4 Härefter vidtog diskussion öfver de för detta möte bestämda frågorna.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "4 Härefter vidtog diskussion öfver de för detta möte bestämda frågorna."

Transkript

1 1 Vid anstäldt upprop befunnos alla föreningens medlemmar närvarande med undantag af A. Johansson i Hissmon, Per Olofsson (den yngste) och Lars Larsson i Kälen, den sistnämnde på grund af känd giltig orsak 2 Anmälde sig och intogs följande personer i föreningen: A.F. Bengtsson i Vesterkälen, Magnus Larsson i Kilen och Anders Lögdberg i Kälen. 3 Justerades det vid föregående möte förda protokoll. 4 Härefter vidtog diskussion öfver de för detta möte bestämda frågorna. 1sta frågan hade följande lydelse: Anses det e- konomiskt fördelaktigt att använda kostgjorda gödningsämnen? Frågan inleddes af dess uppställare Olof Nilsson i Vesterkälen, hvilken yttrade: Det vore en bekräftad jordbrukssats som lydde: inga skördar äro så dyra som de svaga. Jordbrukarens förnämsta sträfvan borde sålunda vara att söka erhålla rika skördar, men för att det kunna vore det ett hufvudvillkor att åkrarne väl gödslades. Vi får efter våra husdjur gödsel, och denna vore nog af alla den bästa. Men tillgången deraf vore begränsad. Det använde äfven s.k. konstgjorda gödningsämnen. Hvad härmed menades, trodde tal. vara alltför allmänt bekant för att tarfva någon redogörelse. Men dessa gödningsämnen voro dyra. Vore det fördelaktigt att använda dylika? Kanske man borde nöja sig med hvad man sjelf hade och hålla sig till s.k. naturgödsel? Ville höra medlemmarnes mening i denna fråga. A. F. Bengtsson i Vesterkälen framhöll att man Protokoll vid diskussionsföreningen Tysts möte i Kälen Söndagen den 20 April 1890

2 ofta icke skötte naturgödseln på ett rätt sätt. Ville säga litet om huru härvid borde tillgå. Man borde ej lägga gödseln så att minen och musten i densamma finge vattnas nu och rinna bort, ej heller vid kompostering använde för mycket myra Lade man gödselstäderna eller komposterna så att urinvattnet finge rinna bort handlade man lika som om man gjorde sig en smörgås, men låte smöret smälta och rinna bort. Skötte man naturgödseln på ett rätt sätt ansåg tal. att den skulle drifva nästan lika bra som konstgjorda gödningsämnen. Olof Nilsson i Vesterkälen påpekade att föregående talare utan tvifvel uppfattat frågan orätt. Det vore här fråga om huruvida det vore ekonomiskt fördelaktigt att använda konstgjorda gödningsämnen, icke om hvilket vore bättre att använda dylika eller s.k. naturgödsel. Magnus Larsson i Backen ansåg att ifall tillgången på naturgödsel är knapp, kunde man äfen behöfva använda konstgjorda gödningsämnen. På myra bär det sig nog att använda dylika, på hårdjord bar det sig sämre. Olof Grandlund Slåtteråsen instämde med Mangus Larsson. Dylika gödningsämnen användes med olika fördel på olika jordmåner. Per Persson i Kälen: Icke blott på myrjord utan äfven på hårdvall, antingen de användas enbart eller tillsammans med vanlig gödsel, bär det sig att använda härför lämpliga konstgjorda gödningsämnen. Det hade flera fördelar. Olof Nilsson instämde med föregående talare och tillade att det ett år nog gick an att använda blott och bart konstgjorda gödningsämnen, men borde man då året derpå gödsla med vanlig gödsel. Åkern borde icke blott tillföras näringsbeståndsdelar, utan äfven myllbildande ämnen och sådana funnos icke i konstgödning, men väl i naturlig gödsel, myra o.d. På myrjord går det dock använda endast konstgjorda gödningsämnen under längre tid. Magnus Larsson i Backen ville framhålla att han visserligen ansåg det lönande att använda konst-

3 gjorda gödningsämnen äfven på hårdjord tillsamman med naturgödsel, dock ej enbart emedan det då blefvo för dyrt aldenstund konstgjorde qväfvehaltig gödsel vore nog så kostbar. Att använda fosforsyrehaltiga gödningsämnen såsom superfosfat, benmjöl o.d. som bigödning på hårdjord vore nog fördelaktigt, enär säden härigenom mognade fortare, kärnan blefve tyngre m.fl. fördelar. Mötet beslöt att diskussionen skulle få utgöra svar på frågan. Nu övergick man till frågan: Hvarför få ej fruntimmer ingå i vår förening? Diskussionen i frågan öppnades af frågans uppställare Anders Persson i Vesterkälen hvilken ansåg det oriktigt att fruntimmer ej fingo ingå i föreningen. Fruntimmerna voro lika tappra som männen att diskutera. Tal. sade sig ej hafva kunnat finna något rimligt skäl mot att fruntimmer borde få intagas. Olof Granlund: I en af föreningens stadgar står att inga fruntimmer få ingå i föreningen och detta ansåg tal. vara skäl nog. Anders Persson sade sig väl veta af detta stadgande, men såsom varande frågans uppställare sade han sig hafva tänkt dess mening vara: på hvilka grunder hafva vi månne antagit en dylik paragraf. Karl Granlund: Hvad som här inom föreningen kommer att dryftas blir nog med att sannolikhet hufvudsakligen politiska spörsmål, och det torde icke vara hvarken nödvändigt eller behövligt för fruntimmer att lära sig begripa sådana saker, emedan de deraf knappast torde hafva någon vidare nytta. Det kunde nog hända, trodde tal., att någon fråga rörande fruntimmersgöromål inom hus äfven komma att dryftas, men det torde dock ej blifva många. Dessutom blefve det utan tvivel svårt att få fruntimmerna att hålla tysthetslöftet: de äro i allmänhet sqvalleraktiga af sig. Anders Persson genmälte häremot: Det vore ju fritt för föreningen att diskutera hvilka frågor som helst. Intogos fruntimmer så kunde vi väl ej

4 neka dem samma rätt som vi att bestämma hvilka frågor som skulle handlas. Talet att fruntimmrena vore mera sqvalleraktiga än männen vore ej heller sant. Fruntimmerna voro fullt ut lika ädla som männen. Karl Granlund widhöll och försvarade sina påståenden. Mål. Jonas Persson i Backen instämde med Karl Granlund. Fruntimmer vore nog i allmänhet sqvalleraktiga. Olof Granlund: Att fruntimmer icke få ingå i vår förening står ju tydligt i stadgarna och när dessa en gång äro antagna må de väl och gälla. Magnus Larsson i Backen framhöll att stadgarne nog ginge ändra om vi derom blefve ense. Ansåg att det nog äfven kunde vara bra att fruntimmer vore med. Kanske man då skulle slippa att medlemmar vore frånvarande på våra möten, fruntimmer vore kanske något som drog. Per Larsson i Backen framhöll att föreningen enligt dess stadgar, icke hade till egentligt mål att genom diskussion söka uppbygga sina medlemmar i skilda ämnen såsom slöjd, jordbruk, politik, religion o.d., utan vore dess hufvudsakliga uppgift att vara en liten parlamentarisk skola der man ömsesidigt sökte lära sig att hålla ett anförande, att leda ett möte, skrifva ett protokoll o.s.v. Qvinnorna i närvarande tid sysselsätta sig i allmänhet icke med dyligt, det tillhör männen. Huru det i en framtid komma att blifva ville tal. icke inlåta sig i några gissningar om, men han betviflade att en samhällsordning der qvinnorna i allt komma att gå i bredd med männen skulle antagas medan vi lefde. Trodde derför att qvinnorna i närvarande tid hade föga nytta af att lära sig sådant honom hade at fråga. Det vore bättre att de lärde sig andra saker. Ansåg detta vara skäl för stadgandet att fruntimmer ej finge ingå i föreningen. Diskussionen i frågan afslutades med uppläsandet af ett till sekreteraren insändt, af Karl Kvistig, föreningsmedlem, lidande af tillfällig heshet undertecknad skämtsamt inlägg i frågan, hvilket i bilaga no 3 bifogas. Någon resolution antogs icke, utan skulle diskussionen få utgöra svar på frågan.

5 I 3dje frågan: När anses rätta tiden för en yngling att ingå äktenskap? blev diskussionen särdeles liflig, men tyvärr äfven altför lång för att kunna något fullständigare refereras. Alla talarna tycktes vara ense om svårigheten att bestämma en för alla lämplig ålder för ingående af äktenskap, hvar och en bestämde för sin egen del sjelf bäst tiden när det vore lämpligt. Dock framgick af diskussionen att man ansåg 25 a 30 års ålder för mannen i allmänhet vara tjenligaste tiden. En talare uppstälde som vilkor för äktenskaps ingående att man borde hafva nått stadgad ålder, vara frisk och sund och att en uppriktig kärlek kontrahenterna emellan vore rådande icke en ögonblickets kärlek, utan en kärlek som varade hela lifvet igenom. Häremot invände några talare dels, att den äktenskapliga kärleken äfven borde bindas med trohet (en god del af diskussionen röde sig härom, ehuru det väl egentligen icke hörde till frågan) dels att man borde innan man ingingo äktenskap, vara i någorlunda god ekonomisk ställning, enär det lätt kunde inträffa att mannen eller hustrun blifvo sjuk. Huru skulle det då gå om man till på köpet hade en stor barnskara att försörja? Den förstnämde tal. anförde häremot att äktenskapet vore en sådan sporre till arbete att det nog gingo, och skulle då de som icke komma i god ekonomisk ställning aldrig få gifta sig!? Det gåfves många exempel på att personer som förut varit liknöjda och slösaktiga blefve sedan de gift sig helt annorlunda: sparsamma och arbetssamma. En spjufver invände mot detta tal att det för dylika personer vore farligt att ingå äktenskap, de kunde derigenom blifva så arbetsamma att de arbetade öfver förmågan och ådroge sig någon sjukdom. Diskussionen skulle få utgöra svar på frågan. 4de frågan lydde: Kan arbetarens ekonomiska ställning förbättras genom införande af 8 timmars arbetsdag? Det framhölls att 8 timmars arbetsdag nog vore till nytta för arbetaren, emedan han derijenom bland

6 annat kunde erhålla jemnare arbetsförtjenst, få tillfälle att inhemta bokliga allmännyttiga kunskaper samt mindre riskera att vid helsovidrigt och strängt påkostande arbte få sin helsa förstörd. Å andra sidan påpekades som skäl mot en dylik lag (frågan uppfattades såsom rörande lagstadgad ej frivillig 8 timmars-dag) att härigenom skulle uppstå svåra olägenheter för arbetsgifvare, synnerligast jordbrukare att få arbetet utfört när det påfordrades; men tycktes man vara af den åsikten att en lagstadgad 8 timmars arbetsdag, om den vore befogad, helst skulle vara lämplig för fabriksarbetare, synnerligast om arbetet vore af den beskaffenheten att det vore skadligt för helsan. Att förstöra en helsa vore äfven att skada sin ekonomi. Liksom i föregående frågor afgafs i denna ej heller någon resolution utan skulle diskussionen få utgöra svaret. 5 Inlemnade Olof Granlund och Anders Larsson Slåtteråsen i egenskap af frågouppställare hvar sitt förslag till diskussionämnen, hvilka i bil no 4 och 5 kosfölja, och beslöts att af dessa följande frågor skulle dryftas vid nästa möte, i nedanstående ordning: 1a Hafva tidningarne i någon mån bidragit till folkupplysningens höjande, och om så är på hvilket sätt? 2a Hafva tullvännerna uppfyllt sitt löfte till arbetaren med afseende på mera arbete och större aflöning? (O.G) 3e Är statsprästen nödvändig för ett upplyst folk? 4e Äro embetsmännen att anse såsom folkets herrar, eller som dess tjenare? (A.L) 6 Till ordförande för nästkommande möte valdes Olof Nilsson i Vesterkälen med 13 röster. Olof Granlund erhöll 6 röster. Till vice ordförande för samma möte utsågs enhälligt Anders Eriksson i Backen 7 Till sekreterare för härpå följande trenne möten

7 valdes Simon Nilsson i Vesterkälen med 9 röster. Närmast i röstetal var Olof Nilssoni Vesterkälen med 5 röster. 8 Företogs val af frågouppställaren för nästa möte och utsågos härtill Karl Granlund och Nils Larsson i Kälen. 9 Nästa möte kommer att hållas Söndagen den 4 Maj. kl. 4 e.m. hos Nils Nilsson i Vesterkälen. Som ofvan Per Larsson i Backen Sekreterare Uppläst och godkänt: Magnus Larsson i Backen Jonas Persson i Backen.

Protokoll fördt vid diskussionsföreningen. Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891

Protokoll fördt vid diskussionsföreningen. Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891 Protokoll fördt vid diskussionsföreningen Tysts möte hos Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891 1 Förättades upprop hvarvid följande medlemmar vara frånvarande: Jonas Petter Nilsson, Jöns Nilsson,

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne.

Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne. Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne. En verkställd beräkning har visat, att för E-linjen vid

Läs mer

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865.

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. Lerums kommunalstämma 1865 Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. S.D. Med anledning af derom gjort kungörande hade af församlingens ledamöter

Läs mer

Örebro skomakeriarbetarefackförening A 1:1 Protokoll Protokollsbok 1884 1893

Örebro skomakeriarbetarefackförening A 1:1 Protokoll Protokollsbok 1884 1893 Nikolaigatan 3, 702 10 Örebro www.arkivcentrum.se Örebro skomakeriarbetarefackförening A 1:1 Protokoll Protokollsbok 1884 1893 Inskannad av ArkivCentrum Örebro län 2012-06-26 Prottokoll hållet vid Skomakareföreningens

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från

Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från 206 XIV. Trädgärdsnämnden. Den af Trädgårdsnämnden för år 1900 till Drätselkammaren inlemnade berättelsen är af följande lydelse: Nämndens sammansättning under sagda år har varit följande: frimansattnmg.

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor. 1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 grafuinututfun-um? -r 7 Ãongl. ñøfieveranlörer 24 Drottninggatan 24 S T O C K H O L M. _Alngesytabnijk för Skjortor, Kragar, Manschettetr och m. m. :Ghemisatfser

Läs mer

3 Till justeringsmän för protokollet valdes herrar Strömstedt och Pettersson.

3 Till justeringsmän för protokollet valdes herrar Strömstedt och Pettersson. www.brfymer.se www.brfymer.se www.brfymer.se ) Protokoll fört vid sammanträde med bostadsföreningen Ymer u.p.a. i Uppsala den 8 September 1924. 1 Sammanträdet öppnades kl. 8.15 e.m. av styrelseordf. Hr.

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Uppfostringsnämnden.

Uppfostringsnämnden. 199 XIII. Uppfostringsnämnden. Den af Uppfostringsnämnden till Stadsfullmäktige inlemnade berättelsen, omfattande Nämndens verksamhet under åren 1899 och 1900, är af följande innehåll: Två år hafva förflutit,

Läs mer

L. M. Ericsson & C:o

L. M. Ericsson & C:o De i denna förteckning upptagna föremål tillhöra vår specialtillverkning, men utföra vi derjemte på beställning alla slag af finare mekaniska arbeten. Stockholm i Juni 1886. L. M. Ericsson & C:o 5 Thulegatan

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

Mötet öppnades kl 11 o 30 f. m. av Ordförande O. W. Anderson

Mötet öppnades kl 11 o 30 f. m. av Ordförande O. W. Anderson Protokoll fördt vid Avdl 33 möte den 13-1 1918 Mötet öppnades kl 11 o 30 f. m. av Ordförande O. W. Anderson 1 2 Föregående mötes protokoll upplästes o godkändes. 3 En skrivelse från Avdl 14 Striberg föredrogs

Läs mer

Protokoll fördt vid Avd. no 33s ordinarie möten Lördagen d. 14 Jan. 1911. Ordföranden föredrog det nya aftalet för Avd. som godkände detsamma.

Protokoll fördt vid Avd. no 33s ordinarie möten Lördagen d. 14 Jan. 1911. Ordföranden föredrog det nya aftalet för Avd. som godkände detsamma. Protokoll fördt vid Avd. no 33s ordinarie möten Lördagen d. 14 Jan. 1911. 1 Mötet öppnades kl 4.30 e.m. af Ordf Oskar Andersson.. 2 Förra mötets protokoll upplästes och godkändes.. 3 Ordföranden föredrog

Läs mer

En legend om. Fågelprydnadernas. uppkomst. Peter Ommerbo. Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn.

En legend om. Fågelprydnadernas. uppkomst. Peter Ommerbo. Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn. En legend om Fågelprydnadernas uppkomst Peter Ommerbo Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn. Människorna Öfver Ila den onde engång kom in i ett af sina inre gemak, satt hans mormor

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG LÄROBOK 1 PLAN TRIGONOMETRI AF A. G. J. KURENIUS Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG FÖRORD. Det mål, som förf. vid utarbetandet af denna

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

Till Hans Kejserliga Majestät,

Till Hans Kejserliga Majestät, kö N:o 2. Komitébetänkande. 1891. (( METSÄT I S TE E LL T N E Till Hans Kejserliga Majestät, från komitén för revision af stadgandena angående vilkoren vid försäljning af sågtimmer från kronoskogarne

Läs mer

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August till Albertina Känsö ca 1896. August är 49 år och 9-barnspappa, och jobbar på Känsö. Han får ett brev från sin älskade moster,

Läs mer

strakta reglor, till hvilkas inöfvande en mängd lika abstrakta sifferexempel vidfogas, utan den måste nedstiga till åskådningens gebit; ty blott der

strakta reglor, till hvilkas inöfvande en mängd lika abstrakta sifferexempel vidfogas, utan den måste nedstiga till åskådningens gebit; ty blott der 227 bokstaf, utan att kunna draga ett streck eller skrifva en siffra, kan hvem som helst med största lätthet förskaffa sig ett sådant betyg, då ej det ringaste ansvar åtföljer dess afgifvande och ingen

Läs mer

Exempel till Arithmetiken, Algebran och Plana Trig

Exempel till Arithmetiken, Algebran och Plana Trig Exempel till Arithmetiken, Algebran och Plana Trig Lund, Kr. Berlings Boktryckeri och Stilgjuteri, JS8Ö. Företal. "Pour bien instruire, il ne faut pas dire tout ce qu'on sait, mais seulement ce qui convient

Läs mer

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län.

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. N 35/ f 366 Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. Sedan till min kännedom kommit att arbetsqvinnan Emma Kristina Landberg,

Läs mer

Masetto från Lamporecchio ställer sig stum och blifver trädgårdsmästare i ett nunnekloster, der alla nunnorna täfla om att sofva hos honom.

Masetto från Lamporecchio ställer sig stum och blifver trädgårdsmästare i ett nunnekloster, der alla nunnorna täfla om att sofva hos honom. Masetto från Lamporecchio ställer sig stum och blifver trädgårdsmästare i ett nunnekloster, der alla nunnorna täfla om att sofva hos honom. Skönaste damer, rätt många både män och qvinnor äro nog dåraktiga

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 RI/(S TEL Era/V 707, Pris/avant sändes V på begäran francø. Ttis-Xutanü Patenterade Sjelfströendeç Torfmullsklosetter samt V % Lösa LOCk - *å* E. L. ÅnÅer 0n fk1osettfabrik..

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915.

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. 1. Sektionen afreste på morgonen från Övergaard till Kvesmenes. Under färden demonstrerade lappeopsynsbetjenten Randulf Isaksen flyttningsvägen mellan

Läs mer

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 17. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anslag för järnvägsbyggnader. Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

ijn?ic( i/ ir pc "örb cirs. arst*o*e*

ijn?ic( i/ ir pc örb cirs. arst*o*e* ir pc ijn?ic( i/ "örb cirs. arst*o*e* UTDRAG ur protokollen, förda vid Konkordia- Förbundets årsmöten 1889. talanden angående grunderna för bortgifvandet af Förbundets blifvande stipendier. Utdrag ur

Läs mer

NORMALSTADGAR FÖR UNGDOMSFÖRENING S T A D G A R

NORMALSTADGAR FÖR UNGDOMSFÖRENING S T A D G A R NORMALSTADGAR FÖR UNGDOMSFÖRENING S T A D G A R för... Försvarsutbildningsungdomsförening Föreningen bildad den..... Stadgarna antagna vid.. Försvarsutbildningsungdomsförenings stämma och godkända av...

Läs mer

om hvilken man ej förut antingen i ett postulat antagit, att den kan utföras, eller i ett problem visat, på hvad sätt ett sådant utförande är

om hvilken man ej förut antingen i ett postulat antagit, att den kan utföras, eller i ett problem visat, på hvad sätt ett sådant utförande är Lindman, Chr. Fr., Euklides' fyra första böcker med smärre förändringar och tillägg. Femte uppl. Sthlm 1884. Hj. Kinbergs förlagsexpedition. Pris hartonerad 1: 75. Amanuensen Eneström uppgifver (Acta matem.

Läs mer

Gamlakarleby Velociped Klubb.

Gamlakarleby Velociped Klubb. Stadgar för Gamlakarleby Velociped Klubb. Gamlakarleby, tjanilakarloby Tidnings tryckeri, 189(i. Till medlem af Gamlakarleby Velociped Klubb kallas Gamlakarleby, den. Ä Klubbens vägnar: Ordförande. Sekreterare.

Läs mer

KLAGODAGEN EFTER KUNG OSCAR 1859 OTTESÅNG

KLAGODAGEN EFTER KUNG OSCAR 1859 OTTESÅNG KLAGODAGEN EFTER KUNG OSCAR 1859 OTTESÅNG Ottesångs Text på klagodagen den 14 de Augusti 1859. finnes up[p]tecknad i konung Davids Ps[alm] 39: v.3 och lyda orden sålunda: Jag är tystnad och stilla

Läs mer

Stämman öppnades av styrelsens ordförande, Karl Olof Borg.

Stämman öppnades av styrelsens ordförande, Karl Olof Borg. Protokoll fört vid årsstämma med aktieägarna i BioInvent International AB (publ), org nr 556537-7263, den 24 mars 2011 i Lund. Närvarande aktieägare: Enligt förteckning i Bilaga 1. Övriga närvarande: Enligt

Läs mer

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

1 BÖNDAGEN 1857 OTTESÅNG. Jeremiæ 7:3. Så säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Bättrer Edert lefverne och väsende så vill jag bo när Eder i detta rum.

1 BÖNDAGEN 1857 OTTESÅNG. Jeremiæ 7:3. Så säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Bättrer Edert lefverne och väsende så vill jag bo när Eder i detta rum. Ottesångs Text å 1sta Bön[-]dagen 1857. Kengis kyrka Jeremiæ 7:3. Så säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Bättrer Edert lefverne och väsende så vill jag bo när Eder i detta rum. I anledning af vår

Läs mer

ARITMETIK OCH ALGEBRA

ARITMETIK OCH ALGEBRA RAÄKNELÄRANS GRUNDER ELLER ARITMETIK OCH ALGEBRA I KORT SYSTEMATISK FRAMSTALLNTHG AF EMIL ELMGREN. II. ALGEBRA STOCKHOLM, P. A. NYMANS T R Y C K E R I, 1882. FÖRORD. Hänvisande till förordet i häftet I

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Skelettresterna från en dös vid Slutarp, Kinneveds sn., Frökinds hd., Västergötland Fürst, Carl Magnus Fornvännen 6,

Skelettresterna från en dös vid Slutarp, Kinneveds sn., Frökinds hd., Västergötland Fürst, Carl Magnus Fornvännen 6, Skelettresterna från en dös vid Slutarp, Kinneveds sn., Frökinds hd., Västergötland Fürst, Carl Magnus Fornvännen 6, 140-143 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_140 Ingår i: samla.raa.se

Läs mer

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln 190*. - itotiqmbet N* 4. Ekonomiutskottets betänkande N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln därmed. Landtdagen har jämte

Läs mer

Mariestad den 20 juni Välb. Herr Kapten

Mariestad den 20 juni Välb. Herr Kapten Mariestad den 20 juni 1932 Välb. Herr Af Regementschefen har jag erfarit, i en allt för vänlig skrivelse, att den gamla Mattisbössan mottagits. Jag afsänder i dag och i morgon i förhoppning, att Herrar

Läs mer

OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ANDEMENNISKANS TJENST

OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ANDEMENNISKANS TJENST UTDRAG UR OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ELLER FILOSOFISKA BLICKAR ÖFVER TINGENS NATUR OCH ÄNDAMÅLET FÖR DERAS TILLVARO OCH ANDEMENNISKANS TJENST AV LOUIS CLAUDE DE SAINT-MARTIN DEN OKÄNDE FILOSOFEN MED INTRODUKTION

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 15 december 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och

Läs mer

1853-09-21 Biskop Israel Bergman till HM Konungen

1853-09-21 Biskop Israel Bergman till HM Konungen Ink. d. 26 Sept. 1853 [Ankomstdatum på Consistoriet] Stormägtigste, Allernådigste Konung! 1853 den 5 Okt. anm. för Kongl. Maj t i Statsrådet. Exped. Nåd. Bref till Consistm i Hernösand och handbref

Läs mer

Stadgar för Folkdansringen i Örebro län

Stadgar för Folkdansringen i Örebro län Stadgar för Folkdansringen i Örebro län 1 ÄNDAMÅL Uppdaterad senast 25/11 2010 Folkdansringen i Örebro län, i fortsättningen kallad Distriktet, är en distriktsorganisation för alla åldrar, vars ändamål

Läs mer

IVAs Näringslivsråd Stadgar 2012

IVAs Näringslivsråd Stadgar 2012 IVAs Näringslivsråd Stadgar 2012 Stadgar för IVAs Näringslivsråd IVAs Näringslivsråds första stadgar fastställdes av akademien den 17 februari 1950. Ändringar har därefter skett: Den 25 november 1971 Den

Läs mer

LÖSNING AF UPPGIFTER

LÖSNING AF UPPGIFTER LÖSNING AF UPPGIFTER i ARITMETIK OCH ALGEBRA, TILL LEDNING VID UPPSATSSKRIFNING, AF K. P. HORDLUND. TTtg-ifTrareäas förlag. GEPLE 1896. GOLTi-POSTENS TRYCKERI^ Föreliggande arbete är afsedt att vara ett

Läs mer

Ur KB:s samlingar. Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar. Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 _Egwggüságçgggx JEiRNVERKSW car: AÅTIEBQWLAG. Va ALBIONPLOGEN STOCKHOLM, CENTRAL-IRYCKIERI ET I 899. Om Albionplogen. (Ur tidskrift»iãandtmanncn» den 30 Mars 1895.)

Läs mer

Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt

Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt Genealogiska Nätbiblioteket Genealogiska Nätbiblioteket, 2005: 4 Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt Sammandrag: En utredning av frälsemannen Bengt Algotssons fädernesläkt. Ursprungligen publicerad i

Läs mer

I detta arbete har författaren till skolungdomens tjänst sökt sammanföra och systematiskt ordna närmast de formler som

I detta arbete har författaren till skolungdomens tjänst sökt sammanföra och systematiskt ordna närmast de formler som H. W. Westin. Algebraiska uttrycks konstruktion, samt planimetriska, stereometriska oeh trigonometriska formler jämte deras lösning. Stockholm. Wilh. Bille 1883. Pris 4 kr. I detta arbete har författaren

Läs mer

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860.

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Underdånigt förslag till xx FÖRORDNING om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Till Hans Kejserliga Majestät Från den för revision af författningen rörande

Läs mer

REDOGÖRELSE FÖR DIÖS FASTIGHETER AB:S VALBEREDNINGSARBETE INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2017

REDOGÖRELSE FÖR DIÖS FASTIGHETER AB:S VALBEREDNINGSARBETE INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2017 INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2017 PUNKT 2, 10, 11, 12, 13 BILAGA 2 1(2) BAKGRUND Valberedningen i Diös Fastigheter AB (publ) ( Diös ) har bildats med representanter för de fyra största ägarna per den 30 september

Läs mer

Svensk-Cypriotiska Föreningen

Svensk-Cypriotiska Föreningen Svensk-Cypriotiska Föreningen www.svcyfor.se E-mail: svcy-for@hotmail.com Tfn 073-71 53 589 Postgiro 859 281-8 1 1 Föreningens namn och säte FÖRENINGENS STADGAR A. Föreningens namn är Svensk-cypriotiska

Läs mer

Ort: Eskilstuna. Källa: Eskilstuna-Kuriren 1898-05-02, s. 3, 1-maj-demonstrationerna.

Ort: Eskilstuna. Källa: Eskilstuna-Kuriren 1898-05-02, s. 3, 1-maj-demonstrationerna. 1898 Inledning 1 maj blev mer och mer en demonstrationsdag för den allmänna rösträtten, även om kravet på 8-timmarsdag fortfarande spelade stor roll. Detta krav ingick också i det första partiprogrammet

Läs mer

Stadgar för Svenska Fysikersamfundet

Stadgar för Svenska Fysikersamfundet Stadgar för Svenska Fysikersamfundet 1 Namn och ändamål 1.1 Svenska Fysikersamfundet 1 (härefter benämnt Samfundet) är en sammanslutning av den fysikaliska vetenskapens utövare, främjare och vänner. 1.2

Läs mer

Lidingö Båtförbunds stadgar i lydelse (5) S T A D G A R för Lidingö Båtförbund fastställda

Lidingö Båtförbunds stadgar i lydelse (5) S T A D G A R för Lidingö Båtförbund fastställda Lidingö Båtförbunds stadgar i lydelse 2013-11-21 1 (5) S T A D G A R för Lidingö Båtförbund fastställda 2013-11-21 1 NAMN Lidingö Båtförbund, stiftat den 14 maj 1935, är ett ideellt, gemensamt förbund

Läs mer

Kung Lindorm och kung Trana

Kung Lindorm och kung Trana q Kung Lindorm och kung Trana k Sagan är satt med typsnittet Nyfors, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

45 MENSKLIGA UTVECKLINGENS HISTORIA. Litteraturblad n.o 2, februari 1856

45 MENSKLIGA UTVECKLINGENS HISTORIA. Litteraturblad n.o 2, februari 1856 LÄROVERKETS ENHET. 261 den för sig bjuder i sakens natur grundade skäl, sådane icke den nu gällande fördelningen kan uppvisa. J. yo s. 45 MENSKLIGA UTVECKLINGENS HISTORIA. Litteraturblad n.o 2, februari

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912.

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912. Helsingfors den 23 april 1912. Till Filialstyrelsen i Vasa län. Centralstyrelsen för Konkordia Förbundet får härmed tillsända Filialstyrelsen följande handlingar: a) Afskrift af en till Förbundet ingifven

Läs mer

Nr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7

Nr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7 Mot. 1971:659 7 Nr659 av herr MöUer i Göteborg om rätt för makar att anta hustruns släktnamn, m. m. "När utskottsmajoriteten vill gå ännu ett steg längre - och ett långt steg längre - och begär utredning

Läs mer

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen)

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen) Idensallmi den 12 october 1808 Min Söta Marie Charlotte! Din, Gossens och ehr alles välmåga utgör min vesenterliga, och enda sällhet; att gossen lärt sig gå bevisar att han är frisk. Gud välsigne honom!

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 223 X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af Bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för året är, med undantag af tvänne längre

Läs mer

11. Lärobok i Räknekonsten för begynnare, särskilt lämpad för folkskolorna, af L. G. Linde. Stockholm, sid. 8:0. (Pris: 24 sk. b:ko).

11. Lärobok i Räknekonsten för begynnare, särskilt lämpad för folkskolorna, af L. G. Linde. Stockholm, sid. 8:0. (Pris: 24 sk. b:ko). tecken. Tryckfelen i texten synas vara väl många. Slutorden af företalet, undertecknadt G. R. Rabe, lyda sålunda:»om detta lilla arbete skulle komma att emottagas med bifall, ernår ulgifvaren efter samma

Läs mer

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,

Läs mer

Protokoll för Spegelglas årsmöte 2015-01-17

Protokoll för Spegelglas årsmöte 2015-01-17 Protokoll för Spegelglas årsmöte 2015-01-17 Sida 1 av 5 Protokoll för Spegelglas årsmöte 2015-01-17 Närvarande: Caroline Bergström, Alice af Jochnick, Cecilia af Jochnick, Alexander Johansson, Joel Johansson,

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

STADGAR FÖR FLOTTANS MÄN GOTLAND FASTSTÄLLDA VID ÅRSMÖTET DEN 19 FEBRUARI 1994.

STADGAR FÖR FLOTTANS MÄN GOTLAND FASTSTÄLLDA VID ÅRSMÖTET DEN 19 FEBRUARI 1994. Sida 1 av 5 STADGAR FÖR FLOTTANS MÄN GOTLAND FASTSTÄLLDA VID ÅRSMÖTET DEN 19 FEBRUARI 1994. ÄNDAMÅL Flottans Män på Gotland är en lokalförening till Riksförbundet Flottans Män och omfattar Gotlands län.

Läs mer

Barnekow, Eva Agatha Stanislas. Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas. Malmö 1866

Barnekow, Eva Agatha Stanislas. Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas. Malmö 1866 Barnekow, Eva Agatha Stanislas Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas Malmö 1866 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska

Läs mer

Protokoll för extra årsmöte Piratpartiet Lund, 2006-12-20 Närvarolista

Protokoll för extra årsmöte Piratpartiet Lund, 2006-12-20 Närvarolista Protokoll för extra årsmöte Piratpartiet Lund, 2006-12-20 Närvarolista Johan Sånesson, Anders Hedberg och Martina Johansson (via telefon) Beslutsärenden 1. Mötet öppnades Johan Sånesson hälsade välkommen

Läs mer

MATHIAS HASSELROT I STOCKHOLM 1813 Utdrag ur några av hans brev till hustrun Märtha

MATHIAS HASSELROT I STOCKHOLM 1813 Utdrag ur några av hans brev till hustrun Märtha Vår gemensamme förfader Mathias vistades hösten 1813, då 44 år gammal, i Stockholm för fullgörande av uppdrag som Stats- Revisor. Han skrev många och utförliga brev. Om sitt arbete skrev han inte mycket

Läs mer

Tid och plats: Klockan 13.15 14.50, Stora Konferensrummet, Stöd- och serviceenheten

Tid och plats: Klockan 13.15 14.50, Stora Konferensrummet, Stöd- och serviceenheten 2013-02-07 Funktionsnedsatta Tid och plats: Klockan 13.15 14.50, Stora Konferensrummet, Stöd- och serviceenheten Beslutande Bo Silverbern (m) ordförande Bo Kron (s) Henry Larsson (s) Zita Boman, vice ordf

Läs mer

Ordföranden meddelade att styrelsen anmodat advokat Magnus Pauli, Advokatfirman Vinge, att tjänstgöra som sekreterare vid stämman.

Ordföranden meddelade att styrelsen anmodat advokat Magnus Pauli, Advokatfirman Vinge, att tjänstgöra som sekreterare vid stämman. PROTOKOLL fört vid årsstämma med aktieägarna i CATENA AB (publ), 556294-1715, i Göteborg den 21 april 2008, kl 16:30 17:30 1 Stämmans öppnande Stämman öppnades av styrelsens ordförande, Henry Klotz. 2

Läs mer

Kapitel V 1887. Kapitel V 1887. Bazarpost och sidostämplar 59. Bazarpost och sidostämplar 58-59 2/1/15 7:08 PM

Kapitel V 1887. Kapitel V 1887. Bazarpost och sidostämplar 59. Bazarpost och sidostämplar 58-59 2/1/15 7:08 PM Kapitel V 1887 Kapitel V 1887 1887 58 59 58-59 2/1/15 7:08 PM Kapitel V 1887 Kapitel V 1887 Maskinutställning Carl Jacobsen & Co Stockholm Stockholm (A) Vad är detta? Någon som vet? Bild: gunnarl. Källa:

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

24 november 2015 kl. 14.00 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby. Roger Wåhlin, sekreterare Mikael Torberntsson, utvecklingssekreterare

24 november 2015 kl. 14.00 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby. Roger Wåhlin, sekreterare Mikael Torberntsson, utvecklingssekreterare Sida 1 av 6 Tid och plats 24 november 2015 kl. 14.00 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby Närvarande Ledamöter Sven-Arne Persson (S), vice ordförande Inger Kjellberg Margareta Nicklasson Börje Pettersson

Läs mer

66 OM TVÅ REPLIKERO. Litteraturblad no 9, september 1860

66 OM TVÅ REPLIKERO. Litteraturblad no 9, september 1860 SIR JOHN FRANKLIN S OCH HANS FÖLJESLAGARES SISTA ÖDENO 391 Enligt Eskimoernes uppgift måste dock några hafva uppnått fiskilo den. På vägen dit mötte de ingenstädes infödingar, ty den ledde genom menniskotoma

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Domstolsprotokollet i brottmål 238 Larsson mot Larsson i Rådhusrättens tredje avdelning år 1880 renskrivet:

Domstolsprotokollet i brottmål 238 Larsson mot Larsson i Rådhusrättens tredje avdelning år 1880 renskrivet: Domstolsprotokollet i brottmål 238 Larsson mot Larsson i Rådhusrättens tredje avdelning år 1880 renskrivet: [Mål] N:o 238 Larsson Larsson 1880 den 16 september. Närvarand: v. Ordf. Herr Rådm och Rid Arwidsson;

Läs mer

Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING

Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD Procession med vigselparet kan förekomma under klockringning inledande musik. Gudstjänsten kan inledas med orgelmusik annan instrumental- vokalmusik. Fast

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

I I. Om Kvickjoe.ksfjällens glacierer. 512 MÖTET DEN 2 DECEMBER 1897.

I I. Om Kvickjoe.ksfjällens glacierer. 512 MÖTET DEN 2 DECEMBER 1897. 52 MÖTET DEN 2 DECEMBER 897. andra sidan de lakkolitiskt stelnade bergarterna, der bankningen vanligen framträdde ~led den största tydlighet och regelbundenhet, hade en utpräglad tendens att förklyftas

Läs mer

Om öfverensstämmelse mellan form och innehåll vid räkneundervisningen.

Om öfverensstämmelse mellan form och innehåll vid räkneundervisningen. Om öfverensstämmelse mellan form och innehåll vid räkneundervisningen. Af L. C. Lindblom. Med större eller mindre skäl klagas mångenstädes öfver svårigheten att lära barn räkna. Det tyckes, som om barnen

Läs mer

KVINNOSAKSFÖRBUNDET UNIONEN. KROPPSARBETET VID UPPFOSTRAN. ETT FÖREDRAG. Oskari Mantere. <&-"d3' "^-*=&

KVINNOSAKSFÖRBUNDET UNIONEN. KROPPSARBETET VID UPPFOSTRAN. ETT FÖREDRAG. Oskari Mantere. <&-d3' ^-*=& KVINNOSAKSFÖRBUNDET UNIONEN. KROPPSARBETET VID UPPFOSTRAN. ETT FÖREDRAG. Oskari Mantere

Läs mer

JÄRNVÄGEN SOM FARLIG VERKSAMHET FRAMVÄXTEN AV LAGSTIFTNING UNDER OCH 1900-TALET

JÄRNVÄGEN SOM FARLIG VERKSAMHET FRAMVÄXTEN AV LAGSTIFTNING UNDER OCH 1900-TALET Juridiska institutionen Tillämpade studier Handelshögskolan 20 poäng, HT 2000 Vid Göteborgs universitet JÄRNVÄGEN SOM FARLIG VERKSAMHET FRAMVÄXTEN AV LAGSTIFTNING UNDER 1800- OCH 1900-TALET Joakim Lundqvist

Läs mer