Underlag för samråd enligt 6:e kap miljöbalken

Transkript

1 s 1 (11) Underlag för samråd enligt 6:e kap miljöbalken Pålning och utfyllnad av vattenområde inom fastigheten Spejaren 4, Huddinge kommun

2 s 2 (11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING OCH SYFTE LOKALISERING BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN TOPOGRAFI, VEGETATION M MM MARKFÖRHÅLLANDEN, GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN YT- OCH GRUNDVATTEN PLANERADE ÅTGÄRDER UTFYLLNAD AV VATTENOMRÅDE SAMT PÅLNING LÄNSHÅLLNING- OCH DAGVATTENHANTERING MILJÖKONSEKVENSER NATURMILJÖ VATTENRESURSER KULTURMILJÖ REKREATION MASSHANTERING BULLER DIKNINGSFÖRETAG BERÖRDA FASTIGHETER JURIDISK LÖSNING SAKÄGARKRETS KONSEKVENSER AV AVVECKLINGEN AV DIKNINGSFÖRETAGET Bilaga 1: Planritning över planerad utfyllnad och byggnader

3 s 3 (11) 1 Inledning och syfte Fastighets AB Brostaden, genom sitt dotterbolag Bro Spejaren 3 AB, nedan Brostaden avser uppföra nya byggnader inom del av fastigheten Spejaren 4, nedan Fastigheten mellan Smista Allé och E4/E20 i Huddinge kommun. Brostaden avser uppföra en byggnad inom Fastighetens västra del och anläggningsarbetena innebär bland annat att en våtmark behöver fyllas ut., se bilaga 1. Denna åtgärd utgör så kallad vattenverksamhet och kräver tillstånd enligt miljöbalken. Ytterligare en byggnad planeras att uppföras i Fastighetens östra del. Den byggnaden kan dock uppföras utan utfyllnad av våtmark och omfattas därmed inte av den kommande tillståndsansökan. Detta är ett underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken. Samrådet är en del i förberedelserna inför Brostadens kommande ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Syftet med samrådet är att informera om projektet, insamla information och inhämta synpunkter på utformning av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att ingå i tillståndsansökan. Ett samrådsmöte kommer att hållas torsdag den 28 maj 2015 kl i Segeltorpsskolans matsal. Eventuella frågor eller synpunkter kan också ställas till: Structor Miljöbyrån Stockholm AB Att: Helén Segerstedt Solnavägen Stockholm E-post: helen.segerstedt@structor.se Telefon: Samrådet pågår mellan den 12 maj och 8 juni Lokalisering Aktuellt område är beläget mellan Smista allé och E4/E20 i nordvästra delen av Segeltorp i Huddinge kommun (se figur 2.1). Området är idag obebyggt och består av ett låglänt naturmarksområde. Området är avskuret av omgivande vägar och angränsande bebyggelse. Direkt väster om Fastigheten ligger Volkswagens bilförsäljning. En gång- och cykelbro leder från Smista Park, via Fastigheten, och över E4/E20 till Sätra centrum. Söder om Smista allé finns närmast belägna bostäder.

4 s 4 (11) Figur 2.1. Översiktskarta med aktuell fastighet (Spejaren 4) markerad med röd linje. Bilden visar även före detta Spejaren 3, vilken Spejaren 4 tidigare var en del av, innan avstyckning. Området omfattas av detaljplan för Smista Park väster 2 (antagen ). Detaljplanen anger integrerbar verksamhet 1 som inte får vara störande för omgivningen. Byggnaderna längs med Fastighetens gräns mot E4/E20 ska också utgöra bullerskydd för trafikbuller från E4/E20 i förhållande till bostadsbebyggelse belägen söder om Smista allé. Närmast E4/E20 planerar Trafikverket en ny trafikplats för den kommande Förbifart Stockholm. Den nya vägbanan kommer att läggas i ett betongtråg som gränsar till Spejaren 4. E4/E20 är av riksintresse liksom den kommande Förbifart Stockholm och tillhörande trafikplatser. 3 Befintliga förhållanden 3.1 Topografi, vegetation m mm Topografiskt består Fastigheten av två delar. Den västra delen består av före detta jordbruksmark i en utdikad sankmark. Marknivån ligger mellan cirka +32,5 och +33,0. Vegetationen består i huvudsak av sumpskog med triviala lövträd. 1 Kontor, företagshotell och inslag av handel och annan lokal service för företagsparken eller bostadsområdena, hantverk och icke-störande industri, forskning och utbildning.

5 s 5 (11) I den östra delen höjer sig marknivån till som mest cirka +36 till +37 och den före detta jordbruksmarken övergår i ett skogbevuxet höjdparti. Här ligger den tidigare omnämnda gångoch cykelvägen, varför skogen till stor del är avverkad sedan tidigare. För närmare information om naturmiljön inom området se avsnitt 5.1 Naturmiljö. 3.2 Markförhållanden, geologiska förhållanden Den västra delen av Fastigheten domineras geologiskt av glacial lera under ett tunt ytlager av organisk jord. Lermäktigheten är som mest cirka meter. Där lerlagrets mäktighet överstiger cirka 5 meter vidtar ett lager med växelvis lagrade finkorniga jordar av sand och silt. Mäktigheten är som mesta cirka 2 meter. De växelvis lagrade jordarterna vilar i sin tur på en finkornig morän på bergöverytan. Moränlagret varierar mellan cirka 1 och 5 meter. Fastmarkpartiet i öster domineras av ytnära berg, täckt av ett tunt lager morän. Ställvis går bergöverytan i dagen. Anläggandet av gång- och cykelvägen har inneburit att det i delar av området förekommer fyllning i varierande omfattning. 3.3 Yt- och grundvatten I den västra delen av Fastigheten förkommer ytvatten under en stor del av året, framför allt i de diken som är en rest av utdikningen av jordbruksmarken. I moränen under leran förekommer ett slutet grundvattenmagasin. Den östra delen av Fastigheten saknar helt ytvatten. Grundvattenmagasinet från Fastighetens västra del fortsätter i en smal zon österut närmast Smista Allé. Området är beläget inom den sekundära skyddszonen för Östra Mälarens vattenskyddsområde vilket innebär att vattenskyddsområdets föreskrifter ska tillämpas 2. 4 Planerade åtgärder 4.1 Utfyllnad av vattenområde samt pålning Brostaden avser att uppföra en byggnad i den västra delen av Fastigheten. Lägsta golvnivå blir cirka +34 med lokala schakter för planerade hissgropar ned till cirka +32,5. Markförhållandena inom västra delen av Fastigheten innebär att byggnaden måste grundläggas med pålar av betong eller stål och att man dessutom måste anlägga ett pålat betongdäck mellan byggnaden och Smista Allé för att kunna anordna parkeringsplatser och körytor. De åtgärder som erfordras för exploateringen i västra delen är utfyllnad av vattenområde/våtmark omfattande en yta av cirka m 2, upp till nivån +31,5, se bilaga 1. 2 Östra Mälarens vattenskyddsområde, Föreskrifter, Länsstyrelsen i Stockholms län

6 s 6 (11) Utfyllnaden kommer att utföras med krossat bergmaterial och grovkornig jord. Bergmaterial kommer om möjligt att tas från schaktning för angränsande byggnation i Fastighetens östra del, eller alternativt används inköpta massor från krossanläggning eller annan kontrollerbar källa. Fyllnadsmassorna kommer på lastbil till området, tippas och breds sedan ut med schaktmaskin i två eller tre lager. Varje lager packas separat med tung vibrerande vält. Pålning för byggnad och betongdäck utförs på den färdigställda utfyllnadsytan. 4.2 Länshållning- och dagvattenhantering I samband med schaktning för hissgropar kommer det att bli nödvändigt att länshålla groparna från ytvatten. Det länshållna vattnet återcirkuleras inom området genom att släppas ut i den påförda utfyllnaden, där finpartiklar samlas upp och därmed kvarhålls inom Fastigheten. Dagvatten under byggtiden kommer på samma sätt att tillåtas infiltrera och perkolera genom utfyllnaden ned till ytvattenmagasinet. I driftskedet kommer utfyllnaden att fungera som fördröjningsmagasin innan avledning till allmän ledning i Smista Allé. Oljeavskiljare kommer också att finnas för avledning av dagvatten från kör- och parkeringsytor inom fastigheten. 5 Miljökonsekvenser En miljökonsekvensbeskrivning kommer att tas fram och bifogas ansökan. I MKB:n beskrivs planerad verksamhet, platsförutsättningar, miljökonsekvenser och behov av skyddsåtgärder. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs även ett nollalternativ, det vill säga trolig utveckling och miljökonsekvenser om den planerade verksamheten inte genomförs. Projektets miljökonsekvenser beskrivs kortfattat nedan. Beskrivningen utvecklas sedan i MKB:n. 5.1 Naturmiljö Utfyllnaden innebär att diken och ett våtmarksområde tas i anspråk och ersätts av byggnader och asfalterade ytor. Området har inventerats och en naturvärdesbedömning 3 har gjorts för hela det område som ska bebyggas, se figur Spejaren i Segeltorp, Naturvärdesbedömning inför bebyggelse, Ekologigruppen, utkast

7 s 7 (11) Figur 5.1. Naturvärden som identifierats vid inventering av området. Det aktuella våtmarksområdet är en före detta åkermark som nu består av sumpskog med asp, björk och sälg (objekt 3). Då området består av en större samling lövträd som börjat bli äldre och även utvecklat död ved bedöms skogen ha naturvärden som motsvarar klass 4, visst naturvärde (skala 1-4 där 4 är lägsta naturvärde). Inom det område som planeras att fyllas ut finns även ett stråk med medelålders aspar utmed vägen (objekt 4) som även dessa bedömts ha naturvärden motsvarande klass 4, visst naturvärde. Berörda diken har inga särskilda naturvärden. Andra naturvärden som identifierats inom det område som planeras bebyggas är en större ek (objekt 1 samt figur 5.2) som bedömts ha naturvärden motsvarande klass 3, påtagligt naturvärde samt sju äldre tallar (objekt 7) som tillsammans bedömts ha naturvärden motsvarande klass 3, påtagligt naturvärde. Inom området finns även bestånd av yngre ekar (objekt 2 och 6) samt aspar (objekt 5) som bedöms ha naturvärden som motsvarar klass 4, visst naturvärde.

8 s 8 (11) Figur 5.2. Områdets grövsta träd är en ek med en diameter om 84 cm som bedöms ha naturvärdesklass 3. Blåsippa finns inom området, bland annat i sumpskogen. Blåsippa är fridlyst och får generellt inte påverkas då den omfattas av artskyddsförordningen. Artskyddsdispens kommer därför att sökas för blåsippa. Inga andra artskyddade eller rödlistade arter har påträffats inom området. Då planerade byggnader kommer att ta merparten av det aktuella området i anspråk kommer huvuddelen av naturmarken (som innefattar naturvärden motsvarande både klass 3 och 4) i det aktuella området försvinna. Inventeringsområdet är omgivet av vägar och bebyggelse och skulle därför kunna få ett strategiskt värde för spridning av biologisk mångfald i takt med att träden, främst ekar och tallar i området blir äldre. 5.2 Vattenresurser Grundvattennivån inom området kommer inte påverkas under bygg- eller driftskede eftersom inga arbeten planeras under grundvattennivån samt att länshållet ytvatten och dagvatten återcirkuleras inom området så att finpartiklar avskiljs och kvarhålls inom Fastigheten.

9 s 9 (11) 5.3 Kulturmiljö Inga kända fornlämningar finns inom området Rekreation Den gång- och cykelväg som löper mellan det aktuella området och Smista Allé och som utgör ett regionalt cykelstråk kommer inte att påverkas av utbyggnaden. Den gång- och cykelväg som löper igenom det aktuella området och norrut på en bro över E4/E20 kommer att finnas kvar men läggas om för att anpassas till den planerade bebyggelsen. 5.5 Masshantering Utfyllnad av våtmarken kommer att kräva resurser i form av uppskattningsvis m 3 jordoch bergmassor. Jord- och bergmassor kommer som nämnts i avsnitt 4.1 i första hand att tas från den östra delen av området och återanvändas i den västra delen. De massor som behöver köpas in från andra ställen ger upphov till transporter till och från området under byggskedet. En masshanteringsplan kommer att tas fram som närmare beskriver massbalansen och behovet av ytterligare massor i projektet. Masshanteringen kan även ge upphov till damning men detta kan vid behov avhjälpas genom exempelvis vattenbegjutning av massorna. 5.6 Buller Under byggtiden ger byggnadsarbetena upphov till buller, bland annat genom pålning och hantering av bergmassor. Vidare ger transporter av bland annat byggmaterial till och från fastigheten upphov till buller längs transportvägarna. Brostaden avser att innehålla Naturvårdsverkets riktlinjer för buller. När byggnaden står klar utgör denna ett bullerskydd för trafikbuller från E4/E20 i förhållande till bostadsbebyggelsen söder om Smista allé. Verksamheten i den nya byggnaden kommer i sig att alstra viss trafik på Smista allé via leveranser, personal och besökande. 6 Dikningsföretag Inom det område som planeras att fyllas ut finns delar av Smista-Juringe dikningsföretag från år Dikningsföretag har bildats genom en förrättning där syftet varit att förbättra avvattningen av ett område och därmed skapa bättre förutsättningar för jordbruk. De diken och rör som omfattas av förrättningen har samma juridiska status som en vatten- eller miljödom. Dikningsföretaget fyller även en viktig administrativ funktion vad gäller fördelning av kostnader för underhåll av dessa diken och rör. I samband med exploatering och ändrad markanvändning har i många fall dikningsföretagen glömts bort att hanteras. Det innebär att den juridiska statusen vad gäller diken och rör samt ansvaret för underhåll av dessa består även om avvattningssystemet ändrats, vilket medför att den juridiska situationen inte längre stämmer överens med verkligheten. I vissa fall fyller anläggningarna fortfarande en avvattnande funktion för fastigheterna medan i andra fall har avvattningen lösts på annat sätt. Detta kan exempelvis vara fallet då kommunen inrättat ett verksamhetsområde för dagvatten i samband med exploateringen och därmed tagit ansvar för dagvattenhanteringen. 4 Utdrag ur Risksantikvarieämbetets webbaserade sökverktyg för fornlämningar, Fornsök ,

10 s 10 (11) Detta är vad som hänt vid Smista-Juringe. Den mark som tidigare varit jordbruksmark och som Smista-Juringe dikningsföretag syftat till att avvattna har exploaterats och utgör idag till största delen områden för bostäder och verksamheter. Varefter som området bebyggts har diken och rörsystem för hanteringen av dagvattnet ändrats och byggts ut. Den rådande juridiska situationen i området är därmed inaktuell och behöver uppdateras. 6.1 Berörda fastigheter För att se vilka fastigheter som är berörda av dikningsföretaget från år 1931 får man gå till den kostnadsfördelningslängd som finns i dikningsföretagets utlåtande. Längden visar vilka fastigheter som fått nytta av avvattningen och med vilka andelar som respektive fastighet deltar i dikningsföretaget. Varje andel motsvarar den nytta som respektive fastighet fått. Genom en fastighetsutredning kan det konstateras att ingen av de fastigheter som räknats upp i kostnadsfördelningslängden finns kvar. Dessa har försvunnit då fastighetsstrukturen förändrats i samband med exploateringen. Detta medför att det inte längre finns någon som är formellt ansvarig för dikningsföretaget och underhållet av de anläggningar som ingår i detta. Hela båtnadsområdet omfattas i dag av en detaljplan (Huddinge Kommun, 2000). Avvattningen av det berörda området administreras av kommunen, genom Stockholm vatten som är huvudman för VA vilket innebär att dikningsföretaget inte längre tjänar sitt syfte. Genom att dikningsföretaget inte varit aktivt under lång tid och stora förändringar har hänt i båtnadsområdet sedan detta utgjorde jordbruksmark, är de flesta av de fastighetsägare som finns inom båtnadsområdet idag förmodligen inte medvetna om att dikningsföretaget finns. 6.2 Juridisk lösning Eftersom dikningsföretaget inte fyller någon funktion bör det avvecklas. Detta kan ske genom en ansökan till mark- och miljödomstolen. Brostaden äger mark inom dikningsföretagets båtnadsområde som man nu har för avsikt att bebygga. I samband med detta kommer man att inom ramen för ansökan om tillstånd till vattenverksamhet och samtidigt ansöka om avveckling av Smista-Juringe dikningsföretag. 6.3 Sakägarkrets För att göra en omprövning om att avveckla dikningsföretaget bör i ett tidigt skede sakägare informeras genom ett samråd. I detta fall är de fastigheter som finns inom nyttoområdet sakägare. Totalt är det drygt 130 fastigheter som ligger inom nyttoområdet och de flesta är idag villatomter. Samråd kan ske exempelvis via ett annonserat möte eller via skriftväxling. Detta samrådsunderlag utgör underlag för ett sådant samråd. 6.4 Konsekvenser av avvecklingen av dikningsföretaget På grund av att fastighetsbilden har förändrats har dikningsföretaget idag inga formella deltagare. Avvecklingen av dikningsföretaget innebär inga konsekvenser för fastighetsägarna inom dikningsföretagets båtnadsområde eftersom dikningsföretaget inte längre fyller någon funktion för avvattningen. Avvattningen har numera lösts genom en kommunal dagvattenlösning som avvattnar området med rör som leder vattnet utmed Smista allé och vidare till Mälaren. Kommunen har därmed även numera ansvaret för underhåll av dagvattenanläggningarna.

11 s 11 (11) Figur 6.1. Markerat område utgör båtnadsområde för Smista-Juringe dikningsföretag från år 1931