INLEDNING TILL. Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, Täckningsår: Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ; Berättelse om statens elementarläroverk för gossar läsåren : Berättelse om statens allmänna läroverk läsåret ; Berättelsen om folkskolorna för åren Berättelserna är utarbetade av Ecklesiastikdepartementet. I Berättelsen om folkskolorna för år 1882 ingår: Kort öfversigt öfver det svenska folkskoleväsendets utveckling till år 1842, s Primiäruppgifter och berättelser om folkskoleväsendet från och med år 1842, s och Öfversigt af folkskoleväsendet under åren , s Föregångare: Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren - Stockholm, Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning. Efterföljare: Folkskolorna / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. - Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: /21, 1929/30. Lärarutbildningen / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. - Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Läsåret 1916/ /22, 1927/28 ; läsåren 1928/29 t.o.m. 1938/39 Statens allmänna läroverk / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Läsåret 1911/ /20. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S : Undervisning (Tab ). Elever i icke-obligatoriska skolor / [Statistiska centralbyrån ; utarb. av Margit Vinge]. - Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Promemorior från SCB, ISSN ; 1977:11). Elever i obligatoriska skolor Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Promemorior från SCB, ISSN ; 1974:5). BISOS P digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-p0-0701f

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. P) UNDERVISNINGSVÄSENDET. BERÄTTELSE OM FOLKSKOLORNA FÖR ÅR 1907 UTARBETAD I KUNGL. ECKLESIASTIK-DEPARTEMENTET. CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1910.

4

5 Innehållsförteckning. Text (sid. 1 36). Sid. Inledning 1 I. Högre folkskolorna. (Tab. 1) 1 II. Allmänna folkskolorna: Antal skoldistrikt, skolor, skolhus m. m. (Tab. 2) 2 Skolornas anordning enligt normalplanens olika littera. (Tab. 3-8) 4 Lärare och lärarinnor i folk- och småskolor. (Tab. 9 10) 10 Antal skolpliktiga barn samt hela antalet i folk- och småskolor undervisade barn. (Tab ) 12 Folkundervisningen i rikets större städer (Tab. 13) 17 Antal folkskolebarn i olika slag af skolor (Tab )» Undervisning i slöjd 23 Undervisning i trädgårdsskötsel 26 Undervisning i huslig ekonomi 27 Undervisning af abnorma barn 28 Ekonomiska förhållanden. (Tab ) 29 Table des matières. Texte (p. 1 36). Page. Introduction 1 I. Écoles primaires supérieures. (Tabl. 1) 1 II. Écoles primaires ordinaires: Nombre de districts scolaires, d'écoles, de maisons scolaires, etc. (Tabl. 2) 2 L'organisation des écoles d'après les lettres diverses du programme général. (Tabl. 3 8) 4 Personnel enseignant dans les écoles primaires. (Tabl. 9 10) 10 Nombre d'enfants dans l'âge scolaire et tout le nombre d'enfants, enseigné dans les écoles primaires. (Tabl ) 12 L'enseignement primaire dans les grandes villes (Tabl. 13) 17 Nombre d'enfants dans les écoles primaires diverses. (Tabl )» L'enseignement du travail manuel 23 L'enseignement de la horticulture 26 L'enseignement de l'économie domestique 27 L'enseignement pour les enfants anormaux 28 Économie. (Tabl ) 29 Tabell-bilagor (sid. 1* 41*). Sid. Tab. 1. Högre folkskolor *» 2. Antal skoldistrikt, skolor m. m. länsvis år *» 3. Antal och fördelning enligt normalplanens littera af folkskolorna länsvis år *» 4. Folkskolornas fördelning efter landsbygd och städer år *» 5. Antal och fördelning enligt normalplanens littera af de mindre folkskolorna länsvis år *» 6. Antal och fördelning enligt normalplanens littera af småskolorna länsvis år *» 7. Småskolornas fördelning efter landsbygd och städer år *» 8. Fördelning länsvis år 1907 af sådana folk- och småskolor där olika afdelningar undervisas på skilda tider 15* 9. Lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor länsvis år *» 10. Lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor år 1907 med fördelning efter landsbygd och städer 18*» 11. Antal skolpliktiga barn samt hela antalet i folk- och småskolor undervisade barn länsvis år *» 12. Antal skolpliktiga barn m. m. år 1907 med fördelning efter landsbygd och städer 22*» 13. Folk- och småskolelärare samt lärarinnor jämte skolpliktiga barn (i åldern 7 14 år) i de större städerna år * Tableaux annexés (p. 1* 41*). Page. Tabl. 1. Écoles primaires supérieures, en *» 2. Nombre de districts scolaires, d'écoles etc., par préfecture, en *» 3. Nombre et disposition d'après les lettres du programme général des écoles primaires, par préfecture, en *» 4. Les écoles primaires, par campagne et par villes, en *» 5. Nombre et disposition d'après les lettres du programme général des écoles primaires inférieures, par préfecture, en *» 6. Nombre et disposition d'après les lettres du programme général des écoles petites, par préfecture, en *» 7. Les écoles petites, par campagne et par villes, en *» 8. Disposition par préfecture des écoles primaires où des groupes différents d'élèves ont reçu l'enseignement seulement dans certaines périodes de l'année, en *» 9. Personnel enseignant dans les écoles primaires par préfecture, en *» 10. Personnel enseignant dans les écoles primaires en 1907, par campagne et par villes 18*» 11. Nombre d'enfants dans l'âge scolaire et total d'enfants, enseignés dans les écoles primaires, par préfecture, en *» 12. Nombre d'enfants dans l'âge scolaire etc. en 1907, par campagne et par villes 22*» 13. Personnel enseignant et enfants dans l'âge scolaire (7 14 ans) dans les grandes villes, en *

6 IV Tab. 14. Antal i rikets folkskolor år 1907 undervisade barn, fördelade länsvis på de olika slagen af skolor 26*» 15. Antal i olika slag af folkskolor år 1907 undervisade barn, fördelade länsvis efter landsbygd och städer 28*» 16. Antal i rikets mindre folkskolor år 1907 undervisade barn, fördelade länsvis på de olika slagen af skolor 30*» 17. Antal i rikets småskolor år 1907 undervisade barn, fördelade länsvis på de olika slagen af skolor 32* 18. Antal i olika slag af småskolor år 1907 undervisade barn, fördelade länsvis efter landsbygd och städer 34*» 19. Skoldistriktens ekonomiska förhållanden länsvis år *» 20. Skoldistriktens ekonomiska förhållanden år 1907 med fördelning efter landsbygd och städer 38* 21. Folkskoleväsendets ekonomiska förhållanden år 1907 i rikets större städer 40* Sid. Page. Tabl. 14. Nombre d'enfants dans les écoles primaires diverses, par préfecture, en *» 15. Nombre d'enfants dans les écoles primaires diverses, par campagne et par villes, en *» 16. Nombre d'enfants dans les écoles primaires inférieures diverses, par préfecture, en *» 17. Nombre d'enfants dans les écoles petites diverses, par préfecture, en *» 18. Nombre d'enfants dans les écoles petites diverses, par campagne et par villes, en *» 19. L'état économique des districts scolaires, par préfecture, en *» 20. L'état économique des districts scolaires en 1907, par campagne et par villes 38*» 21. L'état économique de l'enseignement primaire dans les grandes villes, en *

7 TILL KONUNGEN. Härmed öfverlämnas en inom E. K. M:ts Ecklesiastik-departement utarbetad berättelse om folkskolorna för år Stockholm den 15 november Underdånigst P. E. LINDSTRÖM.

8

9 Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastik-Departementet. Den berättelse om folkskolorna, som härmed öfverlämnas, är utarbetad efter samma grunder som den närmast föregående. Så har den utredning angående folk- och småskolornas anordning enligt normalplanens olika littera, som pågått sedan år 1901, blifvit fortsatt, likasom också den undersökning angående skolbarnens fördelning på de olika skolformerna (littera), som i förra berättelsen påbörjades och då fördes tillbaka till år Med anledning däraf att år 1906 nya grunder blefvo fastställda angående statsbidrag för undervisning i slöjd åt barn i skolåldern att gälla från och med år 1907 har underrubriken:»undervisningi slöjd» lämnats en redogörelse för de förordningar, som förut i ämnet funnits utfärdade Likaså har under vederbörlig rubrik en redogörelse lämnats för uppkomsten af frågan om och grunderna för det understöd af statsmedel för undervisning i huslig ekonomi som beslöts af 1900 års riksdag att träda i verksamhet med ingången af år De synnerligen föråldrade tabellformulär, som ännu äro gällande för insamlande af uppgifter angående folkundervisningen, gifva emellertid ingen anledning för afgifvandet af rapporter, huru den nya författningen angående undervisning i huslig ekonomi verkat, likasom de ej heller äro lämpade för afgifvandet af mer ingående upplysningar rörande undervisningen i slöjd, andra brister att förtiga. Slutligen bar under rubriken:»ekonomiska förhållanden» lämnats en redogörelse för de nya löneförmåner, som af 1906 års riksdag beviljades åt lärare och lärarinnor vid folkskolorna. Hela antalet af de för utarbetandet af 1907 års berättelse om folkskoleväsendet i riket afsända anmärkningsskrifvelserna till skolrådsordförande in. fl. uppgick till 1,028. I. Högre folkskolorna. Tab. 1. Enligt tab. I afse de till denna berättelse hörande pedagogiska uppgifterna från samtliga högre folkskolor läsåret , hvaremot de ekonomiska uppgifterna afse kalenderåret Vid här ifrågavarande 22 skolor, af hvilka de i Säby (Tranås köping) och Hvetlanda församlingar äro nya för året, voro anställda tillsammans 56 lärare, af hvilka 37 undervisade i läsämnen (ensamt eller i förening med öfningsämnen) och 19 endast i öfningsämnen. Bland de förra voro 9, bland de senare 7 kvinnor. Lärjungarnes antal utgjorde 696, af hvilka 545 (329 gossar och 216 flickor) voro under 15 år samt Folkskolorna (78 gossar och 73 flickor; 15 år och däröfver. Omkostnaderna uppgingo till 74,1-48 kr. 77 öre. Om man fördelar omkostnadsbeloppet på antalet lärjungar, finner man, att kostnaden för hvarje lärjunge uppgick till 106 kr. 54 öre mot 107 kr. 21 öre under närmast föregående år. Utöfver de upplysningar, som kunna hämtas ur tab. 1, må följande här meddelas direkt från de inkomna primäruppgifterna. Lärokursens längd uppgifves vid 1 skola till ett år, vid 1 skola till ett ä två år, vid 17 till två samt vid 3 till tre år. Läsveckornas antal bar varit 24 vid en, 25 1 /2 vid en, 1

10 2 FOLKSKOLORNA 1907: HÖGRE FOLKSKOLOR. 26 vid en, 27 vid en, 28 vid tre, 30 vid åtta, 32 vid en, 34 vid fem och 35 vid en skola. Läsdagarnas antal i veckan uppgick till 5 vid sju och till 6 vid femton skolor. Hvad undervisningstimmarnas antal i veckan angår, hafva desamma utgjort 24 vid en skola (med 28 veckor), 27 vid en (med 30 veckor), 28 vid två (hvaraf en med 30 ocn och en med 34 veckor), 29 vid två (hvaraf en med 25V 2 en med 30 veckor), 30 vid åtta (hvaraf en med 27, två med 28, två med 30 och tre med 34 veckor), 30 ä 32 vid en (med 35 veckor), 32 vid en (med 32 veckor), 34 vid två (hvaraf en med 2(5 och en med 30 veckor), 35 vid tre (hvaraf två med 30 och en med 34 veckor) och 36 vid en (med 24 veckor). I ofvanstående antal undervisningstimmar äro inräknade timmarna för såväl läs- som öfningsämnen. Lasterminernas fördelning har varit mycket olika; till belysande häraf lämnas följande öfvcrsikt angående de tider, å hvilka undervisningen pågått vid hvarje skola. Undervisningen har vid alla skolorna omfattat kristendomskunskap, modersmålet, historia (vid 1 endast svensk historia), geometri, räkning och naturkunnighet (vid 1 af dem dessutom fysik samt vid 2 äfven hälsolära) samt frihandsteckning eller linearritning- Vid 21 skolor liar undervisats i geografi, vid 15 i bokföring, vid 9 Oktober. 1 ) Under denna tid ägde dock ferier ram mellan den 1 Juni och den 4 i välskrifning, vid 17 i tyska, vid 7 i engelska samt vid 1 i franska språket. Bland undervisningsämnena uppräknas dessutom vid 5 skolor statskunskap, vid 1 svensk statskunskap, vid 2 kommunalkunskap och vid 1 kunskap i lagfarenhet. Vid 2 skolor hafva flickorna undervisats i hushållslära och matlagning. Sång har förekommit vid 16 skolor, gymnastik vid 16, slöjd för gossar vid 7 och slöjd för flickor vid 8 samt trädgårdsskötsel vid 1 skola. Vid 1 skola synes slöjden för gossar hafva omfattat endast metallslöjd. Angående lärarne i läsämnena är, då afseende ej fästes vid aflagda undervisningsprof, i sammanhang härmed att nämna, att bland föreståndarne 4 aflagt filosofie kandidatexamen och folkskolelärareexamen, 1 filosofie kandidatexamen, teologie kandidatexamen, präst- och folkskollärareexamina, 2 filosofie kandidatexamen, prästexamen och folkskolelärareexamen, 2 (däraf 1 extra ordinarie) filosofie kandidatexamen, 1 prästexamen och folkskolelärareexa. men, 1 prästexamen, I teoretisk och praktiskl teologisk examen och folkskolelärareexamen, 6 (däraf 1 vikarie å vakant plats) mogenhetsexamen och folkskolelärareexamen, 1 mogenhetsexamen och 3 folkskolelärareexamen. En af förenämnde lärare var i egenskap af riksdagsman frånvarande från skolan under efterjulsterminen, och hade den, som under denna tid uppehöll tjänsten, aflagt filosofie kandidatexamen. Vid en af de sju skolor, som voro försedda med 2:dre lärare i läsämnen, tjänstgjorde i denna egenskap en från högre lärarinneseminariet utexaminerad lärarinna, vid två skolor funnos lärarinnor, som aflagt mogenhetsexamen och folkskolelärarinneexamen, vid en skola en lärare, som aflagt teologie licentiat- och prästexamina, vid den femte en lärare, som aflagt mogenhetsexamen och folkskolelärareexamen, vid den sjätte en lärare som aflagt juridisk preliminärexamen, och vid den sjunde en lärarinna (extra ordinarie), som genomgått privat lärarinneseminarium. Vid en af de fyra skolor, vid hvilka voro anställda biträdande lärare, tjänstgjorde i denna egenskap vid en skola 2 lärarinnor som aflagt småskolelärarinneexamen, och 1 lärarinna, som genomgått privat läroverk för flickor, vid en skola 1 öfverlärare vid folkskola och 1 lärarinna, som genomgått 8-klassig flickskola och idkat utrikes språkstudier, vid den tredje skolan 1 lärare, som aflagt mogenhetsexamen, och vid den fjärde 1 lärare, som aflagt mogenhets- och folkskolärareexamina och 1 lärarinna, som genomgått en kurs i huslig ekonomi. II. Allmänna Antal skoldistrikt, skolor, skolhus m. m. Tab. 2. Antalet.skoldistrikt i riket uppgick enligt tub. 2 år 1907 till 2,408 eller samma antal som år Under året hafva folkskolorna. Fors och Klosters skoldistrikt i Södermanlands län sammanslagits med Eskilstuna skoldistrikt hvaremot i Jönköpings län Hakarp utbrutits ur Huskvarna skoldistrikt och i Kronobergs län Härlöf ur Öjaby skoldistrikt.

11 FOLKSKOLORNA 1907: SKOLDISTRIKT, SKOLOR M. M. 3 År 1907 funnos i riket 5,877 folkskolor, hvaraf 5,514 fasta och 363 flyttande, 2,282 mindre folkskolor, hvaraf 1,549 fasta och 733 flyttande samt 0,110 småskolor, hvaraf 5,233 fasta och 877 flyttande. Hela.antalet folk- ocli småskolor uppgick sålunda" år 1907 till 14,269 mot 13,968 år Af de nytillkomna 301 skolorna voro 101 folkskolor, 66 mindre folkskolor och 134 småskolor. De fasta skolornas antal hade ökats från 11,870 till 12,296 eller med 426, hvaremot de flyttande skolornas antal minskats från 2,098 till 1,973 eller med 125. Vid fördelning af de i tabellen upptagna skolorna efter deras belägenhet på landsbygden eller i städerna finner man, att å landsbygden funnos 12,976 och i städerna 1,293 folk- och småskolor. Motsvarande tal år 1906 voro respektive 12,729 och 1,239 *). Antalet skolhus (skollokaler), egna eller förhyrda, uppgick enligt kolumnerna af tab. 2 år 1907 till 13,009 mot 12,856 år Af dessa 13,009 skollokaler voro 9,885 skoldistriktens egna, under det att 3,124 förhyrdes eller voro hyresfritt upplåtna; motsvarande tal år 1906 voro respektive 9,730 och 3,126. Antalet skoldistrikt, hvilka år 1907 erhöllo statsbidrag löv den fortsatta undervisningen, uppgick till 1,051, hvaraf 990 voro belägna å landsbygden och 61 voro städer. Antalet fortsättningsskolor, som under samma tid erhöllo dylikt bidrag, uppgick till 1,964, hvaraf 1,817 på landsbygden och 147 i städerna. År 1906 meddelades statsbidrag för den fortsatta undervisningen åt 1,044 skoldistrikt, nämligen 978 på landsbygden och 66 i städerna; antalet fortsättningsskolor, som under samma tid erhöllo dylikt bidrag, uppgick till 1,933, hvaraf 1,768 å landsbygden och 165 i städerna. För Stockholms stad finnas inga fortsättningsskolor upptagna, enär den fortsatta undervisningen därstädes ej är anordnad enligt de grunder, som äro fastställda för statsbidrags åtnjutande. Från och med år 1901 finnas i berättelserna om folkskolorna intagna vissa uppgifter angående den i gällande folkskolestadgas 5 och i 1900 års normalplan, sid. 52, omtalade Jolkskolans högre njdelning. På grund af uppställningen af de tabellformulär, som ligga till grund för berättelserna om folkskolorna, äro emellertid de uppgifter om folkskolans högre afdelning, hvilka kunna inflyta i primäruppgifterna, synnerligen knapphändiga. Med stod af de upplysningar, som ur primäruppgifterna kunnat erhållas, halliar nedan gjorts en sammanställning af antalet klasser och antalet lärare i folkskolans högre afdelningar, angående hvilka upplysningar ur primäruppgifterna kunnat erhållas. Att erhålla uppgifter angående antalet skolbarn i de olika klasserna har dock visat sig omöjligt. *) 1 sammanhang härmed må nämnas, att af rikets städer Skellefteå, med en folkmängd af 1,388 invånare är förd till landsbygden, emedan den tillsammans med respektive landsförsamling bildar ett skoldistrikt, hvaremot en sockendel och sei mindre landsförsamlingar med tillsammans 4,204 invånare af likartade skal äro förda till städerna Vaiholm, Sigtnna, Mariefred, Vadstena, Visby, Skara och Falköping. Antalet skoldistrikt, som år 1907 erhöllo statsbidrag för undervisning i slöjd för gossar, uppgick till 1,493, hvaraf 1,405 voro belägna på landsbygden och 88 voro städer; antalet slöjdafdelningar, för hvilka under samnia år statsbidrag utgick, utgjorde 4,692, hvaraf 3,43!) å landsbygden och 1,253 i städerna. År 1906 utdelades statsbidrag för undervisning i slöjd för gossar åt 1,471 skoldistrikt, hvaraf Anm. Hvar och en af klasserna eller afdelningarna i folkskolans högre afdelning hade sin särskilda lärare eller lärarinna, förutom i nedanstående, särskildt anmärkta fall. l ) Två parallellafdelningar af 5:te och två af 6:te klasserna undervisades gemensamt af hvar sin lärare och lärarinna. 2 ) Folkskolans högre afdelning var delad i tre gossklasser och tre flickklasser; alla tre flickklasserna dessutom delade i två parallellafdelningar med hvar sin lärarinna; 6:e och 7:e gossklasserna hade en gemensam lärare. ") Vid en skola hade 5:e klassens ena parallellafdelning samt 6:e klassen gemensam lärarinna ) Läraren i 4:e klassen undervisade äfven i högre afdelningen. ) Vid två skolor hade 5:e och 6:e klasserna gemensam lärare; vid en annan skola läste samma lärarinna i två parallellklasser. ") Läraren i 3:e årsklassen undervisade 4 och_ läraren i 4:e årsklassen 7', t:r i veckan i folkskolans högre afdelning. ') Utom här ofvannämnda högre afdelningar finnes vid Malmbergets folkskola i Gellivare skoldistrikt i Norrbottens län en folkskolans högre afdelning, uppehållen uteslutande af kommunen. Denna högre afdelning är dock ej anordnad i enlighet med 1900 års normalplan, utan afsedd att i möjligaste måtto tillgodose de kraf, som uppställa sig i detta malm- och arbetarcentrnm; undervisningen sköttes delvis af ingenjörer vid malmfälten.

12 4 FOLKSKOLORNA 1907: OLIKA SLAG AF SKOLOR. 1,384 voro belägna å landsbygden och 87 voro städer; antalet slöjdafdelningar, för hvilka under samma år statsbidrag utgick, utgjorde 4,634, hvaraf 3,358 å landsbygden och 1,27(5 i städerna. Antalet skoldistrikt, som år 1907 erhöllo statsbidrag för undervisning i slöjd för flickor, uppgick till 1,748, hvaraf 1,656 voro belägna på landsbygden och 92 voro städer; antalet slöjdafdelningar, för hvilka under samma år statsbidrag utbetalades, utgjorde 6,309, hvaraf 4,971 på landsbygden och 1,338 i städerna. År 1906 utdelades statsbidrag för undervisning i slöjd för flickor åt 1,794 skoldistrikt, af hvilka 1,702 voro belägna å landsbygden och 92 voro städer; slöjdafdelningarnas antal utgjorde samma år 5,770, hvaraf 4,457 å landsbygden och 1,313 i städerna. Antalet skolträdgårdar uppgick år 1907 till 2,670, af hvilka 2,179 voro för barnens undervisning särskildt anordnade, under det att de öfriga 491 utgjordes af lärarens jordland, hans privata trädgård eller andra för tillfälligt bruk upplåtna jordområden. Ar 1906 uppgick antalet skolträdgårdar till 2,643, hvaraf 2,142 voro för barnens undervisning särskildt anordnade. Skolornas anordning enligt normalplanens olika littera. Tab Folkskolor. Tab. 3 innehåller en öfversikt länsvis för Ar 1907 öfver folkskolornas antal och anordning enligt de littera, hvilka finnas upptagna i normalplanen af den T December dr Dessa littera eller olika satt för folkskolornas anordning äro till antalet sju och betecknas i normalplanen med bokstäfverna A, B, C, D, E, F och G. De sex första beteckna fasta, den sista flyttande folkskolor. Littera A-skolan, den högsta af dessa folkskoletyper, bar fyra årsklasser och särskild lärare eller lärarinna för hvarje klass. Denna skoltyp förekommer hufvudsakligen i de större städerna, dar folkskoleväsendet natt en högre utveckling, men äfven på en mängd ställen å landsbygden, där större samhällen uppstått. Den näst följande formen för undervisningens anordning, som normalplanen upptar, littera B-skolan, består äfven af fyra årsklasser, sammanslagna till två afdelningar, hvardera afdelningen omfattande två årsklasser och undervisad af särskild lärare eller lärarinna. Detta slag af skolor kan äfven anordnas så, att hvardera afdelningens klasser undervisas på skilda tider (littera B"-). Med denna sista anordning vinnes visserligen den fördelen, att hvarje klass undervisas för sig, hvaremot olägenheten ligger däri. att hvarje barn erhåller undervisning endast hälften af den bestämda tiden. Den egentliga skolan med skild tids undervisning är dock littera C-skolan. som, likasom littera B-skolan. består af två afdelningar med hvardera afdelningen omfattande två årsklasser; men under det att i littera B-skolan hvarje afdelning har sin lärare, undervisas här bada afdelningarna af samma lärare, ehuru på skilda, tider. Hvarje lärare undervisar således alltid två klasser samtidigt, och hvarje barn erhåller undervisning endast hälften af den bestämda tiden. Såväl littera B 2 -skolor som littera C-skolor böra enligt normalplanen förekomma endast där lokala förhållanden eller medellöshet hindra inrättandet af fast folkskola med en årlig undervisningstid af åtta kalendermånader för hvarje skolbarn. För de olika slagen af skild tids undervisning (periodläsning, hvarannandags-läsning m. m.) skall närmare redogöras i sammanhang med behandlingen af uppgifterna i tab. 8. Littera D-sJcolan omfattar endast tre årsklasser, hvilka samtidigt undervisas af samma lärare eller lärarinna. För denna form af skola förutsattes antingen en fast småskola med tre årsklasser, af hvilka den tredje klassen motsvarar folkskolans första årsklass, eller hellre första folkskoleklassens undervisning af särskild lärare eller lärarinna. Äfven här kan således, likasom i littera B-skolan, förekomma två lärare, men under det att i den sistnämnda skolan hvarje lärare har två klasser och de bada lärarne i allmänhet äro med afseende på sin utbildning likställda (två ordinarie folkskolelärare eller en ordinarie och en extra ordinarie, men examinerad folkskolelärare o. s. v.), undervisar i littera D- skolans första klass i regel en småskolelärarinna såsom biträdande. Littera E-skolan, som jämte littera C-skolan är den vanligaste skolformen, består af fyra klasser, samtidigt undervisade af samma lärare eller lärarinna. Littera F-skolan omfattar både småskole- och folkskoleafdelningen, undervisade af samma lärare eller lärarinna. Enligt 1889 års normalplan skulle bada afdelningarne undervisas samtidigt,' men 1900 års normalplan lämnar den anvisning, att de skola undervisas på skilda tider. Af flyttande folkskolor upptogos i 1889 års normalplan två former, littera G-skolan, flyttande på två stationer, samt littera H-skolan, flyttande på tre stationer. Då emellertid de på tre stationer flyttande folkskolornas antal visat sig vara stadt i ett allt starkare nedgående och deras antal i hela riket år 1900 uppgick till endast 34, har man i 1900 års normalplan ej upptagit denna skolform, utan endast littera G-skolan, hvarmed betecknas en folkskola med fyra årsklasser, samtidigt undervisade af samma lärare eller lärarinna och flyttande på två stationer. Vid fördelningen af de olika slagen af folkskolor under de i normalplanen angifna littera hafva ej obetydliga svårigheter att under dessa littera inpressa mångfalden af skolformer gjort sig gällande likaväl år 1907 som föregående år. Då 1900 års normalplan ej upptagit någon särskild littera för folkskolor, som flytta på tre stationer, hafva dessa skolor i tab. 3 och 4 betecknats med G 2. Men äfven där den littera, dit en folkskola kan anses hora, linnes i 1900 års normalplan angifven, träffar man dock ofta på skolor med undervisningen så inrättad, att de ej tillfullo passa in i den anordning af undervisningen, som normalplanen för den ifrågavarande skolformen angifver. Så t. ex. finnas fortfarande en mängd littera F-skolor, där småskole- och

13 FOLKSKOLORNA 1907: OLIKA SLAG AF SKOLOR. 5 folkskoleafdelningen undervisas samtidigt, ehuru såsom ofvan är nämndt, 1900 års normalplan lämnar den anvisning att i littera F-skolorna folkskole- och småskoleafdelningarne böra undervisas på skilda tider. Så finnes äfven ett antal folkskolor, hvilka, ehuru de hafva endast tre folkskoleklasser, dock ej kunna föras till littera D-skolorna o. s. v. Dessa och andra slag af folkskolor med en anordning, i ett eller annat afseende afvikande från den, som normalplanen för en viss littera angifver, hafva förts till underafdelningar under de littera, dit de närmast kunna anses hora 1 ). Hela antalet folkskolor år 1907 utgjorde 5,877, hvaraf 5,514 (93 8 %) voro fasta och 363 (0-2 %) flyttande. År 1906 uppgick folkskolornas antal till 5,776, hvaraf 5,361 (92-8 %) voro fasta och 415 (7-2 %) voro flyttande. Vid en mycket stor del af de fasta folkskolorna undervisas, såsom ofvan är nämndt, de olika klasserna eller afdelningarna på skilda tider. Man plägar kalla en sådan anordning af undervisningen afdelningsläsning. Då hvarje i en skola med afdelningsläsning intaget barn i allmänhet får deltaga i undervisningen endast hälften af den för barnen i folkskolan föreskrifna undervisningstiden af åtta månader, blifver i sådan skola effekten af den hvarje barn meddelade undervisningen ej mycket bättre än den effekt, som vinnes i skolor, flyttande på två stationer. I ett afseende stå de dock framför de senare, nämligen däri att en lärare eller lärarinna i skolor med afdelningsläsning i allmänhet ej bar så många klasser att samtidigt undervisa som en lärare eller lärarinna i de flyttande skolorna. I 1900 års normalplan är undervisning på skilda tider (afdelningsläsning) kännetecken på littera B 2 -skolor, litterac-skolor och litteraf-skolor. Littera Byskolorna uppgingo år 1907 till endast 104, hvaremot littera C-skolornas antal utgjorde ej mindre än 1,311. Hvad littera F-skolorna angår, hade af de 1,113 sådana, som år 1907 funnos, 986 undervisningen meddelad på skilda tider. Men äfven i åtskilliga skolor med annan anordning ägde, såsom tab. 3 (med anm.) utvisar, ehuru normalplanen därom ingenting nämner, afdelningsläsning helt eller delvis rum, nämligen i 9 littera A-skolor, 2 littera B 3 -skolor, 8 littera B'-skolor och 42 littera D-skolor. Af de 5,514 fasta folkskolorna hade således ej mindre än 2,462 eller 44 6 % (närmast föregående 45s %) undervisningen anordnad så, att de olika afdelningarna undervisades på skilda tider. De flyttande folkskolorna voro år 1907 tillsammans 363, af hvilka 359 flyttade på två och 4 på tre stationer. Är 1906 uppgick antalet flyttande skolor till 415, af hvilka 410 flyttade på två och 5 på tre stationer. Gifvet är. att vid dessa slag af skolor effekten af undervisningen skall blifva synnerligen svag, i det att vid de på två stationer flyttande skolorna hvarje barn i allmänhet erhåller undervisning endast under hälften och vid de på tre stationer flyttande endast 1 ) De principer, hvilka härvidlag följts, finnas omnämnda å»id. 4 i berättelsen för folkskolorna för år 11)02 samt till en del äfven i anmärkningarna under tabell 8. en tredjedel af den i folkskolestadgan bestämda undervisningstiden. Härtill kommer, att flera af de på två stationer flyttande folkskolorna äro delade på afdelningar med undervisning endast hvarannan dag, hvarigenom resultatet blifver ännu sämre. Deras antal synes dock vara i raskt försvinnande. Antalet på två stationer flyttande folkskolor med undervisning på skilda tider uppgick år 1907 enligt tabell 3 till ett antal af endast 5 motj 8 närmast föregående år. År 1907 fanns dessutom, likasom år 1906, en på tre stationer flyttande folkskola (i Älfsborgs län), där de olika afdelningarna på en station undervisades endast hvarannan dag. Enligt tab. i voro bland samtliga år 1907 verksamma 5,877 folkskolor 5,333 (90-7 %), hvaraf 4,971 fasta och 362 flyttande, belägna å landsbygden samt 544 (9 3,%'), hvaraf 1 flyttande, i städer 1 ). Om man fördelar littera A- skolorna och littera B-skolorna på landsbygd och städer, så finner man, att utaf de år 1907 befintliga 692 A-skolorna 483 (09-s %) voro belägna i städer och 209 (30-2 %) å landsbygden samt att utaf de 641 B-skolorna 33 (5 - i %) anträffades i städer och 608 (94 -, j %) å landsbygden. Af städernas 544 skolor voro, såsom nyss nämndes, de flesta, nämligen 483 (88-8 %) A-skolor och 33 (6-1 %) B-skolor. De återstående 28 (ÖM %) skolorna i städerna utgjordes af 2 littera C-, 2 littera D-, 17 littera E- och 6 littera F- skolor, hvarjämte 1, tillhörande Filipstads skoldistrikt, flyttade på 2 stationer. För jämförelse med förhållandena under de närmast föregående åren meddelas här nedan en öfversikt öfver antalet folkskolor, anordnade enligt normalplanens olika littera åren ) Observeras bör, att denna inom atadsområde belägna, flyttande folkskola är belägen t Värmlands län och i tabellen nppförd i kol. 19.

14 6 FOLKSKOLORNA 1907: OLIKA SLAG AF SKOLOR. I procent omsatta te sig talen i föregående sålunda. tabell Talen i ofvanstående tabeller utvisa en visserligen långsam, men stadig ökning för de bada högre skolformerna litt. A och B samt en likaså stadig nedgång af de på två eller flera stationer flyttande folkskolorna, litt. G och G 2 De halftidsliisande skolorna (litt. C- och litt. F-skolorna» synas äfven visa tendens till nedgång. Samtliga 1,113 littera F-skolorna och 14 af littera G- och 3 af littera G 2 skolorna hafva med sig förenade småskoleafdelningar, hvarjämte äfven en littera C-skola har tredje klassen af en småskola sig vidfogad. En närmare redogörelse för dessa småskoleafdelningar och deras olika arter skall lämnas i sammanhang med redogörelsen för småskolorna. Mindre folkskolor. I 1000 års normalplan omtalas endast två.slag af mindre folkskolor, nämligen fasta, omfattande både folkskole- och sniåskoleafdelning, undervisade af samma lärare eller lärarinna på skilda tider (littera H), samt på tid stationer flyttande, omfattande folkskoleafdelningens fyra årsklasser, samtidigt undervisade af samma lärare eller lärarinna (littera I). Af tabell ö finner man dock, att den mindre folkskolan utvecklat sig betydligt mångsidigare och framträder i en mängd olika former. De mindre folkskolornas antal uppgick år 1907 till 2,282 mot 2,21(5 år 11)06. Af dessa 2,282 mindre folkskolor voro 1,54!) (67-'.) %) fasta och 733 (32'i %) flyttande, hvaremot år 1906 funnos 1,477 ((5(3-7 %) fasta och 739 (33 - :s %) flyttande mindre folkskolor. Af de 1,549 fan t a mindre, folkskolorna hade visserligen de allra flesta eller (96-3 %), enligt normalplanens anvisning både småskole- och folkskoleafdelning, och endast 5S (3-7 %) folkskoleafdelning ensamt; men anvisningen att vid mindre folkskola med både folkskole- och sniåskoleafdelning undervisningen skall äga rum på skilda tider, hade följts endast med afseende på af dessa skolor (76 o %). under det att i 358 skolor (,24-0 % ) småskole- och folkskoleafdelningen undervisats samtidigt. Med afseende på organisationen i öfrigt af de med både småskole- och folkskoleafdelning försedda fasta mindre folkskolorna nia nämnas, att vid 1,2?S0 af dem folkskoleafdelningens alla fyra klasser funnos, hvaremot folkskoleafdelningarna vid (54 hade endast de tre lägsta, vid 133 endast de två lägsta klasserna och vid 14 endast den lägsta klassen. Tre skolor i kol. 2 voro försedda med två lärare hvar, hvarjämte vid en i kol. 10 upptagen skola undervisningen bestriddes af tre lärare. Af de med endast folkskoleafdelning försedda fasta mindre folkskolorna hade 46 alla fyra folkskoleklasserna, 6 de tre högsta, 4 de tre lägsta och 2 de två lägsta klasserna. Vid 32 af skolorna ägde undervisningen rum samtidigt för alla klasserna, vid 26 af dem meddelades undervisning på skilda tider. I 1900 års normalplan lämnas, såsom ofvan är nämndt, den anvisning att vid de flyttande mindre folkskolorna undervisningen bör äga rum på två stationer. Af de 733 flyttande mindre folkskolorna läste också största delen eller 659 (89-9 %) på två stationer, hvaremot undervisning vid 72 (9-9 %) meddelades på tre stationer. Vid en skola (O - 1 %) undervisades på fyra och vid en annan (O - 1 %) på sex stationer. Angående denna undervisning på flera än två stationer må nämnas, att i 1889 års normalplan, som var gällande till och med år 1900, ingenting fanns angifvet därom, på huru många stationer undervisningen vid de flyttande mindre folkskolorna borde äga rum. De på flera än två stationer flyttande mindre folkskolorna hafva också med tiden mer och mer försvunnit och finnas numera, såsom af tabellen synes, endast i de nordligaste länen, där de i obygderna på många ställen ersatt den undervisning, som förut meddelats i hemmen. Vid ett närmare studium af anmärkningarna under tabellen framgår, att i de flyttande mindre folkskolorna i regel finnas såväl småskole- som folkskoleafdelning; den förra afdelningen saknas fullständigt vid endast 5 sådana skolor Endast en folkskoleklass hade 33 i kol. 23 och 7 i kol. 28 uppförda skolor. Vid samtliga utom 1 af de på tre (eller flera) stationer flyttande skolorna undervisades alla lärjungarne samtidigt. Vid 587 (89"i %) af de på två stationer flyttande skolorna undervisades alla klasserna samtidigt, vid 72 (10 - o %) ägde undervisningen rum på skilda tider. De mindre folkskolorna äro till sitt öfvervägande antal belägna på landsbygden; dock finnas 4 sådana, belägna inom stadsområden. Såsom af anmärkningarna till tabellen framgår äro af dessa 3 uppförda i kol. 2 och 1 i kol. 3. Vid många af de mindre folkskolornas småskoleafdelningar är kursen tre-årig; om dessa småskoleafdelningar skall närmare talas här nedan i sammanhang med redogörelsen för småskolorna. Småskolor. Såväl i 1889 som i 1900 års normalplaner upptagas bland åe Jästa småskolorna både littera a, med två årsklasser, hvardera klassen undervisad af särskild lärarinna, och littera h. med två årsklasser, samtidigt undervisade af samma lärarinna. Angående anordnandet af småskolan littera c äro anvisningarna olika i de olika normalplanerna.

15 FOLKSKOLORNA 1907: OLIKA SLAG AF SKOLOR. 7 I 1889 års normalplan heter det, att med littera c-skola menas en småskola med två årsklasser, undervisade af samma lärarinna på skilda tider, och i en anmärkning tilllägges:»där omständigheterna sådant påkalla och medgifva, må en tredje årsklass kunna vid fast småskola anordnas och undervisningen meddelas af samma lärarinna antingen samtidigt för hela skolan eller på skilda tider för olika afdelningar.» Att härvid afsetts, att den tredje klassen skulle motsvara folkskolans första klass, framgår, ehuru det ej med tydlighet här utsäges, dels af den å sidan 70 intagna läsordningen för littera c-skolan, där i tredje klassen de till folkskolans första klass hörande ämnena geografi och naturkunnighet äro upptagna, dels också af»motiven> till 1889 års normalplan, där det å sidan 52 heter:»där antalet barn i folkskola, som är förenad med förberedande småskola, tillväxer så, att svårighet möter för barnens samtidiga undervisning, kan, i stället för den mindre lämpliga utvägen att låta afdelningar af barnen besöka folkskolan på olika dagar i veckan, vidtagas den anordning, att en fast småskola med tre årsklasser anordnas. Med afseende härpå har i normalplanen upptagits dels såväl fasta som flyttande småskolor med tre årsklasser, dels fast folkskola med tre årsklasser, samtidigt undervisade.» Denna fasta folkskola är den, som i normalplanerna betecknas med littera D. Att man dock redan vid utarbetandet af 1889 års normalplan tänkt på tre-åriga småskolor, i hvilka endast småskolekursen genomginges, synes af yttrandet å sidan 53 i nämnda normalplan, där det heter:»om någon småskola, i följd af bristfällig organisation eller annan omständighet, icke skulle medhinna den bestämda kursen, bör anledningen därtill undanrödjas, icke genom minskning af kursen, hvilken ju i alla fall måste inhämtas vare sig i den ena eller den andra skolan, utan hellre genom förlängning af lärotiden eller på annat lämpligt satt.» Samma anvisning återfinnes ordagrant å sid. 64 i 1900 års normalplan. Angående littera c-skolan heter det i 1900 års normalplan, att därmed menas en småskola med två afdelningar, af hvilka den ena omfattar en årsklass och den andra en eller två årsklasser, bada afdelningarna undervisade af samma lärarinna på skilda tider. Vid jämförelse med de å sid i samma normalplan intagna läsordningarna finner man, att med littera c-skola numera menas en sådan småskola, där undervisningen är anordnad antingen med periodläsning eller med hvarannandagsläsning ocli där småskolekursen genomgås antingen på två eller tre år. Däremot finnes ett särskildt slag af småskola, littera d, nu omnämnd i en anmärkning till littera c-skolan, där det heter:»då lokala förhållanden sådant påkalla och ett ringa barnantal i småskolans två årsklasser det kan medgifva, må en tredje årsklass, motsvarande folkskolans första årsklass, kunna vid fast småskola anordnas ocli undervisningen meddelas af samma lärarinna antingen samtidigt för hela skolan eller på skilda tider för olika afdelningar.» Såsom flyttande småskolor omtalas i 1889 års normalplan dels littera g-skolor ined två årsklasser, samtidigt undervisade af samma lärare och lärarinna, på två stationer, dels littera h-skolor med tre årsklasser, samtidigt undervisade af samma lärarinna, på två eller tre stationer. I 1900 års normalplan finnes endast den förra af dessa former upptagen, omfattande två eller tre årsklasser. Enligt tal. 6 uppgick hela antalet småskolor år 1907 till 6,110 mot 5,976 år Af dessa 0,110 skolor voro 5,233 (85-6 %) fasta och 877 (14-4 %) flyttande. Motsvarande tal år 1906 voro 5,032 (84-2 %) fasta och 944 (15-8 %) flyttande. Under tiden , fördela sig småskolorna på följande satt: Uttryckt i procent förete talen i föregående följande resul tat: tabell Talen visa någon ökning af litt. a- och b-skolorna med motsvarande minskning för do flyttande litt. g-skolorna, hvaremot de halftidsläsande litt. c-skolornas antal är tämligen konstant. Hvad de fasta småskolorna vidkommer, angifver 1900 års normalplan, att i litt. b-skolorna undervisningen bör ineddelas af samma lärarinna samtidigt i de bada klasserna, att i litt. c-skolorna undervisningen bör meddelas af samma lärarinna på olika tider för hvardera klassen samt att i litt. d-skolorna undervisningen bör meddelas af samma lärarinna antingen samtidigt för hela skolan eller på skilda tider för de olika afdelningarna. Såsom af kolumnrubrikerna i tab. 6 synes, finnes äfven ett slags litt. b-skolor. där jämväl folkskolans ha klass förekommer, ocli undervisningen meddelas på skilda tider. Deras antal inskränkte sig dock år 1907 till endast 8. Hela antalet fasta småskolor,

16 8 FOLKSKOLORNA 1907: OLIKA SLAG AF SKOLOR. där undervisningen år 1907 meddelades på skilda tider, uppgick till 91:5 eller ] 7 4 % af hela antalet dylika skolor; motsvarande procenttal år 1900 var Af dessa 913 småskolor med skild tids undervisning voro 81 ti litt. c- skolor, 8, såsom förut är nämndt, litt. b-skolor och 89 litt. d-skolor. Littera d-skolorna äro, såsom redan ofvan är nämndt, treklassiga småskolor, där tredje årsklassen motsvarar folkskolans l:a klass. Dessa slags skolor utgöra hufvudmassan af litt. d-skolorna, men de finnas äfven till ett antal af 33 bland litt. b-skolorna, hvarjemte 3 dylika finnas jämväl bland litt. a-skolorna. Dessutom existera också, såsom af anmärkningarna under tabellen framgår, såväl bland litt. b- som litt. d-skolorna ett antal skolor, bvilka uppgifvas hafva folkskolans såväl l:a som 2:a årsklass. Detta slags skolor hafva i regel påbyggnad af en folkskola med 2:a, 3:e och 4:e eller ined endast 3:e och 4:e årsklasserna. Antalet flyttande småskolor uppgick år 1907 till <S77 eller 14 4 % af samtliga småskolor; år 190(5 var antalet 914 eller 15\H %. Största delen af dessa skolor, eller 791, flyttade på två stationer, 75 skolor flyttade på tre ocli 11 på fyra eller llere stationer. Af de på tre stationer flyttande småskolorna återfinnas de flesta eller 00 i Värmlands och Jämtlands skogsbygder. Af de på fyra eller flere stationer flyttande småskolorna voro 2 belägna i Jämtlands och 9 i Norrbottens län, samtliga i sistnämnda län s. k. kateketskolor. Vid 9 af de flyttande småskolorna ägde undervisningen rum på skilda tider. Fördelningen under de senast förflutna åren af de flyttande småskolorna efter det antal stationer, mellan hvilka de flyttat, framgår af följande tabell. Den anvisning, som härigenom blifvit gifven för inrättandet af ett slags småskolor med treårig småskolekurs har äfven i en mängd fall blifvit följd, ja vid ett par skolor bar småskolekursen till och med blifvit utsträckt till fyra år. Antalet småskolor eller småskoleafdelningar med treårig småskolekurs uppgick år 1907 till 1,123, hvaraf 279 voro underlag till folkskolor, 297 till mindre folkskolor samt 547 voro själfständiga småskolor. På de olika länen fördelade sig detta slag af skolor på satt tabellen här nedan utvisar. Stockholms stad är i tabellen ej medräknad. Af de 1,123 treklassiga småskolorna eller småskoleafdelningarna tillhörde 702 (02-5 %) de fasta och 421 (37.6 %) de flyttande skolorna. Treårig småskolekurs vid de fasta skolorna förekommer hufvudsakligast vid sådana med halftidsläsning. Vid jämförelse de olika länen emellan med afseende på de treklassiga småskolorna finner man, att största antalet, eller 193, förekommer i Värmlands län; därnäst kommer Kronobergs län med 135, Kopparbergs län med 125, Gäfleborgs län med 122 och Jönköpings län med 113. I Södermanlands län synes under år 1907 inga treklassiga småskolor hafva förekommit års normalplan heter det. såsom ofvan är nämndt: >0in någon småskola, i följd af bristfällig organisation eller annan omständighet, icke skulle medhinna den bestämda kursen, bör anledningen därtill undanrödjas icke genom minskning af kursen, utan hellre genom förlängning af lärotiden eller på annat lämpligt satt. Och littera c-skolorna definieras i samma normalplan sålunda, att med dem menas en småskola med två afdelningar. af hvilka den ena omfattar en årsklass och den andra en eller två årsklasser, bada afdehiingarna undervisade af samma lärarinna pä skilda tider.

17 FOLKSKOLORNA 1907: OLIKA SLAG AF SKOLOR. 9 Tab. 8. Redan förut är nämndt, att vid en mängd af de fasta folk- och småskolorna undervisningen är så anordnad, att barnen i de olika klasserna äro sammanslagna till afdelningar, hvilka af läraren eller lärarinnan undervisas på skilda tider. Man har plägat kalla denna anordning af undervisningen af delningsläsning, eller, med anledning däraf att hvarje barn vid sådan anordning i regel erhåller undervisning endast hälften af den föreskrifna tiden, half tidsläsning. Denna undervisning af barnen på skilda tider kan naturligtvis ordnas på en mängd olika satt. Man kan dock härvidlag urskilja två lmfvudgrupper af skolor: den ena lmfvudgruppen omfattar sådana skolor, som hafva undervisningen anordnad på det satt, att hvardera af skolans afdelningar undervisas under en längre tidsföljd, hvaremot den andra hufvudgruppen har undervisningen anordnad så, att tidsperioderna, då hvardera afdelningen undervisas, hafva gjorts kortare. Man har plägat kalla det första slaget af anordning för period-läsning. Denna kan å sin sida ordnas antingen så, att den ena afdelningen undervisas under höstterminen och den andra afdelningen under vårterminen, eller, om man vill göra de olika perioderna lika stora, så att den ena afdelningen undervisas i början af höstterminen och i slutet af vårterminen, samt den andra afdelningen i slutet af höstterminen och början af vårterminen, eller ock så att hvarje afdelning undervisas två månader i följd eller hvarannan månad o. s. v. Afven finnes en mängd skolor med kombinerad undervisning, d. v. s. med undervisningen ordnad så, att den under en tidsperiod af läsåret meddelas samtidigt, under en annan period på skilda tider. I detta fall har en skolas hänförande till den ena eller andra gruppen berott på längden af den tidsperiod, under hvilken ettdera slaget af undervisning ägt rum. (Jfr tab. 8, anm. 1 3.) Den andra hufvudgruppen af skolor med skild tids undervisning består af sådana, där tidsperioderna, under hvilka hvarje afdelning undervisas, äro kortare, och är den vanligaste formen för dylika skolor den, att undervisningen för de olika afdelningarna äger rum hvarannan dag, s. k. hr-arannandagsläsning. Men dessutom räknas till denna grupp jämväl sådana skolor, där de olika afdelningarna undervisas hvarannan vecka eller där den ena afdelningen undervisas på förmiddagen, den andra afdelningen på eftermiddagen o. s. v. T tabell 8 redogöres för såväl den senare hufvudgruppen af skolor, de s. k. hvarannandagsskolorna, som de periodläsande skolorna, och omfattar tabellen alla slags fasta och flyttande skolor med skild tids undervisning. Vid ett närmare studium af tabellen finner man att halftidsläsning förekommer ej blott vid de fasta skolorna, utan äfven vid åtskilliga af de flyttande, särskildt vid de flyttande mindre folkskolorna i de nordligaste länen, stundom blott på den ena stationen, men icke sällan på bada stationerna samt till och med vid skolor, som flytta på fre stationer. Hela antalet halftidsläsande skolor uppgick till 4,025, hvaraf 2,470 (58-t %) voro folkskolor, 1,232 (2b'-fl %) mindre folkskolor och 923 (20 # o %) småskolor. Vid jämförelse Folkskolorna mellan de olika länen finner man att de halftidsläsande skolorna voro talrikast i Älfsborgs, Skaraborgs och Östergötlands län med respektive 533, 421 och 419 eller tillsammans 1,373 halftidsläsande skolor, hvilket utgör mer än en fjärdedel af hela antalet dylika skolor. Vid jämförelse mellan de olika slagen af halftidsläsande skolor, folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, visar sig att bland folkskolorna halftidsläsning förekommer oftast i Älfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Värmlands, Kalmar, Gäfleborgs och Göteborgs och Bohus län, bland mindre folkskolorna i Gäfleborgs, Norrbottens och Västernorrlands län, samt bland småskolorna i Alfsborgs, Skaraborgs samt Göteborgs och Bohus län. För att få en öfverblick öfver samtliga de skolor i riket, där hvarje barn i skolåldern ej erhåller undervisning hela den tid af åtta månader årligen, som enligt folkskolestadgan folk- och småskolorna böra vara i verksamhet, är dock ej tillräckligt att taga hänsyn endast till de skolor, som finnas upptagna i tab. 8, utan till dessa måste läggas jämväl de flyttande skolor, där alla barnen undervisas samtidigt på hvarje station. Om man således till de olika slagen af skolor i tab. 8 för hvarje län till de flyttande skolor, hvilka redan äro upptagna i tabellen, lägger de flyttande skolorna inom länet, som hafva samtidig undervisning på de olika stationerna, erhåller man följande öfversikt öfver samtliga skolor i riket med för barnen af kortad undervisningstid. 2

18 10 FOLKSKOLORNA 1907: OLIKA SLAG AF SKOLOR. Afven i denna tabell kommer Älfsborgs län främst med största antalet eller 652 halftidsläsande skolor, därnäst kommer Värmlands län med 594 och i tredje rummet Skaraborgs län med 445, hvaremot Gottlands län har att uppvisa endast 7 och Uppsala län 39 dylika skolor. Ofvanstående jämförelser med afseende på folkskoleväsendets ordnande i de olika länen är dock så till vida missvisande, som man härvidlag ej tagit hänsyn till, huru antalet halftidsläsande skolor i hvarje län förhåller sig till hela antalet skolor i länet. För anställande af jämförelser i detta hänseende lämnas här en öfversikt, dels i absoluta tal, dels i procent räknadt, utaf de olika slagen af skolor i de skilda länen, hvarvid i kolumnen halftidsläsande skolor nu upptagits jämväl de flyttande skolorna. Af samtliga 14,269 folk- och småskolor, som funnos i riket år 1907, voro således 7,759 (54-4 %) heltidsläsande, d. v. s. sådana skolor där hvarje barn erhåller undervisning 8 eller åtminstone 7 månader af året (jfr tab. 8, anm. 1) samt 6,510 (45T> %) halftidsläsande, d. v. s. sådana skolor, där hvarje barn erhåller undervisning kortare tid än 7 månader af året. Vid jämförelse mellan de olika länen finner man, att de halftidsläsande skolorna voro talrikast i Värmlands län. där de utgjorde 85 %, därnäst kommer Älfsborgs län med 84-7 X, Jönköpings län med 78 7 % ocli Kronobergs län med 78-2 %. Sällsyntast voro de halftidsläsande skolorna i Gottlands län med endast 3'!) %, hvarefter kommer Malmöhus län med 5 - s %. T Stockholms stad förekomma inga halftidsläsande skolor. Lärare och lärarinnor i folk- och småskolor. Tab Tah. 9 innehåller uppgift på antalet lärare ocli lärarinnor vid folk- och småskolor, fördelade liinsiis. år 1907 äfvensom rikssummor för åren Tabellens hufvudsakliga resultat återfinnas i nedanstående tabellariska öfversikt öfver antalet lärare och lärarinnor i läsämnen.

19 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRARE OCH LÄRARINNOR. 11 Med afseende på läsämnen företer lärarepersonalen en ökning af 559 eller 3 - i %, hvaraf 82 (14-7 %) lärare och 477 (85s X) lärarinnor. Vid fördelningen af denna ökning mellan de olika slagen af skolor komma på folkskolorna 290, hvaraf 120 lärare och 170 lärarinnor, på de mindre folkskolorna 66, hvarvid lärarinnepersonalen företer en ökning af 83, men lärarepersonalen en minskning af 17, och på småskolorna 203, hvarvid lärarinnepersonalen företer en ökning af 224, men lärarepersonalen en minskning af 21. Förhållandet mellan antalen lärare och lärarinnor vid de olika slagen af skolor under de senast förflutna fem åren framgår af följande procentiska beräkning. Vid jämförelse mellan procenttalen för de olika åren i tabellen finner man, att förhållandet mellan antalen lärare ocli lärarinnor under perioden såväl vid folkskolorna, som vid de mindre folkskolorna och vid småskolorna företett en stadigt fortgående ökning af lärarinnepersonalen på lärarepersonalens bekostnad, samt att den manliga lärarepersonalen vid mindre folkskolor och småskolor visar tendens att försvinna. En öfversikt för de särskilda länen år 1907 lämnas i följande tabell, i hvilken intet tal införts i kol. 3 för Stockholms stad, såsom där utan betydelse. Tab. 10 innehåller uppgift angående lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor, fördelade efter landsbygd och städer. I tabellen här nedan återgifves det hufvudsakliga af detta innehåll i procent.

20 12 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRARE, LÄRARINNOR OCH LÄRJUNGAR. De genom Kungl. cirkuläret af den (> Oktober 1S93 fastställda nya formulären för primäruppgifterna rörande folkundervisningen hafva, såsom i berättelsen för år 1893 (sid. 7) närmare uppvisades, medfört några smärre förändringar i uppställningen af hit hörande tabeller. Med afseende på grunderna för dessa tabeller och dit hörande primäruppgifter behöfver för öfrigt endast erinras om föreskriften, att barn, som under året undervisats i olika skolor, skall räknas som lärjunge endast i den skola, som det under kalenderåret senast tillhört. Tab. 11 innehåller en öfversikt länsvis öfver antalet skolpliktiga barn samt öfver hela antalet i folk- och småskolor undervisade barn år 1907, äfvensom en öfversikt af motsvarande rikssummor för åren Enligt den allmänna befolkningsstatistiken utgjorde folkmängden vid 190(3 års slut i ålder af 7 14 år 866,507, af hvilket antal för samma år voro af skolråden redovisade 851,563 eller 98-3 %. För år 1907 utgjorde folkmängden inom samma årsklasser 874,259. Om detta tal jämföres med rikssumman, 858,728 för»hela antalet barn af 7 14 års ålder» (tab. 11, kol. 27), så finner man, att de af skolråden redovisade barnens antal år 1907 utgjorde 98'2 X, mot 98'3 % år De icke redovisades procenttal utgjorde för bada åren resp. l - 8 och 1 7. Om det ofvannämnda antalet af 874,259 fördelas efter kön, så har man 444,412 gossar och 429,847 flickor. Jämför man med dessa tal antalen redovisade gossar och flickor (kol. 25 och 26), så blir de redovisade gossarnes procenttal 98-4 och flickornas Till hvilka antal de sålunda redovisade barnen, såvidt kändt är, åtnjutit eller icke åtnjutit undervisning, utvisas af följande tabell. Antal skolpliktiga barn samt hela antalet i folk- och småskolor undervisade barn. Tab Vill jämförelse mellan de två sista åren (tab. IV) finner man; att hela antalet redovisade barn i skolåldern vuxit med eller från till samt att antalet af dem. som enligt rad 1 under Aret åtnjutit undervisning, ökats med 6,936, att antalet af dem, som enligt rad 2 under året ej åtnjutit sådan undervisning, ökats med 411. men att antalet af dem. om hvilka enligt rad 3 uppgifter saknas, minskats med 182.

21 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRJUNGAR. 13 Om man fördelar barnen å rad 1 i föregående tabell efter samma grunder, som användts för kol af tab. 11, så erhåller man följande öfversikt. som afse dylika barn, numera å rad 10 ej alltför många återfinnas, hvilka rätteligen bort hänföras till dem,»som under året ej åtnjutit sådan undervisning» (rad 2), eller till dem,»om hvilka uppgifter saknas» (rad 3). Å andra sidan måste ock afseende fästas därvid, att åtskilliga barn, som fortfarande återfinnas å rad 10, äro sådana, som först under året inträdt i skolåldern. Vid fördelning af de i föregående tabell å rad 11 upptagna lärjungarne efter de tre hufvudslagen af skolor (folkskolor, mindre folkskolor och småskolor), äfvensom efter skolornas olika natur af fasta eller flyttande, erhåller man följande öfversikt. Vid jämförelse mellan de två sista åren (tab. 11) finner man, att antalet barn i skolåldern, som undervisats i samtliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, ökats med 6,13G, antalet i seminariernas öfningsskolor undervisade barn minskats med 109, antalet i enskilda skolor undervisade barn ökats med 7(50, hvaremot antalet barn, som åtnjutit undervisning i hemmen, minskats med 79. Om man såsom mått på folkskolefrekvensen under de två sista åren använder talet å rad 4, beräknadt i procent af hela folkmängden inom åldersgruppen 7 14 år, så är detta procenttal 84 8 för år 1906 och 84 8 för år Om»hela antalet» i de allmänna folkskolorna under året undervisade barn' befunnit sig i 7 14 års ålder, eller ni. a. o. om man för dylik beräkning i stället för talen å rad 4 använder för 1906 talet 765,260 och för 1907 talet 770,957 (tab. 11, kol. 30), så blifva procenttalen i stället 88'3 för år 1906 och 88-2 för år Bland de å rad 9 omtalade»enskilda skolor» äro icke sådana inräknade, som äro inrättade på enskildes bekostnad enligt folkskolestadgans 62, mom. 2, och för hvilka enligt de gällande formulären primäruppgifter afgifvits. Dessa skolor hafva, såsom.i berättelsen för år 1882 (sid. 16) närmare utvecklats, inräknats på vederbörliga platser bland de andra skolorna. Således afser rad 9 sådana enskilda skolor, som omtalas i inom. 1 af nyss anförda af folkskolestadgan. Antagligen finnes däribland ett mindre antal skolor, som närmast motsvara de allmänna folkskolorna, i svnnerhet småskolorna; men sannolikt utgöras de till största delen af elementarläroverk, särskildt sådana för flickor. Beträffande de barn, som äro räknade till rad 10, är det antagligt, att efter den särskilda uppmärksamhet, hvilken vid granskningen ägnats de uppgifter i primärtabellerna, Man finner vid jämförelse mellan de två sista åren (tab. 11), att antalet barn i samtliga fasta skolor ökats med 13,990, medan antalet i samtliga flyttande skolor minskats med 7,489. Om man slutligen fördelar de å rad 2 af denna tabellgrupps första tabell (sid. 12) upptagna barnen efter anledningarna därtill, att de ej åtnjutit undervisning under året, så erhåller nian efterföljande tabell, vid hvilken den anmärkningen må förutskickas, att de å rad. 21 och 22 upptagna talen alldeles icke angifva antalen af dem, som under året visat sig hafva inhämtat folkskolans niinimikurs eller aflagt godkänd afgångspröfning. De barn, med hvilka ettdera varit förhållandet, hora nämligen till rad. 21 och 22, endast om de därjämte äro inom skolåldern samt för öfrigt förutom själfva profvens afläggande alldeles icke under året åtnjutit undervisning eller åtminstone icke på något af de satt, som äro angifna å rad i första tabellen å denna sida. Det är nämligen antagligt, att icke få af barnen å rad. 21 och 22 af följande tabell under året deltagit i s. k. repetitionskurs eller i s. k. konfirmationsskola.

22 14 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRJUNGAR. Såsom i berättelsen för år 1882 (sid. 13) anmärktes, kan man som maximigräns för antalet barn i skolåldern, hvilkas undervisning varit under året försummad, betrakta den summa, som erhålles genom att hoplägga antalet icke redovisade, antalet af dem, om hvilka uppgifter saknas, samt antalet af dem, som»af annan anledning» icke åtnjutit undervisning. För år 1906 utgjorde denna maximigräns 34,872 (= 14, , ,979) och för år 1907 åter 35,292 (= 15, , ,994). Om dessa två tal förvandlas till procent af rikets folkmängd vid årets slut i ålder af 7 14 år, så får man respektive 4 o och 4-o. Sammanhåller man detta sista resultat därmed, att såsom å sid. 12 och i föregående berättelser visats redovisningsprocenterna

23 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRJUNGAR. 15 för gossar och flickor äro mycket höga och i allmänhet foga skiljaktiga, så inser man lätt, att någon synnerlig olikhet ej kan förefinnas i de bada könens skolfrekvens. En öjversikt för de särskilda länen af innehållet i tab. 11 lämnas af tabellen å sid. 14, rörande hvilken följande anmärkningar må förutskickas. Kol innehålla en procentfördelning af antalen redovisade barn af 7 14 års ålder, d. v. s. af de absoluta tal, som finnas i kol. 27 å tab. 11. Några af de större skiljaktigheter, som jämlikt nämnda öfversikt förefinnas mellan länen, kunna förtjäna att särskildt framhållas. Det lägsta procenttalet för barn, som under år 1907 undervisats i allmänna folkskolorna samt seminariernas öfningsskolor (kol. 2), finner man för Stockholms stad, hvarefter följa Uppsala, Östergötlands, Stockholms, Jönköpings och Västernorrlands län. Hvad angår de i enskilda skolor undervisade barnen, återfinnes det högsta procenttalet, 12"9, för Stockholms stad, och det därnäst för Göteborgs och Bohus län med 4-4 %. De lägsta procenttalen för undervisning i hemmen finner man för Stockholms stad, Gäfleborgs, Kristianstads, Malmöhus, Gottlands, Göteborgs och Bohus samt Kopparbergs län, inom hvilka de ej uppgå till Os %'. Med hänsyn till de barn, som under året»af annan anledning» (kol. 9) ej åtnjutit undervisning, må nämnas, att skiljaktigheterna kunna vara mera skenbara än verkliga, emedan vid en på fullständig kännedom grundad fördelning antagligen såväl de barn,»om hvilka uppgifter saknas» (kol. 10), som af ven de icke redovisade skulle för det mesta hafva fatt sin plats i kol. 9. Med afseende på lärjungarnes fördelning mellan fasta och flyttande skolor visar tabellen, att i Stockholms stad samt Uppsala, Södermanlands, Gottlands och Malmöhus län ej några flyttande skolor finnas. Däremot undervisas i Västerbottens län 42'3, i Kronobergs län 40 7, i Jämtlands län 34 7, i Värmlands län 26-8, i Jönköpings län 23-5, i Norrbottens län 20 8 samt i Västernorrlands län 20 i procent af barnen i flyttande skolor. Anmärkningsvärdt är, att det delvis glest befolkade Kopparbergs län har endast 1-9 samt således lägre procenttal än t. ex. Kristianstads län med 3 o. Af tabellens sista afdelning finner man, att den största lärarepersonalen i förhållande till lärjungeantalet träffas i Stockholms stad samt Gottlands, Kopparbergs, Norrbottens och Malmöhus län. De minst gynnsamma förhållandena träffar man däremot i Kronobergs, Blekinge ocli Kalmar län. Det torde böra särskildt framhållas, att de i dessa kolumner stående talen endast angifva, huru många lärjungar i medeltal hvarje lärare (lärarinna) under kalenderåret haft att undervisa, men ingalunda huru många varit i medeltal äfvcn vid den ordentligaste skolgång under samma undervisningstimmar förenade. De senare medeltalen äro naturligtvis betydligt lägre, hvilket beror på två särskilda anledningar af helt olika natur, nämligen dels och hufvudsakligen därpå, att de lärjungar, som en och samma lärare (lärarinna) har att undervisa, i en mängd fall äro delade på afdelningar, som undervisas på skilda tider, dels ehuru i vida mindre grad därpå, att kalenderår och läsår ej behöfva sammanfalla. I berättelsen för år 1882 (sid. 28 och 29) finner man en närmare undersökning om det inflytande, som de bada nämnda anledningarna utöfva i berörda hänseende. Nedanstående tabell visar, med fördelning efter landsbygd och städer, samt för hvarje län, huru de skolpliktiga barnen, häri inräknade barnen i fortsättnings- och ersättningsskolor samt i folkskolans högre afdelning, under år 1907 varit fördelade på folkskolor, anordnade efter normalplanens littera A, samt på öfriga folkskolor. Enligt denna tabell voro af de år 1907 skolpliktiga, vid folkskolorna undervisade 453,180 barnen 124,842 (27-5 %) undervisade i littera A-skolor och 328,338 (72-5 %) undervisade i öfriga folkskolor. Af de i littera A-skolor undervisade barnen, tillhörde 37,067 (30-2 %) landsbygden, under det att 87,175 (09's %") tillhörde städerna; af de 328,338 i öfriga folkskolor undervisade barnen tillhörde 324,238 (98-8 %) landsbygden, men endast 4,100 (1-2 %) städerna. Af de enligt kol. 2 och 3 i tab. 12 i landsbygdens

24 16 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRJUNGAR. folkskolor undervisade 361,905 barnen gingo endast 87,667 (10-4%) i littera A-skolor, men 324,288 (89 6 %) i öfriga slag af folkskolor; af de enligt samma tabell och kolumner i städerna undervisade 91,275 barnen, gingo 87,175 (95 - s %) i littera A-skolor, men endast 4,100 (4 5 %) i öfriga slag af folkskolor. Vid jämförelse de olika länen emellan finner man, att å landsbygden inga littera A-skolor funnos i Kronobergs och Gottlands län. Däremot finner man vid jämförelse mellan här föreliggande tabell och tab. 4, att dylika slag af skolor hufvudsakligen förekomma i län med större städer och talrikare industricentra. Så förekommo i Malmö, hus lans landsbygd 32 littera A-skolor med tillsammans 5,094 barn, i Kopparbergs lans landsbygd 23 littera A-skolor med tillsammans 4,592 barn, i Stockholms lans landsbygd 18 littera A-skolor med 3,396 barn, i Göteborgs och Bohus lans landsbygd 14 littera A-skolor med tillsammans 2,625 barn o. s. v. Tab. 12 innehåller en redogörelse för de skolpliktiga barnens undervisning särskild t for landsbygden och särshildt for städerna. I en serie tabeller här nedan framställas samma förhållanden i procent. Om de å rad 2 af denna tabellgrupps första tabell inräknade barnen fördelas efter anledningarna, hvarför de under året ej åtnjutit undervisning, blifver resultatet följande. Om de å rad 1 i ofvanstående tabell inräknade barnen fördelas efter undervisningens hufvudarter, så erhålles följande öfvcrsikt. Vill man slutligen jämföra landsbygd och städer med afseende på medeltalen af lärjungar på hvarje lärare eller lärarinna i läsämnena, så kan detta lätt ske i enlighet med de grunder, som användts för utarbetandet af kol i tabellen å sid. 14. För landsbygden har man 553,015 lärjungar i fasta skolor och 76,615 i flyttande, medan antalet af lärare och lärarinnor i läsämnena utgör 12,729 vid de fasta skolorna och 1,971 vid de flyttande. För städerna äro de motsvarande lärjungeantalen 141,267 och 60 samt de motsvarande lärareantalen 3,754 och 2. De resultat, som man på grund häraf erhåller med afseende på förhållandet mellan antalen lärare och lärjungar, äro sammanställda i följande tabell. Fördelas de i sina egna distrikts skolor undervisade barnen efter de olika slagen af skolor, så erhåller man följande öfversikt. Att dessa tal endast angifva, huru många lärjungar i medeltal hvarje lärare (lärarinna) under kalenderåret haft att

25 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRJUNGAR. 17 undervisa, men ingalunda huru många varit i modeltal äfven vid den ordentligaste skolgång under samma undervisningstimmar förenade, är förut anmärkt å sid. 15. Folkundervisningen i rikets större städer. (Tab. 13.) I tabell 13 lämnas för år 1907 en öfversikt angående lärare, lärarinnor och lärjungar i rikets 30 större städer, upptagna i ordning efter sin storlek. Om man fäster afseende endast vid de fyra största af vara städer, visar tabellen, att under år 1907 vid folk- och småskolorna i Stockholm undervisade 167 lärare och G97 lärarinnor eller tillsammans 864, i Göteborg 124 lärare och 344 lärarinnor eller tillsammans 468, i Malmö 56 lärare och 203 lärarinnor eller tillsammans 259 samt i Norrköping 37 lärare och 93 lärarinnor eller tillsammans 130. Extraordinarie lärare eller lärarinnor funnos i 28 af de 30 städerna, biträdande lärarinnor i 13. Antalet skolpliktiga barn utgjorde år 1907 i Stockholm 35,204, i Göteborg 22,767, i Malmö 10,628 och i Norrköping 6,426, af hvilka respektive 33,967, 21,568, 9,673 och 5,920 erhållit undervisning. Af dessa senare barn undervisades i Stockholm 27,042 (79-G %) i folk- och småskolor, 2,258 (6"7 %) i allmänna läroverk, seminarieskolor och fackskolor, 74 (0 2 %) i skolor för abnorma barn samt 4,593 (13 5 %) i enskilda skolor eller hemmen. För Göteborg voro motsvarande tal 18,472 (85-G %), 966 (4 5 %), 66 (0'3 "4) och 2,064 (9'6 %), för Malmö 8,524 (88-1 %\ 500 (5-2 %), 2 (0-o %") och 647 (6-7 X) samt för Norrköping 5,141 (86-» %\ 366 (6-2 %), 26 (0-4 "A) och 387 (6 5 %). Af de öfriga hade en del befriats från undervisning på grund af sjukdom, naturfel eller af annan anledning, en del hade fullbordat sin skolkurs redan före fyllda 14 år, angående en del saknades uppgifter. Med afseende på de här ofvan upptagna barn, hvilka redovisats såsom undervisade i skolor för abnorma barn, må nämnas, att dessa tal utan tvifvel äro för laga, i det att många dithörande barn redovisats antingen såsom -undervisade i hemmen eller såsom sådana, hvilka på grund af sjukdom, naturfel eller af annan anledning ej åtnjutit undervisning. antal barn, som under år 1907 undervisats i fortsättningsoch ersättningsskolor. De innehålla dessutom en öfversikt af motsvarande rikssuinmor föraren samt innefatta ej blott de i skolåldern varande barnen, såsom fallet är med tabellen å sid. lo, utan samtliga i fortsättnings- och ersättnings- samt i folk-, mindre folk- och småskolor under år 1907 undervisade barnen, vare sig de befunno sig inom eller utom den egentliga skolåldern; de innehålla således en uppdelning på' de olika skolformerna af de i sista kolumnen af tabellerna i denna och motsvarande kolumn i föregående berättelser upptagna barnen. Tab. 14 redovisar barnen i folkskolorna samt i fortsättnings- och ersättningsskolorna, fördelade länsvis, och tab. 15 inom hvarje län efter landsbygd och städer, tab. 16 redogör för barnens fördelning länsvis på de olika formerna af mindre folkskolor, tab. 17 för barnen i småskolorna med fördelning länsvis samt tab. 18 inom hvarje län efter landsbygd och städer. Tabellerna äro, i den mån sådant låtit sig göra, uppställda efter samma grunder som tabellerna angående skolornas fördelning på de olika skolformerna. Tab. 14 sysselsätter sig, såsom nämndt, med barnen i folkskolorna, fördelade på de olika skolformerna inom de särskilda länen. Om man, börjande med år 1901 eller det år, då de olika slagen af skolor i departementets berättelser började fördelas efter normalplanens olika littera och dess underafdelningar, sammanställer rikssummorna för åren och tager hänsyn endast till de i 1900 års normalplan upptagna skolformerna, erhåller man följande öfversikter, af hvilka den första upptager de absoluta talen, den senare procenttalen. Antal folkskolebarn i olika slag af skolor (Tab ) Tab innehålla uppgifter angående antalet barn, som under år 1907 undervisats enligt de olika skolanordningar (littera), som 1900 års normalplan nämner, samt i en mängd underafdelningar, som i verkligheten utbildat sig under eller vid sidan af dessa, samt upptaga äfven redogörelser för det Den första tabellen visar, att det relativt största antalet af de år 1901 i rikets folkskolor undervisade 428,914 barnen eller 93,461 tillhörde littera C-skolorna eller de Folkskolorna

26 18 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRJUNGAR. egentliga halftidsläsande skolorna; det största barnantalet därefter eller 96,097 barn tillhörde dock den bästa skolformen, nämligen littera A-skolorna; därefter komma de egentliga fyraklassiga folkskolorna med heltidsläsning, nämligen littera E-skolorna med 73,518 barn, littera F-skolorna (både småskolc- och folkskoleafdelning) med 55,581 barn samt littera B-skolorna med 50,574. I littera D-skolorna (med endast folkskolans kl. 2 4) undervisades 10,908 barn. 1 de på två stationer flyttande folkskolorna, littera G-skolorna, orhöllo ej mindre än 40,975 barn sin undervisning, och i de folkskolor, som flyttade på tre stationer och hvilka 1900 års normalplan ej ens omnämner, mottogo 2,800 barn undervisning. Vid periodens slut eller år 1907 visa dock förhållandena en ej obetydlig förbättring. Barnantalet i rikets folkskolor hade nu stigit till 449,865. Af dessa undervisades numera det relativt största antalet barn eller 122,175 i littera A-skolorna, hvaremot barnantalet i littera C-skolorna nedgått till 90, littera E-skolorna hade barnantalet stigit till N0,0S2, i littera B-skolorna till 65,434, i littera F-skolorna till 55,641 och i littera D-skolorna till 12,KiS. Antalet i de på två stationer flyttande folkskolorna däremot hade nedgått till 23,589 och i de på tre stationer flyttande folkskolorna undervisades nu ej mer än 180 barn, tillhörande, såsom tal). 11 utvisar, Älfsborgs, Värmlands och Norrbottens län. 1 den andra af de bada ofvanstående tabellerna om folkskolebarnens undervisning eller procenttabellen, kan man iakttaga liknande företeelser. Vid ett närmare studium af denna tabell finner man, att i littera A-skolorna en stadig ökning af barnantalet under hela perioden ägt rum, från 22-4 % år 1901 till 27-L' % af samtliga i folkskolorna undervisade barn år Äfven i littera B-skolorna visar barnantalet, relativt taget, en ganska kraftig ökning från 11-s % år 1901 till 1 i(> % år Däremot företer barnantalet i littera C-skolorna ett ständigt nedgående från 23 % år 1901 till 20-o % år Hvad angår barnantalet i littera D- och E-skolorna, visar detta under perioden någon tillväxt, särskildt i de sistnämnda från 17i % år 1901 till 17 -!> % år 1907, hvaremot barnantalets ökning i littera D-skolorna afbröts med åren 1903 och 1906, som visa en minskning såväl absolut som relativt. Barnantalet i littera F-skolorna, som såväl absolut som relativt under periodens fyra första år företedde en fortgående ökning, visade mot periodens slut i bada afseendena en minskning. Barnantalet i de på två stationer flyttande folkskolorna, littera G-skolorna, minskades stadigt under hela perioden, från 9-fi 0 år 1901 till ir-> % år de på tre stationer flyttande folkskolorna, där barnantalet redan år 1901 utgjorde endast något mer än en half procent, hade detsamma vid periodens slut sjunkit till mindre än en tiondels procent af hela barnantalet i folkskolorna. Tab. 15 fördelar de i folkskolorna åren undervisade barnen efter landsbygd och städer. I nedanstående två sammanställningar, begynnande med år 1901, redovisas rikssummorna för åren , framställda såväl i absoluta som i relativa tal. Då endast en obetydlig del af städernas folkskolebarn undervisas i andra slags skolor än littera A- och B-skolor, hafva skolformerna blifvit fördelade endast på littera A-skolor, littera B-skolor och»öfriga skolor», hvarmed menas littera C-, D-, E-, F- och G-skolorna. De båda tabellariska sammanställningarna visa, att af de i landsbygdens folkskolor år 1901 undervisade 350,070 barnen den stora massan eller 280,828 barn (80'2 %) undervisades i dessa»öfriga skolor» med endast en lärare, hvaremot 47,647 barn (13-6 %) undervisades i littera B- skolor och endast 21,595 (6-2 %) i littera A-skolor. Dessa förhållanden hade vid periodens slut förändrat sig därhän, att af de i landsbygdens folkskolor år 1907 undervisade 3i)0,861 barnen 261,010 eller 72-3 % tillhörde de»öfriga littera, hvaremot 62,302 (17-3 %) tillhörde littera B-skolorna och 37,549 (10i %) littera A-skolorna. Anmärkningsvärd är härvid den ej obetydliga tillökningen af barnantalet i littera A-skolorna, hvilket visar att denna skolform börjat vinna större utbredning äfven på landsbygden, där den är till finnandes i industridistrikten och kommunikationscentra. Af de i städernas folkskolor år 1901 undervisade 78,844 barnen tillhörde den öfvervägande största delen eller 74,502 (94-5 %) littera A-skolorna, hvaremot littera B-skolorna räknade endast 2,927 barn (3-7 %) och öfriga skolformer endast 1,415 ({ $ %). Folkskolor med endast en lärare tvekas ock mer och mer försvinna i städerna. Antalet i sådana skolor undervisade barn hade år 1907 nedgått till

27 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRJUNGAR. 19 1,246 eller endast något mer än en procent af hela barnantalet. Däremot hade antalet barn i littera A-skolorna under hela perioden ökats och uppgick år 1907 till 84,626 eller 95" i %' af hela barnantalet i städernas folkskolor. Denna ökning af barnantalet i städernas littera A-skolor står i samband med folkmängdens omflyttning från landsbygden till städerna, särskildt storstäderna, hvarigenom jämväl de i de sämre folkskolorna på landsbygden undervisade barnen öfverflyttas till städernas littera A-skolor. Hvad antalet barn i städernas littera B-skolor angår var detta vid periodens början i aftagande såväl absolut som relativt, men synes mot periodens slut hafva något ökats på de»öfriga» skolformernas bekostnad. Tab. 14 och 15 innehåller jämväl uppgift om antal barn i fortsättnings- och ersättningsskolorna, i den förra ordnade länsvis för hela riket, i den senare därjämte med fördelning efter landsbygd och städer. Nedanstående tabell upptager antalet barn år 1907 i fortsättnings- och ersättningsskolor, med fördelning efter län samt inom länen efter landsbygd och städer samt därjämte rikssummorna för åren I anslutning till de uppgifter, som återfinnas i tab. 2, kol , äro, med undantag af den fortsatta undervisningen i Stockholm, i allmänhet här endast barnen i sådana fortsättningsskolor redovisade, som erhållit statsbidrag. Af tabellen här ofvan framgår, att år 1901 undervisades i fortsättningsskolor 24,637 barn, hvaraf 19,488 å landsbygden och 5,154 i städerna. Antalet barn i dessa fortsättningsskolor uppgick år 1907 till 29,903, hvaraf 23.4S0 å landsbygden och 6,428 i städerna. Landsbygdens barnantal visade år 1907 minskning, liksom år 1904 städerna, hvilken minskning dock torde vara af mer tillfällig art. Antalet barn i ersättningsskolorna uppgick år 1901.till 3,165, hvaraf 508 å landsbygden och 2,(357 i städerna. Detta antal hade år 1907 nedgått till 1,364, hvaraf 186 å landsbygden och 1,178 i städerna. Under det att med statsmedel understödda fortsättningsskolor år 1907 fimnos i.illa län såväl å landsbygden som i städerna med undantag af Stockholm och städerna i Kristianstads län, voro ersättningsskolor under samma år inrättade endast i 7 län på landsbygden, nämligen Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Alfsborgs, Örebro, Gäfleborgs ocli Norrbottens län, samt i 11 län för städernas vidkommande och därjämte i Stockholms stad. Tab. 16 redovisar barnen i de mindre folkskolorna, fördelade på de olika skolformerna inom de särskilda länen- Af de i detta slags skolor under år 1901 undervisade 8.3,831 barnen tillhörde, såsom nedanstående två rikssammandrag i absoluta tal och procenttal utvisa, mer än halfva antalet eller 46,250 (552 %) de fasta mindre folkskolorna med både småskole- och folkskoleaftlelning, därnäst följde barnantalet i de på två stationer flyttande mindre folkskolorna med både småskole- och folkskoleafdelning, utgörande något mer än en fjärdedel eller 23,650 barn (28-2 %) af hela barn-

28 20 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRJUNGAR. De mindre folkskolorna äro på några få undantag när belägna på landsbygden. Tab. 17 redovisar barnantalet i småskolonia, fördelade på de olika skolformerna i de särskilda länen. Om man, begynnande med år 1901, sammanställer rikssummorna för åren och tager hänsyn endast till de i 1900 års normalplan upptagna skolformerna, erhåller man följande två tabeller, af hvilka den förra. upptager de absoluta talon, den senare procenttalen. Härvid är att märka, att de barn, hvilka här redovisas såsom undervisade i småskolorna, afse endast de barn, hvilka undervisats i de fristående småskolorna, men ej de barn, hvilka undervisats i littera F- och G-skolornas samt i de mindre folkskolornas småskolcafdelningar. Dessa barn hafva på grund af primäruppgifternas beskaffenhet mast redovisas tillsammans med barnen i folkskolor och mindre folkskolor. antalet. Närmast i antal komma de på tro stationer flyttande mindre folkskolorna med 10,017 barn eller 12-7 % af hela barnantalet. I de fasta mindre folkskolorna med endast folkskoleafdelning undervisades 2,598 barn (3i %), i de på fyra eller flera stationer flyttande mindre folkskolorna 495 barn (0-6 %) samt i de på två stationer flyttande mindre folkskolorna med endast folkskoleafdelning 221 barn (0-2 %). Under perioden hade barnantalet i de fasta och i de på två stationer flyttande mindre folkskolorna med både småskole- och folkskoleafdelning ökats, hvaremot barnantalet i de öfriga skolformerna aftagit, med undantag dock för de fasta mindre folkskolorna med endast folkskoleafdelning, där barnantalet under periodens sista år något ökats. Vid periodens slut eller år 1907 undervisades i de fasta mindre folkskolorna med både små- och folkskoleafdelning 53,641 barn eller (54-6 % af hela barnantalet, i de på två stationer flyttande mindre folkskolorna 23,802 barn (28 7.%), i de på tre stationer flyttande mindre folkskolorna 2,637 (3-2 %), i de fasta mindre folkskolorna med endast folkskoleafdelning 2,619 barn (3-2 %) samt i de på två stationer flyttande mindre folkskolorna med endast folkskoleafdelning 182 eller fortfarande 0-2,%'. De på fyra eller flera stationer flyttande mindre folkskolorna utgjorde 82 eller 0 1 %. Uttryckt i procent förete talen i förestående tabell följande resultat: Samma företeelser, som visade sig med afseende på barnen i folkskolorna, återfinner man äfven här, nämligen en långsam men stadig ökning af barnantalet i de bättre skolformerna på de sämre skolformernas bekostnad. Af de 204,054 år 1901 i de fristående småskolorna undervisade barnen tillhörde något mer än en fjärdedel eller 54,485 (26 7 %) littera a-skolorna, nära en tredjedel eller 66,46(3 (32-r. %) littera b-skolorna, 27,571(13-5 %) de halftidsläsande littera c-skolorna, 10,880 (ös %) de ofta halftidsläsande littera d-skolorna (med folkskolans första, stundom äfven andra klass) samt ej mindre än 44,652 (21g %) de flyttande littera g-skolorna. Af dessa sistnämnda undervisades 36,024 i de på två stationer flyttande småskolorna, 7,898 i de på tre stationer och 730 i de på fyra stationer flyttande småskolorna. Vid periodens slut däremot,eller år 1907,undervisades af de 206,857 småskolebarnen 69,246 (33-5 %) i littera a-skolor, 71,767 (34-7 %) i littera b-skolor, 27,563 (132 %) i littera o-skolor och 10,857 (5-s %) i littera d-skolor, hvaremot antalet af de i flyttande småskolor undervisade barnen nedgått till 27,424 eller 13" 3 % af hela barnantalet i småskolorna. Af dessa 27,424 barn undervisades, såsom af tabell 18 framgår, 24,910 i de på två stationer flyttande småskolorna, 2,319 i de på tre stationer flyttande och 195 i de på fyra stationer flyttande småskolorna. Dessa senare skolor tillhöra (såsom redan å sid. 7 är nämndt) Jämtlands och Norrbottens

29 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRJUNGAR. 21 län och utgöras hufvudsakligen af s. k. kateketskolor. Barnantalet i såväl littera a- som littera b-skolorna har under perioden stadigt tillväxt, barnantalet i littera c-skolorna, som under periodens fyra första år något tilltog, gick under de två följande åren tillbaka, så att det år 1907 var såväl absolut som relativt mindre än år 1901, hvaremot barnantalet i littera d-skolorna hållit sig på ungefär samma nivå. Däremot företedde barnantalet i de flyttande småskolorna en ständigt fortgående minskning. I nedanstående två tabeller redogöres i såväl absoluta som relativa tal för småskolebarnens fördelning på landsbygd och städer. under perioden ständigt ökats och barnantalet i»öfriga skolor» såväl absolut som relativt vid periodens midt visar någon stegring, företer däremot antalet i littera b-skolorna någon minskning. I de föregående tabellerna hafva barnen blifvit redovisade efter som de undervisats i de olika slagen af skolan ordningar, som 1900 års normalplan omnämner. För att få en fullständig kännedom om, hurudan undervisning barnen erhålla i de olika länen, försåvidt detta kan framgå af undervisningens yttre anordning, är det dock nödvändigt att sammanställa barnen med hänsyn till, huruvida de erhålla undervisning under hela den enligt folkskolestadgan för undervisning afsedda tiden af 8 månader om året, eller huruvida de fatt nöja sig med en afkortad tids undervisning årligen. Fördelning efter sådan grund har i början af denna berättelse ägt rum med afseende på skolorna (sid. 9 10) och samma principer med afseende på tabellernas uppställning har äfven följts vid barnens fördelning på heloch halftidsläsande skolor. Nedanstående tabell visar således en sammanställning af barn, undervisade i fasta halftidsläsande skolor och i flyttande skolor. Här erhåller man således en fullständig öfversikt öfver det antal barn, som erhållit undervisning mindre än 8 månader på året. Tabellerna visa, att utaf de i landsbygdens småskolor år 1901 undervisade 165,447 barnen något mer än hälften eller 82,976 barn (50'2 %) tillhörde»öfriga skolor», hvarmed här menas litt. c-, d- och g-skolorna, hvaremot 05,017 (89-3 %) tillhörde littera b-skolorna och 17,454 barn (10-5 %) littera a-skolorna. De bada sistnämnda skolformerna, särskildt littera a-skolorna, förete med afseende på barnantalet en kraftig ökning, hvaremot barnantalet i öfriga slag af skolor stadigt minskats. Hvad angår barnen i städernas småskolor, tillhöra dessa, likasom barnen i folkskolorna, till öfvervägande största delen littera a-skolorna, d. v. s. skolor med en lärare för hvar klass. Af de i städernas småskolor år 1901 undervisade 38,607 barnen tillhörde således ej mindre än 37,031 (95-9 %) a-skolor, hvaremot i littera b-skolor undervisades endast 1,449 (38 %) och i»öfriga skolor» 127 (0-3,%). Under det barnantalet i littera a-skolorna

30 22 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRJUNGAR. barn i halftidsläsande skolor, därnäst kommer Värmlands län med 27,682 barn, Skaraborgs län med 22,941, Göteborgs och Bohus län med 22,932, Västernorrlands län med 22,393 och Östergötlands län med 21,662 barn. Det minsta antalet barn i halftidsläsande skolor visar Gottlands län med 362, därnäst kommer Uppsala län med 2,003. Likasom med afseende på skolorna kommer äfven med afseende på barnantalet Älfsborgs län främst med 31,719 För att erhålla en riktig föreställning angående antalet barn i halftidsläsande skolor är dock nödvändigt att sammanställa antalet barn länsvis i såväl heltids- som halftidsläsande skolor. För att erna denna jämförelse är i nedanstående två tabeller för såväl folkskolor som mindre folkskolor och småskolor i den ena kolumnen upptagna barnantalen länsvis i de heltidsläsande skolorna, i den andra barnantalen i de halftidsläsande skolorna, hvarmed här menas ej blott fasta halftidsläsande skolor, utan äfven flyttande skolor. Den förra tabellen upptager de absoluta talen, den senare procenttalen. Under hvardera tabellen finnas jämväl rikssummorna för de sex närmast föregående åren.

31 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRJUNGAR. 23 De bada tabellerna visa följande resultat: Af samtliga de år 1901 i rikets folkskolor, mindre folkskolor och småskolor undervisade 716,799 barnen erhöllo 350,326 (48-9 %) sin undervisning i heltidsläsande och 366,473 barn eller mer än hälften (51-1 %) i halftidsläsande skolor. Barnantalet i de halftidsläsande skolorna sjönk dock med hvarje år under hela perioden, så att vid dess slut eller år 1907 af de då i rikets folkskolor, mindre folkskolor och småskolor undervisade 739,685 barnen 421,729 (57 o %) tillhörde heltidsläsande och 317,956 (43 0 %) halftidsläsande skolor. Om man fäster sig endast vid folkskolorna, finner man, att vid periodens början, år 1901, ungefär lika stort antal barn undervisades i heltids- som i halftidsläsande skolor. Af de 428,914 folkskolebarnen år 1901 tillhörde nämligen 215,780 (50-3 %) heltidsläsande och (49T %) halftidsläsande skolor. Vid periodens slut hade förhållandena ändrat sig därhän, att af de då, år 1907, i rikets folkskolor undervisade 449,865 barnen 263,733 (58-c %) tillhörde heltidsläsande och 186,132 (41-4 %) halftidsläsande skolor, utvisande en förskjutning till de heltidsläsande skolornas fördel. I de mindre folkskolorna visar halftidsläsningen en betydande utbredning, i det att vid periodens början af de 83,831 i mindre folkskolor undervisade barnen endast 6,621 (7-9 %) tillhörde heltidsläsande, men 77,210 (92-1 %) halftidsläsande skolor. Äfven här minskades dock under perioden barnantalet i de half tidsläsande, skolorna, så att vid dess slut, år 1907, 9,843 (Il-g %) tillhörde heltidsläsande och 73,120 (88-1 %) halftidsläsande skolor. I småskolorna undervisades redan vid periodens början det öfvervägande flertalet barn 127 i,925 (62T %) i heltidsläsande skolor, under det att endast 76,129 barn (37 3 %) undervisades i halftidsläsande sådana. Äfven här skedde under perioden en förskjutning till ytterligare fördel för de heltidsläsande skolorna, i det att år ,153 (71 6 %) barn eller mer än två tredjedelar tillhörde dessa skolor, medan i de halftidsläsande skolorna undervisades 58,704 (28-4 %) barn. Om man fäster sig vid förhållandena i de olika länen år 1907, finner man, när man tager samtliga skolor i betraktande, det relativt största antalet barn i halftidsläsande skolor vara till finnandes i Älfsborgs län med 80'3 % af samtliga barnen i länets folk- och småskolor, därnäst kommer Värmlands län med 80-0 %, Kronobergs län med 79-r %, Skaraborgs län med 74-1 % och Jönköpings län med 70o %. Det relativt minsta antalet barn i halftidsläsande skolor företedde Malmöhus län med 4 # <; %', Gottlands län med 5 4 % samt Uppsala län med 12\s % barn i halftidsläsande skolor. Hvad särskildt folkskolorna angår, var halftidsläsningen där mest utbredd i Värmlands län med 83-o % barn i halftidsläsande skolor, därnäst korn Älfsborgs län med 82-7 % barn i dylika skolor. I de mindre folkskolorna undervisades i halftidsläsande skolor: i Älfsborgs län 99"0 %", i Värmlands län 98-3 %, i Jönköpings län 98-2 %, i Östergötlands och Kronobergs län 97 2 % samt i Göteborgs och Bohus län 96-3 % barn. Beträffande slutligen småskolorna finner man då halftidsläsningen mest utbredd i Jämtlands län med 73-1 % barn i halftidsläsande skolor, därnäst kommer Älfsborgs län med 72s % och Kronobergs län med 709 % barn i halftidsläsande skolor. T Stockholms stad och Uppsala län undervisades inga småskolebarn i halftidsläsande skolor. Undervisning i slöjd. Undervisning i slöjd. Den 16 Juni 1906 fastställdes af Kungl. Maj:t nya grunder för erhållande af statsbidrag för undervisning i slöjd, hvilka grunder trädde i gällande kraft från och med den 1 Januari Med anledning häraf lämnas här en kort öfversikt öfver hvad förut funnits i detta afseende stadgadt. Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1877 års riksdag på ordinarie stat ett belopp af 15,000 kronor att användas till understöd åt de församlingar, som på lämpligt satt beredde i skolåldern varande barn undervisning i slöjd. Genom Kungl. kungörelse den 11 September 1877 stadgades, att skoldistrikt, som genom intyg af vederbörande folkskoleinspektör visat sig hafva på ändamålsenligt satt anordnat undervisning i slöjd för gossar under minst fyra timmar i veckan, utan att undervisningen i skolans läroämnen därigenom eftersattes, skulle af statsmedel erhålla för hvarje skola ett årligt understöd af 75 kronor. Såsom villkor för åtnjutande af detta understöd bestämdes bland annat, att undervisningen i slöjd skulle afse bibringandet, icke af färdighet i något visst yrke, utan af händighet och förmåga att bruka de vanligast förekommande verktyg, i första rummet snickareverktyg, samt, där förhållandena sådant medgåfve, äfven svarfvare-, träsnidare- och möjligen smidesverktyg, hvarvid i skolor på landet förfärdigandet af sådana föremål, som för allmogen vore företrädesvis nödvändiga, borde särskildt afses; att undervisning i slöjd meddelades förnämligast i folkskolans högre afdelningar och i fortsättningsskolan, samt att läsning och slöjd på lämpligt satt omväxlade med hvarandra. Vid 1883 års riksdag höjdes anslaget till 25,000 kronor och vid 1889 års riksdag ytterligare till 75,000 kronor. Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning angående ändrade föreskrifter rörande anslag för beredande af undervisning i slöjd åt i skolåldern varande gossar böjde 1894 års riksdag det för detta ändamål utgående anslaget från 75,000 kronor till 110,000 kronor och genom Kungl. kungörelse den 1 Juni 1804 stadgades, att skoldistrikt, som genom intyg af vederbörande folkskoleinspektör visade sig hafva på ändamålsenligt satt i folkskola eller särskild slöjdskola anordnat undervisning i slöjd för gossar, utan att undervisningen i folkskolans läroämnen därigenom eftersattes, skulle af statsmedel för hvarje skola, hvari antalet slöjdande gossar uppgick till minst tio, erhålla ett årligt

32 24 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRJUNGAR. understöd af 75 kronor, därest undervisningen uti ifrågavarande ämne påginge minst fyra timmar i veckan under hela den för folkskolan bestämda årliga lästiden, samt att skoldistrikt, om i en dylik skola antalet af dem, som deltoge i slöjdundervisningen, vore så stort, att gossarne för denna undervisning delades i två eller flera afdelningar, skulle på de liar förut angifna villkoren för hvarje sådan afdelning, där antalet uppginge till minst femton, likaledes erhålla ett årligt understöd af 75 kronor. De hittills nämnda anslagen hade uteslutande afsett slöjdundervisning för gossar. Vid 1896 års riksdag gjordes emellertid af Kungl. Maj:t en framställning om beviljande af ett anslag å 90,000 kronor för beredande af undervisning i slöjd äfven åt i skolåldern varande flickor. Sedan riksdagen bifallit denna framställning, stadgades genom Kungl. kungörelsen den 2.9 Maj 1896, att skoldistrikt, som genom intyg af vederbörande folkskoleinspektör visade sig hafva på ändamålsenligt satt i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola anordnat undervisning i kvinnlig slöjd skulle af statsmedel erhålla ett årligt understöd af 30 kronor för hvarje skola, hvari antalet slöjdande flickor uppginge till minst tio. Såsom villkor härför stadgades därjämte, att undervisningen i slöjd skulle, utan att undervisningen i folkskolans läroämnen därigenom eftersattes, pågå minst fyra timmar i veckan under hela den för folkskolan bestämda årliga lästiden. Om i en dylik skola antalet i slöjdundervisningen deltagande vore så stort, att flickorna för denna undervisning vore delade i två eller flere afdelningar, skulle på förut angifna villkor, för hvarje afdelning, där antalet slöjdande uppginge till minst tjugufem, erhållas ett årligt understöd af 30 kronor. Den kvinnliga slöjden skulle bestå i stickning, stoppning, lappning, linne- och klädsömnad samt, där omständigheterna sådant medgåfve, i spanad och väfning samt flätningsarbeten. Föranledd af en vid 1899 års riksdag väckt motion anhöll riksdagen i skrifvelse den 13 Maj samma år, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida det i Kungl. kungörelserna den 1 Juni 1894 och den 29 Maj 1896 föreskrifna villkoret för meddelande af statsbidrag åt lärare och lärarinnor, som undervisa i skolåldern varande gossar och flickor i slöjd, nämligen att undervisningen skulle pågå hela den för folkskolan bestämda lästiden, kunde böra undergå förändring i syfte att statsbidrag måtte kunna utgå, äfven om undervisningen påginge kortare tid än den ofvan angifna. Med anledning häraf framlade Kungl. Maj:t för 1900 års riksdag dels nya grunder för utdelande af statsbidrag till befrämjande af undervisning i slöjd, dels förslag att riksdagen måtte höja det under riksdagens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget med titeln»bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna» från 110,000 kronor till 240,000 kronor eller med 130,000 kronor. Sedan dessa grunder blifvit af riksdagen i väsentliga delar godkända och den äskade höjningen af anslaget medgifven, utfärdade Kungl. Maj:t, med upplifvande af hvad förut funnes i ämnet stadgadt, den 2ö Maj 1900 en ng kungörelse angående statsbidrag för itnderrisning i slöjd. 1 denna kungörelse stadgades rörande statsbidrag till undervisning i slöjd för gossar, att skoldistrikt, som i folkskola eller särskild slöjdskola anordnat undervisning i slöjd för gossar, bestående i träslöjd jämte andra lämpliga slöjdarter, skulle äga att för hvarje sådan skola, i hvilken under ett kalenderår minst tio gossar varit för deltagande i slöjdundervisningen vid hvarje lästermins början inskrifna och, så länge de tillhört skolan, i allmänhet deltagit i denna slöjdundervisning, af statsmedel erhålla ett understöd för samma år af åttio kronor. Såsom villkor härför stadgades: att, enligt intyg från vederbörande folkskoleinspektör eller i Stockholm af stadens konsistorium, slöjdundervisningen hade varit på ändamålsenligt satt anordnad, utan att undervisningen i folkskolans öfriga ämnen därigenom blifvit eftersatt; att slöjdundervisningen skulle under året hafva pågått minst fyra timmar i veckan under åtta månader, eller två timmar i veckan under två månader, fyra timmar i veckan under fyra månader och sex timmar i veckan, fördelade på minst två dagar, under två månader; eller ock fyra timmar i veckan under två månader och sex timmar i veckan, fördelade på minst två dagar under fyra månader (hvarje månad skulle i hvart och ett af dessa fall beräknas till 30 dagar); samt att tiden för slöjdundervisningen skulle hafva sammanfallit med arbetstiden i den skola, till hvilken de slöjdande gossarne hörde, eller ock till en del med denna skolas och till återstående delen, dock ej mera än en fjärdedel, med inom skoldistriktet belägen småskolas eller fortsättningsskolas arbetstid. Dessutom stadgades, att, om i dylik folkskola eller i särskild slöjdskola antalet af de i slöjdundervisningen deltagande gossarne varit så stort, att gossarne för denna undervisning fördelats på två eller flera afdelningar, skoldistriktet skulle äga att för hvarje sådan slöjdafdelning, i hvilken antalet slöjdande uppgått till minst femton, erhålla ett årligt understöd af statsmedel å åttio kronor. För erhållande af understöd af statsmedel till anordnande af undervisning i slöjd för flickor stadgades i samma kungörelse, att skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola anordnat undervisning i slöjd för flickor, bestående i stickning, linnesömnad, stoppning och lappning samt, då omständigheterna sådant medgåfve, klädsömnad, spanad, väfning och flätningsarbeten, skulle äga att, under enahanda villkor, som här ofvan blifvit angifna för gosslöjd, för hvarje skola, i hvilken minst tio och i hvarje afdelning, i hvilken minst tjugufem flickor deltagit uti ifrågavarande undervisning, erhålla af statsmedel ett årligt understöd å fyratio kronor. Därjämte stadgades, att om i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola undervisning i slöjd väl icke pågått hela den föreskrifna tiden med minst fyra timmar i veckan under åtta månader af året, men meddelats åtminstone två timmar i veckan under två månader och fyra timmar i veckan under sex månader, eller fyra timmar i veckan under sju månader eller ock fyra timmar i veckan under sex månader, skulle skoldistriktet äga att, därest stadgade villkor i öfrigt blifvit uppfyllda, för hvarje skola eller slöjdnfdel-

33 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRJUNGAR. 25 ning bekomma i de två första af här angifna fall sju åttondelar och i sistnämnda fallet tre fjärdedelar utaf det afsedda statsbidraget. Slutligen föreskrefs äfven att, om slöjdundervisning anordnats å allenast en af de stationer, mellan hvilka ambulerande skola flyttar, eller i endast en afdelning af sådan fast skola, hvilkens särskilda afdelningar undervisades på olika tider af året, skulle skoldistriktet erhålla en åttondedel af det afsedda statsbidraget för hvarje hel månad, beräknad till trettio dagar, då undervisning i slöjd meddelades. Såsom villkor härför stadgades dock, förutom hvad förut nämnts, att slöjdundervisningen under det år, för hvilket statsbidrag ifrågasattes, pågått minst tre månader, och att slöjdtimmarne under året, fördelade enligt förut angifna grunder, uppgått till ett sammanlagdt antal af minst fyra timmar för hvarje vecka, under hvilken undervisning meddelats. Med stod af den nyutfärdade förordningen sökte skolrådet i ett skoldistrikt i Uppsala län hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande därsammastädes utbekomma statsbidrag för undervisning i slöjd för gossar. Kungl. Maj:ts befallningshafvande fann dock det rekvirerade statsbidraget ej kunna åt skolrådet utanordnas, enär Kungl. kungörelsen den 25 Maj 1900, i olikhet med hvad förut varit föreskrifvet genom Kungl. kungörelsen i ämnet den 1 Juni 1894, såsom villkor för åtnjutande af statsbidrag till undervisning i slöjd för gossar, stadgat, att slöjden skulle bestå i träslöjd jämte andra lämpliga slöjdarter, men, enligt hvad de vid rekvisitionen fogade uppgifterna utvisade, slöjdundervisningen vid skolorna i det ifrågavarande skoldistriktet omfattade endast träslöjd. Sedan skolrådet häröfver hos Kungl. Maj:t anfört besvär, pröfvade Kungl. 31aj:t, genom skrifvelse den 30 December 1001, skäligt att med upplifvande af Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut återförvisa målet till förnyad behandling. Detta Kungl. Maj:ts beslut grundades därpå, att den i Kungl. kungörelsen den 25 Maj 1900 meddelade bestämmelsen, att undervisningen i slöjd skulle bestå i träslöjd jämte andra lämpliga slöjdarter, icke måtte anses innefatta föreskrift därom att för sådant statsbidrags erhållande fordrades, att undervisning i olika slöjdarter förekomme vid samma skola. Genom Kungl. kungörelsen den 31 December 1904 föreskrefs bland annat, att för statsbidrags utbekommande för undervisning i slöjd hinder icke skulle mota däraf, att antalet slöjdande barn i en folkskola eller mindre folkskola icke uppginge till 10, såvida samtliga i folkskolcafdelningen inskrifna barn deltoge i undervisningen, så länge de tillhörde skolan och skäligen pröfvades kunna deltaga i densamma. I anledning af en vid 1902 års riksdag väckt motion anhöll riksdagen i skrifvelse den 15 Maj samma år, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida, på grund af livad riksdagen i skrifvelsen anförde, några förändringar i gällande bestämmelser angående statsbidrag för undervisning i slöjd borde vidtagas, och, därest så befunnes vara fallet, till riksdagen inkomma med det förslag i ämnet, hvartill förhållandena kunde föranleda. Sedan vederbörande myndigheter blifvit i ämnet hörda framlade Kungl. Maj:t för 1906 års riksdag en proposition, däri Kungl. Maj:t, med upptagande till en del af hvad i riksdagens ofvan nämnda skrifvelse anförts, föreslog riksdagen: dels att densamma ville för sin del godkänna de af Kungl. Maj:t angifna nya grunderna för utdelande af statsbidrag till främjande af undervisning i slöjd, med rätt för Kungl. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna därtill föranledde, meddela understöd af statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder däraf, att någon afvikelse från nämnda grunder ägde rum, dels att, med ändring af den å riksdagens åttonde hufvudtitel upptagna anslagstiteln»bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna» till»för anordnande af manlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola», höja samma förslagsanslag från 240,000 kronor till 345,000 kronor eller med 105,000 kronor, dels slutligen att höja det under åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget under titeln:»för anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola» från 90,000 kronor till 205,000 kronor eller med 115,000 kronor. Efter det att riksdagen såväl godkänt dessa grunder som ock beviljat de äskade förhöjningarna i slöjdanslagen, utfärdade Kungl. Maj-.t den Vi Juni 1900' ny kungörelse angående statsbidrag för undervisning i slöjd att lända till efterrättelse från och med år I denna kungörelse stadgades, att skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola anordnat undervisning i slöjd, äger att för hvarje sådan skola, i hvilken under ett kalenderår minst tio gossar eller tio flickor varit för deltagande i undervisningen vid hvarje läsetermins början inskrifna och, så länge de under året tillhört skolan, i allmänhet deltagit i denna undervisning, af statsmedel erhålla till lärarens eller lärarinnans aflöning ett bidrag för samma år, när fråga är om slöjd för gossar, efter 00 öre för slöjdtimme med högst 81 kronor och, när fråga är om slöjd för flickor, efter 30 öre för slöjdtimme ined högst 40 kronor 50 öre. Såsom villkor för åtnjutande af detta statsbidrag återfinnas i det hela samma stadganden som i 1900 års kungörelse, dock med betydande förenklingar med afseende på föreskrifterna om de tidsperioder slöjdundervisningen skulle hafva pågått. I detta hänseende stadgas nu såsom villkor för statsbidrags åtnjutande, att undervisningen i slöjd under det år, för hvilket statsbidrag erhålles, skulle hafva pågått minst etthundra timmar, fördelade på minst tjugusex veckor med två till sex timmar i veckan och högst fyra timmar om dagen. I 1906 års kungörelse stadgas därjämte, att, om i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, för hvilken statsbidrag sökes, antalet af de i slöjdundervisningen deltagande varit så stort, att de för denna undervisning fördelats på två eller flera afdelningar, skoldistriktet skulle äga att för hvarje slöjdafdelning, i hvilken antalet slöjdande uppgått till minst femton, erhålla understöd af statsmedel efter de gällande beräkningsgrunderna och under de fastställda villkoren. Statsbidraget skulle äfven utgå. Folkskolorna

34 26 FOLKSKOLORNA 1907: LÄRJUNGAR. UNDERVISNING I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL OCH TRÄDPLANTERING. om antalet slöjdande gossar och flickor i en folkskola eller mindre folkskola icke uppgått till tio, såvida samtliga i folkskolan eller i folkskoleafdelningen inskrifna gossar eller flickor deltagit i undervisningen, så länge de under året tillhört skolan och skäligen pröfvats kunna deltaga i densamma, eller på vissa villkor om i skola, där slöjdundervisningen meddelats i särskilda slöjdafdelningar, någon eller några sådana haft ett mindre antal än femton. Om slöjdundervisning anordnats å endast en af de stationer, mellan hvilka en ambulatorisk skola flyttar, eller endast i en afdelning af sådan fast skola, hvilkens särskilda afdelningar undervisas å olika tider, äger dock skoldistriktet erhålla statsbidrag, såvida undervisningen pågått minst 50 timmar, fördelade på minst tretton veckor. Samma är förhållandet om i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola eller i särskild afdelning af dylik skola slöjdundervisningen begynt vid så framskriden del af ett kalenderår, att densamma af denna anledning ej kunnat under samma år meddelas så lång tid, som i här ifrågavarande kungörelse är föreskrifvet. Vidstående tabell lämnar uppgifter såväl länsvis som särskildt för landsbygd och särskildt för städer på antalet barn, som under år 1907 undervisats i gosslöjd och i flickslöjd, samt på medeltal barn i hvarje slöjdafdelning. Antalen slöjdafdelningar, för hvilka statsbidrag åtnjutits, återfinnas i kol och i tabell 2. Af tabellen synes, att under år 1907 de slöjdande gossarnes antal uppgick till 88,944, af hvilka 63,176 tillhörde landsbygden och 25,768 städerna, samt att de slöjdande flickornas antal uppgick till 160,942, af hvilka 101,975 tillhörde landsbygden och 58,967 städerna. År 1894, det första året, då uppgifterna om antalet slöjdande barn bearbetades, uppgick antalet slöjdande gossar till endast 44,388 och antalet slöjdande flickor till endast 85,476, och hade således antalet slöjdande gossar under tiden ökats med 44,556 eller % och antalet slöjdande flickor under samma tid med 75,466 eller 88-3 %. I jämförelse med nästföregående år utgjorde ökningen för slöjdande gossar 1,961 eller 2-3 % och för slöjdande flickor 10,129 eller 6 7 %. Medeltalet barn i hvarje slöjdafdelning utgjorde år 1907 för slöjdande gossar 18-8 samt för slöjdande flickor 23-4 mot 18"8 och 26i närmast föregående år. Om man tager i betraktande medeltalet af de slöjdande särskildt för landsbygden och särskildt för städerna, finner man, att medeltalet för gossarne utgjorde å landsbygden 18 och i städerna 20 samt medeltalet för flickorna å landsbygden 21 och i städerna 31. Det högre talet för städerna har till en del sin förklaring däri, att en mängd barn från småskolorna, hvilka ej få medräknas vid statsbidrags sökande, inräknats bland de slöjdande barnen. Bland de för Stockholms stad upptagna 3,826 slöjdande gossarne äro ej inräknade 6,902 gossar i de lägsta årsklasserna, hvilka undervisats i flickslöjd (stickning och sömnad). Dessa gossar äro däremot inräknade bland antalet slöjdande flickor, med hvilka de tillsammans bildat slöjdafdelningar. Äfven på några andra ställen äro från antalet slöjdande gossar frånräknade gossar, om hvilka det uppgifvits, att de undervisats i flickslöjd. Undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering. Vidstående tabells sista afdelning innehåller uppgifter dels länsvis, dels särskildt för landsbygd och särskildt för städer, på antalet barn, som erhållit undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering. Detta antal uppgick år 1907 till 99,525, hvaraf 94,976 tillhörde landsbygden och 4,549 städerna. Från år 1894, då antalet i trädgårdsskötsel och

35 FOLKSKOLORNA 1907: UNDERVISNING I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL M. M. UNDERVISNING I HUSLIG EKONOMI. 27 trädplantering undervisade barn uppgick till 80,67(5 hade antalet till år 1907 således ökats med 18,849 eller 23-4 %. Hela antalet af de för barnens undervisning ordnade skolträdgårdarna uppgick år 1907 enligt tab. 2 till 2,179, af hvilka dock 136 af en eller annan anledning (jfr berättelsen för år 1894, sid. 17) ej voro under året för sitt ändamål använda. Men därjämte användes 491 jordland, hvilka ej voro till skolträdgårdar afsedda, under år 1907 såsom sådana. Af dessa senare utgjordes, såsom af anmärkningarna under tab. 2 närmare framgår, 378 af lärarens jordland, 32 voro på en gång skolträdgård och lärarens jordland o. s. v. För en del af de i tabellen upptagna barnen har undervisningen bestått endast i skogsplantering och sådd af skogsfrön på främmande mark. Däremot har bland de undervisade barnen ej medräknats det antal af 681, som erhållit undervisning endast teoretiskt, d. v. s. endast efter en lärobok eller lärarens muntliga föredrag. Enligt 1900 års normalplan skall undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering omfatta: handledning vid odlingen af de vanligaste blomsterarterna och matnyttiga växterna, uppdragande af buskar och trädplantor, fruktträds förädling genom ympning och okulering samt anvisning om hushållsträdgårdens anordning och skötsel. Undervisning i huslig ekonomi. I 1897 års folkskolestadga säges i 12 mom. 7, att» där omständigheterna sådant medgifva, tillfälle till undervisning i huslig ekonomi må beredas de flickor, som begära och erhålla tillstånd att deltaga däri. Och i 1900 års normalplan för undervisningen i folk- och småskolor heter det med afseende på detta ämne, att det bör omfatta 1) matlagning och bakning, afseende att med iakttagande af nödig sparsamhet, renlighet och klok uträkning tillreda en på samma gång närande, hälsosam och välsmakande hvardagskost för ett allmoge- eller arbetarehem, 2) öfningar i skötsel af spiseln, dess eldning och rengöring, vard och renhållning af kökskärl, diskning, skurning och städning samt 3) praktisk hushållslära i korthet med anvisningar om de särskilda födoämnenas tillvaratagande, lämplighet och betydelse för hushållningen. Då emellertid ej några särskilda medel voro anslagna för denna undervisning, och då ett praktiskt anordnande af densamma är förenadt med ganska betydande kostnader, hafva skolkök kunnat upprättas vid endast ett mycket obetydligt antal skolor. Med anledning häraf och i anslutning till Kungl. Maj:ts proposition angående höjande af anslaget till högre skolor fur kvinnlig ungdom, hvilket anslag delvis jämväl afser befrämjandet af undervisningen i huslig ekonomi, väcktes vid 1902 års riksdag utaf två ledamöter af riksdagens andra kammare en motion, hvari hemställdos att för främjande af undervisningen i huslig ekonomi af ven vid folkskolor, högre folkskola or/h folkhögskolor måtte på extra stnt för 1903 uppföras ett anslag å 50,000 kronor. Sedan statsutskottet framhållit det behjärtansvärda i syftet med denna motion, anhöll riksdagen i en skrifvelse den 15 Maj 1902, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en utredning, om och på hvilka villkor statsunderstöd för beredande af undervisning i huslig ekonomi skulle kunna tilläggas de ofvannämnda slagen af skolor samt inkomma med ett förslag, hvartill en sådan utredning kunde gifva upphof. Med anledning af denna riksdagens skrifvelse föreslog Kungl. Maj:t 1906 års riksdag att på de grunder, som funnos angifna i det bilagda utdraget ur statsrådsprotokollet, på ordinarie stat under riksdagens åttonde hufvudtitel bevilja ett förslagsanslag af 90,000 kronor för anordnande af undervisning i huslig ekonomi i folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor. Sedan riksdagen dels nedsatt anslaget till 60,000 kronor, dels vidtagit vissa ändringar med afseende på grunderna för anslagets utgående och Kungl. Maj:t godkänt dessa ändringar, utfärdades den 16 Juni 1906 en Kungl. kungörelse angående statsbidrag för undervisning i huslig ekonomi att träda i kraft den 1 Januari Härigenom förordnades, att skoldistrikt eller skolstyrelse, som i folkskola, högre folkskola eller folkhögskola eller i särskild anstalt anordnat i skolkök meddelad undervisning uti huslig ekonomi, skulle äga att för hvarje kurs, som omfattade minst trettio arbetsdagar, fördelade på flera eller färre veckor med en eller flera arbetsdagar i veckan, af statsmedel erhålla 100 kronor, däraf 75 kronor såsom bidrag till lärarinnans aflöning samt 25 kronor såsom bidrag till bestridande af öfriga löpande utgifter, dock ej för lokal och bränsle. Såsom villkor för åtnjutande af statsbidrag af ofvanberörda slag stadgades, att undervisningen skulle hafva den i normalplanen för folk- och småskola angifna uppgiften; att undervisningen skulle handhafvas af en duglig, för ifrågavarande befattning särskildt utbildad eller eljest af skolrådet lämplig befunnen lärarinna; att skolköket skulle vara tillräckligt rymligt och ändamålsenligt inrättadt samt utrustadt med lämplig, i förhållande till elevantalet tillräcklig materiel; att undervisningen, som hufvudsakligen borde vara praktisk, påginge under tillsammans minst fyra timmar om dagen; att undervisningen, för såvidt den meddelades i folkskola eller särskild anstalt, ej skulle meddelas åt andra elever än flickor, som antingen vore intagna i folkskola och vare sig där uppflyttats till fjärde årsklassen eller uppnått tolf års ålder eller ock afslutat sin skolgåug och icke vore öfver 18 år gamla; att antalet elever i Ii varje kurs vore minst åtta och högst tjugu; att undervisningen icke vore förenad med servering till flera främmande matgäster än som motsvarade elevernas antal, och skulle såsom matgäster mottagas i främsta rummet elever och deras skolkamrater och, endast då sådana ej till det fastställda antalet anmälde sig, äfven andra personer; att af eleverna ej upptoges annan afgift än ersättning för spisning i skolköket, och att sådan afgift icke sattes högre än medelpriset för de använda matvarorna; att undervisningen enligt intyg af vederbörande folkskoleinspektör och i Stockholm

36 28 FOLKSKOLORNA 1907: UNDERVISNING I HUSLIG EKONOMI. UNDERVISNING AF ABNORMA BARN. af stadens konsistorium varit anordnad på ändamålsenligt satt; samt att, därest i samma skolkök flera kurser vore anordnade under samma kalenderår, statsbidrag dock icke finge utgå för mer än högst sex kurser årligen. I ett tillägg till 1904 års instruktion för folkskoleinspektörerna stadgades i sammanhang härmed, att det skulle åligga vederbörande folkskoleinspektör att utöfva inspektion med afseende på undervisning i huslig ekonomi i de folkhögskolor, högre folkskolor och folkskolor samt för sådan undervisning inrättade särskilda anstalter inom inspektionsområdet, hvilka enligt ofvan omtalade grunder kommo i åtnjutande af statsbidrag för dylik undervisning. De för afgifvande af statistiska uppgifter angående folkundervisningen fastställda tabellformulären gifva ingen anledning till meddelande af några upplysningar angående undervisningen i huslig ekonomi. Däremot skola Kungl. Maj:ts befallningshafvande årligen före April månads utgång hvarje.år inkomma med uppgift å de belopp, som för det nästföregående året blifvit till hvarje skoldistrikt eller skolstyrelse af dem utbetalade. Enligt dessa till ecklesiastikdepartementet inkomna uppgifter för år 1907, hvilka uppgifter dock utan tvifvel äro synnerligen ofullständiga, utbetalades för nämnda år till 44.'5 skolkökskurser saininanlagdt 44,275 kronor. Undervisningen af abnorma barn. I berättelsen om folkskolorna för år 189.'} kunde för första gången intagas en redogörelse för antalet abnorma barn i skolåldern. I de nya tabellformulär för uppgifter om folkundervisningen, som med detta år trädde i kraft, fanns nämligen en föreskrift, att uppgifter för hvarje skoldistrikt skulle lämnas dels angående antalet vid årets slut till vederbörande skoldistrikt hörande barn, som voro behäftade med lytena döfstumhet, blindhet eller sinnesslöhet, dels om antalet barn af samma kategori, som voro behäftade med mer än ett af förutnämnda lyten. Trots alla ansträngningar för åstadkommande af fullständighet äro dock de inkomna primäruppgifterna ännu ganska bristfälliga, hvarför de i ofvanstående tabell lämnade talen äro att anse såsom rena minimital. De i kol. 6 upptagna fallen innefatta följande förening af lyten. 1) Döfstumhet och blindhet 4 2) Döfstumhet och sinnesslöhet 47 3) Blindhet och sinnesslöhet 21 4) Döfstumhet, blindhet och sinnesslöhet 5 Summa 77 Bland de å rad 2 inräknade uppgifves 1 vara dof och idiot och 1 vara idiot, nästan stum och dof, och bland de å rad.'! inräknade 11 vara nästan blinda och sinnesslöa.

37 FOLKSKOLORNA 1907: EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN. 29 Ekonomiska förhållanden. Lönereglering för lärare och lärarinnor vid folkskolorna. Sedan 1906 års riksdag i hufvudsakliga delar bifallit Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärare och lärarinnor vid folkskolorna, fastställdes genom Kungl. kungörelsen den 14 September 1906 följande löneförmåner att för dem utgå från och med den 1 Januari Ordinarie lärare eller lärarinna, som, efter undergången godkänd afgångsexamen från folkskoleseminarium, blifvit i föreskrifven ordning anställd vid folkskola, skall i årlig lön för undervisning under åtta månader eller 34 1 / s veckor eller under den kortare tid, som Kungl. Maj.t kan på grund af särskilda förhållanden medgifva, åtnjuta minst 900 kronor samt tre ålderstillägg, hvart och ett å 150 kronor för manlig och 100 kronor för kvinnlig lärare. Det första ålderstillägget skall åtnjutas efter fem, det andra efter tio och det tredje efter femton års oförvitlig tjänstgöring. Ålderstillägget skall utgå från och med början af kalenderåret närmast efter det, hvarunder det femte, tionde eller femtonde ordinarie tjänsteåret gatt till anda. Lönen till lärare och lärarinna vid folkskola hade förut (jämför Kungl. kungörelsen den 1 Juni 1900) utgått med 700 kronor jämte tre ålderstillägg å hvartdera 100 kronor till såväl lärare som lärarinna, det första efter fem, det andra efter tio och det tredje efter femton års oförvitlig tjänstgöring. Likasom förut stadgas, att lärare och lärarinna i folkskola skall af vederbörande skoldistrikt förses med tjänlig bostad och nödigt bränsle eller ersättning därför samt att åt lärare och lärarinna skall till brukning för eget behof upplåtas ett lämpligt jordland, hvilket skall noga afskiljas från skolträdgården. Såsom en nyhet stadgas nu, att lärare och lärarinna skall vara skyldig att utan särskild ersättning underkasta sig den ökade tjänstgöringsskyldighet, som kan för honom eller henne uppkomma, därest i vederbörlig ordning komme att för samtliga skoldistrikt stadgas förlängning af den nu lagstadgade undervisningstiden af 34 1 /, veckor, dock under en tid af sammanlagdt högst 36 veckor om året. Innan en sådan förlängning af undervisningstiden beslutits, gälla dock samma grunder som förut för tjänstgöring utöfver åtta månader af året, nämligen att lönen för hvarje öfverskjutande månad ökas med åttondelen af det belopp, hvartill lärarens årliga minimilön beräknas, däri husrum och bränsle icke inberäknade. Före år 1907 uppgick denna ersättning för tjänstgöring öfver åtta månader till 87 kronor 50 öre i första lönegraden, 100 kronor i andra lönegraden, 112 kronor 50 öre i tredje lönegraden och 125 kronor i fjärde lönegraden, allt per månad. Från och med år 1907 kommer ersättningen för läsning utöfver åtta månader att utgöras med olika belopp för manlig och för kvinnlig lärare, men för öfrigt efter samma hufvudgrunder och således per månad utgå med: I lönegrad: För lärare: För lärarinna: l:a kr. 112-so kr. 2:a » 125-» 3:e 150» 137-so» 4:e » 150» I sammanhang med ofvannämnda Kungl. kungörelse stadgades samma dag, att i de fall, då bidrag af statsmedel utginge till aflönande af tjänstledig lärares eller lärarinnas vikarie, den tjänstlediga läraren eller lärarinnan skulle vara skyldig att af sin lön till vikariens aflöning afstå ett belopp, motsvarande en fjärdedel af vikariens kontanta minimiaflöning, äfven om denna aflöning framdeles skulle komma att höjas. Såsom en följd af förhöjningen af lönerna höjdes äfven pensionsbeloppen, nämligen för manlig lärare från 750 till 1,013 kronor och för kvinnlig från 750 till 900 kronor. Pensionen för anka höjdes från 200 till 270 kronor och för anka med barn från 300 till 405 kronor. I sammanhang härmed stadgades äfven, att lärare och lärarinnor vid folkskolor hädanefter skulle bidraga till sin egen pensionering. Genom Kungl. kungörelsen den Ii September 1906 angående ändrad lydelse af vissa paragrafer i reglementet för folkskolelärarnes pensionsinrättning föreskrefs nämligen, att från och med år 1907 lärare och lärarinna, som vid kalenderårets början innehade ordinarie läraretjänst skulle i pensionsafgift erlägga 2 l / 2 procent af den lön, för hvilken skolområdet eller skoldistriktet med afseende på vederbörande lärares eller lärarinnas pensionering vunnit delaktighet i pensionsinrättningen. Vederbörande skoldistrikt skall vara ansvarigt för betalandet till pensionsinrättningen utaf den afgift, som lärare eller lärarinna är skyldig att erlägga, och äger skoldistriktet rätt att uttaga lärarens eller lärarinnans afgift genom afdrag på hans eller hennes lön. Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen att de kontanta lönerna på samma satt som förut skulle bestridas till 2 /s af statsmedel och till 1 / 3 af skoldistrikten, men att ålderstilläggen skulle bestridas helt och hållet af statsmedel, och det sammansatta stats- och lagutskottet, till hvilket löneregleringsfrågan blifvit remitterad, hade hemställt, att detta Kungl. Maj:ts förslag måtte bifallas. Af andra kammaren blef det äfven bifallet, hvaremot första kammaren biföll en utskottets utlåtande bifogad reservation, att äfven ålderstilläggen skulle, likasom förut, bestridas till -/ 3 af statsmedel och till i / 3 af skoldistrikten. Sedan sammansatta stats- och lagutskottet med anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut afgifvit memorial med förslag till sammanjämkning, innehållande, att kommunerna fortfarande skulle få vidkännas 1 / 3 af utgifterna för ålderstilläggen, såvida dessa utginge med lika belopp för manliga och kvinnliga lärare, hvaremot staten dels ensam skulle få vidkännas den del af de manliga lärarnes ålderstillägg, hvarmed dessa enligt riksdagens beslut höjts öfver de kvinnligas, dels från och med år 1907 jämlikt reservationen öfvertaga utgifterna för de extra pensionsafgifter, som utginge på grund af 8 i reglementet för folkskolelärarnes pensionsinrättning, förenade sig bada kamrarna om detta utskottets sammanjämkningsförslag.

38 30 FOLKSKOLORNA 1907: EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN. I anslutning till detta riksdagens beslut stadgades genom Kungl. kungörelsen den 14 September 1900 följande grunder att från och med år 1(107 gälla med afseende på statsbidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid folkskolor. Till aflönande af ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola, som i årlig lön åtnjuter, förutom husrum och vedbrand eller ersättning därför, minst 900 kronor, samt till aflönande af hvarje annan examinerad, vid folkskola antagen lärare eller lärarinna, som i årlig lön åtnjuter, förutom nämnda naturaförmåner eller ersättning därför, minst (ioo kronor, skall vederbörande skoldistrikt, därest läraren eller lärarinnan årligen meddelar undervisning i skolan under minst åtta månader eller 3472 veckor af året eller under den" kortare tid, som Kungl. Maj:t på grund af särskilda förhållanden kan medgifva, äga att af skolmedel erhålla ett årligt bidrag, motsvarande 2 /s a^ den ^n, som läraren, förutom husrum och vedbrand eller ersättning därför, åtnjuter; dock må för lärare eller lärarinna, som befinner sig i första lönegraden, statsbidraget ej uppgå till högre belopp än 600 kronor. I andra lönegraden utgör statsbidraget för manlig lärare 716 kronor 67 öre, för kvinnlig 6(56 kronor 67 öre, i tredje lönegraden utgår statsbidraget med respektive 833 kronor 33 öre och 733 kronor 33 öre och i fjärde lönegraden med respektive 950 kronor och 800 kronor. De kontanta lönerna (utom möjligen utgående ersättningen för bostad och vedbrand) samt statens och skoldistriktens bidrag därtill uppgå således från ocli efter 1907 till följande belopp: Tab Tabellerna äro uppställda efter samma grunder, som de motsvarande i berättelserna för åren , hvarför det med afseende härå är tillräckligt hänvisa till berättelsen för år 1893 (sid. 13 och 14). Till en riktig uppfattning af flera bland kolumnrubrikerna i hithörande tabellbilagor behöfvas vissa närmare upplysningar, som ej där kunnat få plats. Dessa upplysningar äro hufvudsakligen intet annat än delar af de anvisningar, hvilka lämnats såsom ledning vid utarbetande af redogörelserna enligt tabellfornuiläreti litt. A och R. Kol. 2 och 21. Tillgångar vid årets hörjan och vid 1 ) Jämför Kungl. Kungörelsen den 1 Juni dess slut: Här äro inräknade icke blott den kontanta behållningen i kassan, utan äfven fordringar, värdepapper samt kapitalvärdet å de skolväsendet tillhöriga fastigheter eller delar af fastigheter, för hvilka särskild afkastning genom hyror, arrenden m. m. erhålles. Värdet k skolhus, hvaraf ingen hyra inflyter, äfvensom värdet af inventarier och undervisningsmateriel, äro däremot ej inräknade. Beloppet af donationer för folkskoleväsendet är här inräknadt, äfven om särskilda räkenskaper föras öfver desamma eller de stå under särskild förvaltning. Kol. 4 och 5. Bidrag af skoldistrikten: Här äro inräknade icke blott värdet af de naturaprestationer, som jämte bidragen till den egentliga lönen utgått till lärare och lärarinnor, utan äfven af öfriga sådana bidrag vare sig att de utgått af distriktet i dess helhet eller af de särskilda rotarna. Äfven kontanta bidrag af de särskilda rotarna inräknas här. Kol. 6. Bidrag af staten: Distriktets afgifter till folkskolelärarnes pensionsinrättning äfvensom afgifterna till deras änke- och pupillkassa äro här ej frånräknade. Detsamma gäller om distriktets afgifter till ålderdomsunderstödsanstalten. Kol. 8 och 9. Öfriga inkomster: Under a äro upptagna de möjligen förekommande och ej till b hörande hufvudposterna, såsom andel i brännvinsförsäljningsmedel, hundskattemedel o. s. v. Under b äro uppförda dels under året mottagna gåfvor och donationer, dels den under året genom förändrad värdeberäkning uppkomna tillökningen i de i kol. 2 och 21 inräknade tillgångarna. Kol. 14 och 15. Utgifter för lärares och lärarinnors aflöning: I dessa utgifter ingå a) egentlig lön, b) lönetillökning för tjänstgöring öfver 8 månader, c) ersättning för den»fortsatta undervisningen», d) ersättning för undervisning i slöjd, c) värdet af eller ersättning för bostad, f) d:o d:o för bränsle. Däremot är det ej föreskrifvet, att bland löneförmånerna skall inräknas värdet af planteringslanden, vare sig det åt läraren eller lärarinnan till brukning för eget behof af jordfrukter upplåtna jordlandet eller den egentliga och för undervisningen afsedda skolträdgården. Kol. 18 och 19. Öfriga utgifter: Under a äro intagna de ej till b hörande hufvudposterna, såsom afgifter till folkskolelärarnes pensionsinrättning, kostnaden för skollokalernas eldning (icke kostnaden för bränsle åt lärare och lärarinnor) och renhållning, brandstodsafgifter, premier åt skolbarn, räntebetalningar o. s. v. Afgifter till folkskolelärarnes änke- och pupillkassa äro här endast i de fall inräknade, då deras bestridande åligger skoldistriktet. Under b äro upptagna dels under året lidna förluster i de i kol. 2 inräknade tillgångarna, dels den under året genom förändrad värdeberäkning uppkomna minskningen däri. Beträffande särskildt donationer för folkskoleväsendet må hänvisas till berättelsen för år 18S2 (sid. 35 o. 36) för närmare kännedom om de grundsatser, som hafva iakttagits vid bearbetningen af primäruppgifteina.

39 FOLKSKOLORNA 1907: EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN. 31 En jämförande öfversikt af hithörande rikssummor för åren återfinnes i tabellbilagorna under tab. ID. Af denna öfversikt finner man, bland annat, att skoldistriktens skulder vid 1906 års slut och vid 1907 års början upptagits till 32,463,466, samt att skoldistriktens räntegifvande tillgångar vid 1906 års slut och vid 1907 års början upptagits till 10,856,608 kronor. Vid sistnämnda års slut hade samma tillgångar stigit till 11,623,987 kronor, d. v. s. ökats med 767,379 kronor. En betydande del häraf utgöres af donationer till folkskoleväsendet. Dessa hafva under året ökats från 6,710,494 till 7,012,177 eller med 301,683 kronor. Bland tillgångarne vid årets slut inräknas äfven de resterande beloppen af under samma eller föregående år upptagna lån, hvilka ännu ej blifvit för sitt ändamål använda. Gifvet är, att härigenom dessa tillgångar vissa år komma att förete betydande förändringar. Skoldistriktens skulder uppgingo vid 1907 års början till 32,463,466 kronor och vid dess slut till 36,172,269 kronor och visa således en ökning af ej mindre än 3,708,803 kronor. Till allra största delen hafva dessa skulder uppkommit genom lan, upptagna för skolhusbyggnader. Skoldistriktens inkomster hafva under året ökats från 28,271,991 till 32,615,311 kronor eller med 4,343,320 kronor. Utaf denna betydande ökning komma de väsentligaste posterna på skoldistriktens kontanta bidrag, hvilka ökats från 17,832,405 till 20,154,234 kronor samt på statens bidrag, som ökats från 7,983,893 till 9,855,394 kronor. Bada dessa ökningar stå i samband med den under år 1906 företagna löneregleringen för lärare och lärarinnor vid folkskolorna. Af samma 32,615,311 kronor utgöra 542,942 (W X) räntor, arrenden och afkomst af donationer, 21,307,983 kronor (65-3 %) bidrag af skoldistrikten (däraf 1,153,749 kronor det beräknade värdet af de från skoldistrikten utgående naturaprestationerna), 9,855,394 kronor (30"2 X) bidrag af statsmedel, 151,722 kronor (Os X) bidrag af landsting och hushållningssällskap m. fl. samt 757,270 kronor (2 3 %) öfriga inkomster. Skoldistriktens utgifter hafva under året ökats från 30,655,801 till 35,556,735 kronor eller med 4,900,934 kronor. Den största ökningen kommer på utgifter för lärares och lärarinnors aflöning, hvilka ökats från 17,271,086 kronor till 20,705,672 kronor (58-2 %) eller med 3,434,586 kronor. Denna ökning sammanhänger med ofvan nämnda lönereglering, och utgjorde häraf 3,362,601 kronor kontanta utgifter och återstoden det beräknade värdet af de till lärarepersonalen utgående naturaförmånerna. Utgifterna för de till skolorna hörande byggnader, för skolplatserna och för inventarierna utgjorde 8,077,993 kronor (22-7 %), representerande från föregående år en ökning af 800,606 kronor. Utgifterna till undervisningsmateriel utgjorde 581,166 kronor (IT X) och öfriga utgifter 6,191,904 kronor (17 4 %). Vid jämförelse af»värdet af naturaprestationer» i kol. 5 och 15 finner man beloppet vara väsentligt lägre på det förra stället. Beträffande de olika skoldistrikten beror det likväl på omständigheterna, huruvida beloppet på det ena eller på det andra stället blir högre. Om skoldistriktet t. ex. inköpt ved till bränsle åt lärarne och till skollokalernas eldning, så måste naturligtvis i debet hela det för inköpet använda beloppet uppföras i kol. 4 såsom kontant bidrag, medan i kredit en del däraf måste uppföras i kol. 15, om det utgått till lärarne såsom naturaprestation, och återstoden föras i kol. 18. Har åter den behöfliga vedmängden erhållits genom sammanskott in natura af skoldistriktets medlemmar, så skall naturligtvis värdet däraf uppföras i kol. 5 såsom naturaprestation, medan med de motsvarande posterna under kredit förhålles som. nyss. De i efterföljande tabell upptagna statsbidragen innefatta för år 1907, likasom för åren , följande fem skilda hufvudposter, nämligen det allmänna lönetillskottet åt lärare och lärarinnor, lönetillskott för den fortsatta undervisningen, bidrag för undervisning i slöjd för gossar, bidrag för undervisning i slöjd för flickor och bidrag till aflönande i vissa fall af vikarier för lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor samt dessutom bidrag för undervisning i huslig ekonomi i folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor. I tabell 19 äro dessa sex skilda hufvudposter sammanförda i en summa i kol. 6. Delningen har verkställts efter de uppgifter angående utbetaladt statsbidrag, hvilka hvarje år till Kungl. Maj:t inkomma från statskontoret för Stockholm samt från Kungl. Maj:ts befallningshafvande för länen, på så satt att, sedan de fem senare posterna specificerats, deras summa dragits från hela summan af statsbidraget i kol. 6 af tab. 19, och såsom det allmänna lönetillskottet uppförts den sålunda uppkomna resten. Det allmänna lönetillskottet för år 1907 skulle således efter det här ofvan omnämnda förfarandet uppgå till 8,927,698 kronor; enligt de nyssnämnda från statskontoret och Kungl. Maj:ts befallningshafvande inkomna uppgifterna uppgick det dock till endast 8,858,545 kronor, således till 69,153 kronor mindre, I anledning af denna skiljaktighet må

40 32 FOLKSKOLORNA 1907: EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN erinras om åtskilliga förhållanden, som vålla, att full överensstämmelse ej kan väntas mellan de summor, som erhållas på de bada olika vägarna. För det första kan det inträffa, att ett för ett visst år utgående lönetillskott, hvilket af någon orsak utbetalas först under det följande året, blir af skoldistriktet och landtränteriet påfördt olika års räkenskaper. Men för det andra bör, äfven om ingen olikhet förefinnes i nyss berörda hänseende, summan, som erhålles på den förra vägen, vara större än den, som erhålles på den senare, emedan i den förra summan, men ej i den senare, böra äfven vara inräknade några smärre belopp, som utgå af tre mindre anslag, för hvilka finnes närmare redogjordt längre fram, nämligen anslagen»till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter bosatta finnar», till»lappmarks ecklesiastikverk» samt till»pedagogier och folkskolor». Om lönetillskoltet för den forisatta undervisningen år 1!H)7, 130,184 kronor, tankes lika fördeladt på de 1,904 v fortsättningsskolor», som däraf kommit i åtnjutande (se tal). 2, kol. 27), så får man GG kronor 20 öre på hvarje. Snniinnnhålles detta resultat med bestämmelserna (se berättelsen för år 1882, sid. 152) angående statsbidragets varierande storlek, 25, 50 eller 75 kr., allt efter som af de sex undervisningsveckorna två, fyra eller alla sex varit förlagda utom folkskolans ordinarie undervisningstid, så finner man, att i medeltal något mer än 5 af samtliga de G undervisningsveckorna varit sålunda förlagda. Om man åter skiljer på landsbygd och städer, så får man följande resultat. Till hvar och en af de 147 fortsättningsskolorna i städerna, hvarest för öfrigt den fortsatta undervisningen ofta meddelas i aftonskola, hade lönetillskottet utgått med 75 kr. med undantag endast för 9, som fatt efter 50 kr., 1, som fatt efter 42 kr. 50 öre, och 5, som fatt efter 25, hvadan dit utgått tillsammans 10,517 kronor 50 öre eller i modeltal 71 kronor 55 öre för hvarje fortsättningsskola. På landsbygdens 1,817 fortsättningsskolor, bland hvilka 1,258 fatt lönetillskott med 75 kr., 453 med 50 kr., 1 med i 1 kr. 07 öre, 5 med 27 kr. 50 öre, 99 med 25 kr. och 1 med 12 kr. 50 öre, komma således 119,060 kr. 67 öre eller i medeltal 65 kr. 86 öre på hvarje sådan skola. Det må tilläggas, att äfven på landsbygden den fortsatta undervisningen stundom meddelas i aftonskola. För undervisning i slöjd för gossar utdelades år 1907 statsbidrag med 306,610 kronor till 4,692 slöjdskolor eller slöjdafdelningar, hvaraf.'5,439 å landsbygden och 1,253 i städerna. För undervisning i slöjd för flickor utdelades år 1907 statsbidrag med 203,279 kronor till 0,309 slöjdskolor eller slöjdafdelningar, hvaraf 4,971 å landsbygden och 1,338 i städerna. Från och med år 1895 har utgått statsbidrag till uflönanih' af vikarie för sådan lärare eller lärarinna vid folkskola, som af sjukdom urståndsättes att fullgöra sin tjänst. Från och med år 1901 utgår statsbidrag till dylik vikarie äfven vid småskola. För år 1907 uppgingo statens bidrag till kronor och antalet lärare, för hvilka de vikarierande tjänstgjort, till 924. För år 1906 uppgingo statens bidrag till 128,851 kronor och antalet vikarier, för hvilka de utbetalats, till 908. Slutligen må nämnas, att bland de statsbidrag för slöjdundervisningen, som i föregående tabell intagits, icke äro inräknade de smärre belopp, som för samma ändamål utgått af anslagen»till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter bosatta finnar» och till»lappmarks ecklesiastikverk». Från och med år 1907 utgår, såsom ofvan är nämndt, statsbidrag till skoldistrikt eller skolstyrelse, som efter vissa grunder i folkskola, högre folkskola och folkhögskola eller i särskild anstalt anordnat kurser i huslig ekonomi, och utdelades för under året anordnade 443 sådana kurser 44,275 kronor i statsbidrag. De medel, hvilka utgått af landsting och hushållningssällsiap, hafva till största delen afsett befrämjande af slöjdundervisningen. Dock har äfven en del utgått såsom aflöningar vid de med landstingsseminariema förenade öfningsskolor. De medel åter, som utgått af»andra skoldistrikt», afse de åtminstone så vidt primäruppgifterna utvisa ytterst få fall, då ett skoldistrikt erhållit ersättning från ett angränsande distrikt för barn från det senare distriktet, hvilka undervisats i skola, tillhörande det förra, eller då två angränsande distrikt rent af förenat sig om att gemensamt bestrida utgifterna för en skola, som genom sitt läge är användbar för dem bada. De dubbelräkningar, som härigenom måste uppstå, äro så obetydliga, att de ej förtjäna att vidare uppmärksammas i denna berättelse. Under»Ofriga utgifter: innefattas tre poster, som förtjäna att särskildt omnämnas, nämligen afgifter till folkskolelärarnes pensionsinrättning, afgifter till ålderdomsunderstödsanstalten och räntebetalningar. De pensionsafgifter, som skola erläggas för hvarje läraretjänst vid högre folkskola och hvarje ordinarie läraretjänst vid egentlig folkskola, uppgingo år 1907 till 748,087 kr. 50 öre enligt den till Kungl. Maj:t af direktionen för pensionsinrättningen för samma år afgifna berättelsen. Ar 1906 uppgingo samma afgifter till 398,947 kr. 45 öre. Ökningen beror, såsom ofvan är nämndt, på att från och med 1 Januari 1907 nya bestämmelser trädt i kraft rörande afgifters erläggande till folkskolelärarnes pensionsinrättning. Enligt den till Kungl. Maj:t af samma direktion för år 1907 afgifna berättelsen rörande ålderdomsunderstödsanstalten uppgingo de under nämnda år från skoldistrikten influtna afgifterna till 107,600 kronor. Af detta belopp skulle enligt de i berättelsen om folkskolorna för år 1893 (sid. 14) framstälda grunderna 64,500 kr. (0 6) falla på skoldistrikten och 43,040 kronor (0'4) på vederbörande lärare och lärarinnor, men skoldistriktens verkliga andel i afgifterna är sannolikt ej obetydligt högre än den nyss aiigifna, enär de synas ganska ofta hafva eftergifva sin rätt att uttaga den andel, som ålegat lärarepersonalen.

41 FOLKSKOLORNA 1907: EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN. 33 En öfversikt i vissa hänseenden för de särskilda länen år 1907 lämnas af nedanstående tabell. Förhållandet mellan landsbygd och städer med afse ende på skoldistriktens ekonomiska förhållanden utvisas af följande tabell. Anm. Med afseende på uppgifterna om Stockholms stad i kol. 4 och 5 må erinras därom, att Stockholm utgör ett enda skoldistrikt. Folkskolorna Anslag till folkundervisningen. Såsom tillägg till föregående framställning af de ekonomiska förhållandena lämnas här en förteckning öfver hithörande anslag enligt riksstaten för år Under åttonde hufvudtiteln och»folkundervisningen > upptagas ä ordinarie stat för år 1907: 11 Kronor. 1) Seminarier för folkskolelärares bildande 530,735 2) Stipendier för seminarieelever 87,500 3) Arfvoden och resekostnadsersättning ät folkskoleinspektörer 110,000 1) Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor... 20,000 eller ett gemensamt reservationsanslag 754,235 5) Understöd åt högre folkskolor, förslagsamlag 25,000 ti) Bidrag till aflönande af vikarie under öfningslärares vid folkskolelärare-seminarium sjukdom, förslagsanslag 4,000 Transport 783,235 5

42 34 FOLKSKOLORNA 1907: EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN. Kronor. Transport 783,235 7) Bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid seminarier för småskolelärares och småskolelärarinnors bildande, förslagsanslag 20,000 8) Till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter bosatta finnar, förslagsanslag 90,000 9) Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, förslagsanslag 8,100,000 10) Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ,000 11) Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan, förslagsanslag 110,000 12) För anordnande af manlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, förslagsanslag 345,000 K?) För anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, förslagsanslag 205,000 14) För anordnande af undervisning i huslig ekonomi i folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor, förslagsanslag (50,000 15) Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för lärare eller lärarinna vid folkskola eller småskola, förslagsanslag 100,000 ] (!) Bidrag till aflönande af vikarie för lärare vid småskolelärarcseminarium, förslagsanslag 2,000 17) Bidrag till aflönande af vikarie för lärare vid högre folkskola, förslagsanslag 2,000 Summa 9,957,235 Samtliga dessa anslag förutom det fjortonde återfinnas å ordinarie stat jämväl i riksstaten för år 190G. Följande anslag hafva blifvit förhöjda: Det första anslaget har höjts från 532,835 kronor till 536,735 kronor eller med 3,900 kronor, hvaraf 3,300 kronor beviljats till materiel, ljus och ved in. in., däraf för seminariet i Skara 500 kronor och seminarierna i Karlstad, Falun och Umeå, hvart och ett (500 kronor, och seminariet i Uppsala 1,000 kronor samt till bestridande af kostnaderna för drift och underhåll af ett skolkök vid seminariet i Landskrona (500 kronor. Det åttonde anslaget har höjts från 45,000 kronor till 90,000 kronor. Bada höjningarna ägde rum på grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning. Det nionde anslaget har höjts med 1,750,000 kronor eller från 0,350,000 år 1906 till 8,100,000 kronor år Höjningen, som ägde rum på grund af Kungl. Maj:ts härom gjorda framställning, ehuru med lägre belopp än Kungl. Maj:t äskat, föranleddes, såsom ofvan nämnts, utaf den af 1906 års riksdag beslutade höjningen af lönerna för lärare vid folkskolor ni. m. Det tionde anslaget har höjts från 120,000 till 140,000 kronor, det elfte från 50,000 till 110,000 kronor och det femtonde från till 100,000 kronor, samtliga på grund af Kungl. Maj:ts framställning. Det tolfte anslaget har höjts från 240,000 till 345,000 kronor och det trettonde från 90,000 till 205,000 kronor. Förhöjningarna ägde rum på Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och på grund af de af riksdagen beslutade ändringarna i grunderna för utgående af statsbidrag för undervisning i slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, förhöjningen i det tolfte anslaget därjämte på grund af införandet af slöjd för gossar i mindre folkskolor, i sammanhang hvarmed förutvarande titeln å anslaget»bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna» i anslutning till lydelsen å anslaget för kvinnlig slöjd ändrats till»för anordnande af manlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola». Det fjortonde anslaget, som är nytt, beviljades med lägre belopp än Kungl. Maj:t äskat. Tillökningen på ordinarie stat uppgick således till 2,183,900 kronor. Med afseende på det 4:e anslaget må nämnas, att detsamma är afsedt»dels för att understödja utarbetandet af tjänliga läroböcker, dels för anskaffande af tjänlig undervisningsmateriel i öfrigt, såsom kartor, glober, modeller, hjälpmedel för åskådningsundervisningen m. m.» Enligt Statskontorets af trycket utgifna»kapital-konto till rikshufvudboken för år 1907» utvisade de 4 första anslagen vid början af år 1907 ingen reservation; vid 1907 års slut fanns ej heller någon sådan. Det 6:e anslaget utvisade en besparing för året af 3,341 kr. 8 öre, det 8:de en besparing af 281 kr. 19 öre, det 12:e en besparing af 35,401 kr. 30 öre, det 14:e en besparing af 46,225 kr., det 16:e en besparing af 1,795 kr. och det 17:e en besparing af 2,000 kronor. Under åttonde hufvudtiteln och å ordinarie stat finnas ännu två anslag, som böra här omnämnas, nämligen förslagsanslaget till»lappmarks ecklesiastikverk» och anslaget till»pedagogier och folkskolor». Det förra anslaget, som i riksstaten för år 1906 endast var uppfördt med 55,000 kronor, men som visat sig otillräckligt, är i 1907 års riksstat höjdt till 100,000 kr., hvarå enligt nämnda kapitalkonto uppkommit en brist af 2,907 kr. 70 öre. Anslaget användes dels till aflöning af»skolmästare, skollärare och kateketer» samt till arfvode för undervisning i slöjd, dels till bestridande af kostnaderna för ett lappskt småskolelärareseminarium, för stipendier åt seminarie-elever samt för underhåll och inackordering af lappska skolbarn. Det senare anslaget, hvarom närmare finnes meddeladt i»berättelse om statens elementarläroverk för gossar läsåret » (sid. 191), är i riksstaten för år 1907 uppfördt med sammanlagdt 5,710 kr. Minskningen i anslaget, som i 1906 års stat var uppfördt med 25,166 kr., beror på, att de egentliga pedagogierna, hvilka anslaget ursprungligen afsåg att tillgodose, antingen uppförts å allmänna läroverkens stat eller indragits. De därunder upptagna medel utgöras nu hufvudsakligen af 4,500 kr. till Sällskapet för Folkundervisningens [f. d. Vexelundervisningens] befrämjande.

43 FOLKSKOLORNA 1907: EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN. 35 Riksstaten för 1907 upptager vidare under åttonde hufvudtiteln såsom extra ordinarie anslag till > Folkundervisningen» : Kronor. 1) Till utförande af vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminariet i Härnösand ni. m 86,000 2) Till inredning af de nya lokalerna för folkskoleseminariet i Härnösand m. m 25,875 3) Till uppförande af nybyggnad för folkskoleseminariet i Stockholm samt till anskaffande af gymnastikattiralj m. m 100,000 4) Till mellangift vid jordbyte med Växjö stad äfvensom till uppförande af nya byggnader för folkskoleseminariet i Växjö m. m 90,000 5) För inredning af ett skolkök vid folkskoleseminariet i Landskrona och inköp af inventarier till detsamma 2,000 6) Till uppförande af en skolköksbyggnad m. ni. vid seminariet i Murjek för bildande af lappska småskolelärare och småskolelärarinnor 20,725 7) För beredande åt folkskoleseminarierna i Skara, Umeå och Uppsala af ökade anslag för år 190G till materiel, ved och ljus m. m 2,100 8) För uppehållande af undervisning uti folkskolans högre afdelningar vid de med folkskoleseminarierna i Kalmar, Landskrona, Strängnäs och Härnösand förenade öfningsskolorna 7,100 9) Till anordnande af repetitionskurser i gymnastik för folkskolelärare 10,000 10) För beredande af möjlighet till skolgång för fattiga på längre afstånd från skolorna boende barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Sorsele, Tärna och Arjepluogs församlingar 10,000 11) Bidrag till uppehållande af en mellan byarna Gargaur, Brännas och Mullholm inom Arjepluogs församling flyttande folkskola (500 12) Till understöd åt mindre bemedlade manliga och kvinnliga lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel 35,000 13) Till resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna 2,000 14) Till resestipendier åt folkskolelärare och folkskolelärarinnor 4,000 Summa 395,400 Alla dessa anslag beviljades i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, det andra, fjärde och sjätte (samtliga nya) dock med lägre belopp än Kung]. Maj:t äskat. Beträffande det fjärde anslaget hade Kung]. Maj:t äskat ett belopp af 271,250 kronor, däraf på extra stat fur Ar ,000 kronor. Riksdagen nedsatt»' beloppet till 251,250 kronor, men beviljade däraf i enlighet med Kungl. Maj:ts begäran på extra stat för år ,000 kronor. Det första och det elfte anslaget utgör fortsättning af vid 1903 och 1904 årens riksdagar och det tredje af vid 1906 års riksdag beviljade anslag; det åttonde återfinnes äfven i 1906 års riksstat, ehuru endast afseende Kalmar och Landskrona, och till följd däraf med lägre belopp; det nionde anslaget var i 1906 års riksstat uppfördt till samma belopp och det tionde med lägre belopp. Det äskade beloppet för sistnämnda anslag i 1907 års riksstat beror på, att äfven Sorsele och Tärna församlingar ansetts för Ar 1907 böra komma i åtnjutande af statsbidrag fördetändamål anslaget afser att tillgodose. Nya anslag voro det andra, det fjärde, det femte, det sjätte ocli det sjunde. Då den ordinarie staten för folkundervisningen, såsom ofvan är nämndt, ökades med 2,183,900 kronor, och den extra ordinarie staten med 138,046 kronor, förete således de för år 1907 på ordinarie och extra ordinarie stat uppförda anslagen tillsammans en ökning af 2,321,946 kronor. Under riksstatens tionde hufvudtitcl finnas för år 1907 å ordinarie stat uppförda två anslag, livilka i detta sammanhang äfven böra omtalas, nämligen: Kronor. 1) Bidrag till folkskolelärares pensionering 672,866 2) Bidrag till folkskolelärarnes änke- ocli pupillkassa 66,855 Summa 739,721 Bada dessa anslag funnos äfven uppförda i riksstaten för 1906 på ordinarie stat, det förstnämnda med lägre ocli det sistnämnda med samma belopp, Förhöjningen af förstnämnda belopp står i sammanhang med ändrade grunder för statsbidrags utgående till folkskolelärarnes pensionering. Slutligen må äfven erinras därom, att i det å riksstaten för år 1907 under tionde hufvudtiteln uppförda anslaget till»allmänna indragningsstaten» äro inräknade följande bada poster: Kronor. 1) Understöd åt f. d. folkskolelärare, som tagit afsked före år ,900 2) Ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid småskola eller mindre folkskola samt biträdande och e. o. lärare och lärarinnor vid folkskola, livilka efter minst 15 års oförvitlig tjänstgöring afgått från tjänsten utan understöd 18,000 Summa 22,900 Den förra af dessa poster har årligen från och med år 18S5, då den beviljades med anledning af därom väckta motioner, varit i riksstaten intagen med ett belopp af 10,000 kronor, men nedsattes af 1904 års riksdag till 7,000 kronor och af 1905 års riksdag till 6,650 kronor. Under år 1907 anvisade Kungl. Maj:t understöd af detta anslag åt 14 f. d. folkskolelärare med 350 kr. åt hvar och en. Det under andra posten omnämnda Alderdomsunderstödet, hvilket utgått från ocli med Ar 1902, sedan 1901 Ars riks-

44 36 FOLKSKOLORNA 1907: EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN. dag, i anledning af Kungl. Maj:ts framställning för ändamålet, beviljade ett belopp af 19,400 kronor, har af 1905 års riksdag nedsatts till 18,000 kronor. Under år 1907 anvisade Kungl. Maj:t medel af detta anslag åt 100 understödstagare med 100 kronor åt hvar och en. Vissa under afdelningen angående de ekonomiska förhållandena behandlade ämnen återfinnas jämväl inom en annan gren af den officiella statistiken, nämligen i de af K. Statistiska Centralbyrån utgifna berättelserna om kommunernas finanser. Med afseende på de jämförelser, hvilka kunna göras angående de båda berättelsernas framställningar af folkskolans ekonomiska förhållanden, och de resultat, till hvilka man i de båda berättelserna kommit, må hänvisas till berättelserna om folkskoleväsendet år 1900 och föregående år. Stockholm den 30 Sept Clas Gustafsson.

45 TABELL-BILAGOR. Folkskolorna *

46 2* Tab. 1. Högre folkskolor. 1:o. Lärare och lärjungar m. m. under läsåret ) Skolans namn är Malmköpimjs hör/re folkskola; den tillhör köpingen, icke församlingen. 3 ) En ordinarie föreståndare och en ordinarie 2:e lärare (kvinna 1 ') En i slöjd för gossar, en i slöjd för flickor och en i teckning; de bada senare voro kvinnor. 4 ) Skolans namn är Hutkrarnn hiiijre folk/kola. ") Kn ordinarie föreståndare och en ordinarie 2:e lärare kkvinna"; därjämte hafva tvänne lärare och en lärarinna under föreståndarens partiella tjänstledighet i egenskap af öfverlärare vid folkskolan tjänstgjort som vikarier. '') En i sång. en i teckning, gymnastik och lek. därjämte vikarie för föreståndaren under dennes partiella tjänstledighet, en i metallslöjd och bokföring, en i teckning och handarbete samt en i huslig ekonomi; de två senare voro kvinnor. ') Skolan, som är nyinrättad, började sin verksamhet i januari år Under vårterminen 1907 nyinskrefvos 28 lärjungar och afgingo under samma termin 13 lärjungar, hvaraf 3 till allm. läroverk och lo till enskilda skolor. - 8 ) En ordinarie föreståndare och en ordinarie 2:c lärare samt tre biträdande lärarinnor.! \i Skolan, som är nyinrättad, började sin verksamhet I mars 191)7; dess namn är /'ranås hö<jre folkskola; den tillhör Tranås köping, icke församlingen. --- Cnder vårterminen 1907 nyinskrefvos i skolan 27 lärjungar, hvaraf två från andra rörsamlingar, och voro af dessa 12 gossar och 8 flickor under 15 år och 1 gosse och 6 flickor 15 år eller däröfver; samma termin afgingo efter godkänd afgångspröfning 2 gossar t. allm. läroverk och 3 tlickor. 10 ) En e. ordinarie föreståndare och en e. ordinarie andre lärare (kvinna 1 samt en biträdande lärare och lärarinna. ") En i teckning, en i gymnastik, en i träslöjd och en i handarbete (kvinna). ") En ordinarie föreståndare och en ordinarie 2:e lärare. 13 ) I sång. 14 ) Skolans namn ät Götiska förhumlets högre folkskola. l5 ) En ordinarie föreståndare och en biträdande lärare. i En i slöjd för gossar, en i teckning, en i sång samt en i handarbete; den sistnämnda var kvinna. 17 ) Lärarinna i slöjd för flickor. ls ) Skolans namn är Sanrhikens hiujre folkskola och bekostas af Sandrikens jämverksaktiebolag. ') I slöjd. 20 ) En ordinarie föreståndare och två biträdande lärare, af hvilka senare den ena var kvinna; därjämte har en lärare vikarierat under den ordinarie lärarens frånvaro i egenskap af riksdagsman.

47 3* Tab. 1 (forts.). Högre folkskolor. 2:o. Omkostnader under kalenderåret Lilla Malmö. Kol : Till hufvudläraren 2,133 kr. 33 öre i penningar, däraf 300 kr. i hyresersattning, och 100 kr. in natura; till teckningsläraren 100 kr.; till slöjdläraren 250 kr.; till slöjdlärarinnan 70 kr. Kol. 26: 300 kr. af landstinget och 175 kr. af länets slöjdnämnd. Hakarp. Kol : Till huvudläraren (delvis tjänstledig) 1,600 kr.; till 2:e läraren (kvinna) 1,350 kr.; HU 2:ne vikarier for hufvudlärare nunder dennes partiella tjänstledighet 364 kr.; till läraren i sång 81 kr. 25 öre; till läraren i teckning, gymnastik och lek 248 kr.'; till läraren i slöjd och bokföring 65 kr.; till lärarinnan i teckning och handarbete 150 kr.; undervisningen i huslig ekonomi bekostas af Huskvarna aktiebolag. Hvetlanda. Kol : Till hufvudläraren (under vårterminen 1907 vikarie) 1,400 kr. i kontant lön; till 2:e läraren 1,600 kr., till 2:ne biträd, lärarinnor 400 kr. hvardera samt till en biträd, lärarinna 200 kr. Säby. Kol : Till hufvudläraren 2,287 kr. 50 öre i penningar; till 2:e läraren (kvinna) 1,033 kr. 34 Öre; till biträdande läraren 120 kr.; till biträdande lärarinnan 1,025 kr.; till teckningsläraren 120 kr.; till gymnastikläriren 200 kr. Aflöningen för slöjdläraren och lärarinnan i kvinnligt handarbete, som utgår från församlingen, ingår ej i högre folkskolans räkenskaper. KUnte. Kol : 300 kr. af landstinget, det öfriga af Herlitzska donationsfonden. Tryde. Kol. 24 o. 25: Till hufvudläraren 2,000 kr.; till 2:e läraren kr. Kattarp. Kol : Till hufvudläraren 1,600 kr. i penningar och 325 kr. in natura; till sångläraren 40 kr. Kaus. Kol. 24 o. 25: Till hufvudläraren 2,250 kr. i kontant lön, däraf 350 kr. i ersättning för bostad och vedbrand och till 2:e läraren 1,650 kr. i kontant lön. Kol. 24: Beloppet har till hufvudsaklig del härflutit ur räntemedlen å en af byggmästaren Joh. Andersson till skolan anslagen donationsfond. Fössbeiy Kol : Till hufvudläraren 1,800 kr i penningar och 400 kr. in natura; till biträdande läraren 1,250 kr.; till slöjdläraren 500 kr.; til! slöjdlärarinnan 300 kr.; till teckningsläraren 250 kr.; till sångläraren 125 kr. Kol : 90 kr. af Kvarnbyn, 1,419 kr. 82 öre af Fässbergs församling, 180 kr. i terminsafgifter, återstoden af Götiska förbundet och af donationsmedel. Lysekil. Kol. 24 o- 25: Till hufvudläraren 1,950 kr.; slöjdtärarinnans lön, 65 kr., utgår oberoende af distriktets bidrag och upptages i egentliga folkskolans räkenskaper. Ulricehamn. Kol. 24 o. 25: Till hufvudläraren 2,000 kr. och till 2:e läraren (kvinna) 1,000 kr. Höybo. Kol : Af Sandvikens järnverksaktiebolag. Gudmundrå. Kol. 24: Från den församlingen tillhörande s. k. Näsmanska donationsfonden. Kol : Till hufvudläraren 2,000 kr. i penningar och 400 kr. in natura; till biträdande läraren 1,700 kr.; till biträdande lärarinnan 700 kr. (därjämte fria middagar i skolköket). -- Kol. 26: 1,000 kr. af landstinget och 300 kr. af hus hållningsäällskapet. Kol. 31: Häri ingå bi, annat kostnader för skolköket.

48 4* Tab. 2. Antal skoldistrikt och Anm I. Fast folkskola med både folk- och småskoleafdelning samt med två eller llere lärare räknas såsom två skolor, en folkskola (eller mindre folkskola) och en måskola. Anm. 2. Littera G-skola (so tab. 3) räknas, äfven om af tillfällig anledning under ett år undervisning meddelat» endast på en station, likväl som flyttande skola. Anm..?. Flyttande skola, som på en eller två stationer är mindre folkskola, på den återstående stationen småskola, räknas såsom mindre folkskola. ') Ar 1906 uppgick antalet tlöjdafdelningar, för hrilka statsbidrag åtnjöts, till 246; anledningen till minskningen ligger i bestämmelserna i K. Kung. den 16 juni 1906 ang. statsbidrag för undervisning i slöjd, där det bi. a. heter att statsbidraget skull användas till lärares och lärarinnors aflöning. Hela antalet slöjdande afdelningar, både de

49 5* skolor m. m. länsvis år för hvilka statsbidrag åtnjöts och de för hvilka statsbidrag ej åtnjöts, uppgick är 1!)07 till ) Ar 1906 uppgick antalet slöjilafdeluingar till 300; ang. anledningen till minskningen, se föres, not.; hela antalet slöjdafdelningar uppgick år 1907 till fi92, dä man äfven medräknar sådana, dar gossar undervisades i llickslöjd. '') Af dessa skolträdgårdar hafva under året endast 2,043 varit fur sitt ändamål använda. 4 ) Dessa trädgårdar äro ej afsedda för barnens undervisning, utan hafva endast tillfälligt varit för detta ändamål använda. Sålunda utgjordes :S78 af lärareus jordland, :i2 voro gemensamma för skola och lärare, 1 utgjordes af lärarens privata trädgård, 12 af jordområde, upplåtet af enskild person o. s. v.

50 6* Tab. 3. Antal och fördelning enligt normal- Anm: *) Här äro inräknade några få folkskolor med ett mindre antal klasser än fyra; dessa skolor äro i noterna särskildt angifna. ") Största delen af dessa skolor äro så organiserade, att kl, 1 och 2 undervisas af hvar sin lärare, hvaremot kl. 3 och 4 undervisas af samme lärare antingen samtidigt eller på skilda tider. ***) Skolor, där småskoleafdelningens kurs kräfver tre år, äro särskildt angifna. ') Däraf 1 skola med endast kl ) Däraf 3 skolor (egentligen 1 skola med parallellafdelningar) med endast kl ) Däraf 1 skola med l:sta klassen delad i parallelafdelningar, som undervisa» hvarannan dag. 4 ) Däraf 1 skola med 2:a, 3:e och 4:e kl. delade i parallelafdelningar, som undervisas af hvar sin lärare hvarannan dag, samt en annan skola med endast kl ) Däraf 2 skolor med 5 årsklasser samt 4 skolor med endast kl e ) Däraf 1 skola med endast kl ') Däraf 2 skolor med 5 årsklasser. 8 ) Däraf 3 skolor med

51 7* planens littera af folkskolorna länsvis år årsklasser. ') Denna skola omfattar kl ) Däraf 1 skola med kl ") Däraf 1 skola med kl. 1 3 ") Denna skola med 5 årsklasser. ") Däraf 1 skola, som omfattar småskolans kl. 3. u ) Däraf 1 skola med endast kl ") Däraf I (missions-) skola med endast kl. 2 3.,6 ) Däraf 1 (missions-) skola, där folkskoleafdelningen omfattar endast kl ") Däraf 1 skola med kl S ) Dessa skolor omfatta kl ) Vid denna»kola saknas småskoleafdelningens kl. 1. a0 ) Vid 1 af dessa skolor omfattar folkskoleafdelningen endast kl I ) Vid dessa skolor är småskoleknrsen 3-årig. s2 ) Denna skola omfattar på 2 stationer både folk- och småskoleafdelning med hvaranuandagsläsning Tid den ena stationen. 29 ) Dessa skolor omfatta äfren småskoleafdelning.

52 8* Tab. 4. Folkskolornas fördelning efter Anm. *) Dtn enda inom stadsområde belägna flyttande folkskolan återfinnes i kol. ii» (anm. 19). ') Däraf 3 skolor upptagna i kol. i af tab ) Däraf 1 skola npptagen i kol. i af tab ) Denna skola är i tab. 3 upptagen i kol. i. 4 ) Däraf 1 skola npptagen i kol. 10 af tab ) Däraf 1 skola npptagen i kol. 8 af tab ) Däraf i skolor upptagna i kol. 10 af tab ) Däraf 12 skolor upptagna i kol. 8 samt 2 i kol. 10 af tab ) Däraf 2 skolor upptagna i kol. 8 och 9 i kol. 10 af tab. 3. ) Däraf 2 skolor upptagna i kol. 11 af tab ) Däiaf i skolor upptagna i kol. 11 af tab. 3. ") Däraf 1 skola upptagen i kol. 9 af tab ) Denna skola är i tab. 3 upptagen i kol ) Dessa skolor tillhöra litt. B' i normalplanen. ") Af dessa skolor tillhör 1 litt. B' i

53 9* landsbygd och städer år normalplanen. 16 ) Denna skola tillhör litt. F (tab. 3, kol. 22) i normalplanen.,g ) Dessa skolor tillhöra litt. F (tab. 3, kol. 22 och 23) i normalplanen. ") Denna skola tillhör litt. D (tab. 3, kol. 16) i normalplanen. 18 ) Af dessa skolor tillhöra 1 litt. D (tab. 3, kol. 14) och 1 litt. F (tab. 3 kol. 23) i normalplanen. 19 ) Denna skola, som tillhör litt. G (tab. 3, kol. 32) i normalplanen, är belägen inom Filipstads skoldistrikt. 20 ) Af dessa skolor tillhöra 2 litt. C (tab. 3, kol. 13) och 1 litt. F (tab. 3, kol. 26) i normalplanen. Folkskolorna *

54 10* Tab. 5. Antal och fördelning efter normalplanens Alla dessa skolor äro, med undantag af de här Anm. *) Skolor, där småskoleknrsen kräfvcr tre Sr, angifras antingen i särskild kolumn eller i noterna. **) Häri äro inräknade ett antal, i noterna särskild! angifna skolor med endast folkskoleafdelninaens 1:8 klass. ***) Skolor med skild tids undervisning äro särskildt angifna. f) Skolor, där småskoleafdelninzen saknas, äro särskildt angifna i noterna. ') Af dessa skolor är 1 belägen inom Sigtuna stads skoldistrikt. s ) Denna skola har treårig småskolekurs. 3 ) Af dessa skolor är 1 belägen inom Karlskrona stads skoldistrikt. 4 ) Vid 1 af dessa skolor är smäskolekursen treårig. 5 ) Vid 3 af dessa skolor äro anställda 2 lärare, vid 8 skolor är småskoleknrsen treårig. 6 ) Af dessa skolor är 1 belägen inom Piteå stads skoldistrikt. ') Af dessa skolor är 1 belägen iuom Åmåls stads skoldistrikt. 8 ) Vid 2 af dessa skolor är småskolekursen treårig; vid 1 omfattar folkskoleafdeluingsn kl ) Vid 2 af dessa skolor är småskolekursen treårig.,0 ) Vid 1 af dessa skolor omfattar folkskoleafdelningen endast kl. 1. n ) Vid 2 af dessa skolor omfattar folkskoleafdelningen endast kl. 1. I2 ) Vid 11 af dessa skolor (däraf 1 missionsskola) omfattar folkskoleafdelningen endast kl. 1, vid en annan missionsskola äro anställda 3 lärare. l3 ) Vid 4 af dessa skolor är småskoleknrsen

55 11* littera af de mindre folkskolorna länsvis år nedan särskildt angifna, belägna på landsbygden. treårig. 14 ) Vid denna skola omfattar folkskoleafdelningen endast kl IS ) Vid alla dessa skolor omfattar folkskoleafdelningen kl ) Denna skola saknar småskoleafdelning. ") Vid 1 af dessa skolor saknas småskoleafdelning; vid 2 skolor är småskoleknrsen treårig. 18 ) Vid 9 af dessa skolor är småskoleknrsen treårig. ") Vid 2 af dessa skolor saknas småskoleafdelning; vid den ena af dem har folkskoleafdelningen endast kl. 1 3; vid den andra endast kl ) Vid 1 af dessa skolor saknas småskoleafdelning. ") Vid 16 af dessa skolor omfattar folkskoleafdelningen endast kl. 1; vid 15 är småskoleknrsen treårig. 22 ) Vid 17 af dessa skolor omfattar folkskoleafdelningen endast kl ) Vid 1 af dessa skolor äger undervisningen mm på skilda tider. 24 ) Denna skola flyttar på 4 stationer. ") Vid 6 af dessa skolor omfattar folkskoleafdelningen endast kl. 1; vid 11 är småskoleknrsen treårig. 26 ) Af dessa skolor flyttar 1 på 6 stationer; vid en annan skola omfattar folkskoleafdelningen endast kl. 1. ff) I de fall, dar nottecken ej finnes, omfattar skolan de tre lägsta årsklasserna.

56 12* Tab. 6. Antal och fördelning enligt normalplanens Bland småskolorna äro äfven de s. k. lappkateketskolorna inräknade. De fall, då småskolekursen kräfver Anm. ') Skolor med folk«koleafdelningens I:sta ursklass äro särskildt angifnn. - "') Skolor med fnlkskoleafdelningeua ]:sta orh 2:dra årsklass äro särskildt angifna. ***) Försiividt ej siirskildt är anmärkt, undervisas alla klasserna samtidigt. v) Skolor med folkskolans l.a och '->:dra årsklasser samt skolor, dar småskoleknrsen kriifver 3 ar. hro särskiidt angilua. ') Däraf 1 skola med småskolans 3 årsklasser. ") Diiraf 1 skola med folkskolans kl. 1 samt en annan skola med för- och e. ni.-läsning i l:sta klassens parallelafdelningar. 3 ) Däraf 4 skolor med 3-årig småskoleknrs. 4 ) Däraf 2 skolor med folkskolans k) ) Däraf 1 kateketskola. 6 ) Däraf 4 skolor med folkskolans kl ') Denna skola har 3-årig småskoleknrs. ") Däraf 5 skolor belägna inom Falköpings stads skoldistrikt. ') Däraf 2 skolor med 4-årig småskoleknrs. I0 ) Däraf 1 skola med 3-årig småskoleknrs. ") Däraf 4 skolor med 4-årig småskoleknrs ) Denna

57 13* littera af småskolorna länsvis år tre eller fyra år, men därom intet finnes angifvet i kolumnhufvudet, återfinnas i anmärkningarna. skola har folkskolans kl ") Bada dessa skolor hafva 3-årig småskolekurs ") Däraf 3 skolor med folkskolans kl. 1 2 samt 1 af dem med 3-årig småskoleknrs. 15 ) Däraf 8 skolor med folkskolans kl. 1 och 2 samt 5 andra skolor med 3-årig småskolekurs. 16 ) Alla äro kateketskolor, däraf 3 med folkskolans kl ") Kateketskola.,s ) Däraf 3 kateketskolor. ") Däraf 10 skolor med folkskolans kl. 1 och 2 samt 8 andra skolor med 3-årig småskoleknrs. 20 ) Alla äro kateketskolor, hvaraf 2 flytta på 5 och 1 på 7 stationer. 21 ) Samtliga äro kateketskolor och flytta på ett stort antal stationer; 2 af dessa hafva folkskolans kl. 1 2 samt 2 folkskolans kl. 1 3.

58 14* Tab. 7. Småskolornas fördelning efter landsbygd och städer år Anr.i. *) I kol. I 1 (not. 3) har upptagits 1 inom stadsomrade behigen flyttande skola. **) Alla i denna kol. upptagna skolor återtinnas i kol. 3 af tab. 6. ') Denna skola tillhör litt. d (tab. 6, kol. 11) i normalplanen. 2 ) Samtliga de«ja skolor tillhöra litt. c. (tab. fi, kol. 8) och äro belägna inom Falköpings stads skoldistrikt. 3 ) Denna»kola tillhör litt. g (tab. 6, kol. 17) i normalplanen och är belägen inom Filipstads skolområde.

59 15* Tab. 8. Fördelning länsvis år 1907 af sådana skolor, där olika afdelningar undervisas på skilda tider (s. k. halftidsläsande skolor). Anm. 1. Vid fördelning af ekolorna i sådana, där läraren undervisar alla klasserna samtidigt, och sådana, dar klasserna eller afdelningarna af läraren undervisas på skilda tider (.hel- och halftidsläsande skolor), har den principen tillämpats, Btt sädana skolor, där afdelningarna undervisats på skilda tider endast två månader af lästiden och därunder, ansetts såsom heltidsläsande skolor, hvaremot skolor, där undervisning meddelats på skilda tider mer än två månader af lästiden, räknats till halftidsläsande. Anm. 2. Skola, där undervisningen varit så anordnad, att hvarje afdelning undervisats högst fyra dagar i veckan, har förts till halftidsläsande skolor; skolor, där en afdelning erhållit undervisning på f. m. och den andra afdelningen på e. ro., men dar hvardera afdelningen nndervisats åtminstone fyra timmar om dagen, har förts till heltidsläsande skolor. Anm. 3. Med periodläsande skolor menas sådana, där hvar afdelning undervisas en längre tidrymd, vanligen fyra månader i följd; under rubriken»öfriga» skolor (i kol. 4, 7, 12, 15 och 20) äro, för så vidt ej annorlunda finnes angifvet i särskilda anmärkningar, sådana skolor npptagna, där den ena afdelningen undervisas på f. m. och den andra på e. m. J- För så vidt ej annorlunda är angifvet, undervisas på hvardera stationen de olika afdelningarna hvarannan dag. ] ) Vid denna skola undervisas de olika afdelningarna hvarannan vecka. ") Vid 1 af dessa skolor undervisas de olika afdelningarna hvarannan vecka. 3 ) Vid 4 af dessa skolor undervisas de olika afdelningarna hvarannan vecka. ') Vid dessa skolor undervisas de olika afdelningarna hvarannan vecka. ) Vid denna skola undervisas på den ena stationen alla klasserna samtidigt. 6 ) Vid denna skola undervisas den ena afdelningen på f. m. och den andra på e. m. ') Denna skola flyttar på 3 stationer med samtidig undervisning å 2 stationer. ") Vid dessa skolor undervisas på den ena stationen alla klasserna samtidigt. ") Dessa skolor äro periodläsande,0 ) Däraf 2 Bkolor med samtidig undervisning å ena stationen; vid 1 skola undervisas den ena afdelningen på f. ni. och den andra på e. m. n ) Däraf 7 skolor med samtidig undervisning i ena stationen; vid 2 skolor undervisas den ena afdelningen på f. m. och den andra på e. m. u ) Däraf 2 skolor med samtidig undervisning å ena stationen; vid 1 skola undervisas den ena afdelningen på f. m. och den andra på e. ni. och 2 skolor äro periodläsande. ") Däraf 7 periodläsande skolor. u ) Däraf 1 periodlusande skola, vid 8 skolor undervisas den ena afdelningen på f. m. och den andra på e. in.; 1 skola flyttar på 3 stationer.,s ) Denna skola är periodläsnnde ined samtidig undervisning å ena stationen. le ) Denna skola är periodläsande. ") Däraf 1 petiodläsande skola.

60 16* Tab. 9. Lärare och lärarinnor vid folk- Anm. Några lärarinnor vid mindre folkskolor eller småskolor, hvilka samtidigt tjänstgöra såsom biträdande lärarinnor vid folkskola, äro i tabellen inräknade lärarinnor (jfr kol. 25), hvaremot ämneslärarinnor till ej uppgifret antal undervisa i dylik slöjd i de lägre klasserna.

61 17* och småskolor länsvis år bland lärarinnorna»id mindre folkskolor och småskolor. ') Samtlig» dessa lärarinuor undervisa i papnslöjd; i flickslöjd undervisas i de högre klasserna af särskilda Folkskolorna *

62 18* Tab. 10. Lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor Anm. Jfr tab. 9, anm.

63 år 1907 med fördelning efter landsbygd och städer. 19*

64 20* Tab. 11. Antal skolpliktiga barn (i åldern 7 14 år) samt hela Anm. l ) Häri äro jämväl inräknade sådana barn, som undervisats i littera F-skolomas smäikoleafdelningar (jfr not 3). ') Häri äro jämväl inräknade sådana barn, som nndervisats i de mindre folkskolornas småskoleafdelningar (jfr not 3). ') I hithörande kolumner äro inräknade endast sådana barn, som nndervisats i de

65 21* antalet i folk- och småskolor undervisade barn länsvis år fristående småskolorna, men ej sådana, hvilka undervisats i littera F-skolornas och de mindre folkskolornas småskoleafdelningar. Tå grund af nrimärnppgifternas beskaffenhet har det nämligen ej varit möjligt att särskilja de i dessa småskoleafdelningar undervisade barnen och fora dem tillsammans med de i de fristående småskolorna undervisade barnen, där de dock i själfva verket böra redovisas.

66 22* Tab. 12. Antal skolpliktiga barn m. m. år 1907

67 med fördelning efter landsbygd och städer. 23*

68 24* Tab. 13. Folk- och småskolelärare samt lärarinnor jämte skolpliktiga Anm. *) Samtliga lärarinnor, utom 2 i Göteborga stad anställda, som nro lärare. **) Samtliga lärarinnor, utom 1 i Luleå stad anställd, som är liirare. ') Här ingå såväl Karlskrona stadsförsamlings som Karlskrona amiralitetsförsamling» skoldistrikt. 2 ) Häraf 1 vid mindre folkakola. ") Angående dessa lärarinnor se not 1) i tab- 9.

69 25* barn (i åldern 7 14 år) i de större städerna år ) Däraf 16 vid mindre folkskola. Folkskolorna *

70 26* Tab. 14. Antal i rikets folkskolor år 1907 undervisade Anm. Alla i kol. 8 upptagna ham iiafva undervisats samtidigt med undantag af 252 barn, h v 11 k a underiisats pii skilda tider ') Duraf 38 barn uudervisade jia skilda tider. -) Diiraf 184 bar» undervisade pa skilda tider. 3 ) Däraf 134 barn undervisade pä skilda lider. 4 ) Dessa bar» hafva undervisats pä skilda tider.

71 barn, fördelade länsvis på de olika slagen af skolor. 27*

72 28* Tab. 15. Antal i olika slag af folkskolor år 1907 under- 1 ) Däraf 38 barn nndervisade på skilda tirier. 2 ) Däraf 184 barn undervisade på skilda tider.

73 29* visade barn, fördelade länsvis efter landsbygd och städer. *) Såsom af anmärkningarne närmare framgår hafva en del af barnen i ilenna kolumn undervisats samtidigt, en del på skilda tider. ') Dessa barn hafva undervisats samtidigt. ' ; Däraf hafva 43 barn undervisats på skilda tider ) Dessa barn hafva undervisats pa skilda tider. 4 ) Dessa barn tillhöra Filipstads skoldistrikt

74 30* Tab. 16. Antal i rikets mindre folkskolor år 1907 under- Alla mindre folkskolorna, med undantag af de här '; Af dessa larn hafva 21 undenisats i en mindre folkskola, belägen inom Sigtuna stads skoldistrikt. 2 j Af dessa barn hafva 22 undervisats i en mindre folkskola, belägen inom Karlskrona stads skoldistrikt. 3 ) Af dessa barn hafva H undervisats i en mindre folkskola, belägen inom Piteå skoldistrikt. 4 ) Af dessa barn hafva 16 undervisats i en mindre folkskola, belägen inom A mals skoldistrikt

75 31* visade barn, fördelade länsvis på de olika slagen af skolor. nedan särskildt angifna, äro belägna på landsbygden. 5) Däraf il barn undervisade på skilda tider. - 6 ) Däraf SI barn undervisade på skilda tider.

76 32* Tab. 17. Antal i rikets småskolor år 1907 undervisade 1 ) Däraf 72 barn undervisade på skilda tider.

77 33* barn, fördelade länsvis på de olika slagen af skolor. Folkskolorna

78 34* Tab. 18. Antal i olika slag af småskolor år 1907 under-

79 visade barn, fördelade länsvis efter landsbygd och städer. 35*

80 36* Tab. 19. Skoldistriktens ekonomiska

81 förhållanden länsvis år *

82 38* Tab. 20. Skoldistriktens ekonomiska förhållanden 1 ) Skillnaden mellan denna summa och motsvarande summa Tid 1906 ars sint beror därpå, att Fors och Klosters skoldistrikt från och med 1907 irs början blifvit införlifvade med Eskilstuna stad.

83 39* år 1907 med fördelning efter landsbygd och städer. 1 ) Skillnaden mellan denna summa och motsvarande summa vid 1906 års slut beror därpå, att Fors och Klosters skoldistrikt från och med 1907 års början blifvit införlifrade med Eskilstuna stad.

84 40* Tab. 21. Folkskoleväsendets ekonomiska 1) Skillnaden mellan denna samma och motsvarande summa vid 1906 ars slut beror därpå, att Fors och Klosters skoldistrikt från och med 1907 års början blifvit införlifvade med Eskilstuna siad. 2 ) Göteborgs stad har enligt uppgift inga skulder för sitt folkskoleväsen. af brännvinsmedel. Kostnaderna för skolhusbyggnaderna hafva bestridts

85 41* förhållanden år 1907 i rikets större städer. 1 ) Se noten 2 ) å sid 40, kol ) Den höga samman beror därpå, att e skalder, Örebro stad ådragit sig för skolhusbyggnader, år 1907 för första gången Ppförts i debet, hvarvid de i kredit mast för samma år upptagas i kol ) Skillnaden mellan denna summa och motsvarande summa vid 1906 års slut beror därpå, att Fors och Klosters skoldistrikt från och med 1907 års början blifvit införlifvade med Eskilstnna stad. Folkskolorna *

86

87