Anvisning för tillämpning av användningsvillkoren för understöd

Transkript

1 Anvisning för tillämpning av användningsvillkoren för understöd Innehåll Anvisning för tillämpning av användningsvillkoren för understöd (allmänt understöd, riktat verksamhetsunderstöd och projektunderstöd)... 1 Allmänt Maximibeloppet av statsunderstöd Understödstagarens skyldighet att lämna uppgifter Godtagbar användning av understöd Överföring av understöd Förbud mot att använda understöd för verksamhet som utövas på marknadsvillkor och som tillkommer kommunens, statens eller ett religiöst samfunds organiseringsansvar Användningstid och utgång av understödet Godtagbara kostnader Godtagbarhet av allmänna kostnader Anskaffning av lösöre Kostnader som inte godtas Begränsningar för allmänna kostnader Avskrivningar och kalkylerade poster Finansieringskostnader, kostnader för kapitalanskaffning och serviceverksamhet Förbud mot att kombinera understödsobjekt Begränsningar för lokalkostnader Begränsningar för personalkostnader Övriga kostnader som inte godkänns Understödstagarens skyldigheter 9.1 Konkurrensutsättning av upphandlingar enligt upphandlingslagstiftningen Skyldighet till övrig konkurrensutsättning

2 9.3 Ordnande av arbetstidskontroll Val av kunder (14 i understödsförordningen) Bokföringsskyldighet Revision Utredningar som ska lämnas in Spridning av verksamhetsmodeller Skyldighet att återbetala understöd Ränta STEA:s granskningsrätt Allmänt Denna anvisning tillämpas på de statsunderstöd (nedan understöd) som beviljas social- och hälsovårdsorganisationer av Veikkaus Oy:s spelintäkter den 1 januari eller därefter. På de understöd som beviljats före tillämpas de bestämmelser och anvisningar som gällde vid tidpunkten för beviljandet. Vid beviljande, användning och övervakning av statsunderstöd iakttas statsunderstödslagen (688/2001). Mer detaljerade föreskrifter om tillämpningen av statsunderstödslagen för användningen av understöden framgår av statsrådets förordning om statsunderstöd till allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd (1552/2016) (härefter Understödsförordningen eller Usf). I denna tillämpningsanvisning ges preciserande anvisningar för allmänna understöd (Ay), riktade verksamhetsunderstöd (Ak) och projektunderstöd (C) vad gäller tillämpningen av de allmänna villkoren och begränsningarna för understöden, rapportering och övervakning. Separata anvisningar har utarbetats angående utbetalning av understöden, redogörelse för allmänna kostnader, revisorns rapport, bokföring av understöd samt ändringssökande. Dessa finns tillgängliga på STEA:s webbplats på Denna anvisning åsidosätter inte den gällande lagstiftningen, beslut eller anvisningar som har utfärdats av en myndighet, de särskilda villkoren i understödsbeslut eller begränsningar eller beslut och anvisningar som STEA eller social- och hälsovårdsministeriet har utfärdat i enskilda fall. 2

3 1. Maximibeloppet av statsunderstöd Statsunderstödet får inte tillsammans med andra offentliga understöd överstiga det i Europeiska gemenskapen eller finsk lagstiftning föreskrivna maximibeloppet av statsunderstöd eller annat offentligt stöd (6.3 i statsunderstödslagen). Detta innebär att om det i Finlands nationella lagstiftning eller i Europeiska gemenskapens författning har föreskrivits om ett maximibelopp för ett understöd som beviljas av en offentlig finansiär till exempel en maximiprocent får det totala beloppet av de officiella understöd som beviljas ur olika källor inte heller sammanlagt överstiga detta maximibelopp. Understöd kan under vissa förutsättningar kombineras med projekt som finansieras av Europeiska socialfonden, ESF samt asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Det är möjligt att kombinera bidrag endast i det fall att det i texten om användningsändamålet eller i de särskilda villkoren i understödsbeslutet nämns att understödet kan användas för sådana projekt. 2. Understödstagarens skyldighet att lämna uppgifter Statsunderstödstagaren ska lämna statsbidragsmyndigheten riktiga och tillräckliga uppgifter för att övervaka villkoren i statsunderstödsbeslutet (14.1 i statsunderstödslagen). Statsunderstödstagaren ska utan dröjsmål underrätta statsbidragsmyndigheten om en ändring påverkar att ändamålet med statsunderstödet uppnås eller om andra ändringar som påverkar användningen av statsunderstödet (14.2 i statsunderstödslagen) Understödstagaren ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter till STEA så att STEA kan övervaka iakttagandet av understödsbeslutets villkor. Inlämnande av felaktig eller vilseledande information kan leda till att understödet återkrävs. För att ge en riktig och tillräcklig bild ska organisationen uppge all sådan information som påverkar eller kan påverka godtagbarheten av användningen av understödet. Med ändring avses särskilt ändringar som påverkar genomförandet av de villkor och begränsningar som ställts för användningssättet för statsunderstödet. Ändringar som styr användningen av statsunderstödet är också väsentliga ändringar i kvaliteten eller omfattningen på genomförandet av det understödda projektet eller den understödda verksamheten eller i verksamhetens övriga finansiering i förhållande till informationen som uppgivits i ansökan om statsunderstöd och som använts som grund för statsunderstödsbeslutet. Statsunderstödstagaren ska sträva efter att meddela om ändringar omedelbart efter att denne själv fått kännedom om en ändring som avses i statsunderstödslagen. 3

4 Det rekommenderas att anmälan görs skriftligt till exempel per e-post till understödstagarens ansvariga inspektör eller understödsberedaren av understödsobjekten i STEA så att det efteråt kan konstateras att anmälningsskyldigheten uppfyllts. Anmälningsplikten uppfylls inte om ändringarna rapporteras till STEA först i årsredovisningen och informationen skulle ha påverkat beviljandet av understöden eller användningens godtagbarhet om den hade rapporterats tidigare. Riktiga uppgifter ska också utan dröjsmål lämnas in till STEA om ändringar som sker i organisationens ekonomiska ställning. Detta gäller i synnerhet situationer där kontinuiteten i organisationens verksamhet är hotad eller där organisationens ekonomiska ställning har förändrats på ett så betydande sätt att det kan inverka på betalningen av understöd. Exempel om betydande ändringar i den ekonomiska ställningen och faktorer som hotar kontinuiteten i verksamheten är bland annat förskingringar som framkommer, det att understödstagaren blir (eller hotas att bli) objekt för utsökningsåtgärder eller ställs i likvidation, konkurs eller skuldsanering. Faktorer som hotar kontinuiteten i verksamheten kan också vara uppsägning av nyckelpersoner, interna konflikter eller understödstagarens delaktighet i en rättegång som kärande, misstänkt eller målsägande i ett tvistemål eller brottsmål. 4

5 3. Godtagbar användning av understöd Statsunderstöd får endast användas för ändamål som överensstämmer med statsunderstödsbeslutet (13.1 i statsunderstödslagen). Statsunderstödstagaren ska vid användningen av statsunderstödet för det projekt eller den verksamhet som understöds iaktta de villkor och begränsningar som ställts i statsunderstödsbeslutet (13.2 i statsunderstödslagen). Med villkor och begränsningar som har tagits med i statsunderstödsbeslutet avses både specificerade specialvillkor för varje understödsobjekt som presenteras i understödsbeslutet och allmänna villkor och begränsningar per understödsslag. I understödsbeslutets villkor kan till exempel användningen av understödet begränsas till en viss verksamhet som presenteras i understödsansökan eller till en kostnadspost som presenterats i understödsansökans budget. Om det finns en konflikt mellan understödsbeslutet och dess bilaga ska följande tolkningsordning iakttas: 1) understödsbeslutet och dess specialvillkor 2) de allmänna villkoren och begränsningarna 3) budgetspecifikation 1 4) understödsansökan och kompletterande dokument samt 5) eventuella övriga dokument som är väsentliga för understödsbeslutet. Vad följer om understöd används mot understödsbeslutet? Återkrav enligt prövning Social- och hälsovårdsministeriet kan bestämma att utbetalningen av understödet ska upphöra samt att det understöd som redan betalts ut, eller en del av det, ska återkrävas om understödstagaren har använt understödet för andra ändamål än som bestäms i understödsbeslutet eller om understödstagaren inte har följt de villkor och begränsningar som finns i beslutet om statsunderstöd. Skyldighet för återkrav Social- och hälsovårdsministeriet är skyldigt att återkräva statsunderstödet om understödstagaren har använt statsunderstödet för ett väsentligen annat ändamål än vad det har beviljats för eller angivit statsunderstödsmyndigheten en felaktig eller vilseledande uppgift om en omständighet som väsentligt har inverkat på erhållandet av statsunderstöd, dess belopp eller villkor eller hemlighållit 1 Om understödstagaren på STEA:s begäran har lämnat in en preciserad budget, används den i stället för understödsansökans budget. 5

6 en sådan omständighet, eller väsentligt brutit mot förordningar för användning av statsunderstöd eller villkor angående det. 4. Överföring av understöd Statsunderstödet kan användas för att understöda en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än understödstagaren och som fyller ändamålet enligt statsunderstödsbeslutet endast om det har beviljats för det. Vid överföringar av understöd är det ofta fråga om samarbetsprojekt eller understöd (understöd för medlemsorganisationer) som överförs till medlemsorganisationer. Överföring av understöd är möjligt endast för aktörer som presenterats i understödsbeslutet och i utsträckning enligt understödsbeslutet. Denna överföring av understöd i samarbetsprojekt och till medlemsorganisationer (understöd för medlemsorganisationer) ska inte blandas ihop med den överföring av understöd enligt 20.2 i lotterilagen (1047/2001) där STEA har fattat beslut om överföring av understöd av särskilda skäl till en annan allmännyttig organisation eller stiftelse med rättsförmåga. Om investeringsunderstödet beviljas till att understöda en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än investeringsunderstödstagaren och som fyller ändamålet enligt statsunderstödsbeslutet, ska investeringsunderstödstagaren ingå ett avtal om understödets användning, övervakningen av dess användning och villkoren för dessa med den som utför verksamheten eller projektet (7.2 i statsunderstödslagen). Avtalet säkerställer att den som tar emot understödet, till exempel en medlemsförening, använder understödet på ett behörigt sätt och är medveten om finansieringens natur. Avtalet är en privaträttslig, fritt formulerad men skriftlig rättshandling. Att understödet används för att stöda annan verksamhet än den som idkas av understödstagaren ändrar inte de rättsliga förpliktelser som är anknutna till understödsbeslutet, utan mottagaren av understödet ansvarar fullständigt för användningen av understödet. STEA har utarbetat en avtalsmodell för överföringen av ett understöd. Modellen finns i materialbanken på STEA:s webbplats. Avtalet görs upp i två likalydande exemplar, ett till understödstagaren och ett till den som använder understödet. Avtalet om överföring av understöd behöver inte lämnas in till STEA men det ska förvaras med omsorg så att dess existens kan bevisas på begäran. STEA är berättigad att granska understödstagarens samt understödsmottagarens verksamhet. Även en revisor enligt 17 i understödsförordningen har granskningsrätt vid upprättandet av en revisorsrapport. 6

7 STEA förutsätter att det i samarbetsprojekt där understöd överförs enligt 7.2 i statsunderstödslagen ska vara fråga om genuint samarbete eller partnerskap. Om man däremot har som avsikt att köpa tjänster från en annan allmännyttig organisation för ett projekt eller en verksamhet, är det fråga om en upphandling på vilken upphandlingslagstiftningen ska tillämpas. I understödstagarens bokföring ska en överföring av understöd enligt 7.2 i statsunderstödslagen hanteras så att de kostnader som motsvarar användningen av understödet endast anges i den organisations bokföring till vilken understödet har överförts. Den ursprungliga understödstagaren bokför således inte överföringen av understöd som en kostnad även om överföringen ska presenteras som en del av kostnaderna på STEA:s årsredovisningsrapport och i understödsansökans budget. Den som använder understödet, det vill säga aktören till vilken understöd överförs, är skyldig att förete riktiga och tillräckliga uppgifter om användningen av understödet till understödstagaren som svarar för rapporteringen av användningen av understödet vidare till STEA. Understödsanvändaren ska bokföra den del av det överförda och utbetalade understödet som erhållet understödsförskott mot vilket det inte har uppstått godtagbara nettokostnader. På motsvarande sätt ska understödsanvändaren bokföra det överförda understödet som inte har betalats ut som resultatregleringar såvida beloppet på de godtagbara nettoutgifterna som uppstått motsvarar beloppet på det obetalade understödet. 5. Förbud mot att använda understöd för verksamhet som utövas på marknadsvillkor och som tillkommer kommunens, statens eller ett religiöst samfunds organiseringsansvar Projektunderstödet får inte användas till verksamheter som genom lag eller på annat sätt uppenbarligen tillkommer statens, en kommuns eller ett religiöst samfunds organiseringsansvar. Understödet får inte användas till förverkligande av service på marknadsvillkor. Understöden beviljas och kan användas endast för allmännyttig verksamhet. För att understöd ska kunna beviljas förutsätts att beviljandet inte bedöms orsaka mer än ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Organisationens serviceproduktion eller affärsverksamhet samt understödd medborgarorganisationsverksamhet ska åtskiljas både verksamhetsmässigt och bokföringsmässigt. Om man har samma anställda i den understödda verksamheten och i 7

8 serviceverksamheten, ska allokeringen av arbetsinsatser till olika funktioner anges med hjälp av arbetstidskontroll i enlighet med punkten Ordnande av arbetstidskontroll i denna anvisning. Om den understödda verksamheten och serviceverksamheten har övriga gemensamma resurser, såsom verksamhetslokaler, och om det inte är möjligt att åtskilja verksamheten till alla delar, kan kostnaderna som har presenterats för den understödda verksamheten godkännas i det fallet att understödstagaren kan bevisa allokeringen av kostnaderna för olika funktioner enligt upphovsprincipen. Till exempel lokalkostnader som har allokerats till olika funktioner kan godkännas i förhållande till lokalernas användningstider med den förutsättningen att lokalernas användningstider uppföljs på ett pålitligt sätt. Om understödstagaren har service- eller affärsverksamhet och det inte är möjligt att åtskilja verksamheten till alla delar ska godtagbarhet av allokeringsprinciperna kontrolleras av den inspektör på STEA som är ansvarig för övervakningen av organisationen. 6. Användningstid och utgång av understödet Projektunderstöd får användas till kostnader eller utgifter som uppkommer under det år då understödet beviljas och under följande kalenderår. Understödet får användas till kostnader eller utgifter som uppstått före det år understödet beviljades, om kostnaderna eller utgifterna har förorsakats av det projekt som avses i understödsbeslutet (15.3 i understödsförordningen). Om projektunderstödet har beviljats för förvärv av egendom som används för ett ändamål som fastställs i statsunderstödsbeslutet, får denna egendom under projektets gång inte på ett bestående sätt användas i något annat syfte än det som bestäms i statsunderstödsbeslutet. Ägande- eller besittningsrätten till egendomen får inte heller överlåtas till någon annan under egendomens användningstid, som är högst fem år efter att understödets sista post har betalats ut. Således kan små anskaffningar såsom telefoner tas ur bruk när deras normala användningstid tar slut redan innan det har gått fem år efter att understödets sista rat har betalts. Riktat verksamhetsunderstöd får användas till kostnader eller utgifter som uppstår under det år understödet beviljas och det därpå följande kalenderåret, om det inte av understödsbeslutet framgår att understödet också får användas till kostnader, utgifter eller underskott som uppstått före det år understödet beviljades (15.2 i understödsförordningen). Om ett allmänt understöd eller ett riktat verksamhetsunderstöd har beviljats för förvärv av egendom som används för ett ändamål som fastställs i statsunderstödsbeslutet, får denna egendom inte på ett bestående sätt användas i något annat syfte än det som bestäms i statsunderstödsbeslutet, och ägande- eller besittningsrätten till egendomen får inte överlåtas till någon annan under egendomens användningstid, som är högst fem år efter att understödets sista rat har betalts ut. Således kan små anskaffningar såsom telefoner tas ur bruk när deras normala användningstid tar slut redan innan det har gått fem år efter att understödets sista rat har betalts. 8

9 Som godtagbara kostnader för respektive år betraktas de utgifter som i enlighet med bokföringslagens (1336/1997) 3 kapitel 3 1 mom. 6 punkt ska inkluderas i bokslutet för räkenskapsperioden i fråga (15.1 i understödsförordningen). Rätten till utbetalning av ett beviljat understöd förfaller, om understödstagaren inte har företett en för utbetalningen av understödet nödvändig, godtagbar utredning före utgången av det kalenderår som följer på det år då understödet beviljades eller inom den förlängda användningstid som beviljats på understödstagarens ansökan. Användningstiden för ett understöd är två år: det år då understödet beviljas och året därpå. För understöd med utbetalningsbegäran som betalningssätt ska man lämna in en utbetalningsansökan till STEA senast före utgången av det år (senast den 31 december) som följer på året då understödet beviljades, annars förfaller understödet (se 34 i understödslagen). Exempel: Ett understöd som har beviljats år 2017 kan endast användas till sådana kostnader och utgifter som enligt god bokföringssed ska bokföras som kostnader senast för år. Om de köpta tjänsterna och övriga arbetsprestationerna har tagits emot före den 31 december, bokförs kostnaderna för dessa på prestationsbasis för, trots att förfallodagen på fakturan kanske infaller först året därpå. Understöd som beviljats för 2017 kan inte längre betalas ut under 2019, även om man skulle ansöka om utbetalning av understödet mot kostnaderna för. Utbetalningsansökan för understödsförskott som tas ut för kostnader som hör till räkenskapsperioden men som först betalas ut under nästa räkenskapsperiod ska därför lämnas in i tid, dvs. senast den 31 december. 9

10 7. Godtagbara kostnader Som godtagbara kostnader betraktas nödvändiga och rimliga kostnader som föranleds av den verksamhet eller de projekt som anges i understödsbeslutet (10.1 i understödsförordningen). Nödvändigheten av kostnaderna för understöden bedöms utifrån hur nödvändig kostnaden är för förverkligandet av verksamheten eller projektet. Även om en kostnad anses vara absolut nödvändig, kan det hända att den är orimlig i förhållande till de totala kostnaderna för projektet. Sådana kostnader är till exempel icke-budgeterade upphandlingar och kostnadsrater som inte har budgeterats i understödsansökans budget och som inte har beviljats understöd i understödsbeslutet (begränsningar som har presenterats i allmänna och specialvillkor). Vad gäller personalkostnaderna godkänns de kostnader som baserar sig på arbetstagarnas arbetsinsatser och som har presenterats och beskrivits i understödsansökan och som inte har avgränsats i understödsbeslutet. (Inom understödstagarens allmänna administration kan personalkostnaderna dock godkännas som en del av allmänna kostnader om de har presenterats enligt STEA:s anvisningar om allmänna kostnader). I fråga om medarbetarresurser som delats upp för olika verksamheter förutsätter STEA dessutom att arbetstiden kontrolleras på behörigt sätt. Dessa förutsättningar beskrivs närmare i denna anvisning under punkten Ordnande av arbetstidskontroll. Ta kontakt med organisationens inspektör vid STEA:s understödsavdelning i frågor som lämnar rum för tolkningar. Det är i sista hand inspektören som godkänner kostnaderna för verksamheten och projekten. Från de godtagbara kostnaderna avdras övriga offentliga understöd som har beviljats för samma ändamål. Om understödets andel av de godtagbara kostnaderna finns angiven i understödsbeslutet, kan penningautomatunderstödet tillsammans med andra offentliga understöd vara högst så stort som den angivna understödsdelen, om inte något annat framgår av understödsbeslutet (10.2 i understödsförordningen). Riktat verksamhetsunderstöd får användas endast till kostnader för den verksamhet som understöds, minskade med avkastningen från verksamheten (12 i understödsförordningen). Projektunderstödet får endast användas till kostnader för det projekt som understöds, minskade med avkastningen från projektet (13.1 i understödsförordningen). Typiska intäkter från en verksamhet eller ett projekt är kundavgifter och olika slags deltagaravgifter samt offentliga och andra understöd som riktats till projektet eller verksamheten. Exempel: Kostnaderna för projektet är sammanlagt euro och som intäkter för projekt blir deltagandeavgifter euro och privata understöd euro. Därtill har projektet beviljats euro i offentligt stöd av kommunen. Således godkänns euro som 10

11 understödskostnader. Organisationen ska i sin rapport per kostnadsställe alltid specificera både intäkterna från och utgifterna för respektive verksamhet eller projekt. För försäljning av material och publikationer, uthyrning av utrymmen och utbildningsverksamhet eller jämförbar verksamhet, betraktas enbart det underskott som uppstår vid verksamheten som godtagbar kostnad (11.3 i understödsförordningen). För kostnadsposter som täcks med det allmänna understödet men som vidarefaktureras godtas endast faktiska, slutliga kostnader som understödstagaren ska betala. En organisation som beviljats allmänt understöd ska tydligt uppge de ovan nämnda intäktsposterna till STEA samt motsvarande kostnader i det allmänna understödets objektsspecifika årsredovisning. STEA godkänner inte kostnader som understödstagaren debiterar vidare från annat håll. Med andra ord godkänns den faktiska andel som understödstagaren ska betala som kostnad. Mervärdesskatt godtas som kostnad som kan få understöd endast om den utgör en slutgiltig kostnad för organisationen. Nästan utan undantag blir mervärdesskatten understödstagarens slutliga kostnad i den understödda verksamheten. Om organisationen emellertid är delvis eller fullständigt mervärdesskattepliktig för sin understödda verksamhet och använder de mervärdesskatter som den betalat som ett avdrag i sin mervärdesbeskattning, är mervärdesskatten inte en godtagbar utgift. 7.1 Godtagbarhet av allmänna kostnader För de understödstagare som inte har beviljats allmänt understöd, kan man som kostnader för projektunderstöd och riktade verksamhetsunderstöd godta allmänna kostnader i enlighet med den separata anvisningen Principerna för allokering av allmänna kostnader och tillämpningsföreskrifter till högst 15 procent av de totala kostnaderna per kalenderår för det understödda projektet (= summan av direkta kostnader och allmänna kostnader), såvida inget annat framgår av understödsbeslutet. De organisationer som får allmänt understöd ska täcka allmänna kostnader med sitt allmänna understöd och dessa kostnader godkänns inte som kostnader för riktade verksamhetsunderstöd eller projektunderstöd. För övriga exempel på rätt tillämpning av allmänna kostnader, se den ovan nämnda anvisningen för allmänna kostnader. 7.2 Anskaffning av lösöre Allmänt understöd får användas till kostnader som uppstår från den understödda verksamheten och till anskaffningsutgifter av lösa anläggningstillgångar från den understödda verksamheten 11

12 (11.1 i understödsförordningen). För projektunderstöd och riktade verksamhetsunderstöd kan understöd enligt understödsbeslutet användas till kostnader för anskaffning av lösöre för den understödda verksamheten. Som godtagbara kostnader för respektive år beaktas de utgifter som i enlighet med 3 kapitel 3 1 mom. 6 punkt i bokföringslagen (1336/1997) ska antecknas i bokslutet för räkenskapsperioden i fråga (15.1 i understödsförordningen). Om understödet används till att anskaffa lösa anläggningstillgångar och anläggningsutgifterna aktiveras i bokföringen, kan anläggningsutgifterna dock i sin helhet beaktas som godtagbara utgifter för anskaffningsåret. STEA rekommenderar bokföring av anskaffningarna som kostnader för räkenskapsperioden så att de framkommer tydligt i resultaträkningen per kostnadsställe. Orsaken till detta är att när upphandlingar bokförs i balansräkningen, blir de avdragna som avskrivningar som inte är godtagbara kostnader. 8. Kostnader som inte godtas 8.1 Begränsningar för allmänna kostnader Organisationer som får allmänt understöd får inte täcka sådana allmänna kostnader som beskrivs i anvisningen Principerna för allokering av allmänna kostnader och tillämpningsföreskrifter med projektunderstöd eller riktat verksamhetsunderstöd. 8.2 Avskrivningar och kalkylerade poster Till de godtagbara kostnaderna räknas inte avskrivningar eller kalkylmässiga poster som inte baserar sig på kostnader eller förluster som redan har uppstått (10.3 i understödsförordningen). Godtagbara kostnader är endast faktiska kostnader, det vill säga kostnader som har betalats med pengar eller som det har uppstått en förpliktelse att betala och vars belopp kan påvisas på ett tillförlitligt sätt. Avskrivningar, värdeminskningar, hyresvärden och sådana reserver eller kalkylerade poster som inte bygger på faktiska kostnader eller förluster är således inte godtagbara kostnader. De kostnader och semesterlöneskulder som ska bokföras som personalkostnader (löner och lönebikostnader) i bokslutet jämte semesterdagar godkänns som kostnader för det bokföringsår då de enligt bokföringslagen ska bokföras, även om de betalas ut först nästa räkenskapsperiod, eftersom en lagenlig skyldighet att betala dem har uppkommit. Däremot är avsättningar som nämns i bokföringslagen inte godtagbara kostnader, eftersom det exakta beloppet av dessa eller 12

13 tidpunkten då de realiseras inte kan fastställas. Inte heller reserver med vilka man förbereder sig för kommande utgifter är godtagbara kostnader. 8.3 Finansieringskostnader, kostnader för kapitalanskaffning och serviceverksamhet Amorteringar på lån, finansieringskostnader och räntor, kostnader för kapitalanskaffning eller affärs- och placeringsverksamhet räknas inte som godtagbara kostnader. Med finansieringskostnader avses till exempel kostnaderna för skötsel av och räntor på lån samt kursförluster. I finansieringskostnaderna ska inte bokföras bankavgifter som orsakas av administrationen av understödet, utan de kan presenteras på understödet som godtagbara kostnader för ordinarie verksamhet. Begreppet kapitalanskaffning definieras inte i bokföringslagen. Med kapitalanskaffning avses enligt etablerad praxis de åtgärder med hjälp av vilka man strävar efter att för en sammanslutning skaffa de medel som behövs för att finansiera den ordinarie verksamheten. Typiska kapitalanskaffningsposter är intäkter från medlemsavgifter och olika insamlingar, donationer, annons- och reklamkostnader samt intäkter och kostnader för affärs- och serviceverksamhet. Till kostnader för kapitalanskaffning bokförs kostnaderna för kapitalanskaffningen. Understödstagaren ska se till att alla kostnader som motsvarar intäkterna för kapitalanskaffningen har lagts fram som en del av kapitalanskaffningen. Löneutgifter för de anställda som huvudsakligen sköter kapitalanskaffningen, affärsverksamheten eller serviceverksamheten eller andra kostnader som uppstår till följd av kapitalanskaffningen och annan dylik inkomstanskaffning är inte godtagbara kostnader som täcks med understödet. 8.4 Förbud mot att kombinera understödsobjekt Understöd kan inte användas för verksamhet som har beviljats ett annat separat understöd (riktat verksamhetsunderstöd, investeringsunderstöd eller projektunderstöd). Med detta avses att underskott vid ett annat understödsobjekt inte kan täckas med understöd för ett annat understödsobjekt. Särskilt ska observeras att det inte heller är möjligt att täcka underskott av ett annat understödsobjekt med hjälp av det allmänna understödet. 8.5 Begränsningar för lokalkostnader Allmänt understöd får inte användas till sådana utgifter för upphandling av lösa anläggningstillgångar som föranleds av inrättande, utvidgning, omorganisering eller ombyggnad av en verksamhetsenhet (11.2 i understödsförordningen). 13

14 Projektunderstöd eller riktat verksamhetsunderstöd får inte användas för sådana kostnader för grundandet av verksamhetsenheter eller verksamhet som hänför sig till byggande, utbyggnad eller ombyggnad av lokaler. Med det ovan nämnda villkoret avses upphandlingskostnader för vilka man ska söka investeringsunderstöd. Om den understödda verksamheten äger rum i lokaler som understödstagaren eller någon av dess parallellorganisationer 2 äger, godkänns som lokalkostnader endast driftsvederlaget för lokalerna samt kostnaderna för bruk och underhåll av lokalerna, såvida dessa inte ingår i det ovannämnda driftsvederlaget. Kostnader för reparationer och finansieringsvederlag kan inte täckas med understödet. Då organisationen får flera understöd, kan hyran eller driftsvederlaget och underhållskostnaderna för lokalerna fördelas på olika verksamheter enligt antalet utnyttjade kvadratmeter. Om samma lokaler används av flera projekt/verksamheter, kan lokalkostnaderna delas på de olika projekten/verksamheterna i relation till hur mycket respektive projekt tidsmässigt använder lokalerna. Ifall organisationen ändå får allmänt understöd från STEA ska lokaler som är i allmän användning täckas med det allmänna understödet. Om hyrorna eller driftsvederlagen för lokaler täcks med allmänt understöd, ska en organisation som får allmänt understöd rapportera till STEA intäkterna för vidarehyrning av lokalerna i en objektsenlig årsredovisning av det allmänna understödet. Som godtagbara kostnader för det allmänna understödet beaktas nämligen endast sådant underskott som beror på lokalhyror. Självfinansieringsandelen för investeringsunderstöd kan inte täckas med andra understöd. Om understödstagaren äger lokaler som finansierats med investeringsunderstöd, och i enlighet med användningsändamålet för investeringsunderstödet hyr ut dessa lokaler till en aktör som betalar hyran med ett understöd som SHM beviljat av tipsvinstmedel, kan understödstagaren under de 20 år från beviljandet av investeringsunderstödet som fastställs i 9 i understödslagen uppbära högst en hyra som motsvarar förvaltningskostnaderna för den hyrda lokalen samt sådana kostnader som direkt föranleds av uthyrningen. 8.6 Begränsningar för personalkostnader Understödet kan inte användas till betalning av icke-lagstadgade tilläggspensioner eller resultatpremier. 2 Parallellorganisationer är föreningar, stiftelser eller bolag som har grundats som stöd för organisationen, där organisationen ensam eller tillsammans med en eller flera andra juridiska personer har bestämmanderätt. Parallellorganisationer kan också vara sammanslutningar eller stiftelser med ett betydande ekonomiskt samband med organisationen. Ett betydande ekonomiskt samband uppstår när de årliga understöden från en viss sammanslutning eller stiftelse täcker minst 10 procent av kostnaderna för organisationens ordinarie verksamhet. 14

15 Personalkostnader föranleds av löner samt av lagstadgade och frivilliga lönebikostnader för den fast- eller visstidsanställda personalen på hel- eller deltid. Lagstadgade lönebikostnader är socialförsäkringspremier som fastställs årligen, såsom ArPL, arbetslöshetsförsäkringspremier, socialförsäkringspremier m.m. Av de frivilliga personalkostnaderna kan bland annat kostnader för personalens företagshälsovård, utbildnings- och arbetshandledningskostnader samt kostnader för lunchsedlar godkännas som kostnader som understöds. Därtill är det bra att observera att inhyrda eller inköpta experttjänster inte ingår i personalkostnaderna, utan utgör utomstående tjänster. Det är tillåtet att köpa in en arbetsinsats utifrån om organisationen har meddelat detta i understödsansökan och dess budget. Vid inköp av arbetsinsats ska även upphandlingslagstiftningen beaktas. Vid uppsägning av anställda kan understödet endast användas för att täcka lönekostnader förenade med arbetsskyldighet, det vill säga gentemot vilka faktiska arbetsprestationer utförs för den understödda verksamheten. Understöd kan inte användas till att betala ut flitpenning eller annan därmed jämförbar ersättning (arbetsverksamhetspenning eller arbetsandelspenning). Principen för stödet för frivilligverksamhet är att den inte utförs mot ekonomisk ersättning, det vill säga att det inte betalas någon lön för den. Således är det förbjudet att betala ut flitpenning, arbetsverksamhetspenning eller arbetsandelspenning till dem som deltar i organisationsverksamheten. 8.7 Övriga kostnader som inte godkänns Med understöden kan man inte täcka rättegångskostnader eller ersättningar som har utdömts av en domstol, eller andra betalningar av straffkaraktär, såsom obetalda skyldigheter, böter eller dröjsmålsräntor som återkrävs. Understöd kan inte användas till att täcka kostnader för årsfester/jubileumsfirande. Understödstagaren kan täcka de tidigare nämnda kostnaderna med hjälp av övriga intäkter från sin verksamhet, till exempel med sin egen medelanskaffning. Kostnadsposterna i fråga ska tydligt skiljas från den understödda verksamheten i bokföringen. 15

16 9. Understödstagarens skyldigheter 9.1 Konkurrensutsättning av upphandlingar enligt upphandlingslagstiftningen Understödstagaren ska utöver skyldigheten att iaktta den allmänna nationella och EUlagstiftningen särskilt utreda och i sin verksamhet beakta eventuell skyldighet att iaktta gällande upphandlingslagstiftning (lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016). Utöver offentlig förvaltning är även understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller religiösa samfund en upphandlande enhet som avses i lagen om upphandling, och därmed skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar med beaktande av förfaringssätt i enlighet med lagen om upphandling, såvida understödstagaren uppfyller kriterierna för ett offentligrättsligt organ i enlighet med upphandlingslagen eller får understöd för en särskild upphandling till mer än 50 procent av upphandlingsvärdet. Med upphandling avses bland annat köp av varor och tjänster, hyra och därmed jämförbar verksamhet samt utläggning på entreprenad mot ekonomiskt vederlag. En upphandling är inte till exempel utförande av eget arbete, anställning i anställningsförhållande eller anskaffning eller arrende/uthyrning av mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom. Understödstagaren blir en upphandlande enhet som avses i upphandlingslagen (5 i upphandlingslagen) som är skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar med beaktande av förfaranden enligt upphandlingslagen bland annat om 1. understödstagaren uppfyller kriterierna för ett offentligrättsligt organ som fastställs i upphandlingslagen: Understödstagaren har inrättats särskilt för att tillgodose sådana behov i det allmännas intresse som inte har industriell eller kommersiell karaktär, och a) som till största delen finansieras av en annan upphandlande enhet som avses i upphandlingslagen (t.ex. STEA); eller b) vars ledning står under kontroll av en annan upphandlande enhet som avses i upphandlingslagen; eller c) i vars förvaltnings-, styrelse- eller kontrollorgan mer än hälften av ledamöterna utses av en annan upphandlande enhet som avses i upphandlingslagen. 16

17 eller 2. understödstagaren har fått understöd av en annan upphandlande enhet som avses i upphandlingslagen (t.ex. STEA) till ett belopp som överstiger hälften (50 %) av upphandlingens värde. Ovan nämnda finansiering och understöd innefattar bland annat understöden, lånen, ränteunderstöden och låneborgen. Enligt definitionen i upphandlingslagen är understödsslag som har beviljats för upphandlingar i regel riktade verksamhetsunderstöd och specialunderstöd (investerings- och projektunderstöd) då de används för upphandlingar enligt understödsbeslutet. Om understödstagaren uppfyller kriterierna för ett offentligrättsligt organ enligt punkt 1, ska även de upphandlingar som överstiger tröskelvärdena och som görs med allmänt understöd konkurrensutsättas enligt upphandlingslagen. Upphandlingar ska konkurrensutsättas som offentliga upphandlingar när deras uppskattade totalvärde utan mervärdesskatt uppfyller det eurobelopp som fastställs i lagstiftningen. De vanligaste tröskelvärdena utan mervärdesskatt som används i upphandlingar som understöds är: Nationella tröskelvärden: euro i varu-, tjänste- och projekteringstävlingsupphandlingar euro vid byggnadsentreprenader EU-tröskelvärden: euro i varu-, tjänste- och projekteringstävlingsupphandlingar euro vid byggnadsentreprenader I upphandlingslagen finns även detaljerade bestämmelser om beräkning av det uppskattade värdet. Utgångspunkten är att man vid beräkning av upphandlingens uppskattade värde som grund ska använda den största möjliga utbetalade helhetsersättningen utan mervärdesskatt. Uppskattningen ska basera sig på värdet vid anmälningstidpunkten eller värdet vid tidpunkten för inledande av övrigt upphandlingsförfarande. Vid beräkning av värdet ska man också observera eventuella alternativa sätt att genomföra upphandlingen och de options- och förlängningsvillkor som anknyter sig till upphandlingsavtalet samt arvoden och avgifter som betalas till kandidaterna och leverantörerna. Om en upphandling genomförs samtidigt i separata delar ska det uppskattade värdet på samtliga delar beaktas vid beräkning av det uppskattade totalvärdet på upphandlingsavtalet. Upphandlingen får inte spjälkas upp i rater eller dess värde beräknas med avvikande metoder för att undvika att bestämmelserna i upphandlingslagen tillämpas. Uppdelningen av en upphandling ska bygga på faktiska ekonomiska eller tekniska faktorer som de upphandlande enheterna vid behov ska kunna bevisa. Likartade upphandlingar som naturligt konkurrensutsätts samtidigt ska anses tillhöra samma upphandlingshelhet. 17

18 STEA har rätt att som ett villkor för utbetalningen av understöd och även vid ett senare skede förutsätta att understödstagaren företer en redogörelse över iakttagandet av de ovan nämnda bestämmelserna. Detta innebär att man företer bland annat upphandlingsdokument, såsom en publicerad upphandlingsannons, upphandlingsbeslutet och upphandlingskontraktet. Om upphandlingen har gjorts som direktupphandling, ska användningen av direktupphandling kunna motiveras och ett dokumenterat beslut om direktupphandling uppvisas. Ansvarig för korrekt tillämpning av upphandlingslagen är understödstagaren. STEA:s behörighet i ärendet begränsas enligt det som föreskrivs i understödslagen och lotterilagen. Därför kan STEA inte utföra någon bindande förhandsgranskning av upphandlingar eller godkänna upphandlingsdokument eller det valda tillvägagångssättet i förväg. Soste rf:s upphandlingsjurist ger råd till organisationerna i upphandlingsfrågor. 9.2 Skyldighet till övrig konkurrensutsättning Även om en upphandling inte skulle omfattas av tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling, förutsätter STEA att samtliga större upphandlingar (upphandlingsvärdet minst euro + moms) konkurrensutsätts för att hålla kostnaderna på en rimlig nivå. Konkurrensutsättningen ska genomföras genom att begära offert från flera varu- eller tjänsteleverantörer. De begärda offerterna ska bifogas till protokollet för det organ som hanterar upphandlingsbeslutet. Alla upphandlingar som görs med understöden ska bygga på användningsändamålsvillkoret i understödsbeslutet och på de kompletterande uppgifterna i understödsansökan. Upphandlingarna ska utföras på det förmånligaste sättet sett till hela ekonomin. STEA rekommenderar att organisationen utarbetar anvisningar också för sådana upphandlingsförfaranden som inte omfattas av tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling. Om understödstagaren själv producerar en tjänst eller vara som den behöver, beaktas som godtagbara kostnader endast tjänstens eller varans faktiska produktionskostnader. 9.3 Ordnande av arbetstidskontroll Om det inte finns delade personalresurser i understödda verksamheter och projekt, det vill säga de anställda arbetar till 100 procent vid ett och samma understödsobjekt, är en timbaserad arbetstidskontroll per kostnadsställe onödig. Då räcker det att understödstagaren ombesörjer arbetstidsbokföring enligt 37 i arbetstidslagen (605/1996). Om en person som anställts för ett projekt eller en verksamhet tillfälligt använder en del av sin arbetstid till att utföra andra uppgifter inom organisationen, allokeras hens lönekostnader för denna del till den aktuella verksamheten. Understödstagaren ska i dessa situationer se till en timbaserad 18

19 arbetstidskontroll per kostnadsställe, så att lönekostnader som allokerats till understödsobjekten kan fastställas tillförlitligt. Om arbetstagaren permanent eller under längre perioder samtidigt arbetar med olika uppgifter inom organisationen, och om arbetstagarens arbetsinsats för ett understödsobjekt är mindre än 100 procent av arbetstiden, föreligger ytterligare förutsättningar för allokeringen av personalkostnaderna för arbetstagaren till understödsobjekten. Utöver den ovan nämnda arbetstidskontrollen ska den faktiska arbetsinsatsen motsvara det i understödsansökan motiverade behovet, innehållet och uppskattningen av den direkta nyttan med arbetsprestationen i fråga om innehållsligt kunnande. För understödsobjekt godkänns alltså inte sådana personalkostnader som föranleds av arbetsinsatser som inte har presenterats i understödansökan och dess budget eller som har avgränsats i understödsbeslutets villkor. Undantag till detta utgör personalkostnader för förvaltningspersonal vilka presenteras som allmänna kostnader. Anvisningarna och principerna för redogörelse och bokföring av de allmänna kostnaderna beskrivs i STEA:s anvisning Principer för allokering av allmänna kostnader i materialbanken på STEA:s webbplats. En timbaserad arbetstidskontroll per kostnadsställe kan genomföras på olika sätt, men den ska vara kontinuerlig. Uppgifterna från arbetstidskontrollen ska sparas tillförlitligt och vid begäran företes för STEA. Personalkostnaderna för medarbetarna kan bokföras under räkenskapsperioden på olika kostnadsställen och enligt utfallet vid slutet av räkenskapsperioden. STEA förutsätter således att den arbetstidskontroll och de personalkostnader som har bokförts på kostnadsställena avstäms i bokföringen minst en gång om året (vid bokslutsfasen). Det rekommenderas emellertid att avstämningen görs oftare så att de faktiska personalkostnaderna kan uppskattas under räkenskapsperioden. Olika verksamheters lagstadgade personalresurser, frivilliga personalkostnader som godkänns med stöd av denna anvisning samt kostnader för sjukfrånvaro kan också allokeras till olika kostnadsställen i relation till faktiska arbetstimmar. Exempel på arbetstidskontroll som STEA förutsätter: Työajanseurantamalli Yhteensä %-osuus Kustannuspaikka STEA Ak1 2 1, ,5 29 % STEA Ak % STEA Ak ,5 2, % Järjestön palvelutuotanto % Muun rahoittajan projekti % Yhteensä 7 9,5 8,5 0 7,5 32,5 100 % 19

20 20

21 9.4 Val av kunder (14 i understödsförordningen) Om det i ett understödsbeslut eller i specialvillkor som fogats till det förutsätts att kunderna ska väljas på basis av ansökningar, ska understödstagaren: 1) vid valet av kunder beakta sociala faktorer och hälsofaktorer som visar behovet av service eller stöd eller inkomsterna för kunden och en person som lever med kunden i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållande samt tidigare deltagande i motsvarande understödd verksamhet; 2) informera om ansökningsförfarandet och urvalskriterierna i så stor utsträckning som möjligt med beaktande av det understödsbelopp som står till förfogande; 3) ordna uppföljning och statistikföring av valet av kunder så att det utan svårigheter går att övervaka att villkoren för användningen av understödet följs; och 4) bevara dokumenten som gäller val av kunder på samma sätt som verifikaten bevaras. Kriterierna för valet av kunder ska definieras skriftligt. Även den understödda verksamhetens karaktär, innehåll och mål ska beaktas. Verksamhet som stöds med understödet får inte vara en medlemsförmån eller annan förmån för en inre krets, utan alla som uppfyller urvalskriterierna ska ha möjlighet att ta del av servicen eller stödet. Av den anledningen ska även informationen vara tillräckligt omfattande. Alla dokument (urvalskriterier, ansökningar, beslut, statistik m.m.) som anknyter sig till valet av kunder ska dokumenteras och bevaras på samma sätt som verifikat, det vill säga sex år från redovisningsperiodens utgång. Eftersom kunduppgifterna är konfidentiella ska förvaringsplatsen för handlingarna väljas med omsorg. Understödet kan inte användas till terapi eller annan jämförbar verksamhet som utförs av en yrkesutbildad person (lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården 817/2015 och lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 559/1994). Om understödet har beviljats för att användas till intensivt arbete med individer, ska mötena begränsas till i genomsnitt fem individbesök/kund. Med understöden kan genomföras organisationsinriktat intensivt individuellt arbete som inte orsakar mer än en ringa konkurrensskada och inte tillkommer den offentliga sektorns organiseringsansvar, i genomsnitt fem gånger/kund. Med intensivt individuellt arbete avses mer planenligt individuellt arbete än lättillgängligt rådgivnings-, handlednings- och diskussionsstöd (som bygger på frivillighet) som kräver både val av kunder och/eller åtminstone delvis utbildade medarbetarresurser till exempel vid livskriser. För att användningen av understödet ska kunna uppföljas ska understödstagaren tillräckligt noggrant rapportera verksamheten som genomförs med understödet till STEA. 21

22 9.5 Bokföringsskyldighet Understödstagaren ska ordna bokföringen så som föreskrivs i bokföringslagen. Understödstagarens bokföring ska ordnas så att det är möjligt att i bokföringen tillförlitligt kontrollera hur understödet används (16 i understödsförordningen). Tillförlitlig uppföljning av användningen av understödet förutsätter att det grundas ett eget kostnadsställe separat för övriga funktioner för bokföringen av kostnaderna för respektive understödsobjekt. Eftersom allmänt understöd inte beviljas för en viss verksamhet, är det ofta förnuftigt att grunda flera kostnadsställen för uppföljning av användningen av det allmänna understödet. Konton och förklaringarna av transaktionerna i bokföringen ska nämnas noggrant så att de är tillräckligt informativa och ger rätt information om användningen av understödet. Bokföringen ska arrangeras så att affärstransaktionernas, verifikatens och posternas samband, via eventuell delbokföringar, till huvudbokföringen utan svårigheter kan konstateras i båda riktningarna. Detsamma gäller anmälan till en myndighet om beskattning eller något annat ändamål såsom STEA:s årsredovisning. Verifikat, bokföringar och övrigt bokföringsmaterial ska behandlas och bevaras så att deras innehåll kan granskas utan svårigheter och vid behov skrivas ut i en tydlig form. Bokslutet, bokföringarna, verifikaten och det övriga bokföringsmaterialet ska förvaras noggrant så att myndigheterna och revisorn utan onödig fördröjning har möjlighet att granska dem i Finland. Bokföringsböckerna och kontoförteckningen med anteckningar om tillämpningsperiod ska bevaras i minst 10 år efter räkenskapsperiodens utgång, ordnade så att det utan svårighet kan konstateras på vilket sätt databehandlingen har utförts. Räkenskapsperiodens verifikationer, korrespondensen om affärshändelserna, lönebokföringen och avstämningarna vid maskinell bokföring samt annat bokföringsmaterial än det som nämns i stycket ovan ska bevaras minst sex år efter utgången av det år under vilket räkenskapsperioden gick ut. Understödstagaren är ansvarig för förvaringen av bokföringen. Detta betyder i allmänhet organisationens styrelse. Förvaringsplatsen ska vara ändamålsenlig. Skyldigheten att bevara bokföringen upphör inte när föreningens verksamhet upphör, utan bokföringsböckerna och verifikationerna ska alltid förvaras den tid som bokföringslagen förutsätter. För understödstagarens del kan det vara förnuftigt att bevara bokföringsmaterialet längre tid än lagen förutsätter. Administrativa dokument (mötesprotokoll m.m.) ska förvaras på ett tillförlitligt sätt. 22

23 9.6 Revision Understödstagaren ska ordna revisionen så som föreskrivs i revisionslagen (1141/2015). Om understöd under räkenskapsperioden har använts till ett belopp av minst euro till ett enskilt understödsobjekt, ska understödsmottagaren dessutom lämna revisorns rapport om användningen av understöden under räkenskapsperioden, om inget annat följer av understödsbeslutet. (17.3 i understödsförordningen) 23

24 9.7 Utredningar som ska lämnas in 1) Understödstagaren ska för varje år, före utgången av maj följande år, upprätta en redovisning över användningen av understödet (årsredovisning) (17.1 i understödsförordningen). I e-tjänsterna ska man till årsredovisningen bifoga: verksamhetsberättelse och/eller årsberättelse undertecknat bokslut balansspecifikationer koncernbokslut samt koncernens verksamhetsberättelse (om en sådan utarbetas frivilligt eller på grund av förpliktelser i lagen). undertecknad revisionsberättelse (och/eller verksamhetsgranskningsberättelse) och revisorns (och/eller verksamhetsgranskarens) promemorior, samt om understöd har använts enligt prestationsprincipen under räkenskapsperioden till ett belopp om minst euro, ska understödstagaren dessutom lämna in revisorns rapport om användningen av understöden under räkenskapsperioden, såvida inget annat föranleds av understödsbeslutet. En årsredovisning om användningen av understödet ska lämnas in till STEA i e-tjänsten före utgången av april under det år som följer det år då understödet användes. Årsredovisningsförpliktelsen gäller de understödstagare som har lyft understöd året innan eller som har använt understöd som har lyfts redan tidigare. Understödstagaren får årsredovisningen som uppgift i e-tjänsterna. Understödstagaren ska fylla i uppgifter om organisationen, intern övervakning och understödsobjekt i e-tjänsten. Detaljerade anvisningar om utarbetande av årsredovisning samt uppgifterna och bilagorna som förutsätts vara i med i årsredovisningen finns i STEA:s e-tjänst. Ingen årsredovisning behöver lämnas in om organisationen inte har lyft understöd under det redovisade året och om det inte har överförts oanvänt understöd från året före redovisningsåret. En årsredovisning behöver inte heller lämnas in när organisationen lyfter understöd under redovisningsåret mot kostnader för året innan som redan har redovisats. STEA rekommenderar att revisionen genomförs och bokslutet fastställs innan årsredovisningen ska lämnas in till STEA, dvs. före utgången av maj. Det möte som fastställer bokslutet och fattar beslut om ansvarsfrihet kan dock ordnas senare, om detta anges i organisationens stadgar. Understödstagaren ska ta kontakt med sin organisations inspektör vid STEA om något nytt framkommer vid behandlingen av bokslutet under mötet. STEA har publicerat en modell för och anvisningar om revisorns rapport, vilka revisorn ska använda. Anvisningarna finns tillgängliga på STEA:s webbplats 2) För allmänna understöd ska understödstagaren på begäran lämna in en utredning om resultat och effekter. 24