Göteborg Stads bredbandsprogram

Transkript

1 Göteborg Stads bredbandsprogram

2 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag. Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i stadens verksamheter. De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Göteborg Stads bredbandsprogram (14)

3 Dokumentnamn: Göteborg Stads bredbandsprogram Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för beslutet: [Nämnd/styrelse/befattning] [Text] [Nummer] [Text] Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig: [Dokumentsort] [Giltighetstid] [Datum] [Funktion] Bilagor: [Bilagor] Innehåll Inledning... 4 Syftet med detta program... 4 Vem omfattas av programmet... 4 Bakgrund... 4 Koppling till andra styrande dokument... 4 Stödjande dokument... 4 Uppföljning av detta program... 5 Programmet... 6 Sammanfattning... 6 Omvärld... 7 Automatisering... 7 Sensorer... 7 Video... 7 Privatisering och valfrihet... 8 Nuläge... 8 Fiberanslutning... 8 Mobilnät... 9 Trender... 9 Fiberanslutning... 9 Mobilnät... 9 Prognos Nyttan av bredband Nyttan ur de olika perspektiven Tillväxt (ekonomisk hållbarhet) Attraktionskraft (social hållbarhet) Bärkraft (ekologisk hållbarhet) Bredband - en del av stadsutvecklingen Mål Göteborg Stads bredbandsprogram (14)

4 Målbild Målområden Delmål Kommentarer till delmålen Uppföljning Strategi Delstrategier - framgångsfaktorer Göteborg Stads bredbandsprogram (14)

5 Inledning Syftet med detta program Göteborgs Stads bredbandsprogram är vägvisande och beskriver hur staden ska uppnå nationella, regionala och lokala mål för den infrastruktur som krävs och förväntas för att fullgöra det kommunala uppdraget och motsvara civilsamhällets förväntningar på en smart, hållbar stad. Programmet ska stimulera samhällsbyggande institutioner inom och utanför stadens verksamheter att verka för en digital infrastruktur som kan ge staden en tätposition när det gäller att förstå hur digitaliseringen kan främja samhällsutveckling och innovation och realisera detta. Vem omfattas av programmet Detta program gäller för Samtliga nämnder och styrelser i Göteborgs Stad. Bakgrund Inom området digitalisering är förändringstakten accelererande. Vi ser allt fler delar av samhället bli föremål för digitalisering och det sker i allt snabbare takt, allt eftersom behoven klarläggs och mognadsgraden ökar. Detta sker såväl i offentliga organisationer som i civilsamhället. Idag är i princip en smart mobil i var mans ägo och vi blir allt skickligare i att använda den. Det ökar förväntningarna på digitalisering; fysiska möten, öppettider, telefontider och platsbundenhet är idag förknippat med ett ålderdomligt förhållningssätt. För att klara dagens och framtidens förväntningar på digital service krävs en annan, mer utvecklad, infrastruktur för bredband än den som hittills funnits tillgänglig. Den 16 december 2016 publicerades en ny nationell bredbandsstrategi; den pekar dels på behovet att fortsätta utveckla de mål som funnits tidigare och som avser hushållens och näringslivets behov av bredband, dels ett nytt mål som avser tillgänglighet till uppkoppling mot internet där människor befinner sig. Det vill säga att ännu högre förväntningar på tillgänglighet till internet är att förvänta och med betydligt större bandbredder än vad som i regel erbjuds idag. Drivkraften i digitaliseringen och därmed i förlängningen behovet av en ändamålsenlig infrastruktur, utgår ifrån att samhället förändras på makronivå. Koppling till andra styrande dokument Den 18 maj 2017 presenterade regeringen strategin För ett hållbart digitaliserat Sverige en digitaliseringsstrategi. Strategin anger inriktningen för regeringens digitaliseringspolitik. Visionen är ett hållbart digitaliserat Sverige. Det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Den digitala infrastrukturen är avgörande för att regeringens mål ska kunna uppnås. Stödjande dokument Den 16 december 2016 publicerades en ny nationell bredbandsstrategi Göteborg Stads bredbandsprogram (14)

6 Uppföljning av detta program Nämnden för Intraservice ansvarar för uppföljningen av bredbandsprogrammet. Uppföljningen sker genom att bredbandskoordinator rapporterar status årligen. Underlag för uppföljningen utgörs av Post- och telestyrelsens statistikrapport, när det gäller tillgång till bredband. Göteborg Stads bredbandsprogram (14)

7 Programmet Sammanfattning För att Sverige ska kunna bli världsledande i att utnyttja digitaliseringens möjligheter krävs även en IT-infrastruktur i världsklass. Tillgång till bredband beskrivs av regeringen som en viktig socioekonomisk faktor och regeringen har därför höjt målen i den nationella bredbandsstrategin avsevärt. För staden är det avgörande för att nå målen i program för e-samhälle att den digitala servicen ska vara så enkel, öppen och effektiv att den är det naturliga förstahandsvalet. En väl utbyggd infrastruktur för bredband är en förutsättning för att detta ska uppnås. Göteborg Stad har ett väl utbyggt bredbandsnät. Enligt Post- och telestyrelsens kartläggning 2016 har drygt 92 % av hushåll och arbetsställen tillgång till bredband och hela staden har mobil bredbandstäckning. Höjda mål i den nationella bredbandsstrategin tillsammans med utvecklingen av Göteborg som en smart, hållbar stad, innebär att bredbandsprogrammet behöver såväl anpassas till nya mål, som utvidgas för att omfatta behoven för en smart, hållbar stad. För att nå målen behöver staden samverka med akademi och näringsliv samt delta i de testbäddar som används för innovationsskapande utveckling. Det fortsatta arbetet med hushållens och arbetsställenas tillgång till bredband ska fokusera på att ge operatörerna det stöd som krävs för att alla ska få tillgång till bredband, med minst de mål som anges i den nationella bredbandsstrategin, samt att driva utvecklingen mot målen för 2025, som därmed blir programmets bortre horisont. För att uppnå den nationella bredbandsstrategins vision om tillgång till mobilt bredband med god kvalitet, i syfte att kunna nyttja digitala tjänster där man för tillfället vistas, ska programmet verka för en utbyggnad av anslutning till internet utanför hushåll och arbetsställen. Stadens statiska rekvisita i form av exempelvis soptunnor, papperskorgar, lyktstolpar, trafikljus och väntplatser; kommer med tiden att förses med sensorer, för att bidra till en smart, hållbar stad. Detta kräver att staden utvecklar stadsnätet med ett stadsbredband, som ansluter den statiska rekvisitan och dess sensorer och antenner för trådlös kommunikation med mobila enheter, som fordon, människor och djur. Antennerna kan också användas i stadens nätverk för fritt wifi, där detta är lämpligt. Mobila enheter, som kollektivtrafik och övriga fordon kan också kommunicera med radio över det LoRanätverk som marknaden har etablerat. Dessa sensorer är en del av sakernas internet, som är kritiska för att skapa det ekosystem som en smart, hållbar stad är uppbyggd av. För att säkerställa en skalbar teknisk lösning ska redan påbörjad utbyggnad av sensorer integreras i en gemensam miljö. Stadens ambition att tjäna som testbädd för näringsliv och akademi ska känneteckna viljan till utveckling. Intraservice har ett uppdrag att konsolidera stadens IT och påskynda effektiviseringen med stöd av digitalisering. Bredbandsprogrammet är en av de viktigaste drivkrafterna för att det ska kunna ske. Genom att samordna och konsolidera ägande av fiber och bidra till att infrastrukturen är öppen och operatörsneutral ska infrastrukturen för IT bidra till det målet. Samordningen ska utgå ifrån bredbandsrådet och ge råd till förvaltningar och bolag, så att dessas verksamhetsplaner bidrar till att bredbandsmålen nås. Göteborg Stads bredbandsprogram (14)

8 Omvärld Utöver redan nämnda förändringar, till följd av förändringar på makronivå som nämns ovan, bör särskilt nämnas följande fyra datadrivna eller förändringsdrivande trender i omvärlden: Automatisering Göteborgs Stad är en av intressenterna och deltagarna i DriveME, Volvos prestigeprojekt med autonoma fordon. 1 Tekniken förväntas, tillsammans med eldrift, leda till disruption inom hela värdekedjan för mobilitet och transporter. 2 Den enorma förändring som förväntas kommer enligt forskare på Stanforduniversitetet i USA att leda till helt nya affärsmodeller och användarmodeller. 3 Detta leder till liknande lösningar, så kallade blockkedjor 4, som redan finns inom finansområdet för immateriella betalningssätt, t ex Bitcoin. Blockkedjetekniken innebär att förtroende mellan olika områden är nödvändig för att automatiseringen ska kunna genomföras. Detta sker genom federering. Ett scenario är inom hemsjukvård, där automatiseringen kan komma att leda till automatisk monitorering av patienter i hemmet och via blockkedjor interagera med primär- och slutenvårdens beslutsystem för att besluta om exempelvis förändrad behandling, diagnoser eller akutvård. Inom utbildningsområdet kan motsvarande process stödja elever och studenters lärande genom att matcha den lärande med lämpliga didaktiska insatser. Sensorer Autonoma fordon och stationära ting, samt människor som är mobila och förflyttar sig, kommer att vara beroende av realtidsdata för att kunna nyttja funktioner i den digitala miljön. Sensorer mäter och kommunicerar information till plattformar för öppna data, där de kan utgöra grunden för innovativa lösningar och beslutsstödsystem. Ett fordon kan samla data om vägens status och vara en del av en blockkedja, där det i slutändan kanske blir en arbetsorder till fordonet som ska halkbekämpa eller reparera vägbanan. I den stationära stadsmiljön, kan en sensor meddela soptunnan att den snart är full och behöver tömmas. Soptunnan kommunicerar detta via stadsbredbandet, eller trådlöst till passerande sopfordon och blir tömd. 5 Med hjälp av sensorer och beslutsstödsystem blir trafiksystemen mer dynamiska och anpassar sig till väder och andra dynamiska förhållanden, som exempelvis trafikintensitet och ljusförhållanden. Video Kommunikationen mellan människor flyttas mer och mer från tal till video. Det är inte enbart samtalet, utan även exempelvis instruktioner, reklam, undervisning, information som allt oftare produceras med video. Möten, konferenser, sammanträden och event görs tillgängligt på video i realtid genom så kallad streaming. I stadsmiljön blir videoövervakning vanligare, liksom i trafikmiljön. Även trafikanterna bär ibland små videokameror som streamar till en molntjänst för lagring i molnet. Enligt mobiloperatörerna är det ökningen av video som är den största förklaringen till det Göteborg Stads bredbandsprogram (14)

9 ökande behovet av bandbredd. Även om nästa generation mobilteknologi löser mycket av prestandabehovet så krävs stadsbredbandet för avlastning och robusthet. Torg, arenor, kollektivtrafik och verksamhetsytor, som bibliotek, skolor, äldreboenden och servicekontor är exempel på platser där publikt wifi kan avlasta mobilnäten. Privatisering och valfrihet Sedan slutet av 80-talet har avreglering av en mängd områden inom den offentliga välfärden skett avreglerades det offentliga monopolet över grundskola och gymnasium. Senare följde apotek och sjukvård. När LSS infördes gjordes det avreglerat vid införandet, med påföljd att personlig assistans till stor del är en del av välfärden som utförs av andra än kommunerna. Valfrihet inom hemtjänsten är ett annat exempel, som också Göteborgs Stad står i begrepp att införa. Särskilda boenden inom äldreomsorgen ytterligare en. Trenden är att allt fler områden avregleras. Eftersom digitaliseringen är gränslös och förekommer överallt ställer detta krav på en neutral och öppen infrastruktur för IT. 1 juli 2016 infördes en ny lag för att stödja bredbandsutbyggnaden. Lagen kompletterar den tidigare lagen från 2003, om elektronisk kommunikation (LEK). Med stöd av lagen kan den som vill bygga ut fast eller trådlöst bredband få nyttja andras infrastruktur eller samordna sin utbyggnad med andra. 6 I detta scenario finns en viktig roll för Göteborgs Stad att ta, genom att erbjuda ett operatörsneutralt och öppen infrastruktur för IT, alternativt kanalisation för nätägare. Det nät som staden äger, genom förvaltningar och bolag, behöver en bättre samordning och samutnyttjande, för att exempelvis erbjuda boende på särskilda boende för funktionshindrade eller äldre samma möjligheter till snabbt bredband som de som kan använda Framtidens bredband i stadens allmännytta. Nuläge Fiberanslutning Utbyggnaden av bredband till hushåll och arbetsställen följs upp av Post- och telestyrelsen (PTS), på uppdrag av regeringen, och redovisas på Bredbandskartan. 7 PTS kartläggning genomförs årligen och avser läget i oktober, aktuellt år. Kartläggningen som genomfördes 2016 visar att drygt 92 % av stadens hushåll och arbetsställen hade tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s i oktober 2016, varav 75 % har tillgång till fiber. När det gäller begreppet tillgång till har PTS gjort följande definition: Tillgång till bredband definieras här som att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe (dvs. till adressen för ett hushåll eller ett arbetsställe). Till särskilda kostnader räknas kostnader utöver vad som normalt debiteras slutkunder vid försäljning av internetabonnemang, dvs. utöver abonnemangs-, anslutnings-, uppsägningsavgifter med mera, samt mindre kostnader i syfte att förbättra bithastigheten. Ett exempel på en särskild kostnad, som alltså inte ska behövas enligt definitionen, är installation av fiber från tomtgränsen till huset om-atgarder-for-utbyggnad-av_sfs Göteborg Stads bredbandsprogram (14)

10 Med sista meningen i citatet ovan framgår att tillgång till ska tolkas som att huset ska vara anslutet med fiber, för att ingå i statistiken över hushåll eller arbetsställen med tillgång till fiber. 9 Det innebär att den tolkning av plan och bygglagens (PBL) text om elektronisk utrustning som hittills varit gällande i staden inte är tillräcklig. I den nationella bredbandsstrategin uttrycks det på nedanstående vis: Plan- och bygglagen (2010:900) sätter ramarna för kommunernas planeringsansvar och innebär både en skyldighet att inkludera bredbandsinfrastruktur i översikts- och detaljplaner och en möjlighet att i detaljplanen reservera mark för ändamålet. 10 Boverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förtydligande anvisningar för just denna del av PBL, i syfte att säkerställa att fiber ansluts till hus, så att intentionen att internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas blir verklighet. I dialog med lokala nätägare har planerna för den fortsatta utbyggnaden inom staden diskuterats och aktörernas planer visar att utbyggnadstakten planar ut. Under 2016 var utbyggnadstakten cirka 2,4%, vilket är en halvering mot året innan. Utbyggnadstaktens minskning beror dels på att återstoden av möjliga, befintliga fastigheter att ansluta minskar, samt att de mest lönsamma redan är anslutna. Det är därför viktigt att tillståndsgivning för förläggningsmetoder med lägre kostnad, som microtrenching, godtas där detta är lämpligt och möjligt. Där inga marknadsmässiga förutsättningar finns bör Göteborgs Stad ta ansvar för att snabbt bredband etableras. Mobilnät Enligt PTS har hela staden mobil bredbandstäckning med den senaste tekniken, 4G. En utbyggnad av nästa generations mobilsystem påbörjas troligtvis under G innebär nästa stora steg för trådlös dataöverföring, med högre kapacitet, säkrare uppkoppling och mycket högre datahastigheter. Tekniken gör det möjligt att ansluta platser på landsbygd som annars inte skulle få tillgång till snabbt bredband på grund av höga kostnader. Trender Fiberanslutning Vid all nybyggnation av flerfamiljshushåll sker produktionen i princip med fiber fram till lägenheten eller fastigheten (FFTH/FTTB). 11 Det innebär att den omfattande nyproduktionen i Göteborg aktivt bidrar, i sig, till att staden kommer att nå bredbandsmålen snabbare. Nermonteringen av Telias stationer och kopparbaserad internetanslutning (xdsl) ökar takten i omläggning från en äldre teknik, till fiberbaserad teknik. Mobilnät Utbyggnaden av 5G innebär inte enbart att internetuppkoppling med mycket hög hastighet överallt där det är täckning. Det innebär även att fördröjningen, så kallad 9 Detta gäller för målen som är uppställda för år 2020, därefter gäller att fiber ska finnas i anslutning till byggnaden, s.k. building passed. 10 Ibid sid Fibre To The Home/Fibre To The Building. Göteborg Stads bredbandsprogram (14)

11 latency [Eng], i näten i praktiken försvinner. När upplevelsen av uppkopplingen har potentialen av realtid blir andra delar, längre bak i infrastrukturen, flaskhalsar. Detta kommer att driva teknikutvecklingen i de bakre delarna av ekosystemet. Eftersom mycket av denna infrastruktur delas med fiberbaserade anslutningar kommer drivkraften från två håll. Eftersom framtidens fiberbaserade anslutningar och mobilnätens underliggande infrastruktur delas kommer en ökad teknisk standardisering och harmonisering av infrastrukturen att förenkla roaming 12 mellan olika plattformar, som mobil telefoni/data och WLAN. 13 I princip har alla personer idag tillgång till internet. Trenderna handlar om hur vi allt mer använder nätet. Det driver behovet av bredband med allt högre hastigheter som kan sammanfattas i fyra trender: i. Nya TV- och streamingvanor med detaljerad bild driver kraven på höga överföringshastigheter ii. Fler saker blir uppkopplade och dela med sig -kulturen i sociala media driver trafik i båda riktningar, vilket ställer krav på bredband med mer symmetriska hastigheter iii. Applikationer levereras som molntjänster vilket ställer ökade krav på hastighet, tillgänglighet och korta fördröjningar iv. Allt fler jobbar utanför kontoret och utbildar sig på distans vilket medför ökat krav på att nätens tillgänglighet E-samhällets tjänster är ett område som ytterligare kommer att driva trafiken i näten. Tjänsterna inom området är i sig inte lika krävande som nya strömmade videotjänster. I de flesta fall kommer det att räcka med de hastigheter som det mobila bredbandsnätet levererar. Prognos Regeringen och PTS gör bedömningen att de mål som är uppsatta för 2020 kommer att nås. Dock har såväl ansvarig EU kommissionär, Jean-Claude Junker, som regeringens ansvarige minister, Peter Eriksson, publicerat nya och betydligt högre mål för bredbandsutbyggnaden, vilket gör att målen för 2020 får ses som delmål och en planering för hur staden ska stödja och uppnå de högre målsättningarna bör prioriteras. Fiber som bärare av bredbandskommunikation är det för överblickbar tid det medium som kommer att dominera. I regeringens bredbandsstrategi framhålls coax-kabel 14 som medium som ett alternativ och därför inte bör kasseras eller bytas ut. Dock sker idag ingen utbyggnad av ny coax-kabel, vilket gör att den snart närmar sig livstidens slut Wireless Local Area Network 14 Göteborg Stads bredbandsprogram (14)

12 PTS gör i sin rapport Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2017 bedömningen att den fortsatta investeringsviljan hos bredbandsoperatörerna är mellan 6 och 12 mdr kr/år, fram till Investeringarna varierar utifrån två scenarier om betalningsvilja hos konsumenterna och att ju närmare 2020 vi kommer, desto mer utbyggt är det, varför investeringsbehoven minskar. 15 Eftersom planer och prognoser har en inbyggd osäkerhet så kommer en årlig uppföljning och kontroll att göras med hjälp av Post- och telestyrelsens (PTS) återkommande mätningar. Detta ger möjlighet för staden att vid eventuell prognosavvikelse tillföra extra stimulansåtgärder för att nå de uppsatta målen. Nyttan av bredband Nyttan med bredband har med tiden blivit en icke-fråga. Att en snabb uppkoppling är en förutsättning i framtidens digitala samhälle är inte längre en spekulation, det är en självklarhet. I det framtida arbetet inriktas bredbandsprogrammet tydligare på att integrera hållbarhetsperspektiven och på det sättet göra nyttan tydligare i stadens målsättning, som uttrycks med hållbar stad, öppen för världen. Därmed blir också hållbarhetsperspektiven en väsentlig delstrategi. Nyttan ur de olika perspektiven Inom samtliga beskrivna målområden framhålls det robusta, hållbara samhället. Särskilt viktigt är de nyttor digitaliseringen och bredband kan åstadkomma för social hållbarhet, men också ekonomisk tillväxt och är positivt i kampen mot klimathotet. Tillväxt (ekonomisk hållbarhet) En högklassig infrastruktur för bredband gynnar tillväxten av näringslivet. Företagens bredbandsanvändning växer snabbt, med ökade krav på kapacitet som följd. Till exempel blir det allt vanligare att företag abonnerar på datorprogram. Detta ställer höga krav på stor kapacitet i överföringen och också hög driftssäkerhet. Attraktionskraft (social hållbarhet) En attraktiv stad kräver bredband till alla. Att kunna arbeta hemifrån är en självklarhet för många och en förutsättning för att attrahera medarbetare till en ort eller region. Hushållens användning av digitala tjänster för nytta och nöje ökar snabbt. Allt fler sköter sina affärer, söker tjänster och service via sin dator samt använder massmedierna (sociala medier, film, tv, radio, tidningar med mera) via internet. Sjukvården utvecklar ständigt nya tjänster. Snabbare bredband skapar nya förutsättningar för att utveckla kulturen och dess tillgänglighet. Förbättrade uppkopplingsmöjligheter är också av betydelse för besöksnäringen. Tillgängligheten till natur och kultur kan öka med hjälpmedel som exempelvis GPS. Bärkraft (ekologisk hållbarhet) Bredband är viktigt för vård och omsorg. Stora informationsmängder överförs mellan olika institutioner. Även från ett enskilt hushåll kan kapacitetskrävande information behöva föras över till en vårdinrättning i samband med kvalificerad vård i hemmet. Betydelsen av IT ökar i utbildningssammanhang, där allt mer av undervisningen sker på distans. Det är också viktigt att kunskap i hantering av IT-baserade hjälpmedel blir en naturlig del för barnen i undervisningen. För utbildning på högre nivå blir MOOC allt pts-er-2017_6.pdf Göteborg Stads bredbandsprogram (14)

13 vanligare. 16 Men det finns också andra exempel på kopplingen mellan energi, IT och miljö. Ny teknik är energibesparande. Undersökningar visar att övervakning och styrning med hjälp av IT kan minska energibehovet i byggnader med upp till 17 procent och minska koldioxidutsläppen med upp till 27 procent. Bredband - en del av stadsutvecklingen Utfallet av bredbandsprogrammet är en av flera förutsättningar för att skapa en hållbar tillväxt för staden, den ger möjlighet till innovation, öppenhet och delaktighet. Detta genom att man som företagare, boende och besökare kan ta del, och vara en del av det digitala samhället på det sätt som man önskar och när man behöver det. Stadens handlingsplaner för att förverkliga e-samhället, bygger på öppenhet, enkelhet och effektivitet. Bredbandsprogrammet ger förutsättningar för e-samhällets målsättningar. Programmet har öppenhet som grundpelare. Den förenklar för marknadens aktörer och effektiviserar stadens arbete genom en samordnad hantering Staden har långtgående ambitioner att vara en del av det innovativa göteborgssamhället. Deltagandet i DriveME och ElectriCity är ett par exempel. Ambitionen innebär bland annat att vi ska se positivt på att vara en testbädd för innovativa lösningar och projekt. Detta är, tillsammans med hållbarhetsperspektivet, bredbandsprogrammets två delstrategier. Infrastrukturen för fiberbaserat bredband består av kanalisation och svartfiber. Kanalisation utgörs av kanalrör som det går att lägga fiber i. Rören grävs eller fräses ner i marken. Svartfiber är förbindelser utan kommunikationsutrustning. Mål Målbild Bredbandsprogrammet är en viktig förutsättning för att staden ska bli en modern, digital, hållbar stad. I Stadens program för e-samhälle anges att den digitala servicen ska vara så enkel, öppen och effektiv att den är det naturliga förstahandsvalet. En väl utbyggd infrastruktur för bredband är en förutsättning för att detta ska uppnås. Målområden Bredbandsprogrammet ska också säkerställa att staden når de mål som är uppsatta av vår omvärld (EU:s digitala agenda 17, Sverige helt uppkopplat 2025 en bredbandsstrategi 18 och Bredbandsstrategi 2.0, Västra Götalands län). Delmål ska 95 % av Göteborgs hushåll och arbetsställen ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s symmetriskt ska 100 % av Göteborgs Stads yta nås av mobilt bredband med minst 30 Mbit/s ska hela Göteborg ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet ska ett stadsbredband vara etablerat där stadens sensorer kan anslutas en-omvarldsanalys-i-fyra-lander.html Göteborg Stads bredbandsprogram (14)

14 ska minst 98% av stadens hushåll och arbetsställen ha tillgång till 1 Gbit/s och 1,9% ska ha tillgång till 100 Mbit/s. Övriga ska ha tillgång till minst 30Mbit/s Kommentarer till delmålen Delmål ett (1), är högre ställt än det motsvarande nationella vilket utesluter förbindelse med coax som inte klarar symmetrisk bandbredd med angiven hastighet. 19 PTS bedömer stadens bredbandsutbyggnad gentemot regeringens nationella mål. Enligt PTS definitioner på tillgång till, i delmål 1 och 5 ovan, ändras dessa när målet för 2025 ska uppnås, från att bredband ska vara anslutet till byggnaden, till att bredband ska passera fastigheten. Bedömningen är därför att, om staden uppnår målen för 2020 är det också troligt att man når regeringens mål för 2025, då kravet på anslutning är lägre ställt. Uppföljning Staden kommer årligen att använda sig av PTS mätningar och prognoser för den uppföljning som behöver göras inom ramen för stadens bredbandsprogram. Uppföljningen rapporteras årligen i UR1. Eventuell prognosavvikelse mot måluppfyllelsen ska hanteras i ordinarie planering och budgetprocess. Strategi Staden ska säkerställa att fiber- och bredbandsinfrastruktur kan etableras så att operatörer kan leverera tjänster till stadens boende, besökare och näringsliv. Infrastruktur för bredband ska likställas med annan infrastruktur, såsom el och vatten. Ledorden för bredbandsprogrammet och därmed strategins essens, är enkelhet, öppenhet och effektivitet. Bredbandsprogrammet ska därför sträva efter att förenkla all hantering vid etablering av infrastruktur, att all infrastruktur inom staden kan användas på ett konkurrensneutralt sätt och att stadens arbete med infrastruktur samordnas och förenklas. Bredbandskoordinatorn ansvarar för samordning, nationellt, regionalt och med marknadens aktörer. Samordning sker även genom det råd som etablerats för ändamålet, där bredbandskoordinatorn är ordföranden. Delstrategier - framgångsfaktorer Framgångsfaktorerna är sammankopplad med huvudstrategin och de stödjande åtgärder som gäller för bredbandsprogrammet, som består i att förenkla, öppna upp och arbeta för effektiva lösningar. Genom att beakta de tre hållbarhetsperspektiven vid bedömanden och prioriteringar samt att genom innovationsfrämjande samverkan med akademi och näringsliv öppna upp för framsynt utveckling stöds huvudstrategin. Faktorerna ska stödja huvudstrategin i att uppnå programmets målsättning att alla boende, besökare och näringsidkare ska ha tillgång till ett förstklassigt bredband i Göteborg, vare sig de är hemma, på arbetet eller rör sig i staden och att staden utvecklas till en smart, hållbar stad, öppen för världen. Delstrategierna är att: 19 Symmetrisk bandbredd innebär att den ska vara lika för trafik i bägge riktningarna. Coax är i regel asymmetrisk och kan ha upp till 10 gånger så hög bandbredd i ena riktningen, som i den andra.. Göteborg Stads bredbandsprogram (14)

15 I samband med bygg- och anläggningsprojekt alltid se till så att kanalisation förläggs, antingen i egen ägo eller genom marknaden. Kanalisationen ska erbjudas marknaden på ett konkurrensneutralt sätt. Marknadens aktörer ska ha en (1) kontaktyta vid etablering och det ska finnas en gemensam plan för all etablering. Staden ska arbeta proaktivt för att tillåta ny teknik för förläggning, såsom fräsning i gator. Hantering av och uthyrning av staden ägd kanalisation ska samordnas. Den infrastruktur som ägs av staden ska även göras tillgänglig för marknadens aktörer på lämpligt sätt för att understödja programmets mål. Stadens fiberinnehav ska konsolideras i möjligaste mån för att marknadens aktörer ska ha få men tydliga kontaktytor mot staden. Stadens fiberinnehav ska medge ett öppet, operatörsneutralt stadsbredband, för att möjliggöra sakernas internet. Göteborg Stads bredbandsprogram (14)