Ettårsplan med nämndernas åtaganden 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ettårsplan 2006. - med nämndernas åtaganden 2006"

Transkript

1 Ettårsplan - med nämndernas åtaganden

2 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 1 (194) Innehållsförteckning En hållbar budget... - med fokus på botkyrkas barn och unga, trygghet och ökad sysselsättning!... 2 Kommunledningsförvaltningens budgetskrivelse... 5 Ekonomi i sammanfattning Resultaträkning 21 Skatteintäkter Driftsammandrag Investeringssammandrag Interna och gemensamma poster Finansiella poster Ramjusteringar ettårsplan... 0 Nämndernas åtaganden Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen/Medborgarkontoren Områdesgruppen i Alby Områdesgruppen i Fittja Områdesgruppen i Hallunda-Norsborg Områdesgruppen i Tullinge Områdesgruppen i Tumba.64 Servicenämnden Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildning och arbetsmarknadsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Vård- och omsorgsnämnden Överförmyndarnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Bilagor Beskrivning av Botkyrka kommuns styrsystem (Bilaga 1) Flerårsplanens övergripande mål (Bilaga 2) Botkyrka kommuns servicegarantier...(bilaga 3)

3 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 2 (194) En hållbar budget - med fokus på botkyrkas barn och unga, trygghet och ökad sysselsättning! Den politiska majoriteten i Botkyrka kommun, Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna, har träffat en överenskommelse om ettårsplan för. Utgångspunkten för vårt förslag till ettårsplan för är att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomi och verksamhet. Förslaget utgår från en oförändrad skattesats samt en resultatmarginal som motsvarar 1% av skatteintäkterna. Botkyrka har de senaste nio åren redovisat ett bokslut med balans i den löpande verksamheten. Med detta förslag finns det goda förutsättningar att även nästa år klara det så kallade balanskravet. Samtidigt ökar vi satsningar på barn och unga, trygghet, fler jobb och tillväxt i kommunen. Vi satsar på Botkyrkas barn och unga I ettårsplanen fortsätter vi vår satsning på förskola och skola genom att minska barngrupperna och öka personaltätheten. et för satsningen på förskolan är att komma ner till i genomsnitt 5 barn per personal. För att uppnå detta får förskolan ytterligare 16,9 miljoner kronor i tillskott i års budget. Grundskolan får ytterligare 11,6 miljoner kronor i tillskott i års budget. Detta innebär att vi tar ännu ett steg i vår långsiktiga satsning på att göra Botkyrkas skolor ännu bättre. Botkyrka är en ung kommun, den politiska majoriteten ser kommunens många ungdomar som en tillgång och en kraft! Det är viktigt att kommunen erbjuder meningsfulla fritidsaktiviteter för våra ungdomar. I Tumba saknas i dagsläget en större fritidsgård med generösa öppettider. Därför anslår vi 1,5 miljoner till drift och cirka 3 miljoner i investeringsmedel för en fritidsgård i Tumba. Nu är det dags att utveckla förutsättningarna för alla barn och unga som spelar fotboll. I enlighet med flerårsplanen kommer kommunens första konstgräsplan byggas. Fotbollsplanen planeras att uppföras i Brunna. I början av slår familjecentralen i Tullinge upp sina portar. Familjecentralerna ger ökade möjligheter att arbeta förebyggande och samordna samhällets gemensamma resurser. Med en ny familjecentral i Tullinge finns det en familjecentral i varje kommundel i Botkyrka. Ett tryggare Botkyrka Alla botkyrkabor skall känna sig trygga, såväl i sina hem som i sitt närområde. Det är viktigt att det är rent och snyggt i vår omgivning samt att vi under-

4 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 3 (194) håller våra fastigheter, gator och parker på ett långsiktigt hållbart sätt. Tekniska nämnden får därför ett ökat anslag på totalt 5 miljoner kronor (jämfört med ramen i flerårsplanen). En miljon av dessa skall gå till att bättre kunna tillgodose medborgarsynpunkter som kommer fram vid kommunens områdesvandringar. Det kan handla om att klippa ner buskar eller förbättra belysningen. För att förstärka kvinnojourens arbete med att stötta och hjälpa kvinnor som är utsatta för våld och övergrepp reserveras medel i års budget. Många äldre behöver ett extra stöd utöver hemtjänsten för att kunna känna sig trygga och kunna bo kvar hemma. För att tillgodose dessa behov anslår vi kronor till en Fixar-malte. Tanken är att den här personen ska kompletteras med plus-jobbare som tillsammans utgör ett team som kan öka tryggheten och säkerheten, minska och förebygga skador hos äldre personer som vill bo kvar hemma. I Flerårsplanen finns medel för ett nytt äldreboende i Tumba 2007/2008. I samband med budget ger den politiska majoriteten ett uppdrag till Vård och omsorgsnämnden samt Tekniska nämnden att tillsammans förbereda lokaliseringen av ett framtida äldreboende i norra Botkyrka. Det är viktigt att vårt samhälle är tillgängligt för alla. Kommunen har nyligen tagit fram ett handikappolitisk program Botkyrka tillgängligt I budget anslår vi medel för att sprida kunskap om samt implementera planen. För att öka tryggheten i vardagen för personer med Aspbergssyndrom anslås medel för inrättandet av ett mobilt Aspbergerteam. Några av områdesgruppernas viktigaste uppgifter är att arbeta lokalt med demokrati- trygghets- och folkhälsofrågor. Som ett led i folkhälsoarbetet anslår den politiska majoriteten 1 miljon kronor i budget för samverkansprojekt kring dessa frågor. Ökad sysselsättning fler människor i arbete Kampen mot arbetslösheten är en fråga som vi ger högsta prioritet. Under våren gjorde den politiska majoriteten en extrasatsning för att minska arbetslösheten och långtids beroendet av socialbidrag. 2,5 miljoner kronor anslogs till Utbildning och arbetsmarknadsnämnden och Socialnämnden. Dessa insatser kommer att fortgå även under. I regeringens budgetproposition ingår en satsning på så kallade plus-jobb i kommuner och landsting. För Botkyrka innebär detta ett välkommet tillskott som medför att vi kan anställa minst 100, tidigare långtidsarbetslösa personer, för att utföra kvalitetshöjande insatser främst inom skola, vård och omsorg.

5 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 4 (194) Sommarjobb är ett bra sätt för ungdomar att få in en fot på arbetsmarknaden, i flerårsplanens ram för är 1 miljon kronor avsatta för kommunala sommarjobb under. I majoritetens förslag till ettårsplan för anslår vi ytterligare kronor för att fler botkyrkaungdomar ska få möjlighet att sommarjobba inom kommunen. Hela kommunens budget ger cirka 120 nya arbetstillfällen (årsarbetare), utöver dessa tillkommer plus-jobben! Det livslånga lärandet ska vara en reell möjlighet. Det är viktigt att personer som inte har gymnasiekompetens erbjuds den möjligheten genom studier på Komvux, inte minst för att kunna öka sina möjligheter på arbetsmarknaden. I ettårsplanen för ökar vi därför antalet Komvux-platser med cirka 60 platser. Ett hållbart Botkyrka Under fortsätter kommunens arbete med hållbar utveckling i allmänhet och Ålborg deklarationen i synnerhet. Under året ska 50 utmaningar inom hållbar utveckling fastställas. En bred medborgardialog kring detta kommer att genomföras. Det är viktigt att alla botkyrkabor känner sig delaktiga i arbetet med att göra Botkyrka hållbart för kommande generationer. I ett hållbart samhälle är det viktigt att se över energianvändningen. Den politiska majoriteten anslår i budget en investering på 7,6 miljoner kronor i ett projekt som syftar till att minska energiförbrukningen. Investeringen kommer på lång sikt att betala sig själv genom minskade energikostnader. Medel reserveras även för att elöverkänsliga personer ska få hjälp med att elsanera sina bostäder. I ett hållbart samhälle har ekologiskt riktiga och solidariskt framtagna livsmedel en självklar plats. Den politiska majoriteten vill genom att lägga ett uppdrag i samband med ettårsplanen förbättra kvalitén på den mat som serveras i kommunen samt öka andelen av KRAV- och rättvisemärkta produkter. På det här sättet föregår kommunen med gott exempel. Naturskolan med fältbussen är en av Botkyrka kommuns stoltheter. För att utveckla Naturskolan och komplettera verksamheten med en lokal på Lida friluftsgård anslås kronor i ettårsplanen för. Med denna satsning ska ännu fler botkyrkabarn få chansen att utveckla sitt intresse för och nyfikenhet på naturen. Katarina Berggren Socialdemokraterna Esabelle Reshdouni Miljöpartiet de Gröna

6 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 5 (194) Kommunledningsförvaltningens budgetskrivelse Inledning Den svaga sysselsättningsutvecklingen har haft negativa konsekvenser när det gäller utvecklingen av kommunernas skatteunderlag. Både för och har skatteunderlaget ökat långsammare än beräknat, vilket medfört att vi tvingats revidera ner de budgeterade skatteintäkterna under löpande budgetår. Trots en god ekonomisk tillväxt har detta inte resulterat i en ökad sysselsättning. Under första halvåret upphörde exportindustrin att vara en stark tillväxtmotor. Efter den svaga inledningen av bedöms dock tillväxten åter ta fart och ge en ökning av BNP med över 3 procent för. Hoppet står nu till hushållens konsumtion och en stark investeringskonjunktur. En expansiv statlig finanspolitik bedöms lyfta hushållens inkomster under och 2007 med tyngdpunkt på. Skattesänkningar och ökade transfereringar i kombination med en fortsatt låg inflation bedöms medverka till en ökad privat konsumtion. Tillväxten kommer därmed förändras från högproduktiv export till mer personalintensiv inhemsk produktion. Regeringens egna prognoser kring sysselsättningen bygger till vissa delar på en kraftig ökning av antalet sysselsatta inom den kommunala sektorn. Effekten av tillfälliga resurstillskott riktad mot kommunerna får dock inte alltid den effekt som eftersträvas då varje kommunen också har att ta ställning till hur man skall uppnå en långsiktig ekonomisk balans. Kommande år beräknas dock sysselsättningen öka med ca en procent per år. Den öppna arbetslösheten bedöms då sjunka från ca 5,7 procent till under 5 procent Det förbättrade sysselsättningsläget tillsammans med beräkningar om en något högre löneökningstakt gör att prognosen för skatteunderlaget kommer att ligga på en något högre nivå än för de närmast föregående åren. För Botkyrkas del kommer även ett något oväntat tillskott i form av ett bättre utfall i de olika utjämningssystemen som gör att de beräknade skatteintäkterna totalt sett ligger något högre än i flerårsplanen från i våras. % 7,5 Utveckling av rikets skatteunderlag Prognos 6,0 5,5 5,0 2,5 4,3 2,5 3,0 3,5 4,0 0,

7 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 6 (194) Befolkningsutvecklingen ställer krav på en utökad service Kommunens befolkning fortsätter att växa. Den totala befolkningen vid utgången av beräknas uppgå till personer, vilket är 475 fler än prognosen för årsskiftet /. I den norra kommundelen minskar invånarna med drygt 200 personer, vilket kan kopplas till färre boenden per lägenhet. Detta uppvägs dock mer än väl av en ökad befolkning i övriga kommundelar som i första hand är ett resultat av ett förväntat nytillskott av bostäder. Liksom föregående år är det antalet pensionärer, ungdomar i åldrarna år samt förskolebarn som ökar. Samtidigt minskar antalet barn i de lägre grundskoleåldrarna vilket gör att det totala antalet barn inom grundskolan sjunker. I den norra kommundelen sjunker antalet barn i alla åldar upp till gymnasieåldrarna, där antalet är ungefär oförändrat. År w Summa Utöver de effekter som den ökande befolkningen och befolkningssammansättningen har på kommunens kostnader ser vi också att tidigare behov på ökade resurser inom LSS och övrig handikappomsorg fortsätter att göra sig gällande. Genom ett förbättrat utfall i kostnadsutjämningen ges förutsättningar för att förstärka resurserna inom detta område hos de berörda nämnderna. Vi har under senare år även kunnat konstatera att det finns ett ökande behov av att förstärka underhållsinsatserna inom den tekniska sektorn. och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riksdagen antog hösten ett förslag till nytt regelverk om god ekonomisk hushållning för kommuner och landsting. Enligt detta skall kommunen ha mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse anges. I propositionen framhålls även att kommunerna skall säkerställa de processer som är av betydelse för att verksamheten drivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunledningsförvaltningen har tidigare arbetat fram en beskrivning av kommunens lednings- och styrmodell. Modellen utgår från den process som finns fastlagd kring kommunens flerårsplan och ettårsplan. Utifrån de mål och ekonomiska ramar som läggs fast i flerårsplanen skall nämnderna i ettårsplanen precisera sitt åtagande samt beskriva hur man kan bidra till de av kommunfullmäktige fastställda målen. Grundtanken är att man i åtagandeformen beskriver på vilket sätt man tänker arbeta för att bidra till de övergripande målen. Detta arbetsätt skall också användas på nästa nivå i relationen mellan nämnd/förvaltningsledning och respektive enhet i syfte att säker-

8 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 7 (194) ställa att de fastställda målen tränger ut i hela organisationen. Styrmodellen beskrivs närmare i ettårsplanens bilaga 1. Kommunfullmäktige har i flerårsplanen lagt fast kommunens övergripande mål. Flerårsplanens vision är att Botkyrka skall upplevas som en av Sveriges bästa kommuner att bo, leva och verka i. Med denna utgångspunkt har man utifrån den politiska majoritetens plattform formulerat 35 mål inom fyra nyckelområden (se bilaga 2). De fyra områdena är: Hållbar verksamhet Medborgaren i centrum Brukaren i fokus Samhälle i utveckling Inom nyckelområdena hållbar verksamhet och medborgaren i centrum skall samtliga nämnder bidra till att kommunen når de uppsatta målen undantaget mål 3, där socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden, barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i första hand skall bidra till måluppfyllelsen. Inom de övriga två målområdena är det en eller flera nämnder som skall bidra till att målen nås. I de nämndsvisa avsnitten i ettårsplanen framgår vilka mål som berör den aktuella nämnden. Här finns även redovisat nämndens åtaganden för det aktuella målet. För vissa mål har nämnderna även formulerat egna mål som anknyter till det av kommunfullmäktige uppställda målet. Vid genomgången av de olika nämndåtagandena har budgetberedningen i vissa fall föreslagit en förändring av åtagandet. I de fall som budgetförslaget innebär en förändring av nämndens åtagande har detta markerats med *. Inom området hållbar verksamhet finns angivet ett finansiellt mål avseende det ekonomiska resultatet som skall uppgå till minst en procent av skatteintäkter inkl. generella statliga bidrag. Därutöver föreslås att följande finansiella mål skall gälla för : Minst 60 procent av investeringarna skall finansieras inom ramen för års budget. Kommunens externa upplåning under skall ej överstiga 700 Mkr. Servicegarantier Under har vissa av kommunens förvaltningar arbetat fram sk servicegarantier gentemot kommunens medborgare. I budgeten redovisas dessa under respektive nämnd samt i en särskild bilaga (bilaga 3)

9 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 8 (194) Skatteunderlagets utveckling Nu pågår granskningen av de deklarationer som lämnats avseende inkomster under. Till i början av oktober har 99 procent av deklarationerna granskats. För riket innebär det preliminära utfallet en ökning med 2,8 procent, vilket är 0,2 procent lägre än det antagande som ligger till grund för vår skatteintäktsprognos. Det slutliga utfallet brukar dock ligga något över de preliminära utfallen varför en ökning med 3,0 procent fortfarande är realistisk. Förändringen av kommunens egna skatteunderlaget ligger för närvarande på 2,1 procent. Detta ligger under siffran för riket men är jämförbar med utvecklingen i länet. De senaste åren har ökningen av skatteunderlaget i Stockholmsregionen legat på en lägre nivå än i riket. Detta förklaras sannolikt av att lönetutvecklingen varit svagare för stora grupper med högre inkomster och att konjunkturen har varit svagare i denna region. Enligt de bedömningar som nu görs talas om en vändning och att konjunkturutvecklingen under åter tagit fart i Stockholmsregionen. % 7,5 Ökning av skatteunderlag (procent) 6,3 5,0 3,6 2,5 2,1 2,3 2,8 1,7 0,6 0,0 Kommunen Länet Riket Grödinge Botkyrka Tumba Tullinge Skatteintäkterna för utgår från det beräknade slutliga utfallet avseende års inkomster. Detta skatteunderlag skrivs upp med de av regeringen fastställda uppräkningsfaktorerna för skatteunderlagets utveckling under och. Dessa uppräkningsfaktorer har i samband med budgetpropositionen fastställts till 3,2 respektive 4,5 procent. Sammantaget för de tre åren avviker inte detta från den prognos som Sveriges Kommuner och Landsting gjort. Däremot finns det en skillnad för de enskilda åren där regeringens bedömning för ligger något lägre och i stället är motsvarande högre. Den skatteintäktsberäkning som ligger till grund för kommunens ettårsplan utgår helt ifrån Sveriges Kommuner och Landstings prognos. Skatteunderlagsprognoser -

10 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 9 (194) -06 prop. 3,0% 3,2% 4,5% 10,9% SKL 3,0% 3,5% 4,2% 10,9% Om vi jämför och års siffror med de antaganden som gjordes hösten är siffran för nu drygt en procent lägre än vad man räknade med förra hösten. På samma sätt ligger siffran för nu ca en halv procent lägre. Fortsatt svag skattekraftsutveckling Som en följd av den svaga utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag fortsätter vi att tappa i förhållande till rikets medelskattekraft. De preliminära beräkningarna pekar på att kommunens egen skattekraft nu ligger på 90,8 procent av medelskattekraften, vilket är en försämring med nästan 0,5 procentenhet jämfört med föregående år. För länet slår den svaga ökningen av skatteunderlaget igenom så att skattekraften sjunker från 118,3 procent av medelskattekraften till 117,6 procent. Kommunens skattekraft ökar dock procentuellt obetydligt mer än i länet. % 150 Skattekraft i procent av rikets skattekraft års taxering års taxering 118,3117,6 116,7 118,4 118,2117, ,3 90,8 99,6 99,0 73,1 72, Kommunen Länet Botkyrka Grödinge Tumba Tullinge Ser vi till utvecklingen av skattekraften i de olika kommundelarna så finns stora skillnader. Grödinge har en ökning av skattekraften på hela 3,9 procent. Tumba och Tullinge ligger båda på en ökning kring 1,8 procent vilket är i paritet med kommungenomsnittet och länsgenomsnittet. Däremot halkar Botkyrka församling efter igen med en ökning med endast 0,9 procent. % 5 Ökning av skattekraft (procent) 4 3,90 3 2,37 2 1,81 1,72 1,79 1,79 1 0,93 0 Kommunen Länet Riket Botkyrka Grödinge Tumba Tullinge

11 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 10 (194) Högre skatteintäkter från inkomstutjämningen Det statliga inkomstutjämningssystemet kompenserar kommuner med låg egen skattekraft, så att man i stort sett erhåller skatteintäkter som motsvarar medelskattekraften. Däremot ges inte kompensationen med den egna skattesatsen utan här används i stället det egna länets medelutdebitering. För Botkyrka innebär detta att års svaga ökning av skatteunderlaget kompenseras genom ett ökat bidrag från inkomstutjämningen. Totalt beräknas kommunen erhålla 570 Mkr från inkomstutjämningssystemet, vilket är ca 40 Mkr mer än för. Inför gjordes det statliga inkomstutjämningssystemet om. Bland annat har tidigare generella statsbidrag nu bakats in i utjämningssystemet. Även det tidigare åldersrelaterade bidraget och en del av det s.k. Wärnerssonbidraget har nu lagts in i inkomstutjämningen. Detta innebär att kompensationsnivån nu ligger på 115 procent av medelskattekraften. Genom att ytterligare en del av det s k Wärnerssonbidraget nu lyfts in i utjämningen, kompenseras barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i budgeten för med det belopp som tidigare betalts ut direkt till dessa nämnder i form av statsbidrag. Detta belopp uppgår till 9,4 Mkr varav 7,3 Mkr avser barn- och ungomsnämnden och 2,1 Mkr utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. På samma sätt erhåller utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden 1,9 Mkr i riktat stöd till det individuella programmet, vilket är ett nytt bidrag som inför lagts in i utjämningssystemet. Kostnadsutjämningssystemet ger ökade intäkter I förhållande till beräkningarna i flerårsplanen har utfallet i kostnadsutjämningen blivit ca 32 Mkr bättre än beräknat. Förbättringen avser både det generella kostnadsutjämningssystemet och det särskilda system som finns för LSS. När det gäller den generella kostnadsutjämningen ligger förbättringarna framförallt inom individ- och familjeomsorgsfaktorn och äldreomsorgen. Totalt sett uppgår uppgår ersättningen från detta system till 112 Mkr, vilket är 28,4 Mkr högre än budgeterat för. Liksom tidigare år får kommunen ett stort avdrag för äldreomsorgen beroende på vår låga andel pensionärer. Detta kompenseras dock genom att de flesta övriga faktorer ger ett positivt tillskott. Mkr kostnadsutjämning (exkl. LSS) 96,3 100,3 88,2 85,6-0,7 3,8 155,0 137,9 112,0 83,4 53,4 53,8 29,8 30, ,5-316,6-400 Äldreoms Grundskola IFO Övrigt Förskola Gymnsasiesk Utl. Bakgrund Totalt

12 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 11 (194) Det särskilda kostnadsutjämningssystemet för LSS ger ett bidrag på 26 Mkr. I de preliminära beräkningar som gjordes så sent som i september skulle dock kommunen ha fått ett något högre belopp. Så blev inte fallet då regeringen fattade beslut om att förändra övergångsreglerna för att jämna ut effekterna av de nya beräkningarna. Generellt kan sägas att detta system känns något instabilt och ger stora förändringar mellan åren. Det är också det enda kostnadsutjämningssystem där den faktiska kostnaden för de enskilda kommunerna påverkar det slutliga utfallet. I det generella utjämningssystemet är de olika faktorerna ej möjliga att påverka på samma sätt som i LSSutjämningen. Skatter och generella bidrag ökar med nästan 170 Mkr Skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag beräknas nästa år öka med 171,4 Mkr. I detta ingår dock 9,4 Mkr som tidigare erhållits i riktat statsbidrag för ökad personaltäthet inom skolan. Den reella ökning ligger därför på 162 Mkr vilket motsvarar en ökning på 6,2 procent i förhållande till års budget. Detta är en förbättring med 25 Mkr jämfört med rambudgeten. Som vi tidigare framhållit ligger förbättringen framförallt på kostnadsutjämningen medan de direkta skatteintäkterna inklusive inkomstutjämning ligger något lägre än kalkylerat. Utdebiteringen för föreslås ligga kvar på 20:13. Även landstinget förväntas lämna utdebiteringen oförändrad vilket ger följande totala skatteuttag under. Botkyrka exkl. Grödinge Grödinge församling Botkyrka kommun 20:13 20:13 Landstinget 12:27 12:27 Summa 32:40 32:40 Begravningsavgift(obligatorisk) 0:17 0:21 Summa 32:57 32:61 Kyrkoavgift (för medlemmar i Svenska kyrkan) 0:79 1:07 Summa 33:36 33:68 Angiven nivå på begravningsavgift och kyrkoavgift har ännu ej behandlats i kyrkofullmäktige Oförändrade arbetsgivaravgifter Den kalkylerade arbetsgivaravgiften för uppgår till 41,94 för kommunalt anställda som ej fyllt 65 år. Detta innebär oförändrad avgift jämfört med. Vi planerar dock att från årsskiftet förändra redovisningen av semesterlönekostnaderna som kommer att öka den kalkylerade avgiften i samband med utbetalning av lön. Genom att löpande boka upp kostnaden för semester blir kostnaderna jämt fördelade över året. Detta gör att det inte uppstår kostnader i samband med att de anställda tar ut sin semester.

13 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 12 (194) Lagstagade Ålderspensionsavgift 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,70 Sjukförsäkringsavgift 10,15 Arbetsskadeavgift 0,68 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 Arbetsmarknadsavgift 4,45 Allmän löneavgift 3,07 Summa 32,46 Avtalsenliga Avtalsgruppsjukförsäkring 1,70 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 0,01 Tjänstegrupplivförsäkring 0,50 Avgiftsbefrielseförsäkring; AMF Premie 0,55 Löneskatt 0,13 Summa 2,89 Totalt kommunala avtal 35,35 Totalt förtroendevalda m.fl. 32,46 Avtalspension 5,30 Löneskatt 1,29 Summa 6,59 Totalt kommunala avtal inkl. kalkylerade PO-pålägg 41,94 Pris- och löneökningar Ettårsplanen bygger på en kompensation för löneökningar på 2,5 procent, vilket även använts för att räkna upp vissa lönerelaterade kostnader i övrigt. Av den beräknade löneökning har dock ca 0,3 procent lagts till kommunstyrelsens förfogande för att kunna fördelas senare i samband med de lokala löneförhandlingarna. Prisökningar på material och övriga tjänster har beräknats utifrån en ökning på två procent. Totalt har i ramarna för lagts ut ett belopp på 63,5 Mkr för att kompensera för antagna pris- och löneökningar. Det förhållandevis låga antagandet avseende löneökningstakten skall ses utifrån de senaste årens låga nivåer. Här finns dock en oro för att vi på den privata sidan kan få se avtal på en något högre nivå än vad som gällt de senaste åren. Föreslagen kompensation för prisökningar utgår ifrån antaganden om inflationsutvecklingen. De flesta bedömarna tror på en fortsatt låg inflation. En oro finns dock kring de senaste tidens ökade energikostnader. Såväl oljepris som elpriset har under flera år haft kostnadsökningar som överstiger den genomsnittliga inflationen.

14 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 13 (194) Ökade ramar i jämförelse med flerårsplanen Nämndernas driftramar har i förslaget till ettårsplan räknats upp med drygt 28 Mkr i förhållande till flerårsplanen. Samtidigt reduceras avsättningen till kommunstyrelsens förfogande med 2,5 Mkr. Det innebär att budgetberedningens förslag till höjning av verksamhetens nettokostnadsramar uppgår till ett belopp som är ungefär lika stort som förbättringen av skatteintäkterna som slutade på 25 Mkr. Totalt sett uppgår kostnaderna för nämndernas verksamhet till 3 012,2 Mkr, vilket är 117,2 Mkr mer än föregående år. Den faktiska ökningen är dock ca 30 Mkr högre eftersom den föreslagna sänkningen av internräntan reducerat ökningen. Utöver flerårsplanens ramuppräkningar och ovan redovisade påslag på ramarna med netto 25,5 Mkr, påverkas beloppet även av det påslag som gjorts för tidigare beviljade Wärnerssonbidrag som nu arbetas in i ettårsplanen i form av justerade ramar. Dessa insatser har tidigare ej påverkat berörda nämnders nettoramar då dessa finansierats genom statsbidrag. Även för utgår nya specialdestinerade statsbidrag till personalförstärkningar inom skolan och förskolan. Totalt uppgår ökningen av dessa statsbidrag till 15,5 Mkr (4,5 Mkr Wärnerssonbidrag +11 Mkr förskolan). Då kostnaderna för dessa insatser finansieras med bidrag kommer dessa inte att påverka verksamhetens nettokostnader under. Räknar vi bort den ökning av verksamhetens nettokostnad som är kopplad till de gamla Wärnerssonpengarna och effekten av den sänkta internräntan uppgår ökningen av kostnaderna till 135,8 Mkr, vilket skall ses i förhållande till ökningen av skatteintäkterna som uppgår till 162 Mkr. Den procentuella ökningen av verksamhetens nettokostnader uppgår till 4,7, vilket inkluderar pris och löneökningar med i genomsnitt ca 2,3 procent. Det gör att faktiska volymökningen för uppgår till på drygt 2 procent, vilket är i paritet med föregående år men knappast en långsiktigt hållbar ökningstakt. Förbättrat resultat jämfört med I flerårsplanen är resultatmålet för angivet till 1 procent av skatteintäkter inkl. generella statsbidrag. I ettårsplanen för uppgick resultatet till 0,4 procent av skatteintäkterna. Denna förbättring av det ekonomiska resultatet är motiverat utifrån flera utgångspunkter. De senaste årens budgetar har resultatmässigt legat nära noll, vilket medfört att det inte funnits några marginaler för att möta oförutsedda händelser. För att finansiera nödvändiga investeringar utifrån ett långsiktigt perspektiv är inte nominella avskrivningar tillräckliga för att klar dessa investeringar. Ett förbättrat resultat bidrar till att finansiera investeringarna utan ökad upplåning och gör att utrymmet för driftkostnader ej behöver tas i anspråk för ökade räntekostnader.

15 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 14 (194) Utifrån begreppet god ekonomisk hushållning är ett nollresultat ej tillräckligt. För en real värdesäkring av det egna kapitalet krävs ett resultat på ca två procent av skatteintäkterna. Förslaget till ettårsplan för innehåller ett resultat på 28 Mkr vilket motsvarar en procent av skatteintäkterna. Detta är dock ej tillräckligt för att kunna finansiera den föreslagna investeringsnivån. Resultatnivån bör dock bedömas över en något längre tidsperiod varför det kan vara motiverat med en avvikelse något enskilt år. Sett över den senast mandatperioden konstaterar vi dock att investeringarna de flesta år har överstigit det investeringsutrymme som funnits inom respektive års budget, vilket medfört att kommunens upplåning under denna period kommer att öka. Genomförande av Effekt I maj fattade kommunstyrelsen ett beslut om att ge kommunledningsförvaltningen ett uppdrag att se över kommunens administrativa kostnader. Utredningen har omfattat följande områden: IT Upphandling Ekonomi Personal et för projekt är att med hjälp av IT-tekniken och ett förändrat arbetssätt utveckla kvalitet, service och effektivitet i vår verksamhet och samtidigt sänka kostnaderna för de administrativa processerna. Det uppsatta besparingsmålet är att uppnå en årlig besparingseffekt på 15 Mkr fr.o.m I budgeten för antogs en besparing på 5 Mkr. I ettårsplanen för förutsätts att ytterligare 5 Mkr skall realiseras under. Detta belopp har fördelats ut på de olika nämnderna i ramberäkningarna som ingick flerårsplanen och ingår nu i förslaget till ettårsplan. Med anledning av detta förutsätts samtliga berörda nämnder tillse att de besparingar och effektiviseringar som skall genomföras, sker på ett sådant sätt att de minskar kommunens administrativa kostnader. Berörda nämnder skall, i likhet med, i samband med tertialuppföljningarna lämna en redovisning av genomförda åtgärder samt redovisa på vilket sätt som dessa besparingar har uppnåtts. justeringar med anledning av sänkt internränta I ettårsplanen görs en sänkning av internräntan från 6 till 4,5 procent. Detta innebär lägre kapitalkostnader för nämnderna som belastas för gjorda investeringar med avskrivningar och ränta på bokfört värde. Denna belastning motsvaras av en lika stor intäktspost bland de interna och gemensamma posterna. När räntan nu sänks minskar denna intäktspost med 29,9 Mkr. För att kompensera detta bortfall sänks även nämndernas ramar med motsvarande

16 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 15 (194) belopp, vilket innebär att den sänkta internräntan inte får någon inverkan på nämndernas utrymme i ettårsplanen för. Den största effekten av den sänkta räntan uppstår på tekniska nämnden. Den sänkning av internräntan som uppstår här tas ut i form av en sänkning av hyresnivåerna som motsvarar den sänkta internräntan. Även denna effekt neutraliseras dock genom en justering av ramarna med samma belopp. Totalt sänks hyrorna med 21,2 Mkr. Investeringarna något högre än i flerårsplanen Förslaget till investeringsplan för uppgår till 261 Mkr vilket är 10 Mkr högre än flerårsplanens investeringsram för. Orsaken till detta är att vi valt att själva finansiera det planerade energisparprojektet där man tidigare utgått ifrån en extern finansieringslösning. Detta projekt ingår nu som ett investeringsobjekt med 7,6 Mkr. Därutöver ingår även en uppräkning av kostnaden för förskolan vid Trädgårdsstadsskolan med 3 Mkr samt en ombyggnad av förskolan Näktergalen för daglig verksamhet med samma belopp. För ombyggnad av Albyskolan har ett mindre belopp avsatts till kommunfullmäktiges förfogande avseende projektering, då vi bedömer att en eventuell ombyggnad knappast kommer i gång förrän i början av De större investeringsprojekten i ettårsplanen är Om- och tillbyggnad Kvarnhagsskolan (: 52 Mkr, Totalt: 87 Mkr exkl. inventarier) Om- och tillbyggnad Grindtorpsskolan (: 60 Mkr, Totalt: 95 Mkr exkl inventarier) Om- och tillbyggnad Fittjaskolan (: 3Mkr Totalt 48 Mkr exkl. inventarier) Förskolan Trädgårdsstadsskolan (23 Mkr exkl. inventarier) Upprustning Tumbascenen (10 Mkr + ev statliga bidrag) När det gäller finansiering av de föreslagna investeringarna kan konstateras att dessa ej kommer att kunna genomföras utan ökad upplåning. Avskrivningarna plus årets resultat ger ett utrymme på knappt 160 Mkr för finansiering av investeringar. Investeringsplanen genererar ett finansieringsbehov på 260 Mkr. Detta skulle indikerar ett ökat upplåningsbehov på ca 100 Mkr. Enligt principerna för lokalanskaffningar aktualiseras byggprojekten av respektive verksamhetsdrivande nämnd i samband med flerårsplanen. I ettårsplanen tillförs investeringsanslaget tekniska nämndens budget. Finansnettot fortsatt positivt, men ökad låneskuld Finansnettot uppgår i förslaget till plus 29,7 Mkr. Detta bygger på att den ökning av upplåningen som blir följden av och års investeringsnivåer endast i begränsad omfattning får genomslag på räntekostnaderna under och att nuvarande räntenivåer inte på något dramatiskt sätt förändras.

17 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 16 (194) Genom den eftersläpning som uppstår vid utbetalningen av intjänad pension har effekten av års investeringar ännu inte påverkat upplåningsbehovet för. I stället tror vi att låneskulden kommer att sjunka något ytterligare fram till årsskiftet för att i stället öka en bit in på när dessa pensionspengar skall betalas ut. På liknande sätt räknar vi med att en motsvarande förskjutning kommer att ske till 2007 när det gäller upplåningsbehovet med anledning av års investeringar. För tillfället uppgår den externa låneskulden till ca 600 Mkr och vid utgången av tror vi att skulden kommer att ligga kring 700 Mkr. Till 2007 finns ett kvarstående upplåningsbehov som gör att skulden kommer att öka med ytterligare Mkr. Den ökade upplåningen kommer med en ränta på 4-5 procent medföra en ökad räntebelastning med 7-9 Mkr när den får fullt genomslag. Inom ramen för finansnettot är ränteintäkter från kommunens ägarbolag budgeterade med sammanlagt 76 Mkr. I detta sammanhang budgeteras även ett aktieägartillskott till Botkyrka kommunfastigheter på 14 Mkr. I likhet med tidigare år budgeterar vi ingen avkastning på kommunens pensionsavsättning. Eventuell avkastning förutsätts läggas till kapitalet och användas till framtida pensionsåtaganden. Gemensamma och interna poster Genom sänkningen av internräntan till 4,5 procent minskar överskottet på de interna och gemensamma posterna. Effekten uppgår till 29,9 Mkr som kompenseras genom en motsvarande sänkning av nämndernas ramar. De budgeterade pensionskostnaderna bygger på de prognoser som erhållits från KPA. Dessa består av två delar. Den lägre kostnaden består av utbetalning av pensioner till anställda som har gått i pension. Denna post är beräknad till 33,4 Mkr. Kostnaden för års intjänade pensioner är budgeterad till 92 Mkr och avser dels skuldökning och dels den summa som skall betalas ut till de pensionsförvaltare som den enskilde arbetstagaren har valt. Under har antalet nyanlända flyktingar sjunkit relativt kraftigt. Detta har föranlett en reducering av budgetbeloppet för schablonbidraget för med 3 Mkr. Samtidigt kan dock signalerna om den nya lagstiftningen medföra att vi får en ökning av antalet personer som får flyktingstatus under. Vilken påverkan detta kan få på schablonbidraget är i dagsläget svårt att bedöma. Låne- och borgensram för Kommunens externa upplåning uppgår för närvarande till knappt 606 Mkr. Bedömningen är att låneskulden kan sjunka något ytterligare under resten av året. Under kommer dock skulden åter att öka så att den vid utgången av kommer att ligga runt 700 Mkr. Låneramen för uppgår till 740

18 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 17 (194) Mkr. Mot den bakgrunden föreslås att låneramen för kan ligga kvar på oförändrad nivå. Kommunens borgensåtaganden uppgick vid det senaste årsskiftet till knappt 1,1 Mdkr. Därefter har ytterligare borgensåtaganden skett gentemot Botkyrkabyggen med 280 Mkr. Genom pågåenden ärenden bedöms borgensåtagandena till föreningslivet att öka med drygt 5 Mkr fram till årsskiftet. Det innebär att borgensåtagandena vid årsskiftet kommer att uppgå till ca 1,4 Mdkr varav 982 Mkr avser Botkyrkabyggen och knappt 300 Mkr avser andra kommunala bolag, Resterande delar avser borgen för föreningar med drygt 50 Mkr, bostadsrättsföreningar för industriändamål med drygt 30 Mkr samt kommunalt förlustansvar för statliga bostadslån med 9 Mkr. För föreslås borgensramen öka från 1,6 till 1,8 Mdkr, vilket då möjliggör en ökning av kommunens borgensåtagande gentemot Botkyrkabyggen med som högst 300 Mkr. Därtill har Syvab hemställt om utökad borgen för olika investeringsåtgärder vid bolaget reningsanläggning vid Himmerfjärden. Det senare avser ett utökat borgensåtagande på ca 48 Mkr och kommer att hanteras som ett särskilt ärende vid en senare tidpunkt i kommunfullmäktige Riskbedömningen för kommunens borgensåtaganden är i princip oförändrad. Generellt kan sägas att riskerna vid nuvarande räntenivåer är låga. Vi bedömer att vi under får se en höjning av räntan vilket på sikt ökar riskerna. Detta gäller framförallt kommunens borgensåtagande för statliga bostadslån till enskilda personer och åtaganden gentemot ideella föreningar. För kommunens borgensåtaganden gentemot kommunens egna bolag och delägda bolag bedömer vi riskerna som fortsatt mycket små. Avsättningar till KFs och KSs förfogande I ettårsplanen för har i driftbudgeten avsatts 10,7 Mkr till kommunstyrelsens förfogande avsedda för oförutsedda kostnader. Redan nu finns vissa ändamål angivna som skall lösas inom ramen för de avsatta medlen. Det gäller följande ändamål: - Centralt avsatta medel för löneökningar under - Administrativ förstärkning kvinnojouren - Webbsändningar av kommunfullmäktige - Ombildning av Grafiskt Centrum - Ledningsinformationssystem Till kommunfullmäktiges förfogande avsätts sammanlagt 6 Mkr för två investeringsobjekt, där vi föreslår att medelsanvisning skall ske i särskild ordning när ytterligare beslutsunderlag finns framtaget. - Projektering ombyggnad Albyskolan - Ungdomssatsning i Tumba

19 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 18 (194) Utsikter för 2007 och 2008 I flerårsplanen för innevarande period gjordes bedömningen att utrymmet för skulle vara relativt begränsat. Nu kan vi konstatera att förutsättningarna varit förhållandevis gynnsamma tack vare tillskott i form av ett positivt utfall i de olika kostnadsutjämningssystemen. Detta speglar svårigheterna att göra säkra kalkyler över de ekonomiska förutsättningarna redan på relativt kort sikt. När vi nu gör en bedömning av utvecklingen för de närmaste åren kan vi konstatera att skatteintäktskalkylerna ligger något högre än de antaganden som låg till grund för flerårsplanen. Samtidigt kommer det ekonomiska utrymmet vara begränsat för att möta de nya behov som en ökad befolkning och en annorlunda befolkningssammansättning medför. Bedömningen är att vi får räkna med ett betydligt mindre ekonomiskt utrymme än det som vi nu haft att tillgå i årets budgetarbete. Det finns även för de kommande åren en stor osäkerhet kring framförallt kostnadsutjämningssystemen, där utvecklingen på riksnivå har en stor betydelse och samtidigt gör det svårt att förutse avgörande förändringar. Utöver ökade krav på utbyggd verksamhet kan vi räkna med ökade räntekostnader och ökade pensionskostnader. När det gäller räntekostnaderna kommer den ökade upplåningen successivt att ta ett ökat utrymme i anspråk samtidigt som vi måste räkna med högre räntenivåer än vad vi haft de senaste åren. Pensionskostnaderna kommer under de kommande åren också ta ett ökat utrymme i anspråk. Detta gäller dock inte första hand den delen som avser tidigare intjänade pensioner. I stället är det den delen som avsätts till framtida pensioner som ökar mest. Här har vi sett att den grupp av anställda som har löner som överstiger 7,5 basbelopp har ökat kraftigt under de senaste åren. Detta kommer med viss fördröjning få genomslag på de närmaste årens pensionskostnader och därmed ta en del av de ökade skatteintäkterna i anspråk. Som vi konstaterat tidigare är det utifrån ett hållbarhetsperspektiv nödvändigt att uppnå en situation där våra investeringar kan finansieras utan ökad upplåning. Detta kan endast ske genom ett förbättrat resultat eller genom en ökad restriktivitet avseende nya investeringar. I ett långsiktigt perspektiv är det nödvändigt att ha ett resultat som uppgår till 2 procent av skatteintäkterna för att upprätthålla en rimlig investeringsnivå. Vi kan liksom tidigare år konstatera att vi inom flera verksamhetsområden har svårigheter att rekrytera utbildad och erfaren personal. I dag syns detta tydligast inom förskolan och socialtjänsten. Vi kommer dessutom under de kommande åren successivt att få ökade pensionsavgångar. Detta kommer att sätta ett ökat tryck på löneökningar under de kommande åren. Även om vi i årets budget har kunnat göra relativt stora satsningar på att förstärka personalresurserna inom vissa av våra verksamheter måste vi dock

20 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 19 (194) fortsätta att arbeta med effektiviseringar och produktivitetsförbättringar. Hur kan vi utnyttja den nya teknik som kommer fram i våra verksamheter? Hur kan vi arbeta för att den service vi ger till våra invånare kan utvecklas och förbättras utan att ytterligare resurser behöver skjutas till? Det är vår uppfattning att det i alla verksamheter finns möjligheter att hitta bättre och smartare sätt att lösa de olika arbetsuppgifterna. Vi behöver därför fortsätta att leta och hela tiden hitta dessa nya arbetsätt. Uppdrag i anslutning till ettårsplanen för Inom ramen för arbetet med ettårsplanen för lämnas följande uppdrag till berörda nämnder. Redovisning skall lämnas senast vid det tillfälle som anges i respektive uppdrag. Kommunledningsförvaltningen ges i uppdrag att till delårsrapport 1 år inkomma med ett förslag på hur webbsändningar av kommunfullmäktiges sammanträden ska kunna genomföras. Kommunledningsförvaltningen ges i uppdrag att utreda hur kommunen genom ett mer projektinriktat arbetssätt bl a kan förbättra möjligheterna till ökad extern finansiering. Uppdraget ska återrapporteras under första halvåret. Byggnadsnämnden skall före utgången av lämna en fördjupad uppföljning av försöksverksamheten med elsaneringsbidrag. Tekniska nämnden skall senast till den 1 april ta fram ett förslag till konkreta åtgärder för restaurering av Malmsjön. Tekniska nämnden skall i sin framåtsikt för planperioden redovisa en prioriterad lista över planerat underhåll för den aktuella tidsperioden. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att utreda och lämna förslag på långsiktiga åtgärder för att uppnå en förbättrad matkvalitet med inriktning mot krav- och rättvisemärkt mat. I uppdraget ingår att redovisa inriktning på åtgärderna samt hur dessa fördelas mellan berörda förvaltningar. Uppdraget skall återrapporteras senast 1 april. Barn- och ungdomsnämnden skall fortlöpande följa personalutvecklingen under i syfte att säkerställa att satsningarna på ökad personaltäthet i skola och förskola förverkligas. En avrapportering skall lämnas till kommunstyrelsen i samband med varje tertialuppföljning Vård- och omsorgsnämnden ges i uppdrag att tillsammans med tekniska nämnden samordna insatserna kring verkställigheten av det handikappolitiska programmet.

21 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 20 (194) Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att tillsammans med tekniska nämnden förbereda lokalisering av ett framtida äldreboende i norra Botkyrka. I enlighet med Effekt förutsätts samtliga berörda nämnder tillse att de besparingar och effektiviseringar som skall genomföras, sker på ett sådant sätt att de minskar kommunens administrativa kostnader. Berörda nämnder skall, i likhet med, i samband med tertialuppföljningarna lämna en redovisning av genomförda åtgärder samt redovisa på vilket sätt som dessa besparingar har uppnåtts. Palle Lundberg Kommundirektör Rolf Gustafsson Ekonomichef

22 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 21 (194) Resultaträkning Fl plan Beräkn Beräkn Mkr Nämndernas verksamhet , , , , , ,9 Interna och gemensamma poster 228,8 241,2 247,2 214,4 218,9 221,4 Avskrivningar -130,2-134,0-138,0-133,0-142,0-146,0 S:a verksamhetens nettokostn , , , , , ,5 Skattenetto 2 569, , , , , ,8 Finansnetto 59,7 26,5 25,5 29,7 24,0 22,5 Res. efter skatt och finansnetto 2,1 15,3 29,0 28,0 31,1 45,8 Utrymme för investeringar 132,3 149,3 167,0 161,0 173,1 191,8 Utlagd ökning driftkostnader 152,3 105,7 13,7 127,8 119,4 Resultat i % av skatteintäkter 0,1 0,6 1,0 1,0 1,0 1,4 Skatteintäkter Prognos Fl plan Beräkn Beräkn Mkr Skatteintäkter 2 127, , , , , ,0 Inkomstutjämningsbidrag 535,3 529,6 550,2 570,0 589,0 616 Inkomstutjämning Kostnadsutjämning 86,7 83,6 89,1 112,0 121,0 126,0 Generellt statsbidrag Åtebetalning generellt bidrag Regleringsbidrag/ avgift -17,5-16,8 18,0-1,7 43,6 77,7 Nivåjustering Slutavräkningar -7,0-27,9 Tillskott statsbidrag Utjämning LSS 12,4 12,7 16,8 26,0 27,4 27,4 Generellt sysselsättningstöd Sysselsättn stöd budg prop 05 39,0 40,0 34,5 36,0 Wärnersson komp + förskolan -9,0-9,4-31,4 Vuxenutb+IV -16,2-1,9-1,9 KSL utj Summa 2 776, , , , , ,8 Ökning per år 135,1 171,4 127,4 137,1

23 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 22 (194) Driftsammandrag Flpl Mkr Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltn -121,4-176,3-182,5-184,4 Medborgarkontor -11,0 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänst -27,0 Servicenämnd 1,0 3,8 4,6 4,6 Byggnadsnämnd -16,8-10,0-10,4-10,5 Teknisk nämnd -50,0-60,0-63,2-63,4 Kultur- och fritidsnämnd -146,4-140,7-144,5-144,7 Utbildn o arb.markn.nämn -388,9-400,4-417,6-420,8 Barn- och ungdomsnämnd -1056,7-1120,8-1154,9-1159,9 Socialnämnd -383,0-389,6-404,2-405,5 Vård- och omsorgsnämnd -530,8-568,9-597,6-600,9 Överförmyndarnämnd -3,5-4,2-4,3-4,3 Miljö- och hälsoskyddsnäm -9,9-9,7-9,8-10,3 Revision -1,9-2,0-2,1-2,1 KS/KF förfogande -6,4-8,5-5,3 Övrigt -11,0-5,4-5,4 Besparing "Effekt " 1,2-0,3-1,5 Utvecklingsavtal 21,1 Summa totalt -2725,2-2895,0-3000,7-3014,4

24 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 23 (194) Investeringssammandrag Fl-plan Fl-plan Fl-plan Mkr Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltn -6,0-5,2-5,2-5,2-5,2 Medborgarkontor -0,3-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 Servicenämnd -2,0-2,0-3,0-3,0-3,5-3,5 Byggnadsnämnd -0,5-1,0-0,5-0,5-0,5-0,5 Teknisk nämnd -23,0-57,1-151,5-202,4-76,8-51,9 Kultur- och fritidsnämnd -0,6-0,6-15,6-6,0-3,6-15,6 Utbildn o arb.markn.nämnd -65,0-6,9-7,0-7,0-7,0-7,0 Barn- och ungdomsnämnd -50,0-7,0-53,0-23,0-44,0-50,0 Socialnämnd -3,9-2,0-7,2-3,0-5,9-5,4 Vård- och omsorgsnämnd -4,0-5,0-7,0-5,0-74,3-45,0 Miljö- och hälsoskydsnämnd -0,3 Avsatt för särskilda ändamål -20,0-110,3-1,0-6,0-1,0-1,0 Summa -169,3-198,0-251,1-261,5-221,9-185,2 Exploateringsverksamhet -4,3 7,6-10,8 10,0 10,0 Totalt inkl exploateringar -173,6-190,4-251,1-272,3-211,9-175,2

25 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 24 (194) Interna och gemensamma poster Bokslut Flplan Förslag Förslag Mkr Kapitaltjänst 258,8 263,1 268,0 233,2 245,2 255,4 Pensionsutbetalningar -27,8-30,2-33,4-33,4-35,6-39,1 Fastighetsskatt -0,5-1,1-1,0-1,0-1,0-1,0 Försäkringar -4,0-4,5-4,2-4,2-4,4-4,6 Avgifter bankgirot -0,2-0,4-0,3-0,3-0,3-0,3 Semesterlöneskuld -17,6-5,4 Interna utjämningar -14,1 Översk arbetsgiv avg 86,2 82,8 87,1 92,1 95,0 98,0 Interna poster 280,8 304,3 316,2 286,4 298,9 308,4 Pensionskostnad -81,1-88,1-92,0-92,0-100,0-107,0 Schablonbidrag 29,1 25,0 23,0 20,0 20,0 20,0 Summa 228,8 241,2 247,2 214,4 218,9 221,4

26 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 25 (194) Finansiella poster Bokslut Flplan Flplan Flplan Mkr Finansiella kostnader Räntor lån -28,4-32,5-32,5-27,3-32,5-32,5 Avgår ränta under byggtid 3,0 4,0 3,0 4,0 4,0 Räntor pensionskuld -5,8-8,0-10,0-10,0-12,0-14,0 Realiserade kursförlust -74,5 Övrigt -3,7 Aktieägartillskott BKF -12,0-14,0-14,0-14,0-14,0 Summa finansiella kostn -124,4-37,5-52,5-48,3-54,5-56,5 Finansiella intäkter Aktieutdeln, egna bolag 5,6 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Realiserade kursvinster 23,6 Återföring, orealis förlust 71,8 Borgensavgifter 0,5 1,0 1,0 1,0 1,5 2,0 Ränteintäkter 82,6 62,0 76,0 76,0 76,0 76,0 Övrigt Summa finansiella intäkter 184,1 64,0 78,0 78,0 78,5 79,0 Finansnetto 59,7 26,5 25,5 29,7 24,0 22,5

27 26 Ramjusteringar ettårsplan Wärnesson/ Komp. Justering Justering Övriga Löner/ Verksamh beredn. Individuellt pensions- kapital- intern- justeringar Effekt Mkr priser förändr förslag program avgift kostnader hyror Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltn -176,3-3,8-2,5-3,45-0,12 0,02 0,51 1,23 0,1-184,4 Medborgarkontor 0,0 0,0 Servicenämnd 3,8-0,38 0,11 0,26 0,8 4,6 Byggnadsnämnd -10,0-0,5 0,0-0,10-0,05 0,02 0,1-10,5 Teknisk nämnd -60,0-3,0-1,0-6,50-0,06 27,50-21,17 0,8-63,4 Kultur- och fritidsnämnd -140,7-2,3-1,8-1,50-0,14 0,17 2,52-1,23 0,3-144,7 Utbildn o arb.markn.nämnd -400,4-8,0-11,0-2,78-4,06-0,62 0,65 3,95-0,37 1,8-420,8 Barn- och ungdomsnämnd -1120,8-23,5-12,0-7,30-7,24-2,07 0,67 10,72 0,25 1,4-1159,9 Socialnämnd -389,6-9,0-6,0-1,50-0,41 0,18 0,39 0,4-405,5 Vård- och omsorgsnämnd -568,9-11,9-17,5-5,53-1,18 0,54 2,77 0,12 0,7-600,9 Överförmyndarnämnd -4,2-0,1-0,01 0,00-4,3 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -9,7-0,2-0,50-0,03 0,00 0,03 0,1-10,3 Revision -2,0-0,1 0,00 0,00-2,1 KS/KF förfogande -6,4-1,1-1,0 3,20-5,3 Övrigt -11,0-5,4-5,4 Besparing "Effekt " 1,2-1,5 1 ) Kaptilaltjänstkostnader -29,86 Skatteintäkter 11,30 Summa totalt -2895,0-68,9-52,8-25,95 0-5,05 0 0,00 0,00 5,0-3014,4 1) Överförs till Kommunledningsförvaltningen för att täcka kostnader för ökade köp avseende IT och upphandling. -1,5

28 BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 27 (194) Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen Verksamhetsområde Kommunledningsförvaltningen är kommunstyrelsens ledningsorgan och ska i den rollen: Leda och följa upp kommunens övergripande styrning av verksamhet och ekonomi. Samordna, styra, utveckla och följa upp kommunövergripande strategiska processer; exploatering, näringsliv, samhällsplanering, områdesbaserat arbete, internationella frågor, brottsförebyggande arbete, medborgarservice m fl. Samordna, styra, utveckla och följa upp kommunövergripande stödprocesser; ekonomi, upphandling, personal, information, IT, telefoni, juridik, ärende- och dokumenthantering. Kommunledningsförvaltningen utgör också kanslifunktion för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Under Kommunledningsförvaltningen redovisas även de politiska organen, bidrag, ersättningar och medlemsavgifter samt vissa kommungemensamma verksamheter. Ekonomi Mkr Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter (+) 3,6 4,8 1,0 2,6 Verksamhetens utgifter (-) -122,3-126,3-177,3-187,0 Nettokostnad (+/-) -118,7-121,4-176,3-184,4 Nettoinvesteringar (+/-) -1,4-0,6-6,0-5,2 Beskrivning och analys av förändringar: Kommunledningsförvaltningens budget har utökats med 8,1 Mkr netto, jämfört med år. För pris- och löneökningar samt höjd pensionsavgift har kompensation erhållits med 3,8 Mkr respektive 0,1 Mkr. Till följd av sänkt internränta minskar kapital- och internhyreskostnaderna med 0,5 Mkr, vilket medför motsvarande reducering av ramen.

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Ettårsplan 2012. - med nämndernas åtaganden 2012

Ettårsplan 2012. - med nämndernas åtaganden 2012 Ettårsplan 2012 - med nämndernas åtaganden 2012 Innehållsförteckning Sida Majoritetens budgetskrivelse 3 Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen 2011 5 Resultaträkning 23 Skatteintäkter

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Ettårsplan 2012. - med nämndernas åtaganden 2012

Ettårsplan 2012. - med nämndernas åtaganden 2012 Ettårsplan 2012 - med nämndernas åtaganden 2012 Innehållsförteckning Sida Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen 2011 3 Resultaträkning 21 Skatteintäkter 21 Driftsammandrag 22 Investeringssammandrag

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Hallunda Folkets hus, Bragesalen

Hallunda Folkets hus, Bragesalen KUNGÖRELSE 1 [2] Kommunfullmäktige 2011-11-14 Tid 2011-11-24, Kl 9:00 Plats Hallunda Folkets hus, Bragesalen Observera att handlingar i ärende 179 186 tidigare är utsända till kommunstyrelsens sammanträde

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Ändringsförslag till Budget 2014 samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Innehåll Kommunens förutsättningar inför 2014 och 2015-2016 inklusive omvärldsanalys... 4 Samhällsekonomisk utveckling och

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Ettårsplan 2013 - med nämndernas åtaganden 2013

Ettårsplan 2013 - med nämndernas åtaganden 2013 Ettårsplan - med nämndernas åtaganden 2 Innehållsförteckning Sida Majoritetens budgetskrivelse 4 Kommunledningsförvaltningens skrivelse om Ettårsplanen för 8 Resultaträkning 26 Skatteintäkter 26 Driftsammandrag

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet.

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. m '""-"< z - -..., KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-11-01.,~ TRANAs KOMMUN 200 Dnr 418/10 Budget 2012, ksau 173, ks 158 Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. För finansiering av

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 bllaga ls ~'i JAGrA ks 2015-06-01 c:w.arna Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 Utfall per april (mars) 2015 Likviditet Status osäkra poster Prognos 2015 Resultat Likviditet c:w.arna Ekonomi 2015 Läget

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Simuleringsmodell Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Stadsövergripande sammanställning mnkr mnkr Skatteintäkter enligt prognos från SKL januari 2015 6 511,920 6 511,920 Förändrad skatteprognos

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

KILS KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 15 oktober 2008, kl. 15.00-16.30

KILS KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 15 oktober 2008, kl. 15.00-16.30 Plats och tid Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 15 oktober 2008, kl. 15.00-16.30 Beslutande Lars-Erik Ståhl, repr för socialnämnden Margaretha Andrésen, repr för Kils PRO Anne-Marie Johansson, repr för

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun.

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. Bilaga KS 2011/95/3 SALA KOrJfMUI\l Kommunstyrelsens förvaltning Remissvar Ink. 2011-05- t 2 Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. D. iarienr J IAktTbilaga QOI\ 104 I l-j. I Natura

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer