Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Transkript

1 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Beslutat presidiekonferensen Regionalt styrdokument 2018 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård, LGL Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län

2 2 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Sammanfattning 4 3. Regionala mål/uppdrag inom respektive utvecklingsområde Barn och unga Missbruks- och beroendevård Äldre Psykisk hälsa 8 4. Generella samverkansområden Brukare, patienter och närståendemedverkan i Kalmar län Länsgrupp Habilitering/ rehabilitering Informationsöverföring Samordnad individuell plan (SIP) Lagen om samverkan vid utskrivning ifrån sluten hälso- och sjukvård Informationsspridning Informationsspridning av beslut/ utvecklingsarbeten inom LGL Uppföljning av regionalt styrdokument 13

3 3 1. Bakgrund I september 2013 antogs struktur och modell för samverkan och gemensam ledning och styrning i länet. Samverkansmodellen bygger på ett antal årligt återkommande forum. Ett s.k. Årshjul för gemensam styrning och ledning har tagits fram, (se nedan). Varje år ska två presidiekonferenser hållas med landstingspresidiet, PKN presidiet och samtliga socialnämndspresidier i länets 12 kommuner. Konferenserna ska fokusera på innehåll och resultat av arbetet samt fastställa inriktning och aktivitetsplan för nästkommande samarbetsperiod. Den Länsgemensamma ledningsgruppen leder arbetet i länet med utgångspunkt i presidiekonferensernas uppdrag och årliga aktivitetsplaner. Samarbetet mellan den Länsgemensamma ledningsgruppen och länets skolchefer har ökat och strukturerats upp sen 2016 och grupperna har träffats 2 gånger per år.

4 4 2. Inledning Invånarna i Kalmar län ska känna trygghet och ska utifrån sina behov få hjälp och stöd till egenvård eller ta del av vård och omsorg av hög kvalitet. Målet är att använda resurser och kompetenser på bästa sätt för att klara av framtidens välfärd i länet genom en sammanhållen vård och omsorg där varje enskild individ får rätt vård och omsorg i rätt tid och på rätt vård/omsorgsnivå utan att behöva tänka på de olika aktörers organisationer eller ansvarsområden. Detta ställer höga krav på oss som huvudmän att ständigt utveckla, förbättra och stärka länets samverkan. De nationella satsningarna och överenskommelserna förändras årligen i mer eller mindre stor omfattning. Den länsgemensamma ledningsgruppen följer den utvecklingen noga eftersom den är en av grunderna för det gemensamma arbetet kommer att innebära fortsatt arbete kring följande områden: barn- och unga, missbruksoch beroendevård, äldre och psykisk hälsa. Brukarmedverkan, folkhälsa och e- hälsa är viktiga områden som ska genomsyra samtliga utvecklingsområden. Detsamma gäller för områdena habilitering/rehabilitering och informationsöverföring. En viktig del för att öka kvaliteten inom vård och omsorg är att ta tillvara brukarens, patientens och närståendes engagemang och delaktighet i planeringen av vård och omsorg. Fortsatt utvecklingsarbete mellan ansvariga för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård behövs för att finna samverkansformer som syftar till ökad hälsa hos barn och unga. En framgångsfaktor för att lyckas med samverkan gällande tidiga insatser för barn och unga är att styra och leda ihop och arbeta integrerat i angränsande områden. Samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård ser olika ut i kommunerna i länet och behov finns för riktad samverkan, en samlad regional tanke. Viktigt att samverkansarbetet sker på flera nivåer parallellt. Förutom socialtjänsten och hälso- och sjukvården så ska även skolans presidium samt förvaltningschefer bjudas in till Länsgemensam lednings årliga presidiekonferenser. Arbetet med att säkerställa och utveckla informationsöverföringen mellan huvudmännen är fortsatt viktig och är en stor utmaning utifrån Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård. Länet behöver också arbeta med att utveckla användandet av Samordnad Individuell Plan (SIP) samt se över möjligheten att använda e-tjänster för att förenkla detta förbättringsarbete. Arbetet 2018 kommer starkt att präglas av uppföljningen av implementeringen av den nya lagen. Ett extra fokus kommer att läggas på strokepatienternas väg i denna kedja. Att utveckla arbetet med tekniska lösningar och nå fram till smartare och effektivare arbetssätt är viktigt för att bidra till att utveckla servicen gentemot invånarna. Den digitala transformationen innebär en stor potential att utveckla och stödja morgondagens välfärdstjänster. Barnkonventionen är antagen i Sverige sedan många år tillbaka, och förslaget är att den ska bli lag från år En av de grundläggande delarna i barnkonventionen handlar om att öka barns delaktighet i frågor som rör dem. Detta ska dock genomsyra samtliga verksamheter och är ett område som vi bör utveckla gemensamt. Arbete med att etablera regionala resurscentra sker med utgångspunkt i befintliga strukturer och genomförs genom länsövergripande samarbeten mellan berörda aktörer på lokal och regional nivå. Det lokala etableringsarbetet inleds med en resursinventering för att identifiera

5 5 pågående aktiviteter vilka kan länkas samman med arbetet i de framtida resurscentra. I inventeringen identifieras enheter, samverkansgrupper och större projekt inom sjukvårdsregionen och dess ingående län och kommuner. Det regionala styrdokumentet ger en övergripande beskrivning av vilka mål som ska uppfyllas under Som komplement till detta kommer aktivitetsplaner att upprättas kopplade till varje utvecklingsområde. 3. Regionala mål/uppdrag inom respektive utvecklingsområde 3.1 Barn och unga Liksom 2017 kommer det under 2018 att vara huvudfokus på psykisk hälsa när det gäller området Barn och unga. Många barn och ungdomar upplever idag psykisk ohälsa och mycket tyder på att ohälsan ökar. Att som barn eller ungdom drabbas av psykisk ohälsa kan ge allvarliga konsekvenser, exempelvis alkohol- och drogmissbruk, självskadebeteende eller självmordsförsök. I den fördjupade analysen och handlingsplanen kring barn och ungas psykiska hälsa enligt Överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området Psykisk hälsa 2017 fastslogs ett flertal både lång- och kortsiktiga mål. Till varje mål finns beslut om aktiviteter som den samordnande gruppen Barn och unga ska ansvara för. Dessa utgör därför stor del av aktiviteterna nedan. För att undvika barns ohälsa är det nödvändigt att arbeta främjande och förebyggande och inte minst att arbeta tillsammans. Mot bakgrund av regeringens Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla ser vi vinster i att utveckla det universella föräldrastödet. Det är också viktigt att upptäcka ohälsa tidigt så att insatser kan sättas in direkt och hindra de negativa konsekvenserna. Olika verksamheter som kommer i kontakt med barn och unga behöver samordna sina insatser i större grad för att underlätta för barn- och unga och deras anhöriga. Barn- och unga som är i behov av våra insatser behöver få känslan av en mer sammanhållen kedja. Målgrupp: Barn och unga i Kalmar län. Övergripande mål: Förbättrad psykisk och fysisk hälsa för barn och unga. Aktiviteter: Att genomföra kartläggning av hur det generella föräldrastödet ser ut i länet, och ta fram en handlingsplan för hur det fortsatta utvecklingsarbetet ska se ut. Att kartlägga befintliga informationskanaler och utifrån det ta fram gemensamt material för att barn, unga och deras föräldrar ska veta var man vänder sig när man behöver stöd och hjälp. Att implementera den regionala överenskommelsen Hälsoundersökningar och Munhälsoundersökningar för placerade barn. Att genomföra insatser för att öka kunskapen om Barnkonventionen. Att implementera överenskommelse mellan socialtjänsten, Barn- och ungdomshälsan och BUP. Att identifiera gapen i olika huvudmäns processer kring barn och unga samt ta fram handlingsplan för att åtgärda gapen. Att fortsätta påbörjad utveckling med Ungdomsmottagningar.

6 6 Tidplan för genomförandet: 2018 Genomförare: Länets 12 kommuner och landstinget Berörda samarbetspartners: Ansvarig: Samordnande grupp Barn och unga 3.2 Missbruks- och beroendevård Missbruk och beroende av alkohol, narkotika och läkemedel orsakar fysiska sjukdomar, psykisk ohälsa och sociala problem både för individen själv och för närstående. Flera faktorer tyder på att bruket av narkotika i Sverige ökar. Narkotikabruk är vanligare bland män än bland kvinnor och i de yngre åldersgrupperna. Den vanligaste olagliga drogen är Cannabis men missbruket av olika narkotikaklassade läkemedel ökar liksom tillgången till nya psykoaktiva substanser, så kallade nätdroger. Detta har även inneburit en ökning av vård för psykiska störningar och beteendestörningar. Samsjukligheten är stor inte minst bland ungdomar med missbruksproblematik. Alkoholkonsumtionen hos unga har de senaste åren minskat medan vuxnas konsumtion legat relativt still. Trenden gällande alkoholrelaterade diagnoser i länet har under den senaste tioårsperioden ökat något, framför allt bland kvinnor. Även alkoholrelaterade dödsfall har ökat i länet jämfört med landet. Sedan 2013 finns ett lagstadgat ansvar att landsting och kommun ska ingå överenskommelse om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Från och med 1 januari 2018 ingår även spel om pengar. Överenskommelsen mellan kommunerna i Kalmar län och landstinget i Kalmar län kring personer med riskbruk, missbruk och beroende har under 2017 reviderats och behöver nu kommuniceras ut till verksamheterna. Ett arbete med att tydliggöra den i en överenskommelse med därtill kopplade praktiska anvisningar kommer påbörjas direkt efter revidering. Implementeringen av de nationella riktlinjerna fortsätter genom att regelbundet erbjuda utbildningar i de av riktlinjerna rekommenderade metoderna. Den lokala nivån ansvarar för att implementera riktlinjerna i respektive verksamhet. SKL kommer under 2018 ta fram en handlingsplan för missbruk och beroende, avseende målgruppen år. Handlingsplanen omfattar tidig upptäckt/tidiga insatser, stöd och behandling. Regeringen har beslutat om en ny nationell ANDT-strategi för åren Landstinget, kommunerna, polisen, Länsstyrelsen och Regionförbundet har utifrån denna tagit fram en regional strategi som beskriver aktiviteter och ansvar utifrån strategins mål. Landstinget, kommunerna och polisen är överens om att fortsätta arbetet med verka för sammanhållande strukturer för personer omhändertagna enligt LOB. Målgrupp: Kvinnor, män, flickor och pojkar med riskbruks-, missbruks- och beroendeproblematik samt deras familjer. Övergripande mål:

7 7 Personer med riskbruk, missbruk eller beroende ska erbjudas god vård och stöd för att ta sig ur detta samt hjälp till förbättrad psykisk och fysisk hälsa. Brukare och anhöriga inom missbruks- och beroendevård ska få bästa möjliga vård utan att märka våra organisatoriska gränser. Aktiviteter: Att kommunicera samverkansöverenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med riskbruk, missbruk och beroende så den blir känd i berörda verksamheter. Att påbörja arbetet med att utifrån befintlig överenskommelse ta fram en samverkansöverenskommelse med därtill kopplade praktiska anvisningar. Att fortsätta arbetet med att skapa sammanhållande strukturer kring personer omhändertagna enligt LOB (Lagen om Omhändertagande av Berusade personer) utifrån den överenskommelse som ingicks under Att utveckla brukarmedverkan med hjälp av modellen för brukar-, patient- och närståendemedverkan. Att, i samverkan med området barn och unga, erbjuda kommunerna stöd i att utveckla arbetet med familjeorienterat arbetssätt (förstärkt barn- och föräldraperspektiv i familjer med missbruk). Att, i samverkan med Länsstyrelsen, stödja arbetet med att öka användandet av Audit och Dudit för att tidigt identifiera personer med riskfylld eller skadlig alkohol- eller narkotikakonsumtion. Att, delta i framtagandet av SKL:s handlingsplan för missbruk och beroende samt med hjälp av denna utveckla arbetet med ungdomar och unga vuxna med missbruk i länet. Tidplan för genomförandet: 2018 Genomförare: Kalmar läns 12 kommuner, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet och Utvecklingsrådet Berörda samarbetspartners: Länsstyrelsen, Polisen Ansvarig: Samordnande grupp Missbruk och beroende 3.3 Äldre Kalmar län har landets äldsta befolkning näst efter Gotland. Flertalet äldre människor i Kalmar län lever ett gott liv och klarar sig utan insatser i form av vård och omsorg. Med stigande ålder ökar risken för hälsoproblem och kroniska sjukdomar samt behov av stöd och samordning. Den förebyggande vården är viktig så den äldre kan fortsätta leva ett aktivt och rikt liv så länge som möjligt. Detta ställer krav på helhetssyn, kontinuitet och en flexibel och lyhörd organisation mellan kliniker, enheter och mellan huvudmännen. Stödet till anhöriga som vårdar en äldre person behöver uppmärksammas mer. Fast vårdkontakt och Samordnad individuell plan (SIP) är viktiga för att skapa en sammanhållen vård och omsorg samt för att öka den äldres och dennes anhörigas delaktighet. Teamen runt brukare/patienter i hemsjukvården behöver utvecklas till att bestå av medarbetare från primärvård, kommunal hälso- och sjukvård samt även specialiserad vård. Utveckling av digitala lösningar ex. för informationsöverföring, SIP, egenvård, behandling och omsorg måsta fortsätta. Hemtjänst, hemsjukvård, hemrehabilitering och ett rehabiliterande förhållningssätt är viktiga så att den äldre kan leva ett så självständigt liv som möjligt. I kommunerna ska kontaktpersonen tydliggöras som fast omsorgskontakt.

8 8 I primärvården behövs fast vård- respektive läkarkontakt för de mest sköra äldre, ökat stöd i hemsjukvården och en mer personcentrerad vård och ansvar för mest sköra äldre utvecklas. Inom den öppna och slutna specialiserade vården föreslås mottagningar som organiseras utifrån de äldres behov och utgör konsultationsstöd till primärvård och kommun samt mobilt geriatriskt/medicinskt team. Målet är en trygg äldre med en aktuell SIP och en fast vårdkontakt som är känd av den enskilde själv, närstående och personal inom vård och omsorg. Stödet till anhöriga som vårdar den äldre behöver bli mer individuellt anpassat. Vi måste systematiskt identifiera äldre med stor risk att försämras i närtid och utifrån detta agera förebyggande. Tillsammans behöver vi öka kunskapen om äldres psykiska och fysiska hälsa. Utveckling ska fortsätta avseende befintliga mötesplatser, gemensamma teamutbildningar och kvalitetssäkring av vårdens övergångar. Strategi- och handlingsplanen Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län samt Framtidens vård- och omsorg för mest sköra äldre i Kalmar län ligger till grund för det fortsatta arbetet. Målgrupp: De mest sköra äldre. Övergripande mål: Att den äldre Kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till god vård och omsorg. Får få den vård och omsorg den enskilde behöver på det sätt denne önskar få den. Inte märker våra organisatoriska gränser. Möter kompetens, säkerhet, hög kvalitet och gott bemötande. Ska känna att vi gör vårt bästa för att ge en värdig sista tid i livet. Aktiviteter: Mål och aktiviteter ses i Strategi- och handlingsplanen Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län Tidplan för genomförandet: Genomförare: Kalmar läns 12 kommuner, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet och Utvecklingsrådet Berörda samarbetspartners: Patient- och brukarorganisationer. Linnéuniversitetet. Ansvarig: Samordnande grupp äldre 3.4 Psykisk hälsa Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för alltifrån nedsatt psykiskt välbefinnande till olika former av psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar. Utvecklingsarbetet kring psykisk hälsa handlar om att möjliggöra för människor att uppleva sin tillvaro som meningsfull med god hälsa, att de kan använda sina resurser väl och vara delaktiga i samhället. Överenskommelsen mellan stat och SKL, Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa, syftar till att öka tillgängligheten till stöd och behandling av god kvalitet och att förebygga och motverka psykisk ohälsa. Inom ramen för överenskommelsen 2017 har 2016 års regionala analys och handlingsplan följts upp och reviderats. Både analys och handlingsplan är gemensam för länets 12 kommuner och landstinget i Kalmar län.

9 9 Höga självmordstal, ökade sjukskrivningstal på grund av psykisk ohälsa, alkoholrelaterad ohälsa samt sysselsättning och mötesplatser är några områden med behov av utveckling. Nyanlända/asylsökande och äldre är också grupper som kräver ökade insatser. Flera områden ingår i andra samordnande gruppers och/eller myndigheters ansvarsområden vilket kräver samverkan och god kännedom om varandras uppdrag och ansvar. Sedan den 1 januari 2010 är kommuner och landsting skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning har under 2017 reviderats och behöver nu kommuniceras ut till verksamheterna. Ett beslut kring den fortsatta organiseringen av Case Manager (CM) togs i maj 2017 av Länsgemensam ledning. CM ska ingå i strukturen för Länsgemensam ledning på samma sätt som andra insatser. Under 2016 togs Handlingsprogram för självmordsförebyggande åtgärder fram och beslutades av Länsgemensam ledning i samverkan. Arbete utifrån mål i den har fortsatt under 2017 bland annat genom att ta fram en operativ plan och rutiner tillsammans med blåljusverksamheterna, utbildningsinsatser samt en uppföljande konferens i december. Arbetet med att sprida kunskap inom området fortsätter under Inom ramen för överenskommelsen psykisk hälsa 2017 har SKL påbörjat ett arbete med att stärka strukturerna för kunskapsutbyte när det gäller psykisk hälsa. Målsättningen är att öka förutsättningarna för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård. Under 2018 etableras sex stycken Resurscentrum för psykisk hälsa (RCPH) i landet fördelat inom de sex sjukvårdsregionerna. Arbetet sker med utgångspunkt i befintliga strukturer och genomförs genom länsövergripande samarbeten mellan berörda aktörer på lokal och regional nivå. Syftet med centrumen är att stödja kommunerna och landstingen inom respektive sjukvårdsregion med spridning, implementering, uppföljning och chefsstöd för en mer jämlik vård. Målgrupp: Personer oavsett ålder, barn, unga och vuxna, som har eller som särskilt riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och som behöver insatser från kommun och landsting. Övergripande mål: Tillgodose den enskildes behov genom samordnade insatser för att identifiera, förebygga och förbättra situationen samt bidra till återhämtning för personer med psykisk ohälsa. Aktiviteter: Att kommunicera samverkansöverenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning så den blir känd i berörda verksamheter. Att följa upp samverkansöverenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Att fortsätta det suicidförebyggande arbetet. Att utvärdera handlingsprogrammet för självmordsförebyggande åtgärder och utifrån det föreslå fortsatta aktiviteter. Att hålla ihop strukturen för insatsen CM. Att följa upp och vid behov revidera Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa Att utveckla brukarmedverkan

10 10 Att utifrån genomförd GAP-analys planera för implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd som publiceras sommaren Tidplan för genomförandet: 2018 Genomförare: Kalmar läns 12 kommuner, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet och Utvecklingsrådet Berörda samarbetspartners: Samordningsförbundet, Länsstyrelsen Ansvarig: Samordnande gruppen 4. Generella samverkansområden 4.1 Brukare, patienter och närståendemedverkan i Kalmar län LGL och dess presidium tog i februari 2015 beslut om Modell för brukares, patienters och närståendes medverkan i Kalmar län. Denna länsgemensamma modell omfattar: Länsgemensam struktur för brukare, patienter och närstående som ska medverka i aktiviteter på olika nivåer. Tydliga uppdrag med ersättning för brukare, patienter och närstående som medverkar. Kompetensutveckling för brukare, patienter, närstående och medarbetare. Ett Utvecklingsråd bildades 2016 och består av 12 personer med olika erfarenhet, ålder, kön, spridning i länet. En Intressebank har skapats dit enskilda individer med intresse att medverka i att förbättra stöd, vård och omsorg i Kalmar län kan anmäla sig för kommande uppdrag. I oktober 2017 fanns 72 personer anmälda till Intressebanken. Under ett år har det inkommit 12 förfrågningar om medverkan från Länsgemensam ledning. Detta har resulterat i 35 insatser av personer i Intressebanken. De områden där medverkan skett är inom psykiatri, vid konferenser, vid planering av kompetensutveckling och kontinuerlig medverkan i samordnande grupp äldre. Målgrupp: brukare, patienter, närstående och tjänstemän som medverkar i regionalt utvecklingsarbete i Kalmar län Övergripande mål: Förbättra stöd, vård och omsorg i Kalmar län, genom att brukare, patienter, närstående och tjänstemän arbetar tillsammans i Länsgemensam ledning. Aktiviteter: Att vidareutveckla brukare, patienter och närståendes medverkan för bättre stöd vård och omsorg i länets kommuner och i Landstinget i Kalmar län Att tillsammans identifiera och lyfta frågor och förbättringsområden som utifrån ett brukar-, patient- och närståendeperspektiv är viktiga för kommuner och landsting att arbeta med. Att utforma och genomföra kompetensutveckling för personer som medverkar i utvecklingsaktiviteter och i ledningssammanhang. Att utveckla systematisk samverkan med brukar-, patient- och närståendeorganisationer i Kalmar län. Tidplan för genomförandet: 2018 Genomförare: Kalmar läns 12 kommuner, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet och Utvecklingsrådet Berörda samarbetspartners: Kommuner och Landstinget i Kalmar län, brukar-, patientoch närståendeorganisationer

11 11 Ansvarig: Länsgemensam ledning i samverkan Samordnare: Marianne Westring Nordh, Regionförbundet i Kalmar län och Anna Olheden, Landstinget i Kalmar län 4.2 Länsgrupp Habilitering/ rehabilitering Länsgrupp Hab/rehab innebär ett gemensamt samarbete avseende arbetsterapi och fysioterapi/sjukgymnastik inom kommunernas och landstingets habiliterings- och rehabiliteringsverksamheter. Målet är att skapa förutsättningar för att patientens habilitering/ rehabilitering sätts i fokus och inte ansvarsgränserna mellan huvudmännen. Länsgrupp Hab/ rehabs utvecklingsarbete utgår ifrån ett fristående uppdragsdokument som heter Länsgrupp Hab/ rehab gemensam målbild Fokusområden Praktiska anvisningar för habilitering och rehabilitering samt hjälpmedel. Bidra till att implementera och kvalitetssäkra bas- och specialisthabiliteringen i länet. Kompetensutveckling. Arbetssätt kognitiva funktionsnedsättningar. e- Hälsa. Nya rutiner kopplat till ny Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. 4.3 Informationsöverföring Informationsöverföringsgruppens övergripande uppdrag är att säkerställa och utveckla informationsöverföringen mellan huvudmännen med brukaren/patientens bästa i fokus. När utvecklingsarbeten eller andra insatser behöver göras ansvarar gruppen för att skapa tillfälliga arbetsgrupper vid behov. Informationsöverföringsgruppen ska vid minst två gånger per år rapportera till LGL hur arbetet fortskrider enligt nedanstående samverkansfrågor samt informera om behov av ändringar och utveckling avseende informationsöverföring. Samverkansfrågorna avser områden avseende utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, samordnad individuell plan (SIP), LISA- avvikelser samt hemsjukvårdsavtalet. Informationsöverföringsgruppen har ett fristående uppdragsdokument att arbeta utifrån Samordnad individuell plan (SIP) I det regionala uppdraget kring SIP ingår förutom att revidera gemensamma dokument angående SIP även att genomföra uppföljning av SIP, göra rutiner kända samt initiera utbildningar. Informationsöverföringsgruppen har utsett SIP- arbetsgruppen som består av tre representanter från länets kommuner respektive tre representanter från landstinget (en från psykiatrin, primärvården samt hälso- och sjukvårdsförvaltningen). I arbetsgruppen ingår även en representant från Informationsöverföringsgruppen med ansvar för regelbunden (minst 2ggr per år) återrapportering till informationsöverföringsgruppen. Vid behov kan representanter adjungeras från exempelvis skola, Försäkringskassan m.m. Det finns en länsgemensam riktlinje för SIP som reviderats hösten I samband med den nya Lagen om utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som träder i kraft lyfts SIP fram. SIP är ett värdefullt instrument även kopplat till överenskommelsen Psykisk hälsa och i arbetet med missbruk- och beroendevård. SIP ska gälla alla områden.

12 Lagen om samverkan vid utskrivning ifrån sluten hälso- och sjukvård Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård gäller från och ersätter Betalningsansvarslagen. Huvudmännen har beslutat om en gemensam överenskommelse, Kalmar läns modell. Modellen bygger på tillit och förtroende mellan huvudmännen med fokus på den enskildes och de närståendes bästa. En förutsättning för att uppnå syfte och mål är att samtliga tar sin del av ansvaret och bygger upp effektiva processer och rutiner. Målet är att den enskilde ska skrivas ut så snart som möjligt när slutenvårdens resurser inte längre behövs. Den enskilde ska känna sig trygg och delaktig. Praktiska anvisningar för medarbetare respektive chefer är utarbetade. Fokus under 2018 är uppföljningar, utvärderingar och uppbyggnad av effektiva processer. Uppföljning av arbetet ska ske senast 31 augusti 2018 och utvärderingen ska vara klar senast 31 december Informationsspridning En utmaning för länets kommuner och landsting är hur informationen ska spridas gällande det arbete som bedrivs inom LGL Målet är ett informationsflöde där det som sprids har ett syfte och är av relevans för den personen som tar emot informationen. Det är viktigt att tillgängliggöra arbetet som bedrivs på regional nivå på ett systematiskt sätt så att det blir känt och kan tillämpas av praktiken. På lokal nivå har länets kommuner och landsting olika forum och rutiner/ kommunikationsplaner gällande hur information ska spridas. LGL har bestämt ordningen för informationsspridning ifrån den regionala nivån till den lokala nivån. Då informationsspridningen på lokal nivå är olika organiserat så är det den egna lokala nivån som bestämmer hur respektive arbete ska förankras och kommuniceras ut i den egna organisationen. En del utvecklingsarbeten som bedrivs på regional nivå avslutas med gemensamma utbildningsinsatser för länet med anledning av att förankringen exempelvis behöver ske på ett likvärdigt sätt. Modell för virtuella informations/utbildningsforum för länets medarbetare är under uppbyggnad. Fastställda dokument inom LGL publiceras på Regionförbundets hemsida Informationsspridning av beslut/ utvecklingsarbeten inom LGL 1. Samverkansöverenskommelse/ rutin/ övrig information utarbetas av medarbetare på länsnivå utifrån givet uppdrag. 2. Färdigt förslag av Samverkansöverenskommelse/ rutin/ övrig information skickas till beredningsgruppen för länsgemensam ledning i samverkan. 3. Beredningsgruppen hanterar/ bereder Samverkansöverenskommelse/ rutin/ övrig information och beslutar om nästa steg - beredningsgruppen kan återremittera, fatta beslut i enklare ärenden alternativt lyfta in på dagordningen för länsgemensam ledning i samverkan. 4. Beslut fattas om Samverkansöverenskommelse/ rutin/ övrig information som protokollförs på sammanträde för länsgemensam ledning i samverkan. 5. Protokoll med beslut skickas till respektive ledamot i Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård för beslut om hur spridning ska ske inom respektive organisation på lokal nivå, alternativt beslutas informationsspridningen/ kommunikationsplanen gemensamt på regional nivå. Beslutet sprids också alltid via de samordnande grupperna för arbetet och dess upprättade informationskanaler till och från landstinget och kommunerna.

13 13 5. Uppföljning av regionalt styrdokument LGL kommer att utvärdera och följa upp beslutade insatser utifrån den fastlagda årliga planen, Årshjul för gemensam styrning och ledning. En regelbunden uppföljning sker inom ramen för den mindre grupp som bereder ärendena till ledningsgruppen, den sk. beredningsgruppen. Resultaten ska redovisas kontinuerligt för den Länsgemensamma ledningsgruppen och vid de årliga presidiekonferenserna. Efter varje verksamhetsår kommer styrdokumentet att utvärderas. Uppföljningen av 2018 års aktiviteter kommer att presenteras 26 oktober 2018 på presidiekonferensen LGL.