Lakvatten i Göteborgsregionen

Transkript

1 Lakvatten i Göteborgsregionen Presentation vid seminarium Lena Blom Göteborg Stad, Kretslopp och vatten Per-Arne Malmqvist RISE Helene Sörelius RISE

2 Innehåll 1. Bakgrund problemet och möjliga lösningar 2. Projekt för beslutsstöd 3. Hållbarhetsutredning metod 4. Resultat 5. Tolerabeltutredning 6. Vad händer nu? Brudaremossen Gryaab, Tagene och Sörmossen 7. Frågor

3 Foto: Ann Mattsson och Helene Sörelius Lakvatten kopplat till Ryaverket Långsiktigt uppströmsarbete Gryaab är certifierat enligt Revaq Lakvatten från tre deponier är anslutna till Ryaverket Gryaabs styrelse beslutade 2012 att Brudaremossen och Tagene skulle kopplas bort

4 Revaqs regler för lakvatten Bortkoppling av lakvatten ska alltid vara huvudalternativet. För bibehållen certifiering när lakvatten redan är anslutet krävs: 1. Att lakvattnet bedöms som tolerabelt enligt manual för lakvattenbedömning 2. Att bortkoppling innebär att råvattenskyddet tar skada eller att lämplig recipient saknas för lakvattnet. 4

5 Projektets syfte Att analysera vilket handlingsalternativ som ger den bästa miljönyttan och den bästa samhällsnyttan.

6 Projektgrupp Lena Blom, Göteborg Kretslopp och vatten, projektledare Elisabet Porse, Göteborg Kretslopp och vatten Stig Hård, Göteborg Kretslopp och vatten Ann Mattsson, Gryaab David I Ons, Gryaab Cecilia Press, Gryaab Sara Boström, Renova (Sweco) Katarina Pettersson, Renova Anders Kiani-Jansson, Ale Kommun Per-Arne Malmqvist, RISE Urban Water Erik Kärrman, RISE Urban Water Helene Sörelius, RISE Urban Water

7 Studerade alternativ Två huvudalternativ: Avledning till Ryaverket Bortkoppling från Ryaverket

8

9 Avledning till Ryaverket Anslutning. Lokal lakvattenrening införs vid deponierna där lakvattnet renas från metaller och organiska föroreningar. Därefter fortsatt anslutning till Ryaverket. Slammet används i jordbruk enligt plan. Monoförbränning. Samma rening lokalt som i Anslutning men slammet klarar inte certifieringskraven. Slammet måste då brännas i en separat nybyggd förbränningsanläggning. Fosforn i slammet utvinns och används i jordbruk. Samförbränning. Samma som Monoförbränning men slammet bränns tillsammans med avfall i en befintlig förbränningsanläggning. Fosforn utvinns inte och ersätts med konstgödsel.

10 Bortkoppling från Ryaverket Bortkoppling. De lokala reningsverken kompletteras med kväverening i de fall detta behövs för att uppfylla miljövillkor för lokalt utsläpp, varefter det renade lakvattnet släpps ut i lokala recipienter. Sörmossen ansluten. De lokala reningsverken vid Brudaremossen och Tagene kompletteras med kväverening varefter det renade lakvattnet släpps ut i lokala recipienter. Lakvattnet från Sörmossen är tolerabelt enligt REVAQs regler och lämplig recipient saknas. Det kan därför fortsatt ledas till Ryaverket.

11 Ramverk för hållbarhetsanalys

12 Hållbarhetsanalys - metod Kriterier för bedömningen samt vikter (av 100): - Övergödning av recipienter (vikt 6) - Utsläpp av metaller till recipienter (vikt 9) - Utsläpp av metaller till jordbruksmark (vikt 9) - Utsläpp av växthusgaser (vikt 6) - Energianvändning (vikt 12,5) - Återförd fosfor till jordbruksmark (vikt 12,5) - Årskostnader (vikt 30) - Sociokultur (driftorganisation, förtroende och flexibilitet) (vikt 10) - Teknik (resiliens och klimatförändringar) (vikt 5)

13 Hållbarhetsanalys - metod Kriterierna kvantifieras så långt möjligt. För några kriterier har projektgruppen gjort bedömningar. Samtliga kriterier betygssätts efter en skala 0-4 där 4 är bäst jämfört med referenssystemet (nuläge, år 2013). Betygen multipliceras med vikterna varefter de summeras. Högst viktat betyg är det mest hållbara alternativet (mest samhällsnytta). Osäkerhetsanalyser har gjorts för kriterier eller parametrar där andra antaganden skulle kunna kullkasta slutsatserna.

14 Resultat - Anslutning Mest samhällsnytta Mest miljönytta Det förutsätts att slammet kan fortsätta vara certifierat enligt Revaq och fosforn därmed komma till nytta i jordbruket. Oklart om PFOS klarar gränsvärdena?

15 Resultat - Monoförbränning Är ett alternativ om slammet inte kan certifieras. Tar också hand om föroreningar från andra källor (dagvatten mm). Fosfor återvinns och används i jordbruket. Inga metaller eller organiska föroreningar förs till jordbruket. Högst årskostnad (om alla kostnaderna allokeras till lakvattnen). Hög energiförbrukning och stora utsläpp av växthusgaser. Revaq skulle troligen påverkas negativt. Frågan om lokalisering och förtroende?

16 Resultat - Samförbränning Är ett alternativ om slammet inte kan certifieras. Tar också hand om föroreningar från andra källor (dagvatten mm). Inga metaller eller organiska föroreningar förs till jordbruket. Fosfor återvinns inte. Hög energiförbrukning och stora utsläpp av växthusgaser. Revaq skulle troligen påverkas negativt.

17 Resultat - Bortkoppling Slammet kan fortsätta certifieras och fosfor från Ryaverket nyttiggöras i jordbruket. Utsläpp till lokala recipienter (Göta Älv uppströms råvattenintaget, Delsjöbäcken samt Göta Älv nedströms råvattenintaget). Tillstånd och förtroende?

18 Resultat Sörmossen ansluten Slammet kan fortsätta certifieras och fosfor från Ryaverket nyttiggöras i jordbruket. Utsläpp till lokala recipienter (Delsjöbäcken samt Göta Älv nedströms råvattenintaget). Tillstånd och förtroende? Revaq-certifiering?

19 Störst miljönytta 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Återförd P till jordbruk Energianvändning Utsläpp till luft Metaller till mark Metaller till recipient Övergödning 0 Staplarna visar viktade betyg. Högre staplar större miljönytta.

20 Störst samhällsnytta 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Teknik Sociokultur Årskostnader Återförd P till jordbruk Energianvändning Utsläpp till luft Metaller till mark Metaller till recipient Övergödning Staplarna visar viktade betyg. Högre staplar större samhällsnytta.

21 Samhällsnytta och miljönytta Rang Mest samhällsnytta Mest miljönytta Anslutning (fortsatt anslutning med lokal rening från miljöföroreningar) Bortkoppling (bortkoppling av alla deponierna) Sörmossen ansluten (bortkoppling av Tagene och Brudaremossen) Samförbränning Monoförbränning Anslutning (fortsatt anslutning med lokal rening från miljöföroreningar) Monoförbränning 5 Samförbränning Bortkoppling (bortkoppling av alla deponierna) Sörmossen ansluten (bortkoppling av Tagene och Brudaremossen)

22 Tolerabelutredning Organiska ämnen Tri(2- butoxyetyl) fosfat (TBEP) DEHP (di-(2- etylhexyl)ftalat) Ämnesgrupp Persistens LRN slam, mg/kg TS Organofosfat 650 Ftalatester X 6500 Diisobutylftalat Ftalatester 20 Diisononylftalat (DINP) Dibutylftalat (di-nbutylftalat) Ftalatester X Ftalatester 1700 PFOS Perfluorerat X 0,12 Antracen PAH 80 Benzo(a)pyren PAH X 28 4-nonylfenol alkylfenol 350 BDE-47 BDE-99 Alifater (C16- C35) Bromerat flamskyddsmede l Bromerat flamskyddsmede l X 440 X 100 Oljekolväten

23 Simple Treat Medelhalten av respektive ämne i de analyserade lakvattenproven omräknas till haltbidrag i reningsverkets slam med hjälp av modelleringsverktyget Simple Treat Indata: - Halt i lakvattenprov - Lokal data från reningsverket - Ämnesspecifika data 23

24 Analys Steg 1. Uppmätt halt i lakvattnet omräknat till haltbidrag i slammet jämförs med LRN för slam Steg 2. Uppmätt halt av persistenta ämnen i lakvattnet omräknat till haltbidrag i slammet jämförs med uppmätta halter i slammet 24

25 Brudaremossen deponi Provtagning Baserat på utjämningskapaciteten krävdes 6 provtagningar under året Provtaget lakvatten renades genom pilotanläggning (kemisk fällning, sandfilter och kolfilter) Utgjorde 41 % av det totala lakvattenflödet till Ryaverket (2015) Resultat Uppfyller kraven enligt steg 1 & 2 25

26 Sörmossen deponi Provtagning Baserat på utjämningskapaciteten krävdes 3 provtagningar under året Provtaget lakvatten renades genom befintlig utjämningsdam Utgjorde 13 % av det totala lakvattenflödet till Ryaverket (2015) Resultat Uppfyller kraven enligt steg 1 & 2 26

27 Tagene deponi Provtagning Baserat på utjämningskapaciteten krävdes 8 provtagningar under året Provtaget lakvatten genomgick ingen föregående rening Utgjorde 46 % av det totala lakvattenflödet till Ryaverket (2015) Resultat Uppfyllde inte kraven enligt steg 2 med avseende på PFOS Pilotstudie med kemfällning och aktivt kol för att minska mängden metaller och PFOS Resultatet visar att lakvattnet uppfyller Revaqs krav efter föregående rening! 27

28

29 Deponin Brudaremossen

30 Brudaremossen Drift Alla typer av avfall Dräneringssystem samlar upp lakvattnet Partiklar och olja avskiljs delvis Lakvattnet leds till Ryaverket för rening Kontrollprogram

31 Förutsättningar för Brudaremossen Kretslopp och vatten bedömer att det kommer att bli mycket svårt att uppfylla de krav som kommer ställas på lakvattenreningen, speciellt när det gäller kvävereningen. Kretslopp och vattens bedömning i nuläget är att det saknas förutsättningar för att efter miljöprövning få tillstånd till en ny utsläppspunkt med miljövillkor som med säkerhet skulle kunna uppfyllas, för utsläpp till recipienterna Säveån eller Delsjöbäcken, dvs att lämplig recipient saknas.

32 Beslut i Kretslopp och vattennämnden mars att projektera och söka om miljötillstånd för en lakvattenreningsanläggning för Brudaremossen och bygga denna 2. att i samråd med Gryaab AB klarlägga om fortsatt kväverening kan utföras på Ryaverket med bibehållen Revaqcertifiering. Reningsanläggningen ska ta bort de farliga ämnen som förekommer i lakvattnet för att vara fortsatt påkopplad på Ryaverket.

33 Beslut juni 2016 i Kretslopp och vattennämnden 1. att Brudaremossens lakvatten efter rening är tolerabelt enligt Revaqs certifieringsregler. 2. att lämplig recipient saknas för det renade lakvattnet. 3. att Brudaremossens lakvatten även i fortsättningen ska vara anslutet till Ryaverket för rening av kväve.

34 Spolvatten KemSlam Principiell processutformning Lakvatten från Brudaremossen Befintlig lakvattendamm + slam- och oljeavskiljare Nödbräddning Avskiljning av järn Kemisk fällning och sedimentering Q=120 m 3 /h Nytt utjämningsmagasin 240 m 3 Avskiljning av partiklar Avskiljning av miljögifter Sandfilter Q=60 m 3 /h Filter med aktivt kol Nödbräddning Renat lakvatten till Ryaverket Slambehandling Förtjockning och avvattning Borttransport farligt avfall

35 Illustration Anläggningen sedd från norr, från vattenreningskärret

36 Anläggning för lakvattenrening vid Brudaremossen 2018 Byggentreprenaden påbörjas i januari och pågår under 2018 och Byggentreprenaden blir klar i slutet av året, driftsättning, provdrift påbörjas 2020 Provdrift pågår under december 2019 till mars 2020 Kontinuerlig drift påbörjas i april Revaqkraven träder i kraft den 1 maj

37 Tagene, Sörmossen och Gryaab