Romska flickors och kvinnors hälso- och livssituation

Transkript

1 Romska flickors och kvinnors hälso- och livssituation Delrapportering av uppdraget att genomföra en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälsa Dnr A2012/2012/DISK 31 mars 2014 Dnr: 745/

2 Romska flickors och kvinnors hälsooch livssituation

3 Förord Regeringen har uppdragit åt Folkhälsomyndigheten (enligt regeringsbeslut A 2012/2102/DISK), att låta genomföra en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälsa och livssituation. En jämförelse av resultaten från studien bör, om möjligt, göras med jämförbara resultat från studier avseende flickor och kvinnor från andra delar av befolkningen. I studien ska ingå att identifiera vilket stöd romska flickor och kvinnor får i dag och vilken kännedom de har om befintligt stöd i samhället. Metoder för insamling av information ska respektera individens rätt till personlig integritet. Studien ska genomföras i dialog med romska flickor och kvinnor respektive sakkunniga. Föreliggande delrapport beskriver hur uppdraget att genomföra studien om romska flickors och kvinnors hälsa förlöpt under perioden september 2012 till januari Rapporten är indelad i fyra delar. I första delen ges en kort beskrivning av uppdraget. Andra delen redogör för genomförandet av uppdraget med utgångspunkt från de erfarenheter och lärdomar som genomförda aktiviteter och samarbetet med företrädare för romska flickor och kvinnor. I tredje delen, presenterar Folkhälsomyndigheten förslag på hur det fortsatta arbetet under perioden bör utformas. Den fjärde delen av rapporten utgörs av sju bilagor som ger en utförlig beskrivning av genomförda aktiviteter inom ramen för uppdraget. Syftet med delrapporteringen är att underrätta uppdragivaren om uppdragets nuläge. Rapporten har tagits fram av utredaren Isis Nyampame, projektledare för uppdraget. Maria Emmelin, uppdragsutförare och professor vid Lunds universitet, samt avdelningschefen Anders Tegnell har granskat rapporten. Kommunikatören Frida Persson är också knuten till projektet. Folkhälsomyndigheten Johan Carlson Generaldirektör 3

4 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 6 Del 1. Uppdraget... 7 Del 2. Genomförandet av uppdraget... 8 Steg 1: Planeringsfasen... 8 Steg 2: information och förankring; utseende av referensgrupp... 9 Steg 3: Studiedesign, frågeformulär, utbildning av intervjuare, urval av informanter Steg 4: Datainsamling Del 3. Det fortsatta arbetet under Del4. Bilagor Bilaga Lärdomar och erfarenheter från förankringsarbetet för Regeringsuppdraget "En fördjupad studie om romska flickors livssituation och hälsa VERK 2012/312" Stockholm Malmö och Helsingborg Linköping Luleå Göteborg Slutsatser Bilaga Dokumentation om utbildning i enkätbaserad intervjuteknik Erfarenheter och lärdomar från utbildning för romska intervjuare, Malmö oktober Regeringsuppdrag om en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälso- och livssituation Bakgrund Syfte med dokumentation Utbildningsinnehåll Om uppdraget Enkätintervjun Målgruppen För att studien ska vara trovärdig... 32

5 Intervjuarnas roll i studien Erfarenheter och lärdomar från enkätbaserade intervjuer med somaliska kvinnor i Skåne Genomgång av och diskussion om tänkbara frågeställningar Det fortsatta arbetet Utvärdering av kursen Våra intervjuare Bilaga Referensgrupp för regeringsuppdraget "En fördjupad studie om romska flickors och kvinnors livssituation och hälsa" Bilaga Inbjudan till referensgruppsmöte inom ramen för regeringsuppdraget om en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälsosituation och livssituation Bakgrund Syfte Syfte med referensgruppsmöte är att: Målgrupp Tid Om anmälan Program Bilaga Utbildning i enkätbaserad intervjuteknik Bilaga Utbildning i enkätbaserad intervjuteknik, del Bilaga Riskanalys avseende genomförandet av regeringsuppdraget om en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälso och livssituation VERK 2012/ Bakgrund Riskanalysens syfte och innehåll Bedömning av behov och förutsättningar för fortsatt studie Förslag till åtgärder

6 Sammanfattning Uppdraget om en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälso och livssituation har genomförts i olika steg och i samarbete med romska företrädare. Under uppdragets förankringsarbete har romska företrädare visat intresse och engagemang för uppdraget i de diskussioner som har förts. Tillsammans med dessa har särskilda områden identifierats som uttryck för romska flickors och kvinnors utsatthet i det svenska samhället. De aktuella problemområdena kommer att belysas av det frågeformulär som har tagits fram och är under utveckling. Med anledning av polisens registrering av romer i Skåne har romers tillit och förtroende till myndigheter kraftigt försämrats. Detta har påverkat arbetet med uppdraget. I samråd med romska representanter har nya behov och förutsättningar för det fortsatta arbetet identifierats. Nya arbetsformer har utvecklats. Myndigheten gör bedömning att det behövs en ökad projekttid och ytterligare resurser för goda resultat skall uppnås. Under 2014 kommer färdigställandet av frågeformuläret att ske. Vidare föreslår myndigheten att det genomförs en inventering av pågående interna projekt som kan vara av betydelse för romers hälsosituation. För närvarande pågår t ex en undersökning av romers deltagande i vaccinationskampanjer samt ett projekt där romers erfarenheter av användning av antibiotika studeras. Denna inventering skall genomföras i samarbete med representanter för romska organisationer. Under 2015 kommer datainsamling att genomföras och analys och förslag på förändring och förbättring baseras på resultat från studien.

7 Del 1. Uppdraget Den 16 februari 2012 antog regeringen en strategi för romsk inkludering Strategin bygger på de förslag som Delegationen för romska frågor gett i sitt slutbetänkande, SOU 2010:55 Romers rätt en strategi för romer i Sverige. Strategin präglas också av de förslag som Statens folkhälsoinstitut lade fram inom ramen för regeringsuppdraget om de nationella minoriteternas hälsosituation. Strategin omfattar sex samhällsområden: utbildning; arbete; bostad; hälsa, social omsorg och trygghet; kultur och språk samt civilsamhällets organisering. Målgruppen är främst de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap, varvid kvinnor och barn är särskilt prioriterade. Strategins övergripande mål är att den rom som fyller 20 år under 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom. I strategin ingår en särskild satsning om 46 miljoner kronor för åren Fem pilotkommuner ska bedriva utvecklingsarbete åren i samarbete med berörda myndigheter och romer. Dessa kommuner är Luleå, Malmö, Göteborg, Helsingborg och Linköping. Arbetet med pilotkommunerna sjösattes hösten Som ett led i ovan nämnda arbete uppdrog regeringen åt Statens folkhälsoinstitut, numera Folkhälsomyndigheten (enligt regeringsbeslut A 2012/2102/DISK), att låta genomföra en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälsa och livssituation. Enligt uppdraget skulle om möjligt en jämförelse av resultaten göras med resultat från studier avseende flickor och kvinnor från andra delar av befolkningen. I studien skulle ingå att identifiera vilket stöd romska flickor och kvinnor får i dag och vilken kännedom de har om befintligt stöd i samhället. Metoderna för insamling av information skulle respektera individens rätt till personlig integritet och genomföras i dialog med romska flickor/kvinnor samt med sakkunniga. 7

8 Del 2. Genomförandet av uppdraget Nedan redovisas de aktiviteter som genomförts under perioden september 2012 till och med januari Vidare presenteras de nya behov som uppstått under projektets gång samt förslag på det fortsatta arbetet. Uppdraget i sin helhet planerades att omfatta sex steg: Steg 1: Planeringsfas Steg 2: Information och förankring; utseende av referensgrupp Steg 3: Studiedesign, frågeformulär, utbildning av intervjuare, urval av informanter Steg 4: Datainsamling Steg 5: Analysarbete Steg 6: Rapportering Steg 1: Planeringsfasen Under planeringsfasen togs två avtal fram; en överenskommelse om samverkan mellan Statens folkhälsoinstitut och Lunds universitet om en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälso- och livssituation och ett avtal mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde. Professor Maria Emmelin, en erfaren forskare i frågor som rör kvinnors hälsosituation och tidigare engagerad i studien om romers hälsosituation, utnämndes till uppdragsutförare. En tolkning och avgränsning av uppdraget gjordes ur ett folkhälsoperspektiv där fokus skulle ligga på romska kvinnor och flickors livsvillkor, hälsa och levnadsvanor. Enligt överenskommelsen skulle studien utformas för att besvara följande frågor: Hur ser hälsoläget och livsvillkoren bland romska kvinnor och flickor ut? Hur skattar romska flickor och kvinnor sin hälsa? Vilken kunskap har romska flickor och kvinnor om sina rättigheter, samt samhälleliga stödinstanser inom olika områden såsom sjukvården, kvinnojourer, socialtjänsten, äldreomsorg och utbildning? Hur upplever romska flickor och kvinnor stödet från olika samhälleliga instanser (kommun, landsting och ovan nämnda arenor för stöd)?

9 Hur ser romska flickors och kvinnors levnadsvanor ut när det gäller fysisk aktivitet, matvanor, alkohol, rökning och spel? Vilka allvarliga sjukdomar anser romska flickor och kvinnor förekommer inom sina respektive grupper? Hur upplever romska flickor och kvinnor bemötande inom sjukvården? Vilka insatser och åtgärder behövs det för att förbättra romska flickors och kvinnors hälsosituation och livsvillkor? Hur ser hälsoläget och livsvillkoren bland romska flickor och kvinnor ut i relation till bakomliggande individuella, kulturella och samhälleliga faktorer? Under planeringsfasen diskuterades möjligheterna att bygga studien på ett intervjubaserat frågeformulär riktat till romska flickor och kvinnor och ha ett starkt deltagarorienterat upplägg. Intervjuarna skulle komma från de olika romska grupperna som finns i Sverige och dessa skulle då även fungera som rekryterare av informanter ur den egna gruppen. Utvecklingen av frågeformuläret och valet av specifika frågor skulle också genomföras i nära samarbete med romska kvinnor och flickor samt sakkunniga. Målet var att under förankringsfasen diskutera detta upplägg med företrädare för de romska grupperna samt med sakkunniga. Steg 2: information och förankring; utseende av referensgrupp Förankringsarbetet genomfördes från oktober 2012 till januari 2013 av Maria Emmelin, Lunds universitet och Isis Nyampame, Folkhälsomyndigheten. De aktörer som ingick i förankringsarbetet valdes med utgångspunkt från Folkhälsoinstitutets tidigare erfarenheter av arbete med romer. Målet var att nå företrädare för samtliga romska grupper, d.v.s. svenska romer, finska romer, utom-nordiska romer, nyanlända och resande. Detta innebar att kontakter togs med romska eldsjälar med brett kontaktnätverk i sina respektive grupper, med representanter för nationella och lokala myndigheter och med frivilligorganisationer som arbetade med romska frågor (se Bilaga 1). Genom dessa var det också möjligt att få kontakt med romska flickor och kvinnor och få del av deras mera konkreta erfarenheter och upplevelser. De platser som ingick i förankringsarbetet var Stockholm, Linköping, Malmö, Helsingborg, Luleå och Göteborg, där alla utom Stockholm också fått särskilda medel som pilotkommuner. Enligt planen skulle även Trollhättan, Lund och Skellefteå ha besökts men av tids- och samordningsskäl gjordes detta inte. 9

10 De områden som identifierades som uttryck för romska flickors och kvinnors utsatthet var; brist på utbildning, tidiga äktenskap, hög arbetslöshet, bidragsberoende, brist på förebilder, brist på tillit till myndigheter, diskriminering, genusspecifik arbetsfördelning (ansvar för hem- och matlagning), ohälsa kopplad till; brist på fysisk aktivitet, självmedicinering, stress, drogmissbruk samt tabu att diskutera reproduktiv och sexuell hälsa. Alla dessa områden kunde kopplas till de frågeställningar som angetts i regeringsdirektiven och specificerats i samverkansavtalet. Flera av de som intervjuades under förankringsarbetet underströk svårigheterna att fråga om "känsliga och tabubelagda ämnen" såsom reproduktiv- och sexuell hälsa men trodde att det skulle vara möjligt genom att inte hänvisa till egna erfarenheter utan snarare fråga om andras erfarenheter såsom; "Hur många känner du från din egen grupp som gift sig före 18 års ålder?" De uttryckte också att det skett en norm- och attitydförändring, där den yngre generationen kan komma i konflikt med traditionella mönster. De menade att det finns en stark rädsla för att förlora det starka sociala stöd som gruppen, släkten och familjen utgjort och man pekade på den positiva roll som grupptillhörigheten medför. Sammantaget visade besöken att studien upplevdes som angelägen och att de romska representanterna var beredda att vara med och genomföra den i den form som vi preliminärt skisserat, d.v.s. med hjälp av frågeformulärsbaserade intervjuer. Besöken gav viktiga kontakter och ett bra underlag för urval av intervjuare. Det stod dock klart att ytterligare ansträngningar skulle komma att behövas, både under utbildningen av intervjuare och under själva datainsamlingen, för att minska den misstro mot studier i allmänhet som finns bland romerna. Det var också klart att formuleringen av de specifika frågorna skulle behöva diskuteras i detalj med representanter från målgruppen. Under förankringsfasen togs det också fram ett förslag till en extern referensgrupp. Denna grupp innehåller sakkunniga från de romska grupperna, myndighetsföreträdare och personer med forskningserfarenhet. De ska fungera som "bollplank" för genomförandet av studien och beräknas ha ca 2 3 möten under projektets gång.

11 De ledamöter som ingår i referensgruppen för uppdraget är: Namn Yrke/Erfarenhet Expertis Gunno Gunnmo Statlig utredare, ansvarig för vitboken om romers utsatthet; tidigare biträdande ordförande i Delegation för romska frågor Expert i romska frågor Har ett brett nätverk och förtroende bland romer Carin Götblad Tidigare länspolismästare, utsedd av regeringen som nationell samordnare mot våld i nära relationer Har värdefulla erfarenheter om jämställdhetsfrågor Lisbet Forsberg Sjuksköterska Driver olika projekt för att stärka romska kvinnors och flickors ställning i samhället Har värdefulla erfarenheter ur ett hälso- och sjukvårds perspektiv Rosita Grönfors Romsk eldsjäl, har inflytande i olika romska grupper Ordförande för Rom och Resande Kvinnojouren, bedriver ett nationellt resursstöd för andra yrkesutövare och volontärer som möter romska kvinnor. Tereza Eriksson Lärare, romsk eldsjäl Har inflytande och är expert när det gäller kvinnofrågor bland romer. Hon var en av fyra svenska delegater till ERTF (European Roma and Travellers Forum) i Strasbourg och var med och tog fram Diskrimineringsombudsmannens rapport om diskriminering om romer , har suttit i Romarådet tillsammans med Mona Sahlin och Jens Orback. Mikael Eivergård Chef, Örebro läns museum Etnolog, Fil dr Har arbetat med minoritetsfrågor i många år. Ingrid Blomeus Föreståndare, romsk eldsjäl Arbetar vid behandlingshemmet Katitzi i Vingåker Anna Månsdotter Docent Arbetar med hälsojämlikhet, genusfrågor vid Folkhälsomyndigheten 11

12 Hans Caldaras Romsk eldsjäl Expert inom romska frågor Jan Sundin Professor emeritus Arbetat i många år med sårbara grupper Ett möte med referensgruppen ägde rum i september Under mötet presenterades ett utkast på frågeformuläret och det diskuterades andra aspekter som berör uppdraget. Referensgruppens ledamöter lämnade värdefulla synpunkter på uppdraget och frågeformuläret. Steg 3: Studiedesign, frågeformulär, utbildning av intervjuare, urval av informanter Erfarenheterna och lärdomarna från samtalen med representanter för de romska organisationerna och sakkunniga kom att ligga till grund för studiens utformning. Studien är utformad som en tvärsnittsstudie där särskilt utbildade romska intervjuare ska rekrytera informanter, primärt från den egna gruppen, och ställa frågor med utgångspunkt från ett strukturerat och för studien framtaget frågeformulär. Valet av denna kvantitativa ansats baseras på en önskan att kunna studera omfattning och utbredning av de problem som identifierats i tidigare kvalitativa studier. Eftersom det inte är möjligt att göra ett slumpmässigt urval av romer, då den romska tillhörigheten baseras på självidentifikation, så är möjligheterna att säkerställa ett representativt urval begränsade. Informanterna kommer snarare utgöra ett strategiskt urval där begränsningarna i materialet kommer att behöva beskrivas i detalj. Studien kommer av tids- och budgetskäl endast att genomföras i de största pilotkommunerna, Malmö, Stockholm Göteborg och Linköping, som också har flest romer. Frågeformuläret innehåller frågor inom de områden som identifierats i studien om de nationella minoriteternas hälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2010) och under förankringsarbetet. I görligaste mån kommer frågor från folkhälsoenkäten inom dessa områden att utgöra grunden för att göra jämförelse med befolkningen i övrigt. En del frågor har inspirerats av det frågeformulär som använts för somaliska och thailändska kvinnor i södra Sverige för att på detta sätt kunna jämföra resultaten med andra utsatta grupper (Stafström et al, 2011). Baserat på resultaten från förankringsarbetet har en del av frågorna arbetats om för att ställas i tredje person och beröra andras snarare än egna erfarenheter. Vissa områden, som t ex socialt stöd och diskriminering måste utökas och frågorna specificeras ytterligare. Arbetet med frågeformuläret har skett i samarbete med

13 romska intervjuare under utbildningen i enkätbaserad intervjuteknik och kommer att utvecklas och slutföras vidare i möten med referensgruppen där också romska företrädare ingår. Urvalet av romska intervjuare bygger delvis på de kontakter som skapades under arbetet med "Hur mår Sveriges nationella minoriteter" där ett samarbete etablerades mellan Statens folkhälsoinstitut, de olika romska organisationerna och Delegationen för romska frågor. Den misstänksamhet och bristande tillit gentemot myndigheter som av historiska skäl finns i den romska befolkningen kunde då åtminstone delvis överbryggas genom möten, samtal och ingående information om uppdragets syfte. Kriterierna för urval av intervjuare i den här aktuella studien är liksom tidigare att de ska representera de olika romska grupper som finns i Sverige idag, d v s svenska, finska, nyanlända, utomnordiska och resande romer samt att de kommer från olika geografiska områden. Totalt har åtta-nio romska intervjuare valts ut; två från Stockholm, två från Göteborg, två från Malmö och två från Linköping. De flesta av dessa har arbetat aktivt med romska frågor inom romska organisationer, folkhögskolor eller inom kyrkan och har ett stort förtroende och nätverk inom den egna gruppen. Utbildningen av rekryterarna/intervjuarna anordnades under två tillfällen under oktober och december Den leddes av Maria Emmelin, Lunds universitet och Isis Nyampame, projektledare på Folkhälsomyndigheten. Vid dessa tillfällen gjordes en genomgång och utveckling av frågeformuläret gjorts. Syftet med utbildningen är att få återkoppling på frågorna och att tillsammans revidera formuläret så att det skulle kännas rätt och genomförbart för intervjuarna/rekryterarna. Dialogövningar, rollspel och träning i intervjuteknik varvades med värdeövningar och diskussioner om de frågeområden som täcks av. Frågornas anknytning till mera teoretiska begrepp såsom social kapital, självskattad hälsa och känsla av sammanhang har behandlats. En viktig del av utbildningen var också att diskutera och lägga upp rekryteringen av informanter så att vi verkligen får ett åtminstone teoretiskt representativt urval samt diskutera hur själva intervjuerna ska gå till. Sista delen av utbildningen är planerad att äga rum under 2014 då intervjuarna tillsammans med projektgruppen ska färdigställa frågeformuläret. I Sverige uppskattas det att det bor ungefär romer, och de delas i Sverige in i följande grupper (ungefärliga siffror): svenska romer, finska romer, utomnordiska romer och resande romer ( Därutöver finns också ett okänt antal nyligen anlända romer, som kom till Sverige från Polen och andra länder i Östeuropa 13

14 sedan talet. Hur många av dessa som är flickor/kvinnor vet vi inte idag. Siffrorna är också högst osäkra då den romska grupptillhörigheten är självidentifierad. Denna studie ska fokusera på romska flickor och kvinnor. Vi har valt att begränsa åldersgruppen till år, d.v.s. de som är i arbetsför ålder, med tanke på den tids- och budgetplan vi har att följa. De romska intervjuarna är själva valda med utgångspunkt från att de har ingångar i de olika romska grupperna i de fyra utvalda geografiska områdena. Enda sättet att nå ut till grupperna är att intervjuarna använder sig av sina nätverk för att bjuda in kvinnor från den egna romska gruppen och på detta sätt se till att få med kvinnor tillhörande olika åldersgrupper (15-64) med varierande social bakgrund. Vi räknar med att varje intervjuare kan identifiera och intervjua ca kvinnor men detta bygger på att åtminstone en del av dessa frågeformulärsbaserade intervjuer sker i grupp. Detta innebär att vi kan få ett material som i bästa fall baseras på intervjuer med ca kvinnor. Urvalet kommer inte att vara ett statistiskt representativt urval av romer och möjligheten att redovisa skillnader och likheter mellan de olika grupper i olika delar av Sverige är begränsade. Detta är dock det enda sättet som det är möjligt att visa på storleksordningen av vissa hälsoproblem och deras samband med bakomliggande faktorer. Steg 4: Datainsamling Datainsamlingen var planerad att äga rum i oktober 2013, samma månad som polisens registrering av romer i Skåne uppdagades. Som följd av händelserna i Skåne, har romers tillit och förtroende till myndigheter kraftigt försämrats. Denna situation har påverkat uppdragets genomförande. Det har skett förändringar i planeringen och nya behov har uppstått. I samråd med företrädare för romska flickor och kvinnor samt uppdragsgivaren har ett nytt upplägg för det fortsatta arbetet tagits fram.

15 Del 3. Det fortsatta arbetet under Tillsammans med romska intervjuare har myndigheten fört diskussioner om behov och förutsättningar för att slutföra uppdraget. De romska representanterna/intervjuarna anser att uppdraget är viktigt och angeläget för att kunna förbättra romska flickors och kvinnors hälso och livssituation och tror att det är genomförbart. De behöver emellertid mera tid för att förankra uppdraget i sina respektive grupper vilket medför behov av mer tid och resurser för uppdraget. På grund av ansträngda budgetramar under 2014 gör Myndigheten bedömningen att det är nödvändigt att fördela planerade aktiviteter under perioden Detta betyder att arbetet med att färdigställa frågeformuläret genomförs som planerat under 2014 medan övriga planerade aktiviteter skjuts upp till 2015, inom de ramar som budgeten 2015 tillåter. Myndigheten har därför äskat ytterligare medel för genomförande av uppdraget. Vidare föreslår myndigheten att det under 2014 genomförs en inventering av pågående projekt inom myndigheten som kan vara av betydelse för romers hälsosituation. För närvarande pågår t ex en undersökning av romers deltagande i vaccinationskampanjer samt ett projekt där romers erfarenheter av användning av antibiotika studeras. Denna inventering ska genomföras i samarbete med representanter för romska organisationer. Mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna för uppdraget har myndigheten begärt en förlängning av uppdraget, vilket innebär att uppdraget senast redovisas i denna delrapport och slutredovisas senast Medan delrapporten sammanfattar aktiviteter och erfarenheter av uppdraget under så kommer slutrapporten att redogöra för resultat och förslag till förbättringar. 15

16 Del4. Bilagor Den femte delen omfattar en samling av sex bilagor som ger en utförlig beskrivning av genomförda aktiviteter inom ramen för uppdrag. Bilaga 1. En rapport om lärdomar och erfarenheter från förankringsarbetet (oktober 2012 januari 2013). Bilaga 2. Program till referensgruppsmöte Bilaga 3. Missivbrev till referensgruppen RU Fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälso och livssituation Bilaga 4. Dokumentation om utbildning i enkätbaserad intervjuteknik Erfarenheter och lärdomar från utbildning för romska intervjuare, Malmö oktober 2013 Bilaga 5. Program utbildning i enkätbaserad intervjuteknik, Malmö oktober 2013 Bilaga 6. Program utbildning i enkätbaserad intervjuteknik, Stockholm, 3 4 december 2013 Bilaga 7: Riskanalys avseende genomförandet av regeringsuppdraget om en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälsosituation

17 Bilaga 1. Lärdomar och erfarenheter från förankringsarbetet för Regeringsuppdraget "En fördjupad studie om romska flickors livssituation och hälsa VERK 2012/312" Maria Emmelin, Professor Global hälsa, Lunds Universitet Isis Nyampame, Utredare och projektansvarig, Folkhälsomyndigheten Bakgrund Den 16 februari 2012 antog regeringen en strategi för romsk inkludering och uppdraget till Statens folkhälsoinstitut utgör en del av regeringens insatser. Strategin bygger på Delegationen för romska frågors förslag i sitt beslutbetänkande SOU 2010:55 Romers rätt en strategi för romer i Sverige. Strategin präglas också av de förslag som Statens folkhälsoinstitut lade fram inom ramen för regeringsuppdraget att kartlägga de nationella minoriteternas hälsosituation. Strategin omfattar sex samhällsområden: utbildning; arbete; bostad; hälsa; social omsorg och trygghet; kultur och språk samt civilsamhällets organisering. Målgruppen är främst de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Kvinnor och barn är särskilt prioriterade. Strategins övergripande mål är att den rom som fyller 20 år, år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom. I strategin ingår en särskild satsning om 46 miljoner kronor för åren där fem pilotkommuner ska bedriva utvecklingsarbete i samarbete med berörda myndigheter och romer. Dessa kommuner är Luleå, Malmö, Göteborg, Helsingborg och Linköping. Pilotkommunerna beräknas påbörja verksamheten hösten Regeringen har uppdragit åt Statens folkhälsoinstitut att genomföra en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors livssituation och hälsa. I studien ska ingå att identifiera vilket stöd romska flickor och kvinnor får i dag och vilken kännedom de har om befintligt stöd i samhället. Studien ska genomföras i dialog med romska flickor och kvinnor tillsammans med sakkunniga. Tidigare studier med romer har visat på möjligheterna att samla in data genom ett nära samarbete med romska organisationer och romska nyckelpersoner. Uppdraget påbörjas under 2012 och Statens folkhälsoinstitut ska senast den 1 mars 2014 i en rapport till Arbetsmarknadsdepartementet, med kopia till Utbildningsdepartementet, redovisa resultaten av uppdraget och ge förslag till eventuella åtgärder. 17

18 Statens folkhälsoinstitut har slutit ett avtal med Lunds universitet, enheten för socialmedicin och global hälsa, som uppdragit åt professor Maria Emmelin att genomföra denna studie. Studien ska ske i samråd med Statens folkhälsoinstitut och företrädare för romska organisationer samt sakkunniga. Professor Maria Emmelin är en erfaren forskare i frågor som rör kvinnors hälsosituation. Hon var anlitad i det tidigare regeringsuppdraget "Hur mår Sverige Nationella minoriteter" och ansvarade, tillsammans med utredaren Isis Nyampame, för utbildningen av romska intervjuare i den delstudie som fokuserade på romers hälsa. Hon deltog som vetenskaplig rådgivare i analysen och presentationen av studien vilket medfört kunskap och engagemang för romernas situation i Sverige. Som vetenskaplig granskare av Statens folkhälsoinstituts rapporten "Myndigheters bemötande och stöd till våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna" fick hon ytterligare kunskap om romska kvinnors utsatthet. Arbetet påbörjades under hösten 2012 och har inneburit regelbundna planeringsmöten för att specificera samarbetsavtalet och för att planera förankringsarbetet. De kontakter och upparbetade nätverk som Isis Nyampame byggt upp inom ramen för uppdraget om de nationella minoriteterna hälsa bedömdes vara en förutsättning ett framgångsrikt förankringsarbete. Statens folkhälsoinstitut beslutade därför att hon kunde avsätta sammanlagt 1 mån av sin arbetstid för att delta i förankringsarbetet och i den utbildning av romska intervjuare som ingick i den preliminära studiedesignen. Efter en genomgång av de befintliga resurserna för uppdraget accepterade Statens folkhälsoinstitut att stå för kostnaderna för hennes resor och medverkan för att inte belasta projektbudgeten ytterligare (se Bilaga 1). Maria Emmelin och Isis Nyampame utarbetade därefter en detaljerad budget- och tidsplan för förankringsarbetet av studien (se Bilaga 2). Syftet med förankringsarbetet var att informera om det särskilda uppdraget om romska kvinnors hälsa och livsvillkor för företrädare för romska grupper och ansvariga för de pilotverksamheter som beviljats pengar inom ramen för regeringens strategi. Det var viktigt att få en bild av hur olika aktörer såg på livssituationen och hälsoproblemen i målgruppen. Förankringsarbetet bedömdes som avgörande och en förutsättning för utvecklingen av studiens upplägg och genomförande. Utgångspunkten för uppdraget var att studien skulle genomföras i nära samarbete med romska kvinnor och flickor och att liksom i studien av Sveriges nationella minoriteter ta hjälp av romska intervjuare (i detta fall kvinnliga) för datainsamlingen. Förankringsarbetet planerades därför som en första del av datainsamlingen för att förstå kontexten och att diskutera alternativa studieupplägg. Det var viktigt att undersöka möjligheterna att nå ut till en större grupp romska kvinnor för att denna gång ha möjlighet att kunna säga något om omfattningen av de problem som tidigare beskrivits med en kvalitativ ansats. Maria Emmelins

19 erfarenheter från studier med t ex somaliska kvinnor i Skåne hade visat på positiva möjligheter att nå ut till denna grupp genom att utbilda somaliska kvinnliga intervjuare för att genomföra en enkätbaserad intervju. Att göra något liknande med romska kvinnor skulle öka chansen till ny kunskap och inte riskera att bli en upprepning av den tidigare studien, även om den inte specifikt fokuserade på kvinnornas situation. De aktörer som ingick i förankringsarbetet valdes med utgångspunkt från Statens folkhälsoinstituts tidigare erfarenheter av arbete med romer. Målet var att nå företrädare för samtliga romska grupper, dvs. svenska romer, finska romer, utom-nordiska romer, nyanlända och resande. Detta innebar att kontakter togs med romska aktivister med brett kontaktnätverk i sina respektive grupper, med representanter för nationella och lokala myndigheter och med frivilligorganisationer som arbetade med romska frågor. Genom dessa fick vi också kontakt med romska flickor och kvinnor för att få del av deras mera konkreta erfarenheter och upplevelser. De platser som ingick i förankringsarbetet, som genomförts från oktober 2012 till januari 2013, är Stockholm, Linköping, Malmö, Helsingborg, Luleå och Göteborg där alla utom Stockholm också fått särskilda medel som pilotkommuner. Enligt planen skulle även Trollhättan, Lund och Skellefteå besökts men detta har av tids- och samordningsskäl inte kunnat genomföras. Nedan följer en sammanfattning av erfarenheterna från besöken där vi också redogör för våra intryck av hur olika aktörer ser på uppdraget och dess genomförbarhet. Stockholm I Stockholm valde vi att träffa aktörer på olika nivåer. Vi vände oss dels till en person som varit biträdande ordförande i Delegationen för romska frågor och som varit en nyckelperson för Statens folkhälsoinstituts tidigare arbete om romers hälsa, en person på länsstyrelsen i Stockholm som nyligen blivit ansvarig för Regeringens initiativ till telefonrådgivning för romska kvinnor, en romsk kvinnlig aktivist som är ordförande för en romsk kvinnojour och hennes kollega, en romsk kulturperson som är djupt engagerad i romernas situation och som varit ordförande för romskt kulturcentrum i Stockholm. Vi ville också nå unga romska flickor och fick möjlighet att besöka ett hem för utsatta romska flickor ett sk HVB hem som nyss startats i Vingåker. Vi hade också avtalat tid med en journalist som varit chefredaktör i många år för tidskriften invandrare och minoriteter men hon fick tyvärr förhinder. Gunno Gunmo, var tidigare biträdande ordförande för Delegationen för romska frågor samt kanslichef på samma institution. Numera har han ett regeringsuppdrag att ta fram en vitbok som beskriver de övergrepp som romer historiskt utsatts för i Sverige. Delegationen för romska frågor lade fram sitt slutbetänkande år De förslag som 19

20 delegationen lade fram ligger nu till grund för regeringens strategi för romsk inkludering Gunmo har genom sitt arbete fått ett brett nätverk bland romer. Gunmo såg positivt på regeringens initiativ att uppdra till Statens folkhälsoinstitut att genomföra en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälsa och livssituation. Han betonade vikten av att studera vad tidiga äktenskap innebär för romska flickors möjlighet att fullfölja sin skolutbildning och vilken roll kusingifte spelar för romska flickor idag. Han påminde om att frågor om reproduktiv och sexuell hälsa är tabu att prata om för de flesta romer. En förutsättning för att kunna tala eller fråga om dessa saker är att skapa tillit och att engagera romska kvinnor i arbetet. Ett sätt kan vara att undvika individuella frågor om egna erfarenheter och i stället fråga om hur vanliga eller ovanliga olika förhållanden är i den grupp man tillhör. Han underströk också vikten av att ta hänsyn till den heterogenitet och de specifika förutsättningar som gäller för dessa grupper och försöka se till att alla fem grupperna (svenska, finska, utomnordiska, nyanlända och resande) blir representerade i studien. Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för uppföljningen av minoritetspolitiken och har en samordningsroll för strategin för romsk inkludering Länsstyrelsen har innehaft olika regeringsuppdrag gällande romer. Statens folkhälsoinstitut har ombetts att delta i de arbetsgrupper som har inrättats och lämnat förslag på arbetet att främja romernas livssituation i Sverige. Statens folkhälsoinstitut har bidragit med sin expertis kring de förslag på hur ett uppföljningssystem avseende strategin för romsk inkludering skulle kunna se ut. Institutet har också deltagit i arbetet med regeringsuppdraget rörande en romsk telefonjour. Vi träffade den ansvarige utredaren (Tsega Fishaye) för inrättandet av en telefonjour för romska kvinnor angående deras reproduktiva hälsa. Vi ville informera om vårt uppdrag och diskutera beröringspunkterna mellan de båda uppdragen. Syftet med telefonjouren är att kunna vara ett stöd och en kanal eller ventil för romska flickor och kvinnor i frågor som rör reproduktiv hälsa och hälsofrågor i allmänhet. Ambitionen är att kunna hitta neutral/opartisk hälso- och sjukvårdpersonal som samtidigt är införstådda med den romska kulturen för att erbjuda den information som efterfrågas när det gäller hälsoupplysning. Arbetet hade just påbörjats och det fanns vissa svårigheter att hitta en befintlig organisationsstruktur som skulle kunna härbärgera en telefonjour av detta slag. De problem som särskilt identifierats bland romska kvinnor var självmedicinering och tablettmissbruk. Genom utredaren på länsstyrelsen fick vi hjälp att knyta kontakt med ett HVB hem särskilt inriktat mot missbruk bland romska flickor. Vi träffade också samordnaren för strategin för romsk inkludering (Majlis Nilsson) och informerade om vårt uppdrag. Vi var överens om att det var viktigt att vara uppmärksam

21 på de beröringspunkter som finns och försöka undvika dubblering eller överlappning i insamling av information. Hans Caldaras, kulturperson och informatör var också han positiv till att fördjupa kunskapen om romska flickors och kvinnors hälsa och livssituation. Han gav en historisk tillbakablick över romernas situation i Sverige och den behandling som lett till att många romer har en destruktiv självbild, saknar förebilder, har dåligt socialt skyddsnät och en brist på tillit till majoritetssamhället. Även han betonade att romer inte är en homogen grupp och att förutsättningarna är olika för de olika grupperna. Han såg också hur positiva aspekterna av en romsk grupptillhörighet riskerar att gå förlorade i dagens samhälle något om kanske också borde belysas i vår studie. Han underströk också den extra utsatthet som de äldre romska kvinnorna representerar. I Vingåker träffade vi behandlingsassistenterna Katja och Ingrid Blomeus som tillsammans med några svenska kollegor startat ett HVB hem i Vingåker. Detta är ett behandlingshem för vård och boende speciellt riktat till unga flickor med romsk bakgrund och missbruksproblematik. De berättade om den tröga starten och att man känt ett stort motstånd och rent av diskriminering när det gällde att få en lokal för sin verksamhet. Det hade också varit svårt att få kommunerna att remittera unga flickor med romsk bakgrund till hemmet. Katja och Ingrid berättade om sina egna erfarenheter och sin övertygelse om att unga romska flickor har större chans att rehabiliteras om de möter både romska och svenska förebilder. De behöver någonstans där de får förståelse för sin kultur och där de får hjälp att stärka sin romska identitet men också lär sig att hantera de konflikter som de kan hamna i. De var positiva till studien och kunde tänka sig att bistå med förslag till intervjuare av unga flickor och att använda sig av sitt nätverk för att kunna hämta information från en större grupp. Vårt sista besök gjordes hos Rosita Grönfors som är ordförande för resande och romsk kvinnojour och vi träffar henne tillsammans med kollegan Diana Pohl. De berättade om sin verksamhet och om sina många möten med kvinnor som själva hade eller omgavs av drogmissbruk av olika slag, främst egenmedicinering. De talade också om våld i nära relationer och om det som kallas hedersvåld/mord som finns med i vissa av de romska gruppernas sätt att hantera konflikter. De hade ett stort kontaktnät och har också utåtriktad verksamhet som syftar till att ge information om romsk kultur till majoritetssamhället. En av dem jobbar med afrikanska kvinnor och ser i vissa av dessa grupper samma utsatthet för diskriminering och utanförskap som hos bland romerna. De bekräftade vad andra sagt oss om svårigheterna att ta upp vissa tabubelagda ämnen om man inte har byggt upp en tillitsfull relation. Detta förstärkte vår uppfattning om att det kanske är mera framkomligt att prata om "hur vanligt" någon företeelse är genom att fråga om gruppen snarare om individuella upplevelser. De var beredda att föreslå namn 21

22 på möjliga intervjuare eller ta på sig uppgiften själv och då också hjälpa till att nå kvinnor från olika romska grupper. De påpekade dock att det finns en berättigad skepsis mot ytterligare studier och att de inte är beredda att göra något ideellt arbete. Malmö och Helsingborg Här hade vi kontaktat personer som vi visste hade ett särskilt intresse för unga människor och som hade engagerat sig särskilt för deras skolsituation (en skolhälsovårdsöverläkare chefen för ungdomsverksamheten i Fosie stadsdel). Sedan hade vi tagit kontakt med Romskt informations- och kunskapscenter som har en väletablerad verksamhet i Malmö som också är länkad till Malmö Stads Pilotverksamhet. I Helsingborg hade vi koncentrerat oss på att få träffa representanter för kommunens pilotverksamhet för romsk inkludering. I samtalen med Stefan Kling, samordnande skolhälsovårdsläkare och Henric Kalhmeter, barn- och ungdomschef i stadsdelen Fosie, talade vi framförallt om flickornas skolgång och de hinder de ser för dem att fullfölja i första hand högstadiet. De hade sett många exempel på att flickor försvann runt årskurs 7 och sedan inte kom tillbaka. De visste att det förekom traditionella giftermål i denna ålder och att det då förväntades av flickan att hon skulle vara hemma och ta hand om hemmet och en eventuell familj. Vi diskuterade också svårigheterna med att få en uppfattning om hur många romska barn det är som inte börjar skolan eller slutar för tidigt, i och med att man inte får registrera etnicitet. Att vara strängare med vite till föräldrar som inte skickar sina barn till skolan såg man inte som någon framkomlig väg och ingen av dem kunde påminna sig något fall där vite hade utdömts vare sig när det gällde romska eller andra barn. Skolhälsovårdsläkaren pekade på behovet att använda Barnavårdscentralerna för att på ett bättre sätt identifiera t ex utsatta romska barn för att kunna stödja både föräldrar och barn fram till dess de börjar skolan. De är beredda att ställa upp som bollplank i diskussioner om hur frågor kan ställas till ffa den yngre gruppen av romska flickor som planeras ingå i studien. Det längsta besöket gjorde vi på Romskt informations- och kunskapscenter där vi träffade olika representanter både enskilt och i grupp. Vi träffande Mujo Halilovic, som är chef för verksamheten och Diana Bogelund (Samhällsvägledare på RIKC) samt några högskolepraktikanter som läste freds- och konfliktforskning. Marian Wydow (projektledare för Pilotkommun) och Ajin Verner-Carlsson (projektassistent för Pilotkommun) deltog också under senare delen av vårt besök. Här är pilotverksamheten integrerad i den ordinarie verksamheten vid centret men det extra stödet innebär en ökning av kapaciteten. Pilotprojektet möjliggör t ex anställning av nya medarbetare som kan ta sig an specifika uppgifter såsom att "genomföra en behovsanalys av kunskap om

23 och implementering av minoritetslagstiftningen samt av romska barns situation på berörda skolor i Malmö". Det var tydligt att denna verksamhet var väl etablerad och integrerad i den kommunala sociala resursförvaltningen. Man hade en väl utvecklad filosofi för verksamheten som ffa byggde på romsk delaktighet. Verksamhetsplanen hade kommit till i dialog med olika romska grupper genom en inventering som gjorts för att få veta vad romerna i Malmö ansåg att de behövde ett kunskaps- och informationscenter till. Under samtalet fick vi ytterligare belägg för de problem som finns relaterade till en brist i utbildningstradition samtidigt som attityderna håller på att förändras. Detta gäller även tidigt giftermål och kvinnans roll i en relation. Man berättade mycket om det bristande förtroendet för majoritetssamhället, självmedicinering och missbruk. Vi talade också om samhällsvägledarens roll som brygga mellan den romska och majoritetssamhällets värderingar och beteende. Samhällsvägledaren talar också ofta med unga flickor om reproduktiv hälsa eftersom dessa saker inte kan diskuteras hemma. Från centrets sida är man beredd att hjälpa till både med att hitta informanter och med att genomföra intervjuer bara de får tillräcklig framförhållning för att lägga in en sådan uppgift i sin tidsplanering. Det fanns också ett intresse av att vara med att utveckla alternativt ge synpunkter på intervjuformuläret. I Helsingborg träffade vi Stefano Kuzhicov, processledare för pilotprojektet och Anna Ristovska, processamordnare. De berättade om hur pilotprojektet inneburit utvecklande av en ny organisation som nyss börjat gälla. Man trevade fortfarande och sökte formerna för arbetet. De hälsoproblem man identifierade var främst knutna till psykisk ohälsa relaterat till långt försörjningsstöd, ingen utbildning, inget jobb och därmed ingen framtid. Inom ramen för pilotverksamheten hade man även satsat på utbildning av romska hälsokommunikatörer. Utbildningen skulle ta upp t ex det faktum att många romer väntar för länge med att söka hjälp, kanske p g a rädsla för ovänligt bemötande, depression som ett resultat av att känna att man inte räcker till, den ensamhet som många romer fruktar men också den rädslan för andra romer om man känner om man bryter mot några kulturspecifika beteenden. Helsingborg tar gärna emot Masterstudenter som inom ramen för sitt examensarbete kan utvärdera den förändringsprocess som hälsokommunikatorernas arbete kan medverka till. Linköping I Linköping hade vi inriktat oss på att få träffa personer med direkt kontakt med romska kvinnor förutom officiella kontakter på kommunledningsnivå. Genom det tidigare arbetet på Statens folkhälsoinstitut hade vi fått kontakt med en före detta politiker och aktivist som engagerat sig ffa för de finska kvinnliga romernas situation. I Linköping 23

24 fanns också ett projekt med stöd som pilotprojekt som särskild inriktat sig på nyanlända romer. Vi blev också väl mottagna av Linköpings borgmästare och kommunstyrelsens ordförande som ville bli informerade om regeringsuppdraget. I Linköping bedrivs ett projekt Vårt Nygård som syftar till att ge stöd till linköpingsbor med utländsk bakgrund och romer att komma in i det svenska samhället. Projektet har två romska brobyggare anställda. De hjälper särskilt romer från Balkan med olika typer av samhällsservice. Till gården kommer romer som har behov av läxhjälp, hjälp i kontakter med myndigheter, hälso- och sjukvård och skola m.m. Vi besökte gården, presenterade vårt uppdrag och förde diskussioner om eventuellt samarbete. Vi träffade också den projektansvarige Marie Daun och diskuterade möjligheter till samarbete när det gäller datainsamlingen för studien romska flickors och kvinnors livssituation och hälsosituation och deras uppgift att göra nulägesbeskrivningar inom ramen för pilotverksamheten. Vårt erbjudande var att brobyggarna kunde delta i vår utbildning i intervjumetoder och sedan inom ramen för sin anställning hjälpa till med datainsamlingen i studien. Genom Lisbeth Forsberg, sjuksköterska, politiker och aktivist fick vi möjlighet att träffa en grupp finska romer. Lisbeth Forsberg berättade hur hon tillsammans med dessa kvinnor varit med att utveckla ett syateljéprojekt vars övergripande mål är att stärka romska flickors och kvinnors ställning i samhället genom att skapa nya arbetstillfällen. Det utgår från de finska romernas behov av specialsydda kjolar och blusar. Kostnaderna för att köpa dessa kläder är stor och att kunna sy denna dräkt själv skulle betyda mycket även ekonomiskt. Vid sidan av syateljéprojektet stödjer Lisbeth Forsberg romska finska kvinnor och flickor på olika sätt. Inom sitt arbete inom pingstkyrkan har hon även anordnat sommarvistelser för romska familjer. Vid den gruppdiskussion som anordnades i Lisbeths hem fick vi lära oss mycket om de finska kvinnliga romernas situation. Sammanfattningsvis berättade de att: Många romska kvinnor är arbetslösa, långtidssjukskrivna, och beroende av ekonomiskt stöd Många har inte slutfört sin skolgång även om det är en förändring i attityder till utbildning på gång Det är svårt att motivera barnen för skolan när de ständigt möts av fördomar Tidigt giftermål fortfarande är vanligt Många flickor mår psykiskt dåligt och det finns mycket drog- och tablettmissbruk i gruppen Blodshämnd är en verklighet för finska romer och en viktig orsak till omflyttning

25 Det finns en stark vilja till förändring men med rätt att behålla sina egna kulturella uttryck såsom klädedräkten Kvinnorna ställde sig generellt positiva till studien men ville förbereda oss på att frågor som rörde reproduktiv hälsa kommer att utgöra en utmaning liksom enkätformatet. Under ett lunch möte blev Linköpings borgmästare Ann-Cathrine Hjerdt informerad om vårt regeringsuppdrag och hon välkomnade ett samarbete mellan Linköpings kommun, FHI och Lunds Universitet när det gällde romsk inkludering. Även Linköpings kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall anordnade ett möte med oss där han berättade att kommunen prioriterar frågan om romers rätt i samhället och välkomnade ett samarbete mellan kommunen och oss. Luleå I Luleå träffade vi den ansvarige för pilotverksamheten (Katrina Parfa Koskinen) amt en romsk aktivist och samhällsvägledare Tanya Hagert. Luleå kommun har just påbörjat sitt pilotprojekt med att involvera romer i det svenska samhället genom arbetsmarknadsåtgärder, utbildning och aktiviteter för att stärka det romska civila samhället. Projektet är i sin linda och man har haft vissa svårigheter att få romer engagerade i projektet. Man försöker nu att utveckla arbetsformerna att nå olika romska grupper i Luleå med omnejd. Detta arbete gör att man inte från kommunens sida har möjlighet att vara behjälplig i vår studie. Vi fick dock vissa andra kontakter som kan hjälpa oss att nå ut till romska kvinnor i området. De problem som förs fram i våra diskussioner rör återigen, bristen på skolgång, tidiga äktenskap och stress kopplad till diskriminering i det svenska samhället. Göteborg I Göteborg fick vi kontakt med Jan Svensson, planeringsledare och ansvarig för pilotverksamheten. För att diskutera möjligheterna att genomföra studien och få förslag till möjliga intervjuare hade vi också avtalat möte med Soraya Post som är utvecklingsledare på Rättighetskommitténs kansli, och romsk aktivist med stort kontaktnät. Mötet med Jan Svensson visade att pilotprojektet i Göteborg är på gång och innefattar både aktiviteter som syftar till att ge information om romerna till majoritetssamhället genom att tex anordnande av kurser genom Göteborgs museum. Åtgärder som riktar sig mer mot romerna innefattar t ex häsokommunikatörer knutna till Hälsotek i särskilt utsatta områden. Man har inrättat ett Romskt råd där alla romska grupper finns representerade. Vi får värdefull information och kontaktuppgifter till personer som skulle kunna vara behjälpliga när det gäller vår studie. 25

26 Soraya Post hade tagit med tre romska kvinnor till mötet varav en medverkade som intervjuare i studien om de Nationella minoriteterna. Vi diskuterade ingående möjligheterna till en enkätbaserad studie och kraven på de intervjuare som skall medverka. Vårt förslag att denna gång gå möjlighet att beskriva storleksordningen på olika hälsoproblem bland romska flickor och kvinnor föll i god jord. Man underströk vikten av att få kunskap om hur romska kvinnor tar del av olika preventiva åtgärder såsom t ex mammografi bland vuxna och äldre och HPV- vaccination bland de unga. Att genomföra enkätintervjuer i grupp där intervjuaren bara läser upp frågor och svar men informanterna svarar skriftligt anonymt upplevdes som en möjlighet att fråga även om tabubelagda ämnen.

27 Slutsatser Sammantaget visar våra besök att studien är angelägen och att de romska representanterna är beredda att vara med och försöka genomföra den i den form som vi preliminärt skisserat, dvs. med hjälp av enkätbaserade intervjuer. Vi kommer att behöva arbeta för att minska misstron mot studier i allmänhet i dom romska grupperna och se till att frågorna är mycket väl förankrade. Vi har dock fått viktiga kontakter och ett bra underlag för urval av intervjuare. De områden som vi tillsammans identifierat som uttryck för romska flickors och kvinnors utsatthet är: brist på utbildning tidiga äktenskap hög arbetslöshet bidragsberoende brist på förebilder brist på tillit till myndigheter diskriminering genusspecifik arbetsfördelning o ansvar för hem- och matlagning ohälsa kopplad till o brist på fysisk aktivitet o självmedicinering o stress o drogmissbruk o tabu att diskutera reproduktiv och sexuell hälsa Dessa problemområden måste belysas av den planerade enkäten för att förstå omfattningen av problemen men också för att problematisera och identifiera möjligheter till förändring och förbättringar. Det är tydligt att det skett en norm- och attitydförändring där den yngre generationen kan komma i konflikt med traditionella mönster. Det finns en stark rädsla för att förlora det starka sociala stödet som gruppen, släkten och familjen utgjort och den positiva roll som grupptillhörigheten medfört. 27

28 Bilaga 2. Dokumentation om utbildning i enkätbaserad intervjuteknik Erfarenheter och lärdomar från utbildning för romska intervjuare, Malmö oktober 2013 Regeringsuppdrag om en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälso- och livssituation

29 Bakgrund Inom ramen för regeringsuppdraget om en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälso- och livssituation har Lunds universitet och Statens folkhälsoinstitut anordnat en två dagar lång utbildning om enkätbaserad intervjuteknik. Utbildningen ägde rum oktober 2013 i Malmö. Sju romska intervjuare från Malmö, Göteborg, Linköping och Stockholm deltog i utbildningen. Intervjuarna har arbetat med romska frågor på olika sätt i många år och har ett brett kontaktnät i den romska gruppen. Huvudlärare var professor Maria Emmelin och ansvarig för kursorganisation var utredaren och projektansvarig Isis Nyampame. Gästföreläsare var Fatuma Awil, projektmedarbetare och intervjuare i en studie om somaliska kvinnors hälsa, och Mujo Hallilovic, chef vid Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC). Närvarande var även Frida Persson, kommunikatör vid Statens folkhälsoinstitut. Syftet med utbildningen var att tillsammans med romska företrädare gå igenom grunderna i enkätbaserad intervjuteknik samt diskutera om/hur denna metod kan användas för att inhämta kunskap om romska flickors och kvinnors hälso- och livssituation i syfte att kunna ge förslag till åtgärder för att förbättra deras villkor. Syfte med dokumentation Syftet med denna dokumentation är att belysa erfarenheter och lärdomar från utbildning i enkätbaserad intervjuteknik för romska intervjuare och diskussioner kring det fortsatta arbetet. Utbildningsinnehåll Utbildningen omfattande följande moment: Information om regeringsuppdraget Kvalitativ metod: o Varför enkätbaserad intervju? o Hur genomför man en enkätbaserad intervju? o Hur kan man få tag i informanter? o Hur förbereder man sig? o Etiska aspekter o Samtycke Om begreppen hälsa, socialt kapital, självskattad hälsa och hälsans bestämningsfaktorer Erfarenheter av enkätbaserade intervjuer med somaliska kvinnor i Skåne Genomgång av och diskussion om tänkbara frågeställningar

30 Synpunkter på förslag till frågeformulär Det fortsatta arbetet Om uppdraget Isis Nyampame, Statens folkhälsoinstitut Uppdraget utgör en del av regeringens satsning inom ramen för strategin för romsk inkludering som antogs av regeringen i februari Strategin sträcker sig över 20 år mellan Strategins mål är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom. Det handlar om romers tillgång till de mänskliga rättigheterna på lokal, regional och nationell nivå. För att nå målet måste insatser göras på flera olika samhällsområden. Dessutom måste många olika aktörer involveras i arbetet. Syftet med uppdraget är att belysa romska flickors och kvinnors hälsosituation och faktorer som påverkar deras livssituation, samt att undersöka vilket stöd romska flickor och kvinnor får från samhällets olika insatser. Statens folkhälsoinstitut ska även lämna förslag på åtgärder som syftar till att främja hälsa och livssituationen bland romska flickor och kvinnor. Uppdraget ska genomföras i dialog med romska flickor och kvinnor respektive sakkunniga. Studien ska slutredovisas i mars ( Folkhälsomyndigheten kommer att ansöka om uppskov med anledning av de svårigheter som har uppstått som följd av registreringen av romer i Skåne. Denna situation har skapat oro och rädsla vilket i sin tur har lett till förstärkt misstro gentemot myndigheter. Romers tillit till myndigheter har raserat). 30

31 Enkätintervjun Maria Emmerlin, professor i global hälsa, Lunds universitet Tidigare har det gjort studier där romers hälso- och livssituation berättats med ord. Den här gången vill vi beskriva med siffror. Vi vill samla in data som beskriver samband. Exempel på vilken sorts resultat vi vill kunna presentera: o X % av romska kvinnor mellan år har känt sig orättvist behandlade vid besök i primärvården. o Att känna sig orättvist behandlade i vården är vanligare bland de äldre åldersgrupperna. o X % av romska kvinnor under 30 år känner inte till var kan ska vända sig om man vill få hjälp att sluta röka. o X % upplever att man fått det stöd man behövde när man sökt hjälp för sina barns hälsa. o X % av kvinnorna ansåg att arbetslöshet och svårighet att få bostad var de största hindren för romer att må bra. Det är viktigt att resultaten inte blir ett underlag som inte används. Målsättningen är att så mång som möjligt ska delta i studien. Fokus ska inte ligga på romska grupper eftersom det riskerar att vara stigmatiserande. I stället ska vi utgå från den stora gruppen romer, åldersgrupp och de faktorer som har inverkan på hälsa och livssituation bland romska flickor och kvinnor (ex. arbetslöshet osv.). Det kan upplevas negativt om vi målar upp en bild av att en grupp mår sämre än de andra. Vi måste se till att alla romska grupper finns representerade i undersökningen.

32 Målgruppen Romska flickor och kvinnor, år, från Malmö, Göteborg, Linköping och Stockholm. Informanterna ska komma från olika romska grupper med olika erfarenheter, så att vi inte presenterar en skev bild av verkligheten. För att studien ska vara trovärdig Vi måste se till att vi får med personer som representerar alla de undergrupper som målgruppen består av: ålder, geografi, bakgrund, arbetsförhållanden osv. Svårighet: Det finns inga samlade uppgifter på hela gruppen vilket gör att vi inte vet hur stort urvalet måste vara. Det finns heller inget sätt att göra ett systematisk slumpmässigt urval. Intervjuarnas roll i studien Få kontakt med informanten Informera och förklara studiens syfte Erhålla informerat samtycke Hitta lämplig plats för genomförandet Genomföra intervjuer enskilt eller i grupp Förklara oklarheter och missuppfattning i själva frågeformuläret Samla in enkäterna Kvalitetsgranska ett urval Skicka in enkäterna Dokumentera tillvägagångssättet och utamningar på vägen Ett informationsblad om studien bör tas fram på svenska och romani chib (inkl. olika dialekter). Det finns även önskemål om en powerpoint med frågorna att använda vid större möten. 32

33 Mujo Halilovic, chef vid Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC), Malmö Romskt informations- och kunskapscenter är en kommunal verksamhet som arbetar för att öka romskt inflytande och delaktighet i samhället. Centret är bemannat av fem tjänster. Dit vänder sig romer för att få hjälp av olika karaktör. Med anledning av polisens registrering av romer i Skåne har tillit till myndigheter raserat. Romer i Skåna (Malmö, Staffantorp och Lund) har genom RIKC lämnat in en kravlista på vad myndigheter bör tänka på i det fortsatta arbetet med romska frågor. Kravlistan har diskuterats vid olika tillfällen med de berörda statsråden. Mujo bedömer att det inte är lägligt att samla in data för närvarande, utan uppmanar oss att vänta ett tag och istället arbete med att förankra uppdraget. Mujo uppmanar oss också att tänka noggrant på vilken berättelse vi vill skapa. Erfarenheter och lärdomar från enkätbaserade intervjuer med somaliska kvinnor i Skåne Fatuma Awil, akademiker och antirasistisk aktivist Fatuma var anställd som projektmedarbetare och intervjuare i en studie om samolika kvinnor i Skåne. Hon delade med sig av sina erfarenheter från studien där man använde sig av ett frågeformulär. Nedan följer några viktiga punkter att tänka på när man är intervjuare: Som intervjuare, den första fråga man ställer sig är var man hittar sina informanter? Vilka kanaler använder man sig? Var finns kvinnorna? För att komma i kontakt med kvinnorna togs kontakter med SFI och en rad föreningar. Informera om studien och berätta varför det är så viktigt att delta i studien för att det behövs kunskap för att kunna förbättra kvinnors livssituation. Informera om att deltagande är frivilligt och att man kan avbryta sitt deltagande om man så önskar. Av de 123 kvinnor som deltog i studien valde tre att avbryta sin medverkan. Det är viktigt med inflytande och delaktighet när det gäller utformandet av frågeställningar. Var behjälplig, det är viktigt att finnas till hands när informanterna behöver hjälp med förtydligande av frågor.

34 Det är viktigt att följa upp resultaten och återkoppla till informanterna och ta tillvara på det förtroende som skapats. Genomgång av och diskussion om tänkbara frågeställningar Nedan presenteras intervjuernas synpunkter på frågeställningarna. Synpunkterna redovisas utifrån de två arbetsgrupper som diskuterade frågorna. Det kommer att krävas flera månader för att skapa nätverken och börja prata med informanterna. Fråga Grupp 1 Grupp 2 1 Ok Ok 2 Ok Ok viktig fråga 3 Ok Ok, lägg till sjukvården 4 Frågan är för svår att förstå, svåra Ok, lägg till BVC och MVC. ord. BVC och MVC ska läggas till. 5 Ok Ok relevant 6 Ok Ok relevant 7 Bra fråga, många som inte vet Ok sina rättigheter. 8 Ok Ok 9 Vad menas med uttnyttjande? Förtydliga och omformulera. Vad menas med utnyttjande? På vilket sätt? Av vilka (myndigheter eller romer sinsemellan)? Diffus fråga. 10 De och dom-tänkande där vi placeras i olika fack. Omformuleras. Vad ska frågan besvara? Handlar det om Vad menas med bakgrund? En rom kan ha fötts i Sverige, olika bakgrunder. Lägg till ålder, utbildning, kön och etnicitet. grupper? 11 Inget fel på själva frågan men den Stryks bör förtydligas. Diskussioner kring att alla är individer med olika åsikter och värderingar. 12 Ungdomsmottagningen ska bort, MVC och BVC ska in. Lägg till MVC och BVC. 34

35 13 Ok Ok, ta bort blev hindrar av närstående, det förstärker fördomarna att den romska kvinnan är underordnad sin man. Diskutera om hindrad kan vara ett alternativ. 14 Stryks Stryks tabu 15 Stryks Stryks tavk 16 I dag ska läggas till i dag ska läggas till 17 I dag ska läggas till I dag ska läggas till 18 Ok Ok 19 Ok Ok 20 Stryk svarsalternativ G, Q och R (tabu) Stryk svarsalternativ G, Q och R (tabu) 21 Ok tilläggsfråga: varför anser du att detta är ett problem? Svarsalternativ: bostadssituation, ekonomi, familjeproblem etc.) Ok en följdfråga behövs: det är viktigt att förstå varför (ond cirkel, brist på utbildning, lån, lever på ekonomiskt stöd) med följande svarsalternativ: den sociala utsattheten, brist på utbildning, arbetslöshet, diskriminering, dålig bostadssituation, familjeproblem, oro för framtiden, osv. 22 Ok Ok 23 Ok Ok 24 Ok Ok 25 Ok Ok 26 Kommer inte att besvaras ärligt, strykas? Kommer inte att besvaras ärligt, strykas? 27 Ok Ok 28 Ok Ok 29 Bra, men förtydliga syftet med frågan. Bra fråga men bör omformuleras, Anser du att romer i allmänhet äter för lite grönsaker? 30 Ok Ok 31 Ok Ok

36 32 Ok Ok 33 Ok Ok 34 Ok Ok 35 Ok Ok 36 Ok Ok 37 Bör diskuteras i gruppen Ta bort, känslig fråga 38 Bör diskuteras i gruppen Känslig fråga, omformuleras 39 Bör diskuteras i gruppen Ok 40 Bör diskuteras i gruppen Bör diskuteras i gruppen 41 Bör diskuteras i gruppen Ok men ta bort undertexter 42 Bör diskuteras i gruppen Ok 43 Ok Ok 44 Ok Ok 45 Ok Ok 46 Ok Ok 47 Ok Ok 48 Ok Ok 49 Bör diskuteras i gruppen Ok men bör diskuteras i gruppen 50 Ok Ok 51 Förstår inte frågan Förtydliga frågan 52 Känsligt, bör räcka med urvalet I stället av hur gammal du är kan vi fråga efter åldersgrupp (15 20, 21 30, 31 40, 41 50, 51 60, 61 65). 53 Ok Ok 54 Stryks, känslig fråga Bör diskuteras i gruppen 55 Ok Ok 56 Ok Ok 57 Ok Ok 58 Ok Ok 59 Stryks Ok (hur många rum?) 60 Ok Ok 61 Ok Ok 62 Ok Ok 63 Ok Ok 64 Tas bort, varför vill vi veta detta? Ok 36

37 65 Ok Ok 66 Ok Ok 67 Ok Ok 68 Ok Ok Intervjuarnas synpunkter på formuläret: Frågor om bemötande bör utvecklas (hur bemöts romska kvinnor inom MVC, BVC?). Intervjuarna uppmanas att komma med förslag avseende betydelse av hemmet, renlighet och samhörighet för romska flickor och kvinnor. Frågor om våld bör diskuteras och utvecklas. Utveckla orsaken till att det förekommer bruk av alkohol, narkotika, tobak och spel. Beror det på den sociala utsattheten, brist på utbildning, arbetslöshet, ekonomiska problem, diskriminering, annat? Utveckla och lägg till de positiva normer som påverkar hälsan och välbefinnandet hos romska flickor och kvinnor. Det fortsatta arbetet Tillsammans intervjuarna diskuterades det fortsatta arbetet. Omöjligt att genomföra datainsamlingen som planerat på grund av polisens registrering av romer. Mer tid behövs för intervjuarna att förankra studien hos sina respektive grupper. Ersättning för detta arbete är grundläggande. Intervjuarna vill gärna fortsätta arbetet eftersom de anser att det är viktigt att romska flickors och kvinnors hälso- och livssituation bör belysas. Det finns ett stort engagemang hos intervjuarna. Intervjuarna vill delta i referensgruppen för att kunna följa upp hur arbetet fortskrider och bidra med sin kunskap. Intervjuarna anser att det är viktigt att ha minst två ytterligare möten för att noggrant kunna gå igenom enkäten och lära sig intervjutekniken. Intervjuarna tycker att denna studie är väldigt viktig för att kunna förändra hälsan och livsvillkoren bland romska flickor och kvinnor. Men de känner att det görs mängder av studier som inte leder till något. Mer åtgärder efterfrågas. Krav på översättning av rapporten till samtliga dialekter och budget för att bjuda informanterna på fika. Krav på att nyanlända måste representeras i intervjugruppen.

38 En riskanalys ska göras: vi ska inventera vilka förutsättningar och resurser som behövs för att möjliggöra genomförandet av uppdraget med utgångspunkten i de diskussioner som har förts med intervjuarna. Vi kommer att lyfta fram att det behövs mer tid och resurser. Riskanalysen ska lämnas till regeringen i mitten av november. Utvärdering av kursen Överlag upplevde många som deltog i utbildningen att den var intressant, givande och innehållsrik. Kursen var också mycket intensiv. Allt hanns inte med. Det saknades tid till fördjupade diskussioner och reflektioner. Arbetet i arbetsgruppen uppskattades. Våra intervjuare Rosita Grönfors, romsk aktivist, ordförande i Internationella romska och resande kvinnocenter i Stockholm. Katja Blomerus, romsk aktivist, biträdande föreståndare HVB, Katitzi, Stockholm. Lisbeth Forsberg, sjuksköterska, pensionär, arbetar med finska romer i Linköping. Tereza Ericsson, romsk aktivist, lärare, Göteborg Sima Ericsson, romsk aktivist, Göteborg Diana Boglund, samhällsvägledare, Romskt informations- och kunskapscenter, RIKC Renate Andersen, samhällsvägledare, Romskt informations- och kunskapscenter, RIKC Isis Nyampame, utredare, projektansvarig Frida Persson, kommunikatör 38

39 Bilaga 3 Referensgrupp för regeringsuppdraget "En fördjupad studie om romska flickors och kvinnors livssituation och hälsa" Regeringen har uppdragit åt Statens folkhälsoinstitut att, inom ramen för strategin för romsk inkludering , genomföra en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors livssituation och hälsa. I uppdraget ingår även att identifiera vilket stöd romska flickor och kvinnor får i dag och vilken kännedom de har om befintligt samhällsstöd. Studien ska genomföras i dialog med romska flickor och kvinnor samt med sakkunniga. Statens folkhälsoinstitut har anlitat professor Maria Emmelin, Lunds universitet för att, i samarbete med Statens folkhälsoinstitut, företrädare för romska organisationer och sakkunniga, genomföra studien. För att säkerställa att uppdraget blir väl förankrat bland romska företrädare och för att tillföra ytterligare sakkunskap till utförargruppen har Statens folkhälsoinstitut beslutat inrätta en extern referensgrupp. Vi hoppas att du har möjlighet att ingå i denna referensgrupp och skulle sätta stort värde på ett positivt svar. Uppdraget genomförs i flera steg, där hösten 2012 inneburit ett förankringsarbete där samtal förts med en del av er om genomförbarheten av den planerade studien. Under våren 2013 kommer en mera detaljerad studieplan för datainsamlingen, urval av informanter och frågeområden att utvecklas. Därefter följer utbildning av romska intervjuare och datainsamling, analys och rapportskrivande. Statens folkhälsoinstitut ska senast den 1 mars 2014 i en rapport till Arbetsmarknadsdepartementet, med kopia till Utbildningsdepartementet, rapportera resultaten av uppdraget och ge förslag till åtgärder. Syftet med referensgruppen är att: Bidra med kunskap och fungera som bollplank under den resterande projekttiden (augusti 2013 till januari 2014). Lämna synpunkter på den rapport som ska tas fram. Statens folkhälsoinstitut har planerat två-tre möten med referensgruppen under projektets gång. Mötena kommer att hållas i Statens Folkhälsoinstitutets lokaler vid Smittskyddsinstitutet i Solna. Statens Folkhälsoinstitut står för eventuella resekostnader i samband med sammankomsterna. Vi hoppas att du har möjlighet att ingå i referensgruppen. Din kompetens blir ett mycket viktigt tillskott i vårt arbete. Vi är tacksamma om du kan lämna besked om din medverkan så snart som möjligt (senast 24/6) till projektansvarig Isis Nyampame och samtidigt ta ställning till vilket/vilka av följande datum, 12/8, 13/8 eller 30/8, 2013, du kan delta i ett första möte i referensgruppen. Kontakter: Maria Emmelin, professor i global hälsa, uppdragsutförare; maria.emmelin@med.lu.se; Isis Nyampame, utredare, projektansvarig; isis.nyampame@fhi.se; Vi ser fram emot ett framtida samarbete. Med vänliga hälsningar Anna Bessö Avdelningschef uppföljning och utvärdering Bilaga: Regeringsuppdraget i sin helhet (VERK 2012/312)

40 Bilaga 4 Inbjudan till referensgruppsmöte inom ramen för regeringsuppdraget om en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälsosituation och livssituation. 05 september 2013, Stockholm, Brunnsviken (Videokonferens) Nobels väg 18, Solna Bakgrund Regeringen har uppdragit åt Statens folkhälsoinstitut att, inom ramen för strategin för romsk inkludering , genomföra en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors livssituation och hälsa. I uppdraget ingår även att identifiera vilket stöd romska flickor och kvinnor får i dag och vilken kännedom de har om befintligt samhällsstöd. Studien ska genomföras i dialog med romska flickor och kvinnor samt med sakkunniga. Statens folkhälsoinstitut har anlitat professor Maria Emmelin, Lunds universitet för att, i samråd med Statens folkhälsoinstitut, företrädare för romska organisationer och sakkunniga, genomföra studien. Syfte Syftet med referensgruppen är att: Bidra med kunskap och fungera som bollplank under den resterande projekttiden (september 2013 till januari 2014). Lämna synpunkter på den rapport som ska tas fram. Syfte med referensgruppsmöte är att: Inhämta synpunkter på frågeformuläret som ska användas i studien samt diskutera med romska företrädare samt sakkunniga inom området andra aspekter som berör uppdraget. Målgrupp Ledamöter som är sakkunniga inom genus, romska/minoritetsfrågor och folkhälsoarbetet: Ingrid Blomeus, Hans Caldaras, Mikael Eivergård, Thereza Eriksson, Lisbet Forsberg, Gunno Gunnmo, Carin Götblad, Rosita Grönfors och Anna Månsdotter. Tid Torsdag den 05 september 2013 Kl Kl

41 Om anmälan Isis Nyampame, utredare, projektansvarig, Statens folkhälsoinstitut Tel, Program Referensgruppsmöte inom ramen för regeringsuppdraget att göra en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälsosituation och livssituation Torsdag Stockholm 05 september Statens folkhälsoinstitut, Nobels väg, Solna Ledamöter i referensgruppen anländer till Solna Presentationsrunda Om uppdraget Isis Nyampame, projektansvarig Statens folkhälsoinstitut Uppdragets nulägesbeskrivning Var befinner oss idag? Maria Emmelin, professor, uppdragsutförare Lunds universitet Lunch Genomgång av frågeformulär Etiska aspekter Diskussioner leds av Maria Emmelin Fika Data insamling, analys Utbildning av romska intervjuare Diskussioner leds av Maria Emmelin Bensträckare Övriga frågor Summering, nästa möte Avslutning

42 Maria Emmelin Isis Nyampame 42

43 Bilaga 5 Utbildning i enkätbaserad intervjuteknik Malmö oktober, 2013 Syftet med utbildningen är att tillsammans med romska företrädare gå igenom grunderna i enkätbaserad intervjuteknik samt diskutera om/hur denna metod kan användas för att inhämta kunskap om romska flickors och kvinnors hälso- och livssituation i syfte att kunna ge förslag till åtgärder för att förbättra deras villkor. Tid Aktivitet Ansvarig Plats Dag 1 Söndag 20 okt Incheckning på hotellet Quality Hotel, Konserthuset Samling i lobbyn Isis Nyampame och Maria Emmelin möter upp Gemensam middag Meddelas senare Dag 2 Måndag 21 okt Välkomsthälsning Maria Emmelin Presentation av kursledare och Maria Emmelin/Isis kursdeltagare Nyampame Om uppdraget Isis Nyampame Att återupprätta tillit och förtroende hos Mujo Halilovic, Chef romer Vad krävs? Romskt informations- och kunskapscenter, Malmö stad Fika Kvantitativ metod Maria Emmelin - Varför enkätbaserad intervju? - Hur genomför man en enkätbaserad intervju? - Hur kan man få tag i informanter? - Hur förbereder man sig? - Etiska aspekter - Samtycke mm Lunch CRC, Jan Waldenströms gata 35, 37:an

44 Om begreppen hälsa, Maria Emmelin kvinnohälsa, socialt kapital, självskattad hälsa, hälsans bestämningsfaktorer - Hälsans bland romska flickor/kvinnor, vad vet vi idag? Fika Erfarenheter av Fatuma Awil enkätbaserade intervjuer med somaliska kvinnor Bensträckare Genomgång av och Maria Emmelin diskussion om tänkbara frågeställningar Summering och avslutning Maria Emmelin Isis Nyampame Samling i lobbyn Quality Hotel, Konserthuset Gemensam middag Meddelas senare Dag3 Tisdag 22 okt Dialogövningar, rollspel, träning i enkätbaserad Maria Emmelin CRC, Jan Waldenströms gata, Seminarierum intervju - Värdeövningar Fika Redovisning Maria Emmelin Lunch Synpunkter på förslag till Maria Emmelin CRC, Jan Waldenströms gata 35, 37:an frågeformulär (fortsättning) Fika Det fortsatta arbetet Maria Emmelin Isis Nyampame Kursdeltagare Summering och avslutning Maria Emmelin Isis Nyampame Huvudlärare: Maria Emmelin, professor i global hälsa och uppdragsutförare, Lunds universitet Kursorganisation: Isis Marie Nyampame, MSc, utredare och projektansvarig, Statens Folkhälsoinstitut 44

45 Gästföreläsare: Fatuma Awil, projektmedarbetare och intervjuare i en studie om somaliska kvinnors hälsa Mujo Halilovic, Chef, Romskt informations- och kunskapscenter, Malmö stad

46 Bilaga 6 Utbildning i enkätbaserad intervjuteknik, del 2 Stockholm 3-4 december, 2013 Syftet med utbildningen är att tillsammans med romska företrädare gå igenom grunderna i enkätbaserad intervjuteknik samt diskutera om/hur denna metod kan användas för att inhämta kunskap om romska flickors och kvinnors hälso- och livssituation i syfte att kunna ge förslag till åtgärder för att förbättra deras villkor. Tid Aktivitet Ansvarig Plats Dag 1 Måndag 2 dec Incheckning på hotellet Scandic Sergel Plaza Samling i lobbyn Isis Nyampame och Maria Emmelin möter upp Gemensam middag Meddelas senare Dag 2 Tisdag 3 dec Välkomna tillbaka Maria Emmelin Vad har hänt sedan sist? Isis Nyampame/Maria Emmelin Folkhälsomyndigheten Elisabeth Wall Bennet Och arbetet med nationella minoriteter Kvinnohälsa (fördjupning) Anna Månsdotter Fika Genomgång av det reviderade Maria Emmelin frågeformuläret Lunch Arbete i grupp kring det reviderade Maria Emmelin förslaget till frågeformulär Fika Rapportering av arbetet i grupp Kursdeltagare Summering och avslut Maria Emmelin Egen tid Scandic Sergel Plaza 46