GUDSTJÄNST I TV: före, under och efter

Transkript

1 1 Leif Lindgren mobil KCSA - Kyrkans central för det svenska arbetet Avdelningen för kommunikation GUDSTJÄNST I TV: före, under och efter Allmän information Yle Fem sänder under året tv-gudstjänster. Yle står för den praktiska tv-produktionen medan kyrkan svarar för planering och regi. De svenska tv-gudstjänsterna administreras av Svenska Yle/Livsåskådning (Yle Fem) i samarbete med KCSA:s tv-redaktion. Ledande branschsekreteraren för avdelningen för kommunikation är ansvarig producent. Finskspråkiga tv-gudstjänsterna administreras i sin tur av tv-avdelningen vid Kyrkans Informationscentral (KT). TV-gudstjänsterna sänds på eftermiddagen med sändningstid mellan kl 14 och 15:30 på Yle Fem och sändningstiden är minuter. Gudstjänsterna bandas i regel tidigare samma dag och via satellit från inspelningsplatsen till Böle i Helsingfors. Vi pratar om direkt bandning. Det innebär att vi inte kan bryta och ta om någonting. På Yle:s nättjänst Arenan kan gudstjänsten ses under trettio dagar efter första sändningsdagen. Yle svarar för tv-gudstjänsternas teknik, dvs. för sändningsbilen och för den tekniska personalen. För södra Finlands del (Nyland, Åboland o. Åland) kommer tekniken från Helsingfors medan Vasa tar hand om hela Österbotten och ibland också Åboland och Åland. Den tekniska personalen består av personer. I den ingår bl.a kameramän, ljussättare, ljudplanerare, ljudtekniker, bandningstekniker, bildmixer, studioman, bildkontrollör samt fotograf (som är förman för ljussättare och kameramän). Dessutom har vi en satellitbil med ansvar att bygga upp förbindelserna mellan inspelningsplatsen och sändningsenheten i Helsingfors. I Helsingfors sitter en textutkörare med gudstjänstens manus och trycker ut de psalmtexterna samt de partier i liturgin som församlingen deltar i. Den redaktionella personalen består av en regissör (vanligtvis tv-redaktören på KCSA) och en produktionskoordinator (tidigare kallad scripta) som kommer från Yle Fem. Under sändningen sitter regissören och produktionskoordinatorn i sändningsbilen och leder sändningen i enlighet med ett detaljplanerat bildmanus. En normal gudstjänst har bilder, av vilka största delen detaljplaneras i förväg. Det är oftast bara predikan och nattvarden som improviseras under sändningen. Inne i kyrkan finns 4-5 tv-kameror och bakom dem lika många kameramän. Ibland kan det ytterligare finnas en obemannad kamera. Kameramännen hör regissörens och produktionskoordinatorns kommandon i sina hörlurar och framför sig har de också en bildlista där det finns nedtecknat de bilder kameran skall ta under gudstjänstens gång.

2 2 VAD HÄNDER FÖRE INSPELNINGEN? 3 mån Regissören kontaktar församlingen ungefär tre månader före sändning. Före det har församlingen givetvis gett klartecken för tv-gudstjänsten och reserverat kyrkan för tv-produktionen för både sändningsdagen och dagen innan. I dethär skedet är det också viktigt att kolla upp ifall det hålls en finskspråkig gudstjänst i samma kyrka och utreda vad man kan göra åt den så att den inte omöjliggör den svenskspråkiga tv-gudstjänst-sändningen. 8 veckor En tv-gudstjänst kräver givetvis mera förberedelser än en vanlig söndagsgudstjänst och framförallt måste detaljplaneringen komma igång mycket tidigare. Ungefär åtta veckor före sändning/bandning behövs uppgifter om samtliga medverkande (predikant/liturg, kantor/organist/körledare, ev. textläsare och förebedjare, namn på körer, solister och musiker). De här uppgifterna används för den elektroniska programguiden EPG och för uppgifter till tidningarnas programspalter. I samband med detta ska således gudstjänstens grundstomme vara rätt klar, dvs. att man vet vem som medverkar. Detaljinnehållet kan fastslås senare. 6 veckor Ungefär sex veckor före sändningen hålls en teknisk rekognoscering (ET) i kyrkan tillsammans med en del av den tekniska personalen, regissör, produktionskoordinator och församling. Från församlingens sida behöver åtminstone liturgen, den musikansvariga och vaktmästaren vara närvarande. Under samlingen slår man fast var och vad allt händer i gudstjänsten. Det kan till exempel vara fråga om var liturg/predikant/textläsare/förebejdare står, var kören är placerad, ev. solisters platser samt uppgifter om vilka instrument som finns med. Detta för att man ska kunna fastställa kameraplatserna samt bestämma med hurudana och hur många mikrofoner man kommer att ta upp ljudet. Under mötet så bestämmer man också ifall Yle ska bygga upp ev. körbänkar, kameraställningar eller ljustorn. Man tittar också på fönstren och försöker lista ut ifall solen ev. kan spela spratt under själva bandningen, vilket skulle i så fall påtvinga att man sätter dämpningsfilter på något av fönstren. Dessutom fastställer man produktionens arbetstider vilket bl.a inverkar på övningstiderna. 4 veckor Ungefär fyra veckor före sändning så behöver regissören ett detaljerat manus om gudstjänstordningen, i vilket ingår texter, böner, psalmer och givetvis alla liturgiska element. I manuset bör också framgå tider och längder på enskilda delar, också uppgifter om tex. förspelens längd. De här uppgifterna används som grund för det regischema regissören uppgör och som sänds till församlingen för genomgång och kontroll. Regischemat används under inspelningen av alla inblandade på tv-sidan. Dessutom utgör schemat grund för all planering och är också bas för den textning av psalmer, böner och körsånger som går ut i sändning.

3 Före själva sändningen har regissören bekantat sig med gudstjänstens innehåll och form. Oftast sitter regissören ett par dagar i kyrkan och gör upp ett bildmanus med klar detaljinformation om vad som ska visas i tv under gudstjänstens gång. Regissören vill oftast också komma med på en körövning, för att på så sätt bekanta sig på förhand med de verk som ingår i gudstjänsten. Regissören kan också i detta sammanhang banda körsångerna för eget planeringsbruk. Denna inspelning används endast i planeringssyfte och det finns ingen fara att den skulle gå ut i etern. 3 VAD HÄNDER UNDER INSPELNINGSDAGARNA? Normalt så anländer tv-tekniken dagen före sändningen. I vissa fall kan snickare anlända ytterligare en dag tidigare för att bygga upp eventuella kameraställningar och belysningstorn. Ibland har också Yle anlitat det lokala elverket för att göra elanslutningar till inspelningsplatsen. De här arbetena utförs oftast ett par dagar innan sändning och ger inte församlingen annat bekymmer än att eventuellt någon ringer och vill komma överens med vaktmästaren om att få komma in i kyrkan. Dagen före sändningen ägnas först åt uppbyggningsarbete, som beroende på gudstjänstrummet tar 4-6 timmar i anspråk. Ljussättarna riggar upp lampor och drar elkablar, kameramännen drar kamerakablar och bygger upp kameror, ljudteknikerna sätter upp mikrofoner och mikrofon-stativ och drar ut mikrofonkablar. Kyrkan kan i dethär skedet se rätt bedrövlig och ostädad ut, men allt ordnar nog upp sig tills det är dags för bandning/sändning. När tekniken är uppriggad kan man banda s.k. inserter, bilder som under sändningen kommer från band, (tex. detaljbilder vilka är omöjliga att ta under själva bandningen). Efter detta går teamet oftast på lunchrast och därefter vidtar soundcheck-kameraövning med musiker, kör, sångare. Övningen brukar vanligtvis ta ungefär 1-1,5 timmar i anspråk. Både musikerna, sångarna och tv-teamet behöver efter detta ta en kort paus. Denna paus får gärna utgöra en kaffepaus för alla medverkanden. Kaffepausen hjälper ytterligare till att skapa en god samarbetsatmosfär mellan församling och teknikteamet. Sedan följer en generalrepetition, där man går igenom hela gudstjänsten från början till slut. Syftet med generalrepetitionen är att få en koll på att allt fungerar och att man i den tekniska planeringen faktiskt beaktat alla ljud- och bildkällor. Generalrepetitionen ger också en bra bild av hur övergångarna mellan de enskilda momenten fungerar. Under generalrepetitionen får man också en uppfattning om den verkliga längden. Men framförallt hjälper generalrepetitionen till att ge trygghet åt alla medverkande både framför och bakom kamerorna så att man sen under sändningen kan glömma all tidspress och all detaljplanering och tryggt gå kunna fira en fungerande gudstjänst. Efter att dagen är slut så åker tv-teamet tillbaka till Helsingfors alternativt Vasa. Ifall tv-gudstjänsten försiggår på längre avstånd från teamets hemort brukar man ta in på nåt av ortens hotell, detta för att inte onödiga arbetstimmar ska användas för resor.

4 Under kvällen går regissören igenom den bandade generalrepetitionen och gör nödiga ändringar i bildmanuset. Sändningsdagen inleds alltid med en finjustering av ljus och ljud. Ibland ägnar man tid också till att öva nåt speciellt parti, tex. körsång eller annat musikavsnitt. En timme innan bandning/sändning kan man ta kaffepaus och sen börja förbereda sig på den kommande gudstjänsten. Det är trevligt om församlingen kan ordna med kaffet för alla som medverkar i gudstjänsten. Stämningen brukar lätta då. En tv-gudstjänst kan vara rätt spännande till och med fast det inte skulle vara första gången man medverkan i en sådan. 4 SÄNDNINGEN Gudstjänsten inleds oftast en på förhand bandad utebild av kyrkan. På kommande av regissören ger studiomannen starttecken inne i kyrkan efter att sändningen påbörjats. Till studiomannens uppgifter hör att vara en kontaktlänkt mellan regissören, tv-tekniken och de medverkande. Under själva gudstjänsten krävs sällan speciella åtgärder. Det är oftast angenämt att gå in i en välförberedd gudstjänst för såväl medverkande som församling. Tv-kamerorna kan gärna betraktas som en del av församlingen. För tv-tittarnas skull vill vi att åtminstone inledningsorden, avlösningen, predikan och Herrens välsignelse görs i huvudsak till kamerorna. Regissören brukar informera liturg och predikant om var kamerorna finns för att det inte ska gå onödig energi och uppmärksamhet under sändning för att få kamerakontakt. "LIVET EFTER SÄNDNINGEN" När sändningen är slut så börjar tv-teamet nedmontera all teknik man byggt upp. Ibland håller man först en matpaus genast efter sändningen. Nedmonteringen tar i regel 1,5-2 timmar i anspråk. Ibland kan man efter en välförberedd gudstjänst som man ägnat mycket tid åt, uppleva nån form av emotionell tomhet genast efter sluttonerna - som om gudstjänsten gått alltför fort i förhållande till förberedelserna. Men tillståndet är snabbt övergående, speciellt sen när feed-backen börjar droppa in. För många församlingar har tv-gudstjänsten hjälp till att skapa större kontaktyta till de lokala medlemmarna, men också gett församlingen en starkare identitet och en klarare bild av varför man egentligen finns till. TV-gudstjänsttittarna är av två slag: den aktiva iakttagaren och den som bara har på tv:n medan man gör nåt annat. Bland det stora antal som ändå ser på tv-gudstjänsten, finns också de som klart upplever sig styrkta inför sin vardag, och till vars glädje församlingens insats varit betydande.

5 Regissören tar kontakt med församlingen en tid efter sändningen. Då kan man utväxla synpunkter och reaktioner som gudstjänsten hämtat med sej. 5 Ifall det händer något oförberett? Ibland kan också oförberedda saker inträffa, tex. att sändningen avbryts på grund av linkproblem eller strömavbrott. Det är tur att det är ytterst sällsynt att en produktion blivit utsatt för större tekniska problem. Nångång kan en lampa slockna inne i kyrkan eller en kamera få ett tillfälligt fel men inte ens detta har någon avgörande betydelse. En tv-gudstjänsten som utgör en direktsändning kan locka till sig "udda element", som i värsta fall kommer i avsikt för att störa eller för att väcka uppmärksamhet för egen sak. Detta är synnerligen ovanligt, men det kan vara bra att man på förhand kommer överens om hur man kan lösa överraskande situationer. När det oförberedda inträffar så finns det givetvis inga klara spelregler, utan här gäller det att använda sunt bondförnuft på samma sätt som man försöker lösa oförberedda saker under vanliga söndagsgudstjänster.