Ett universitet där allt är möjligt.

Transkript

1 Ett universitet där allt är möjligt.

2

3 Människor växer här. vår vision Linnéuniversitetet en kreativ och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet.

4 Fakta: Linnéuniversitetet studenter helårsstudenter 180 professorer 300 forskarstudenter Mkr i omsättning 150 utbildningsprogram fristående kurser anställda

5 Välkommen till Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet är ett ungt och nyfiket universitet. Vi bär Carl von Linnés namn med stolthet för hans aldrig sinande nyfikenhet och kunskapstörst. För den ständiga lusten att undersöka världen. Att försöka se den på nya sätt. Uppförstorad och detaljerad. För hans förmåga att se mönster och system som kan få oss att förstå bättre så att vi kan förvandla kunskap till något användbart. Så att vi kan ta hand om vår värld och göra den ännu bättre. Som student formade Linné sin bildningsväg själv. Han intresserade sig för naturens minsta beståndsdelar men också för människans och samhällets stora frågor. Som lärare utvecklade han nya undervisningsmetoder som var banbrytande för sin tid och inspirerade studenter över hela världen. Det systematiska kunskapssökandet utvecklades för samhällets bästa. Vi vill fortsätta ha starka kopplingar mellan undervisning och forskning. Mellan vetenskap och tillämpad kunskap. Mellan oss och det omgivande samhället. Linnéuniversitetet finns i Kalmar och Växjö. Småland är vår grund. Här är våra rötter. Linné föddes här och vi vill verka i hans anda utan gränser och med hela världen som arbetsplats. Kreativitet, nytänkande och innovation är nödvändiga för att bygga en hållbar framtid. Att kunna se möjligheter, använda sina kunskaper och utveckla nya idéer är ett steg på vägen att göra skillnad. Vi vill fortsätta undersöka och strukturera, vara kreativa och systematiska. Entreprenöriella. Vetgiriga. Välkommen till ett modernt, internationellt universitet i Småland. Peter Aronsson Rektor

6 Det börjar i Småland På Linnéuniversitetet tycker vi att mer borde vara möjligt nu. Vi vet att mer är möjligt med studenter som vågar ta nya vägar och se saker med nya ögon. Studenter som vet att man ibland måste gå fel för att hitta rätt. Studenter som vet att den som går fel också kan hitta rätt. Vi vet att mer är möjligt om vetenskap och kunskap utgör grunden för samarbeten och diskussioner. Vi vet att mer är möjligt genom framstående forskning. Vi vill vara lösningsorienterade, resultatinriktade. Samhällsfokuserade. Genom vår forskning vill vi nå längre. Mycket längre. Vi tröttnar aldrig på att väga och mäta, att plocka isär och sätta ihop. Analysera. Samtala. Diskutera. Göra kliniska tester, laborationer, intervjuer. Vi måste gå på djupet. Våga lysa i mörkret. Vi vill fortsätta vara nyfikna. Se nya utmaningar, nya möjligheter. Vi vill arbeta med ett helhetsperspektiv, gränsöverskridande och alltid på lika villkor. Låta människor ta plats. Tänka själva. Dra egna slutsatser. Vi vill vara hållbara, innovativa, kreativa. Vi vill att människor växer här hos oss. Småland är basen, utgångspunkten. Här hittar vi drivkraften, handlingskraften. Energin. Här finns initiativförmågan, uppfinningsrikedomen, envisheten. Vi vill vara en lokal injektion, en regional acceleration. En småländsk basstation för innovation. Närproducerande, reaktionärsreducerande. I Kalmar bygger vi ett nytt universitetsområde mitt i staden med blicken mot havet. Mot horisonten. I Växjö finns vi samlade på campus strax söder om stadskärnan och sjöarna. Det tar drygt en timme att resa mellan Kalmar och Växjö. Resan går genom Småland.

7

8

9 Resan fortsätter Många av våra studenter läser delar av sin utbildning i någon annan del av världen. Och vi tar emot utbytesstudenter och forskare från jordens alla hörn. Vi har många utbildningsprogram med undervisning på engelska. Vi är flexibelt lärande. Digitala. Vi utbildar på distans. Världen blir mindre. Tiderna förändras. Vi vill vara nära och långt borta. En del av världen. Kunskap och vetenskap är gränslösa, viktlösa. Vi ser inga hinder. Inga begränsningar. Att arbeta vid Linnéuniversitetet är att vara en del av något större. Vi är en självklar del av det internationella kunskapssamhället. En regional och global drivkraft. En samhällelig institution, en statlig myndighet. En kunskapsbank. Vi vill utmana och utmanas. Vi vill ha högt i tak. Vi vill vara nyfikna. Göra nytta. Vi är anställda som arbetar i spänningsfältet mellan det lokala och det internationella. Det teoretiska och det praktiska. Med de stora frågorna och de minsta beståndsdelarna. Med det livsavgörande. Vi hjälps åt. I dynamiken mellan människor och arbetsuppgifter finns utmaningar och utvecklingspotential. Vi vill ta ansvar för vår egen och varandras möjligheter att växa. Tillsammans är mer möjligt. Mycket mer.

10 Studenten först Att studera är att våga. Att ha modet att se saker på ett nytt sätt. Att studera är att växa, att bli människa. En människa som vågar utmanas, som är engagerad, driven, kritiskt tänkande. Självständig. Kreativ. Att studera är att göra kunskap till sin egen och förvandla den till något nytt studenter läser hos oss. På plats eller på distans. Vi vill att det ska vara nära mellan studenter, forskare och lärare. Att varje student ska känna sig sedd. Att varje student ska vilja lära sig mer, sporra sig själv, hitta egna vägar. Växa. Vi vill att varje student ska nå sitt mål. Hos oss finns ungefär 150 utbildningsprogram. Vi har professionsinriktade utbildningsprogram för att bli psykolog, ingenjör, socionom, civilekonom eller sjuksköterska. Vi har också profilerade program som skogskandidatprogrammet, internationella samhällsvetarprogrammet, design +change, turismprogrammet, customer experience management, integrations- och mångfaldsstudier, optikerprogrammet, sjökaptensprogrammet och polisutbildningen. Vi utbildar lärare inom förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola inom nästan alla ämnesområden. Våra studenter fortsätter att vara nyfikna. Konkurrenskraftiga. Kompetenta. Med världen som självklar arbetsplats. Och alltid med en del av hjärtat i Småland.

11

12

13 Forskning som gör skillnad I grunden handlar det om engagemang och viljan att förbättra vårt samhälle. Att vilja se längre, våga mer. Att vidga referensramarna. Ställa de svåra frågorna och ta sig an samhällsutmaningarna. Vi vill förändra, tänka nytt. Skapa miljöer för oväntade möten. Göra skillnad. Humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi, naturvetenskap och teknik. Utbildningsvetenskap. Vår forskning har bredd och ämnesdjup. Vi arbetar tvärvetenskapligt. Vi har internationellt framstående forskningsmiljöer inom bland annat ekologi och evolution, diskriminering och integration, postkolonialism, intermedialitet, biovetenskap och big data. Vi har inrättat Linnaeus University Centres för att stärka forskningsmiljöer med potential att ligga i frontlinjen internationellt. Vi leder flera EU-projekt. Vi ser potentialerna. Vi tar oss an de stora samhällsutmaningarna. Vi gör mer möjligt.

14 Kristina Nilsson-Ekdahl, forskningsledare Linnaeus University Centre for Biomaterials Chemistry Vi arbetar med utveckling och tillämpning av material som kan efterlikna och/eller integreras i biologiska system, till exempel människokroppen. Vi människor har ett naturligt immunförsvar. Kroppen är programmerad att identifiera och förstöra ämnen som den inte känner igen. Våra celler är hela tiden på sin vakt mot inkräktare. Annars skulle vi snabbt dö i infektioner från olika mikroorganismer. Samtidigt kan immunförsvaret orsaka problem när vi faktiskt vill att kroppen ska acceptera främmande objekt, som hjärt-lungmaskinen vid en operation, ledproteser eller konstgjorda hjärtklaffar. Material i kontakt med kroppsvävnad brukar kallas biomaterial. När blodet kommer i kontakt med biomaterialet aktiveras kroppens försvar, vilket kan medföra farliga effekter som blodproppar, inflammationer eller bortstötning av det främmande materialet. Eftersom kroppsfrämmande material blir allt vanligare inom medicinen är studier av biomaterial viktiga. Nya tekniker behövs för att förhindra att biomaterial tolkas som främmande av det naturliga immunförsvaret. Linnaeus University Centre for Biomaterials Chemistry forskar om att utveckla material som kan efterlikna eller integreras i biologiska system. Vi försöker imitera, manipulera eller lura kroppens olika mekanismer för att hitta material som är snällare mot kroppen. Vår forskning omfattar allt från grundläggande studier av biologiska processer till design, utveckling och tillämpning av biomaterial. Vi använder unika metoder för att utveckla nya material med önskade egenskaper, på molekyl- eller nanostrukturnivå. Målet för vår forskning är ökad kunskap som kan omsättas i förbättrad och mer skräddarsydd behandling av patienter.

15 Johan Höglund, forskningsledare Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies Vi studerar historien och nuets samtidigheter. Saker sker samtidigt på samma eller olika platser och förstås olika av de som upplever dem. Vem bestämmer vad som är viktigt nog att föra vidare till historieböckerna eller stå i tidningarna? Vilka observatörer ska vi använda oss av? Är det Linnés anteckningar om våra svenska lappmarker som ska gälla eller är det samernas? Vilka samtidiga och motstridiga röster styr vår förståelse av samtidens globala migration? Kan olika versioner samexistera? Concurrences studerar hur koloniala förhållanden formar och präglar världen än i dag. Kolonialismen är en produkt av Europas teknologiska och ekonomiska frammarsch vilket inneburit att det framför allt varit europeiska röster som fått höras i historieskrivning, litteratur, konst och vetenskap. Concurrences vill lyfta fram fler samtidiga röster som talar om denna långa historia och dess arv i nutiden. Centrets geografiska och disciplinära perspektiv är vida. I studierna undersöks möten och kollisioner mellan olika kulturer och identiteter. I första hand i samband med västerlandets maktexpansion under och efter den koloniala eran. Forskarna analyserar möten mellan individer och grupper, men tar också upp frågor om genus, nationella berättelser, nutida former av orientalism, samt ifrågasätter de till synes naturgivna kategorierna natur och kultur. Concurrences mål är att rekonstruera det förflutna och analysera det samtida utifrån postkoloniala teorier som tar hänsyn till fler iakttagare och nya infallsvinklar, allt för att få mer mångfacetterade och nyanserade bilder av såväl historien som nuet.

16 Welf Löwe, forskningsledare Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences and Applications Vi arbetar med insamling, analys och nyttogörande av stora datamängder, med tillämpningar inom teknik, vetenskap och humaniora. I dagens samhälle finns sensorer, datorer, kommunikationsplattformar och lagringstekniker som ger oss tillgång till stora mängder data som tidigare varit ohanterliga, så kallad Big data. Omvandlas dessa data till angripbar kunskap uppstår nya möjligheter och stora ekonomiska värden. Big data har revolutionerat såväl den kommersiella marknaden som forskningen inom många olika områden. Vi fokuserar på hur datastyrda metoder kan användas för att få fördjupad kunskap och förståelse i olika tillämpningar inom teknik, vetenskap och humaniora. Genom att vi kombinerar forskning från datavetenskap, medieteknik och statistik som står för den tekniska kärnan i centret med forskare från relevanta tillämpningsområden uppstår en unik, tvärvetenskaplig dynamik. Intresset för att göra data tillgängliga i form av hanterbar information och användbar kunskap gäller inte bara forskare, utan även näringsliv och offentlig sektor. Eftersom data finns hos externa parter har Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences and Applications ett nära samarbete med olika nätverk kopplade till näringsliv, IT, e-hälsa och offentlig sektor. Genom dessa samarbeten strävar centrets forskare efter lösningar på konkreta utmaningar i samhället. Med andra ord, en gemensam nytta för forskare inom olika vetenskapsgrenar och externa parter.

17 Per Strömblad, Jens Agerström, Magnus Carlsson, Lina Aldén, Spencer Bastani och Thomas Giebe Linnaeus University Centre for Discrimination and Integration Studies Vi studerar diskriminering och integration. Att det finns skillnader i arbetsmarknadsutfall mellan olika etniska grupper i Sverige och andra europeiska länder är ett välkänt faktum. Människor med utländsk bakgrund har generellt lägre inkomster och arbetslösheten i dessa grupper är högre än i befolkningen i övrigt. Forskning har också visat att andra demografiska faktorer som ålder, kön och sexuell identitet påverkar individens möjligheter till arbete och inkomster. Vid Linnéuniversitetet finns en lång tradition av arbetsmarknadsforskning inom just dessa områden. Med hjälp av offentliga register har forskarna bland annat observerat skillnader i karriärmöjligheter och inkomstnivå hos olika grupper av utrikes födda. Forskargruppen har även gjort utvärderingar av arbetsmarknads- och integrationspolitiken för att se vilka former av åtgärder som kan användas för att förhindra utslagning av utsatta grupper på arbetsmarknaden. Forskningen om invandrades position på arbetsmarknaden har på senare tid utvidgats till att innefatta andra arenor där man misstänker att utsatta grupper missgynnas. Forskarna har i detta arbete initierat studier kring huruvida samma typ av problematik vem som är inne och vem som är utanför förekommer även påbostadsmarknaden och olika finansiella marknader. Forskarna har också analyserat skillnader i egenföretagande bland män och kvinnor, bland inrikes och utrikes födda samt studerat karriärmöjligheter för barn och barnbarn till utrikes födda.

18 Jarone Pinhassi, forskningsledare Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems Vi studerar vattenmiljöer i Östersjön vid gränsen mellan hav och land, i kustnära vatten och i öppet hav. Östersjön är en känslig vattenmassa som är starkt påverkad av mänskliga aktiviteter i de omgivande länderna. Med forskningskompetens som täcker in hela Östersjöns näringskedja från minsta mikroorganismer till fiskar och fåglar arbetar vi för ett friskare hav. För att förstå effekterna av olika typer av miljöpåverkan behöver vi kunskap om de allra minsta organismerna. Mikroorganismer interagerar med alla levande varelser, från mikroskopiska alger till oss människor. Exempelvis är växtplankton viktiga för djur- och växtbestånden i våra hav. De producerar kol och kväve som är livsnödvändigt för de marina ekosystemen. Men vissa typer av växtplankton, såsom cyanobakterier, producerar också gifter som vid övergödning av våra hav kan skada det marina livet och i slutändan oss människor. Även om Östersjön är ett enskilt akvatiskt system skiljer det sig inte i grunden från andra akvatiska ekosystem. De processer som ligger bakom växelverkan mellan organismer och de storskaliga effekter dessa kan ha på ekosystemens funktion är i stora delar desamma. Genom att studera Östersjön kommer forskarna även att kunna bidra med resultat och kunskap av global betydelse.

19 Lars Elleström, forskningsledare Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies Vi studerar relationer och interaktioner mellan medier. Aldrig tidigare i historien har nya tekniska medier skapats och utvecklats i en så snabb takt som i dag. Det gör att medier och kommunikation är svåröverskådliga och att gränser passeras hela tiden. Olika typer av information överförs mellan gamla och nya tekniska medier, mellan olika sinnen och mellan teckensystem. I dagens globala samhälle är frågan om intermedialitet och multimodalitet högst aktuell. Medialitet handlar inte bara om massmedier eller modern teknik. Begreppet medium ska förstås som en kanal för överförande av mening i alla sorters kommunikativa sammanhang. Intermedialitet är studiet av relationer mellan olika slags medier och multimodalitet är studiet av hur enskilda medier kombinerar olika egenskaper som det visuella och det auditiva. Det är viktigt att försöka förstå förutsättningarna för förmågan att förmedla, återge och flytta runt information och innebörd mellan olika typer av medier. Alla medier är besläktade på olika sätt. En del uppfattas med synen, andra med hjälp av hörseln. Perceptionen av alla medier sker både i tid och rum: nedskrivna texter, oljemålningar och affischer är frusna i tiden medan tal, spelfilmer och musikstycken endast kan realiseras i ett tidsflöde. En skämtteckning har två dimensioner i rummet medan en skulptur är tredimensionell. Allt detta har betydelse för vilken sorts mening som kan kommuniceras.

20 Helén Anderson Dekan vid fakulteten för ekonomihögskolan Nyss samlade vi alla våra forskargrupper till en gemensam forskardag. Det kändes mäktigt att ta del av den imponerande bredden vi har både när det gäller teoretiskt och empiriskt fokus. Forskningen här karaktäriseras verkligen av mångfald. Och våra forskare är flitiga i klassrummet så våra studenter får en undervisning med en stark forskningsanknytning! Forskning inom ekonomi Affärsinformatik Företagsekonomi Nationalekonomi Rättsvetenskap Statistik Turismvetenskap Ian Nicholls Dekan vid fakulteten för hälso- och livsvetenskap Forskningen hos oss skapar verktyg och förutsättningar för att driva samhället framåt! Vi vill skapa bättre villkor för människan. Både lokalt och globalt! Forskning inom hälsa och vård samt naturvetenskap Biologi Biomedicinsk vetenskap Ekologi Hälsovetenskap Kemi Livsmedelsvetenskap Miljövetenskap Naturvetenskapens didaktik Optometri Psykologi Vårdvetenskap

21 Gunlög Fur Dekan vid fakulteten för konst och humaniora Det finns så mycket idéer och kreativitet här och så många som är beredda att ta sig an jobbet och som vill se resultat! Det finns en stor öppenhet för att skapa nytt. På en fakultet med stor spridning och variation föds många nya idéer det är så roligt! Forskning inom konst och humaniora Arkeologi Biblioteks- och informationsvetenskap Bildpedagogik Design Engelska Filmvetenskap Filosofi Franska Historia Journalistik Konst- och bildvetenskap Kreativt skrivande Kulturgeografi Kultursociologi Litteraturvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap Musik Musikpedagogik Musikvetenskap Religionsvetenskap Spanska Svenska som andraspråk Svenska språket Tyska Ninni Wahlström Dekan vid fakulteten för samhällsvetenskap Vi har forskargrupper som verkligen bidrar till en intensiv kunskapsutveckling. Den samhällsvetenskapliga forskningen står sig stark i konkurrensen med andra unga universitet, både nationellt och internationellt. Samhällsvetenskapens uppgift är att ta sig an samhällets utmaningar på ett både kritiskt och kreativt sätt. Forskning inom samhällsvetenskap Freds- och utvecklingsstudier Genusvetenskap Idrottsvetenskap Pedagogik Polisvetenskap Professionsstudier Socialt arbete Sociologi Specialpedagogik Statsvetenskap

22 Staffan Carius Dekan vid fakulteten för teknik Fakulteten befinner sig i en stark utvecklingsfas med en allt större forskningsbudget och satsar strategiskt på flera områden, med bland annat ett antal nya professurer. Vi vi arbetar för en framtida civilingenjörsutbildning inom byggteknik och datavetenskap, samtidigt som sjöfartsvetenskap och skog och träteknik är fortsatt viktiga områden. Nya forum för skolsamverkan, digitalt lärande och matematik-, fysik- och teknikdidaktik står också på agendan de närmaste åren. Forskning inom teknik Bioenergiteknik/kemiteknik Byggteknik Datavetenskap Elektroteknik Fysik Hållbar byggd miljö Informatik Maskinteknik Matematik Matematikdidaktik Medieteknik Sjöfartsvetenskap Skogsskötsel Systemekonomi Virkeslära Niklas Ammert Dekan vid nämnden för lärarutbildning Forskningen som är knuten till lärarutbildningen präglas av både bredd och djup. Vi har tio forskargrupper som bygger en stark och imponerande vetenskaplig bas för vår lärarutbildning! Vi har spetsforskning i samarbete med internationella partners som berikar vår utbildning och våra kontakter med skolor i regionen. Forskning inom utbildnings vetenskap och ämnesdidaktik Nämnden för lärarutbildning stödjer varje år utbildningsvetenskaplig och ämnesdidaktisk forskning på Linnéuniversitetets fakulteter. Det ger lärarutbildningen forskningsanknytning och ökad kunskap i frågor som exempelvis skolans organisation, läroplaner, lärares arbete samt elevers lärande och fostran.

23

24 Kalmar / Växjö Telefon E-post info@lnu.se