverige som har störst differens i valdeltagandet mellan det valdistrikt med lägst och det med högst valdeltagandet. Statens demokratiutredning 2016 pekar på att om bostadssegregationen kan brytas och skillnaden i livsvillkor utjämnas är det sannolikt att skillnaden i valdeltagande och politiskt engagemang också kommer att minska. Vägen dit är dock lång och det är angeläget att på kort sikt vidta åtgärder som ökar det politiska deltagandet för grupper som röstar i lägre utsträckning än andra, såsom utrikes födda, unga och personer med funktionsnedsättning. Forskning lyfter fram att valdeltagande till stor del beror på valrörelserna och hur de politiska alternativen formar sig, men också påverkas av saker som valinformation, tillgängligheten till röstningslokaler och om röstningsförfarandet är enkelt. Valnämnden i Huddinge ansvarar för genomförande av de allmänna valen, tillgänglighet till vallokaler och att informera om hur valet går till och var man kan rösta. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (8) Datum Diarienummer KS-2017/ I Mål och budget inför 2018 finns uppdrag om informationskampanjer för att öka valdeltagandet, med fokus på insatser riktade till förstagångsväljare liksom att skolor ska ge elever kunskap om de allmänna valen och bjuda in partier. Tidigare försök med enstaka demokratinsatser inför val i Huddinge kommun har visat sig ha blygsam eller obefintlig effekt på valdeltagandet. Trots att valdeltagandet generellt minskade i alla valen i Huddinge 2014 så ökade det bland förstagångsväljare, med en ökning med cirka en procentenhet. Huddinge demokratidagars årliga skoldialoger liksom valdebatterna på skolor inför valet 2014 kan ha bidragit till det positiva resultatet bland förstagångsväljare i Huddinge och valdebatter på skolor kan prövas igen inför valet Demokratiberedningen har genomfört en workshop och tagit fram förslag till insatser för att öka valdeltagande. Resultatet har delgivits valnämnden och är underlag för insatser kring att öka valdeltagande inom ramen för demokratiberednigens verksamhetsplan För att öka valdeltagande bland förstagångsväljare samt i områden där valdeltagandet är lågt, vore det lämpligt att ta fram en gemensam handlingsplan i kommunen, så att insatser görs på ett effektivt sätt. Beskrivning av ärendet Nujin Alacabek (V), Elisabeth Ulin Karlsson (V), Jonatan Spejare (V) och Sonia Benavente (V) har i en motion föreslagit att förvaltningen ska ta fram en handlingsplan för ökat valdeltagande genom riktade insatser i områden där valdeltagandet är lågt i relation till andra delar av Huddinge. Motionärerna lyfter fram att valdeltagandet är en av de viktigaste mätarna på legitimiteten för vår demokrati och att det är en indikator på förtroendet för den parlamentariska demokratin. Samtidigt ser motionärerna oroande tendenser med totalitära krafter som går framåt i många länder runt om i Europa liksom att undersökningar pekar på att anmärkningsvärt höga andelar unga skulle kunna tänka sig att leva under en diktatur. Motionärerna pekar på att det finns stora skillnader i benägenheten att gå och rösta beroende på vilken kommundel och valkrets man bor i samt att socioekonomiskt utsatta områden har ett betydligt lägre valdeltagande än mer välbärgade områden har. Motionärerna menar att det finns mycket kvar att göra för att Huddinges valdeltagande ska nå upp till riksgenomsnittet som ligger på 85,81 procent. Nuvarande valdeltagande och framtida mål i Huddinge Målsättningen enligt kommunens Mål och Budget och Hållbart Huddinge 2030 är att valdeltagandet ska öka till 85 procent i valet till kommunfullmäktige, från nuvarande 78 procent. I den första hållbarhetsrapporten På väg mot Huddinge 2030 från 2014, framgår att Huddingebornas valdeltagande i riksdagsvalet nådde sin högsta topp i 1976 års val med 92 procents valdeltagande och har därefter sjunkit successivt över tid för att nå sin bottennotering år 2002 med ett 80 procentigt deltagande. I de två

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (8) Datum Diarienummer KS-2017/ nästkommande valen ökade sedan valdeltagandet till 84 procent 2010, för att till valet 2014 minska med cirka 0,2 procent. Kommunvalet i Huddinge visar också en negativ trend sedan 70-talet och har historiskt i Huddinge varit cirka 2-3 procent under riket. I en ranking med andra kommuner i länet hamnar Huddinge på plats 23 av 26 kommuner i 2014 års val. Valdeltagandet i Huddinge var 78 procent och i Danderyd 89 procent och högst på Södertörn var Nykvarn med 86 procent. Ökande ojämlikhet i valdeltagandet Valdeltagandet inom Huddinge skiljer sig åt mellan olika områden, i likhet med många andra svenska kommuner. Vårby och Flemingsberg sticker ut med betydligt lägre valdeltagande medan Stuvsta-Snättringe, Sjödalen-Fullersta samt Segeltorp märker ut sig med högre nivåer. Sedan valet 1988 hade Vårbys valdeltagande sjunkit med 12 procentenheter och Flemingsberg med 8 procentenheter. Skillnaden mellan kommundelen med högsta valdeltagandet och lägsta valdeltagandet har ökat. Skillnaderna blir än tydligare på valdistriktsnivå. Enligt SKL:s analys av valen 2010 och 2014 är Huddinge en av de kommuner i Sverige som har störst differens i valdeltagandet mellan det valdistrikt med lägst och det med högst valdeltagandet. Ska kommunens målsättning om ett valdeltagande på 85 procent uppnås är det avgörande att uppnå ett mer jämlikt valdeltagande. Förstagångsväljare Förstagångsväljare är intressanta att följa bland annat då erfarenheter från det första valet tenderar att påverka benägenheten att rösta i kommande val. För demokratins utveckling är det vidare viktigt att intresset för och deltagandet i demokratin förs vidare från generation till generation. Sedan tidigare är det känt att valdeltagande (till riksdagsvalet) bland förstagångsväljare är lägre jämfört med övriga befolkningen. I 2014 års val till kommunfullmäktige var valdeltagandet 76 procent vilket jämfört med föregående års val är en ökning med cirka en procentenhet. Jämfört med valdeltagande i övriga befolkningen i Huddinge är valdeltagandet bland förstagångsväljarna nästan två procentenheter lägre. Ett ojämlikt valdeltagande mellan kommundelarna är lika tydligt bland förstagångsväljare där framförallt Vårby (55 procent) och Flemingsberg (62 procent) utmärker sig med ett betydligt lägre valdeltagande medan Stuvsta- Snättringe (84 procent) samt Segeltorp och Sjödalen-Fullersta (83 procent) har ett högre valdeltagande. Forskning om valdeltagande Demokratiutredningen Låt flera forma framtiden Den senaste Statliga demokratiutredningens slutbetänkande Låt fler forma framtiden framhåller att valdeltagandets nivå och utveckling ger en tydlig indikation på tillståndet i demokratin och utvecklingen av andra former av

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 4 (8) Datum Diarienummer KS-2017/ politiskt deltagande. Skillnader i valdeltagande mellan olika grupper i samhället synliggör även graden av politisk jämlikhet. Utredningen gjorde en sammanfattande analys kring överväganden och förslag om valdeltagandet och politiskt engagemang mellan valen. Analysen visade att det inte finns tecken på att demokratin hotas av en medborglig passivitet. Valdeltagandet har ökat i de senaste valen samtidigt som det allmänna politiska engagemanget mellan valet är på en beständig nivå. Däremot finns påtagliga skillnader i deltagandet mellan olika grupper i samhället. Åtgärder bör därför vidtas för att försäkra politisk jämlikhet. Med tanke på att valdeltagandet är högt och att det har stigit bland unga finns det inget som tyder på att valdeltagandet kommer att sjunka kraftigt de närmsta åren. Hur valdeltagandet utvecklas i de framtida valen beror enligt utredningen troligtvis främst på valrörelserna och hur de politiska alternativen formar sig. De politiska partierna är mindre synliga i marginaliserade områden mellan valrörelserna och partierna har ett stort ansvar att organisera och mobilisera medborgare. Demokratiberedningen konstaterar att valdeltagandet är särskilt lågt i valdistrikt där en stor del av befolkningen saknar arbete, har låg utbildning och är utrikes födda. Det låga valdeltagandet vittnar om att stora grupper i samhället inte känner sig motiverade att rösta. Detta är en utmaning för demokratin. Om bostadssegregationen kan brytas och skillnaden i livsvillkor utjämnas är det sannolikt att skillnaden i valdeltagande och politiskt engagemang också kommer att minska. Vägen dit är dock lång och det är angeläget att på kort sikt vidta åtgärder som ökar det politiska deltagandet. För att skapa ett mer jämlikt valdeltagandet är ett aktivt främjandearbete, både inför de allmänna valen och mellan valen, därför betydelsefullt. Det är särskilt viktigt med åtgärder riktade till grupper som röstar i lägre utsträckning än andra, såsom utrikes födda, unga och personer med funktionsnedsättning. Faktorer som påverkar valdeltagandet Statsvetarna Sören Holmberg och Henrik Oscarsson menar att det finns tre huvudsakliga faktorer som påverkar valdeltagandet. 1. För det första påverkas valdeltagandet av institutionella faktorer, såsom valsystemets utformning. Valsystem med proportionella val brukar till exempel ge ett högre valdeltagande än majoritetsval. Därutöver påverkas valdeltagandet av tillgängligheten till röstningslokaler och av om röstningsförfarandet är enkelt. 2. För det andra har kontextuella faktorer betydelse, till exempel om valet anses vara viktigt och spännande, om det finns tydliga politiska alternativ, om valkampanjen varit engagerande och om det i allmänhet finns en hög grad av motivation i individens närhet. 3. Den tredje förklaringsmodellen som nämns av Holmberg och Oscarsson är individuella faktorer. Med det avses sådant som tillgång till olika resurser, till exempel tid, pengar, medborgerliga färdigheter, men även resurser i form av intresse och motivation. Även sådant som konsumtion av politiska nyheter, graden av förtroende för politiker och det politiska systemet främjar sannolikheten att rösta. I en undersökning av Holmberg och

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 5 (8) Datum Diarienummer KS-2017/ Oskarsson där valundersökningar från perioden använts framkommer det att politiskt intresse och engagemang, oavsett individernas sociala resurser, spelar stor roll för sannolikheten att en individ utnyttjar sin rösträtt. Personer med ett stort politiskt intresse och engagemang röstar i hög utsträckning oavsett om de är lågutbildade, ensamstående eller arbetslösa. Strukturella förutsättningar i Huddinge kring val och valdeltagande Valnämnden Valnämnden är lokal valmyndighet i Huddinge kommun och ansvarar för frågor kring allmänna val enligt vallagen. Valnämnden ansvarar för organisation och genomförande av de allmänna valen. Det innebär bland annat att skaffa vallokaler och se till att det finns röstmottagare, informera om hur valet går till och var man kan rösta. Enligt SKLs skrift Rätt att rösta! - hur kommuner och landsting kan arbeta för att öka valdeltagandet kan valnämnden ges ett utökat uppdrag för att arbeta med valdeltagande och vara aktivt inför valen. Genom att organisera vallokaler och lokaler för förtidsröstning som är tillgängliga och särskilt beakta områden där delaktigheten är låg kan valdeltagandet öka. Exempel på insatser kan vara mobila vallokaler med möjlighet att skriva ut röstkort och förtidsröstning med anpassade öppettider i till exempel gymnasieskolor, på medborgarkontor och i köpcentrum. Demokratidagar och valdeltagande Sedan 2011 har demokratidagar genomförts i Huddinge kommun. Ytterst har demokratidagar syftat till att skapa en mötesplats mellan förtroendevalda och invånare för att bidra till ökat förtroende och tillit i kommunen och att fördjupa demokratin. Huddinges demokratidagar är en form av medborgardialog med inriktningen att skapa möten och dialog mellan invånare, förtroendevalda, brukare, tjänstemän och det civila samhället med flera. Under åren har uppskattningsvis mellan deltagare varit med i olika former av dialog och delaktighet. En viktig del av demokratidagar har varit den så kallade skoldialogen som startade år 2012 och som varit ett forum för möten mellan förtroendevalda och elever på gymniaser och vuxenskolan. Under valåret 2014 tog den traditionella formen för demokratidagar paus. Som en förlängning på demokratidagars ordinarie skoldialoger genomfördes istället valdebatter på kommunens alla gymnasieskolor samt vuxenskolan. Det var ett lyckosamt sätt att nå väljargrupper som i vanliga fall har lägre valdetagande. Partier representerade i fullmäktige nådde ut med sina budskap till unga och förstagångsväljare på gymnasieskolorna samt utrikesfödda som i hög grad går på vuxenskolan. Arrangemanget var ett samarbete mellan gymnasieavdelningen och kommunstyrelsens förvaltning. Kommunstyrelsens förvaltning stod för kommunikation, kunskap samt resurser till en gemensam moderator samt resurser till samordning på gymnasieavdelningen.

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 6 (8) Datum Diarienummer KS-2017/ Beslut kring val 2018 I Mål och Budget framgår att det Under valåret 2018 ska genomföras informationskampanjer för att öka valdeltagandet, med fokus på insatser riktade till förstagångsväljare. Dessa informationsinsatser genomförs av kommunikationsenheten på kommunstyrelsens förvaltning. En kommunikationsplan tas fram och genomförs med insatser i tidningen Vårt Huddinge, på kommunens webbplats huddinge.se med mera. I Mål och Budget står även att Skolan har ansvar för att ge eleverna en bred bild av det politiska systemet i Sverige, vilka partier som finns och vad de står för. Att bjuda in partier till skolor och vuxenutbildningen inför de allmänna valen är en bra metod för att ge en mångfacetterad bild av hur demokratin och vårt politiska system fungerar. Det är viktigt att informera aktivt om vad de allmänna valen innebär och om var och hur man röstar. Barn- och utbildningsförvaltningens gymnasieavdelning och grundskoleavdelning ansvarar för eventuella insatser på skolor. Rektorer på grundskolor, gymnasieskolor samt vuxenutbildningen är de som ytterst bestämmer om och i så fall på vilket sätt skolan ska till exempel bjuda in partier. SKL har tagit fram en skrift som vägleder skolor kring valen och partierna Politiska partier i skolan, vad gäller?. Demokratiberedningens workshop om ökat valdeltagande Demokratiberedningen har den 27 okt 2017 genomfört en workshop och producerat förslag till insatser för att öka valdeltagande. 75 separata förslag och idéer framkom som berörde allt från utformning av informationsinsatser, tillgänglighet, valdebatter, röstmottagare, demokratiambassadörer och olika sätt att nå grupper samt delar av kommunen som röstar i lägre grad med mera. Resultatet har delgivits valnämnden och är underlag för insatser kring att öka valdeltagande inom ramen för demokratiberedningens verksamhetsplan Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning håller med motionärerna om att valdeltagande är en viktig indikator på förtroendet för den parlamentariska demokratin. Som framgått av demokratiutredningen och genomgång av forskning så beror valdeltagandets utveckling främst på valrörelserna och hur de politiska alternativen formar sig. I första hand är ett högt valdeltagande en uppgift för de politiska partierna att åstadkomma. Kommunens möjligheter att öka valdeltagande handlar främst om tillgänglighet samt informationsinsatser. Kritik mot demokratiinsatser inför valet har riktats mot att åtgärder är av engångskaraktär och att invånare behöver kontinuerlig dialog med förtroendevalda mellan valen.

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 7 (8) Datum Diarienummer KS-2017/ Demokratiinsatser inför val har ofta mött skepsis, då åtgärder av engångskaraktär inte kan bevisas stärka valdeltagandet. Tidigare försök med enstaka demokratinsatser inför val har även i Huddinge kommun visat sig ha blygsam eller obefintlig effekt på valdeltagandet. Inför valet 2006 satsade Huddinge en miljon kronor varav 765 tkr gick till partier i fullmäktige, 160 tkr till informationsinsatser och resten till gymnasier, 75 tkr. Utvärderingen av satsningen hade svårt att visa på effekter på valdeltagandet. Inför valet till Europaparlamentet 2004 distribuerades valinformation på olika språk hem till boende i Vårby Gård, Grantorp och Västra Skogås. Att döma av de 400 intervjuer som gjordes i en exit poll hade den insatsen inte någon effekt på röstandet. I valet 2010 fanns inga extra satsningar på ökat valdeltagande i Huddinge, men valdeltagandet i kommunen ökade liksom i riket minskade valdeltagandet generellt i alla valen i Huddinge, valdeltagandet bland förstagångsväljare ökade det året med cirka en procentenhet genomfördes skoldialoger samt valdebatter på gymnasieskolor. I Mål och budget 2018 framgår att informationskampanjer för att öka valdeltagandet, med fokus på insatser riktade till förstagångsväljare, ska genomföras samt skolor ska ge eleverna kunskap om val och bjuda in partier. Valnämnden har en avgörande roll för att informera om hur valet går till och var man kan rösta samt tillgängliggöra vallokaler. Valnämnden i Huddinge kommer att verka inom ramen för befintliga resurser och har inför val 2018 inte fått utökat uppdrag för att arbeta med ökat valdeltagande. Kommunstyrelsen föreslår mot bakgrunden ovan att valdebatter anordnas på gymnasieskolor samt vuxenskolan inför valet Demokratiberednigen har medel avsatta för bland annat demokratidagarna och ett förslag är att nyttja del av dessa för valdebatter på skolorna för att nå unga väljare. KSF och demokratiberedningen bör kontakta gymnasieavdelning och erbjuda stöd för att genomföra valdebatter. Det vore ett beprövat sätt att nå förstagångsväljare som dessutom stödjer uppdraget i Mål och budget om att nå ut med information för att öka valdeltagandet bland unga. För att öka valdeltagande bland förstagångsväljare samt i områden där valdeltagandet är lågt, vore det lämpligt att ta fram en gemensam handlingsplan i kommunen, så att insatser görs på ett effektivt sätt.

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 8 (8) Jenny Bejker Kvalitetschef Datum Diarienummer KS-2017/ Marcel Moritz Utvecklingsledare Bilagor Handlingsplan för att öka valdeltagandet i Huddinge - motion väckt av Nujin Alacabek (V), Elisabeth Ulin Karlsson (V), Jonatan Spejare (V) och Sonia Benavente (V) Beslutet delges Kommunstyrelsen

11 Huddinge Kommun Kommunfullmäktige MOTION Handlingsplan för att öka valdeltagandet i Huddinge Valdeltagandet är en av de viktigaste mätarna på legitimiteten för vår demokrati. Ju högre valdeltagande ju högre legitimitet har de förtroendevalda. Det speglar också förtroendet för den parlamentariska demokratin på ett tydligt sätt. Förtroendet för vårt demokratiska system är något viktigt och grundläggande. Samtidigt ser vi oroande tendenser med totalitära krafter som går framåt i många länder runt om i Europa presenterade de Göteborgsbaserade forskarna Staffan I. Lindberg och Richard Svensson en rapport där man låtit 300 ungdomar i spritt i hela landet svara på 250 frågor om demokrati. I deras resultat konstaterades att 20 procent av Sveriges unga skulle kunna tänka sig att leva under en diktatur. Valdeltagandet i Huddinge var i senaste valet, 2014, 83,49 procent. Det kan betraktas som ett relativt högt valdeltagande. Samtidigt är det en minskning med 4435 röster, eller 0,17 procent. Det finns också stora skillnader i benägenheten att gå och rösta beroende på vilken kommundel och valkrets man bor i. I Flemingsbergs centrum, Västra Skogås och Vårby Gård Centrum snittade valdeltagandet på totalt 66,90 procent. Såväl i Västra Skogås som i Vårby Gård Centrum har valdeltagandet dessutom gått ner sedan valet Detta kan jämföras med Snättringe Gård, Segeltorp centrum och Källbrink där valdeltagandet snittade på totalt 91,25 procent. I valkretsen Västra Skogås västra ligger valdeltagandet på enbart 65,75 procent. Absolut lägst valdeltagande i kommunen finns i valkretsen Grantorp östra där valdeltagandet endast är 58,10 procent i valet till riksdagen. Det är alltså tydligt att socioekonomiskt utsatta områden har ett betydligt lägre valdeltagande än mer välbärgade områden har. Detta i sig är ett stort demokratiproblem eftersom alla människors röster bör höras lika starkt i en demokrati, det är själva förutsättningen för att ha en demokrati värd namnet. Från Vänsterpartiets sida menar vi att Huddinges valdeltagande som helhet är acceptabelt men inte så mycket mer. Det finns mycket kvar att göra för att Huddinge alls ska nå upp till riksgenomsnittet som ligger på 85,81 procent. Huddinge bör i ett första steg åtminstone nå upp till riksgenomsnittet. Det skulle innebära ett ökat

12 valdeltagande på drygt 2,30 procent. Det görs en del demokratifrämjande arbete i Huddinge som är väldigt bra. Kommunens demokratidagar och skoldialoger är ett exempel på detta. Samtidigt menar vi från Vänsterpartiet att det måste göras mer. Vi har alla ett ansvar för att se till att både bibehålla förtroendet för den parlamentariska demokratin och att öka valdeltagandet. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi: att kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan för ökat valdeltagande genom riktade insatser i områden där valdeltagandet är lågt/ är betydligt lägre i relation till andra delar av Huddinge. Nujin Alacabek Elisabeth Ulin Karlsson Jonatan Spejare Sonia Benavente

13 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-xxxxx 1 (2) HANDLÄGGARE Bejker, Jenny jenny.bejker@huddinge.se Demokratiberedningen Verksamhetsplan för demokratiberedningen 2018 Förslag till beslut Med hänvisning till vad som står i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 21 november 2017, godkänner Demokratiberedningen verksamhetsplanen för Sammanfattning Demokratiberedningen har tagit fram en verksamhetsplan för Av denna framgår de prioriteringar som ska göras under året. Planerade aktiviteter inom beredningens ansvarsområden demokrati, jämlikhet och folkhälsa framkommer och beredningens roll som granskande och främjande av frågorna tydliggörs. Förvaltningen föreslår att verksamhetsplanen godkänns. Beskrivning av ärendet Demokratiberedningen har till uppgift att fördjupa den demokratiska processen i Huddinge kommun. Beredningen ska också verka för att kommunens anställda och invånare kan arbeta och leva i ett jämlikt och jämställt samhälle som främjar jämlik service, allas delaktighet, barn och ungas inflytande, hälsa, lika värde och mänskliga rättigheter. Beredningen ska följa och utvärdera nämnderas arbete men kan också ta egna initiativ till aktiviteter eller utforma strategier och metoder som kan integreras i ordinarie styrning Beredningen sammanträder sex till åtta gånger per år och utöver detta kan beredningen delta i aktiveter som ordnas. Förvaltningens synpunkter Verksamhetsplanen utgår från beskrivningar i Mål och budget för 2018, vad gäller ansvarsfrågorna. Ambitionerna i planeringen för 2018 är högt satta i linje med beredningens önskemål. Förvaltningen föreslår mot bakgrund av ovanstående att verksamhetsplanen godkänns. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

14 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-xxxxx 2 (2) Jenny Bejker Kvalitetschef Klicka här för att ange text. Bilagor Verksamhetsplan 2018 Beslutet delges Kommunfullmäktige

15 VERKSAMHETSPLAN DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (9) KOMM UNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE Jenny Bejker jenny.bejker@huddinge.se Demokratiberedningen Verksamhetsplan för demokratiberedningen 2018 Demokratiberedningen har till uppgift att fördjupa den demokratiska processen i Huddinge kommun. Beredningen ska stärka den kommunala demokratin samt verka för att kommunens anställda och invånare kan arbeta och leva i ett jämlikt och jämställt samhälle som främjar jämlik service, allas delaktighet, barn och ungas inflytande, hälsa, lika värde och mänskliga rättigheter. Beredningen ska, vad gäller frågor inom sitt ansvarsområde som går att härleda till Mål och budget, följa och utvärdera nämnderas arbete. Beredningen kan också ta egna initiativ till aktiviteter eller stärka arbetet i kommunen till exempel genom att utforma strategier och metoder som kan integreras i ordinarie styrning Beredningen sammanträder sex till åtta gånger per år och utöver detta kan beredningen delta i aktiveter som ordnas. Strävan är att förlägga möten till olika geografiska områden i kommunen. Mål Demokratiberedningen är en kommunfullmäktigeberedning och arbetar därmed gentemot de mål som kommunfullmäktige beslutar om årligen i Mål och budget. Beredningen vill med arbetet kring dessa mål bidra till att minska utanförskap. De mål i kommunens målbild som särskilt rör beredningens ansvarområde är: Bra att leva och bo o Ökad delaktighet o Ökad jämlikhet God omsorg om individen: o Fler upplever god hälsa I Mål och budget 2018 finns bland annat följande att läsa om de mål och delmål som redovisas ovan: POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning KS kansli HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

16 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN 2018 DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (9) De politiska partierna och deras förtroendevalda utgör grunden i den representativa demokratin. De förtroendevalda ska ges goda förutsättningar för sitt arbete så att demokratin kan fungera. Huddinge kommun ska utveckla arbetet med att göra invånare och brukare mer delaktiga med utgångspunkt från Handbok för delaktighet. Kommunens närvaro i sociala medier och andra digitala kanaler är viktig. Kommunens demokratiarbete ska vara framåtblickande och innovativt. Resurser måste riktas till att utveckla nya dialogformer med syftet att få ett så stort och brett deltagande som möjligt med särskilt fokus på att öka deltagandet där det idag är lågt i de traditionella demokratiska kanalerna. Skolan har ansvar för att ge eleverna en bred bild av det politiska systemet i Sverige, vilka partier som finns och vad de står för. Att bjuda in partier till skolor och vuxenutbildningen inför de allmänna valen är en bra metod för att ge en mångfacetterad bild av hur demokratin och vårt politiska system fungerar. Under valåret 2018 genomförs informationskampanjer för att öka valdeltagandet, med fokus insatser riktade till förstagångsväljare. När Huddinge växer krävs en god dialog med invånare kring hur detta påverkar dem. Dialogen ska utgå från invånarnas villkor och förläggas till tider och forum, såväl fysiska som digitala i syfte att fler ska få möjlighet att delta. Jämlikhet i Huddinge betyder att alla ska ha likvärdig service och jämlikt bemötande oavsett bostadsort, ålder, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Ingen ska lämnas efter, och ingen ska hållas tillbaka. Kommunen ska vara ett föredöme i arbetet för mänskliga rättigheter och människors lika värde samt i att skapa ett samhälle fritt från diskriminering. För att skapa bäst möjlighet att verka för jämlika levnadsvillkor är kunskap om våra invånares förutsättningar och möjligheter viktigt. I Huddinge ska verk-samheter genom jämlik styrning mäta och analysera statistik och resultat utifrån köns-, områdes- och åldersperspektiv. Omotiverade skillnader ska redovisas och åtgärdas.

17 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN 2018 DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (9) Jämställdhet är en självklar del i jämlikhetsarbetet och arbetet med jämställdhetsintegrering ska fortsätta. Ett våldsförebyggande arbete med fokus på maskulinitetsnormer är en del av arbetet för ökad jämställdhet. Kommunens arbete ska utformas utifrån ett barnperspektiv och barnkonventionen är en viktig del i det arbetet. Att möjliggöra jämlika uppväxtförhållanden för unga är en viktig del i jämlikhetsarbetet. För att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning jämlikt delaktighet och inflytande i vardagen och samhället krävs bland annat att den fysiska miljön är tillgänglig. Kommunen ska värna grundskyddet för samtliga nationella minioriteter. Huddinge kommun är ett så kallat finskt förvaltningsområde utifrån lagstiftningen om nationella minioriteter. Huddinge kommun ska skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för samtliga invånare. Det handlar om att stärka människors egna möjligheter att agera och generera resurser, att utveckla åtgärder som innebär att göra mer av sådant som fungerar och åtgärder som innebär att göra saker bättre eller annorlunda för att på så sätt få ut mer nytta för brukare av olika välfärdstjänster. Jämlik och jämställd hälsa är bland annat relaterad till livsvillkor, levnadsvanor, arv och miljö. Förutsättningarna för en god hälsa varierar beroende på dessa faktorer och det finns skillnader i hälsa som kan kopplas till kön, födelseland, socioekonomiska faktorer (utbildning, arbete och ekonomi) både mellan grupper och mellan geografiska områden. Ett hälsofrämjande och förebyggande arbete ska prioriteras och det är helt avgörande att arbetet bedrivs långsiktigt och tålmodigt. Eftersom ojämlikhet i villkor och möjligheter tenderar att vara självförstärkande behövs ett pågående och systematiskt arbete om ojämlikheten ska minska. Även om betydelsen av helhetssyn och ett samlat grepp inte nog kan betonas måste inte alla åtgärder genomföras samtidigt och omedelbart. Det avgörande är att alla arbetar för mer likvärdighet, dvs. olika behandling för olika behov, inom sitt verksamhetsområde. Mått och resultat, Flera mått som mäter utvecklingen i Huddinge kommun finns kopplade till ovanstående mål.

18 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN 2018 DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (9) Prioriteringar 2018 Demokratiberedningen prioriterar under 2018 att följa upp, bevaka, fördjupa dialogen och stärka arbetat i kommunen inom följande frågor. Beredningen ska på ett så konkret sätt som möjligt verkställa de uppsatta prioriteringarna. Ökad delaktighet 1. Demokratidagar 2018 På initiativ av demokratiberedningen har Huddinge kommun anordnat demokratidagar i olika former mellan år 2011 och För år 2018 består demokratidagar av handlingsplan och insatser för att öka valdeltagande, ungdomsdialoger, demokratiprisutdelning samt halvdag på temat våld och förtryck i hederns namn. Huddinge kommun deltar fortsatt som 12-stjäning medlem i Europarådets lokala demokrativecka (European Local democracy Week). 2. Handlingsplan för ökat valdeltagande En handlingsplan tas fram med insatser för att öka valdeltagande i samverkan med Valnämnden samt kommunikationsenheten. De insatser som tas fram i handlingsplan för ökat valdeltagande som genomförs inom ramen för demokratiberedningen blir del av demokratidagar. 3. Ungdomsdialoger Demokratiberedningen tog 2017 initiativ till ungdomsdialoger mellan politiker och ungdomar på tre av Huddinges tio mötesplatser för unga i kommunen. Det har skett i samarbete mellan kommunstyrelseförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen inom ramen demokratidagar. Under våren 2018 planeras tre ungdomsdialoger på tre nya mötesplatser för unga. 4. Demokratipriset Demokratiprisutdelning sker inom ramen för demokratidagar Införande av e-förslag i Huddinge kommun Under 2017 har kommunstyrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till metodik och lösning för att införa så kallat e-förslag eller liknande. Under 2018 planeras e-förslag införas. Demokratiberednigen bjuder in kansliet och servicecenter för att informera om e-förslag i Huddinge kommun.

19 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN 2018 DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (9) 6. Folkstyret i rädslans tid Varningslamporna blinkar för demokratin och auktoritär populism breder ut sig över världen. Demokratin står inför betydande utmaningar och ingenting tyder på att det är tillfällig kris. Stöd för en ny auktoritär populism kan ses som en protest mot hur det demokratiska systemet fungerar. Det är en rörelse som fångar upp de känslor av maktlöshet, utanförskap och oro som många människor har inför samhällsutvecklingen. Olle Wästberg, ordförande och/eller Daniel Lindvall huvudsekreterare i den statliga Demokratiutredningen som kom 2016, bjuds in och presenterar tankar och förslag på hur demokratin kan reformeras. Ökad jämlikhet 1. Kommunens övergripande jämlikhetsarbete Inom ramen för kommunens utbildningsplan för jämlikhet fortsätter utbildningar under 2018 med grundläggande utbildning riktad till alla medarbetare, och förvaltningsspecifik utbildning anpassad efter förvaltningarnas uppdrag och behov. Arbetet med att sprida handboken för jämlikhetsanalys fortsätter och fler workshops kommer att hållas under En stödstruktur för jämlikhetsarbetet togs fram under 2016 och implementerades i förvaltningarna under Arbetet med att stärka jämlikhet i kommunens verksamheter fortsätter under Demokratiberedningen informeras löpande om det samlade strategiska arbete med jämlikhet i Huddinge. 2. Våldsbejakande extremism Regeringen har sedan 2014 en nationell samordnare mot våldsbejakande extremism och en nationell strategi har tagits fram. Den våldsbejakande extremismen i Sverige har tre huvudinriktningar: vänster-, höger och islamistisk extremism. Huddinge kommun är på gång att besluta om riktlinjer för Våldsbejakande extremism och under 2017 har ett kunskapslyft med fokus på demokratifrämjande insatser och förebyggande av våldsbejakande extremism genomförts. Kommunen har nu också samlad information till anställda hur stöd kan ges vid misstanke osv. Demokratiberedningen får information om kommunens samlade arbete mot våldsbejakande extremism 3. Ny nationell funktionshinderpolitik Regeringens nya funktionshinderpolitik förväntas beslutas i närtid. Regeringen föreslår att ett nytt nationellt mål ska styra funktionshinderspolitiken: att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full

20 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN 2018 DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (9) delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Målet ska också tydliggöra att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska vara funktionshinderspolitikens utgångspunkt. Det nya målet är tydligare inriktat mot funktionshinder än tidigare och ska ersätta nuvarande mål. När den nya politiken är beslutad ska den implementeras i kommunens olika verksamheter. Politikens innehåll och dess konsekvenser för kommunen presenteras för Demokratiberedningen. 4. Lagen om Nationella minoriteter och minoritetsspråk Sverige har i snart 20 år haft en särskild politik för att stärka de nationella minoriteterna och stödja de nationella minoritetsspråken. Enligt lagen ska de nationella minoritetsspråken skyddas och främjas och de nationella minoriteterna ska kunna bevara och utveckla sin kultur. För kommuner innebär det att vi inom lagens ramar är skyldiga att ta hänsyn till de rättigheter som omfattar alla fem nationella minoriteter. Huddinge kommun är ett så kallat finskt förvaltningsområde utifrån lagstiftningen om nationella minioriteter. Det betyder att kommunen har ett särskilt ansvar för att ge service på finska språket, bemöta den enskilda med finska språket, att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska språket och att förskola och äldreomsorg helt eller delvis bedrivs på finska språket. Detta arbete regleras också i lagstiftningen. Demokratiberedningen får information om kommunens samlade arbete med nationella minoriteter med presentation av förskolans språkarbete. 5. Könsskillnader i meritvärde i grundskolan I mål och budget 2018 under delmålet Utbildning med hög kvalitet finns en särskild prioritering vad gäller att fler elever ska ta gymnasieexamen inom 3 år. Ett av etappmålen gäller att meritvärdet i grundskolan ska öka och skillnaden mellan könen ska minska. Barn- och utbildningsförvaltningen bjuds in för att informera om arbetet med detta. 6. Hedersrelaterat våld och förtryck Öka kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck, hur kommunen arbetar med området idag och hur arbetat kan stärkas utifrån bland annat verktyg som finns. Bjuda in relevanta aktörer externa och kommunens egna verksamheter till Demokratiberedningen. Under året som en del av demokratidagar arrangeras en gemensam halvdag på temat våld och förtryck i hederns namn med bred inbjudan till olika aktörer.

21 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN 2018 DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (9) 7. Delegation mot segregation och forskningssatsning mot segregation på Södertörns högskola Delegationen mot segregation är ett led i regeringens långsiktiga reformprogram för minskad segregation som sträcker sig över perioden och fokuserar på insatser på fem områden. Denna nya statliga myndighet ska placeras i Huddinge. Södertörns högskola arbetar med forskningsprojektet Att återskapa förorten i fragmenterade landskap som ska pågå i tre år och genomförs tillsammans med näringslivet. Forskning och praktik ska gå hand i hand. Budgeten är på drygt 32 miljoner kronor. KK-stiftelsen och medverkande företag står för cirka 85 procent. Resten finansieras av Södertörns högskola. Delegationen mot segregation samt Apostolis Papakostas, professor i sociologi på Södertörns högskola, tillika ledare för forskningsprojektet bjuds in till demokratiberedningen. 8. Planer för utveckling i Vårby och Flemingsberg Samhällsbyggnadsavdelningen har tagit fram områdesplaner som innefattar att utveckla områden med lägre valdeltagande, skolresultat, medelinkomster med mera. Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF, bjuds in för att informera om arbetet. Fler upplever god hälsa 1. Jämlik hälsa Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet och de flesta kan se fram emot ett både längre och friskare liv än tidigare generationer. Folkhälsan i Huddinge är god och jämlikt fördelad och arbetet för att i kommunen skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för samtliga invånare är prioriterat genom ett hälso-främjande och förebyggande arbete. Utvecklingen av folkhälsan skiljer sig dock påtagligt mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Gapet mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat under de senaste årtiondena. Kommissionen för jämlik hälsa har i sitt slutbetänkande formulerat att klyftorna i Sverige är för stora. Kommissionen pekar på att förutsättningarna för jämlik hälsa ligger i jämlika livsvillkor. Det visar att det behövs ett helhetsgrepp med utgångspunkt i tidiga och förebyggande insatser. Demokratiberedningen informeras löpande om det samlade strategiska arbete med jämlik hälsa i Huddinge.

22 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN 2018 DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (9) 2. Kommungemensamt preventionspaket och ANDT I Mål och budget 2018 skrivs att Huddinge kommun ska arbeta brett med olika preventionsfrågor för att förebygga exempelvis ANDT-användning (alkohol, tobak, narkotika och doping), våld, psykisk ohälsa och kriminalitet. Det övergripande syftet är att bidra till bättre förutsättningar för att minska ojämlikheten i hälsa och öka jämställdhet. Två viktiga delar i detta arbete är den nationella strategi för preventionsarbete Regeringen antagit för åren och kommunens förebyggande arbete genom Samkraft. I februari 2016 presenterade regeringen fortsättningen på den nationella strategi för alkohol, narkotika, dopnings- och tobaksförebyggande arbetet (ANDT) som ska gälla för åren För att ta del av denna och tillammans med Länsstyrelsen se hur denna bäst används i Huddinge bjöds chefer in under förra året för att se över preventionspaketet. Ett resultat av detta arbete är att en preventionssamordnare kommer att projektanställas under ett år, Den första delen i preventionssamordnarens uppdrag är att kartlägga vad som finns och görs i Huddinge kommun kring preventionsarbete och den andra delen är att tillsammans med Länsstyrelsen arbeta fram ett preventionspaket specifikt för Huddinge. I detta inkluderas ANDT arbetet som är en del av preventionsarbetet och det kommande preventionspaketet. Preventionssamordnaren bjuds in till Demokratiberedningen senvår eller tidig höst när den första delen, kartläggningen, är klar 3. Förebyggande arbete i Samkraft Samkraft är Huddinge kommuns arbete med sociala investeringar. Samkraft arbetar med förebyggande arbete för barn och unga tillsammans med kulturoch fritidsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, social- och äldreomsorgsförvaltningen, lokalpolisområde i Huddinge och Stockholms läns landsting. Samkraft har tre målområden som är: Ökad närvaro i skolan Förbättrat mottagande av nyanlända Minskat hot och våld bland barn och unga Bjuda in någon som presenterar ett framgångsrikt projekt som pågått under längre tid, t.ex. Närvaro-frånvaro eller Familjeöppet för nyanlända. 4. Självmordsförebyggande strategi Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem i samhället både bland barn och vuxna. Gruppen unga med psykiska problem ökar, särskilt bland kvinnor. Skolstress och flickors upplevelser av krav från omgivningen har pekats ut som en orsak till stress och oro. Att barn och elever har en förtroendefull

23 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSPLAN 2018 DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (9) relation med minst en vuxen i förskola eller skolan är en del av det förebyggande arbetet. Ett kommunövergripande, självmordsförebyggande strategi ska utvecklas i Huddinge kommun. Det finns på individnivå flera sätt att minska risken för självmordsförsök och fullbordade självmord. Ett framgångsrikt program är Youth Aware of Mental Health (YAM) som innebär träning i att hantera svårigheter. En framträdande komponent är här att träna sig i att känna igen och hantera känslor. Demokratiberedningen informeras om arbetet 5. Barnfetma Fetma ökar bland barn och ungdomar i Sverige. Ca procent av ungdomar i 10-årsåldern i Sverige är överviktiga och drygt 3 procent lider av sjukdomen fetma. Barn med fetma utvecklar insulinresistens, blodfettrubbningar och leverpåverkan. Prognosen för barn med fetma och övervikt avseende möjligheten att utan behandling bli normalviktiga som vuxna är idag dålig; ca 80 procent av de barn som i 6 7-årsåldern är överviktiga eller lider av fetma är fortfarande överviktiga eller feta i de sena tonåren. Tidig fetmautveckling är allvarlig för den framtida hälsan. Medellivslängden sjunker ju tidigare under vuxenåren som fetman har detekterats. Demokratiberedningen informeras om banfetma. Övrigt 1. Verksamhetsberättelse för demokratiberedningens arbete under Verksamhetsplan för demokratiberedningen Information om Hållbarhetsrapport I övrigt tillkommer remisser med mera.

24 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (2) Handläggare Ester Andréasson Ester.Andreasson@huddinge.se Demokratiberedningen Sammanträdestider för demokratiberedningen 2018 Förslag till beslut Demokratiberedningens beslut Sammanträdestiderna för demokratiberedningen år 2018 godkänns i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 16 november Sammanfattning Förvaltningen har uppfattat att det finns synpunkter kring det faktum att beredningen som regel sammanträder fredag eftermiddag. Inför 2018 går förläggningen av sammanträdena inte att justera då hänsyn även behöver tas till förläggningen av andra kommunala organs sammanträdestider. Däremot kommer veckodag och tidpunkt för demokratiberedningens sammanträden att ses över inför nästa mandatperiod. Följande sammanträdestider föreslås för demokratiberedningen under år 2018: Ordförandeberedningar kl. 14:00 23 januari 23 februari 10 april 21 maj 21 augusti 2 oktober 26 november Sammanträden Fredagar kl. 13:15 2 februari 9 mars 20 april 1 juni HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

25 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (2) 31 augusti 12 oktober 7 december Datum Diarienummer KS-2017/ Toralf Nilsson Administrativ direktör Ester Andréasson Nämndsekreterare Beslutet delges Kommunfullmäktige