Ettårsplan med nämndernas åtaganden Tryckt

Transkript

1 Ettårsplan - med nämndernas åtaganden Tryckt

2 Innehållsförteckning Sida Ettårsplan för jobb, klimat, barn och unga 1 Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen 5 Resultaträkning 23 Skatteintäkter 23 Driftsammandrag 24 justeringar 24 Investeringssammandrag 25 Interna och gemensamma poster 26 Finansiella poster 26 Investeringsplan 27 Beskrivning av Botkyrka kommuns styrsystem 30 Flerårsplanens mål 32 Nämndernas åtaganden Kommunstyrelsen 39 Kommunstyrelsen/områdesgrupperna 49 Servicenämnden 54 Samhällsbyggnadsnämnden 60 Tekniska nämnden 72 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 87 Kultur- och fritidsnämnden 95 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 110 Barn- och ungdomsnämnden 122 Socialnämnden 137 Vård- och omsorgsnämnden 150 Överförmyndarnämnden 163 Kommunens revisorer 170 1

3 Ettårsplan för jobb, klimat, barn och unga Den rödgröna majoriteten i Botkyrka presenterar en ettårsplan för som fortsätter den offensiva politiken med utvecklingsarbete i stadsdelarna och med fokus på jobb, barn och unga och klimat. Kommunen gör jobbskapande investeringar i nya skolor och förskolor, ombyggnader och lokalanpassningar. I ettårsplan för gör vi satsningar för att möta den rådande lågkonjunkturen men tar samtidigt ansvar för kommunens ekonomi och klarar ett resultat på 1,4 % av skatteintäkterna jämfört med flerårsplanens 0,7 %. Ekonomi Sverige befinner sig i en djup lågkonjunktur med hög arbetslöshet där unga drabbas extra hårt. Inför har den borgerliga regeringen aviserat en engångssumma till kommunerna. Detta tillskott kan framstå som en ökning av statens ekonomiska stöd till kommunerna, men regeringens politik har under mandatperioden totalt sett inneburit en kraftig begränsning av kommunernas ekonomiska ramar. Med en rödgrön regering hade läget varit betydligt ljusare. Statens engångsanslag motsvarar 1,6% av Botkyrka kommuns omsättning på ca 3,7 miljarder kr. Av de tillskjutna pengarna går 20 miljoner till att täcka de ökade kostnaderna för försörjningsstöd och de resterande 40 miljonerna ger utrymme för jobbskapande satsningar. Till skillnad från många andra kommuner har Botkyrka kompenserat för löneoch prishöjningar. Arvodena för såväl heltids- som fritidsförtroendevalda är knutna till prisbasbeloppet och kommer därför att sänkas. De ekonomiska förutsättningarna för 2011 och i synnerhet 2012 är ytterst osäkra, såväl på inkomst- som utgiftssidan. Sveriges kommuner hade behövt ett mer långsiktigt stöd från staten för att kunna ta sig ur lågkonjunkturen. Nämnderna och förvaltningarna i Botkyrka har inför ettårsplanen genomfört ett stort arbete med att effektivisera sin verksamhet och det arbetet måste fortsätta. Det är av största vikt att alla medarbetare görs delaktiga i detta arbete. Fördjupade analyser kommer att göras såväl på förvaltnings- som kommunledningsnivå inför kommande flerårsplaner och ettårsplaner, i syfte att ta fram underlag för omprioriteringar inom och mellan förvaltningar. Jobb Vår ambition är att behålla all tillsvidareanställd personal inom kommunen. Personalminskningar som inte kan undvikas ska göras genom naturlig avgång såsom pensionsavgångar och genom färre visstidsanställningar och vikariat. Kompetensutveckling för anställda inom vård och omsorg skapar möjlighet för personalen att arbeta med flera brukargrupper och därmed att kunna öka sin arbetstid från deltid till heltid. Vår ambition är att erbjuda sommarjobb åt alla 16-åringar i kommunen som vill ha det. Jobben kommer att finnas i kommunen, Botkyrkabyggen, det lokala föreningslivet och näringslivet. Redan i höst utökar vi antalet gymnasieplatser med 250 och ger förutsättningar för eleverna att fullfölja 2

4 sina studier. Det är glädjande att många av Botkyrkas ungdomar väljer att påbörja gymnasiestudier och att elever som tidigare hoppat av sina studier återvänder för att ta sin examen. Det finns en tydlig statistik som visar att ungdomar med en gymnasieexamen har lättare att få jobb. Botkyrka gör nu en nystart av starthuset i Subtopia med inriktning på de kreativa näringarna. Syftet är att hjälpa blivande entreprenörer att förverkliga sina idéer. Vår förhoppning är att starthusets verksamhet ska få fler att våga starta företag och hjälpa dessa att växa. Filmbasen får också genom samarbetsavtal med landstinget uppdraget att stödja företagsutveckling inom filmsektorn. Fler företag i Botkyrka bidrar till fler arbetstillfällen för Botkyrkaborna. Barn och unga Vi vill att alla barn på sikt ska ha rätt till förskola på heltid. Vi tar ytterligare ett steg mot detta mål under då alla 4-åringar erbjuds heltid i förskolan. Detta är viktigt utifrån ett barnperspektiv men också värdefullt för den pedagogiska utvecklingen. Det finns även ett tydligt jobbperspektiv kommunen behöver anställa mer personal och samtidigt ger det tid för föräldrar som idag är arbetslösa att söka och hitta nya jobb. Det är glädjande att vi i ettårsplanen för har möjlighet att leva upp till den målsättning som Lärarförbundet har slagit fast gällande skolrelevant forskning samt att vi genomför en unik språksatsning som stärker barnens språk och möjligheter att tillgodogöra sig kunskap. Under ska vi hitta en permanent lösning för fritidsgården i Alby och samtidigt se över lokalsituationen för föreningslivet. Det är viktigt med lokala mötesplatser, speciellt för ungdomar. Områdessekreterarna är viktiga för trygghetsarbetet i de olika stadsdelarna och vi behåller därför samtliga områdessekreterare. De gör ett viktigt förebyggande arbete och är länken mellan ungdomarna, polisen och kommunen i övrigt. Deras arbete bygger på förtroende och personliga kontakter. Därför är det av yttersta vikt att deras arbete fortsätter. Klimat Botkyrkas tuffa klimatstrategi måste konkretiseras och en handlingsplan behöver tas fram. Ettårsplanen för är första steget i den handlingsplanen. För att få igång ett strategiskt klimatarbete i kommunen projektanställs en klimatsamordnare. Kommunens nuvarande kvicksilverarmaturer byts till modern armaturer som både ger bättre belysning och lägre energi- kommer att förverkligas förbrukning. Det finns beredskap för att genomföra ett energisparande projekt med t.ex. sol- eller vindkraft på någon av våra energikrävande idrottsanläggningar. Vi avsätter pengar för förnyelsen av kommunens bilpark till bilar som drivs av biogas. Bilpoolen under och vi investerar i en ny fältbuss. Jämställdhet skall integreras i all kommunal verksamhet. Botkyrkaborna skall ha lika förutsättningar och lika tillgång till makt och inflytande oberoende av om de är kvinnor eller män. Som första kommun i Sverige antar Botkyrka en interkulturell strategi för att motverka de stereotypa föreställningar som baserar på människors ursprung och som leder till inlåsningar och diskriminering. Dialogforum börjar bli ett välkänt och uppskattat inslag i kommunens demokratiarbete. Under vill vi gå vidare och pröva ytterligare en form för inflytande, den s.k. rådslagsmodellen. Arbetet med en ny översiktsplan 3

5 intensifieras och medel avsätts för att genomföra en bred dialog med medborgarna. Ansökan om att bli Fair Trade City lämnas snart in, vilket betyder att Botkyrka inom kort blir ytterligare en i raden av rättvisemärkta kommuner. Detta är den sista ettårsplanen för innevarande mandatperiod. I vår avsikts- ingarna utvecklas ständigt och vi står rustade att fortsätta arbetet för en förklaring när vi inledde arbetet i den rödgröna majoriteten hade vi en ambition att bedriva en politik för välfärd, rättvisa och hållbarhet. Vi har med rätt fokus och en lyhörd organisation med duktiga medarbetare lyckats nå många av våra mål. Arbetet med att nå Botkyrkas mål och klara utman- hållbar framtid. Katarina Berggren Mats Einarsson Socialdemokraterna Vänsterpartiet Niklas Gladh Miljöpartiet de Gröna 4

6 Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen Inledning Kollapsen på de finansiella marknaderna hösten innebar starten på en kraftig global konjunkturnedgång. För Sveriges del innebar det att bruttonationalprodukten (BNP) föll med 5 procent mellan tredje och fjärde kvartalet. Detta är den kraftigast nedgången i modern tid och innebar att investeringar och konsumtion minskade till följd av den osäkerhet som utvecklingen förde med sig. Eftersom Sverige i stor utsträckning är beroende av export till andra länder, drabbades den svenska industrin extra hårt med ett stort antal varsel om uppsägningar. Vi kan nu konstatera att den finansiella oron har lagt sig, och en viss framtidstro har återkommit på de finansiella marknaderna. Kurserna på de olika aktiebörserna har under det senaste halvåret återhämtat sig, även om man fortfarande ligger långt under den nivå som gällde före krisen. Men fortfarande ser vi att ett relativt stort antal varsel rapporteras, även om ökningstakten har avtagit något. För och 2011 räknar de flesta bedömarna att BNP kommer att öka med mellan 2 och 3 procent per år. Trots detta tror man att sysselsättningen kommer att fortsätta att sjunka och att arbetslösheten därför kommer att öka upp emot 11 procent. Orsaken till detta är att många företag i dag kan öka sin produktion utan att behöva öka antalet anställda. Bedömningen är att den tillgängliga produktionskapaciteten i dag ligger på en nivå som är högre än den efterfrågan som kommer att finnas under de närmaste åren, varför fortsatta neddragningar kommer att inträffa. Svag sysselsättning påverkar skatteintäkterna Eftersom den offentliga sektorns skatteintäkter i stor utsträckning är kopplade till antalet sysselsatta, kommer de närmaste åren medföra fortsatt låga ökningar av skatteintäkterna. För kommunerna har de ekonomiska utsikterna för hjälpts upp av att staten skjutit till medel för att stötta den kommunala sektorn. Men en stor del av dessa pengar faller bort till I förhållande till flerårsplanen från i våras kvarstår därför bedömningarna att vi behöver anpassa kostnadsnivån till de mycket låga ökningar av skatteintäkterna som kalkylerna visar för 2011 och Mellan och 2011 kommer skatteintäkterna öka med bara cirka 16 miljoner (med nuvarande förutsättningar). Eftersom kostnaderna samtidigt fortsätter att öka p.g.a. fler kommuninvånare samt pris- och löneökningar, måste vi minska kommunens kostnader med minst lika mycket som aviserades i flerårsplanen för att upprätthålla en rimlig balans mellan kostnader och intäkter. Från kommunsektorns sida har vi länge pekat på behovet av att kunna planera långsiktigt. Även om den uppkomna ekonomiska situationen är speciell, kunde man redan när regeringen presenterade sin vårproposition konstatera att det skulle bli mycket svårt för kommunerna att få sina budgetar att gå ihop. Trots detta avvaktade man till i september med att lämna besked om att tillföra kommunsektorn ytterligare 10 miljarder. Redan nu kan vi konstatera att en liknande situation kommer att uppstå för kommunerna Om regeringen kommer att tillföra ytterligare pengar till kommunsektorn, borde besked om detta komma nu, eftersom åtgärder måste vidtas redan under för att få nödvändig effekt till

7 Befolkningsökningen ställer krav på utökad service Prognoserna pekar på en fortsatt ökning av Botkyrkas befolkning. Trots att nyproduktionen av bostäder har mattats av, ser vi att flyttningsnettot medverkar till att öka kommunens befolkning. Vi räknar med att inflyttningen till Stockholmsregionen kommer att fortsätta de närmaste åren, vilket gör att det kommer att finnas en efterfrågan på nya bostäder. Men det är ännu för tidigt att bedöma om den försiktighet att starta nya bostadsprojekt som vi såg förra hösten kommer att kvarstå under. Flera signaler tyder på att bostadsmarknaden har återhämtat sig relativt fort efter att luften gick ur marknaden i samband med finanskrisen. Samtidigt är det flera som varnar för att det kan komma nya bakslag i samband med att bostadsräntorna stiger. Befolkningsutvecklingen ser ut att fram till årsskiftet bli något högre än vad vi räknat med i befolkningsprognosen. Bakom ökningarna ligger framför allt åldersgrupperna 46 år och äldre, där vi redan nu ligger cirka 360 personer högre än prognosen för årsskiftet. För de yngre åldrarna ser det ut som att prognosen kommer att hålla. Vi kommer troligen att få fler barn än beräknat i de norra kommundelarna, medan det ser ut att blir färre barn i Tumba och Tullinge. Även för övriga åldrar har ökningen framför allt skett i de norra kommundelarna, medan utvecklingen varit något svagare än beräknat i söder. Enligt våra bedömningar tror vi att den totala befolkningen vid utgången av uppgår till cirka personer, vilket är cirka 750 personer fler än vid årsskiftet /. Prognosen för visar en fortsatt ökning till cirka invånare, vilket innebär en något långsammare ökning än den vi haft under och. Bakgrunden till den något svagare befolkningsökningen ligger framför allt i att vi räknar med en lägre nivå på bostadsbyggandet. Den ökning som vi ändå räknar med kommer framför allt att ske i Tumba och Tullinge, medan övriga kommundelar beräknas få en obetydlig ökning. Liksom föregående år är det pensionärerna som står för den största procentuella ökningen. Även antalet barn i förskolan ökar, medan barnen i grundskoleåldrarna ligger på ungefär oförändrad nivå. Antalet barn i gymnasieåldrarna har nu nått sin kulmen och vi räknar nu med en liten minskning till. I de yngre åldrarna ser vi en fortsatt ökning i de södra kommundelarna och en motsvarande minskning i övriga kommundelar Botkyrkas befolkning har under första halvåret ökat med 447 personer och uppgick vid halvårsskiftet till personer. Större delen av ökningen beror på födelseöverskottet. Befolkningsökningen p.g.a. flyttning blev endast 108 personer, vilket är obetydligt fler än första halvåret. Flyttrörelserna följer det tidigare mönstret där vi har en inflyttning från utlandet till Botkyrka samtidigt som vi har en större utflyttning än inflyttning till andra kommuner i Stockholms län. År w Summa Prognos

8 Den planerade befolkningsexpansionen i Tullinge och Tumba ställer krav på en utbyggnad av skolor och förskolor i dessa områden. Vid terminsstarten hösten kunde vi också konstatera att antalet gymnasieelever ökat mer än vi räknat med. Detta beror dock inte i första hand på att vi fått fler ungdomar i åldrarna år, utan att det är färre avhopp och att fler elever går mer än 3 år i gymnasiet. och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riksdagen beslutade hösten 2005 om förändringar av kommunallagen som innebär att man ställer krav på att kommunen ska redovisa hur man arbetar utifrån principen om god ekonomisk hushållning. Detta ställer krav på att kommunen ska ha mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse anges. I förarbetet till lagen framhålls även att kommunerna ska säkerställa de processer som är av betydelse för att verksamheten drivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunledningsförvaltningen har tidigare arbetat fram en beskrivning av kommunens lednings- och styrmodell. Modellen utgår från den process som finns fastlagd kring kommunens flerårsplan och ettårsplan. Grundtanken i kommunens styrmodell är att nämnderna i åtagandeform beskriver på vilket sätt man tänker arbeta för att bidra till de övergripande målen. De olika målen följs upp både i delårsrapport och kommunens årsredovisning. Det här arbetssättet ska också användas på nästa nivå i relationen mellan nämnd, förvaltningsledning och respektive enhet för att säkerställa att de fastställda målen tränger ut i hela organisationen. I en bilaga till ettårsplanen beskrivs styrmodellen mer i detalj. Kommunfullmäktige har i flerårsplanen lagt fast kommunens övergripande mål. Kommunens vision är att Botkyrka ska upplevas som en av Sveriges bästa kommuner att bo, leva och verka i. Med den här utgångspunkten har kommunen formulerat arton mål inom fyra nyckelområden (se bilaga 2). De fyra nyckelområdena är medborgaren i centrum unga och äldre i fokus samhälle i utveckling organisation för framtiden. Inom nyckelområdena medborgaren i centrum ska samtliga nämnder utom servicenämnden göra egna åtaganden. Inom området organisation för framtiden ska samtliga nämnder bidra till att kommunen når de uppsatta målen. 17 är undantaget, eftersom kommunstyrelsen där ensam ska göra åtaganden. Inom de övriga två nyckelområdena varierar det vilka nämnder som är berörda. I respektive nämndavsnitt framgår vilka mål som berör den aktuella nämnden. Här finns även nämndens åtaganden för det aktuella målet redovisade. Inom vissa nyckelområden har nämnderna även formulerat egna mål som anknyter till det mål som kommunfullmäktige ställt upp. Inom nyckelområdet organisation för framtiden finns ett finansiellt mål angivet för det ekonomiska resultatet som ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkterna inklusive generella statliga bidrag. Därutöver föreslås att följande finansiella mål ska gälla för : 7

9 Minst 50 procent av investeringarna ska finansieras inom ramen för års budget. Kommunens externa upplåning under ska inte överstiga miljoner (exklusive den upplåning som sker för finansieringen av kraftvärmeprojektet, där kommunen i sin tur lånar ut pengarna till Handelsbanken finans). Utöver det beskrivna arbetssättet deltar kommunen också i ett omfattande benchmarkingarbete tillsammans med övriga kommuner på Södertörn. Genom detta jämförs de flesta verksamhetsområden, för att hitta effektiva arbetssätt och därigenom uppnå en effektiv verksamhet. Under har en del av arbetet drivits som en del av det nationella utvecklingsprojektet om jämförande nyckeltal som genomförs på initiativ av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). En plan för hållbar utveckling I Botkyrka bedriver vi sedan ett antal år tillbaka ett intensivt arbete med hållbar utveckling. Arbetet har lett fram till att vi har konkretiserat vad hållbar utveckling faktiskt innebär för kommunen och resultatet är sex utmaningar. Dessa utmaningar pekar på vad som behövs för att kommunens utveckling ska vara hållbar. Utmaningarna är: Botkyrkaborna har jobb. Botkyrkaborna känner sig hemma. Botkyrka har de bästa skolorna. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna. Botkyrkaborna är friska och mår bra. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. Arbetet med att vända utvecklingen är långsiktigt, ett generationsperspektiv på år är nödvändigt. Utmaningarna omsätts i handling genom kommunens flerårsplan och ettårsplan. Nämnder och förvaltningar har själva ansvaret att driva arbetet med att vrida utvecklingen i en hållbar riktning. Alby hållbar utveckling i ett områdesperspektiv Botkyrka kommun har arbetat målmedvetet under i många år med att successivt anpassa insatser och verksamheter efter kommundelarnas olika förutsättningar. Till exempel har vi arbetat med medborgarkontor, områdesgrupper, områdesutvecklare och dialogforum. Nu vill vi införa ett långsiktigt utvecklingsprogram i stadsdelarna, som har inletts med Alby och fortsätter med Tullinge och därefter Fittja. Genom att arbeta med ett områdesperspektiv kan vi omsätta kommunens utmaningar för hållbar utveckling till lokala förutsättningar och behov. Våra stadsdelar ser olika ut och hållbarhetsarbetet behöver fokusera på olika saker vi ska arbeta med rätt saker på rätt plats. I ettårsplanen ska nämnderna redovisa hur de ska anpassa sina verksamheter utifrån i första hand Albys behov, så de når målen i flerårsplanen. I nämndernas åtaganden för mål 1, 6, 9, 12 och 18 ska det därför framgå hur man under tänker bidra till Albys hållbara utveckling. På det här sättet prövar vi att lösa uppgifter i Alby utifrån områdets speciella förutsättningar. 8

10 Skatteunderlagets utveckling Granskningen av de deklarationer som lämnats av inkomster under har ännu inte slutförts när budgetförslaget för lämnas till kommunstyrelsen. Men till i början av oktober är cirka 99 procent av deklarationerna färdig-granskade. För riket innebär det preliminära resultatet en ökning av skatteunderlaget med 5,4 procent, vilket är 0,1 procent lägre än det antagande som ligger till grund för våra beräkningar i ettårsplanen. Men det slutliga resultatet brukar ligga något över de preliminära resultaten, varför vi fortfarande räknar med en ökning på 5,5 procent. Förändringen av kommunens eget skatteunderlag ligger för närvarande på 5,6 procent, vilket är något högre än utfallet på riksnivå. Detta förklaras av att vi har haft en något större befolkningsökning än riket. Skatteintäkterna i förslaget till ettårsplan för beräknas med utgångspunkt från det slutliga skatteunderlaget för års inkomster. Underlaget räknas sedan upp med de antaganden som ligger i prognosen som togs fram av SKL i början av oktober. Flerårsplanens beräkning för byggde på SKL:s prognos från i april. Den senaste prognosen från SKL innehåller totalt sett en något högre ökning av skatteunderlaget för perioden Den största avvikelsen avser utfallet för där prognosen ligger 0,5 procent högre än i bedömningarna som gjordes i april. I övrigt ligger den nya prognosen i nivå med den tidigare prognosen utom för 2012, där man reducerat ökningen med 0,3 procentenheter. För ligger prognosen för ökningen av skatteunderlaget på 0,4 procent. Men i detta ligger att regeringens beslut om att höja grundavdraget för pensionärer. Genom detta förslag kommer skatteunderlaget för kommunerna att minska med cirka 0,7 procent. Sänkningen av skatteunderlaget kommer dock att kompenserats, genom att inkomstutjämningssystemet kommer att tillföras ett belopp som motsvarar effekten av förslaget. Skatteunderlagsprognoser SKL, oktober 5,5 0,8 1,1* 2,5 3,4 13,8 proposition, september 5,6 1,1 1,3* 2,2 3,2 13,9 09 SKL, april 5,0 0,8 1,1 2,5 3,7 13,6 * Exkl. effekten av ökat grundavdrag för pensioner 0,4 resp.0,6 procent. De preliminära skatteutbetalningarna under grundar sig på de uppräkningsfaktorer som regeringen fastställt i årets budgetproposition. Både för och ligger regeringens antaganden högre än SKL:s prognos. Om det slutliga resultatet följer SKL:s prognos kommer vi att få betala tillbaka mellanskillnaden vilket i skatteberäkningarna kommer till uttryck i posten slutavräkningar på minus 14,4 miljoner kronor. Skattekraftsutveckling i Botkyrka Skatteunderlagsutvecklingen påverkas starkt av befolkningsutvecklingen i kommunen. Genom att vi har en relativt stor ökning av antalet invånare ökar också vårt skatteunderlag snabbare. För att mäta utvecklingen av skatteintäkterna för vår befolkning i förhållande till andra kommuner eller riket 9

11 brukar man i stället jämföra utvecklingen av skattekraften. Denna beräknas genom att man dividerar skatteunderlaget med antalet invånare. De preliminära beräkningarna av års inkomster visar på att vår egen skattekraft ökat med 3,95 procent. Motsvarande siffra för riket och länet uppgår till 4,6 procent. Det innebär att de senaste årens negativa utveckling i förhållande till riket och länet fortsätter. Kommunens skattekraft i förhållande till riket uppgår nu till 88,5 procent av medelskattekraften. Vi räknar med att vi kommer att tappa någon eller några tiondelar ytterligare när det slutliga taxeringsutfallet blir klart. Från kommunledningsförvaltningen vill vi fästa uppmärksamhet på denna negativa trend. Detta innebär att Botkyrkas invånare fortsätter att halka efter ekonomiskt, samtidigt som kommunen blir mer beroende av de olika utjämningssystemen. Inkomstutjämning kompenserar låg skattekraft Det statliga inkomstutjämningssystemet kompenserar kommuner med låg egen skattekraft, så att kommunen i stort sett får skatteintäkter som motsvarar den genomsnittliga skattekraften i för samtliga kommuner. Däremot ges inte kompensation för den egna skattesatsen, utan här används i stället 95 procent av medelutdebiteringen justerat för skatteväxlingar i respektive län. Totalt beräknas kommunen få 730 miljoner kronor från inkomstutjämningssystemet. Inför 2005 gjordes inkomstutjämningssystemet om. Bland annat bakades tidigare generella och specialriktade statsbidrag in i systemet. Det innebär att samtliga kommuner garanteras 115 procent av medelskattekraften i inkomstutjämningssystemet. Regeringen har nu tillsatt en utredning som ska se över inkomstutjämningssystemet. I direktiven sägs bland annat att man ska se på möjligheterna att öka incitamenten för kommunerna att skapa tillväxt. Avsikten är att utredningen ska lämna sina förslag senast i april 2011, vilket innebär att förändringarna sannolikt kan träda i kraft tidigast under Vi bedömer att det finns en risk för att man kommer att sänka kompensationsgraden i systemet och låta de kommuner som har en högre skattekraft få behålla en större del av den egna skattekraften. Detta skulle i så fall få en negativ påverkan på Botkyrka, som ju är starkt beroende av detta system. Kostnadsutjämningssystemet ger högre intäkter än Den statliga kostnadsutjämningen består av två olika delar. Den ena delen gäller bara kostnader för lagen om särskilt stöd till funktionshindrade (LSS). Den andra delen är mer omfattande och gäller flera verksamhetsområden. Båda delarna finansieras helt och hållet av kommunerna själva, genom att kommuner med låga kostnader får avstå intäkter till kommuner med höga kostnader. Vid framräkningen tar man hänsyn till olika faktorer som anses ha särskild påverkan på kommunernas kostnader för dessa verksamheter. Det generella stödet omfattar för närvarande följande verksamhetsområden: förskola inklusive skolbarnsomsorg grundskola och förskoleklasser gymnasieskola individ- och familjeomsorg äldreomsorg 10

12 kollektivtrafik. Därutöver tar man även hänsyn till andelen barn och ungdomar med utländsk bakgrund, bebyggelsestruktur, lönekostnader samt befolkningsförändringar. Botkyrka får i detta system kompensation i första hand för höga kostnader för förskola, grundskola, individ- och familjeomsorg samt en stor andel barn med utländsk bakgrund. Däremot får kommunen ett stort avdrag för vår relativt låga andel invånare över 65 år. Totalt sett får Botkyrka en ersättning som uppgår till 1957 kronor per invånare, vilket innebär ett nettotillskott på drygt 157 miljoner kronor. Detta är drygt 17 miljoner kronor mer än vad vi får under. Även denna del av utjämningssystemet kommer att ses över av den tillsatta utredningen. Från LSS-utjämningen får kommunen preliminärt 61,7 miljoner kronor för. Detta är 18 miljoner kronor mer än för. De preliminära beräkningarna från våren visade på ett något bättre resultat. Sammantaget har kostnadsutjämningen gett ett betydligt bättre resultat än, och även något bättre än de beräkningar som låg till grund för flerårsplanen. Skatteintäkterna och generella bidrag ökar med 114 miljoner Kommunens skatteintäkter inklusive generella statsbidrag beräknas nästa år öka med 114,4 miljoner. Det är 85 miljoner mer än vad vi räknade med i flerårsplanen som lades fram före sommaren. Av förbättringen beror drygt 60 miljoner på det särskilda bidrag som regeringen föreslagit för. Det innebär att staten under skjuter till 102 miljoner i extra bidrag under. Utan detta tillskott skulle ökningen av skatteintäkterna ha stannat vid cirka 12 miljoner. Detta extra bidrag underlättar givetvis förutsättningarna för att uppnå balans för. Samtidigt bidrar det till nya svårigheter när stödet avvecklas. Enligt nuvarande planer kommer 72 miljoner försvinna redan till 2011, och resterande 30 miljoner tas bort Med dessa förutsättningar skulle skatteintäkterna 2011 öka med bara 20 miljoner. Det innebär att kommunen redan under måste förbereda sig på att minska kostnaderna för nuvarande verksamhet, för att uppnå en rimlig balans mellan kostnader och intäkter till Utdebiteringen för föreslås ligga kvar på 20:13. I det nyligen presenterade förslaget till budget för landstinget föreslås även oförändrad landstingsskatt. Med dessa förutsättningar skulle skatten för Botkyrkaborna hamna på följande nivåer: Botkyrka församling Grödinge församling Botkyrka kommun 20:13 20:13 Landstinget 12:10 12:10 Summa 32:23 32:23 Obligatorisk begravningsavgift 0:19 0:14 Summa 32:42 32:37 Begravningsavgiften är obligatorisk och tas ut av Skatteverket. Avgiften fastställs av respektive församling. Den angivna nivån avser, eftersom vi ännu inte har någon uppgift för. 11

13 Pris- och löneökningar Ettårsplanen bygger på att nämnderna kompenseras för löneökningar på i genomsnitt 2 procent. Det är i nuvarande ekonomiska läge svårt att bedöma löneutvecklingen för de närmaste åren. Med hänsyn till de diskussioner som förts inom den privata sektorn, bör det finnas förutsättningar för ett nytt avtal som inte överstiger 2 procent. De nuvarande avtalen löper i de flesta fall fram till den 1 april med lite olika konstruktioner. Eventuella kostnader för löneglidning eller andra lönekostnadsökningar ingår i den angivna nivån. Någon ytterligare kompensation kommer inte att ges, utan nämnderna måste själva ta ansvar för eventuellt ökade lönekostnader utöver den uppräkning som ingår i budgetramarna. Den föreslagna kompensationen för prisökningar utgår ifrån antaganden om en inflationsutveckling på högst 2 procent. Vi har dock kompenserat nämnderna för en höjning av de interna hyrorna med 3 procent, för att skapa utrymme för en höjning av det periodiska fastighetsunderhållet. Vi kan konstatera att inflationen för närvarande ligger under 2 procent. De flesta bedömare tror på en fortsatt låg inflation under. En risk finns dock för att höjda olje- och energipriser kan slå igenom på prisökningarna under. Ökade kostnader i jämförelse med flerårsplanen Totalt sett uppgår nettokostnaderna för nämndernas verksamhet till drygt 3,7 miljarder. I förhållande till flerårsplanen har nämndernas ramar höjts med 76,8 miljoner kronor. I utökningen ingår bl.a. ökade kostnader för försörjningsstöd med 11 miljoner och kostnader för fler elever i gymnasiet med 11,2 miljoner. Ser vi till hur driftkostnaderna förändrats i förhållande till års budget är höjningen 131,8 miljoner kronor, vilket är knappt 20 miljoner mer än vad skatteintäkterna ökar. Tar man hänsyn till att vi samtidigt minskat ramarna med 75 miljoner kronor för effektiviseringar och de övriga budgetjusteringar som gjorts är den underliggande ökningen i praktiken väsentligt mycket större. Nedan görs en översiktlig analys av ökningen för verksamhetens nettokostnader. Pris- och löneökningar 69,1 mnkr Ökade kostnader försörjningsstöd 31,0 mnkr Minskade reavinster försäljning av mark 19,0 mnkr Verksamhetsförändringar i flerårsplanen 37,9 mnkr Engångskostnader utöver flerårsplanens ramar 39,7 mnkr Nivåhöjande verksamhetsförändringar över ram 20,8 mnkr Summa 217,5 mnkr justeringar 10,7 mnkr Avgår ramreducering för effektivisering mm 75,0 mnkr Netto höjning av ramarna för 131,8 mnkr Även om vi bedömer att cirka 45 miljoner av kostnadsökningarna i ettårsplanen för är i form av engångskostnader som kan tas bort från budgeten till 2011 är vi från kommunledningsförvaltningens sida bekymrade över de kraftiga kostnadsökningarna i årets ettårsplan. Som vi tidigare konstaterat har kommunen fått ett stort tillskott i form av engångsbidrag från 12

14 staten. Det innebär att års ettårsplan fått goda ekonomiska förutsättningar. Men samtidigt finns dock inte utrymme för att öka kommunens verksamhetskostnader om det innebär att vi också ökar kostnadsbelastningen för 2011 och Det vi nu ser är att vi utöver flerårsplanens budgetramar ökat kostnaderna på ett sådant sätt som höjer den långsiktiga kostnadsnivån med miljoner kronor. Detta leder till att vi redan nu vill varna för den obalans som riskerar att uppstå 2011 och Med dessa nya kostnader kommer vi få det svårt att nå upp till ett långsiktigt hållbart resultat för dessa år om inte nya resurser kommer att tillföras kommunen. Den procentuella ökningen av verksamhetens nettokostnader uppgår i årets ettårsplan till 3,7 procent inklusive pris- och löneökningar med i genomsnitt cirka 2 procent. Detta ger en volymökning för som uppgår till ca 1,7 procent. Tar man hänsyn till att kostnadsminskningarna medgivit ett ökat utrymme ligger den faktiska kostnadsökningen på uppemot 4 procent jämfört med. Ettårsplanen för innehåller även preliminära beräkningar av driftramarna för Även för 2011 förutsätter ramarna effektiviseringar och kostnadsminskningar motsvarande 75 miljoner kronor. Som vi tidigare framhållit beräknas ökningen av skatteintäkterna enligt nuvarande prognoser stanna på 20 miljoner kronor. De preliminära ramarna för 2011 innebär ökade kostnader med 54,5 miljoner kronor. Detta förutsätter en väsentligt mindre ökning av kostnaderna än den vi har. Trots den låga ökningen av kostnaderna medför försämringar av finansnettot och ökade avskrivningskostnader att resultatet för 2011 kommer att bli lägre än resultatet för. I de angivna ramarna har den antagna kostnadsminskningen på 75 miljoner kronor lagts in. Resultatet för når inte upp till det långsiktiga målet Förslaget till ettårsplan för innehåller ett resultat på 50,3 miljoner kronor vilket motsvarar 1,4 procent av skatteintäkterna. Resultatet är bättre än det som vi räknade med i flerårsplanen men lägre än det långsiktiga målet på 2 procent. Samtidigt kan vi konstatera att regeringens tillskott har gett goda förutsättningar för att nå målet på 2 procent. Årets ökade kostnader riskerar att leda till en situation där vi 2011 och 2012 tvingas till ytterligare besparingar om inte regeringen varaktigt ökar stödet till kommunerna. Vi bedömer att detta inte är särskilt troligt, även om vi inte kan utesluta en viss engångsförstärkning för Eftersom vi under perioden fördelat ut ramminskningar på sammanlagt 200 miljoner kronor ser vi svårigheter för nämnderna att ta på sig ytterligare kostnadsbesparingar till Det som då återstår för att nå ett förbättrat resultat är i så fall en skattehöjning. Vi bedömer att det är nödvändigt att nå upp till ett resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna inklusive bidrag. Anledningen till detta är att resultatet tillsammans med årets avskrivningar är det som avgör hur stor del av investeringarna som kan finansieras genom budgeten. De senaste årens höga investeringstakt har gjort att kommunens upplåning ökat, vilket med stigande räntenivåer i stor utsträckning kommer att begränsa utrymmet för verksamhetskostnader. 13

15 Flerårsplanens investeringar ligger på en hög nivå och vi kommer av den anledningen att få en mycket kraftig ökning av kommunens upplåning de närmaste åren. Resultatprognosen för gör att vi dessutom riskerar att få en högre upplåning än vad vi räknade med i flerårsplanen. Vi kan konstatera att det nu framlagda ettårsplaneförslaget innebär att resultatet för 2011 och 2012 riskerar att försämras i förhållande till flerårsplanen. Vilket också minskar möjligheterna att skattefinansiera investeringarna de närmaste åren. Med hänsyn till investeringsnivån vore det naturligtvis önskvärt med ett resultat som överstiger 2 procent. Samtidigt inser vi att detta inte är realistiskt i nuvarande kärva ekonomiska läge. Kostnader för pensioner tas från pensionsavsättning För de pensioner som intjänades före 1998 har kommunerna normalt inte tagit upp någon skuld på balansräkningen. I stället var tanken att man skulle ta kostnaden i samband med utbetalningen. I slutet av 1990-talet träffades ett nytt pensionsavtal som innebar att kommunen skulle betala ut merparten av den intjänade pensionsrätten året efter det år som den tjänades in. Det innebär att Botkyrka kommun under en relativt lång tid kommer att ha dubbla pensionskostnader. När Botkyrka sålde sitt eldistributionsbolag 1999 beslutades att en del av försäljningssumman skulle sättas av, för att möta den gamla pensionsskuldens kostnader. Avsikten var att kapa den topp som kommer att uppstå i de här utbetalningarna 2012 och framåt. Under har vi gjort en uppföljning av kommunens pensionsavsättning för att ta reda på förutsättningarna för att finansiera en del av kommunens pensionskostnader för tidigare pensioner genom den avsättning som gjorts för ändamålet. Uppföljningen visar att med de antaganden om avkastning som gjordes, skulle det vara möjligt att finansiera det som varje år överstiger 41 miljoner räknat i reala termer. För skulle detta innebära att vi skulle kunna finansiera 12,5 miljoner av den totala kostnaden på 54,3 miljoner. I redovisningen kommer hela kostnaden att belasta resultatet. Men i den avstämning som görs mot det s.k. balanskravet får vi tillgodoräkna oss det som finansieras genom avsättningen. Det innebär att vi även i budgeten redovisar en beräkning av balanskravsresultatet. Det är även mot detta resultat som vi mäter resultatets storlek i förhållande till skatteintäkterna, när vi räknar ut utrymmet för årets investeringar. Effektiviseringar i ettårsplanen I kommunens flerårsplan har vi ett mål att kommunens verksamheter bedrivs på ett effektivt och kreativt sätt. Utifrån detta lades det i flerårsplanen för 2012 ut ett effektiviseringsbeting på de olika nämnderna som ska nås under den kommande flerårsplaneperioden. Det uppsatta effektiviseringsmålet uppgick då till 100 miljoner. Med hänsyn till den svaga ökningen av skatteintäkterna tvingades vi i flerårsplanen för 2012 höja ambitionsnivån för kostnadsminskningar till 200 miljoner under samma tid. Hur dessa fördelar sig på de olika nämnderna framgår av nedanstående uppställning. 14

16 Effektiviseringar och kostnadsminskningar Kommunstyrelsen 1,1 6,4 5,0 1,7 Servicenämnd 1,6 6,0 6,0 2,4 Samhällsbyggnadsnämnd 0,5 2,1 2,6 0,7 Teknisk nämnd 2,1 4,1 5,0 3,1 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 0,5 0,5 0,1 Kultur- och fritidsnämnd 0,8 3,0 3,0 1,2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 2,4 11,0 11,0 3,6 Barn- och ungdomsnämnd 6,5 25,7 25,5 9,6 Socialnämnd 1,7 7,2 7,0 2,7 Vård- och omsorgsnämnd 3,3 9,0 10,0 4,8 Överförmyndarnämnd 0,1 Summa totalt 20,0 75,0 75,0 30,0 Detta beting har fördelats ut på fyra år med start. Den totala effektiviseringen motsvarar cirka 4,5 procent av kommunens bruttokostnader. Under har nämndernas ekonomiska ramar reducerats med sammanlagt 20 miljoner kronor. I budgetramarna för har ytterligare 75 miljoner kronor dragits bort i enlighet med ovanstående fördelning. Uppdraget för nämnderna är att uppnå effektiviseringar och kostnadsminskningar i sina verksamheter för sin del av det totala betinget. Det ska ske på ett sådant sätt att nuvarande verksamhetsvolym och kvalitetsnivå gentemot kommuninvånarna ska påverkas i så liten grad som möjligt. Syftet med effektiviseringsbetinget och kostnadsreduceringarna är att möta de ekonomiska utmaningar som vi nu ser, men också att skapa resurser för att förbättra underhållet på våra byggnader och anläggningar. Utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är det nödvändigt att förbättra kommunens underhållsinsatser. Investeringarna något högre än i flerårsplanen Förslaget till investeringsplan för följer i stort flerårsplanens planering. Totalt sett beräknar vi att investeringarna för kommer att uppgå till 339,4 miljoner. Det är drygt 100 miljoner lägre än de budgeterade investeringarna för. I förhållande till flerårsplanen har 7 miljoner budgeteras på fastighetsnämnden för ombyggnader av diverse lokaler. Genom detta anslag ska nämnden kunna genomföra ombyggnader som initieras av andra nämnder i de fall som verksamhetsnämnden kan betala för den ökade hyra som ombyggnaden medför. Anslaget ska inte kunna användas för annat ändamål. 15

17 I ettårsplanen anvisas 17 miljoner kronor för ombyggnad av den s.k. cirkushangaren i Alby. Av detta belopp har 10 miljoner budgeterats i års ettårsplan. Malmsjö skola 155 mnkr (totalt 248 mnkr) Anslutningskostnader stadsnätet 20 mnkr (totalt 35 mnkr) Ombyggnader av kök 20 mnkr Huvudvattenledning Tumba 10 mnkr (totalt 25 mnkr) Vi kan inte finansiera de föreslagna investeringarna utan ökad upplåning. Avskrivningarna plus årets resultat ger ett utrymme på cirka 235 miljoner för egen finansiering. Eftersom investeringsplanen uppgår till 339 miljoner, behöver drygt 100 miljoner finansieras genom upplåning. Positivt finansnetto trots ökad låneskuld Finansnettot uppgår i förslaget till plus 22,5 miljoner. Det bygger på ett antagande om att låneskulden i genomsnitt kommer att ligga på drygt 1 miljard och att räntan på låneskulden är cirka 3,5 procent. Kommunens externa låneskuld uppgår för närvarande till knappt 750 miljoner exklusive de lån som tagits upp för vidareutlåning för finansiering av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Enligt vår bedömning kommer låneskulden att öka under resten av året med miljoner, så att den vid årsskiftet uppgår till miljoner. Utöver det lånebehov som års budget för med sig, finns tidigare beslutade investeringar som inte är fullt ut genomförda. Här finns ett lånebehov som vi skjuter framför oss och som vi bedömer uppgår till cirka 400 miljoner i förhållande till nuläget. Det betyder att vi kan räkna med en ökad upplåning på drygt 500 miljoner. Låneskulden skulle då totalt uppgå till drygt 1,2 miljarder. Men vi räknar med en fortsatt eftersläpning i genomförande. Det innebär att vi bedömer att låneskulden, som är kopplad till våra egna investeringar, vid utgången av kommer att ligga på drygt en miljard. Inom några år kommer dock låneskulden överstiga 1,4 miljarder, om vi inte i större utsträckning lyckas finansiera våra investeringar utan ökad upplåning. Till detta kommer sedan upplåningen för kraftvärmeprojektet, där vår låneandel kommer att uppgå till cirka 800 miljoner när projektet är färdigställt i början av. Räntekostnader och ränteintäkter för den här finansieringen redovisas som en egen rad i sammanställningen över finansiella poster. Men det innebär ingen kostnadsbelastning för kommunen, eftersom räntekostnaderna täcks genom motsvarande ränteintäkter. Inom ramen för finansnettot är ränteintäkter från kommunens ägarbolag (Södertörns Energi AB) budgeterade med sammanlagt 44 miljoner. Den tidigare ränteintäkten från Botkyrka kommunfastigheter har nu tagits bort, eftersom bolaget kommer att avvecklas. I stället kommer kommunen att få utdelning och ta ut en borgensavgift direkt från Botkyrkabyggen. Vi budgeterar ingen avkastning på kommunens pensionsavsättning. Eventuell avkastning ska läggas till kapitalet och användas till framtida pensionsåtaganden. 16

18 Gemensamma och interna poster Under steg antalet nyanlända flyktingar kraftigt. Det har medfört att kommunens intäkter i form av schablonbidrag ökade relativt kraftigt. Under och har vi sett att antalet nyanlända flyktingar minskat relativt starkt. Det gör att kommunens schablonbidragsintäkter nu sjunker i snabb takt. I budgeten för räknade vi med ett schablonbidrag på 45,5 miljoner. Redan till tror vi att intäkterna för flyktingmottagandet sjunker till 25 miljoner. Någon motsvarande minskning av kommunens kostnader kommer inte att ske under, eftersom vi bara i begränsad omfattning kan minska kostnaderna för flyktingintroduktionen vid utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Från den 1 december har regeringen aviserat att man kommer införa ett nytt systemet för flyktingmottagande i enlighet med den utredning som lades fram tidigare i år. Det innebär att staten övertar det övergripande ansvaret för flyktingmottagandet medan ansvaret för bosättning, sfi (svenska för invandrare) och nyanlända ungdomars utbildning ligger kvar på kommunerna. De ekonomiska konsekvenserna av förslaget går i nuläget inte att bedöma, eftersom något slutligt förslag om ersättningsnivåer ännu inte presenterats. Genom kommunens höga investeringsnivå stiger de belopp som faktureras internt i form av kapitalkostnader (intern ränta och avskrivningar). Det innebär att de centrala intäkterna ökat mycket kraftigt. För uppgår de budgeterade intäkterna för kapitalkostnaderna till 310,7 miljoner. Beloppet belastar nämnderna direkt eller indirekt genom de lokalhyror som tas ut internt. Intern-räntan för föreslås ligga kvar på 4,5 procent, trots att den faktiska upplåningsräntan ligger på en lägre nivå. De budgeterade pensionskostnaderna bygger på de prognoser som tagits fram av kommunernas pensionsbolag KPA Pension. Kommunens pensionskostnader består dels av intjänad pension under, dels av utbetalningar för pension som intjänats före Den senare delen avser kostnader som ska betalas ut som pension under, men som har tjänats in tidigare. Eftersom de här pensionerna inte finns redovisade som en skuld på balansräkningen, kostnadsförs de det år som pensionen utbetalas. Kostnaden för beräknas till 54,3 miljoner. En del av dessa utbetalningar kommer att täckas med medel som tidigare avsatts för detta ändamål. Den del som avser års pensionsintjänande uppgår till 120,8 miljoner. Större delen av beloppet betalas ut till den pensionsförvaltare som den anställde själv har valt eller, om man inte gjort ett eget val, till KPA Pension. Resterande del skuldförs på balansräkningen och avser i första hand den förmånsbestämda delen för anställda med en lön som överstiger 7,5 basbelopp. Genom dessa åtgärder har kommunen gjort avsättningar för samtliga pensionsförpliktelser som uppstått under. Därefter görs dock en årlig ränteuppräkning för den del som avsatts på kommunens balansräkning. Från och med 1998 har samtliga nya pensionsförpliktelser tagits upp som en skuld i kommunens balansräkning. För åren 1998 och 1999 fanns en möjlighet för kommunerna att välja att betala ut eller behålla den förmånsbestämda delen som en skuld. Vid detta tillfälle valde Botkyrka att i likhet med många andra kommuner behålla delen som en skuld. De flesta kommunerna har därefter valt att betala ut även den här delen till de pensionsförvaltare som den anställde valt. I anslutning till årets budgetarbete har vi tagit upp frågan igen. Vi har för avsikt att senare i höst lägga ett förslag om att kommunen 17

19 ska betala ut detta belopp för de personer som ännu inte gått i pension. Beloppet uppgår till drygt 80 miljoner och har ingen direkt påverkan på budgeten, eftersom beloppet är redovisat som en skuld på balansräkningen. Men eventuellt kan en mindre del av utbetalningen behöva finansieras genom lån. Samtidigt kommer åtgärden att minska den uppräkningskostnad som belastar respektive års budget för värdesäkringen av pensionsbeloppet. Sänkning av arbetsgivaravgiften Den kalkylerade arbetsgivaravgiften för uppgår preliminärt till 40,13 procent för kommunalt anställda. I förhållande till den avgift som tillämpas av kommunen under, är det en sänkning med 0,63 procent. Ser vi till den avgift som kommunen betalar uppgår denna till 39,61 procent. Den lägre avgiften för är hänförlig till den tillfälliga sänkningen av avtalsgruppförsäkringen som gäller för i år och som gör att sänkningen just nu uppgår till 1,36 procent. Den föreslagna sänkningen av den kalkylerade avgiften gör att vi samtidigt minskar nämndernas ramar med motsvarande belopp. Utöver arbetsgivaravgiften förs en kalkylerad semesterlönekostnad på i samband med utbetalningen av löner. Genom att löpande boka upp kostnaden för semester blir kostnaderna jämt fördelade över året. Det gör att det inte uppstår någon kostnadsbelastning i samband med att de anställda tar ut sin semester. Lagstadgade Ålderspensionsavgift 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,70 Sjukförsäkringsavgift 6,71 Arbetsskadeavgift 0,68 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 Arbetsmarknadsavgift 2,43 Allmän löneavgift 7,49 Summa 31,42 Avtalsenliga Avtalsgruppsjukförsäkring 1,20 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 0,01 Tjänstegrupplivförsäkring 0,30 Avgiftsbefrielseförsäkring; AMF 0,37 Summa 1,88 Totalt kommunala avtal 33,30 Totalt förtroendevalda m.fl. 31,42 Avtalspension 5,50 Löneskatt 1,33 Summa 6,83 Totalt kommunala avtal inkl. kalkylerade POpålägg 40,13 18

20 För personer mellan 18 och 25 år är den lagstadgade arbetsgivaravgiften 15,49 procent. För personer födda 1938 och senare som är 65 år och äldre är avgiften 10,21 procent. För personer födda 1937 och tidigare utgår ingen lagstadgad arbetsgivaravgift. Kommunen belastar dock samtliga anställdas löner med den högre arbetsgivaravgiften. Omfördelning av ramarna Inom ramen för årets ettårsplan görs justering av nämndernas ramar, som är kopplade till att nämnderna får minskade kostnader. Men effekten av dessa kostnadsminskningar får inte behållas av nämnderna, utan omfördelas för att nå budgetbalans eller för att finansiera andra kostnader. Storleken och fördelningen av dessa omfördelningar framgår i en särskild sammanställning som finns med i det siffermaterial som utgör den ekonomiska delen av årets ettårsplan. Påslaget för de kalkylerade arbetsgivaravgifterna (po-pålägget) kommer att sänkas med 0,63 procentenheter till 40,13 procent. Eftersom en del av sänkningen var känd i samband med budgeten för, blir den faktiska budgeteffekten för kommunen en minskad kostnad med 4,8 miljoner. Men för nämnderna blir effekten en sänkt kostnad med 9,8 miljoner som nu föreslås bli omfördelad. I samband med årets första delårsuppföljning beslutade kommunstyrelsen att omfördela 4,4 miljoner kronor för nämndernas telefonikostnader. Bakgrunden är att kommunen sedan en tid träffat ett nytt telefoniavtal som ger lägre kostnader, samtidigt som vi önskar skapa en annan finansieringsform för kommunens kontaktcenter. Kontaktcentret har fram till i år finansierats via de telekostnader som tagits ut av nämnder och förvaltningar. Genom att budgetfinansiera kontaktcentret, kan vi nu sätta internpriset så att det fullt ut följer de priser som vi betalar till vår externa teleoperatör. Genom detta skapas en ökad tydlighet och större förståelse för prissättningen. När kommunen lägger ut sina effektiviseringsbeting, görs detta normalt genom att man reducerar den aktuella nämndens budgetram. Eftersom servicenämnden inte har en budgetram på samma sätt som övriga nämnder, har servicenämndens effektiviseringsbeting lagts ut som ett utökat avkastningskrav. Det innebär att servicenämnden ska skapa ett överskott genom att effektivisera de olika verksamheterna. Det betyder inte att man i första skedet ska sänka sina priser gentemot kunderna. För att detta även ska få en effekt på priserna, görs nu en växling så att vi sänker avkastningskravet och låter detta få ett genomslag på priset. Samtidigt sänker vi nämndernas ramar med samma belopp som dessa får i minskade kostnader p.g.a. prissänkningen. Låne- och borgensram för Kommunens externa upplåning uppgår för närvarande till knappt 750 miljoner, exklusive finansieringen av kraftvärmeprojektet. Vi räknar med att låneskulden vid utgången av kommer att uppgå till drygt en miljard. Men de beslutade investeringarna t.o.m. kommer att medföra ett upplåningsbehov för kommunens egna investeringar på miljoner. Genom den eftersläpning som vi tidigare beskrivit kommer dock detta inte få full genomslag under. Mot den bakgrunden föreslår vi att låneramen för sätts till miljoner, vilket är ett oförändrat belopp jämfört med det som gäller för. 19