RISE föredrag på Nordbygg 2018
|
|
- Göran Falk
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RISE föredrag på Nordbygg 2018 Certifiering av fjärrvärmecentraler Hur vet man att en fjärrvärmecentral uppfyller krav på säkerhet och komfort? En certifierad fjärrvärmecentral är ett kvitto på kvaliteten. För fjärrvärmecentraler för småhus och lägenheter finns sedan länge P-märkning enligt F:103-7, ett samarbete mellan RISE och Energiföretagen Sverige. För fjärrvärmecentraler för flerbostadshus har ett populärt certifieringssystem länge saknats, men sedan september 2016 erbjuder RISE europagemensam certifiering av dessa produkter enligt EHP 004 från Euroheat & Power. Under passet förklarar RISE provningsmetoderna och certifieringssystemen. Björn Folkeson, RISE Research Institutes of Sweden
2 Ny certifieringsregel 055 Luftfilter för ventilationsanläggningar. Ny standard hur ser kraven ut idag? Sammanfattning kommer inom kort Johan Åkesson och Tobias Eriksson, RISE Research Institutes of Sweden
3 Framtidsmöjligheter med glas Ända sedan det första glaset applicerades i en byggnad har glas spelat en mycket viktig roll för inomhusmiljön genom dess unika egenskap att kunna kombinera dagsljusinsläpp och klimatskydd. Trenderna i det moderna boendet går mot större transparenta ytor, vilket ställer ännu större krav på effektiva glaslösningar. Genom att arbeta med materialegenskaper och adderad funktionalitet till glas skapas helt nya möjligheter för det framtida byggandet. I detta föredrag presenteras hur nya innovationer och glasapplikationer kan bidraga till det framtida byggandet och boendet. Nya material och funktioner utvecklas som är interaktiva och kan reagera på sin omgivning. Funktioner kan kopplas samman och integreras i automatiska styrsystem. Mekaniska egenskaper kan utnyttjas på nya sätt som skapar nya konstruktionsmöjligheter. Glas är inte bara glas, glas är möjligheter! Jerry Eriksson, RISE Research Institutes of Sweden
4 Bygg med solceller! Nya möjligheter för takrenovering och utvändig solavskärmning Det har aldrig varit mer förmånligt att investera i solceller i Sverige än nu och villkoren blir fortsatt bättre och mer långsiktiga. Samtidigt hårdnar kraven på att våra byggnader ska bli riktigt energieffektiva och att deras klimatpåverkan ska minska. Detta stärker solenergins roll ytterligare då den kan betraktas som en effektiviseringsåtgärd med stor klimatnytta. RISE driver sedan några år flera forsknings- och utvecklingsprojekt där vi tillsammans med industri, akademi och fastighetsägare undersöker nya möjligheter för solceller. Fokus ligger på samverkan mellan olika nyckelaktörer i syfte att få fram kostnadseffektiva och estetiskt tilltalande produkter och mer rationella processer vid nyproduktion och renovering. Här berättar vi mer om arbetet med utgångspunkt i två av projekten, finansierade av Energimyndigheten/ IQS genom forskningsprogrammet E2B2 och av byggbranschen genom SBUF. I ELSA-projektet har vi undersökt möjligheterna att använda solcellsmoduler som solavskärmningar. Några nya produkter som tagits fram i samverkan mellan solskydds- och solelföretag demonstreras och utvärderas nu på en av RISE kontorsbyggnader i Borås. Projektet Miljontak har undersökt möjligheten att använda prefabricerade takelement med solceller i renovering av miljonprogrammets tak. Projektet har bland annat resulterat i ett par konceptlösningar som vi nu planerar att utvärdera i demonstrationsprojekt. Kom och låt dig inspireras! Kanske blir du vår nästa partner i ett banbrytande demonstrationsprojekt? Peter Kovács är forskningsingenjör vid RISE Research Institutes of Sweden
5 Bättre belysning med mänskliga mått Vilken typ av stöd skulle du behöva för att prata om belysningskvalitet? Hur kan ord, begrepp och verktyg hjälpa till att säkerställa bättre ljusmiljöer som människor trivs i? Sverige står inför ett skifte till mer energieffektiv belysning och potentialen för energibesparing är stor. Det finns dock många exempel där modern, energieffektiv belysning har lett till försämrad komfort. En anledning kan vara svårigheten att kommunicera kring ljuskvalitet. Idag används konventionella mått, såsom ljusstyrka, jämnhet och luminans, men de beskriver bara en begränsad del av ljusupplevelsen. Aspekter som kopplar till upplevelsen bör också inkluderas, men idag saknas både begrepp, kunskap och verktyg kring detta. Just nu pågår utvecklingen av ett kommunikationsverktyg kring belysningskvalitet. Det bygger på två olika metoder som har utvecklats av RISE respektive Lunds Tekniska Högskola för att mäta den mänskliga upplevelsen av belysning. Verktyget tas fram i nära samverkan med företag inom både belysningsbranschen och fastighetsbranschen. Målet är att det ska fungera som ett stöd i kommunikationen mellan olika aktörer inom belysningsplanering och upphandling, t.ex. fastighetsbolag, byggbolag, ljusdesigners och produktutvecklare. Arbetet sker inom forskningsprojektet Perceptual Metrics for Lighting Design som finansieras av Energimyndigheten och Bertil och Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik. På den här sessionen berättar vi om hur den mänskliga ljusupplevelsen kan mätas, men det ges även möjlighet att själv aktivt bidra till utvecklingen av verktyget för kvalitetskommunikation. Magdalena Boork, RISE Research Institutes of Sweden och Johanna Enger, Lunds Tekniska Högskola
6 Mekaniskt ventilerade golv Välj en kvalitetssäkrad installation! Mekaniskt ventilerade golv är en unik lösning för att hantera annars ofta svårlösta problem. Ventilerade golv används i syfte att åstadkomma en torr golvkonstruktion och för att förhindra lukt och andra emissioner att nå inomhusluften. För att lyckas med detta är det viktigt att kvalitetssäkra installationen. Annars riskeras funktionen i hela åtgärden. Med ett mekaniskt ventilerat golv avses en golvkonstruktion där inomhusluft med mekanisk drivkraft strömmar i en spalt till exempel mellan ett distansmaterial och en betongplatta. Luftströmmen sker på ett kontrollerat sätt för att dels hålla underlaget torrt och föra bort emissioner, dels för att hindra lukt eller andra gaser och emissioner att tränga upp till rummet. Tekniken kan användas dels vid nybyggnad för att förebygga fuktskador, dels vid sanering av byggnader där problem finns med till exempel elak lukt. Det senare har hittills varit den vanligaste tillämpningen men mot bakgrund till de aktuella problem som idag finns kopplat till uttorkning av byggfukt i betong så är den förstnämnda tillämpningen kanske mer intressant än någonsin? För att hindra lukt och andra emissioner från att tränga upp i rumsluften krävs att det råder undertryck och luftflöde i ventilationsspalten över hela golvytan. För att dessa funktioner ska uppfyllas krävs att luftspalten utförs lufttät och här är arbetet på byggplatsen helt avgörande för resultatet. Otätheter i spalten kan orsaka kortslutning i systemet som innebär att vissa delar blir oventilerade. Likaså äventyras tryckbilden, vilket kan få till följd att luft från den ventilerade spalten i golvet strömmar upp till innemiljön. Sedan många år tillbaka finns certifierade mekaniskt ventilerade golv, typgodkända respektive P-märkta. Certifieringen innebär att systemen är granskade, provade och utvärderad och bedöms uppfylla relevanta funktioner. Certifieringsreglerna ställer dels tekniska krav på produkten (funktionskrav), dels krav på tillverkarens/leverantörens kvalitetssäkring av produkten vilket även omfattar kvalitetssäkring av montaget/installationen av golven. Erfarenhetsmässigt har det sistnämnda visat sig vara helt avgörande för att säkerställa funktionen i dessa golv. Thorbjörn Gustavsson och Matilda Liinanki, RISE Research Institutes of Sweden
7 Fuktsäkerhetsprojektering av krypgrunder uppfylls BBR? Tänk på detta! Allmänt sett är en uteluftsventilerad krypgrund en riskkonstruktion och den blev känd som en riskkonstruktion för över 30 år sedan, framförallt i byggnad med träbjälklag. Trots detta är krypgrunden både relativt vanlig vid nyproduktion idag och accepterad på flera håll i branschen. Orsakerna till att den är en riskkonstruktion är framförallt marken på grund av dess låga temperatur, fuktighet, markradon och mikrobiella aktiviteter. Den traditionella krypgrunden men även andra krypgrunder med exempelvis träbjälklag måste därför genomgå en omfattande modifiering för att uppfylla Boverkets byggregler. Kraven i Boverkets byggregler skall alltid uppfyllas. Fuktkraven bör verifieras med fuktsäkerhetsprojektering vilket bland annat innefattar beräkningar av fukttillstånd, mätningar och utvärdering som visar att konstruktionen eller lösningen, samtliga material och kryputrymmet inte utsätts för fuktkritiska förhållanden. Därtill behöver mikroorganismer och mögellukt från marken och radon från marken förhindras att tränga in i byggnaden. Eftersom träbjälklag i allmänhet inte är lufttäta så är risken stor för att inneluften påverkas. Som sagt, marken avger fukt, mögellukt och radon samt har en kylande effekt. Detta innebär att man måste använda lösningar som skyddar byggnaden mot problemen i marken. Lösningar som förhindrar eller spärrar fukt och emissioner från marken bör ha en dokumenterad verifierad funktion även när dessa är monterade. Lars Olsson, RISE Research Institutes of Sweden
8 Lufttäta klimatskal nya metoder och verktyg Branschstandard ByggaL metod för byggande av lufttäta byggnader ByggaL Metod för byggande av lufttäta byggnader har uppdaterats till branschstandard. Det behövs samsyn i byggbranschen kring hur lufttäthetskrav formuleras och följs upp. Det uppstår allt för ofta frågetecken kring ställda lufttäthetskrav samt hur dessa ska verifieras. Därför har ByggaL omarbetats och kompletterats för att bättre vägleda branschen där oklarheter lätt uppstår. I Branschstandard ByggaL har metodens råd och anvisningar för kravställning och framförallt verifiering av lufttäthetskraven kompletterats. När det gäller metodens tydligare anvisningar till verifiering av lufttäthetskraven så utgör dessa råd en komplettering till SS-EN ISO 9972:2015 och ByggaL kan ses som ett svenskt anpassningsdokument till provningsstandarden. ByggaL har dessutom kompletterats med en metodbeskrivning som systematiskt beskriver metodens kvalitetssäkringsarbete genom hela byggprocessen. Branschstandard ByggaL finns fritt tillgänglig på Thorbjörn Gustavsson och Owe Svensson, RISE Research Institutes of Sweden Ny metod för provning av lufttäthetssystem under verkliga förhållanden Byggnader ska vara lufttäta men andas med ventilationssystemet. Otäta hus innebär sämre boendekomfort, högre energianvändning och ökad risk för fuktskador och mögel. För att minska risken för skador är det av största vikt att byggnaden inte bara är lufttät utan att lufttätheten bibehålls över lång tid. Kravet på god lufttäthet kommer att öka då förekomsten av nära-nollenergihus, passivhus och plushus ökar. Tidigare har det skett en översiktlig studie för att se hur beständigheten för lufttäthetslösningar förhåller sig. Denna studie visar att det finns indikationer på att vissa lösningar inte håller i längden. Man drar slutsatsen att provningar behöver utföras på kompletta system i stället för på enskilda produkter. Det överordnade syftet med hela projektet är att utveckla en metod där hela system för lufttäthet kan undersökas. Detta så att god lufttäthet och låg energianvändning kan erhållas under lång tid hos framtidens lufttäthetssystem. Provningsmetoden har fungerat ypperligt vid pilotprovningarna. Samtliga provade lufttäthetssystem var mycket lufttäta före värmebehandlingen. Efter värmebehandlingen visar alla undersökta lufttäthetssystem dock en ökande luftgenomsläpplighet, i varierande grad. Alla de undersökta lufttäthetssystemen visar på förändringar i lufttätheten då montaget har skett i kall och fuktig miljö och vid montage i dammig miljö. Ulf Antonsson, RISE Research Institutes of Sweden
9 Stoppa inläckage i ytterväggar och fönster varför läcker det in och hur ska man göra vid fönstermontage? Regninläckage i fasader och fönster och utveckling av nya lösningar Efter flera års forskning kan vi precisera vilka de betydande mekanismerna är vid regninträngning i fasader. Det är mer regel än undantag att traditionellt byggande av fasader läcker. Trots att inläckageprocessen är mycket komplicerad så har vi funnit enkla samband för beräkning av inläckageflöde. De nya kunskaperna ska förhoppningsvis bidra till ökad förståelse, utveckling och kravställande av fasadlösningar. Parallellt med senaste årens forskning har det inte bara pågått en intensiv utveckling av mer regntäta lösningar utan även omfattande kvalitetssäkring av kompletta fasadsystem och fönster-montage samt utveckling av certifieringsregler. Detta ser vi leder till ökade krav hos beställare som efterfrågar deklaration av väsentliga egenskaper, systemfunktion och pålitligt montage. I dagsläget finns det flera fasadleverantörer som erbjuder kvalitetssäkring i form av P-märkta fasader CR 021 och fönstermontage CR 066 och flera ytterligare är på gång. Det kommer att ges möjlighet för diskussioner och frågor. Börje Gustavsson och Lars Olsson, RISE Research Institutets of Sweden
10 Uterum med säkerställd funktion kvalitetssäkring. Ställ krav! Nu lanserar flera tillverkare P-märkta uterum. Märkningen innebär att uterummen har gått igenom kvalitetskontroller utförda av en oberoende part. För konsumenterna innebär märkningen ökad trygghet. Märkningen betyder att uterummen inte bara uppfyller lag eller myndighetskrav utan också andra krav som marknaden efterfrågar. P-märkning innebär att produkten är typprovad, att tillverkarens egenkontroll övervakas av RISE. Syftet med P-märkningen är att ge köparna trygghet när de köper ett uterum. De får klara besked om att det finns säkerhet mot personskador, att uterummen tål slagregn och att bärförmågan, stadgan och beständigheten motsvarar högt ställda krav. Samtidigt får tillverkarna en bra möjlighet att visa på kvalitet. Provningen innefattar inte bara produkterna utan också en övervakning av hela produktionskedjan. P-märkningen innebär också att RISE har tagit fram en definition av uterum. Ett uterum är en enklare sluten byggnad med minst en yttervägg som är helt eller delvis glasad. Uterummen kan byggas som en tillbyggnad kopplad till ett befintligt hus, eller som en helt fristående byggnad. Det är inte permanent uppvärmt, men kan ha möjlighet för tillfällig uppvärmning, till full komfortstandard. Ulf Antonsson och Börje Gustavsson, RISE Research Institutes of Sweden
11 En förbättrad samordning av installationstekniska system Sammanfattning kommer inom kort Sofia Stensson, RISE Research Institutes of Sweden Entrélösningars energiprestanda Sammanfattning kommer inom kort Sofia Stensson, RISE Research Institutes of Sweden Fuktsäker värmeåtervinning med FTX i kallt klimat Behov av dynamisk provning av funktion vid låga utetemperaturer Sammanfattning kommer inom kort Svein Ruud, RISE Research Institutes of Sweden
ByggaL NY BRANSCHSTANDARD
ByggaL NY BRANSCHSTANDARD Thorbjörn Gustavsson FuktCentrums informationsdag i Stockholm 2018 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD BYGGTEKNIK ByggaL Metod för byggande av lufttäta byggnader Första
Läs merByggaL NY BRANSCHSTANDARD
ByggaL NY BRANSCHSTANDARD Thorbjörn Gustavsson FuktCentrums informationsdag i Lund 2017 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD BYGGTEKNIK ByggaL Metod för byggande av lufttäta byggnader Första versionen
Läs merLUFTTÄTNING MED TEJP INTE HELT PROBLEMFRITT
LUFTTÄTNING MED TEJP INTE HELT PROBLEMFRITT Stefan Almström och Ulf Antonsson Oktober 2017 RISE Research Institutes of Sweden Lufttätning med tejp Användningen har ökat mycket kraftigt - energibesparing
Läs merEnergisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker
Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Olsson P (3) Hållbar Samhällsbyggnad
Kontaktperson Lars Olsson 2016-12-20 6P09890 1 (3) Hållbar Samhällsbyggnad 010-516 50 23 lars.olsson@sp.se Byggsystem Direkt Sverige AB Staffan Hvidberg Box 127 312 22 LAHOLM Fuktsäkerhetsbedömning av
Läs merHur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.
Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?
Läs merIsover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B3-10 2006-05
Isover Vario Duplex Den variabla ångbromsen B3-10 2006-05 Isover Vario Duplex Isover Vario Duplex är en ny intelligent ångbroms som genom att anpassa sig efter luftens relativa fuktighet minskar risken
Läs merBilaga 3: Byggherrens kravformulering
Bilaga 3: Byggherrens kravformulering Här följer råd och anvisningar samt ett flertal förslag till hur byggherren kan formulera krav på lufttäthet. Genomtänkta och väl formulerade lufttäthetskrav är en
Läs merSå här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning
Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning Linda Hägerhed Engman Byggnadsfysik och Innemiljö SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP i siffror 2010 SP-koncernen ägs till 100% RISE Nettoomsättning
Läs merFUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING
FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING Anders Jansson Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD / BYGGTEKNIK Exempel på fuktproblem Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Kondens Isbildning Fuktrörelser
Läs merKursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen
Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller
Läs merBYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark
BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Golvkonstruktioner och fukt Grundläggning mot mark Platta på mark Platta på mark
Läs merEnergieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns
Läs merVad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE
Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE Thorbjörn Gustavsson SP Byggnadsfysik och innemiljö Fuktsäkerhetsansvarig Projektering Vad är ByggaF, ByggaL och byggae? Metoder med verktyg för
Läs merErfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv
Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv Vad är fuktsäkerhetsprojektering? "Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte
Läs merFukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås
Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i bygge Lite teori Var finns riskerna Kan man förebygga
Läs merVentilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers
Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers Varför lufttäta hus? Varför är lufttätheten allt viktigare idag/framtiden? Varför ventilerade konstruktioner? Fuktcentrums
Läs merBYGG MED SOLCELLER! Nya möjligheter för takrenovering och utvändig solavskärmning. Peter Kovács
BYGG MED SOLCELLER! Nya möjligheter för takrenovering och utvändig solavskärmning Peter Kovács Peter.kovacs@ri.se RISE Research Institutes of Sweden Hållbar samhällsbyggnad Energi och cirkulär ekonomi
Läs merFuktcentrums Informationsdag, Göteborg
Fuktcentrums Informationsdag, Göteborg Fuktcentrums Informationsdag, Göteborg Anders Kumlin, M.Sc., Anders Kumlin AB Om Fuktcentrum FuktCentrum är en centrumbildning vid Lunds Tekniska Högskola med uppgiften
Läs merAKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet
AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och
Läs merUtmärkt kvalitet för din skull
Lilla boken om P Utmärkt kvalitet för din skull En P-märkt vara eller tjänst är noggrant typprovad mot högt ställda krav och godkänd av en oberoende part. Det innebär att att den är trygg och säker att
Läs merDet kompletta regelsystemet
Det kompletta regelsystemet För golv, vägg och tak vid ojämna underlag, fukt, mögel, höga ljudkrav eller radon. Enkelt Säkert Flexibelt 1 2 En enklare lösning. Idén bakom Nivell System kommer från två
Läs merEnergihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad
Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-
Läs merTYPGODKÄNNANDE. Vad är typgodkännande och hur kan det vara till hjälp? Johan Åkesson 14 Mars 2018 CERTIFIERING. RISE Research Institutes of Sweden
TYPGODKÄNNANDE Vad är typgodkännande och hur kan det vara till hjälp? Johan Åkesson 14 Mars 2018 RISE Research Institutes of Sweden CERTIFIERING Tre blir ett - RISE Innventia, SP och Swedish ICT har gått
Läs merFUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
Läs merFUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
Läs merOtätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav
Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial
Läs merHur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader?
Hur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader? wanda.rydholm@boverket.se Boverket var och vad? Placerad i Karlskrona och Stockholm. ~240 anställda; exempelvis civilingenjörer, arkitekter, jurister
Läs merNyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag
Nyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag olle.aberg@boverket.se Vad är Boverkets byggregler BBR BBR innehåller myndighetsregler till Plan och bygglagen samt Plan- och byggförordningen.
Läs merAnnika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning
Kvalitetssäkring av Innemiljö och Energianvändning p Annika Ekstrand-Tobin Sammanfattning God innemiljö är ett självklart mål som eftersträvas vid byggande och förvaltning men som alltför ofta inte uppfylls
Läs mer2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!
Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion
Läs merEva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD. 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se
Eva Gustafsson Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se Västervik 2015-11-12 Lite fuktteori Tilläggsisolering generellt Renovering och tilläggsisolering
Läs merVentilera bort dålig lukt, fukt och radon
Ventilera bort dålig lukt, fukt och radon BEHOV När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner? Är du orolig för radon?
Läs merKlimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö
Klimatskalets betydelse för energianvändningen Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö eva-lotta.kurkinen@ri.se 82 Energianvändning i byggnaden Värme/Kyla Varmvatten Ventilation Belysning Hushållsel
Läs merHusgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck
Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock
Läs merAtt projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.
Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav. Resultat från ett delprojekt inom WOODBUILD Lars-Olof Nilsson/Anders Sjöberg Lunds Universitet/Lunds Tekniska Högskola/Avd Byggnadsmaterial
Läs merByggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter
Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter Nedan följer förslag på tekniska krav och krav på aktiviteter som byggherren kan ställa utöver samhällets krav. Byggherren gör överväganden avseende
Läs merIntroduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE
Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE Thorbjörn Gustavsson SP - Byggnadsfysik och innemiljö Fuktsäkerhetsansvarig Projektering Varför kvalitetssäkring? Med kvalitetssäkring
Läs merVälkomna FuktCentrums informationsdag 2009
Välkomna FuktCentrums informationsdag 2009 Tid Program 09.00 Välkommen Viktiga händelser under året. Brukarnas beteende i fokus. Förnya med bevarad karaktär. 10.40 Paus Så fungerar klimatskalen. Puts på
Läs merEnergihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad
Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-
Läs merHur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet
1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram
Läs merGranab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder.
Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. GRANAB Undergolvventilationssystem i kombination med
Läs merTorsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16
Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö
Läs merVälkomna FuktCentrums informationsdag 2010 Mera fakta, mindre fukt -aktuella forskningsresultat
Välkomna FuktCentrums informationsdag 2010 Mera fakta, mindre fukt -aktuella forskningsresultat Viktiga händelser under året En översiktlig tillbakablick av vad som har hänt inom fuktområdet senaste året.
Läs merFukt och luktfria ventilerade golv.
Fukt och luktfria ventilerade golv. Optivent stoppar effektivt farliga ångor och giftiga gaser från att komma ut i rumsluften och gör att Du kommer att må mycket bättre på din arbetsplats eller i ditt
Läs merNyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad
Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad Borås 161115 Åsa Wahlström Catarina Warfvinge Projektledare Miljöbyggnad är populärt! 2011 2013 2015 1 populärt men behöver ses över 2004: ByggaBo-dialogen
Läs merUtreda och åtgärda fukt och mögelproblem
Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem Folkhälsomyndighetens vägledning Fredrik Haux, Folkhälsomyndigheten Orsaker till fukt och mögelproblem Läckage från tak, fönster, tvätt/diskmaskiner m.m. Hög luftfuktighet
Läs merFuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen
ByggaF metod för fuktsäker byggprocess Fuktsäkerhet i byggprocessen ByggaF, 1 Bakgrund 2007 kom FoI rapporten om ByggaF 2008 lanserades ByggaF 2012-2013 vidareutvecklades ByggaF till svensk branschstandard
Läs merP-märket är SPs kvalitetsmärke
KVALITET SPs P-märke har länge använts som kvalitetsmärke för exempelvis fabrikstillverkade småhus och fjärrvärmecentraler. Nu utvidgas användningen inom byggområdet. Varje produktområde har särskilda
Läs merHusgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark
Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock
Läs merInvändig tilläggsisolering. Varför? ytterväggar i flerfamiljshus
Invändig tilläggsisolering av ytterväggar i flerfamiljshus Johan Stein & Lars-Erik Harderup Avdelningen för byggnadsfysik Inledning Invändig tilläggsisolering. Varför? Vilket är byggnadernas tillstånd
Läs merVem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?
Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?
Läs merAnteckningar från Byggherrdagen 4 april 2019
Anteckningar från Byggherrdagen 4 april 2019 Inledning, Moderatorn Tommy Lenberg Avstamp i Boverkets senaste rapport 2018, den tredje efter Skärpning gubbar och Sega Gubbar Fel, brister och skador i byggsektorn
Läs merByggnadsteknik och Belysningsvetenskap
Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Utbildning Högskoleingenjörer i byggteknik Byggnadsutformning med arkitektur Väg och vatten - husbyggnadsteknik Tekniska högskolans utbildningskoncept Hållbart byggande
Läs merDetta vill jag få sagt!
Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få
Läs merRF OK = RF KRIT - ΔRF OS
BBR 2006, Boverkets Byggregler Nya Byggregler i Sverige 1 juli 2007 BBR06 kap. 6 Fukt Lars-Olof Nilsson, LTH, LTH moistenginst ab Gäller från 1 juli 2007 Ger samhällets minimikrav! Tvingande för byggherren!
Läs merHus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta
Hus med källare Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock Platsgjuten betong Betongelement maj 2013
Läs merEnergieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt
Läs merFuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?
Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet? Fuktsikker prosjektering, kontroll og utførelse Anders Kumlin Företagsfakta 19 anställda Omsättning
Läs merByggnadsintegrerad Solel-BIPV Äntligen! eller?!
Byggnadsintegrerad Solel-BIPV Äntligen! eller?! Förutsättningar för PV (=Solel) och BIPV (Byggnadsintegrerad Solel) i Sverige och internationellt Tekniska och ekonomiska förutsättningar i Sverige Hur SP
Läs merVerktyg och metoder för att bygga Fuktsäkra, Lufttäta och Energieffektiva byggnader. Thorbjörn Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Verktyg och metoder för att bygga Fuktsäkra, Lufttäta och Energieffektiva byggnader Thorbjörn Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför kvalitetssäkring? Med kvalitetsäkring kan vi nå våra
Läs merTA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25
TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation
Läs merBygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim
Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,
Läs merRiskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat. Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet
Riskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet Riskkonstruktioner i byggnader Vi når inte miljömålen! Exempel med siffror Fukt Exempel riskkonstruktioner
Läs merFUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt
FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt
Läs merFuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige
Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för
Läs merErfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.
Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,
Läs merFUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?
FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt
Läs merFrågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader
Energideklarering av byggnader Energicertifiering av byggnader Beräkningsmetodik Minimikrav för energiprestanda Direktiv 2002/91/EG Kontroller av värmepannor Kontroller av luftkonditioneringssystem Frågeställningar
Läs mervid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Läs merIcopal Golvprodukter - håller golvet torrt. För golvets mellanskikt
Icopal Golvprodukter - håller golvet torrt För golvets mellanskikt Komplett golvskyddssystem Det som vi till vardags kallar golv består egentligen av flera lager. Ett underlag, olika mellanskikt med speciella
Läs merMarkfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson
Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,
Läs merKnauf Fasadsystem. Aquapanel ventilerat med puts K N A U F AV S P F A S A D S Y S T E M. L I T E T S M Ä R K T Arkitektur 2012-03 K V A
Knauf Fasadsystem Aquapanel ventilerat med puts K N A U F F A S A D S Y S T E M K V A AV S P L I T E T S M Ä R K T Arkitektur 2012-03 Innehåll 4 5 6 7 8 9 10 11 Knauf Fasadsystem borgar för kvalitet Med
Läs merUppdatering av Godhetstal till Energikrav BeBo Förstudierapport Version: 1
Uppdatering av Godhetstal till Energikrav BeBo Förstudierapport Version: 1 Alla BeBo-rapporter finns att hitta på www.bebostad.se 2016_11 Emma Karlsson Granskad av Åke Blomsterberg WSP Sverige AB 2017-12-18
Läs merCE-MÄRKNING, P-MÄRKNING, TYPGODKÄNNANDE. Marcus Tillman Research Institutes of Sweden. Certifiering
CE-MÄRKNING, P-MÄRKNING, TYPGODKÄNNANDE Marcus Tillman 2018-09-21 Research Institutes of Sweden Certifiering Fakta om RISE-koncernen Finns över hela Sverige och lite till. 2 300 medarbetare, varav 30 %
Läs merTrygga och klimatsmarta byggelement. KOLJERN är en del av FOAMGLAS www.koljern.se
Trygga och klimatsmarta byggelement KOLJERN är en del av FOAMGLAS www.koljern.se Grunder, Väggar, Tak och Terrasselement... Världsledande teknik i långsiktigt miljöbyggande. Högsta miljövärdering och kvalitet.
Läs merVarför luften inte ska ta vägen genom väggen
Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar
Läs merTankar och funderingar om varför vissa hus och människor inte är friska. Byggmästare Bengt Adolfi Styrelseledamot i Byggnadsvårdsföreningen
Tankar och funderingar om varför vissa hus och människor inte är friska Byggmästare Bengt Adolfi Styrelseledamot i Byggnadsvårdsföreningen Miljöbyggnad Svanenmärkta hus Green Building BREEAM LEED Passivhus
Läs merYellow Line Monteringsanvisning
Fuktskyddssystem för Tak, Bygg och VA Yellow Line Monteringsanvisning Det finns en lösning på gårdagens och morgondagens fuktproblem... Nu kan du inte längre säga att luftspaltbildande material bygger
Läs merKvalitetssäkringssystem
Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem
Läs merENKEL MONTERING MINIMALT UNDERHÅLL MINIMAL DRIFTKOSTNAD
BASICTM Ett patenterat backströmningsskydd som effektivt förhindrar brandgasspridning via ventilationen. En kostnadseffektiv lösning för exempelvis hotell, lägenheter och äldreboende. ENKEL MONTERING MINIMALT
Läs merLuftbehandling Funktion och underhåll
Luftbehandling Funktion och underhåll Leif Håkansson TAC Svenska AB Självdrag, S - 20 o C 25 o C Funktionen bygger på att varm luft är lättare än kall luft och härigenom vill stiga uppåt och drag skapas.
Läs merCeebels verksamhet idag och i framtiden
Ceebels verksamhet idag och i framtiden SVERIGES ENERGITING 2010 SESSION 19 Cinna Adanko Tekniska Högskolan i Jönköping Nationellt program Energimyndighetens Program för energieffektivisering inom belysningsområdet
Läs merFrisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com
Frisk luft från Lösningar mot radon ger friska hus med ren luft inomhus www.ostberg.com EN STRÅLANDE FRAMTID MED REN LUFT INOMHUS Radon är en hälsofara. Bor eller verkar man i en fastighet med höga radonhalter
Läs merErfarenheter från SP:s forskning om våtrum, en tillbakablick på några forskningsprojekt utförda på SP under de senaste 10 åren + lite till..
SP Byggnadsfysik och innemiljö Ulf Antonsson Erfarenheter från SP:s forskning om våtrum, en tillbakablick på några forskningsprojekt utförda på SP under de senaste 10 åren + lite till.. 1 Fungerar våtrummen?
Läs merDANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt
DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt Datum 181109 Maria Novikova Forsen Projekt 2 Sammanfattning utreder om certifieringssystemet Miljöbyggnad kan vara ett alternativ att ställa
Läs merENERGIDEKLARATION RIKARD SILVERFUR APRIL 2018
ENERGIDEKLARATION RIKARD SILVERFUR APRIL 2018 ENERGIDEKLARATION Vad? Varför? Vem/Vilka byggnader? Var? När? Hur? VAD? Energideklarationen ger information om byggnadens energianvändning. Energideklarationen
Läs merSwebuild WP5 Lärandemål uppdaterad
Swebuild WP5 uppdaterad 2016-03-01 Inlärningsmålen i detta projekt har tagits fram genom ett samarbete mellan Passivhuscentrum, SP, Sveriges Byggindustrier och Teknologiskt Institut AB. Inlärningsmålen
Läs merBygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem
1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22 Remisslämnare
Läs merSolavskärmning RÅDGIVANDE REFERENS
RÅDGIVANDE REFERENS Solavskärmning I takt med att våra byggnader blir allt mer välisolerade och energieffektiva, uppstår ibland konflikter med solvärmelaster som blir besvärande för lokalernas användare
Läs merMILJONTAK. Renovering av miljonprogrammets tak med solceller. Hållbar samhällsbyggnad Energi och cirkulär ekonomi. Peter Kovács
MILJONTAK Renovering av miljonprogrammets tak med solceller Peter Kovács Peter.kovacs@ri.se RISE Research Institutes of Sweden Hållbar samhällsbyggnad Energi och cirkulär ekonomi Renovera miljonprogrammet
Läs merFukt i fastighet och våtrum
Fukt i fastighet och våtrum Västra avdelningen 3 juni 2009 1 Vattenskadorna i våtrum ökar Försäkringsbolagen Volymen vattenskador ökar Fastighetsbeståndets ålder Miljonprogrammet står inför renovering
Läs merUtvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus
Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.
Läs merRenovering en viktig del av SP Samhällsbyggnad. Kristina Mjörnell Affärsområdeschef för SP Samhällsbyggnad
Renovering en viktig del av SP Samhällsbyggnad Kristina Mjörnell Affärsområdeschef för SP Samhällsbyggnad Stort behov av renovering och energieffektivisering I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter
Läs merEnergiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem
Energiberäkna och spara energi Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem 1 2 Sunda system och produkter för hållbart byggande Inledning Weber värnar om traditionen med putsprodukter baserade på naturmaterial
Läs merProvningen är i de flesta fall ett sätt för tillverkaren att genomföra den egenkontroll som föreskrivs i produktstandarden
ERFARENHETER FRÅN TILLVERKNINGSKONTROLL OCH PROVNING Matilda Liinanki och Richard Dawson Oktober 2017 RISE Research Institutes of Sweden DIVISION SAMHÄLLSBYGGNAD BYGGTEKNIK Introduktion Tillverkningskontroll
Läs merBilaga H. Konstruktiv utformning
82 B i l a g a H Bilaga H. Konstruktiv utformning Även om du beräknat dina värmeförluster teoretiskt helt korrekt så är det inte säkert att resultatet stämmer överens med verkligheten. Först och främst
Läs merFASADER VARFÖR LÄCKER DET IN OCH VAD ÄR DET SOM AVGÖR HUR MYCKET?
FASADER VARFÖR LÄCKER DET IN OCH VAD ÄR DET SOM AVGÖR HUR MYCKET? Lars Olsson REGNINLÄCKAGE OCH DESS MEKANISMER I FASADER Utförare: Lars Olsson, RISE och Chalmers (doktorand) Projektledare: Carl-Eric Hagentoft,
Läs merMILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP
WWW.SGBC.SE MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP INLEDNING 3 mars 2014 I detta dokument sammanställs hårda och mjuka fakta om Miljöbyggnad i form av en bruttolista
Läs mer