Övervakning av det svenska detalj handelsmonopolet för alkoholdrycker

Transkript

1 Övervakning av det svenska detalj handelsmonopolet för alkoholdrycker Rapport till Europeiska kommissionen, december 2017

2

3 Övervakning av det svenska detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker Rapport till Europeiska kommissionen december 2017 Konkurrensverket december 2017

4 Konkurrensverket december 2017 Utredare: Cecilia Maxe Aglinder

5 Innehåll Sammanfattande kommentar Konkurrensverkets uppdrag Uppdraget Genomförande Systembolaget Sortimentsmodellen Nuläge Lokalt Efterfrågat Sortiment m.m Synpunkter från leverantörer Systembolagets moderniserade affärssystem Prismodellen Lättviktsflaska Hemleveranser, privatimportservice, Internetbeställningar Hemleveranser och privatimportservice Internetbeställningar hos Systembolaget m.m Systembolagets hållbarhetsarbete Systembolaget och LOU Klagomål Privat e-handel m.m Bakgrund Utredningar Alkoholleveransutredningen Departementspromemoria Utredning om alkoholhaltiga preparat Ärenden i Alkoholsortimentsnämnden Statistik Systembolagets försäljning Fast sortiment, tillfälligt sortiment, beställningssortiment Lokalt Efterfrågade Artiklar m.m CAN:s rapportering Uppdraget Den totala alkoholkonsumtionen E-handeln med alkoholdrycker... 35

6

7 5 Sammanfattande kommentar Konkurrensverket noterar att Systembolaget har utarbetat en reviderad version av sin prismodell som började gälla den 1 mars I den reviderade modellen finns, liksom i den tidigare prismodellen, en fast påslagsdel (i kronor) och en rörlig påslagsdel (i procent). Den fasta speglar den del av kostnadsmassan som utgörs av hanteringskostnader i butik (personalkostnader), medan den rörliga speglar alla övriga rörelsekostnader samt avkastningskravet, på samma sätt som förut. Det rörliga påslaget är detsamma för samtliga varugrupper medan de fasta är olika för varje varugrupp. De fasta påslagen har ökat för vin och sprit men minskat för öl och cider & blanddryck beroende på att hanteringskostnaderna för vin och sprit är större än för öl och cider & blanddryck. Branschorganisationer för såväl svenska som utländska leverantörer till Systembolaget har till Konkurrensverket framfört kritiska synpunkter på den nya prismodellen och den metodik som legat bakom utarbetandet av den. En svensk branschorganisation menar att den studie som Systembolaget genomfört och baserat sin nya prismodell på har väsentliga brister vilka innebär att resultaten inte kan anses tillförlitliga. Enligt branschorganisationen finns även tveksamheter i hur Systembolaget valt att tolka och tillämpa resultaten från studien. Branschorganisationen har skickat ett klagomål om saken till Europeiska kommissionen. Systembolaget har fått besked från Europeiska kommissionen/dg Comp om att DG Comp för närvarande inte avser att inleda ett formellt ärende med anledning av den framförda kritiken. Vidare noterar Konkurrensverket att Systembolaget för närvarande genomför implementering av ett moderniserat affärssystem enligt GS1:s standard. Detta innebär att leverantörens artikelinformation kommer att hämtas digitalt via tjänsten Validoo Item och att dryckesfakturorna kommer att digitaliseras. Konkurrensverket har mottagit några klagomål gällande Systembolagets införande av affärssystemet. Dessa kommer från mindre leverantörer till Systembolaget som bl.a. anser att deras kostnader för anslutning till det nya systemet inte står i proportion till deras försäljningsvolym och att de därför medför en diskriminering som är konkurrensbegränsande. Systembolaget har fått yttra sig över klagomålen. Konkurrensverket har bedömt klagomålen utifrån verkets prioriteringspolicy för tillsynsärenden och beslutat att skriva av dem. Det är ännu för tidigt att avgöra om införandet av det moderniserade affärssystemet kommer att ha någon påverkan i konkurrenshänseende. Konkurrensverket kommer att följa händelseutvecklingen och redogöra för den i kommande rapporter till kommissionen. När det gäller Systembolagets planerade införande av en avgiftsmodell som syftar till en övergång till lättare glasflaskor av engångstyp har Konkurrensverket tidigare rapporterat om att Systembolaget mottagit kritiska synpunkter på detta från såväl leverantörer som svenska och utländska producenter och deras branschorganisationer. Systembolaget har beslutat att skjuta på ett eventuellt införande, och

8 6 Konkurrensverket noterar att Systembolaget för närvarande för en dialog med främst leverantörerna och deras branschorganisationer i frågan om huruvida det finns andra möjliga vägar till lägre klimatpåverkan utifrån den viljeyttring som företrädare i branschen nyligen undertecknat. Systembolaget uppger att målet alltjämt är att arbeta för en minskning av branschens negativa klimatpåverkan. Konkurrensverket bevakar händelseutvecklingen. Den privata e-handeln med alkoholdrycker utgör alltjämt en relativt liten andel av den totala svenska konsumtionen; ca 1,1 procent. Regelverket kring den privata e-handeln har varit föremål för flera utredningar de senaste åren, och Konkurrensverket har varit kritiskt till att de gällande reglerna är otydliga. Under 2016 utarbetade socialdepartementet en promemoria i vilken det föreslås att endast distansköp inte distansförsäljning blir tillåtet i Sverige. Konkurrensverket skrev i sitt remissvar att verket är positivt till att promemorian presenterar ett tydligare ställningstagande än tidigare utredningar, och hade inte något att erinra mot den föreslagna regleringen. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

9 7 1 Konkurrensverkets uppdrag 1.1 Uppdraget I samband med förhandlingarna om svenskt medlemskap i EU behandlades frågan om det svenska detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker Systembolaget Aktiebolag (hädanefter Systembolaget). För att Sverige skulle få behålla monopolet ansåg Europeiska kommissionen (hädanefter kommissionen) att alla effekter av monopolet som är diskriminerande mellan nationella (svenska) och importerade varor måste avlägsnas. Vid protokollförda samtal mellan företrädare för den svenska regeringen och berörda tjänstegrenar inom kommissionen angavs vissa förutsättningar för att detaljhandelsmonopolet skulle anses fungera på ett icke-diskriminerande sätt. Av mötesprotokollet framgår att med icke-diskriminerande avses följande: Inköps- och försäljningsvillkor för alkoholdrycker ska vara objektiva. Villkoren ska tillämpas likvärdigt på medborgare och produkter i gemenskapen. Villkoren ska vara transparenta. I enlighet med överenskommelsen vid Sveriges anslutning till EU ska Konkurrensverket utöva tillsyn över detaljhandelsmonopolet vad gäller dess icke-diskriminerande funktionssätt och rapportera till kommissionen två gånger om året. Uppdraget finns även inskrivet i regeringens instruktion till Konkurrensverket 1. Konkurrensverket har utfört uppdraget sedan den 1 januari Genomförande Konkurrensverkets uppdrag innebär att olika faktorer i Systembolagets verksamhet som kan ha betydelse för bedömningen av detaljhandelsmonopolets nuvarande och fortsatta icke-diskriminerande funktionssätt redovisas. I uppdraget ingår också att redogöra för åtgärder som har vidtagits eller avses att vidtas av Systembolaget och andra aktörer på marknaden och som kan ha betydelse för det icke-diskriminerande funktionssättet. Konkurrensverket redogör således i sina rapporter till kommissionen för Systembolagets sortimentsmodell och prismodell samt förändringar som Systembolaget gör i dessa. Rapporterna innehåller även information om andra åtgärder som vidtas av Systembolaget vilka kan ha betydelse för det icke-diskriminerande funktionssättet. Konkurrensverket rapporterar också om Alkoholsortimentsnämndens ärenden samt om eventuella klagomål relaterade till Systembolaget som inkommit till Konkurrensverket. Vidare redogör Konkurrensverket för utredningar på alkohol- 1 4 förordningen (2007:1117) med instruktion för Konkurrensverket

10 8 området samt om ändringar i den lagstiftning som rör alkoholdrycker. Rapporterna innehåller även statistik över försäljningen och konsumtionen av alkoholdrycker i Sverige. I den nu aktuella rapporten skriver Konkurrensverket bl.a. om Systembolagets reviderade prismodell, det pågående införandet av Systembolagets moderniserade affärssystem samt situationen angående Systembolagets planerade övergång till lättviktsflaska genom en avgiftsmodell för tyngre flaskor av engångstyp. Vidare ges en kort sammanfattning av ett delbetänkande i en statlig utredning om reglering av alkoholhaltiga preparat m.m. Ärenden som behandlats av Alkoholsortimentsnämnden under perioden januari september 2017 refereras, och Systembolagets försäljning fördelad på olika sortiment under samma period presenteras, liksom statistik från Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN), gällande försäljningen av alkohol. 2 Under arbetet med rapporten har Konkurrensverket ställt frågor till och inhämtat material från Systembolaget, CAN och Alkoholsortimentsnämnden. Frågor har även ställts till berörda branschorganisationer för leverantörer till Systembolaget. Systembolaget har beretts möjlighet att lämna synpunkter i anslutning till rapportens färdigställande. 2 År 2013 fick CAN i uppdrag av socialdepartementet att ansvara för de s.k. Monitormätningarna som pågått kontinuerligt sedan 2000 och som tidigare sköttes av SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet). Numera ligger ansvaret för Monitormätningarna på Systembolaget men uppdraget att utföra dem ligger fortfarande på CAN.

11 9 2 Systembolaget 2.1 Sortimentsmodellen Nuläge Systembolagets sortimentsmodell var slutligt införd i början av hösten Systembolagets butiker är indelade i sex olika grupper med liknande kundefterfrågan inom respektive grupp. Inom varje grupp finns också olika storlekar på butikerna. Varje butik har en centralt tilldelad sortimentsmix med artiklar från det fasta och det tillfälliga sortimentet. Därutöver finns flera möjligheter att variera sortimentet i varje butik, se avsnitt nedan. Artiklar i beställningssortimentet deltar i samma utvärderings- och rankingprocess som artiklar i det fasta sortimentet. En uppflyttning från beställningssortimentet till det fasta sortimentet ger omedelbar butikstäckning, och artiklar utvärderas efter den försäljning de genererar totalt sett. För att kompensera artiklar som inte lagerförs på alla butiker viktas varje på butik lagerförd artikels bidrag. Syftet är att skapa en mer rättvis bedömning av artiklarnas prestation. Alla leverantörer får en veckovis preliminär ranking via Leverantörsportalen där de kan följa sina artiklars prestationer jämfört med andra i samma segment. Leverantörerna kan se endast sina egna artiklars namn i Leverantörsportalen. För övriga artiklar visas bara poäng. Systembolaget erbjuder dock intresserade leverantörer möjligheten att köpa historisk försäljningsdata avseende som tidigast föregående försäljningsmånad. Den historiska försäljningsdatan visar försäljningen av samtliga artiklar. Sedan den 1 mars 2016 är den garanterade listningstiden för nyheter i fast sortiment nio månader (tolv månader för ekologiska och/eller etiska artiklar). Tiden mellan utvärdering och sortimentsskifte är cirka tre månader. Den 1 september 2017 gjordes vissa uppdateringar i Systembolagets Allmänna Inköpsvillkor som innebär att samtliga inköp av s.k. A-klassade viner fått ett nytt inköpsförfarande. Bakgrunden var att Systembolaget mottagit synpunkter på att den tidsperiod, som Systembolaget i samband med vissa större offerter kräver att producenterna garanterar de offererade volymerna, är lång. Det kan vara svårt för producenterna att låsa dessa volymer under hela den tid Systembolagets upphandling sker. Med anledning av synpunkterna har Systembolaget sett över inköpsprocessen för inköp av A-klassade viner. Översynen har efter ett antal testomgångar resulterat i att Systembolaget fattat beslut om en förändrad inköpsprocess för dessa, då tiden mellan offert och inköp av en produkt kortats ned. 3 Konkurrensverket gav en utförlig beskrivning av den nya sortimentsmodellen i sin rapport i juni Därefter har Konkurrensverket i sina rapporter följt upp och rapporterat om ändringar i modellen.

12 10 Den tid som leverantör (och därigenom producent) behöver garantera att ett offererat vin finns tillgängligt är därmed nu förkortad. Enligt Systembolaget har reaktionerna varit positiva från både leverantörer och producenter. I övrigt trädde en justering av utvärderingssegment i kraft den 1 mars Boxar med rött respektive vitt vin med en förpackningsstorlek över 2 liter respektive mindre än 2 liter har fått nya segment för artiklar med ett literpris överstigande 100 kronor. För rosévin har ett segment för små boxar tillkommit. Anledningen är att Systembolaget vill kunna säkra en bredd av boxar av högre kvalitet som p.g.a. priset annars har svårt att klara jämförelsen med billigare boxar. Vidare utvärderas rosévin, fr.o.m. utvärderingsperioden 1 juni 1 augusti 2017, en gång per år istället för som tidigare fyra gånger. Utvärderingen för sommarperioden kommer att styra distributionen för hela året. Bakgrunden är att en så stor del av försäljningen av rosévin sker under sommaren att det varit tveksamt om försäljningen under vintern varit relevant för en artikels framtida distribution. Systembolaget uppger att båda förändringarna har kommunicerats i god tid vid möten med vinleverantörernas branschorganisation och vid leverantörsträffar. Mottagandet hos leverantörerna har enligt Systembolaget varit uteslutande positivt. Under 2017 har Systembolaget påbörjat en ny översyn av sortimentsmodellen. Man har under hösten haft fyra leverantörsträffar där syftet varit att samla in synpunkter. De synpunkter som framkommit från leverantörer är i korthet: att vissa segment i sortimentet domineras av ett enda ursprung och att bredden hotas när flera likartade artiklar dominerar sortimentet, att inflödet från beställningssortimentet är för stort eller för litet, att artiklar åker upp och ner i utvärderingen och att denna jojo-effekt leder till att distributionen inte är helt stabil över tid för vissa artiklar, att det borde vara längre garanterad listningstid för nya artiklar, att fler artiklar borde köpas in till Tillfälligt sortiment, att varumärke borde tas med i bedömningen vid inköp till Fast sortiment, att det borde finnas specialbutiker med särskilt brett/djupt sortiment, att Systembolaget inte bör ändra någonting i sortimentsmodellen Eftersom översynen är i ett inledande skede har Systembolaget ännu inte tagit ställning till några av synpunkterna Lokalt Efterfrågat Sortiment m.m. Lokalt Efterfrågat Sortiment Utöver de artiklar i det fasta sortimentet och det tillfälliga sortimentet som varje butik lagerför och som utgör den centralt tilldelade sortimentsmixen, finns även för enskild butik anpassat Lokalt Efterfrågat Sortiment. Detta kan bestå av artiklar ur det fasta sortimentet, det tillfälliga sortimentet och/eller beställningssortimentet.

13 11 Förutsatt att Systembolaget kan konstatera att det finns en dokumenterad lokal kundefterfrågan på en artikel i det fasta eller det tillfälliga sortimentet kan artikeln lagerföras i butik som en del av Lokalt Efterfrågat Sortiment. Vad gäller artiklar i beställningssortimentet är huvudregeln att sådana lagerförs hos leverantör men som ett undantag från denna princip kan artiklarna, vid dokumenterad kundefterfrågan, lagerföras i butik. Antalet artiklar som ingår i Lokalt Efterfrågat Sortiment kan variera mellan olika butiker och begränsas ytterst av tillgängligt hyllutrymme. Systembolaget följer centralt upp alla butikers försäljning och kundförfrågningar av artiklar som inte finns i respektive butiks sortimentsmix. Alla beställningar (via butik eller Internet) som leder till köp fångas upp i Systembolagets systemstöd per butik. Muntliga förfrågningar som inte leder till köp registreras på artikelnivå i butikernas kundservicesystem av personalen och tas med i beräkningen av vilka artiklar som bör lagerföras på den enskilda butiken utan att kunden behöver fylla i något formulär e.d. Om en artikel visar sig ha en kundefterfrågan som motiverar lagerföring lagerförs den på aktuell butik, oavsett artikelns sortimentstillhörighet. Butikens Val Enskilda Systembolagsbutiker har möjlighet att själva besluta om att lägga till maximalt 20 artiklar i butikens sortiment. Denna möjlighet, som kallas Butikens Val, har införts för att butiker ska kunna tillgodose ett särskilt lokalt identifierat behov och låta det utgöra ett komplement till det centralt styrda lokala sortimentet. Exempel på artiklar som kan bli föremål för Butikens Val är nischade artiklar såsom koscher, artiklar med lokal prägel, festivalartiklar, artiklar att använda som stöd i rådgivning (t.ex. om alkohol och hälsa), glutenfria artiklar eller lågalkoholartiklar samt artiklar för mat- och dryckesrekommendationer, t.ex. viner av viss smaktyp eller viss druva. Artiklar i det fasta och det tillfälliga sortimentet är tillgängliga för Butikens Val. I undantagsfall och efter särskilt godkännande från Systembolagets inköpsavdelning kan även artiklar i beställningssortimentet väljas. Artiklar i Butikens Val kan läggas till och tas bort när som helst. En artikel med kortvarig lokal efterfrågan kan således finnas i en butik under en mycket kort period. Utvärdering och nollställning av en butiks samtliga artiklar i Butikens Val sker centralt fyra gånger per år, precis som för det centralt styrda lokala sortimentet. Detta sker inför sortimentsskifte i butikerna och syftar till att ge de mest säljande valda artiklarna fortsatt plats på varje enskild butiks hylla. Utrymmet för artiklar i Butikens Val är olika för olika butiker, och utvärderingen är butiksunik både avseende vilka artiklar som ska stanna kvar samt i vilken mängd de ska finnas. De artiklar som inte har tillräckligt hög efterfrågan kommer inte längre att lagerstyras till butik. Butiken behöver då fatta nya beslut om vilka artiklar den anser sig behöva för att tillgodose kundernas efterfrågan.

14 12 Tillfälligt Sortiment Lokalt och Småskaligt (TSLS) Under de senaste åren har Systembolaget upplevt att efterfrågan på lokalt och småskaligt producerad öl, vin och sprit ökat avsevärt. Samtidigt har Systembolaget sett en stark tillväxt i antalet producenter. Med anledning av detta införde Systembolaget den 1 september 2014 ett nytt inköpsförfarande/sortiment för dessa produkter. 4 Sortimentet benämns Tillfälligt Sortiment Lokalt och Småskaligt ( TSLS ) och hör till det tillfälliga sortiment som Systembolaget sedan tidigare erbjuder. För att komma i fråga för inköp som TSLS-artikel krävs att artikeln produceras lokalt, inom ett avstånd om högst femton mil från den/de butiker som artikeln köps in till, och att artikeln är att anse som småskalig vilket betyder att den är hantverksmässigt producerad 5 och att den årliga produktionsvolymen för artikeln understiger vissa specificerade nivåer (olika för olika kategorier). Artikeln ska dessutom uppfylla minst ett av nedanstående kriterier: - Produkten ska vara jäst, bryggd, destillerad eller mustad på den lokala produktionsadressen. - Produkten ska innehålla lokala råvaror. Enbart vatten räknas inte som en lokal råvara. - Produkten ska få sin slutgiltiga karaktär på den lokala produktionsadressen. En artikel som endast etiketteras eller buteljeras lokalt uppfyller inte detta kriterium. Systembolaget har nyligen genomfört en översyn av definitionen av TSLS-artikel. Översynen har medfört att definitionen preciserats något för att säkerställa att sortimentet behåller sin karaktär som tydligt lokalt och småskaligt. Alltsedan införandet av TSLS i Systembolagets sortiment för tre år sedan har en av grundförutsättningarna för att en artikel ska kunna tillhöra TSLS varit att artikeln har en tydlig lokal anknytning. Detta har varit så självklart att det inte varit särskilt inskrivet i definitionen. Systembolaget har dock sett anledning till att införa ett förtydligande och har därför lagt till rekvisitet tydlig lokal anknytning i definitionen av TSLS i inköpsvillkoren. Leverantörer väljer själva om de vill offerera sina produkter till TSLS-sortimentet eller placera dem i beställningssortimentet 6. TSLS-artiklar köps in av Systembolaget efter stående offertförfrågan under en begränsad period, för försäljning i mellan en och tio butiker belägna nära TSLS-artikelns produktionsställe. Avtalstiden är tolv månader eller en kortare tid i fall där artikelns försäljning kan förväntas vara starkt kopplad till viss säsong eller om artikeln bara finns i begränsad volym. I samband med avtalsperiodens slut kan avtalet förlängas med tolv månader utan nytt offertförfarande, under förutsättning att förlängning är motiverad utifrån artikelns för- 4 I Konkurrensverkets rapport i juni 2014 gavs en utförlig beskrivning av detta inköpsförfarande. 5 De avgörande stegen i framställningsprocessen sker i så pass liten skala att en eller ett fåtal personer varit de enda inblandade i processen och att de följt produkten genom processens alla steg. 6 Om efterfrågan är hög kan artiklar i beställningssortimentet kvalificera sig för lagerföring i butik som Lokalt Efterfrågat Sortiment eller som del av det fasta sortimentet.

15 13 säljning i de aktuella butikerna. Offerten granskas av Systembolaget som gör en sensorisk provning, en affärsmässig bedömning av kundefterfrågan relaterad till bl.a. pris, samt en kontroll av om produkten har en tydlig säsongsanknytning (jul, påsk etc). I sådana fall följer avtalstiden det som anges i inköpsvillkoren. När det gäller övriga artiklar av säsongskaraktär (t.ex. Sommaröl, Våröl etc.) görs en bedömning av relevant avtalstid. Grundkriteriet för vilka artiklar och hur många som köps in är konstaterad kundefterfrågan, alternativt förväntad kundefterfrågan om det gäller nya artiklar, men även då görs en affärsmässig bedömning av efterfrågan relaterad till bl.a. pris. Även butikernas utrymme styr antalet artiklar. Artiklar i TSLS-sortimentet kan inte kvalificera sig för försäljning i det fasta sortimentet medan detta däremot är möjligt för artiklar i beställningssortimentet. 7 Liksom artiklar i beställningssortimentet kan emellertid artiklar i TSLS-sortimentet kvalificera sig för lagerföring i butik som Lokalt Efterfrågat Sortiment (se ovan) om kundefterfrågan är hög. Hösten 2015 gjorde Systembolaget en undersökning bland TSLS-leverantörerna som i korthet visade att leverantörer av öl var nöjda med TSLS medan leverantörer av vin var neutrala och leverantörer av sprit mindre nöjda. Systembolaget kunde i undersökningen se ett samband mellan nöjdheten hos leverantörerna och hur framgångsrik deras kategori var. I april 2016 gjorde Konkurrensverket en webbenkätundersökning bland Systembolagets samtliga leverantörer till TSLS, som då uppgick till 206 stycken. I enkäten, vilken besvarades anonymt, ställdes frågor bl.a. om vad leverantörerna ansåg om de kriterier som ska uppfyllas för att en produkt ska få ingå i TSLS och hur införandet av TSLS hade påverkat deras försäljning. Det framkom invändningar mot de nya förutsättningarna i vissa avseenden men sett till flertalet leverantörer föreföll det ändå som att TSLS-modellen tagits emot försiktigt positivt Synpunkter från leverantörer Inom ramen för Systembolagets Märkningssupport mottas ofta klagomål som kan gälla Systembolagets tolkning och tillämpning av gällande märkningslagstiftning. Ett vanligt, omdiskuterat exempel är att leverantörerna i de fall det är aktuellt måste inkludera märkning på svenska om att drycken innehåller s.k. allergener, t.ex. vete och korn. Om sådan märkning inte inkluderas från början kan det leda till att märkningsprocessen och i värsta fall artikelns lansering försenas. Systembolagets svar på dessa klagomål är att kravet på sådan märkning följer av lag och 7 Inga produkter i Tillfälligt Sortiment kan kvalificera sig för försäljning i det fasta sortimentet. 8 En utförlig beskrivning av enkätundersökningens resultat publicerades i Konkurrensverkets rapport i juni 2016.

16 14 att Systembolaget gör vad man kan för att informera om detta t.ex. på Leverantörsportalen och i kontakter med leverantörerna. Systembolaget mottar vidare löpande synpunkter/önskemål gällande placeringen av artiklarna i butik. Synpunkterna har den senaste tiden främst kommit från leverantörer av artiklar i TSLS som önskar att lokala och småskaliga artiklar ska exponeras tillsammans i butik. Systembolaget svar på dessa synpunkter hänvisar alltid till Systembolagets strikta varuplaceringsregler vars syfte är att säkerställa märkesneutralitet. Konkurrensverket har tidigare noterat att Systembolaget saknar en funktion för restnoteringar i sitt e-beställningssystem. 9 Bakgrunden till att detta varit föremål för diskussion är att kunder inte kan beställa en artikel i Fast sortiment via e-beställningstjänsten om lagersaldot på artikeln är noll på depå. Beställningar av artiklar i Beställningssortimentet kan dock alltid göras eftersom dessa går direkt till leverantör. Efter viss utredning införde Systembolaget 2013 en lösning på problemet som innebär att en kund kan anmäla intresse för en artikel som är tillfälligt slut i Fast sortiment. När artikeln åter finns i lager meddelas kunden av Systembolaget via e- mail. Systembolaget har emellertid ännu inte tagit slutlig ställning i frågan om en mer avancerad lösning på problemet ett restordersystem vilket kräver ganska omfattande systemstöd för att åtgärda. 2.2 Systembolagets moderniserade affärssystem Systembolaget inledde under våren 2017 en pilotfas inför implementeringen av hantering av artikelinformation enligt GS1:s standard och en ny faktureringsprocess. 10 Bakgrunden är bl.a. att Systembolaget anser sig behöva utveckla sin affär i takt med att kunderna ställer högre krav på information om artiklarna. Enligt Systembolaget skulle det vara omöjligt att göra detta utan ett standardiserat arbetssätt. Att samla information centralt och möjliggöra för olika aktörer att hämta information på detta ställe skapar effektivitet genom hela leverantörskedjan, menar Systembolaget. Det moderniserade affärssystemet innebär dels att leverantörens artikelinformation kommer att hämtas digitalt via tjänsten Validoo Item (ett system som används även av större dagligvaruhandlare och apotekskedjor), dels att dryckesfakturorna kommer att digitaliseras. En pilot inkluderande sju leverantörer med egen distribution startade i slutet av maj. I september startade en annan pilot inkluderande en distributör och en bryggare. Den första utrullningsfasen startade i september, och den sista kommer att starta i februari Se Konkurrensverkets rapport i december 2013, sid GS1 är en världsomspännande organisation som arbetar med standardisering relaterad till distributionskedjor. Grunden i GS1-systemet är de unika sifferserier som kan användas i olika kombinationer för till exempel identifiering av artiklar, platser eller gods. För att underlätta avläsning av sifferserierna används olika informationsbärare, t.ex. streckkoder.

17 15 Frågor från leverantörer gällande förändringen av affärssystemet hanteras av Systembolagets inköpssupport med hjälp av GS1:s kundtjänst. Därutöver hålls seminarier via Skypelänk en gång per månad där Systembolaget berättar för leverantörerna om förändringarna och förutsättningarna kring dem. GS1 håller också kurser och seminarier specialanpassade för Systembolagets leverantörer. Systembolaget har löpande informerat leverantörerna om vilken påverkan förändringarna kommer att få på leverantörerna samt vad som krävs av leverantörerna. Leverantörsträffar ordnades i september 2016 och i mars Systembolaget har även skickat riktad information till samtliga leverantörer med information som är aktuell för just dem, baserat på vilken utrullningsfas de ligger i samt på vilken typ av leverantör de är (egen distribution/distributör samt EDI/inte EDI). 11 Systembolaget uppger att reaktionerna på förändringarna hittills mestadels varit positiva, och att många leverantörer ser minskade kostnader på sikt för sin administration tack vare standardiseringen. Systembolaget har dock mottagit vissa anmärkningar, främst från mindre leverantörer, som menar att de i förhållande till sin försäljning får oproportionerligt ökade kostnader för att vara leverantör till Systembolaget jämfört med tidigare. 12 Även Konkurrensverket har mottagit några klagomål från leverantörer med anledning av det moderniserade affärssystemet. Klagomålen och Systembolagets genmäle redovisas i avsnitt 3 nedan. 2.3 Prismodellen Systembolaget har, efter en översyn av sin prismodell, infört en uppdaterad prismodell som började gälla den 1 mars Orsaken till översynen var att den förra prismodellen hade tillämpats sedan 2006, och att de till modellen fasta påslagen, d.v.s. den del av påslagen som avser hanteringskostnader i butik, inte hade indexerats sedan dess. Påslagen täckte därför inte längre de avsedda kostnaderna fullt ut. När Systembolaget gör sina inköp sker inga prisförhandlingar med leverantörerna, utan leverantörernas prissättning är förenklat uttryckt och som huvudregel fri. 13 Systembolaget finansierar sin verksamhet genom påslag på de produkter som man köpt in och som säljs vidare till konsumenter. Dessa påslag ska täcka kostnader och bidra till att Systembolagets avkastningsmål nås men inte leda till vinstmaximering. Ytterligare anledningar att se över prismodellen var enligt Systembolaget att Systembolagets arbetssätt utvecklats, kundernas konsumtionsvanor förändrats m.m. 11 EDI (Electronic Data Interchange) är elektronisk överföring av strukturerad information enligt ett överenskommet format. Benämningen EDI refererar ofta till överföring mellan företag av information såsom lagersaldon, kataloginformation, order, orderbekräftelse, leveransaviseringar och fakturor. 12 Med mindre leverantörer avser Systembolaget här leverantörer vilkas försäljning till Systembolaget ofta är betydligt mindre än 200 flaskor per år. 13 I Systembolagets offertförfrågningar efterfrågas produkter med visst utpris (eller produkter med utpris inom visst prisspann). Leverantören sätter, inom ramen för dessa givna förutsättningar, som huvudregel själva utpriset på sina artiklar (vilket möjliggörs genom att Systembolagets påslag fasta och rörliga är förutbestämda) och har därefter möjlighet att ändra priset i enlighet med Systembolagets allmänna inköpsvillkor för alkoholdrycker. Det alkoholfria sortimentet omfattas inte av Systembolagets ensamrätt och hanteras därför separat i prismodellen.

18 16 I syfte att öka Systembolagets förståelse för hur butikspersonalen disponerar sin arbetstid genomfördes inom ramen för översynen en frekvensstudie. 14 Analysen av resultaten visade hur butikspersonalens arbetstid fördelades mellan varuhantering, kassaarbete, rådgivning respektive övrigt (bl.a. skyltning, administration och provningar). Analysen visade även hur arbetstiden fördelades mellan hantering av de olika dryckesslagen öl, vin, sprit respektive cider & blanddryck. Systembolagets utgångspunkt inför revideringen var att det skulle finnas kvar en fast påslagsdel (i kronor) och en rörlig påslagsdel (i procent) i prismodellen. Den fasta ska spegla den del av kostnadsmassan som utgörs av hanteringskostnader i butik (personalkostnader), och den rörliga ska spegla alla övriga rörelsekostnader samt avkastningskravet. Det rörliga påslaget för samtliga varugrupper är numera 17,5 procent. De fasta påslagen, vilka är olika för varje varugrupp, ökades för vin och sprit medan de minskades för öl och cider & blanddryck. Ökningarna respektive minskningarna berodde på att ovan nämnda frekvensstudie visade att hanteringskostnaderna för vin och sprit är större än för öl och cider & blanddryck. De fasta påslagen kommer att indexeras varje år. Indexeringen kommer att ske på basis av prognoser för lönerevision och med hänsyn tagen till effektiviseringar. I samband med den årliga indexeringen kommer Systembolaget även att göra en översyn av det rörliga påslaget. Systembolaget planerar att göra en större översyn, med ny frekvensstudie, vart tredje år. Två europeiska branschorganisationer för leverantörer av spritdrycker respektive vin har framfört synpunkter på den nya prismodellen, både till Systembolaget och till kommissionen, samt till Konkurrensverket. Branschorganisationerna anser att den nya prismodellen kommer att innebära en signifikant ökning av den finansiella bördan för sprit och vin medan den kommer att reducera bördan för öl med belopp som är nästan dubbelt så stora som ökningen för sprit och vin. Den nya prismodellen kommer således enligt branschorganisationerna att missgynna sprit och vin, där leverantörerna mestadels är belägna utanför Sverige, medan den kommer att gynna öl, där leverantörerna till övervägande del är belägna i Sverige (enligt en av branschorganisationerna tillverkas nära 80 procent av all öl som säljs på Systembolaget i Sverige). Branschorganisationerna anser därmed att den nya prismodellen kommer att få till effekt att skydda inhemska (svenska) producenter och straffa utländska. Konkurrensverket kontaktades även under hösten 2016 av en av branschorganisationerna för svenska leverantörer, vilken framförde synpunkter på Systembolagets nya prismodell. Branschorganisationen är kritisk till den metodik som Systembolaget tillämpat vid översynen av prismodellen och menar att den frekvensstudie som ligger till grund för de nya påslagsnivåerna har flera väsentliga brister. Dessa brister medför enligt branschorganisationen stor risk för felaktigheter och gör att resultaten inte kan anses tillförlitliga. Branschorganisationen menar även att en granskning av Systembolagets studie, som branschorganisationen genomfört tillsammans 14 Frekvensstudien beskrevs närmare i Konkurrensverkets rapport i december 2015, sid 12.

19 17 med en konsult, visar på tveksamheter i hur Systembolaget valt att tolka och tillämpa resultatet från studien. Branschorganisationen har principiellt ingenting att invända mot Systembolagets avsikt att varje varugrupp ska bära sina egna kostnader eller att fördelningen av kostnader baseras på nedlagd tid per varugrupp men menar att resultatet av studien inte speglar verkligheten. De kraftiga förändringarna i påslagen saknar enligt branschorganisationen stöd i hur marknaden och Systembolagets försäljning utvecklats historiskt och hur den fortsatta utvecklingen ser ut i närtid. Branschorganisationen är kritisk till att man inte fått ta del av studien i dess helhet. Branschorganisationen har skickat ett klagomål rörande Systembolagets nya prismodell till kommissionen. Systembolaget har fått besked från kommissionen/ DG Comp om att DG Comp för närvarande inte avser att inleda ett formellt ärende med anledning av den framförda kritiken. Konkurrensverket har inte vidtagit några åtgärder i frågan. Systembolaget har som svar på synpunkterna anfört att prismodellen rör Systembolagets egen handelsmarginal. Ändringarna kommer enligt Systembolaget inte att påverka de priser Systembolaget betalar för varor till sina leverantörer. Systembolaget betonar att man, som vilken detaljhandel som helst, är fri att sätta sina egna försäljningspriser - dock med hänsyn tagen till den svenska alkohollagstiftningen och generella EU- och konkurrensregler tillämpliga på monopol, och då särskilt principerna om icke-diskriminering. Enligt Systembolaget uppfyller den nya prismodellen kraven på icke-diskriminering då den baseras på objektiva kriterier och transparenta villkor som tillämpas lika på alla produkter, oavsett ursprung. 2.4 Lättviktsflaska I Konkurrensverkets rapport till kommissionen i juni 2014 redogjordes för bakgrunden till Systembolagets planerade omställning till s.k. lättviktsflaska genom en avgiftsmodell för tyngre glasflaskor av engångstyp. Där rapporterades att omställningen inledningsvis skulle gälla allt stilla vin på 75 cl glasflaska av engångstyp men att Systembolagets ambition var att omställningen på sikt skulle omfatta alla glasflaskor av engångstyp i Systembolagets sortiment, oavsett produkttyp. 15 Systembolaget kontaktades i slutet av 2015 av ett antal intresseorganisationer för öl-, vin- och spritproducenter i Europa. Några av dessa har även kontaktat Konkurrensverket i frågan. Organisationerna gjorde gällande bl.a. att Systembolagets modell för omställning till lättare flaskor, med en avgiftsmodell för tyngre flaskor, skulle utgöra ett handelshinder som måste anmälas till kommissionen enligt EU:s anmälningsdirektiv ([EU] 2015/1535). 16 Organisationerna var kritiska till modellen, och framförde även frågor till kommissionen 17 som i sin tur ställde frågor till Kommerskollegium om den planerade omställningen. Systembolaget mottog också syn- 15 Planen var att hela sortimentet skulle omfattas av krav på lättviktsflaska från och med år Anmälningsdirektivet för tekniska föreskrifter 17 DG Internal Market, Industry, Entrepreneurship and SMEs Unit B2 Prevention of Technical Barriers

20 18 punkter på förslaget om en avgiftsmodell för övergången till lättviktsflaska från svenska branschföreningar för leverantörer. 18 Kommerskollegium svarade att man inte kunde finna att den föreslagna avgiftsmodellen uppenbart skulle strida mot reglerna om fri rörlighet i EUF-fördraget 19. Avgiften skulle inte strida mot artikel 34 eftersom den föreslagna åtgärden avser en avgift som införs av ett statligt monopol, varvid artiklarna 37 och 110 EUF-fördraget blir tillämpliga (men inte artikel 34). Vidare bedömde Kommerskollegium att avgiften inte skulle vara diskriminerande mot alkoholdrycker som levereras i glasflaskor av engångskaraktär från andra medlemsländer än Sverige. Tvärtom ansåg Kommerskollegium att den potentiella bördan av en avgiftsmodell som träffade tyngre glasflaskor av engångstyp skulle drabba artiklar/producenter från olika länder lika. När det gällde frågan om anmälan enligt EU:s anmälningsdirektiv ansåg Kommerskollegium inte att en sådan anmälan skulle leda till mer transparens. Kommerskollegium hänvisade även till att Systembolaget förde en dialog om den föreslagna avgiftsmodellen med såväl kommissionen som berörda företags intresseorganisationer. Kommerskollegium ansåg inte heller att det fanns någon grund för att anmäla avgiftsmodellen till Världshandelsorganisationen (WTO). Systembolaget anser att avgiftsmodellen avseende tyngre flaskor är förenlig med såväl nationell lagstiftning som EU-lagstiftning men har ännu inte fattat något beslut om införande av den. Systembolaget har besvarat de mail man fått från de europeiska intresseorganisationerna, och under möten med branschorganisationerna har Systembolaget framfört sin önskan att undersöka möjligheterna till alternativa vägar för en effektfull omställning till lättare flaskor, eventuellt utan en avgiftsmodell. Systembolaget uppger att ambitionen att minska negativ klimatpåverkan alltjämt är mycket hög. 2.5 Hemleveranser, privatimportservice, Internetbeställningar Hemleveranser och privatimportservice Regeringen gav i september 2012 Systembolaget klartecken att göra försök med hemleveranser av alkoholdrycker i hela eller delar av maximalt sex län i Sverige. 20 Försöket påbörjades i Stockholmstrakten i november 2012 och omfattar sedan i slutet av november 2013 (när det blev fullt utbyggt) Stockholms län, Skåne län, Västerbottens län, Västernorrlands län samt postorterna Uppsala, Borås, Göteborg, Askim och Mölndal Se Konkurrensverkets rapport i december 2015, sid Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt 20 De ändringar i ägaravtalet mellan staten och Systembolaget som krävdes för att Systembolaget ska kunna utföra hemleveranser har gjorts. 21 Hemleveransförsöket har beskrivits bl.a. i Konkurrensverkets rapport i juni 2013.

21 19 Hemleveransförsöket har följts upp på månadsbasis av Systembolaget, via externa partners. Testköp har genomförts på samma sätt som i butik och hos ombud för att kontrollera att försäljningsreglerna följs och att ett gott kundmöte sker även i hemleveranskanalen. Systembolaget har löpande haft möten, både internt och tillsammans med Bring Express, som levererar varorna, för att följa upp utförda leveranser där frågor rörande försäljningsregler, kundmöte, system samt övriga frågor har hanterats. Det har också skickats en enkät till kunder som har använt hemleveranstjänsten. Parallellt med detta har externa alkoholforskare följt upp tjänstens eventuella påverkan på den totala alkoholkonsumtionen. En utvärdering av hemleveransförsöket gjordes efter de första 22 månaderna som hemleverans erbjöds, under vilka månader antalet försöksområden successivt utökades. Under april oktober 2016 gjordes ytterligare utvärderingar. Till grund för slutsatserna ligger sålunda erfarenheter och data från en försöksverksamhet som bedrivits under en relativt lång tidsperiod och som omfattat försöksområden med god spridning både geografiskt och demografiskt. Analyser av tidigare faser av försöksverksamheten har resulterat i samma slutsatser som de som rapporteras nedan. Det finns sålunda inga tidsperioder eller försöksområden som uppvisar ett avvikande mönster. Resultaten från utvärderingarna visar att hemleveransförsöket inte har påverkat den totala försäljningen av alkohol eller haft någon påverkan på kundernas riskkonsumtion. Vidare är andelen hemleveranskunder som kan klassificeras som riskkonsumenter inte högre än vad som gäller för normalbefolkningen. Under januari september 2017 uppgick värdet av hemleveransförsäljningen till cirka 8,4 miljoner kronor vilket utgjorde cirka 0,03 procent av Systembolagets totala försäljning. Frågan om att göra dagens hemleveranstjänst permanent eller att utöka den är en fråga för Systembolagets ägare staten, som ännu inte tagit ställning. Systembolaget har även en privatimportservice som innebär att Systembolaget, för privatpersoners räkning, kan importera produkter som inte finns i Systembolagets sortiment. Under januari september 2017 mottog Systembolaget förfrågningar om privatimport. Av dessa ledde stycken till köp. Försäljningen via Systembolagets privatimportservice stod för cirka 0,1 procent av Systembolagets totala försäljning under perioden Internetbeställningar hos Systembolaget m.m. På Systembolagets webbplats kan man beställa produkter för uthämtning i valfri Systembolagsbutik, hos ombud eller för hemleverans i de utvalda försöksområdena. Sedan augusti 2013 är hela Systembolagets sortiment tillgängligt för beställning via Internet. Denna tjänst är även möjlig att använda via mobila enheter såsom surfplattor och mobiltelefoner.

22 20 Försäljningen under januari september 2017 av artiklar som beställdes via Systembolagets e-beställningstjänst och hämtades ut i butik uppgick till cirka 421,7 miljoner kronor. Detta utgjorde cirka 1,6 procent av Systembolagets totala försäljning under perioden. Beloppet är exklusive ombudsförsäljning. Ombudsbeställningar gjorda via e-beställningstjänsten uppgick till cirka 158,9 miljoner kronor under perioden. Vidare hade under samma period ett försäljningsvärde om cirka 319,2 miljoner kronor föregåtts av kundbeställningar i butik eller per telefon. Nämnda summa utgjorde cirka 1,2 procent av Systembolagets totala försäljning under perioden. Beloppet är exklusive ombudsförsäljning. Ombudsbeställningar gjorda direkt via Systembolagets ombud uppgick till cirka 85,9 miljoner kronor under perioden. 2.6 Systembolagets hållbarhetsarbete Under hösten 2017 har Systembolagets hållbarhetsarbete präglats av fortsatta aktiviteter i syfte att skapa genomarbetade och förtydligade arbetsprocesser. Arbetet har bl.a. utmynnat i att Systembolagets inköpsvillkor uppdaterats och förtydligats med fokus på socialt ansvarstagande från och med den 1 september Systembolagets styrelse beslutade under våren 2017 att inrätta ett nytt styrelseutskott för etik och hållbarhet. Utskottet ska bereda och bevaka frågor som berör Systembolagets hållbarhetsarbete, och kommer t.ex. att årligen utvärdera och föreslå förbättringar avseende dialogen med intressenter, extern kommunikation samt Systembolagets policies för affärsetiskt ansvar och inkludering. Utskottet ska bestå av minst tre styrelseledamöter som ska vara oberoende i förhållande till Systembolaget. Systembolaget arbetar också vidare enligt plan, genom enheten Hållbar Leverantörskedja, i fråga om revisioner och producentbesök. Enheten har genomfört producentbesök i Italien och Sydafrika och tredjepartsrevisioner i Italien, Grekland, Ryssland och Sydafrika. Revisionsplanen för våren 2018 har upprättats och berörda leverantörer har informerats. Under 2017 avser Systembolaget att genomföra sammanlagt cirka 200 tredjepartsrevisioner (inklusive revisioner på farmer och omrevisioner) och cirka 85 producentbesök. Under hösten 2017 har mycket fokus lagts på utbildning och stöd till leverantörerna för att säkerställa att de har rätt verktyg och kompetens för att kunna leva upp till de åtaganden som nu inkluderas i Systembolagets inköpsvillkor. För närvarande genomförs en nulägesanalys med de leverantörer som har produkter i Fast sortiment 22 från Riskland, alternativt en produkt från Högriskland, oavsett sortiment Med Fast sortiment avses artiklar i Fast Sortiment som har en listningstid överstigande 12 månader och som avropas och lagerförs i fler än 10 butiker. 23 För definitioner se Systembolagets Allmänna Inköpsvillkor, Bilaga 2.

23 21 Sammantaget 83 leverantörer omfattas av analysen som består av en enkät och ett uppföljningsmöte med respektive leverantör. Nulägesanalysen syftar till att resultera i en åtgärdsplan som specificerar vilka utbildningar, verktyg och mallar samt andra aktiviteter som bör prioriteras för att stötta leverantörerna framöver. Vidare publicerade Systembolaget i augusti 2017 en rapport om det uppföljningsarbete som Systembolaget gjort avseende uppförandekoden i Sydafrika sedan sändningen av tv-programmet Uppdrag Granskning som handlade om detta. Den e-utbildning om social hållbarhet som lanserades för leverantörerna under våren 2017 har blivit obligatorisk i och med Systembolagets uppdaterade inköpsvillkor, och målsättningen är att samtliga leverantörer ska ha genomgått utbildningen under innevarande år. Utbildningen har på efterfrågan av leverantörerna även översatts till engelska så att den kan skickas till engelsktalande producenter. Ännu en e-utbildning håller på att utvecklas, med fokus på miljö. Denna utbildning avses att lanseras under Systembolagets samverkan med branschorganisationerna Sprit- och Vinleverantörsföreningen (SVL) och Sveriges Bryggerier fortgår. I november 2017 hölls en konferens där nämnda branschföreningar och Systembolaget möttes och där även leverantörer som inte är medlemmar i någon av dessa föreningar deltog. Dagen resulterade bl.a. i att en gemensam viljeyttring om att minska branschens negativa klimatpåverkan undertecknades. Under 2018 kommer hållbarhetsarbetet fokuseras på att vidare förvalta och implementera de processer som utvecklats. Nulägesanalysen kommer att anpassas och breddas. En ny treårig risklandsanalys avses att upphandlas och en årlig jämförelse av olika hållbarhetsinitiativ mot BSCI avses att genomföras. Vidare planeras en fördjupad analys av ett av Systembolagets identifierade riskländer, Italien. Systembolaget fortsätter sin aktiva närvaro inom BSCI som från den 1 januari 2018 byter namn till Amfori, då även miljöinitiativet BEPI och FTA integreras med BSCI Systembolaget och LOU Systembolaget inledde under våren 2014 en upphandling av medietjänster. En leverantör av sådana tjänster, som lämnade ett anbud och fick detta förkastat av Systembolaget, ansökte om överprövning av upphandlingen hos Förvaltningsrätten i Stockholm. 25 Leverantören anförde att Systembolaget är ett offentligt styrt organ enligt 2 kap. 12 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, samt att den aktuella upphandlingen inte hade föregåtts av något annonserat upphandlingsförfarande enligt LOU och därför utgjorde en lagöverträdelse. 24 BEPI=Business Environmental Performance Initiative, FTA=Foreign Trade Association 25 Mål nr

24 22 Systembolaget bestred leverantörens talan och anförde att Systembolaget inte är ett sådant offentligt organ som omfattas av LOU. Till grund för sin inställning hänvisa-de Systembolaget bl.a. till kommissionens besked av den 9 juli i vilket kommissionen fann att Systembolaget inte utgjorde ett offentligt styrt organ och därmed inte omfattades av upphandlingsregelverket. Konkurrensverket anmodades av Förvaltningsrätten i Stockholm att yttra sig i frågan. Efter en genomgång av kriterierna i LOU och en analys av rättsläget bedömde Konkurrensverket att Systembolaget är ett offentligt styrt organ som är skyldigt att tillämpa LOU vid upphandlingar av varor, tjänster och byggentreprenader. 27 Förvaltningsrätten i Stockholm avvisade dock målet i oktober 2014, och gjorde i sin dom bedömningen att Systembolaget inte är ett sådant offentligt styrt organ som avses i 2 kap. 12 LOU. Domstolen ansåg därför inte att Systembolaget är skyldigt att genomföra upphandlingar i enlighet med LOU. Förvaltningsrätten hänvisade i sin dom bl.a. till kommissionens nämnda besked. Motparten överklagade domen till Kammarrätten i Stockholm. 28 Systembolaget drog tillbaka den aktuella upphandlingen av medietjänster men ansåg alltjämt att Systembolaget inte omfattas av LOU. Motparten vidhöll att målet skulle prövas i sak. Kammarrätten avslog överklagandet i dom i februari Kammarrätten gjorde därmed samma bedömning som Förvaltningsrätten i Stockholm: att Systembolaget inte är ett sådant offentligt styrt organ som avses i 2 kap. 12 LOU och därmed inte skyldigt att genomföra upphandlingar i enlighet med LOU. Motparten överklagade domen till Högsta förvaltningsdomstolen som dock inte meddelade prövningstillstånd. 29 Kammarrättens avgörande stod därmed fast. Under sommaren 2016 inledde motparten en ny process i Förvaltningsrätten i Stockholm. 30 Motparten menade att en ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen hade förändrat rättsläget och betydde att Systembolaget ska omfattas av LOU. 31 Förvaltningsrätten i Stockholm avvisade dock motpartens ansökan om överprövning i LOU-frågan. Motparten överklagade domen till Kammarrätten i Stockholm som meddelade dom i februari I domen fann Kammarrätten att Systembolaget inte utgör ett sådant offentligt styrt organ som ska jämställas med en upphandlande myndighet och därmed vara skyldigt att tillämpa LOU i sina upphandlingar. Domen från Förvalt- 26 Case 1997/4610 (Systembolaget) 27 Dnr 306/2014. I sin rapport i juni 2014 redogjorde Konkurrensverket för skälen till detta ställningstagande. 28 Målnr Målnr Målnr Målnr (Akademiska Hus)