Premiepensionen: Skillnader i utfall mellan kvinnor och män

Transkript

1 ISF Granskar och Analyserar Rapport 2017:14 Premiepensionen: Skillnader i utfall mellan kvinnor och män En analys av skillnader och spridning i premiepensionen i dag och i framtiden sf

2 ISF GRANSKAR OCH ANALYSERAR RAPPORT 2017:14 Premiepensionen: Skillnader i utfall mellan kvinnor och män En analys av skillnader och spridning i premiepensionen i dag och i framtiden En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2017

3 Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är en statlig myndighet som arbetar för en rättssäker och effektiv socialförsäkring som är hållbar för samhället och ger trygghet för individen. ISF:s rapporter har olika fokus: ISF Granskar och analyserar innehåller en omfattande granskning och analys ur flera olika perspektiv. Avsikten är att presentera så långtgående slutsatser som möjligt och lämna rekommendationer på önskvärda förändringar. ISF Redovisar presenterar fakta utan att analysera denna på djupet. Det kan till exempel handla om att redovisa statistik, en rättslig observation eller en sammanställning av existerande kunskap. ISF Kommenterar fokuserar på att synliggöra något som ISF tycker behöva uppmärksammas. Det kan till exempel handla om att kommentera en pågående debatt, effekterna av rättstillämpningen eller att synliggöra olösta problem. ISF Föreslår lämnar mer fullständiga och konkreta förslag till ändrade regler eller andra förändringar som skulle kunna få socialförsäkringen att fungera bättre. Publikationen kan läsas online, laddas ner och beställas på Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2017 ISBN:

4 Innehåll Innehåll Generaldirektörens förord... 7 Sammanfattning... 9 Summary Inledning Bakgrund Rapportens innehåll Genomförande Definitioner Könsskillnader och spridning i nybeviljade premiepensioner Kvinnor har lägre premiepension än män Könsskillnaden bland nyblivna premiepensionärer minskar över tid Spridningen i premiepensionen var konstant åren Könsskillnader i uttag, intjänande och förvaltning Andelen som börjar ta ut premiepensionen vid 65 års ålder minskar mer bland män än kvinnor De allra flesta tar ut hel premiepension redan från början Pensionsavsättningarna större bland yngre årskullar Kvinnors premiepensionsrätter som andel av mäns har ökat över tid Fler män än kvinnor överför premiepensionsrätter till sin partner Kvinnor väljer portföljer med lägre avgifter... 42

5 Innehåll 3.7 Avkastningen är något högre bland män än bland kvinnor Fondförsäkring är den vanligaste förvaltningsformen vid pensionering Vad förklarar könsskillnaden i premiepensionen? Största delen av könsskillnaden förklaras av intjänandet Avkastningen förklarar en stor del av könsskillnaden vid de högsta pensionerna Vald förvaltning vid pensionering minskar gapet mellan kvinnor och män med de lägsta pensionerna Vad förklarar spridningen i premiepensionen? Intjänandet har störst betydelse för spridningen Intjänandet har störst påverkan på spridningen vid låg premiepension och avkastningen vid hög premiepension Spridningen är stor bland personer med lika stort intjänande Utvecklingen av premiepensionen under tiden som pensionär Spridningen ökar under pensionstiden Få byter till traditionell försäkring under tiden som pensionär Fondförsäkring gav en bättre utveckling av pensionen än traditionell försäkring Få gjorde fondbyten under pensionstiden Män tar en något högre risk än kvinnor under tiden som pensionär Premiepensionen har utvecklats bättre under pensionstiden bland de som tog högre risk Skillnader och spridning i intjänandet i dag Yngre årskullar har ett högre intjänande än äldre årskullar vid samma ålder Spridningen i intjänandet är störst bland personer under 30 år... 73

6 Innehåll 7.3 Gapet mellan kvinnors och mäns intjänande är störst under studieåren Könsskillnaden i intjänandet minskar med åldern Framtida intjänande och framtida premiepensioner Spridningen i intjänandet beräknas öka i framtiden Gapet mellan kvinnors och mäns intjänande beräknas minska i framtiden Andelen i förvalet beräknas minska med högre ålder Kvinnornas framtida premiepensioner beräknas bli lägre än männens i alla inkomstskikt Intjänandet är viktigast för storleken på premiepensionen vid låg pension och avkastningen vid hög pension även i framtiden Premiepensionens spridning påverkas mer av spridningen i intjänandet än kapitalavkastningen Diskussion Könsskillnaderna i arbetslivet återspeglas i premiepensionen Efterlevandeskydd och överföringar av pensionsrätt minskar gapet Kapitalavkastningen har större betydelse i högre inkomstskikt Statens ansvar för förvalet är stort då de flesta unga väljer förvalet Premiepensionens avkastning beräknas endast förklara en liten del av spridningen i total pension i framtiden Referenser Bilagor... 99

7

8 Generaldirektörens förord Generaldirektörens förord Premiepensionen har varit ifrågasatt sedan den infördes år En orsak är att premiepensionen är en fondförsäkring, vilket gör att pensionsutbetalningarna kan variera beroende på fondernas värdeutveckling. Det innebär att personer som har betalat in precis lika mycket till pensionssystemet kan få olika mycket i pension. Men kunskapen om hur stor effekt avkastningen i verkligheten har på den utbetalade pensionen är begränsad. I den här rapporten analyseras hur spridningen i och skillnaderna mellan kvinnors och mäns premiepension har utvecklats, vad som förklarar utvecklingen och hur spridningen kan komma att utvecklas i framtiden. Sammanfattningsvis visar rapporten att det avgörande både för premiepensionens absoluta storlek och för den relativa skillnaden mellan kvinnor och män är precis som när det gäller inkomstpensionen intjänandet under arbetslivet. För att pensionsgapet mellan kvinnor och män ska minska måste löneskillnaderna mellan kvinnor och män reduceras och antalet arbetade timmar bland kvinnor öka. Premiepensionen påverkar bara könslönegapet i pensioner på marginalen. Rapporten har skrivits av Marcela Cohen Birman, Nicklas Korsell, Josefina Selin och Gabriella Sjögren Lindquist (projektledare). Daniel Barr, produktdirektör på Folksam, och Pensionsmyndigheten har bistått projektet i kvalitetssäkringen samt lämnat värdefulla synpunkter på tidigare rapportutkast. Stockholm i november 2017 Maria Hemström-Hemmingsson 7

9

10 Sammanfattning Sammanfattning Premiepensionen har varit omdiskuterad sedan den introducerades år Krisen på de finansiella marknaderna som följde en kort tid efter att närmare 4,5 miljoner personer gjorde sitt första fondval i systemet har drivit på debatten. Risken för systematiskt dåliga pensionsutfall samt att individer med lika stort intjänande över livet kunde få mycket olika storlek på pensionen på grund av skillnader i avkastning lyftes fram som ett stort problem, särskilt eftersom detta gällde ett obligatoriskt pensionssystem. Intjänandet till premiepensionen påbörjades år Premiepensionssystemet fasas in successivt med en tjugondel per år för årskullarna födda mellan åren Det innebär att andelen av inkomsten som sätts av är lägre för äldre än yngre årskullar. Månadsutbetalningarna bland de första årskullarna som tog ut premiepension blev mycket låga, eftersom intjänandetiden varit kort och andelen av den pensionsgrundande lönen som hade satts av hade varit relativt låg. I takt med att åren går ökar intjänandetiden och andelen av inkomsten som sätts av för blivande pensionärer. De premiepensioner som för första gången betalades ut år 2014 var i genomsnitt 25 gånger högre än de premiepensioner som betalades ut år Men spridningen i dessa nyutbetalda premiepensioner har legat på en ganska konstant nivå över åren bland både kvinnor och män. Spridningen i de intjänade pensionsrätterna har stor betydelse för spridningen i de utbetalda premiepensionerna. Men genom att pensionsspararna kan välja mellan närmare 800 fonder med olika risk, avgifter och tillgångsslag beror en del av spridningen i de 1 Personer födda år 1938 har fyra tjugondelar i systemet och de födda år 1954 och senare omfattas helt. 9

11 Sammanfattning utbetalda premiepensionerna också på kapitalavkastningen och fondens profil. Vilken förvaltningsform fondförsäkring eller traditionell försäkring, med eller utan efterlevandeskydd som personen väljer vid första pensionsuttaget, eller senare, är ytterligare en faktor som påverkar könsskillnaderna och spridningen i premiepensionen. Även uttagsålder och uttagsomfattning bidrar till könsskillnaderna och spridningen. Denna rapport visar hur skillnaderna och spridningen i premiepensioner mellan kvinnor och män har utvecklats sedan de första utbetalningarna gjordes samt hur spridningen i premiepension kan utvecklas i framtiden. Rapporten är svar på ett regeringsuppdrag. Intjänandet under arbetslivet är huvudförklaringen till könsskillnaderna och spridningen i premiepensioner Den genomsnittliga skillnaden mellan mäns och kvinnors nybeviljade premiepensioner har minskat över tid i alla inkomstskikt. Skillnaderna i premiepension mellan kvinnor och män förklaras framför allt av att kvinnor har lägre förvärvsrelaterade inkomster och därmed lägre intjänade pensionsrätter än män. Men det finns också andra faktorer som påverkar könsskillnaderna. Att kvinnor som grupp i större utsträckning än män som grupp tar ut premiepensionen till lägre omfattning än 100 procent (det vill säga till 25, 50 eller 75 procent) ökar gapet. Män däremot tecknar i större utsträckning än kvinnor efterlevandeskydd till förmån för sin partner. Det bidrar till att minska gapet något eftersom dessa mäns premiepensioner blir lägre än vad de annars hade varit. Efterlevandeskydd är inte förvalt på uttagsblanketten utan måste väljas aktivt när premiepensionen tas ut för första gången. Tidigare forskning och utredningar har visat att förval på blanketter är kraftigt styrande. Om önskemålet är att fler ska välja efterlevandeskydd kan detta troligtvis påverkas genom att förvalet på blanketten ändras. Män överför också i högre grad än kvinnor premiepensionsrätter till sin partner, vilket bidrar till att minska skillnaderna i premiepension mellan kvinnor och män, särskilt bland de med de högsta pensionerna. 10

12 Sammanfattning Socialdepartementet har i promemorian Enklare att föra över premiepensionsrätt samt upphävande av föreskrifter om hustrutillägg föreslagit förenklingar av premiepensionsöverföringar för att minska skillnaden mellan mäns och kvinnors pension. 2 ISF gjorde i sitt remissvar bedömningen att pensionsöverföringar ökar förutsättningarna för jämställdhet och tillstyrkte därför förslaget. 3 Men ISF framhöll att förenklingarna troligen inte är tillräckliga för att ändra pensionsspararnas beteende. Enligt ISF krävs välutformad information som ökar kunskapen om att par kan föra över premiepensionen till varandra, men också om de konsekvenser som överföringarna kan få på makarnas fördelning av pensionsinkomster. Det är särskilt viktigt att informationssatsningar riktas till nyblivna föräldrar eftersom det ofta är vid denna tidpunkt som makarna i olika grad avstår från förvärvsarbete för att ta hand om barn. Kapitalavkastningen spelar en större roll för spridningen i premiepensioner bland de med höga premiepensioner än de med låga Spridningen i premiepensioner bland kvinnor och bland män förklaras till störst del av spridningen av intjänade pensionsrätter. Spridningen av intjänade pensionsrätter har ökat något över generationerna och den är större bland kvinnor än bland män. Spridningen har dessutom ökat i en något snabbare takt för kvinnor än för män. Samtidigt har gapet mellan mäns och kvinnors genomsnittliga intjänande till premiepensionen minskat. Bland den tiondel som har de högsta premiepensionerna förklaras könsskillnaderna i premiepension förutom av intjänandet även till stor del av könsskillnader i kapitalavkastningen. Mäns kapitalavkastning är högre än kvinnors i det högsta inkomstskiktet. Spridningen i kapitalavkastningen har dessutom stor betydelse för spridningen i premiepensioner bland den fjärdedel män respektive kvinnor som har högst pensioner. De som tillhör de högsta inkomstskikten slår ofta i intjänandetaket till pensionen. Spridningen i premiepensionen i denna grupp beror således till stor del på spridningen i kapitalavkastningen. 2 Socialdepartementet (2017). 3 Remissvaret: dnr

13 Sammanfattning I debatten ställs ofta frågan hur stor skillnaden i premiepensioner kan bli mellan personer med exakt likadant intjänade över livet. De enda personer som har haft exakt lika stort intjänade till premiepensionen vid varje tidpunkt i livet är de som tjänat in den maximala pensionsrätten alla år sedan systemet infördes. De i denna grupp som har lyckats så bra med kapitalplaceringarna att de tillhörde den tiondel med bäst avkastning fick en pension som var 1,5 gånger högre än de som lyckats mindre bra med kapitalplaceringarna och tillhörde den tiondel med sämst avkastning. Männen lyckades i genomsnitt bättre än kvinnorna med kapitalplaceringarna. Kvinnornas premiepensioner har utvecklats sämre än männens under tiden som pensionär Kvinnornas premiepensioner har i genomsnitt utvecklats sämre än männens under tiden som de har varit pensionärer. Detta beror framför allt på att männen som förvaltat sin premiepension i fondförsäkring har lyckats bättre med sina placeringar än kvinnorna med fondförsäkring. Under tiden som de har varit pensionärer har spridningen i premiepensioner mellan pensionärerna ökat. De som har låtit sitt kapital ligga kvar i fondförsäkring även efter att de har börjat ta ut premiepensionen har i genomsnitt fått en bättre utveckling av sin premiepension än de som har bytt till traditionell försäkring. De pensionärer som har haft högre portföljrisk har fått en bättre utveckling av premiepensionen än de som har haft lägre portföljrisk i fondförsäkringen. Pensionärer som har haft förvalsfonden under både sparandeoch pensionstiden har fått en sämre utveckling av sin premiepension än andra. Spridningen i premiepensionen förväntas bli marginellt större bland framtidens pensionärer Beräkningar över framtida premiepensioner för personer födda åren visar att spridningen i premiepensionen bland både kvinnor och män kommer att bli marginellt större än vad den är bland dagens premiepensionärer. Den tiondel personer som beräknas få de högsta pensionerna kommer enligt beräkningarna att få en premie- 12

14 Sammanfattning pension som är drygt 3 gånger högre än vad den tiondel som beräknas få de lägsta pensionerna får. Bland män förklaras spridningen i de framtida premiepensionerna till 56 procent av spridningen i intjänade pensionsrätter och bland kvinnor till 63 procent, enligt beräkningarna. Spridningen i avkastning förklarar 35 procent av spridningen i mäns framtida premiepensioner och 29 procent i kvinnors premiepensioner. Resterande spridning förklaras av att intjänandet sker vid olika tidpunkter i livet och att personer som har haft samma fondportföljer i livet har haft dem vid olika tillfällen. Sammanfattande diskussion och slutsatser Sammantaget kan spridningen i premiepensioner förväntas öka något i framtiden jämfört med dagens utbetalda premiepensioner. Det beror framför allt på att spridningen i intjänade pensionsrätter ökar. Men det beror också på att framtidens pensionärer har en längre tidshorisont för sina placeringar på fondmarknaden än vad dagens pensionärer har haft. Skillnaderna i avkastning mellan dagens premiepensionärer och morgondagens premiepensionärer kommer därför att öka. Skillnaden i genomsnittlig premiepension mellan kvinnor och män förväntas minska, eftersom kvinnors intjänande närmar sig mäns intjänande. Men det gäller inte i alla inkomstskikt. Kvinnor med höga inkomster förväntas knappa in på män med höga inkomster. Bland personer med lågt intjänande förväntas kvinnorna däremot halka efter männen ytterligare. Det finns ett tydligt intjänandemönster över livet som varje årskull följer. Men på grund av realinkomstökningar ligger yngre personers intjänandebana på en högre nivå än äldre årskullars. Det finns inget som tyder på att detta mönster kommer att brytas under de närmaste årtiondena. Om framtidens intjänandemönster följer historiens kommer spridningen i kvinnors intjänade premiepensionsrätter att öka mer än mäns. Samtidigt kommer den genomsnittliga könsskillnaden i intjänade pensionsrätter att minska, men inte försvinna helt. Troligtvis kommer intjänandet bland män och kvinnor att vara fortsatt ojämställt under överskådlig framtid. För att gapet mellan framtidens pensio- 13

15 Sammanfattning närer ska minska krävs att löneskillnaderna mellan kvinnor och män så långt som möjligt minimeras. Men det krävs också att antalet arbetade timmar bland kvinnor ökar. Skillnader i avkastningen förväntas accentuera spridningen i framtida premiepensioner. Men att en stor andel av alla nya pensionssparare numera väljer att ha sitt kapital i förvalsalternativet kommer att bidra till att spridningen inte blir lika stor som den annars skulle kunnat bli. Att många väljer förvalet vid inträdet och dessutom behåller det ända fram till pensioneringen innebär att det ligger ett stort ansvar på staten att utforma och förvalta detta valalternativ väl. 14

16 Summary Summary Women s and men s Premium pensions today and in the future: An analysis of gender differences and Premium pension dispersion The Swedish Social Insurance Inspectorate (Inspektionen för socialförsäkringen, ISF) is an independent supervisory agency for the Swedish social insurance system. The objectives of the agency are to strengthen compliance with legislation and other statutes, and to improve the efficiency of the social insurance system through system supervision and efficiency analysis and evaluation. The ISF s work is mainly conducted on a project basis and is commissioned by the Government or initiated autonomously by the agency. This report has been commissioned by the Government. Background The Swedish public pension system underwent a major reform at the end of the 1990s. The former defined-benefit ATP system was abolished, and a new defined-contribution system was gradually introduced. Individuals born in 1938 are covered to 20 per cent by the new pension system, and for each cohort the percentage increases by 5 percentage points. Cohorts born in 1954 and later are entirely covered by the new system. The contribution is 18.5 per cent of the individual s pensionable income, of which 2.5 percentage points are destined to be invested in mutual funds in accordance with the individuals own choice (the Premium pension). In the event individuals do not make an active choice of funds, the capital is invested in the default fund (Såfan) managed by the state. The pension is thus based on earned income from the individual s entire 15

17 Summary working life, and individual investment choices need to be made for parts of it. As a consequence of this reform, individuals have greater responsibility for their future pensions than before. The introduction of individual investment choices into the pension system (the Premium pension) has been the subject of discussion. There is a concern that this will lead to increasing pension dispersion in the future, which is regarded as particularly problematic in a mandatory public pension system. On average, men have considerably higher pensions than women due to gender differences in labour incomes. If men and women make different investment choices, they may potentially amplify this income inequality. Pension income differences may be a matter of concern not only for individuals but also for society as a whole. For example, if the rules of the pension system create or increase differences between women s and men s pensions, they may be detrimental to gender equality. It is therefore important to investigate the causes of gender differences in pensions. Apart from differences in labour income, there are other factors that can contribute to pension dispersion. Individuals can choose among 800 mutual funds with different levels of risk, fees, and types of assets; this has a direct impact on the dispersion of investment returns and therefore also on the dispersion of paid premium pensions. Furthermore, individuals can choose to switch from unit-linked insurance to life annuity insurance, and in both cases sign for a policy with or without survivor s insurance when making the first pension withdrawal, or later. These choices, as well as the percentage (25, 50, 75 or 100) of the first withdrawal and the individual s age at that time, can also contribute to dispersion and gender differences in premium pensions. Objectives This report examines gender differences in premium pensions and in the dispersion of premium pensions today and in the future. Separate analyses are also conducted for high- and low-income groups. The analyses show how premium pension differences and premium pension dispersion arise and how these might evolve in the future. 16

18 Summary Methods The study uses longitudinal register data from Statistics Sweden and the Swedish Pensions Agency. The data from the Swedish Pensions Agency consist of all chosen portfolios and annual earned pension credits from 1995 to The Swedish pension system is a three-tier system consisting of public pensions, occupational pensions, and individual private pensions. Public pensions include the guarantee pension, income pension, premium pension, survivor s pension, housing allowance (bostadstillägg) and social assistance for the elderly (äldreförsörjningsstöd). Only the premium pension is analysed in this study. Throughout this report, pension dispersion is measured by percentile ratios (90/10) and Gini coefficients. Analysing the gender differences and dispersion of today s pension payments is a quite straightforward matter, as they are included in Statistics Sweden s records. Analysing future pension payments is much more complicated. In this report, the future pensions of persons born between 1985 and 1990 are predicted; this requires a number of assumptions. Assumptions about the future pension contributions are based on labour incomes for persons born between 1938 and 1990, and assumptions about individual future investment choices are based on portfolio choices made by different age groups since the system was introduced in Predictions of future outcomes are always uncertain. Not only are future labour incomes uncertain, but pensions are also affected by the development of the economy, demography, and the stock market. This must be emphasized in the analysis of future gender differences and dispersion in pensions. Findings Women have lower premium pensions than men, but the gap has decreased The differences in premium pensions between men and women are almost entirely explained by the fact that women have lower labour incomes, and thus lower earned pension credits than men. The 17

19 Summary dispersion in premium pensions among men and among women is also largely explained by the dispersion of their earned premium pension credits. Women thus have lower premium pensions than men, but the difference has declined over time in all income ranges. Gender differences can also be explained by other factors, however. It is more common for women to make withdrawals on a level lower than 100 per cent compared to men, which increases the gap. On the other hand, it is more common for men than for women to add a survivor s pension to their premium pension insurance when making the first withdrawal. This reduces the gap somewhat, as these men's pensions are lower than they would otherwise have been. Furthermore, men transfer pension credits to their partners more often than women do, which also reduces the gender gap, particularly among those with the highest pensions. The dispersion in labour income has increased slightly over the generations, and dispersion is greater for women than for men. It has also increased at a slightly faster rate for women than for men. At the same time, the gap between men and women's average payments to the premium pension has decreased. Investment returns have a large impact on the dispersion of premium pensions among people with high income The differences in premium pensions between men and women among those in the highest rank of the income distribution (90th percentile) is explained almost as much by differences in investment returns as by differences in earned pension credits. Dispersion of investment returns has a great impact on the dispersion of premium pensions among individuals within the highest quartile of income distribution. Individuals in the highest income distribution rank have often earned pension credits at the maximum level, due to the existing ceiling on pension-qualifying income. The dispersion of premium pensions in this group is thus mostly explained by the dispersion of the investment return. One question often raised is how big the difference in premium pension can become between people who had the exact same income 18

20 Summary during their working lives. The only persons who consistently had the same income since the premium pension system was introduced are those who earned the maximum pension credit every year. Within this group there were some who were more successful than others. Those who managed their assets the best (90 percentile) received a premium pension that was 1.5 times higher than those who managed the worst (10 percentile). On average men managed their investment better than women. During retirement, premium pensions develop better for men than for women The average amount of premium pension paid out in 2001 was very low, due to the gradual transition to the reformed pension system and few years of capital accrual among the cohorts that were entitled to make their first pension withdrawal. The average premium pension paid out for the first time in 2014 was 25 times higher than in However, dispersion of premium pensions remained fairly constant among both men and women between 2003 and Women's premium pensions during retirement have developed on average worse than men's pensions. This is mainly because men who chose unit-linked insurance during retirement managed their investment better than women with unit-linked insurance did. During retirement, the dispersion of premium pensions between pensioners increases. Those who chose to keep their capital in unitlinked insurance during retirement had a better development of their premium pension on average than those who chose to switch to annuity insurance. On average, higher portfolio risk delivered a better development of the premium pension during retirement than portfolios with lower risk. The premium pension developed more poorly among those who kept their investments in the default fund compared to those who had other funds. The dispersion of the premium pensions is expected to be slightly higher in the future The predictions of future premium pensions show that the dispersion of premium pensions will be marginally larger than that observed today for cohorts born between 1985 and The dispersion will 19

21 Summary be slightly higher among women than men. According to the predictions, individuals with the highest pensions in the income distribution (90th percentile) will have a premium pension that is about 3 times higher than the premium pension among those within the lower range of the income distribution (10th percentile). The dispersion of the predicted future earned pension credits explains 56 per cent of the dispersion in future premium pensions among men and 63 per cent among women. The dispersion of future investment returns explains 35 per cent of men s future premium pension dispersion and 29 per cent of women s. The remaining 8 per cent for men and 7 per cent for women are explained by other factors, such as the point in life when the pension credits are earned or when the choice of portfolio is made. Concluding remarks The dispersion of the premium pensions is expected to increase in the future compared to today. This is partly due to the fact that the dispersion of earned pension credits will increase, and partly due to the fact that earned pension credits will be invested in the capital market for a longer time than for today s pensioners. The dispersion of investment returns is therefore expected to increase compared to the returns for today s pensioners. The difference in the average premium pension payment between men and women is expected to decrease as women's earnings increase relative to men's earnings. But this does not apply to all income groups. The gap between women s and men s earnings is expected to shrink among people with high income. On the other hand, the income gap between women and men with low income is expected to remain in the future. Peoples lifetime incomes follow a similar pattern across all cohorts. However, due to increases in real wages, the income trajectory is at a higher level for younger cohorts compared to older cohorts. There are no indications that this pattern will change over the next decades. If this historical income pattern holds in the future, the dispersion of earned premium pension credits will increase slightly more among women than among men. At the same time, the average gender gap in earned pension credits will decrease but not disappear. There will 20

22 Summary still be a gender gap for ages below 50 years of age, at least until the year The Swedish labour market is heavily gender-segregated; women typically work in industries and occupations where the average wage is lower than in industries and occupations where men are in majority. Women also work part-time to a greater extent than men do. This leads to women having lower earnings than men, and thus will receive lower pensions in the future. Reducing the gender gap in future pensions requires increasing the number of working hours for women. Reducing unjustified income differences in the labour market between men and women is also necessary. Differences in investment returns are expected to accentuate the dispersion of future premium pension payments. However, a large proportion of the young labour market participants choose to invest their premium pension capital in the default fund, which will contribute to a dispersion that will be smaller than it otherwise could have been. As many choose the default fund while entering the premium pension system, and keep it until they retire, they emphasize the responsibility of the state to design and manage this fund properly. 21

23

24 Inledning 1 Inledning Premiepensionssystemet har varit omdiskuterat sedan det introducerades för allmänheten år Det blev föremål för en första utredning redan år Det var först i samband med direktivet till den utredningen som risken för systematiskt dåliga utfall samt att avkastningen kunde skilja sig mycket mellan individer tydligt lyftes fram. 4 Under de första tre åren som premiepensionssystemet var i drift inträffade ett kraftfullt börsras (2001) och därefter en stark återhämtning (2003). Nedgången år 2001 drabbade första kullen pensionssparare hårt. Denna kull var en stor grupp bland vilka nära 67 procent hade gjort ett aktivt portföljval i premiepensionssystemet. Kvinnorna hade valt aktivt i något större utsträckning än männen. Börsutvecklingen åren tydliggjorde att skillnaden i premiepensionskapital mellan enskilda pensionssparare kunde bli mycket stor redan efter en kort tid. Det fanns enligt direktivet en betydande risk för att skillnaden skulle accentueras ännu mer under den återstående tiden fram till pension. Det ansågs även problematiskt att delar av det lagstadgade allmänna pensionssystemet gav utrymme för dåliga utfall. 5 Forskningen har visat att vissa grupper, som kvinnor, unga och personer med lägre ingångskapital eller med lägre utbildning, har fått en sämre kapitalutveckling i premiepensionssystemet än andra grupper. Dessutom tenderar män och kvinnor med olika demografiska och ekonomiska bakgrundsfaktorer att ta olika investeringsbeslut bero- 4 Dir. 2004:77. 5 Ibid. 23

25 Inledning ende på skillnader i finansiell kunskap och villighet att ta risk. Dessa skillnader kan i sin tur avspeglas i premiepensionens storlek. 6 De som tar ut sin premiepension i dag har tjänat in premiepensionsrätter under 21 år och månadsutbetalningarna är för många inte betydelselösa. I den här rapporten analyseras skillnaderna i premiepensioner mellan kvinnor och män samt spridningen i premiepensioner i dag och i framtiden. 1.1 Bakgrund I förarbetena till det reformerade pensionssystemet framhölls att enskilda individers valfrihet, delaktighet och inflytande när det gäller förvaltningen av pensionsmedlen skulle öka om en premiereservdel infördes i det allmänna pensionssystemet. Pensionsspararna skulle själva göra en bedömning av kapitalförvaltarna samt bestämma vilken risk placeringarna skulle ha. De konkreta förslagen om hur premiepensionssystemet skulle utformas fokuserade på hur stor andel av det totala avgiftsunderlaget som skulle gå till premiepensionen och vem som skulle förvalta medlen. Fokus lades också på utformningen av förvalsalternativet för de som inte skulle välja aktivt, vilken riskprofil det skulle ha och vilka avkastningskrav det skulle få i förhållande till övriga förvaltare i systemet. Hur stor spridningen i premiepensionen skulle kunna bli på grund av att personer gjorde olika förvaltningsval i premiepensionssystemet diskuterades mindre. 7 I dag finns det drygt 800 fonder på premiepensionens fondtorg. Spararen kan välja att fördela sitt premiepensionskapital mellan högst 5 fonder. De som inte väljer får sitt premiepensionskapital placerat i det av staten förvalda alternativet (Såfan). Fonderna har olika riskprofiler och avgifter. Avkastningen på kapitalet kan således variera och premiepensionen bli olika stor för två personer som har haft lika stor inkomst över livet men som valt olika fondportföljer. Valet av uttagstidpunkt kan också påverka premiepensionens storlek. En person som tar ut pension när börsen går ner kan få en lägre pension än en person som tar ut pensionen när börsen pekar uppåt, trots att de 6 Se forskningsöversikten i bilaga 3. 7 I bilaga 2 om premiepensionssystemet finns en beskrivning av hur systemet blev till och har utvecklats sedan sin tillkomst. 24

26 Inledning har haft liknande livsinkomstprofiler. Spridningen i pensioner kan därmed bli stor i ett premiebaserat fonderat system Rapportens innehåll Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har fått i uppdrag av regeringen att analysera skillnaderna och spridningen i pensioner mellan kvinnor och män i dag och i framtiden. Denna rapport utgör en delredovisning av uppdraget och täcker enbart premiepensionen. 9 ISF:s rapport Kvinnor och mäns pensioner en analys av skillnader och spridning i pensionsinkomster i dag och i framtiden som publicerades i juni 2017 täcker hela pensionen, det vill säga allmän pension (inklusive premiepension), tjänstepension och privat pension. 10 Frågorna som besvaras i denna rapport är: 1. Hur ser skillnaderna och spridningen ut i utbetald premiepension för kvinnor och män och hur har deras premiepensioner utvecklats över tid? 2. Vilka är de grundläggande faktorerna som har bidragit till skillnaderna och spridningen i premiepension i dag? 3. Hur kan vi förvänta oss att skillnader och spridning i premiepensionen kommer att utvecklas i framtiden? I kapitel 2 redovisas skillnader och spridning i nybeviljad premiepension mellan män och kvinnor. I kapitel 3 redogörs för faktorer som kan förklara varför skillnader och spridning i premiepensionen finns. I kapitel 4 analyseras betydelsen av dessa faktorer för könsskillnaderna i premiepensionen, medan i kapitel 5 analyseras faktorernas betydelse för spridningen i premiepension bland kvinnor och bland män. I kapitel 6 görs en analys av hur könsskillnaderna utvecklas och hur spridningen i premiepensionen utvecklas bland kvinnor och bland män under tiden som de är pensionärer. I kapitel 7 redogörs 8 Avkastningens betydelse för spridningen kan även vara regressiv, det vill säga medföra en minskad spridning, om de med lägre livsinkomster har en bättre värdeutveckling än de med högre. Nordén (2010) visar dock att de som hade höga ingångskapital i premiepensionen (dvs. hade haft höga inkomster åren ) fick högre avkastning på sitt kapital. 9 Denna rapport är en omarbetad version av ISF:s skrivelse ISF (2016b) Skillnader och spridning i premiepension för kvinnor och män, ISF (2017). 25

27 Inledning för de skillnader och den spridning som finns i intjänandet i dag. Kapitel 8 består av beräkningar av skillnader och spridning i kvinnors och mäns framtida intjänande bland yngre årskullar och deras framtida premiepensionsutfall. Kapitel 9 avslutar rapporten med en diskussion. 1.3 Genomförande För att analysera skillnaderna och spridningen i premiepensionen och intjänat premiepensionskapital används mikrodata från Pensionsmyndigheten som visar personernas premiepensionsutbetalningar, intjänade premiepensionsrätter, fondplaceringar, kapitalavkastning, fondavgifter med mera. Information från SCB:s databas LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) har matchats med datamaterialet från Pensionsmyndigheten. Populationen är hela befolkningen som finns registrerad i LISA och var 16 år eller äldre mellan åren För att analysera hur stora premiepensionerna kan komma att bli i framtiden används information om dagens intjänande till premiepensionerna i framtidsberäkningarna. Beräkningar över framtida utfall är alltid mycket osäkra. Förutom osäkerhet om framtida arbetsoch förvärvsrelaterade inkomster påverkas pensionerna bland annat av utvecklingen av samhällsekonomin, demografin och börsen. Denna osäkerhet kan inte nog poängteras i analysen över spridningen av framtidens pensioner Definitioner Gini-koefficient: Ett mått som visar hur inkomsterna är fördelade i en viss population, till exempel bland kvinnor. Gini-koefficienter kan anta ett värde mellan 0 och 1 där 0 innebär att alla har lika stor inkomst. Ju större inkomstspridningen är desto närmare 1 är Ginikoefficienten. Gini-koefficienten är skaloberoende. Det innebär att den kan jämföras mellan grupper som har olika inkomstnivåer. 11 I bilaga 1 finns en utförlig beskrivning av metoden. 26

28 Inledning Internränta (IRR): Motsvarar kapitalviktad avkastning som är ett mått som visar hur premiepensionskontot har utvecklats med hänsyn till de in- och utflöden av pengar som har skett under den period som beräkningen avser. Den beräknade internräntan motsvarar i princip den bankkontoränta som, givet insättningar och uttag, resulterar i det kapital som finns på kontot vid en viss tidpunkt (sluttidpunkten för beräkningen). Avkastningen under perioder då det förvaltade kapitalet varit stort kommer att väga tyngre i beräkningen av internräntan än avkastningen under perioder där kapitalet varit litet. Fondavgifterna är redan avdragna från premiepensionskapitalet som beräkningen av internräntan baseras på. IRR-måttet i den här rapporten är inte riskjusterat, eftersom ingen hänsyn har tagits till risken i de ingående fonderna. Oaxaca-Blinder-dekomponering: En metod som används för att studera vad könsskillnaderna i premiepension i huvudsak beror på. Med denna metod kan man beräkna hur stor del av skillnaden i utfall mellan två grupper som kan förklaras av att grupperna som jämförs har olika bakgrundskaraktäristika, samt hur stor del av skillnaden som beror på att de olika bakgrundsfaktorerna har olika påverkan på utfallet för exempelvis män och kvinnor. Percentiler: Visar inkomstnivån som en viss andel av personerna i en grupp har lägre inkomst än. Till exempel är inkomstnivån vid den 10:e percentilen den inkomst som 10 procent av personerna i gruppen har lägre inkomst än. Percentilkvot: Visar relationen mellan inkomsterna vid en viss percentil och inkomsterna vid en annan percentil. Exempelvis premiepensionen vid 90:e percentilen i förhållande till premiepensionen vid 10:e percentilen (P90/P10). En percentilkvot om till exempel 3,2 innebär att den som har en premiepension som motsvarar pensionsnivån vid 90:e percentilen har en premiepension som är 3,2 gånger större än den som har en premiepension som motsvarar pensionsnivån vid 10:e percentilen. Denna kvot är ett mått på inkomstspridning. Risk: I rapporten utgörs risken av standardavvikelsen som mäter hur mycket fondens avkastning i genomsnitt har avvikit från medelavkastningen under de senaste 36 månaderna. Ett lågt värde betyder att risken är låg och ett högt värde att risken är hög. Risken i portföljen 27

29 Inledning utgörs av en sammanvägning av risken i de fonder som ingår i portföljen. Skillnader: Skillnaderna mellan två gruppers genomsnittliga inkomster. Spridning: Skillnaderna mellan alla personers inkomster inom en grupp. I rapporten mäts spridningen med percentilkvoter och Ginikoefficienter. 28

30 Könsskillnader och spridning i nybeviljade premiepensioner 2 Könsskillnader och spridning i nybeviljade premiepensioner Kvinnorna fick en lägre premiepension än männen oavsett inkomstnivå bland personer som gjorde sitt första uttag mellan åren Men skillnaden mellan kvinnors och mäns genomsnittliga premiepensioner har minskat över tid. Spridningen i nybeviljade premiepensioner har däremot varit konstant bland både kvinnor och män under perioden I det här kapitlet behandlas nytillkomna premiepensionärer mellan åren och Utbetalningarna är omräknade till 2014 års priser med hjälp av prisbasbeloppet. Faktaruta: Med skillnad avses skillnaden i den genomsnittliga inkomsten mellan två grupper. Med spridning avses skillnaden mellan alla personers inkomster inom en grupp. I rapporten mäts spridningen med percentilkvoter och med Gini-koefficienter (se avsnitt 1.4). 12 I Pensionsmyndighetens data ingår även de som tog ut premiepensionen åren 2001 och 2002 i gruppen som tar ut pensionen under år De som kunde ta ut premiepensionen år 2001 var personer födda mellan år 1938 och 1940 som då var mellan 61 och 63 år. De som kunde ta ut premiepensionen år 2002 var personer födda som då var mellan 61 och 64 år gamla. 29

31 Könsskillnader och spridning i nybeviljade premiepensioner 2.1 Kvinnor har lägre premiepension än män Bland män som gjorde sitt första uttag år 2003 var den genomsnittliga premiepensionen 29 kronor i månaden i 2014 års priser. Bland kvinnor uppgick motsvarande uttag till 23 kronor i månaden (figur 1 och figur 2). Storleken på nybeviljade premiepensioner har sedan dess ökat kraftigt. Kvinnor som gjorde sitt första uttag av premiepension år 2014 fick i genomsnitt 590 kronor per månad. Bland män var motsvarande belopp 680 kronor. Bland personer som gjorde sitt första uttag år 2003 och hade de högsta pensionerna (vid 90:e percentilen) fick kvinnorna knappt 40 kronor i månaden och männen knappt 50 kronor i månaden i 2014 års priser. Bland de som gjorde sitt första uttag år 2014 var beloppen betydligt högre. Motsvarande belopp för kvinnorna med höga premiepensioner var 900 kronor och för männen kronor. I det lägsta inkomstskiktet (vid 10:e percentilen) fick kvinnorna som gjorde sitt första uttag år kronor i månaden och männen 13 kronor i månaden i 2014 års priser. Bland nyblivna premiepensionärer år 2014 fick kvinnorna 270 kronor och männen 300 kronor i månaden. De första premiepensionerna började betalas ut år Då hade avsättningar till premiepensionen endast gjorts i sex år. Avsättningarna hade dessutom varit relativt låga för personer födda mellan åren 1938 och 1953, eftersom avgiftsnivån reducerades utifrån hur många tjugondelar dessa årskullar skulle tillgodoräknas i det nya systemet. Avgiftsnivån var 2 procent av pensionsunderlaget mellan 1995 och 1998 för att därefter höjas till dagens nivå på 2,5 procent. Dessutom ingick inte pensionsgrundande belopp 13 i pensionsunderlaget före år Sammantaget ledde detta till att de genomsnittliga utbetalningarna blev mycket låga för de första premiepensionärerna. De som började ta ut premiepension år 2014 hade hunnit få avsättningar under 18 år. 14 Avgiften som hade betalats in för dem omfattade dessutom fler tjugondelar jämfört med den som betalats in för dem som började ta ut sin premiepension under tidigare år. 13 Pensionsgrundande belopp beräknas för förtidspension/sjukersättning, barnår, studieår och värnpliktsår (det sistnämnda fram till år 2010). 14 Det blir 18 år eftersom intjänad pensionsrätt för år 2013 inte hunnit fastställas för de som började ta ut premiepension år

32 Kronor per månad Kronor per månad Könsskillnader och spridning i nybeviljade premiepensioner Figur Nytillkomna premiepensionsutbetalningar bland kvinnor vid olika percentiler (P) i 2014 års penningvärde P1 P5 P10 P25 P50 P75 P90 P95 P99 Medel Figur Nytillkomna premiepensionsutbetalningar bland män vid olika percentiler (P) i 2014 års penningvärde P1 P5 P10 P25 P50 P75 P90 P95 P99 Medel 31

33 Procent Könsskillnader och spridning i nybeviljade premiepensioner 2.2 Könsskillnaden bland nyblivna premiepensionärer minskar över tid Skillnaden mellan kvinnors och mäns premiepension har minskat över tid, oavsett inkomstnivå (figur 3). Kvinnorna fick i genomsnitt en premiepension som motsvarade 79 procent av männens premiepension vid den första utbetalningen år Bland nyblivna premiepensionärer år 2014 hade kvinnornas premiepension som andel av männens ökat till 86 procent. Gapet mellan mäns och kvinnors premiepensioner var mindre bland de med de lägsta respektive högsta premiepensionerna (vid 5:e percentilen respektive vid 90:e och 99:e percentilerna 15 ). Gapet mellan kvinnors och mäns premiepensioner minskade snabbare för de som hade lägre premiepensioner (vid 10:e och 25:e percentilen) än för de som hade högre premiepensioner (vid 90:e percentilen). Figur 3. Kvinnors premiepension som andel av mäns premiepension i genomsnitt och vid olika percentiler bland nyblivna premiepensionärer P10 P25 P50 P75 P90 Medel 15 Könsskillnaden vid 5:e, 95:e och 99:e percentilerna visas inte i figur 3. 32

34 Gånger Könsskillnader och spridning i nybeviljade premiepensioner 2.3 Spridningen i premiepensionen var konstant åren Spridningen i nytillkomna premiepensionsutbetalningar bland både kvinnor och män har varit relativt konstant mellan åren , trots att mer pengar har tillförts systemet för varje ny årskull som tar ut premiepension (figur 4). Undantaget är år 2013 då Pensionsmyndigheten skickade ut ett brev under våren till de som tog ut allmän pension, men inte premiepension, för att påminna om att de hade en premiepension att ta ut. Cirka personer nåddes av brevet. Antalet nytillkomna pensionärer med små belopp ökade därmed detta år och på grund av det även spridningen. 16 Kvinnornas premiepension är lägre än männens. Men spridningen i premiepensionen bland kvinnorna är ungefär lika stor som den är bland männen, och så har det varit under hela utbetalningsperioden. Figur 4. 5 Spridningen i nybeviljade premiepensioner över tid mätt med percentilkvoten P90/P10 respektive P75/P25 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1, Kvinnor P90/P10 Kvinnor P75/P25 Män P90/P10 Män P75/P25 16 Detta visas även med hjälp av Gini-koefficienter i skrivelsen ISF (2016b) Skillnader och spridning i premiepension för kvinnor och män , tabell

35

36 Könsskillnader i uttag, intjänande och förvaltning 3 Könsskillnader i uttag, intjänande och förvaltning Över tid har allt fler valt att ta ut premiepensionen vid en annan ålder än 65, och andelen som gör det har varit större bland män än kvinnor. De allra flesta män och kvinnor har valt att ta ut hela premiepensionen redan från början, i stället för till exempel till en fjärdedel. Fram till första uttaget har kvinnorna genomgående haft en lägre genomsnittlig avgift i sina fondportföljer och en något sämre värdeutveckling av kapitalet än männen. Vid pensioneringen har de flesta männen och kvinnorna valt att ha kvar förvaltningen av sitt kapital i fondförsäkringar. Men männen har i större utsträckning än kvinnorna valt att teckna ett efterlevandeskydd. I det här kapitlet beskrivs faktorer som kan ligga bakom den genomsnittliga könsskillnaden och spridningen som finns i premiepensionsutbetalningarna. Dessa faktorer är intjänade pensionsrätter, ålder vid första uttaget, uttagsomfattning, risk- och avgiftsnivå i de valda fonderna, genomsnittlig avkastning över tid samt typ av förvaltning vid pensionering. 3.1 Andelen som börjar ta ut premiepensionen vid 65 års ålder minskar mer bland män än kvinnor Genomsnittsåldern för första uttaget av premiepension för både kvinnor och män låg relativt konstant mellan 64,6 och 64,8 års ålder under perioden (figur 5). Undantaget är år 2013 då genomsnittsåldern var 65,6 år. Det berodde på att många som var födda år 1938 eller senare inte hade börjat ta ut sin premiepension men gjorde det 35

37 Ålder Könsskillnader i uttag, intjänande och förvaltning under våren 2013 när de uppmärksammades av Pensionsmyndigheten på detta (se avsnitt 2.3). Det ledde till att andelen som var över 70 år och tog ut premiepension för första gången blev mycket högre än vid övriga år (se även tabell 1). Figur 5. Genomsnittlig uttagsålder mellan åren 2003 och ,8 65,6 65,4 65,2 65,0 64,8 64,6 64,4 64,2 64, Kvinnor Män Anm.: I gruppen som tog ut premiepension år 2003 ingår även de som tog ut den år 2001 och Andelen som börjar ta ut premiepension när de är 65 år gamla har minskat över tid (tabell 1 nedan samt tabell 16 och tabell 17 i bilaga 4). Samtidigt har andelen som började ta ut premiepensionen både före, särskilt vid 61 respektive 64 års ålder, och efter 65 års ålder ökat. En större andel av männen än kvinnorna började ta ut premiepensionen både före och efter 65 års ålder, medan en större andel av kvinnorna tog ut premiepensionen vid 65 års ålder. Spridningen i uttagsålder har således ökat mer för män än för kvinnor. Åldersfördelningen för mäns och kvinnors första premiepensionsuttag skiljer sig åt samtliga år. Skillnaden i åldersfördelningen är statistiskt signifikant Kolmogorov-Smirnovs icke-parametriska fördelningstest visar att åldersfördelningen för mäns och kvinnors första premiepensionsuttag skiljer sig åt samtliga år. 36