Program för fastigheten Fleninge 2:1 m fl, Fleninge, Helsingborgs stad

Transkript

1 5 september /2009 Program för fastigheten Fleninge 2:1 m fl, Fleninge, Helsingborgs stad Godkännandehandling Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs stad

2 Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål Bakgrund Läge Markägoförhållanden Programområdet...4 Avgränsning Historik...6 Tidigare ställningstaganden...7 Översiktsplan FÖP Ödåkra Riksintresse Detaljplaner Kulturminnesvårdsprogram Naturvårdsplan Ortsanalys Projekt i omgivningen Övrigt Bedömning av miljöpåverkan...9 Programområdets förutsättningar...10 Övergripande struktur Bebyggelse Karaktärsdrag i bebyggelsemiljön Kulturmiljö Natur Landskapsbild Rekreativa värden Fornlämningar Teknisk infrastruktur Vatten Uppvärmning El-nät Tele-nät Service Infrastruktur Biltrafik Fordonsmängder och hastigheter Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik Miljö- hälso- och riskfrågor...19 Geotekniska förhållanden Trafikbuller Riskavstånd Miljökvalitetsnormer för luft Miljökvalitetsnormer för vatten Förslag till utbyggnad...20 Vision och koncept Övergripande struktur Bebyggelse Kvarterstruktur Frilligagande villabebyggelse Ekonomibyggnaden/marklägenheter Grönområden Landskapsbild, natur och rekreation Trafik och gator Trafikmängder och hastigheter Ny gatustruktur Teknisk infrastruktur Vatten Avfallshantering Brandvattenförsörjning Värme, el och gas Telenät Konsekvenser...24 Miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer Vattenkvalitetsnormer Hälsa och säkerhet Trafik Radon Ekologiska konsekvenser Landskapsbild och kulturmiljö Ekonomiska konsekvenser Sociala konsekvenser Sammanfattning

3 Inledning Syfte och mål Syftet med planprogrammet är att pröva omfattning och utformning för bostäder på nuvarande jordbruksmark. Önskemålet är att kunna möjliggöra för ca 10 tomter innehållande friliggande villabebyggelse samt att inreda en befintlig jordbruksbyggnad med ca fem marklägenheter. Målsättningen med programmet är att skapa ett bra underlag för att möjliggöra utbyggnad av bostäder, allmänna gator och miljöer i det aktuella området samtidigt som befintliga värden beaktas och säkerställs. Bakgrund Planändringen är föranledd av en förfrågan om upprättande av ny detaljplan med syfte att möjliggöra bebyggelse av bostäder på nuvarande jordbruksmark. Stadsbyggnadsförvaltningen har bedömt det som möjligt att pröva en utbyggnad av bostäder i mindre omfattning som tar hänsyn till kulturvärdena i området. Läge Fleninge ligger ca 10 km nordost om Helsingborgs centrum. Programområdet är beläget i byns nordvästra utkant. Byn ligger omgiven av flera mindre byar såsom Ödåkra, Hasslarp och Kattarp samt spridda gårdar. Ödåkra ligger närmast, lokaliserat endast 1,2 km från programområdet. Markägoförhållanden Marken är i privat ägo. Fleninges placering i förhållande till Helsingborg och omgivande byar Fleninge by med omland. Programområde markerat i röd ram. 3

4 Programområdet Avgränsning Programområdet ligger i Fleninge bys utkant i den nordvästra delen, mot Ödåkra samhälle. Området är omgärdat av jordbruksmark i väster och norr. I öster ligger äldre gårdar och villabebyggelse.i söder löper Fleningevägen som i sin förlängning västerut når Ödåkra. Söder om vägen finns åkermark. För att kunna studera framtida utbyggnad, omfattning och koppling till omgivningen omfattar programområdet även en del av kringliggande områden och bebyggelse. Västra delen av Fleninge by. Programområdet markerat med röd streckad linje. 4

5 Programområdet Programområdet sett från nordöst. Till vänster i bild ses befintlig bebyggelse mot Fleningevägen. Till höger syns ekonomibyggnaden som föreslås för bostäder. Fleningevägen sedd från väster. Notera den befintliga bebyggelsens höjd i relation till vägen. Ekonomibyggnaden sedd från öster. Skogsdungen till vänster i bild. 5

6 Historik Fleninge har ändrat namn över tiden omnämndes byn i ett köpebrev som Flininge och fram till 1907 stavades namnet Flenninge. Byn tros vara samtida med kyrkan vars äldsta delar härstammar från 1100-talet. Under medeltiden var bebyggelsen samlad på höjdryggen som går i östvästlig riktning. Därefter växte och utvecklades byn och på 1700-talet fanns gårdar i området. Under 1800-talet genomfördes enskifte i Fleninge. Detta innebar att flera gårdar fick nya lägen och ägorna omfördelades. Tidigare samfällda marker delades upp och det som tidigare varit fäladsmark odlades upp. I Fleninge socken finns inga herrgårdar eller annan adlig egendom utan jordägandet och bebyggelsestrukturen präglas likt i närliggande Kattarp av många storbönder. Under andra halvan av 1800-talet uppfördes större mangårdsbyggnader, inspirerade av samtida arkitektur, vid dessa storbönders gårdar. Man kan avläsa mycket av Fleninges historia i den fysiska miljön. Kyrkan, gästgiveriet, kommunalhuset och flera andra byggnader och miljöer visar på ortens tidigare betydelse. Fram till 1951 var Fleninge en egen kommun med flera centrala funktioner, som skolhus och fattighus och invid vägkorsningen fanns en butik Historiskt har Fleninge varit en stor betydande kyrkby och en viktig vägknut. När järnvägen började trafikera Ödåkra och motorvägen kom till försvann dock en stor del av genomfartstrafiken genom byn och Fleninge kom att tappa i betydelse som vägknut. Fleningevägen Västkustvägen Bebyggelsekaraktärer I dagens Fleninge finns både äldre agrart anknuten bebyggelse i form av gårdar och gathus i en struktur som går tillbaka till 1800-talet och villor från 1900-talet. Gathusen är traditionellt placerade nära vägen och villorna ligger i allmänhet indragna från vägen, har högre takfotshöjd och varierade takformer. Under de senaste åren har flera nya villor tillkommit i anslutning till kyrkan. Flera av byggnaderna inom planområdet har legat på platsen länge. Fleninge är strategiskt beläget i korsningen mellan två viktiga vägar. I nord-sydlig riktning går Väskustvägen mellan Ängelholm och Helsingborg, tidigare Riksväg 2. Längs denna väg byggdes år 1954, i Fleninge, ett av de första motellen i Sverige. Den öst-västliga vägen, Fleningevägen, ledde tidigare vidare till Skånes inland med förbindelse till Stockholm. Vid denna viktiga korsningspunkt visar Fleninge gästgivaregård på byns forna betydelse. Gästgiveriet ligger mitt i korsningen och funktionen har funnits sedan 1600-talet, men den nuvarande gästgiveribyggnaden uppfördes Gästgiveriet Fleninge på Skånska rekognosceringskartan från 1810-talet. Bebyggelsen ligger samlad på en höjdrygg i öst-västlig riktning. Enskiftets vägar och gränser har markerats på kartan. Programområdet markerat i röd ram. 6

7 Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I Helsingborgs översiktsplan, ÖP 2010, antagen av kommunfullmäktige den 18 maj 2010, anges att Fleninge är en by på landsbygden som tilllåter varsam komplettering. Längs Fleningevägen anges ett område som bör utvecklas till cykelstråk i öst-västlig riktning. skapet, det gamla vägsystemet genom byn bör bevaras och befintliga värdefulla byggnader får ej förvanskas. Utformningen skall anpassas till den gamla bystrukturen gällande skala, färg- och materialval. Gruppbebyggelse eller större förändringar bedöms behöva prövas i detaljplan. Vidare anges att för att bevara landskapssammanhang och kulturmiljöer, och för att uppnå målen för hållbar stadsutveckling bör småbyar på landsbygden som saknar kollektivtrafikförsörjning och egen service, endast tillåtas att expandera inom det område som redan är ianspråkstaget av bebyggelse. Enligt översiktsplanen kan planer för små kompletteringar med bostäder prövas lämpliga i varje husgrupp. Fleninge beskrivs som beläget i ett område med viktiga landskapliga mellanrum där utveckling av landskapskaraktären bör beaktas. Landskapet präglas av jordbrukslandskap med högklassig åkermark och ÖP 2010 anger att jordbruksproduktionens förutsättningar ska beaktas. Märgelgravar, alléer och vegetation i kantzonerna av åkrar och betesmark bör värnas och förstärkas för att motverka ekologiska bristområden. Nya inslag i landskapet bör följa befintliga landskapselement och jordbruksmarkens struktur. Programförslaget bedöms vara förenligt med översiktsplanen. FÖP Ödåkra Fördjupning av översiktsplan för Ödåkra samhälle antogs av kommunfullmäktige den 6 juni Utredningen behandlar även frågor kring utvecklingen av Fleninge kyrkby. Fördjupningen anger att kompletterande bebyggelse, anpassad i skala och omfattning bör kunna uppföras och att lämpligheten får bedömas i varje enskilt fall. Det anges att hänsyn bör tas till landskapsbild och de kulturhistoriska värdena. Vidare skall kyrkbyn kunna uppfattas som en enhet i det öppna land- Riksintresse Programområdet omfattas inte av några riksintressen. Nordost om programområdet ligger våtmarken Flöjen som omfattas av riksintresse för strandskydd Detaljplaner Området är ej detaljplanelagt och ingen planberedskap finns inför framtida förändring och bostadsutbyggnad. Nedan; Gröna pilar visar på viktiga landskapliga mellanrum. Röda pilar visar viktiga siktlinjer. Ovan; Detaljplanelagt område i Fleninge. Programområdet markerat i röd ram. Nedan; Utdrag ur planeringskartan, ÖP 2010 : Grönt raster- utveckling av landskapskaraktärer, viktiga landskapliga mellanrum. Blå pilar - Utveckla cykelstråk. Rosa punkt - Varsam komplettering av mindre byar på landsbygden. Brunt raster - mindre lämpliga områden för vindkraft. Röd linje - avgränsning för FÖP Ödåkra 7

8 Tidigare ställningstaganden Kulturminnesvårdsprogram I Kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgs kommun, Helsingborgs museum 1991, anges att Fleninge socken och dess bebyggelse har nära samband med kommunikationer och byns funktion som vägknutpunkt. Från att ha varit en stor kyrkby och en viktig vägknutpunkt med Gästgiveri förändrades förutsättningarna för byn redan när enskiftet infördes och byns gårdar spreds ut över socknen. När järnvägen därefter drogs genom Ödåkra tappade samhället yttrligare i betydelse. Med motorvägens tillkomst på 1960-talet försvann dessutom stora delar av den vägburna trafiken genom byn. Odlingslandskapet Fleninge är beläget på låglänta sanka marker som ofta översvämmades före och 1900-talets stora utdikningar. Av den anledningen samlades bebyggelsen på de högt belägna markpartierna. Bondgårdarna låg längs med en sandås. Stora delar av kulturlandskapets mönster finns kvar sedan tiden före enskiftet. De relativt många, och för risbygdens landskap, karakteristiska, ensamgårdarna ligger i flera fall kvar i sina ursprungliga lägen. Dessa gårdsenheter ger landskapet en ålderdomlig struktur och har ett stort byggnads- och samhällshistoriskt värde. Flöjens våtmark, beläget nordost om programområdet, är den enda större kvarvarande våtmarken i socknen som påtagligt påminner om dessa låglänta sankmarker. värde. Dessa anläggningar är exempel på landsvägstrafikens långa historia. Enstaka hus i byn berättar, vid sidan om kyrkan, Fleninges historia som administrations- och kommunikationscentrum. Kulturmiljövärdena beskrivs under rubriken Programområdets förutsättningar/ Kulturmiljö. Naturvårdsplan I Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun, Stadsbyggnadskontoret 1992, anges områdesbeskrivningar för olika objekt. Nordost om programområdet ligger området Flöjen som utpekas i planen. Området består av våtmark med högörtvegetation. Ortsanalys Stadsbyggnadskontoret tog 2005 fram en ortsanalys för Fleninge som innehåller ortsbeskrivning samt anger utvecklingsmöjligheter och rekommendationer för byn. Analysen anger Fleninges goda utvecklingsmöjligheter som anges bygga på möjligheterna att nya bostäder planeras för att kunna ge ökat underlag för servicefunktioner. Vidare anges att ny bebyggelse bör ta stor hänsyn till lokal bebyggelsetradition och grupperas i mindre småskaliga enklaver för att värna utblickar mot landskapet. Ett par dylika områden pekas ut. Allmänna gröna områden rekommenderas att skapas i samband med förändringar. Trottoarer föreslås längs Fleninge- och Västkustvägen samt en cykelväg till Ödåkra. Till vänster: Skylt från Gästgiveriet. Nedan: Fleninge korsväg med Banken (t.v) och affären o förgrunden. Tillsammans med fastigheternas fiskbensmönster har Flöjen och området väster om denna ett stort odlingshistoriskt värde. Idag har byn formen som ett av 1800-talets vägsamhällen istället för den avlånga form den medeltida radbyn hade fram till enskiftet. Kyrkan och ett antal jordbruksfastigheter ligger dock placerade i sitt ursprungliga läge och har ett stort byggnads- och samhällshistoriskt värde. Gästgiveriet och motellet har byggnadshistoriskt 8

9 Tidigare ställningstaganden Projekt i omgivningen Gång- och cykelväg Ödåkra Fleninge Längs Fleningevägen mellan Fleninge och Ödåkra tvingas fotgängare och cyklister dela utrymme med bilisterna. Hastigheten längs sträckan är reglerad till 70 km/h och vägrenarna är för smala för oskyddade trafikanter. Med anledning av detta och med syfte att öka trafiksäkerheten och tryggheten genom att separera cyklister och fotgängare från biltrafiken tar Trafikverket fram en arbetsplan för en gång- och cykelväg längs sträckan. Gång- och cykelvägen placeras söder om Fleningevägen (väg1390). Arbetsplanen beräknas bli färdig hösten 2011 och byggstart är planerad Övrigt I Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i: Helsingborgs stad, Höganäs kommun och Ängelholms kommun, antagen av kommunfullmäktige den 10 juni 2010 anges området söder om programområdet som mindre lämpligt för utbyggnad av vindkraft. Bedömning av miljöpåverkan Stadsbyggnadsförvaltningen har i samråd med länsstyrelsen bedömt att programförslaget inte kommer att medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 11 miljöbalken eller 4 kap 34 plan- och bygglagen, se vidare under rubriken Konsekvenser. Huvudstrukturer, ortsanalys för Fleninge,

10 Programområdets förutsättningar Övergripande struktur Programområdet ligger i Fleninges nordvästra utkant längs med Fleningevägen som löper i områdets södra del. Fleningevägen har kopplingar norrut via Flöjavägen och ett antal mindre vägar som har funktion att nå norr om liggande bebyggelse. Marken sluttar kraftigt från Fleningevägen norrut. Söder om vägen ligger öppen åkermark där det planerade cykelstråket beräknas vara färdigställt under Byn är placerad i ett flackt åkerlandskap koncentrerad kring vägkorsningen mellan Västkustvägen och Fleningevägen. Byn har utvecklats från att i huvudsak vara belägen i öst västlig riktning till att idag även sträcka ut sig i nordsydlig riktning. Fleninge by har flera förutsättningar som talar för bra möjligheter att utveckla goda boendemiljöer. Byn har ett bra geografiskt läge med närhet till E6:an, Ödåkra station, Väla köpcenter och Helsingborg, vilket skapar tillgänglighet. Tillgängligheten till det omgivande åkerlandskapet är begränsad, men ger stora rekreativa möjligheter. Byn har också en förhållandevis blandad bebyggelse bestående av både bostäder och verksamheter vilket också ger goda förutsättningar för utveckling. 1.Gatustruktur Byn Fleninge är placerad kring ett vägkors med medeltida anor. Idag korsas byn av Västkustvägen och Fleningevägen. Programområdet är beläget längs byns östvästliga sträckning i anslutning till Fleningevägen. 2. Grönstruktur Fleninge är omgivet av odlingsmark. Grönområdena är få och det omkringliggande åkerlandskapet är otillgängligt. Idag bor det ca 180 personer i Fleninge. 3. Bebyggelsestruktur Fleninge har utvecklats till att koncentreras till den centrala vägkorsningen, Fleningevägen/Västkustvägen och har kompletterats i alla väderstreck. Bebyggelsen är småskalig och i huvudsak grupperad kring det befintliga vägnätet. Kyrkan och Möllan utgör två tydliga landmärken i byn, markerade med blå punkter. 4. Siktlinjer Bebyggelsen är utspridd i mindre enklaver längs det befintliga vägnätet med fina utblickar mot det angränsande åkerlandskapet. 10

11 Programområdets förutsättningar Översikt över programområdet. 11

12 Programområdets förutsättningar Bebyggelse Den äldre bebyggelsen i området är placerad mot Fleningevägen och några nyligen uppförda likaså. De tidiga husen är anlagda i direkt anslutning till vägen och de nytillkomna husen är indragna från vägen. En ny infart från Fleningevägen är anlagd för att kunna nå de nybyggda villorna. Ungefär mitt i programområdet ligger Flöjavägen som löper norrut mot Fleninge allmänning med några gårdar placerade längs sin sträckning. Direkt väster om Flöjavägen ligger en stengärdsgård diagonalt från vägen. Ytterligare två gärdsgårdar finns i programområdets östra del. De obebyggda delarna består i huvudsak av öppen åkermark. En uppvuxen skogsdunge är belägen i områdets västra del och en del i öster är uppvuxen vegetation tillhörande befintlig äldre bebyggelse. I den östra delen finns även en dagvattendam. Befintlig bebyggelse - nyligen uppförd Villorna är uppförda i 1½ plan med sadeltak i rött eller svart tegel. Fasaderna är klädda med träpanel i ljusa färger. Trädgårdarna är väl tilltagna och huvudbyggnaderna är placerade mot den inre lokalgatan. Befintlig villabebyggelse äldre Den äldre bebyggelsen är uppförd i tegel och har ibland putsad fasad, taken består av tegel eller eternitplattor. Tomterna är väl uppvuxna med frodig vegetation både mot Fleningevägen, angränsande fastigheter samt mot landskapet. Gunnegård och kringliggande gårdar Gunnegård är en gammal traditionell gård uppförd med naturstensgrund och i faluröd träpanel. Gården består av bostadsbyggnad samt ekonomibyggnader. Gunnegård är belägen längs Flöjavägen. Öster om Flöjavägen ligger ytterligare en större gård belägen vid en öppen dagvattendam samt två villor. Längs Flöjavägens förlängning norrut ligger en större upprustad vit bostads- Ekonomibyggnadens västra fasad. byggnad med omgivande mark och trädgård. Strax norr om programområdet ligger gården Rosenhem och öster om ligger Magnerups gård. Ekonomibyggnaden Byggnaden har tidigare tillhört en större u- formad gård med flera ekonomibyggnader samt bostadshus. Skogsdungen är en del av denna gårds omgivande vegetation. Vägen som leder från Fleningevägen norrut till bygganden är ursprunglig. Byggnaden består av natursten och är delvis putsad, mot väster är naturstenen synlig. Taket är utformat som sadeltak. Byggnaden är i dåligt skick men har en form och en karaktärsskapande volym som anknyter till den kulturhistoriska landskapsbilden. I norr finns en mur bevarad från den tidigare gårdsstrukturen. Ny bebyggelse längs lokalgatan sedd från öster, skogsdungen i fonden. 12

13 Programområdets förutsättningar 5 Flöjavägen norrut 1 Ekonomibyggnaden sedd från söder Skogsdungen 3 Fleningevägen österut 4 Programområdet sett från väster 6 Gunnegård 13

14 Programområdets förutsättningar Karaktärsdrag i bebyggelsemiljön I Fleninge finns både äldre bebyggelse knuten till jordbrukssamhället i form av gårdar och gathus i en struktur som går tillbaka till 1800-talet och villor från 1900-talet. Gathusen är oftast traditionellt placerade nära vägen och villorna ligger i allmänhet indragna från vägen, har högre takfotshöjd och varierade takformer. Under de senaste åren har villor tillkommit i anslutning till kyrkan öster om programområdet. Kulturmiljö Området kring planområdet kännetecknas av ett flackt, svagt böljande, jordbrukslandskap med jordbruksmark av hög kvalitet. Mellan bebyggelseområdena i byn finns fina utblickar mot det angränsande landskapet och antalet lantbruksgårdar ger Fleninge en agrar karaktär. Bebyggelsen inom programområdet är i huvudsak småskalig och grupperad kring det befintliga vägnätet likt Fleninge i stort. Den nuvarande bebyggelsen skiftar åldersmässigt och i karaktär men hålls samman i volym och skala. Häradsekonomisk karta från 1910 visar gården till vilken den befintliga ekonomibyggnaden tillhörde, (blå pilmarkering). Den kvarvarande vägen till Fleningevägen är en rest från denna gård, men kopplingarna västerut är idag helt borta eller försvagade. 14

15 Programområdets förutsättningar Natur Landskapsbild Byn är placerad utmed landsvägarna i det storskaliga åkerlandskapet på en höjdrygg som sträcker sig i öst-västlig riktning. Övervägande andel grönområden i Fleninge by är rester efter vegetation som tillhört de gårdar som låg längs med nuvarande Fleningevägen under 1700-talet. Endast ett fåtal gårdar finns kvar men man kan se rester av den vegetation som omgärdade gårdarna. Vegetationen är idag samlad utefter stenmurar, vilka vittnar om gamla gränser mellan fastigheter och mellan inägor och utägor. Även kring märgelgravar och som läplanteringar runt tidigare gårdar och fruktodlingar finns kvarvarande vegetation. Trädridåerna, skogsdungarna, märgelgravarna och stenmurarna bryter det flacka och vidsträckta odlingslandskapet och ger tillsammans med bebyggelsen karaktär åt landskapet. Kyrka Vissa naturvärden finns i form av småbiotoper som stenmurar, märgelgravar och odlingsrösen. Dessa biotoper är viktiga för flera olika växter och djur och fyller en viktig funktion i landskapet som boplatser och skydd. Det öppna och vidsträckta åkerlandskapet bjuder på långa utblickar i alla väderstreck. Siktlinjerna ut i landskapet bryts emellanåt av stora gårdar med tillhörande trädgårdar och vegetation som är belägna kring byn. Landskapet är utsatt för väder och vind och byn är omgiven av vegetation som fungerar som klimatskydd. Gunnegård Befintlig bebyggelse i planområdet Ekonomibyggnad Gård längs Flöjavägen Fleninge från norr. Vegetationen visar byns tydliga gräns mot det flacka och öppna åkerlandskapet. 15

16 Programområdets förutsättningar Rekreativa värden Eftersom omgivningarna domineras av åkermark har Fleninge dålig tillgång på allemansrättslig mark och möjligheten att röra sig i landskapet är begränsad till landsvägar och markvägar. Landskapet upplevs som otillgängligt. En allmäntillgänglig grönyta är belägen strax öster om programområdet söder om kyrkan, i övrigt saknas grönytor i området. Även om det gröna värdena inte är tillgängliga upplevs ändå området som lummigt och grönt mycket beroende på den väl uppväxta vegetationen i byns kanter och ut mot Fleningevägen. Inom planområdet är en skogsdunge, som även innehåller ett dike, belägen. Dungen är en rest från en tidigare gård som legat på platsen och är väl uppvuxen med planterade träd bestående av bland annat lind, bok, kastanj, pil och fläder. Fornlämningar Programområdet omfattas av den västra delen av Fleninge bytomt, byns medeltida bebyggelseområde. Riksantikvarieämbetet listar detta område som bevakningsobjekt vilket innebär att man inte kunnat ta ställning till om lämningen är en fast fornlämning eller ej. Fornlämning som bedöms som bevakningsobjekt måste alltid kontrolleras ytterligare före markingrepp. Bytomter, som normalt bedöms som fast fornlämning, be- döms som bevakningsobjekt när de fortfarande är i bruk. I programområdets södra del söder om Fleningevägen är en fornlämning belägen som Riksantikvarieämbetet listar som övrig kulturhistorisk lämning. Denna benämning används för kulturhistoriska lämningar som vid registreringstillfället inte utgör fast fornlämning men som ändå anses ha ett antikvariskt värde. Med anledning av ovanstående kan en arkeologisk utredning bli aktuell vilket avgöras först efter fältbesiktning. Under den kommande planprocessen bör separat samråd i fornlämningsfrågan ske med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Till vänster; Skogsdungen. Nedan; Området i vinterskrud sett från Fleningevägen västerifrån. Ekonomibyggnaden längst till vänster i bilden. Nedan; Fleninge bytomt sträcker sig in över programområdet (lila område), i söder syns fornlämningen (brunt område) Röd streckad linje markerar programområdet. 16

17 Programområdets förutsättningar Teknisk infrastruktur Vatten Dricksvatten- och avloppsanslutning för det nya området kan ske genom det befintliga avloppssystemet. Längs Fleningevägen går en dricksvattenledning V250 mm som kan användas för anslutningen. Inom planområdet och ca 100 m norr om ligger en avloppsledning S400 mm som klassas som ledning inom U-område. Ledningen kräver sex meters skyddsavstånd och kan anslutas till planerad bebyggelse Uppvärmning Uppvärmning kan ske med naturgas. El-nät Nätet för el finns i anslutning till programområdet. VA-ledningar i Fleninge. Gul linje visar spillvattenledningar och blå linje visar vattenledningar. Programområdet markerat i röd ram. Tele-nät Telekabelanläggningar finns inom programområdet vilka kommer att påverkas vid planens genomförande. 17

18 Programområdets förutsättningar Service Fleninge by har liten kommersiell och kommunal service. Byn saknar egen grundskola, men förskola finns. Utöver denna finns service i form av kyrkan och församlingshemmet. Det finns flera arbetsgivare i byn och dess utkanter i form av mindre företag av varierande art. Det stora antalet företag ger liv, i form av biltrafik åt orten, under dygnets alla timmar. Infrastruktur Biltrafik Vägnätet kring Fleninge domineras av Västkustvägen och Fleningevägen då orten är uppbyggd där dessa korsas. Dessa vägar är i sin tur väl kopplade till viktiga regionala trafikleder som E4 och E6 via Fleninge trafikplats. Byn angörs från alla väderstreck. Via Fleningevägen når man Ödåkra i väster och Hyllinge och motorväg E4 i öster. Från söder nås Fleninge också via Västkustvägen som fortsätter norrut mot Hasslarp. Både Fleninge- och Västkustvägen är hårt trafikerade genomfartsvägar. Det aktuella programområdet angörs i huvudsak söderifrån, från Fleningevägen. Några fastigheter har utfarter direkt mot vägen. De senare tillkomna fastigheterna har i huvudsak utfarter mot en inre lokal återvändsgata. Det övriga gatunätet är begränsat och består av äldre strukturer till omgivande gårdar och byar. Förutom Fleningevägen ingår två vägar i nord-sydlig riktning i programområdet; Flöjavägen och byvägen som leder till gården Rosenhem. Flöjavägen leder till Fleninge allmänning nordväst om Fleninge by. Trafikverket är väghållare för Fleningevägen och Flöjavägen är en enskild väg. Fordonsmängder och hastigheter Eftersom Fleninge har relativt få kollektivtrafikförbindelser men ett bra geografiskt läge med närhet till E6:an, Väla och Helsingborgs centrala delar har orten karaktären av en pendlingsort. Lokala förflyttningar görs i huvudsak med bil för handels-, service-, eller fritidsaktiviteter. Fleninges invånare har ett högt bilinnehav och arbetspendlingen är stor. Emellertid är biltrafiken måttlig inom orten och de stora trafikflödena sker på Fleningevägen och Västkustvägen. Både Västkustvägen och Fleningevägen har landsvägskaraktär, saknar trottoar och tillåter 70km/h förutom mitt i byn där hastigheten är reglerad till 50km/h. Enligt Trafikverkets uppgifter från 2004 trafikeras Fleningevägen väster om Västkustvägen av ca 1830 fordon per årsmedeldygn, vara 110 består av tung trafik. Västkustvägen trafikeras av 3480 fordon per vardagsdygn på sträckan norr om Fleningevägen och av något färre fordon söder om Fleningevägen (3430st fordon). Kollektivtrafik Fleninge saknar järnvägsförbindelse och kollektivtrafiken utgörs av regionbusstrafik. Regionbuss 506 trafikerar sträckan Båstad-Ängelholm- Helsingborg och stannar vid Fleninge gästis och vid kyrkan. På vardagarna avgår bussar ungefär två gånger i timmen i vardera riktning och på helgerna en gång per timme i vardera riktningar. Resan med buss från Fleninge till Helsingborgs centrum tar ca 20 minuter. Det finns inga kopplingar med busstrafiken i östvästlig riktning, men det pågår ett strategiskt arbete med att sammanställa och koordinera skolbusstrafiken i området och ev. möjliggöra för allmänheten att kunna utnyttja denna. Pågatågsstationen i Ödåkra ligger ca 2,5 km från programområdet och trafikerar sträckan Ängelholm-Helsingborg-Malmö. Tågen avgår varje halvtimme i pendeltrafik i vardera riktning och övrig tid varje timme. Resan till Helsingborg tar 8 minuter och till Malmö är restiden 1 timme. Gång- och cykeltrafik Idag finns inga separata gång- och cykelvägar i Fleninge till angränsande orter. Gång- och cykeltrafik sker i blandtrafik varför trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna inte tillfredställande. En gång- och cykelväg planläggs dock nu mellan Fleninge och Ödåkra, belägen i programområdets södra del. Se vidare under rubriken Projekt i omgivningen. Ovan: Fleningevägen från öster. Nedan: Västkustvägen från norr 18

19 Miljö- hälso- och riskfrågor Geotekniska förhållanden Jordarterna i höjdryggen består till största delen av sand, grus och stenblock som är väldränerade och lättodlade jordarter. Detta har gjort det möjligt att odla marken sedan mycket lång tid tillbaka och åkermarken tillhör den bästa i landet. Marken inom planområdet är i ÖP 2010 markerad dels som ytligt liggande berg och jord med låg eller normal uranhalt samt dels med förhöjd uranhalt. Detta kan medföra förhöjd radonrisk. Trafikbuller Programområdet avgränsas av Fleningevägen i söder med relativt hög trafikbelastning och kan riskera att utsättas för trafikbuller. Övriga vägar har låg eller mycket låg trafikbelastning och anses inte kunna utsätta området för bullerstörning. Frågor rörande trafikbuller bör beaktas i detaljplaneskedet. Riskavstånd Sydöst om programområdet ligger verksamhet klassad som övrig verksamhet (U-drivmedel/biltvätt). Verksamheten kan anses störande avseende buller, ljus och lukt och har ett skyddsavstånd på 100 meter. Miljökvalitetsnormer för luft Se vidare under rubriken Konsekvenser. Miljökvalitetsnormer för vatten Se vidare under rubriken Konsekvenser. Jordartskartering Grönt= >15 m täta jordlager, låg risk. Gult= Växlande infiltrationsområde, medelhög risk Brunt= Sand&grus i markytan, mindre grundvattentillgång. Rött= Berg i dagen, mycket stor infiltrationsrisk Riskavstånd Verksamhetsområde med skyddsavstånd markerat i gult. Programområdet markerat mer röd streckad ram. 19

20 Förslag till utbyggnad Vision och koncept Visionen är att möjliggöra en varsam komplettering av bebyggelse i Fleninge by som tar hänsyn till landskapet och befintliga kulturhistoriska värden. Utbyggnaden av bostäder, gaturum och grönytor skall ske på ett sådant sätt att det tillför den befintliga byn värden. Det övergripande konceptet bygger på att en tydlig entré skapas till Fleninge by från väster. Den befintliga skogsdungen anger tillsammans med gaturummets utformning byns entré. Ett medvetet förhållningssätt och en tydlighet utvecklas mellan det öppna åkerlandskapet och bebyggelsen genom att den nya bebyggelsestrukturen samlas norr om Fleningevägen och att åkerlandskapet söder om vägen hålls fritt. Den tillkommande bystrukturen skall likt den befintliga bestå av gröna kanter som skapar en tydlig gräns ut mot landskapet i norr. Den omgivande vegetationen skapar även läsbarhet från landskapet norr om byn. Programförslaget i förhållande till den omgivande by. 3 Siktlinjer (röda pilar) ut i landskapet och mot området. Den gröna pilen visar viktigt landskapligt mellanrum. Övergripande struktur Förslaget inrymmer 10 friliggande villatomter och ca 5-10 marklägenheter. Tomterna planerade för friliggande villor ligger i programområdets sydvästra del i anslutning till Fleningevägen. Marklägenheterna föreslås i en befintlig tidigare ekonomibyggnad för jordbruksändamål och som nybyggnation i programområdets nordvästra del. En förlängning västerut av befintlig lokalgata som kopplar till befintlig gatustruktur föreslås tillsammans med grönytor. Till höger Koncept: 1. Tydlig entré skapas till Fleninge by från väster. 2. Samlad bebyggelse 3. Öppet landskap 4. Gröna kanter mot landskapet norrut. 5. Landskapskoppling norrut för sikt ut mot landskapet. 6. Koppling mot Flöjavägen, antingen via bilväg eller gånstråk

21 Förslag till utbyggnad Bebyggelse Kvartersstruktur Karaktären i området skall vara lantlig och husen bör placeras förhållandevis glest. Utbyggnaden föreslås bestå av både fribyggartomter och marklägenheter för ett varierat bostadsutbud. I den norra delen av programområdet skall särskild hänsyn tas till hur bebyggelsen placeras i förhållande till det omgivande åkerlandskapet och dess kvaliteter. Vidare bör bebyggelsen utformas så att den knyter an till den befintliga miljön på ett medvetet sätt. Fleninge uppvisar idag en brokighet som hålls samman av vegetationen varför särskild omsorg bör ägnas huvudbyggnadens placering på tomten och hur husens entréer möter gaturummen. Förråd och uthus och dylika byggnader bör underordna sig huvudbyggnaden och placeras omsorgsfullt. Friliggande villabebyggelse Den friliggande bebyggelsen föreslås som källarlösa enbostadshus i en och en halv eller två våningar. Huvudbyggnaderna i den norra delen föreslås orientera sig mot gatan. I söder föreslås nya infarter från Fleningevägen i syfte att skapa en trafiksäkrare miljö i byn och knyta an till traditionell placering av bebyggelse mot bygatan. Fasaderna skall utföras i tegel, puts eller trä i traditionell färgsättning i syfte att skapa bykaraktär och sammanhang. Bostadshusen skall utföras med röda, gula eller svarta takpannor, gärna i äkta taktegel. Ekonomibyggnaden/marklägenheter I den befintliga ekonomibyggnaden samt i tillkommande föreslagna huslängor föreslås bostäder. Ekonomibyggnadens värde utgörs i huvudsak i volym, form och karaktär och utgör blickfång från väster. Byggnaden föreslås behålla sin exteriör mot detta väderstreck. Ekonomibyggnaden har tillhört en större gård bestående av flera byggnader samt bostadshus. Möjligheten att tillföra ytterligare bebyggelse mot norr längs den befintliga muren och mot öster bör vidare studeras avseende omfattning, innehåll samt placering. En byggrätt, för ytterligare marklägenheter, föreslås i vinkel mot den befintliga ekonomibyggnaden för att anknyta till den ursprungliga gårdsmiljön. Fasadmaterial och färgsättning föreslås vara vit puts och stenmaterial för att koppla till de historiska kulturvärdena. Bebyggelsen skall förhålla sig till den rådande skillnaden i marknivån och i de södra delarna av programområdet föreslås terrasserade bostadshus mot Fleningevägen. Tomterna föreslås rymliga och möjliggöra för omfångsrik vegetation och lummiga trädgårdar i skydd mot väder och vind. Bostadstomterna skall avgränsas med klippta häckar mellan tomterna, mot gatan samt mot landskapet. Förslag; Marklägenheter i ekonomibyggnaden. Skissförslag, VILLA ARKITEKTUR, Sölvesborg. 21

22 Förslag till utbyggnad Grönområden Landskapsbild, natur och rekreation Då tillgängligheten till rekreation är begränsad blir förhållningssättet till utblickar mot det omgivande landskapet särskilt viktiga. En tydlig öppning mot landskapet föreslås i den norra delen, mellan skogsdungen och villabebyggelsen, som hålls fri från bebyggelse. I övrigt föreslås traditionell vegetation koncentrerad kring den samlade bebyggelsen som vind- och klimatskydd. Den kringgärdande vegetationen föreslås tillgängliggöras som promenadstråk. För att ge området en lummig karaktär i föreslås väl tilltagna tomter med möjlighet till rikt grönskande trädgårdar. Skogsdungen, i den västra delen av programområdet, är en av de viktiga småbiotoperna och föreslås bevaras och få funktion som tydlig gräns mot landskapet i väster samt fungera som en tydlig entré till Fleninge by. Övriga småbiotoper, som t.ex stengärdsgårdarna, är viktiga att förhålla sig till både för funktionen som biotop, men även som historiska rester och strukturer. Skogsdungen och stengärdsgårdarna omfattas av det generella biotopskyddet, men föreslås ytterligare formellt skydd i detaljplanen. Skulle andra fridlysta arter knutna till märgelgrav eller småbiotoper identifieras, kan även bestämmelserna i Artskyddsförordningen bli aktuella. Trafik och gator Trafikmängder och hastigheter Trafikmängderna längs Fleningevägen är idag måttliga men har, enligt Trafikverkets beräkningar, ökat med ca 200 fordon per årsmedeldygn de senaste 10 åren. Fleningevägen bör regleras till 50 km/h med syfte att skapa högre trafiksäkerhet vid utfarterna och att det blir möjligt, att på ett tryggt sätt, korsa Fleningevägen för att kunna nå den nya cykelvägen. I färdigställandet av gång- och cykelvägen till Ödåkra ligger förhoppningen att kunna utöka pendling med tåg och även cykelanvändandet. Hastigheterna inom det planerade kvarteret bör hållas låg och vara tillåten för blandtrafik. Collage; Förslaget ger möjlighet att tillgängliggöra landskapet och de rekreativa värdena genom att skapa enkla promenadstråk eller stigar i zonen mellan bebyggelsen och åkerlandskapet. Ny gatustruktur Den föreslagna strukturen bygger på att den befintliga lokalgatan förlängs västerut. Tillkommande bebyggelse som vetter mot Fleningevägen föreslås få sina infarter riktade mot denna. Syftet är att med hjälp av en tätortsport, vägens utformning och en lägre hastighet, 50 km/h, signalera att man befinner sig i en by och därmed skapa en trafiksäkrare miljö. 22

23 Förslag till utbyggnad Teknisk infrastruktur Vatten Dagvatten hanteras i enlighet med Helsingborgs stads dagvattenpolicy. Utbyggnadsområdet kan kopplas till befintlig dagvattenhantering. Området ingår inte i verksamhetsområde för dagvatten, men dagvattenhöjningar måste avvägas vid utbyggnad. Ytterligare studier och utredningar av dagvattenhantering och höjdsättning kommer att ske i samråd med NSVA i det kommande planarbetetet. Avfallshantering Säkerställning av ytor för avfallshantering bör vidare utredas i det kommande detaljplanearbetet. Brandvattenförsörjning Brandvattenförsörjning skall anordnas i området och utföras i samråd med brandförsvaret. Värme, el- nät och gas Inför fortsatt planering bör frågan om uppvärmning, el och gas utredas närmare. Telenät Telekabelanläggningar finns inom programområdet vilka kommer att påverkas vid planens genomförande. Kostnader för ev flyttningar kommer att utredas vidare i den kommande detaljplanen. 23

24 Konsekvenser Miljökonsekvensbeskrivning Programförslaget innebär bostadsbebyggelse inom ett ca 25 ha stort område bestående av åkermark. Förslaget innehåller 10 villor och ca 5-10 marklägenheter samt förslag på utformning av gator och allmän platsmark. Stadsbyggnadsförvaltningen har bedömt att genomförandet av planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap 34 plan- och bygglagen respektive 6 kap miljöbalken varför miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inte behöver genomföras. Bedömningen har gjorts utifrån förslagets innehåll, typen av påverkan och områdets egenskaper i enlighet med 4 i förordningen om miljkonsekvensbeskrivningar, (MKB-fo), samt bilagorna 2 och 4 i samma förordning. Miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte genomföras. Länsstyrelsen har tagit del av stadens bedömning och har den 20 augusti 2010 meddelat att man gör samma bedömning som staden. Miljökvalitetsnormer Gällande miljökvalitetsnormer enligt svensk författningssamling (SFS 2001:527) avser halterna i utomhusluft av kvävedioxid (NOB2B), svaveldioxid (SOB2B), bly, partiklar (PM10), kolmonoxid (CO), bensen och ozon (OB3B). Enligt översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige den 18 maj 2010 föreligger ingen risk för överskridande av miljökvalitetsnormernas värden i närheten av programområdet. Föreliggande förslag bedöms heller inte medverka till ökad risk för ett överskridande. Vattenkvalitetsnormer Syftet med miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster (ytvatten, grundvatten och skyddade områden) är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Programområdet är beläget på grundvattenförekomsten Ängelholm Ljungbyhed (EU_CD: SE ). Vattenmyndigheten bedömer vattnets kemiska och kvantitativa status som god. Dock bedöms att det finns risk att vattenförekomsten inte har god kemisk status år Däremot finns ingen data finns som pekar mot att förekomsten kommer att ha dålig kvantitativ status 2015 Då utbyggnaden är av begränsat omfång kommer de nya bostäderna att anslutas till befintligt kulverterade VA-nät. Programområdet kommer att ha mycket låg föroreningsbelastning på dagvattnet. Det finns ingen anledning att förvänta en negativ påverkan på grundvattnets kvalité. Därmed bedöms att genomförandet av detaljplanen inte ger någon negativ påverkan på vattenförekomsten. Hälsa och säkerhet Trafik Förslaget innebär ingen förändring för kollektivtrafiken. Den nya bostadsbebyggelsen beräknas ge marginell ökning av bilrörelser. Värdena för avgaspartiklar anses inte överskridas enligt miljökvalitetsnormen, då tillskottet av biltrafik inte beräknas överskrida normen för utsläpp. Med anledning av det nya planerade cykel- och gångstråket mot Ödåkra krävs särskild uppmärksamhet i arbetet med hur Fleningevägen korsas på ett tryggt sätt. Anslutningar till Fleningevägen ska följa riktlinjer VGU, Vägars och gators utformning, och kommer att beaktas i den kommande detaljplanen. Radon Programområdets södra och östra del består av ytligt liggande berg och jord med förhöjd uranhalt som kan medföra förhöjd radonrisk. Mätning av radonförekomst bör utföras så att bostadsbebyggelse utan risk kan rekommenderas för området. Ekologiska konsekvenser Förslaget innebär att högklassig åkermark bebyggs. Landskapsbild och kulturmiljö Genom att föreslå en samlad bebyggelse i begränsad omfattning och inta ett medvetet förhållningsätt till befintliga strukturer som skogsdungen, stengärdsgårdarna och ekonomibyggnaden värnar programförslaget landskapsbilden och kulturmiljön. Den tillkommande bebyggelsen anses inte påverka landskapsbilden eller kulturmiljön negativt utan läggs varsamt till den befintliga miljön. Ekonomiska konsekvenser Programförslaget innebär kostnader för anläggning av nya gator och teknisk infrastruktur. I ett längre perspektiv tillkommer kostnader för skötsel och drift av gator och allmän platsmark. VA-ledningar och dagvattenhantering måste dimensioneras och byggas ut för att tillgodose den tillkommande bebyggelsen. Sociala konsekvenser Planering av gator, stråk, publika rum och grönytor och kopplingarna till befintlig miljö spelar stor roll för hur det sociala livet kan utvecklas i en by. Programförslaget innebär en småskalig utbyggnad i byns västra del och bygger på att skogsridån och därefter följande bebyggelse skall markera Fleninge bys entré från väster. Den nya inre lokalgatan föreslås kopplas samman med befintlig gatustruktur för att skapa sammanhang. Upprustning av skogsdungen, en samlad bebyggelse och en tydlig entré till byn förväntas tillföra något nytt till den befintliga miljön och invånarna i Fleninge by. Vidare föreslås promenadstråk för att öka de rekreativa värdena. 24

25 Sammanfattning Närheten till service och handel och möjlighet till kollektivtrafikpendling är några av flera goda förutsättningar för att skapa bra boendemiljöer i Fleninge. Den lantliga omgivningen och kulturmiljön har stora rekreativa värden som ytterligare ökar boendekvaliteten. Programmet avser att pröva omfattning och utformning av bostadsbebyggelse inom det angivna området. Förslaget rymmer friliggande villatomter och marklägenheter som sammantaget kan innehålla ca 20 bostäder. En förlängning västerut av befintlig lokalgata som kopplar till befintlig gatustruktur föreslås tillsammans med grönytor och ett gångstråk. I det vidare planarbetet bör förslaget bearbetas samt studeras ytterligare främst med avseende på: Landskapsbild Fornlämningar och biotopskydd Geoteknik och radon Trafikbuller Trafiksäkerhet VA- frågor samt höjdsättning. Brandvattenförsörjning. I arbetet med planprogrammet har följande tjänstemän deltagit; Carl Welin, biträdande handläggare och planarkitekt, Gustav Karlsson,planarkitekt, Christine Markvi, planarkitekt och Jenny Knutsson, planarkitekt. Karaktären föreslås bli småskalig och särskild hänsyn skall tas till kulturmiljön, den befintliga bebyggelsen samt till det omgivande landskapet. Carl Welin Helena Taps T.f Planchef Planarkitekt 25