Årsberättelse från Wåla Provins Läkare Distrikt för år 1864.

Transkript

1 Årsberättelse från Wåla Provins Läkare Distrikt för år Detta nyinrättade distrikt af Wåla Härad, eller af Nora, Wåla, Harbo och Huddunge socknar med station i förutnämnda socken, det intager nordvestra delen af provinsen Upland och nordöstra delen Westmanlands län, eller det s.k. Fjerdhundra och utgå i vidd Tunnland med en befolkning af 8400 personer. Det nära cirkelformiga distriktets gränser äro: i norr Dalelfen med Fernebofjärden, hvilken i Nora socken inskjuter tvenne vikar, "Östaviken" och "Andersboviken", samt Öster Fernebo socken af Gefleborgs Län; i öster Örbyhus Härad, sjön Temnaren Norunda, Bälinge och Ulleråkers Härader af Upsala Län; i söder Jerlåsa socken af Upsala, Wittinge och Wester- Löfsta socknar af Westmanlands Län, samt i vester Enåker socken af sistnämnda Län. Midt genom Nora s:n sträcker sig ifrån norr till söder en större sandås, men eljest är jordmånen i allmänhet af jemn beskaffenhet med omväxlande stora slätter och skogar, hvilka sednare dock betydligt glesnat, dels genom flitig afverkning för timmer och vedfång, dels genom hela skogslotters försäljning till de i grannskapet belägna Bruken och dessa lotters totala upphuggning och afröjning. Af vatten finnas en mängd stora mossar och myrar och äfven några mindre insjöar, såsom Toften i Wåla, Skärsjön i Nora, Karbosjön i Harbo, Hallsjön och Råcksjön i Huddunge, utaf hvilka några äro fiskrika, men hvilka alla tillhopa knapt hafva större yta än sjön Temnaren, hvilken med sin vestra hälft, tillhöra Wåla socken. Många små åar och bäckar finnas äfven och invid dessa en mängd småqvarnar, på ett och annat ställe också en såg, som dock vanligen hela vintern får stå, af brist på vatten. Vid Hallsjö egendom i Huddunge drifvas dock en större såg med vatten.

2 Forts. Under årens lopp har inom Nora socken blifvit anlagd en ångsåg. Inom distriktet finnas eljest inga fabriker eller industriella företag att omnämna. Åkerbruket är ortens hufvudnäring, men lemnar allmogen i allmänhet litet eller intet till afsalu; ladugårdsskötseln drifves väl i något större skala än vanligt i Uppland, men äfven dessa produkter förbrukas till största delen hemma. Ortens egentliga afsättningsartikel är skogsprodukter, timmer, bräder, ved och kol, hvilka sednare vintertiden lätt framforslas till de i trakten omkring befintliga bruken. Genom att forsla malm till dessa och genom fortransporter bereder allmogen sig under gynsamma vintrar god förtjenst till sina kontanta utgifter, kronoutskylder etc. Stolmakeri har sedan länge här idkas och på sednare tiden blifvit mycket allmänt, men hotar snart aftaga, emedan det börjar blifva brist på passande virke, särdeles i Wåla, der yrket längst, mest och bäst florerat. För öfvrigt är hvarje dräng här omkring så pass öfvad i att snickra och slöjda, att han kan tillverka en del husgeråd och de flesta för gården behöfvliga redskap, många kunna äfven smida till husbehof. De närmast belägna städer äro: Uppsala, dit afvståndet är 5 till 7 mil, Gefle på omkr. 7 och Sala på 3 till 5 mils afstånd. Lifligaste trafiken är på Uppsala och Gefle, hvarmed den på Sala är obetydlig. Innevånare, af hvilka få äro rika, men de flesta välbergade, lefva i allmänhet godt och hafva också ett rätt frodigt och välmående utseende. Förutom allmogens vanliga födoämnen, potatis och strömming, gröt, välling etc. förtäres här mycket färsk ost, fisk (hvaraf dock icke ofta finnes till salu, utom närmast sjöarna), kött och fläsk, hvilket sednare af de välbärgade äfven emellan de egentliga "slagtiderna" mycket förtäres färskt.

3 Brödet är vanligen af råg eller råg och kom. Till dryck nyttjas företrädesvis svagdricka, som oftast träffas väl jäst och godt. Kaffe begagnas allmänt och mycket, uti en af socknarna (dertill den fattigaste inom distriktet) lärer det nu blifvit sed att pigorna, då de uppgöra om tjänst, betinga sig att 2 gånger om dagen få njuta denna älsklingsdryck. Dermed förstås dock i mängden af fall ett uppkok, som borde kallas allt utom kaffe och som ofta starkt påminner om ärtsoppa. Brännvin nyttjas visst icke sparsamt, men icke heller till öfverdrift hvaremot Bäjersktöldrickning här som så ofta annorstädes tyckes vilja öfvergå till raseri: I allmogens hem är vanligen snyggt, åtminstone inom de båda närmast Westmanland belägna socknarna. Bondgården utgöres mest af ett rödfärgadt en vånings, ej sällan tvåvånings, trähus med stuga, kammare och ett stort rum kalladt "Nystun", hvilket egentligen begagnas vid större samqväm. Gårdsplanen är rymlig och uthusen många, rätt väl hållna: Byggnadssättet fordrar fönster på åtminstone tvenne väggar af stugan och med 4 fönster af vid pass 3 1/2 fots höjd. Men samma byggnadssätt fordrar deremot ej mera än 7 1/2 å 8 fot höga rum. Likväl får man nu alltmera vid de förmögnares nybyggnader se högre rum och stora fönster. Till lynnet äro innevånarne fredliga och något flegmatiska, hvilket dock hindrar dem att vara ihärdiga och styfva arbetskarlar. De hafva godt förstånd och äro städade i sitt sätt. I deras drägt synes intet för orten egendomligt, utan kläda sig ungefär som städernas befolkning; här och där får man väl på äldre personer se en vadmalströja, men mest begagnas kläde, i hvardagslag gröfvre, men till helgdags rätt fint. Qvinnorna nyttja mest hemväfda ylleklädningar och deröfver en åtsittande tröja af gråaktigt ylletyg och på hufvudet bomulls eller yllehalsdukar, hvar förutom de någorlunda förmögna hafva sidenshawletter och shawlar i mängd, att nyttja vid högtidliga tillfällen.

4 Vid sådana tillfällen begagna qvinnorna stundom hårklädsel och karlarna alltid svart hatt, undantagsvis svart frack. Liksom man således är städad i klädseln, så är man det också i uppförandet och vid större sällskaper träffas sällan någon som tagit för mycket till bästa. Det s.k. läseriet florerar egentligen i Harbo och Wåla socknar, sammankomsterna ledas vanligen af någon sockenbo och trakten är föga besvärad af kringstrykande "predikanter". Vid Tingen förekomma ej många brottmål, sällan något af gröfre beskaffenhet. Väderlekens och årsväxtens förhållande i allmänhet. Efter en blid vinter med många regndagar till sednare hälften af februari, då först en jemn måttlig köld inträdde och fortfor hela Mars månad, blef våren kylig och ännu sista dygnen af Maj voro starka nattfroster. Senare hälften af juni och hela juli månad voro varma, med växlande väderlek. Uti Augusti inträffade åter några frostnätter och under hela denna samt följande månad var luften kylig och regnade med ganska korta afbrott. Derefter blef hösten torr och öfvergick snart i lindrig barvinter till årets slut. Till följe af den ogynsamma väderleken under sommarens senare del och hösten blef årets afkastning en helt annan än den utmärkt vackra grödan lofvat. Rågen, hvilken här till stor mängd odlas, fick dock på de flesta ställen god bärgning och gaf rätt god vara. Kornet åter hann aldrig att mogna, utan det jemförelsevis föga odlade "brådkornet" Hvetet, hvilket dock icke så mycket odlas af allmogen; mältade till största delen på roten. Äfven af hafvre, som odlas i mängd, blef skörden klen. Den vårsäd som skördats god, mältade till stor del i skylen. Ärterna blefvo icke mångenstädes mogna och potatisen, hvilken gaf mycket, hann ej för den försvårade sädesbergningen att upptagas i tid, utan frös på de flesta ställen ned i jorden..

5 Höfångsten blef någorlunda god, ehuru gräsväxten lidit af kylan under förra och af torkan under sednare hälften af juni. Detta klena utfall af skörden hvar så mycket mera betungande för allmogen, som förra årets gröda nästan totalt förstördes af frostnätterna i medlet af juli. Några sjukdomsfall till följe af dålig beskaffenhet hos spannmålen hafva ej yppats. a) Allmännare förekomna sjukdomar. Endemiska Några på lokala beroenden, för orten egendomliga sjukdomar hafva icke visat sig. Af frossa och Rehumatism, för hvilkas uppkomst den ofta af tunga dimmor besvärade vattensjuka trakten synes böra hvara särdeles gynsam hafva emot förmodan endast högst få fall under året förekommit. b) Epidemiska. Några bland hit hörande sjukdomar hafva väl förekommit, men endast få spridda fall utaf hvarje. Härifrån gör kikhostan likväl ett undantag, hvilken sjukdom under nästan hela året var gängse till stor utsträckning inom alla 4 socknarna i distriktet, särdeles i Wåla och Harbo; på hvilket sistnämnda ställe den lärer blifvit efterträdd af en "stygg halssjukdom", den jag likväl ej fick höra omtalas förrän den ansågs hafva upphört. Efter beskrifning anser jag troligt att det hvarit Diphteri, så mycket heldre, som jag samtidigt med beskrifning såg ett fall af denna sjukdom uti enskild praktik inom socknen. Af samma sjukdom anmäldes ock ett fall ifrån Huddunge. c) Sporadiska. De sjukdomar som oftast förekommit hafva varit Lunginflammation, Blecksot och Anemi, Bronchiter och Magsyra. För öfvrigt har jag i en Bilaga lemna uppgift på de anmälda sjukdomarna, för så vidt diagnosen kunnat ställas säker. Sjukbesökens antal utgjorde 515 st. d) Syphilis, saltfluss, elephantiasis, kroniska hudsjukdomar. Af Syphilis hvilken för orten lärer hvara sällsynt, hafva dock förekommit 3 fall, af hvilka det ena förvärfvat från en kringresande handlare, det andra af gammalt dato och det tredje från detta meddeladt patientens hustru.

6 Skabb förekommer mycket allmänt, äfven hos fullväxta, blir dock sällan föremål för behandling. e) Sinnessjukdomar hafva icke förekommit. f) Epizootier hafva, så vidt jag vet, ej visat sig. 3: o Förhållandet i allmänhet med. a) Sundhetspolis, sockennämnders verksamhet för allmänna helsovården, sockenapothek m.m. Under året hafva inga sådana förhållanden inträdt, som påkallat särskilda åtgärder från Kommunens sida för den allmänna helsovården. Apothek finnes ej i någon af socknarna, men Barnmorskorna plägar hafva hemma mindre föråder af iglar, prinsens droppar, hjertstyrkande droppar, slagvatten m.m. af det som röner starkaste efterfrågan. De för läkarvården behöfliga medikamenten måste undertecknad tillsvidare hålla tillhanda och tager jag mina föråder hos Apothekaren Andberg i Upsala. b) Fattigvård och fångvård. Ehuru, en hel mängd utanvidsfolk och bakstugusittare finnas inom distriktet, äro dock jemförelsevis få i behof af fattighjälp. Sådan lemnas inom alla socknarna medelst matvaror och ved, någon gång genom penningunderstöd. c) Allmänna välgörenhetsinrättningar, folkskolor m.m. Förutom sockenmagazinerna hvilka kanske borde vara något större, finnas så vidt jag vet, inom distriktet ingen välgörenhetsinrättning; så vidt man ej såsom sådan vill anse att den s.k. evangeliska Fosterlandsstiftelsen, aflönar en (dock i sjukvård oerfaren) Diakonissa, hvilken af en del Wåla sockens församlingsbor blifvit under årets lopp införskrifven och åt ett visst antal små flickor lemnar handledning i sömnad och religionsövningar. Folkskolorna begagnas i allmänhet ordentligt och äro organiserade i öfverenstämmelse med gällande författningar. Lokalerna äro rymliga och ljusa, men rummen för låga. I Wåla finnes dock ett nyligen uppfördt skolhus, der rummen äfven hafva vederbörlig höjd.

7 d) Helsokällor och badorter. Utom de många af allmogen s.k. "helsokällor", der man Trefaldighetsaftonen plägar "dricka helsa", hvilken sed dock numera börjar aftaga, finnas flera källor med jernhaltigt vatten Så har jag hört omtalas, ehuru hittills gjort bekanskap med, en i Huddunge, en i Harbo, en eller två i Wåla, hvarjemte i Nora finnas trenne, utaf hvilka den ena, belägen vid pass 600 fot från läkarebostaden, för en 20 år sedan allmänt begagnats af ortens allmoge och äfven ståndspersoner. Den befanns dock ligga alltför långt uti sumpig trakt, hvarför jag bearbetat en bättre belägen åder, hvaraf erhållits en källa med samma slags vatten, men med rikligare och för omkringliggande socknars behof i fullt tillräcklig mängd. Ett prof har blifvit insändt till fysiologisktkemiska laboratoriet i Upsala, men jag är ännu icke i tillfälle att kunna framlägga analysen. Enär ingen öfverbyggnad, hvarken till skydd för källan, eller till skydd mot oväder kunde åstadkommas, begagnades vattnet under sommaren af endast 3 personer, för hvilka jag ansåg sjelfva färden till en aflägsnare Brunn verka ofördelaktigt. Resultatet var fullt tillfredsställande. e)vaccination och revaccination. Vaccinationsjournalerna för året äro ännu ej inkomna. Intet fall af smittkoppor har förekommit och ingen revaccination detta år har företagits. f) Apothek. Finnes icke ännu. g) Barnmorskeväsendet. Alla 4 socknarna hafva att tillgå fullständigt examinerade Barnmorskor (Harbo socken genom ackord med barnmorskan i Wåla) och dessa anlitas allmänt. Anmärkas måste att Nora socken, ehuru egande i operativa förlossningar examinerad Barnmorska, icke för liten, för att försedt henne med nödiga instrumenter, men hennes aflöning är hon skulle kunna af egna medel förskaffa sig sådana.

8 Under året äro af Barnmorskan Abrahamsson verkställda 3 Tångförlossningar. h) Beväringsmanskapet. Besigtningen lärer blifvit verkställd af Provinsläkaren i Westerås och saknar jag om densamma all kännedom. 4:0 Embetsförättningar på grund af vederbörande auktoriteters särskilda förordnande. a) För helso och sjukvårdsärenden. 1 Resa till Skärsjö by i Nora d 19/5 för kikhosta. 2 d:o till Ingbo, Sörbo och Berg I Nora d.24/6 för Lunginflammation. 3 d:o till samma byar d. 3/7 för samma och misstänkt Nervfeber b) För medikolegala ändamål har ingen förrättning förekommit. 5:0 Uppgift på inom distriktet bosatt personal af: a) Legitimerad läkare, ingen mer än undertecknad. b) Badaremästare c) Djurläkare d) Apothekare, finnas icke inom distriktet. " e) Barnmorskor äro. i Nora E Forsberg. Lön 6 t:r spannmål, husrum och vedbrand, 50 rdr kontant och derjemte 50 öre af hvarje matlag (0,80 rdr). För förrättning ingen bestämd afgift, men 75 öre af barnaföderska, som icke anlitar henne. i Harbo C.Abrahamsson, bosatt i Wåla. Lön 62,50 rdr. i Wåla C. Abrahamsson, Lön 8 t:r säd, husrum och vedbrand, 12 öre af hvarje utanvidsmatlag (omkring 16 rdr) och 25 öre för hvarje barn som föds inom församlingen. i Huddunge E.W. Bjurström. Lön 8 t.r säd, husrum och ved, hö och halm, 50 rdr och af anlitade 75 öre å 1 rdr. Emot ingen af Barnmorskorna, hvilka alla äro examinerade till Instrumenters bruk, har förekommit skäl till anmärkning. f) Vaccinatörer. i Nora: Orgelnist Olof Sundberg. Lönas med kollekten. i Wåla: d:o J. Åkerlund. Hafva utom kollekten 37 öre för hvarje med framgång vaccineradt barn.

9 I Harbo: d:o J.P. Martinell, hafva utom kollekten 37 öre för hvarje med framgång vaccineradt barn. i Huddunge: d:o J.G. Björkvall hafva utom kollekten 37 öre för hvarje med framgång vaccineradt barn. g) Qvacksalvare. Bland sådana har jag hört omtalas egentligen om blott Anders Erssons hustru i Solhallet i Wåla, hvilken "smörjer för riset". Andra "risgummor" finns väl, men äro mindre kända. Nora socken den 31 dec J.A.Leffler.