Beslutande Tomas Kronståhl ordförande Anders Johansson Bertil Dahl Dzenita Abaza Henrik Yngvesson Lars-Gunnar Hellström tjänstgörande ersättare

Transkript

1 Protokoll 1 Organ Plats och tid Regionförbundet, Nygatan 34 Kalmar Fredagen den 2 mars klockan Beslutande Tomas Kronståhl ordförande Anders Johansson Bertil Dahl Dzenita Abaza Henrik Yngvesson Lars-Gunnar Hellström tjänstgörande ersättare Maria Ixcot Nilsson tjänstgörande ersättare Peter Wretlund tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Charlotte G Brynielsson områdeschef Cilla Ilhammar sekreterare Johan Engdahl chef blivande kommunförbundet Lina Danlid Burke observatör Högsby kommun Carolina Gunnarsson 5-6 Magnus Hammarstedt 5-6 Monica Örmander 7 Dan Sundström 8 Magnus Lindahl 8 Morgan Olsson 8 Lisa Easley 9 Margit Lindholm Johansson 10 Peo Fahlström 10 Utses att justera Bertil Dahl Paragrafer 1-11

2 Protokoll 2 1 Observatör Nämndens möte som var planerat till den 2 mars blev inställt på grund av den stora mängd snö som fallit i delar av länet och den rådande trafiksituationen. Dagens möte ersätter det inställda mötet och flera av nämndens ledamöter har med anledningen av datumbytet lämnat återbud. Högsby kommun ställde därför frågan om att få skicka en observatör vilket beviljats. Nämnden godkände Lina Danlid Burke från Högsby kommun som observatör på mötet. 2 Dagordning Nämnden godkände föreliggande dagordning. 3 Bildande av kommunförbund Föredragande: Tomas Kronståhl och Johan Engdahl Tomas berättade om hur processen med bildandet av kommunförbundet är tänkt framöver. Tidplan för kommunförbundsbildandet - Senast 15 april bör samtliga kommuner fått beslutsunderlag avseende medlemskap i Kommunförbundet. Respektive kommunfullmäktige ställer sig bakom bildande av kommunförbund och utser ombud till det konstituerande mötet. - Senast 30 juni bör det hållas konstituerande möte för medlemmarna. Därefter kan organisationen registreras september skall personal på Regionförbundet som berörs av verksamhetövergång få ett anställningserbjudande. - November budget verksamhetsplan jan 2019 börjar Kommunförbundets verksamhet. Indikativ budget Denna indikativa budget visar de kostnader och intäkter som bedöms som möjliga under 2019 utifrån dagens betalningsmodeller och avsatta 6 miljoner till kanslikostnad. Vidare gäller denna indikativa budget under förutsättning att befintliga verksamheter och samtliga pågående projekt och uppdrag förs över till det nya kommunförbundet från Regionförbundet genom verksamhetsövergång eller genom förlängningar av uppdragsavtal. Kommunförbundet har då möjlighet att jobba vidare med påbörjade kommunrelaterade processer och projekt inom dagens Befolkning och välfärd, AV- Media, kurs- och konferens samt Miljösamverkan sydost. Samordning kring skolfrågor

3 Protokoll 3 bedöms också kunna rymmas i Kommunförbundet inom denna indikativa budget. Indikativ budget kommunförbundet 2019 I tusental sek Totalt Intäkter Bidrag/avgifter (fr kommunerna) Övriga intäkter Upparbetat kapital Projektmedel som finansierar projektanställd personal Projektmedel som finansierar fast personal Kostnader Personalkostnader tillsvidareanställda Personalkostnader projektanställda Tjänsteköp ink stabskostnader Lokalkostnader (hyra och städ) 770 Lärresurser Övriga rörelsekostnader Resultat 0 För att tydliggöra budgeten inför besluten i kommunerna bör den presenteras som en procentsats av de medel som kommunerna idag betalar till regionförbundet, vilket är 37,5%. Johan Engdahl, som tillträdde sin tjänst som chef för kommunförbundet den 1 mars, presenterar sig och hur hans planering ser ut inför bildandet av kommunförbundet och processen kring detta. Kommunförbundet får en egen organisation, en egen styrelse, ett nytt uppdrag med egen ekonomi. Det blir en ny ambition, med mer delat ansvar än tidigare. Samtidigt förs vissa verksamheter, uppdrag och medarbetare över från regionförbundet till kommunförbundet via verksamhetsövergång. Johan kommer under våren att träffa kommuncheferna, socialcheferna och skolcheferna för att få deras synpunkter på innehållet i det nya kommunförbundet. Parallellt sker en diskussion med den blivande regionen kring samarbeten i vissa frågor. Diskussion i nämnden Hur ska tjänstemannaorganisationen se ut? Hur många anställda blir det ungefär? Det är svårt att svara på det i dagsläget, då en del tjänster kommer att köpas in från värdkommunen. Hur är man organiserad i Västra Götaland och Skåne? Skånes kommunförbund är organiserade på samma sätt som vi, men de är mycket större eftersom de har 33 kommuner. Västra Götaland har 4 kommunalförbund. Det är viktigt att det konstituerande mötet hålls innan hösten så att avtal kan skrivas.

4 Protokoll 4 Kommunernas hus Landstinget vill hyra lokaler i Kommunernas hus till oktober 2019 då flytten till regionen är planerad. Ambitionen är att behålla huset och använda det som en intäktsmöjlighet i framtiden då det går att hyra ut lokalerna. För att underlätta uthyrning till extern part föreslås att utgångspunkten i förhandlingen med Landstinget ska vara att de hyr lokalerna under hela Vidare bör hyran ses över i samband med detta. Nämnden beslutade att: Ta informationen till protokollet samt att godkänna informationen om tidplanen för kommunförbundsbildandet. 4 AV-Media Verksamhetsberättelse och bokslut Föredragande: Johan Engdahl Bokslut Årets resultat ger ett överskott på 126 tkr. Utfallet på intäkterna blev 58 tkr över vad som budgeterats. Personalkostnaden slutade ca 507 tkr under budget då bemanningen varit lägre än beräknad i samband med rekryteringsskarvar mellan uppsägningar och tillträde av ny personal. Utfall avseende övriga externa rörelsekostnader ligger ca 215 tkr över budget. Då verksamheten har flera nyanställda har vi satsat en del extra på kompetensinsatser för att snabbt kunna motsvara uppdraget att utvecklas som kompetenscentrum. Verksamheten har även satsat en del extra på utrustning och möblering för utvecklandet av det digitala testrum som 2018 står färdigt för länets skolor och förskolor. Kostnader för lärresurser slutade på drygt 2900 tkr. Av denna summa gick 1800 tkr kronor till filminköp vilket resulterar i att vi håller fortsatt hög kvalité och bredd på vårt utbud av spel- och undervisningsfilm med institutionella rättigheter. Vi har satsat extra på filminköpen för att brukarna ska hitta alternativ då vissa titlar försvann när vi avslutade utlånen av dvd i juni 2017.

5 Protokoll 5 Verksamhetsberättelse Mål 1 AV-Media ska bidra till att göra medie- och IT-användning i undervisningen i Kalmar län tydligare och effektivare genom att främja ökat samarbete och skapa en delakultur i Kalmar län anpassat till utmaningarna i det digitala samhället. AV-Media har genomfört 108 uppdrag och mött 2134 pedagoger och 343 elever. På kurssidan har kurserna digitala verktyg i förskola, fritidshem och förskoleklass dominerat tätt följd av kurser om att komma igång med programmering för förskola och skola. Kurser i programmering för grundskolan har genomförts. En distansutbildning som kombinerar metodik och digitala arbetssätt erbjuds numera. Borgholmskonferens, BETT, och mer LNU, påbörjat nätverksutveckling. Ett testrum i AV-Medias lokaler har skapats för att synliggöra den teknik som kan lånas samt hur den kan användas för att utveckla pedagogiken. Fem pedagogiska caféer om interaktiva tavlor, pedagogiska planeringsverktyg och programmering har genomförts av AV-Media i länets kommuner. Mål 2 AV-Media och Regionbiblioteket i Kalmar län ska agera utifrån det beslut som tas angående Regional digital agenda kompetens under En handlingsplan för att utveckla ett digitalt kompetenscentrum hos AV-Media godkändes under året av primärkommunala nämnden, PKN. Som ett resultat av detta har en digital skolutvecklare anställts och börjat utforma stöd till skolledande funktioner. Ett länsomfattande genomförande av en LIKA-värdering (SKLs

6 Protokoll 6 skattningsverktyg till stöd för rektorer och förskolechefer i deras arbete med digitaliseringen)har initierats för att få en uppfattning om hur långt digitaliseringen kommit i länets skolor samt vilket behov som finns. Utifrån detta kommer AV- Media att utveckla ett stöd till kommunerna. På Regionbiblioteket har en digital biblioteksutvecklare rekryterats för att kartlägga bibliotekens digitala utvecklingsbehov och ta fram åtgärder utifrån utredarens rekommendation för e-serviceverkstäder. Ett arbete med att revidera den Regionala digitala agendan inom kapitlet kompetens har påbörjats. En referensgrupp har träffats två gånger och en arbetsgrupp har arbetat med att bearbeta referensgruppens förslag. Revideringen planeras att vara klar 1:a kvartalet Nämnden beslutade att: Godkänna verksamhetsberättelse och bokslut för AV-Media för verksamhetsåret Regionala Digitala Agendan Föredragande: Carolina Gunnarsson Den regionala digitala agendan är ett handlingsprogram under den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Digital omställning är ett horisontellt perspektiv i RUS:en. Handlingsprogram, definitioner: RF ansvarar för samordning för genomförande och uppföljning Kopplat till regional strategi Kräver samhandling Mål, aktiviteter, tidsatt, ansvarsfördelning Agendan var klar 2015 och den ska nu följas upp och uppdateras. Det har funnits fem arbetsgrupper kopplade till uppdateringen: kompetens, näringsliv, e-hälsa, infrastruktur och kommunal e-utveckling. Exempel på genomförda aktiviteter: Kompetens Näringsliv E-hälsa Infrastruktur Kommunal e-utveckling Informationssäkerhet Förslag IT-pedagogiskt kompetenscenter Digitaliseringsrådgivare (Digital Acceleration) Nätverk Information Engineering Center (IEC) 1177, journal som e-tjänst, e-hälsosamordnare, samverkansstruktur lt/kommuner, informationsdelning Ffa marknadsdriven utbyggnad E-tjänstesamverkan, e-arkiv

7 Protokoll 7 Hur är kopplingen till statens ambitioner? Vid de kommunstrategiska överläggningarna i mars 2017 var temat e-hälsa. Då tog landstinget på sig ansvaret för att leda arbetet vidare och länsgemensam ledning har varit forumet för diskussioner. Anna Strömblad, Landstingets informationschef, sitter i arbetsgruppen för e-hälsa och hon har också kontakten gentemot Inera. Sedan januari 2019 finns en CDO, chef digital officer. Det är Åsa Zetterberg som har denna roll på näringsdepartementet. Förslaget, som är ett utkast i nuläget, innehåller prioriterade åtgärder som beskrivs i dokumentet. Exempel på områden är hur Regionförbundet konsultcheckar ska kunna användas och handlingsplanen för Smart industri. Regionförbundets styrelse fattar beslut om den regionala digitala agendan, men även Landstingsstyrelsen. Förhoppningen är att också PKN eller styrelsen för det nya kommunförbundet kommer att ställa sig bakom dokumentet. Nämnden beslutade att: Nämnden tar informationen till protokollet. 6 Bredbandsstrategin Föredragande: Magnus Hammarstedt Beslutsprocessen för bredbandsstrategin följer tidplanemässigt den Regionala digitala agendan. Strategin stäcker sig till 2025 och den Regionala digitala agendan sträcker sig till Bredbandsstrategin är en del i att möjliggöra digital kommunikation i hela Kalmar län. Fokus har flyttats från att bygga nät till att gagna användaren, som är i centrum för utveckling av bredbandsinfrastrukturen. Användarna bör med sömlös uppkoppling kunna flytta sig mellan olika nät, tekniker och leverantörer. Målen från den nationella strategin bör hela Kalmar län ha tillgång till situations- och applikationsanpassad uppkoppling av god kvalitet bör hela Kalmar län ha tillgång till situations- och applikationsanpassad uppkoppling av god kvalitet där alla och allt normalt befinner sig Bör 100 procent av hushållen och företagen ha tillgång till mins 100Mbit/s bredband Bör hela Kalmar län ha tillgång till snabbt bredband och minst 98 procent av alla hushåll och företag samt publika platser ha anslutning och/eller uppkoppling om minst 1 Gbit/s. Risker måste kunna hanteras. Säkra och användarnära lösningar, batterier, reservkraft måste finnas nära/hemma hos användarna. Näringslivet, privata marknadsaktörer och andra nås inte i det nuvarande regionala nätverket för bredbandsfrågor. Digitaliseringen gör oss samtidigt mer sårbara. Vi slåss på en nationell och global marknad i frågorna

8 Protokoll 8 och om investeringar. Det krävs inkludering av bredbandsinfrastrukturen i samhällsplaneringen. Diskussion i nämnden Finns det investeringsstöd som kan samordnas? Kanalisationsstöd finns hos Regionförbundet och där finns det kronor kvar. Länsstyrelsen har 55 miljoner att fördela. Ansökningstiden går ut i april. Ansökningar finns redan på 125 miljoner. Ett nytt nationellt stödprogram (top-down) diskuteras just nu. Beslut Nämnden tar informationen till protokollet. 7 Aktuella frågor från socialtjänsten Lagen om samverkan Föredragande: Monica Örmander Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (SFS 2017:612) trädde i kraft och ersatte Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (SFS 1990:1404) En framgångsfaktor är ett nära samarbete mellan olika aktörer/professioner och huvudmän (slutenvården, öppenvården, kommunen) samt att i alla möten med den enskilde se till friskfaktorer och den enskildes resurser. Den överenskommelse som träffats mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län bygger på trygghet, tillit och tydlighet. Överenskommelsen behöver ses över inför Här blir resultatet från analysgrupperna viktigt att ta hänsyn till. Monica har tillsammans med Camilla Freedeke och Ann-Katrin Wilhelmsson åkt runt i kommunerna under hösten 2017 för att presentera den nya utskrivningslagen. Beslut Nämnden tar informationen till protokollet. 8 Räddsam Nytt regionalt ledningsfordon Föredragande: Dan Sundström, Magnus Lindahl och Morgan Olsson Då vi lever i en förändrad värld krävs stärkt gemensam förmåga att hantera omfattande och komplexa handlingar. En förändrad värld: Konflikterna runt om i Europa och övriga delar av värden har de senaste åren ökat vilket innebär att säkerhetsläget även för Sverige förändrats.

9 Protokoll 9 Flera terrordåd har genomförts i Europa de senaste åren och nu även i Sverige, Drottninggatan 7 april Vi ser också att flyktingströmmarna till Sverige fördubblats under 2015, men den stora utmaningen har vi framför oss. Naturolyckor och andra klimatrelaterade störningar i samhället har också ökat och vi har sett ett antal stora händelser i Sverige som påfrestat samhället i form av stora bränder, stormar och översvämningar. Den komplexa lokala, nationella och globala hotbilden kräver en anpassning av vårt arbetssätt med en stärkt samverkan och ökade resurser. Gemensamma förstärkningsresurser: Avtal om gränslös samverkan vid räddningsinsatser där närmaste resurs larmas. Kommunerna har avtal med exempelvis FRG, kustbevakningen, landstinget, polisen mfl. Avtal i länet om ledningsresurser/personal/fordon vid stora och komplexa händelser. Överenskommelse med räddningstjänsterna i Södra Sverige (7 län) om ledningsresurser/personal/fordon då länet behöver mer resurser än vad man har gemensamt. En gemensam länsresurs finns så att man kan hjälpa varandra över länsgränserna. Kommunerna i länet ska också kunna få stöttning vid oönskade händelser beslutade kommunerna i länet att skaffa ett gemensamt ledningsfordon som placerades i Oskarshamn. Fordonet har inte använts så mycket eftersom vetskapen om dess existens varit låg. Det behövs en plattform för frågan. Antalet aktörer har utökats från att bara vara blåljuspersonal till länsstyrelsen, polisen med flera. Fordonet blir en nationell resurs. Det innebär att vi har bättre förmåga att ta emot stöd. Hela systemet harmoniserar. En arbetsgrupp har bildats bestående av de föredraganden och MSB. Arbetsprocess Länets kommuner genom Räddsam Kalmar Län har värderat behovet av en stärkt gemensam förmåga och ledningsstruktur Dialog med samverkansorganisationer Ge och ta emot stöd från annat län Dialog med MSB och Länsstyrelsen Finansiering Beräknad kostnad ca 7 Mkr Bidrag MSB, 50% av kostnaden för ledningsmodulen (Skåne 2,5 Mkr) Länsstyrelsen medfinansiär 300 tkr Fonderade medel 400 tkr Försäljning av befintligt ledningsfordon 75 tkr Resterande kostnad 3,4 Mkr fördelas mellan länets kommuner Hur kommer fordonet att försörjas med el, nät mm? Fordonet finns för att det ska gå att få bättre ordning på det som sker. En mobil plats finns för att komplettera fasta platser. Fordonet bidrar till ökad samverkan.

10 Protokoll 10 Den 25 april anordnas en kunskapsdag i totalförsvar den på Forum i Oskarshamn dit samtliga hälsas välkomna. Beslut Nämnden tar informationen till protokollet. 9 Frysbox, Fryshuset Föredragande: Lisa Easley Frysbox är thaiboxning och dialog för att stärka ungas självkänsla och självförtroende. Det viktiga är att fånga ungdomarna (13-19-åringar) så att de kan växa utifrån sina förutsättningar. Ungdomarna lär sig av varandra. Väletablerade unga söker sig till Frysbox själva, medan andra behöver sökas upp på skolor, publika evenemang, i föreningar med mera. Ett Socialt Ungdoms Projekt Kampsport & Dialog - Alla unga 13-19år - Fånga upp icke föreningsvana ungdomar - Stärka ungas självkänsla och självförtroende - Göra unga en del av ett positivt och utvecklande sammanhang - - Träning - Samarbetsövningar - Värderingsövningar - Självstärkande övningar Ungdomarna får handledning. Electra, Exit och Passus är andra metoder som de arbetar med. Fryshusandan är ungdomsdrivna projekt där unga kan söka pengar och själva driva projekt. För många är det inkörsporten till att få ett jobb. Ett krav för att få medel är att värdegrunden överensstämmer med Fryshusets värdegrund. Sedan 2014 har en grupp varit igång på fritidsgården i Oskarshamn. Genomförda aktiviteter i Kalmar län sedan 2014: Under Arvsfondsperioden har vi utbildat ledare i följande kommuner: Kalmar: 20 ledare varav 18 fritidsledare (Emmaboda, Ljungbyholm, Funkabo, Nova) Oskarshamn: 2 ledare varav 1 fritidsledare Högsby: 2 fritidsledare Nybro: 2 ungdomsledare Samt 3 tränare från externa klubbar. Löpande grupper i Oskarshamn och Kalmar sedan Tidsbegränsade aktiviteter i Nybro, Torsås och Kalmar (Smedby, Funkabo/Kalmarsundsskolan)

11 Protokoll 11 Frysbox har Stöd från Riksidrottsförbundet och samarbete med Svenska Budo- och Kampsportsförbundet. I Kalmar län ingår unga från sju olika nationaliteter. Projektet innebär att de utbildar föreningar i metoden Frysbox och projektleder under uppstart samt löpande handledning för att kvalitetssäkra och stötta föreningarna i arbetet. Beslut Nämnden tar informationen till protokollet. 10 Avtal Socialtjänst-BUP/Skola-BUP Föredragande: Margit Lindholm Johansson och Peo Fahlström Samverkan socialtjänst-bup: Margit Lindholm Beslut om att revidera den tidigare överenskommelsen som funnits fattades i november En arbetsgrupp tillsattes för arbetet bestående av representanter från BUP, Barnoch ungdomshälsan, IFO-cheferna och Margit själv. Mycket hänger ihop Barnkonventionen ÖK mellan skola och BUP Samverkansöverenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning Riktlinje för samordnad individuell plan (SIP) Överenskommelse hälso-och munhälsoundersökningar hos placerade barn Lagändringar 15/4 om överenskommelser gällande placerade barns hälsa Lagen om samverkan vid utskrivning Barnkonventionens artikel 6 Rätt till utveckling Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas Barn ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar Inkluderar att se till HELA barnet; andlig, moralisk, fysisk, psykisk och social utveckling Helhetssyn Barnets rätt till utveckling kräver att vi ser till barnets hela livssituation Helhetssyn kan kräva samarbete över organisations-, förvaltnings- och verksamhetsgränser Detta kräver samverkan, samarbete och samordning. I PSYNK-projektet gjordes kartläggningar gjordes inom alla områden. Resultatet av PSYNK: Bättre och ökad samverkan på olika nivåer, bättre kännedom om varandras uppdrag, tydligare riktlinjer och avtal, kompetenshöjande insatser.

12 Protokoll 12 Frågor och tankar Behovet av överenskommelse gäller hela kommunerna (framför allt skola och socialtjänst) och hela landstinget (BoU-hälsa, BUP, barn-habiliteringen, barnkliniker med flera). Vad är det som fungerar och vad fungerar inte? Kartläggning? Hur får vi ett fungerande avvikelsesystem? Handlar det om gammalt missnöje som sprids till nya medarbetare? Hur ökar vi kunskapen om varandras verksamheter? Hur gör vi med de barn som hamnar i kläm mellan våra organisationer? Hur hanterar vi barn i vårdnadstvist, när det är stökigt eller de ensamkommande? Mycket fungerar bra idag. Det är när det handlar om snabba insatser, kostsamma placeringar och svår problematik som samverkan skär sig. Arbetsgruppen kommer att arbeta vidare med detaljerna. Diskussion i nämnden En checklista där man kan se vem som gör vad skulle kunna läggas till. Lärarna vet inte var det ska vända sig när de upptäcker narkotikamissbruk bland eleverna. Samverkan skola-bup: Peo Fahlström Peo har lett arbetet med avtalet och 2012 togs ett första förslag fram. Uppdraget från SKL innefattade: Utveckla och tillgängliggöra verksamheterna i 1:a linjen och inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utveckla kunskaper och metoder för att identifiera riskgrupper samt metoder för att rikta särskilda förebyggande insatser till barn och unga. Minska förekomsten av självskadande beteende, självmordsförsök och självmord hos barn och unga. Bidra till samverkan och samordning mellan huvudmännen vid insatser riktade till barn och unga med psykisk ohälsa. Syfte Mål Målgrupp Syftet med överenskommelsen är att förtydliga mål, uppdrag och ansvarsfördelning mellan berörda verksamheter så att de som behöver flera insatser inte faller mellan de olika ansvarsområdena. Barn med behov av insatser från flera verksamheter får dessa behov tillgodosedda. Målgruppen för denna överenskommelse är de barn och unga 0 tom 17 år som har behov av samtidiga insatser från skolan, barn och ungdomshälsa och/eller barn och ungdomspsykiatrin oavsett om de redan har pågående kontakter eller inte.

13 Protokoll 13 Diskussion i nämnden Rektors ansvar måste skrivas till i texten. Skolans uppdrag uppstår när elev inte når skolans mål. Vad ska skolans utredning innehålla, vem ska få uppdraget? Det är viktigt att sprida informationen om att avtalet det finns. Politiken bör kanske bli tydligare så att intresset för frågorna ökar bland skolledare och skolchefer. Samverkan måste bli bättre, det räcker inte med ekonomiska satsningar om inte viljan finns. Avtalet blir sannolikt klart nästa vecka. När det gäller samordnad individuell plan (SIP) har skolan ansvar att kalla vid behov. Beslut Nämnden tar informationen till protokollet. 11 Avtackning av Charlotte G Brynielsson Då Lotta går vidare till nytt jobb som hållbarhetschef i Växjö kommun tackade ordförande henne för ett gott samarbete i nämnden och överlämnade en bukett blommor. Tomas Kronståhl Bertil Dahl Cilla Ilhammar ordförande justerare sekreterare

14 Signatursida Detta dokument har elektroniskt undertecknats av följande undertecknare: Namn Tomas Kronståhl Titel, Organisation Ordförande, PKN Datum & Tid :53:29 +02:00 Identifikationstyp SMS ( ) Identifikations-id id4c309f3d5f4f49f2ae982e3adc Namn Bertil Dahl Titel, Organisation ledamot, PKN Datum & Tid :07:00 +02:00 Identifikationstyp SMS ( ) Identifikations-id id1c4c c4df18bba4701b1b3446e Validera dokumentet Användarvillkor Signatursida 1 av 1