FOLKSKOLORNA FÖR ÅR 1909

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, Täckningsår: Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ; Berättelse om statens elementarläroverk för gossar läsåren : Berättelse om statens allmänna läroverk läsåret ; Berättelsen om folkskolorna för åren Berättelserna är utarbetade av Ecklesiastikdepartementet. I Berättelsen om folkskolorna för år 1882 ingår: Kort öfversigt öfver det svenska folkskoleväsendets utveckling till år 1842, s Primiäruppgifter och berättelser om folkskoleväsendet från och med år 1842, s och Öfversigt af folkskoleväsendet under åren , s Föregångare: Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren - Stockholm, Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning. Efterföljare: Folkskolorna / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. - Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: /21, 1929/30. Lärarutbildningen / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. - Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Läsåret 1916/ /22, 1927/28 ; läsåren 1928/29 t.o.m. 1938/39 Statens allmänna läroverk / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Läsåret 1911/ /20. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S : Undervisning (Tab ). Elever i icke-obligatoriska skolor / [Statistiska centralbyrån ; utarb. av Margit Vinge]. - Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Promemorior från SCB, ISSN ; 1977:11). Elever i obligatoriska skolor Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Promemorior från SCB, ISSN ; 1974:5). BISOS P digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-p0-0901f

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. P) UNDERVISNINGSVÄSENDET. BERÄTTELSE OM FOLKSKOLORNA FÖR ÅR 1909 UTARBETAD I KUNGL. ECKLESIASTIK-DEPARTEMENTET. OENTRALTRTCKERIET, STOCKHOLM, 1911.

4

5 Innehållsförteckning. Text (sid. 1 35). Sid. Inledning 1 I. Högre folkskolorna. (Tab. 1) 1 II. Allmänna folkskolorna: Antal skoldistrikt, skolor, skolhus m. m. (Tab. 2) 2 Skolornas anordning enligt normalplanens olika littera. (Tab. 3-8) 4 Lärare och lärarinnor i folk- och småskolor. (Tab. 9 10) 11 Antal skolpliktiga barn samt hela antalet i folk- och småskolor undervisade barn. (Tab ) 12 Folkundervisningen i rikets större städer (Tab. 13) 17 Antal folkskolebarn i olika slag af skolor (Tab )» Undervisning i slöjd 23 Undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering 25 Undervisning i huslig ekonomi» Undervisning af abnorma barn 26 Ekonomiska förhållanden. (Tab ) 27 Table des matières. Texte (p. 1 35). Page. Introduction 1 I. Écoles primaires supérieures. (Tabl. 1) 1 II. Écoles primaires ordinaires: Nombre de districts scolaires, d'écoles, de maisons scolaires, etc. (Tabl. 2) 2 L'organisation des écoles d'après les lettres diverses du programme général. (Tabl. 3 8) 4 Personnel enseignant dans les écoles primaires. (Tabl. 9 10) 11 Nombre d'enfants dans l'âge scolaire et tout le nombre d'enfants, enseigné dans les écoles primaires. (Tabl ) 12 L'enseignement primaire dans les grandes villes (Tabl. 13) 17 Nombre d'enfants dans les écoles primaires diverses. (Tabl )» L'enseignement du travail manuel 23 L'enseignement de la horticulture 25 L'enseignement de l'économie domestique» L'enseignement pour les enfants anormaux 26 Économie. (Tabl ) 27 Tabell-bilagor (sid. 1* 41*). Sid. Tab. 1. Högre folkskolor *» 2. Antal skoldistrikt och skolor m. m. länsvis år *» 3. Antal och fördelning enligt normalplanens littera af folkskolorna länsvis år *» 4. Folkskolornas fördelning efter landsbygd och städer år *» 5. Antal och fördelning enligt normalplanens littera af de mindre folkskolorna länsvis år *» 6. Antal och fördelning enligt normalplanens littera af småskolorna länsvis år *» 7. Småskolornas fördelning efter landsbygd och städer år *» 8. Fördelning länsvis år 1909 af sådana skolor där olika afdelningar undervisas på skilda tider 15*» 9. Lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor länsvis år *» 10. Lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor år 1909 med fördelning efter landsbygd och städer 18*» 11. Antal skolpliktiga barn (i åldern 7 14 år) samt hela antalet i folk- och småskolor undervisade barn länsvis år *» 12. Antal skolpliktiga barn m. m. år 1909 med fördelning efter landsbygd och städer 22*» 13. Folk- och småskollärare samt -lärarinnor jämte skolpliktiga barn (i åldern 7 14 år) i de större städerna år * Tableaux annexés (p. 1* 41*). Page. Tabl. 1. Écoles primaires supérieures, en *» 2. Nombre de districts scolaires, d'écoles etc., par préfecture, en *» 3. Nombre et disposition d'après les lettres du programme général des écoles primaires, par préfecture, en *» 4. Les écoles primaires, par campagne et par villes, en *» 5. Nombre et disposition d'après les lettres du programme général des écoles primaires inférieures, par préfecture, en *» 6. Nombre et disposition d'après les lettres du programme général des écoles petites, par préfecture, en *» 7. Les écoles petites, par campagne et par villes, en *» 8. Disposition par préfecture des écoles primaires où des groupes différents d'élèves ont reçu l'enseignement seulement dans certaines périodes de l'année, en *» 9. Personnel enseignant dans les écoles primaires par préfecture, en *» 10. Personnel enseignant dans les écoles primaires en 1909, par campagne et par villes 18*» 11. Nombre d'enfants dans l'âge scolaire (7 14 ans) et total d'enfants, enseignés dans les écoles primaires, par préfecture, en *» 12. Nombre d'enfants dans l'âge scolaire etc. en 1909, par campagne et par villes 22*» 13. Personnel enseignant et enfants dans l'âge scolaire (7 14 ans) dans les grandes villes, en *

6 IV Sid. Tab. 14. Antal i rikets folkskolor år 1909 undervisade barn, fördelade länsvis på de olika slagen af skolor 26*» 15. Antal i olika slag af folkskolor år 1909 undervisade barn, fördelade länsvis efter landsbygd och städer 28*» 16. Antal i rikets mindre folkskolor år 1909 undervisade barn, fördelade länsvis på de olika slagen af skolor 30*» 17. Antal i rikets småskolor år 1909 undervisade barn, fördelade länsvis på de olika slagen af skolor 32*» 18. Antal i olika slag af småskolor år 1909 undervisade barn, fördelade länsvis efter landsbygd och städer 34*» 19. Skoldistriktens ekonomiska förhållanden länsvis år * 20. Skoldistriktens ekonomiska förhållanden år 1909 med fördelning efter landsbygd och städer 38*» 21. Folkskoleväsendets ekonomiska förhållanden år 1909 i rikets större städer 40* Page. Tabl. 14. Nombre d'enfants dans les écoles primaires diverses, par préfecture, en *» 15. Nombre d'enfants dans les écoles primaires diverses, par campagne et par villes, en *» 16. Nombre d'enfants dans les écoles primaires inférieures diverses, par préfecture, en *» 17. Nombre d'enfants dans les écoles petites diverses, par préfecture, en *» 18. Nombre d'enfants dans les écoles petites diverses, par campagne et par villes, en *» 19. L'état économique des districts scolaires, par préfecture, en *» 20. L'état économique des districts scolaires en 1909, par campagne et par villes 38*» 21. L'état économique de l'enseignement primaire dans les grandes villes, en *

7 TILL KONUNGEN. Härmed öfverlämnas en inom E. K. M:ts Ecklesiastik-departement utarbetad berättelse om folkskolorna för år Stockholm den 30 oktober Underdånigst FRIDTJUV BERG.

8

9 Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastik-Departementet. Den berättelse om folkskolorna, som härmed öfverliimnas, är utarbetad efter samma grunder som den närmast föregående. Sålunda har den undersökning angående folkoch småskolornas fördelning på normalplanens olika littera, som påbörjades år 1901, blifvit fortsatt, likasom äfven den utredning angående skolbarnens fördelning på de olika skolformerna, som första gången publicerades i 1906 års berättelse om folkskolorna, och där var förd tillbaka till år Därjämte har en undersökning angående skolgången blifvit påbörjad, men ej kunnat fullföljas på grund af otillräckliga arbetskrafter. I analogi med livad som skedde år 1907 har i här föreliggande berättelse under rubriken»ekonomiska förhållanden» redogjorts för de nya löneförmåner, som af 1908 års riksdag beviljades åt lärarepersonalcn vid småskolor m. fl. Däremot har, af anledning som i 1907 års berättelse nämndes, ej häller i denna berättelse några fullständigare uppgifter kunnat lämnas angående undervisningen i slöjd och i huslig ekonomi. Hela antalet af de för utarbetandet af 1909 års berättelse om folkskoleväsendet i riket afsända anmärkningsskrifvelser till skolrådsordförande med flera uppgick till 1,439. I. Högre folkskolorna. Tab. 1. Med högre folkskola förstås, enligt Kungl. kungörelsen den 28 Juni 1907, en sådan skola, som för ett eller gemensamt för flera skoldistrikt på landet eller i stad, där allmänt läroverk icke finnes, inrättas i ändamål att bereda barn, som genomgått den egentliga folkskolan eller på annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle att inhämta ett högre mått af bildning, utan att barnen dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet och härdighet vid arbete. Sådan skola kan, under vissa föreskrifna villkor, erhålla underhåll af statsmedel, dels till högst dubbla beloppet af hvad till skolan i distriktet sammanskjutes, dock högst 1,200 kronor årligen för hvarje årsklass och för hvarje skola ej öfverskridande 2,400 kronor om året, dels ock därutöfver två tredjedelar af de till lärarnes aflöning hörande ålderstilläggen. Undervisningstiden skall fortgå 30 veckor hvarje år, därest ej.kungl. Maj:t på gjord ansökning annorlunda bestämmer. Enligt tab. 1 afse de till denna berättelse hörande pedagogiska uppgifterna från samtliga högre folkskolor läsåret , hvaremot de ekonomiska uppgifterna afse kalenderåret I tabellen äro redovisade 29 skolor, af hvilka 2 nytillkommit för året, nämligen i Anderslöfs och Ytterlännäs församlingar. Vid skolorna voro anställda tillsammans 86 lärare, af hvilka 52 undervisade i läsämnen (ensamt eller i förening Folktkolorna med öfningsämnen) och 34 endast i öfningsämnen. Bland de förra voro 13 och bland de senare 10 kvinnor. Lärjungarnes antal utgjorde 1,068, af hvilka 778 (426 gossar och 352 flickor) voro under 15 år samt 290 (141 gossar och 149 flickor) 15 år och däröfver. Omkostnaderna uppgingo till 126,293 kr. 81 öre. Om man fördelar omkostnadsbeloppet på antalet lärjungar, finner man, att kostnaden för hvarje lärjunge uppgick till 118 kr. 25 öre mot 111 kr. 85 öre under närmast föregående år. Utöfver de upplysningar, som kunna hämtas ur tab. 1, må följande här meddelas direkt från de inkomna primäruppgifterna. Lärokursens längd uppgifves vid 1 skola till ett å två år, vid 25 till två, vid 2 till tre år samt vid en till 4 år. Läsveckornas antal har varit 26 vid två, 28 vid tre (däraf vid en 28V 2 ), 30 vid tretton, 31 vid en, 32 vid tre (däraf vid en och vid en ), 34 vid fem (däraf 34 1 /» v 'id två), 36 vid en och 38 vid en. Läsdagarnas antal i veckan uppgick till 5 vid nio och till 6 vid tjugu skolor. Hvad undervisningstimmarnas antal i veckan angår, hafva desamma utgjort 27 vid två skolor (hvaraf en med 30 och en med 34 veckor), 28 vid två (hvaraf en med 30 och en med 34>/ 2 veckor), 29 vid två (hvaraf en med 28V2 ch en med 30 veckor), 30 vid tolf (hvaraf en med 26, två med 28, sex med 30, en med 32 1 /,, en med 34 och 1

10 2 FOLKSKOLORNA 1909: HÖGRE FOLKSKOLOR. en med 38 veckor), 31 vid en (med 31 veckor), 32 vid en (med 32 veckor), 33 vid två (hvaraf en med 30 och en med 34y 2 veckor), 34 vid fyra (hvaraf en med 26 veckor och tre med 30 veckor), 35 vid två (hvaraf en med 34 veckor och en med 36 veckor) ocli 36 vid en (med 327s veckor). I ofvanstående antal undervisningstimmar äro inräknade timmarna för såväl läs- som öfningsämnen. ) Lästerminernas fördelning har varit mycket olika; till belysande häraf lämnas följande öfversikt angående de tider, å hvilka undervisningen pågått vid hvarje skola. Undervisningen har vid alla skolorna omfattat kristendomskunskap, modersmålet, historia (vid 1 endast svensk historia), geografi, matematik, naturkunnighet (vid 1 af dem dessutom kemi, vid 3 fysik och vid 2 hälsolära) samt teckning. Vid 26 skolor har undervisats i tyska, vid 22 i bok- ') Vid Arlöfs högre folkskola har dessutom undervisning i trädgårdsskötsel meddelats pa lämpliga tider utom de vanliga veckotimmarna. ') Afbrott nnder tiden 1 19 November. ') Afbrott nnder Oktober. 4 ) Ferier under tiden 1 Jnni 12 Oktober. föring, vid 11 i välskrifning, vid 10 i engelska samt vid 1 i franska språket. Bland undervisningsämnena uppräknas dessutom vid 7 skolor statskunskap och vid 3 kommunalkunskap. Vid 3 skolor hafva flickorna undervisats i hushållslära och matlagning. Sång har förekommit vid 26 skolor, gymnastik vid 20, slöjd för gossar vid 11 och slöjd för flickor vid 8 samt trädgårdsskötsel vid 3 skolor. Angående lärarne i läsämnen är, då afseende ej fästes vid aflagda undervisningsprof,.i sammanhang härmed att nämna, att bland föreståndarne 1 (extra ordinarie) aflagt filosofie licentiatexamen, 1 filosofie kandidatexamen och folkskollärareexamen, 1 filosofie kandidatexamen, teologie kandidatexamen och folkskollärareexamen, 1 filosofie kandidatexamen, teoretisk och praktisk teologisk examen och folkskollärareexamen, 1 filosofie kandidatexamen och teologisk filosofisk examen, 3 (däraf 1 extra ordinarie) filosofie kandidatexamen, 2 (däraf 1 extra ordinarie) teoretisk och praktisk teologisk examen och folkskollärareexamen, 1 (extra ordinaire) teoretisk teologisk examen och folkskollärareexamen, 1 teoretisk teologisk examen, filosofie kandidatexamen och folkskollärareexamen, 2 teologisk filosofisk examen och folkskollärareexamen, 1 juridisk preliminärexamen och folkskollärareexamen, 10 (däraf 1 extra ordinarie) mogenhetsexamen och folkskollärareexamen och 4 folkskollärareexamen. Vid två af de fjorton skolor, som voro försedda med 2:dre lärare eller biträdande lärare i läsämnen, tjänstgjorde en lärare och vid fyra skolor lärarinnor, som aflagt mogenhetsexamen och folkskollärare(imie-)examen, vid en skola en lärare, som aflagt filosofie kandidatexamen, vid en skola en lärarinna, som aflagt samma examen, en lärare och en lärarinna, som aflagt mogenhetsexamen och två lärare, som aflagt folkskollärareexamen, vid en skola en lärare, som aflagt mogenhetsexamen, vid en skola en lärare, som aflagt juridisk preliminärexamen, en lärarinna, som genomgått lärarinneseminarium, en lärarinna, som genomgått privat läroverk för flickor och en lärarinna, som aflagt småskollärarinneexamen, vid en skola en från högre lärarinneseminariet utexaminerad lärarinna och en lärare, som aflagt mogenhets- och folkskollärareexamen, vid en skola en lärarinna, som aflagt mogenhets- och folkskollärare(inne-)examen och en från högre lärarinneseminariet utexaminerad lärarinna, vid en skola en lärare, som aflagt folkskollärareexamen samt vid en skola en lärare, som aflagt mogenhets- och folkskollärareexamen, och en lärarinna, som genomgått fackskola för huslig ekonomi. Antal skoldistrikt, skolor, skolhus m, m. Tab. 2. Antalet skoldistrikt i riket uppgick enligt tab. 2 år 1909 till 2,416 mot 2,409 år Skillnaden har sin grund däri, att Saltsjöbaden och Sundbyberg i Stockholms län från och II. Allmänna folkskolorna. med år 1909 utbrutits ur resp. Nacka och Bromma församlingars skoldistrikt, Malmön i Göteborgs och Bohus' län ur Askums församlings skoldistrikt, Melleruds köping och Tarsled i Älfsborgs län ur resp. Holms och Herrljunga församlingars skoldistrikt samt Härlunda och Töreboda i Skaraborgs län ur resp. Bjerke och Björkängs församlingars skoldistrikt.

11 År 1909 funnos i riket 6,055 folkskolor, hvaraf 5,786 fasta och 269 flyttande, 2,347 mindre folkskolor, hvaraf 1,639 fasta och 708 flyttande samt 6,281 småskolor, hvaraf 5,517 fasta och 764'flyttande. Hela antalet folk-och småskolor uppgick sålunda" år 1909 till 14,683 mot 14,487 år Af de nytillkomna 196 skolorna voro 79 folkskolor, 41 mindre folkskolor och 76 småskolor. De fasta skolornas antal hade ökats från 12,649 till 12,942 eller med 293, hvaremot de flyttande skolornas antal minskats från 1,838 till 1,741 eller med 97. Vid fördelning af de i tabellen upptagna skolorna efter deras belägenhet på landsbygden eller i städerna finner man, att å landsbygden funnos 13,324 och i städerna 1,359 folk- och småskolor. Motsvarande tal år 1908 voro respektive 13,150 och 1,337 *). Antalet skolhus (skollokaler), egna eller förhyrda, uppgick enligt kolumnerna af tab. 2 år 1909 till 13,146 mot 13,064 år Af dessa 13,146 skollokaler voro 10,130 skoldistriktens egna, under det att 3,016 förhyrdes eller voro hyresfritt upplåtna; motsvarande tal år 1908 voro respektive 10,045 och 3,019. FOLKSKOLOKNA 1909: SKOLDISTRIKT, SKOLOR M. M. 3 Antalet skoldistrikt, hvilka år 1909 erhöllo statsbidrag för den fortsatta undervisningen, uppgick till 1,055, hvaraf 996 voro belägna å landsbygden och 59 voro städer. Antalet fortsättningsskolor, som under samma tid erhöllo dylikt bidrag, uppgick till 2,013, hvaraf 1,878 på landsbygden och 135 i städerna. År 1908 meddelades statsbidrag för den fortsatta undervisningen åt 1,032 skoldistrikt, nämligen 968 på landsbygden och 64 i städerna; antalet fortsättningsskolor, som under samma tid erhöllo dylikt bidrag, uppgick till 1,967, hvaraf 1,816 å landsbygden och 151 i städerna. För Stockholms stad finnas inga fortsättningsskolor upptagna, enär den fortsatta undervisningen därstädes ej är anordnad enligt de grunder, som äro fastställda för statsbidrags åtnjutande. Från och med år 1901 finnas i berättelserna om folkskolorna intagna vissa uppgifter angående den i gällande folkskolestadgas 5 och i 1900 års normalplan, sid. 52, omtalade folkskolans högre af delning. På grund af uppställningen af de tabellformulär, som ligga till grund för berättelserna om folkskolorna, äro emellertid de uppgifter om folkskolans högre afdelning, hvilka kunna inflyta i primäruppgifterna, synnerligen knapphändiga. Med stöd af de upplysningar, som ur primäruppgifterna kunnat erhållas, har här nedan gjorts en sammanställning af antalet klasser och antalet lärare i folkskolans högre afdelningar, angående hvilka upplysningar ur primäruppgifterna kunnat erhållas. Att erhålla uppgifter angående antalet skolbarn i de olika klasserna har dock visat sig omöjligt. *) I sammanhang härmed må nämna», att af rikets städer Skellefteå, med en folkmängd af 1,386 invånare är förd till landsbygden, emedan den tilllammans med respektive landsförsamling bildar ett skoldistrikt, hvaremot en sockendel och sex mindre landsförsamlingar med tillsammans 5,979 invånsre af likartade skäl äro förda till städerna Vaxholm, Sigtuna, Mariefred, Vadstena, Visby, Skars och Falköping. Anm. Hvar och en af klasserna eller afdelningarna i folkskolans högre afdelning hade sin särskilda lärare eller lärarinna, föroton) i nedanstående, särskildt anmärkta fall. ') En parallellafdelning af B:te och en af 6:te klassen undervisades gemensamt af en lärare; fyra andra parallellafdelningar af 5:te klassen undervisades gemensamt med fyra parallellafdelningar af 4:e klassen. ä ) Dessutom bafva lärarne i l:a,3:e och 4;e klasserna undervisat i sång, teckning, matematik, fysik och kemi. ) I gossafdelningen undervisade en hufvndlärare med biträde af rektor. ) Folkskolans högre afdelning var delad i tre gossklasser och tre flickklasser; alla tre fiickklasserna dessutom delade i tvä parallellafdelningar med hvar sin lärarinna; 6:e och 7:e gossklasserna hade en gemensam lärare. ') Undervisningen i 5:e klassen uppehölls genom timläsning i det fyra lärarinnor i l:sta, fyra i 2:s, fem i 3:e och fyra i 4:e kl. undervisade i regel 4 tim. i veckan hvardera. ") En af lärarne i 4:e kl. andervisade äfven i högre afdelningen. ') Vid tvä skolor hade 5:e och 6:e kl. gemensamma lärare samt vid en skola två parallellafdelningar af 6:e och 6:e kl. gemensamma lärare. 8 ) Båda klasserna undervisades af lärare och lärarinnor i lägre klasser. 9 ) Tre lärare i lägre klasser hafva jämväl undervisat i folkskolans högre afdelning. '") Häraf en inspektör; dessutom fem lärare från lägre klasser. n ) Utom här ofvannämnda högre afdelningar finnes vid Malmbergets folkskola i Gellivare skoldistrikt i Norrbottens län eo folkskolans högre afdelning, uppehållen uteslutande af kommunen. Senna högre afdelning är dock ej anordnad i enlighet med 1900 års normalplan, utan afsedd att i möjligaste måtto tillgodose de kraf, som uppställa sig i detta malm- och arbetarcentrum; undervisningen sköttes delvis af ingenjörer vid malmfälten.

12 4 FOLKSKOLORNA 1909: OLIKA SLAG AF SKOLOR. Antalet skoldistrikt, som år 1909 erhöllo statsbidrag för undervisning i slöjd för gossar, uppgick till 1,536, hvaraf 1,449 voro belägna på landsbygden och 87 voro städer; antalet slöjdafdelningar, för hvilka under samma år statsbidrag utgick, utgjorde 5,089, hvaraf 3,734 å landsbygden och 1,355 i städerna. År 1908 utdelades statsbidrag för undervisning i slöjd för gossar åt 1,507 skoldistrikt, hvaraf 1,420 voro belägna å landsbygden och 87 voro städer; antalet slöjdafdelningar, för hvilka under samma år statsbidrag utgick, utgjorde 4,872, hvaraf 3,585 å landsbygden och 1,287 i städerna. Antalet skoldistrikt, som år 1909 erhöllo statsbidrag för undervisning i slöjd för flickor, uppgick till 1,817, hvaraf 1,724 voro belägna på landsbygden och 93 voro städer; antalet slöjdafdelningar, för hvilka under samma år statsbidrag utbetalades, utgjorde 7,039, hvaraf 5,395 på landsbygden och 1,044 i städenia. År 1908 utdelades statsbidrag för undervisning i slöjd för flickor åt 1,775 skoldistrikt, af hvilka 1,084 voro belägna å landsbygden och 91 voro städer; slöjdafdelningarnas antal utgjorde samma år 0,687, hvaraf 5,254 å landsbygden och 1,433 i städerna. Antalet skolträdgårdar uppgick år 1909 till 2,659, af hvilka 2,167 voro för barnens undervisning särskildt anordnade, under det att de öfriga 492 utgjordes af lärarens jordland, hans privata, trädgård eller andra för tillfälligt bruk upplåtna jordområden. Ar 1908 uppgick antalet skolträdgårdar till 2,(>'G3, hvaraf 2,150 voro för barnens undervisning särskildt. anordnade. Skolornas anordning enligt normalplanens olika littera. Tab Folkskolor. Tab. S innehåller en öfversikt länsvis för år 1909 öfver folkskolomas antal och anordning enligt de littera, hvilka finnas upptagna i normalplanen af den 7 December år Dessa littera eller olika sätt för folkskolornas anoi"dning äro till antalet sju och betecknas i normalplanen med bokstäfverna A, B, C, D, E, F och G. De sex första beteckna fasta, den sista flyttande folkskolor. Littera Å-skolan, den högsta af dessa folkskoletyper, har fyra årsklasser och särskild lärare eller lärarinna för hvarje klass. Denna skoltyp förekommer hufvudsakligen i de större städerna, där folkskoleväsendet nått en högre utveckling, men äfven på en mängd ställen å landsbygden» där större samhällen uppstått. Den näst följande formen för undervisningens.anordning, som normalplanen upptar, littera B-skolan, består äfven af fyra årsklasser, sammanslagna till två afdelningar, hvardera afdelningen omfattande två årsklasser och undervisad af särskild lärare eller lärarinna. Detta slag af skolor kan äfven anordnas så, att hvardera afdelningens klasser undervisas på skilda tider (littera B 2 ). Med denna sista anordning vinnes visserligen den fördelen, att hvarje klass undervisas för sig. hvaremot olägenheten ligger däri, att hvarje barn erhåller undervisning endast hälften af den bestämda tiden. Den egentliga skolan med skild tids undervisning är dock littera O-skolan, som, likasom littera B-skolan, består af två afdelningar med hvardera afdelningen omfattande två årsklasser; men under det att i littera B-skolan hvarje afdelning har sin lärare, undervisas här båda afdelningarna af samma lärare, ehuru på skilda tider. Hvarje lärare undervisar således alltid två klasser samtidigt, och hvarje barn erhåller undervisning endast hälften af den bestämda tiden. Såväl littera B 2 -skolor som littera C-skolor böra enligt normalplanen förekomma endast där lokala förhållanden eller medellöshet hindra inrättandet af fast folkskola med en årlig undervisningstid af åtta kalendermånader för hvarje skolbarn. För de olika slagen af skild tids undervisning (periodläsning, hvarannandags-läsning m. m.) skall närmare redogöras i sammanhang med behandlingen af uppgifterna i tab. 8. IAttera B-skolan omfattar endast tre årsklasser, hvilka samtidigt undervisas af samma lärare eller lärarinna. För denna form af skola förutsattes antingen en fast småskola med tre årsklasser, af hvilka den tredje klassen motsvarar folkskolans första årsklass, eller hellre första folkskoleklassens undervisning af särskild lärare eller lärarinna. Äfven här kan såledesi likasom i littera B-skolan, förekomma två lärare, men under det att i den sistnämnda skolan hvarje lärare har två klasser, och de båda lärarne i allmänhet äro med afseende på sin utbildning likställda (två ordinarie folkskollärare eller en ordinarie och en extra ordinarie, men examinerad folkskollärare o. s. v.),. undervisar i littera D- skolans första klass i regel en småskollärarinna såsom biträdande. Littera E-slcolan, som jämte littera C-skolan är den vanligaste skolformen, består af fyra klasser, samtidigt undervisade af samma lärare eller lärarinna. Littera F-skolan omfattar både småskole- och folkskoleafdelningen, undervisade af samma lärare eller lärarinna. Enligt 1889 års normalplan skulle båda afdelningarna undervisas samtidigt, men 1900 års normalplan lämnar den anvisning, att de skola undervisas på skilda tider. Af flyttande folkskolor upptogos i 1889 års normalplan två former, littera G-skolan, flyttande på två stationer, samt littera H-skolan, flyttande på tre stationer. Då emellertid de på tre stationer flyttande folkskolornas antal visat sig vara stadt i ett allt starkare nedgående och deras antal i hela riket år 1900 uppgick till endast 34, har man i 1900 års normalplan ej upptagit denna skolform, utan endast littera G-skolan, hvarmed betecknas en folkskola med fyra årsklasser, samtidigt undervisade af samma lärare eller lärarinna och flyttande på två stationer. Vid fördelningen af de olika slagen af folkskolor under de i normalplanen angifna littera hafva ej obetydliga svårigheter att under dessa littera inpressa mångfalden af skolformer gjort sig gällande likaväl år 1909 som föregående år. Då 1900 års normalplan ej upptagit någon särskild littera för folkskolor, som flytta på tre stationer, hafva dessa skolor i tab. 3 och 4 betecknats med G 2. Men äfven där den littera, dit en folkskola kan anses höra, finnes i 1900 års normalplan angifven, träffar man dock ofta på skolor

13 FOLKSKOLORNA 1909: OLIKA SLAG AF SKOLOR. 5 med undervisningen så inrättad, att de ej tillfullo passa in i den anordning af undervisningen, som normalplanen för den ifrågavarande skolformen angifver. Så t. ex. finnas fortfarande en mängd littera F-skolor, där småskole- och folkskoleafdelningen undervisas samtidigt, ehuru såsom ofvan är nämndt, 1900 års normalplan lämnar den anvisning, att i littera F-skolorna folkskole- och småskoleafdelningarna böra undervisas på skilda tider. Så finnes äfven ett antal folkskolor, hvilka, ehuru de hafva endast tre folkskoleklasser^ dock ej kunna föras till littera D-skolorna o. s. v. Dessa och andra slag af folkskolor med en anordning, i ett eller annat afseende afvikande från den, som normalplanen för en viss littera angifver, hafva förts till underafdelningav under de littera, dit de närmast kunna anses höra 1 ). stationer. Gifvet är, att vid dessa slag af skolor effekten af undervisningen skall blifva synnerligen svag, i det att vid de på två stationer flyttande skolorna hvarje barn i allmänhet erhåller undervisning endast under hälften af den i folkskolestadgan bestämda undervisningstiden. Härtill kommer, att af de på två stationer flyttande folkskolorna ännu under redogörelseåret tvenne voro delade på afdelningar med undervisning endast hvarannan dag, hvarigenom resultatet blifver ännu sämre. Antalet på två stationer flyttande folkskolor mod undervisning på skilda tider uppgick år 1908 enligt tabell 3 till ett antal af 3. Hela antalet folkskolor år 1909 utgjorde 6,055, hvaraf 5,786 (95-6 %) voro fasta och 209 (4-4 %) flyttande. År 1908 uppgick folkskolornas antal till 5,976, hvaraf 5,067 (94-8 %) voro fasta och 309 (52 %) voro flyttande. Vid en mycket stor del af de Jästa folkskolorna undervisas, såsom ofvan är nämndt, de olika klasserna eller afdelningarna på skilda tider. Man plägar kalla en sådan anordning af undervisningen a/delningsläsning. Då hvarje i en skola med afdelningsläsning intaget barn i allmänhet får deltaga i undervisningen endast hälften af den för barnen i folkskolan föreskrifna undervisningstiden af åtta månader, blifver i sådan skola effekten af den hvarje barn meddelade undervisningen ej mycket bättre än den effekt, som vinnes i skolor, flyttande på två stationer. I ett afseende stå de dock framför de senare, nämligen däri att en lärare eller lärarinna i skolor med afdelningsläsning i allmänhet ej har så många klasser att samtidigt undervisa som en lärare eller lärarinna i de flyttande skolorna. I 1900 års normalplan är undervisning på skilda tider (afdelningsläsning) kännetecken på littera B 2 -skolor, littera C-skolor och litteraf-skolor. Littera Byskolorna uppgingo år 1909 till endast 114, hvaremot littera C-skolornas antal utgjorde ej mindre än 1,295. Hvad littera F-skolorna angår, hade af de 1,153 sådana, som år 1909 funnos, 1,035 undervisningen meddelad på skilda tider. Men äfven i åtskilliga skolor med annan anordning ägde, såsom tab. 3 (med anm.) utvisar, ehuru normalplanen därom ingenting nämner, afdelningsläsning helt eller delvis rum, nämligen i 15 littera A-skolor, 2 littera B 3 -skolor, 10 littera B 4 -skolor och 36 littera D-skolor. Af de 5,786 fasta folkskolorna hade således ej mindre än 2,507 eller 433 % (närmast föregående år 43i %) undervisningen anordnad så, att de olika afdelningarna undervisades på skilda tider. Enligt tab. 4 voro bland samtliga år 1909 verksamma 6,055 folkskolor 5,491 (907 %), hvaraf 5,223 fasta och 268 flyttande, belägna å landsbygden samt 564 (9'3 %), hvaraf 1 flyttande, i städer 1 ). Om man fördelar littera A- skolorna och littera B-skolorna på landsbygd och städer, så finner man, att utaf de år 1909 befintliga 764 A-skolorna 511 (06-9 %) voro belägna i städer och 253 (33-1 %) å landsbygden samt att utaf de 763 B-skolorna 25 (3-3 %) anträffades i städer och 738 (967 %) å landsbygden. Af städernas 504 skolor voro, såsom nyss nämndes, de flesta, nämligen 511 (90-<; %) A-skolor och 25 (44 %) B-skolor. De återstående 28 (5o %) skolorna i städerna utgjordes af 1 littera C-, 2 littera D-, 17 littera E- och 7 littera F- skolor, hvarjämte 1, tillhörande Filipstads skoldistrikt, flyttade på 2 stationer. För jämförelse med förhållandena under de närmast föregående åren meddelas här nedan en öfversikt öfver antalet folkskolor, anordnade enligt normalplanens olika littera åren De flyttande folkskolorna voro år 1909 tillsammans 269, samtliga på två stationer. Ar 1908 uppgick antalet flyttande skolor till 309, af hvilka 307 flyttade på två och 2 på tre ') De principer, hvilka härvidlag följts, finn»» omnämnda & tid. 1 i berättelsen för folkskolorna för Sr 1902 aamt till en del äfven i anmärkningarna nåder tabell 8. ') Observeraa bör, att denna inom stadsomride belägna, flyttande folkskola är belägen i Värmlands län och i tabellen nppförd i kol. 19.

14 6 FOLKSKOLORNA 1909: OLIKA SLAG AP SKOLOR. I procent omsatta te sig talen i föregående sålunda. tabell Talen i ofvanstående tabeller utvisa en visserligen långsam, men stadig ökning för de båda högre skolformerna litt. A och B samt en likaså stadig nedgång af de på två eller flera stationer flyttande folkskolorna, litt. G och G 2. Samtliga 1,153 littera F-skolorna och 12 af littera G-skolorna hafva med sig förenade småslcole-afdelningar. En närmare redogörelse för dessa småskoleafdelningar och deras olika arter skall lämnas i sammanhang med redogörelsen för småskolorna. Mindre folkskolor. I 1900 års normalplan omtalas endast två slag af mindre folkskolor, nämligen fasta, omfattande både folkskole- och småskoleafdelning, undervisade af samma lärare eller lärarinna på skilda tider (littera H), samt på två stationer flyttande, omfattande folkskoleafdelningens fyra årsklasser, samtidigt undervisade af samma lärare eller lärarinna (littera I). Af tabell 5 finner man dock, att den mindre folkskolan utvecklat sig betydligt mångsidigare och framträder i en mängd olika former. De mindre folkskolornas antal uppgick år 1909 till 2,347 mot 2,306 år Af dessa 2,347 mindre folkskolor voro 1,639 (69-8 %) fasta och 708 (30-2 %) flyttande, hvaremot år 1908 funnos 1,589 (68-9 %) fasta och 717 (311 4) flyttande mindre folkskolor. Af de 1,639 fasta mindre folkskolorna hade visserligen de allra flesta eller 1,584 (96-6 %), enligt normalplanens anvisning både småskole- och folkskoleafdelning, och endast 55 (3-4 %) folkskoleafdelning ensamt; men anvisningen att vid mindre folkskola med både folkskole- och småskoleafdelning undervisningen skall äga rum på skilda tider, hade följts endast med afseende på 1,208 af dessa skolor (763 %), under det att i 376 skolor (237,%') småskole- och folkskoleafdelningen undervisats samtidigt. Med afseende på organisationen i öfrigt af de med både småskole- och folkskoleafdelning föi-sedda fasta mindre folkskolorna må nämnas, att vid 1,382 af dem folkskoleafdelningens alla fyra klasser funnos, hvaremot folkskoleafdelningama vid 57 hade endast de tre lägsta, vid 135 endast de två lägsta klasserna och vid 10 endast den lägsta klassen. Tre skolor i kol. 2 och en skola i kol 10 voro försedda med två lärare hvar, hvarjämte vid en i kol. 9 upptagen skola undervisningen bestriddes af tre lärare. Af de med endast folkskoleafdelning försedda fasta mindre folkskolorna hade 48 alla fyra folkskoleklasserna, 5 de tre högsta, 1 de tre lägsta och 1 de två lägsta klasserna. Vid 29 af skolorna ägde undervisningen ram samtidigt för alla klasserna, vid 26 af dem meddelades undervisning på skilda tider. I 1900 års normalplan lämnas, såsom ofvan är nämndt, den anvisning att vid de flyttande mindre folkskolorna undervisningen bör äga rum på två stationer. Af de 708 flyttande mindre folkskolorna läste också största delen eller 642 (90-7 %) på två stationer, hvaremot undervisning vid 64 (9'i %) meddelades på tre stationer, vid 1 skola (0"i %) på fyra stationer och vid 1 skola (0-1 %) på fem stationer. Angående denna undervisning på flera än två stationer må nämnas, att i 1889 års normalplan, som var gällande till och med år 1900, ingenting fanns angifvet därom, på huru många stationer undervisningen vid de flyttande mindre folkskolorna borde äga rum. De på flera än två stationer flyttande mindre folkskolorna hafva också med tiden mer och mer försvunnit och finnas numera, såsom af tabellen synes, endast i de nordligaste länen, där de i obygderna på många ställen ersatt den undervisning, som förut meddelats i hemmen. Vid ett närmare studium af anmärkningarna under tabellen framgår, att i de flyttande mindre folkskolorna i regel finnas såväl småskole- som folkskoleafdelning; den förra afdelningen saknas fullständigt vid endast 4 sådana skolor. Endast en folkskoleklass hade 26 i kol. 23 och 7 i kol. 28 uppförda skolor. Vid samtliga af de på tre (eller flera) stationer flyttande skolorna undervisades alla lärjungarne samtidigt. Vid 581 (90-5 %) af de på två stationer flyttande skolorna undervisades alla klasserna samtidigt, vid 61 (9-5 %) ägde undervisningen rum på skilda tider. De mindre folkskolorna äro till sitt öfvervägande antal belägna på landsbygden; dock finnas 3 sådana, belägna inom stadsområden. Såsom af anmärkningarna till tabellen framgår, äro dessa uppförda i kol. 2. Vid många af de mindre folkskolornas småskoleafdelningar är kursen tre-årig; om dessa småskoleafdelningar skall närmare talas här nedan i sammanhang med redogörelsen för småskolorna. Småskolor. Såväl i 1889 som i 1900 års normalplaner upptagas bland de fasta småskolorna både littera a, med två årsklasser, hvardera klassen undervisad af särskild lärarinna, och littera b, med två årsklasser, samtidigt undervisade af samma lärarinna. Angående anordnandet af småskolan littera c äro anvisningarna olika i de olika normalplanerna. I 1889 års normalplan heter det, att med littera c-skola menas en småskola med två årsklasser, undervisade af samma lärarinna på skilda tider, och i en anmärkning tilllägges:»där omständigheterna sådant påkalla och medgifva, må en tredje årsklass kunna vid fast småskola an-

15 FOLKSKOLORNA 1909: OLIKA SLAG AF SKOLOR. 7 ordnas och undervisningen meddelas af samma lärarinna antingen samtidigt för hela skolan eller på skilda tider för olika af delningar.» Att härvid af setts, att den tredje klassen skulle motsvara folkskolans första klass, framgår, ehuru det ej med tydlighet här utsäges, dels af den å sidan 70 intagna läsordningen för littera c-skolan, där i tredje klassen de till folkskolans första klass hörande ämnena geografi och naturkunnighet äro upptagna, dels också af»motiven» till 1889 års normalplan, där det å sidan 52 heter:»där antalet barn i folkskola, som är förenad med förberedande småskola, tillväxer så, att svårighet möter för barnens samtidiga undervisning, kan, i stället för den mindre lämpliga utvägen att låta afdelningar af barnen besöka folkskolan på olika dagar i veckan, vidtagas den anordning, att en fast småskola med tre årsklasser anordnas. Med afseende härpå har i normalplanen upptagits dels såväl fasta som flyttande småskolor med tre årsklasser, dels fast folkskola med tre årsklasser, samtidigt undervisade.» Denna fasta folkskola är den, som i normalplanerna betecknas med littera D. Att man dock redan vid utarbetandet af 1889 års normalplan tänkt på tre-åriga småskolor, i hvilka endast småskolekursen genomginges, synes af yttrandet å sidan 53 i nämnda normalplan, där det heter:»om någon småskola, i följd af bristfällig organisation eller annan omständighet, icke skulle medhinna den bestämda kursen, bör anledningen därtill undanrödjas, icke genom minskning af kursen, hvilken ju i alla fall måste inhämtas vare sig i den ena eller den andra skolan, utan hellre genom förlängning af lärotiden eller på annat lämpligt sätt.» Samma anvisning återfinnes ordagrant å sid. 64 i 1900 års normalplan. Angående littera c-slcolan heter det i 1900 års normalplan, att därmed menas en småskola med två afdelningar, af hvilka den ena omfattar en årsklass och den andra en eller två årsklasser, båda afdelningarna undervisade af samma lärarinna på skilda tider. Vid jämförelse med de å sid i samma normalplan intagna läsordningarna finner man, att med littera c-skola numera menas en sådan småskola, där undervisningen är anordnad antingen med periodläsning eller med hvarannandagsläsning och där småskolekursen genomgås antingen på två eller tre år. Däremot finnes ett särskildt slag af småskola, littera d, nu omnämnd i en anmärkning till littera c-skolan, där det heter:»då lokala förhållanden sådant påkalla och ett ringa barnantal i småskolans två årsklasser det kan medgifva, må en tredje årsklass, motsvarande folkskolans första årsklass, kunna vid fast småskola anordnas och undervisningen meddelas af samma lärarinna antingen samtidigt för hela skolan eller på skilda tider för olika afdelningar. >.Såsom flyttande småskolor omtalas i 1889 års normalplan dels littera g-sholor med två årsklasser, samtidigt undervisade af samma lärare och lärarinna, på två stationer, dels littera h-skolor med tre årsklasser, samtidigt undervisade af samma lärarinna, på två eller tre stationer. I 1900 års normalplan finnes endast den förra af dessa former upptagen, omfattande två eller tre årsklasser. Enligt tab. G uppgick hela antalet småskolor år 1909 till 6,281 mot 6,205 år Af dessa 6,281 skolor voro 5,517 (87-8 %) fasta och 764 (12-2 X) flyttande. Motsvarande tal år 1908 voro 5,393 (86'9 %) fasta och 812 (13u %) flyttande. Under tiden , fördela sig småskolorna på följande sätt: Uttryckt i procent förete talen i föregående följande resultat: tabell Talen visa någon ökning af litt. a- och b-skolorna med motsvarande minskning för de flyttande litt. g-skolorna, hvaremot de halftidsläsande litt. c-skolornas antal är tämligen konstant. Hvad de fasta småskolorna vidkommer, angifver 1900 års normalplan, att i litt. b-skolorna undervisningen bör meddelas af samma lärarinna samtidigt i de båda klasserna, att i litt. c-skolorna undervisningen bör meddelas af samma lärarinna på olika tider för hvardera klassen samt att i litt. d-skolorna undervisningen bör meddelas af samma lärarinna antingen samtidigt för hela skolan eller på skilda tider för de olika afdelningarna. Såsom af kolumnrubrikerna i tab. 6 synes, finnes äfven ett slags litt. b-skolor, där jämväl folkskolans l:a klass förekommer, och undervisningen meddelas på skilda tider. Deras antal inskränkte sig dock år 1909 till endast 7. Hela antalet fasta småskolor, där undervisningen år 1909 meddelades på skilda tider, uppgick till 938 eller 17-o % af hela antalet dylika skolor; motsvarande procenttal år 1908 var Af dessa 938 småskolor med skild tids undervisning voro 828 litt. c.

16 8 FOLKSKOLORNA 1909: OLIKA SLAG AF SKOLOR. skolor, 7, såsom förut är nämndt, litt. b-skolor och 103 litt. d-skolor. Littera d-skolorna äro, såsom redan ofvan är nämndt, treklassiga småskolor, där tredje årsklassen motsvarar folkskolans l:a klass. Dessa slags skolor utgöra hufvudmassan af litt. d-skolorna, men de finnas äfven till ett antal af 31 bland litt. b-skolorna, hvarjiimte C dylika finnas jämväl bland litt. a-skolorna. Dessutom existera också, såsom af anmärkningarna under tabellen framgår, såväl bland litt. b- som litt. d-skolorna ett antal skolor, hvilka uppgifvas hafva folkskolans såväl l:a som 2:a årsklass. Detta slags skolor liafva i regel påbyggnad af en folkskola med 2:a, 3:e och 4:c eller med endast 3:e och 4:e årsklasserna. Antalet flyttande småskolor uppgick år 1909 till 764 eller 12"2 % af samtliga småskolor; år 1908 var antalet 812 eller 13-1 %. Största delen af dessa skolor, eller 710, flyttade på två stationer, 43 skolor flyttade på tre och 11 på fyra eller flere stationer. Af de på tre stationer flyttande småskolorna återfinnas de flesta eller 29 i Jämtlands skogsbygder. De på fyra eller flere stationer flyttande småskolorna, samtliga s. k. kateketskolor, voro belägna i Norrbottens län. Vid 8 af de flyttande småskolorna ägde undervisningen rum på skilda tider. Fördelningen under de senast förflutna åren af de flyttande småskolorna efter det antal stationer, mellan hvilka de flyttat, framgår af följande tabell. I 1900 års normalplan heter det, såsom ofvan är nämndt:»om någon småskola, i följd af bristfällig organisation eller annan omständighet, icke skulle medhinna den bestämda kursen, bör anledningen därtill undanrödjas icke genom minskning af kursen, utan hellre genom förlängning af lärotiden eller på annat lämpligt sätt.» Och littera c-skolorna definieras i samma normalplan sålunda, att med dem menas en småskola med två afdelningar, af hvilka den ena omfattar en årsklass och den andra en eller två årsklasser, båda afdelningama undervisade af samma lärarinna på skilda tider. Den anvisning, som härigenom blifvit gifven för inrättandet af ett slags småskolor med treårig småskolekurs, har äfven i en mängd fall blifvit följd, ja vid 6 skolor var smäskolekursen under redogörelseåret till och med utsträckt till fyra år. Antalet småskolor eller småskoleafdelningar med treårig småskolekurs uppgick år 1909 till 1,166 (i hvilket antal jämväl inräknats nyssnämnda 6 skolor med fyraårig småskolekurs), hvaraf 327 voro underlag till folkskolor, 317 till mindre folkskolor samt 522 voro själfständiga småskolor. I Stockholms stad samt i Södermanlands län finnas inga dylika skolor. På de olika länen fördelade de sig på sätt tabellen här nedan utvisar. Vid jämförelse de olika länen emellan med afseende på de treklassiga småskolorna finner man, att största antalet, eller 212, förekommer i Värmlands län; därnäst kommer Kronobergs län med 151, Gäfleborgs län med 124, Jönköpings län med 115 och Kopparbergs län med 109. Af de 1,166 treklassiga småskolorna eller småskoleafdelningarna tillhörde 788(676 %)åe fasta och 378 (324 %) de flyttande skolorna. Treårig småskolekurs vid de fasta skolorna förekommer hufvudsakligast vid sådana med halftidsläsning. Tab. 8. Redan förut är nämndt, att vid en mängd af de fasta folk- och småskolorna undervisningen är så anordnad, att barnen i de olika klasserna äro sammanslagna till afdelningar, hvilka af läraren eller lärarinnan under-

17 visas på skilda tider. Man har plägat kalla denna anordning af undervisningen af delningsläsning, eller, med anledning däraf att hvarje barn vid sådan anordning i regel erhåller undervisning endast hälften af den föreskrifna tiden, halftidsläsning.') Denna undervisning af barnen på skilda tider kan naturligtvis ordnas på en mängd olika sätt. Man kan dock härvidlag urskilja två hufvudgrupper af skolor: den ena hufvudgruppen omfattar sådana skolor, som hafva undervisningen anordnad på det sätt, att hvardera af skolans afdelningar undervisas under en längre tidsföljd, hvaremot den andra hufvudgruppen har undervisningen anordnad så, att tidsperioderna, då hvardera afdelningen undervisas, hafva gjorts kortare. Man har plägat kalla det första slaget af anordning för periodläsning. Denna kan å sin sida ordnas antingen så, att den ena afdelningen undervisas under höstterminen och den andra afdelningen under vårterminen, eller, om man vill göra de olika perioderna lika stora, så att den ena afdelningen undervisas i början af höstterminen och i slutet af vårterminen, samt den andra afdelningen i slutet af höstterminen och början af vårterminen, eller ock så att hvarje afdelning undervisas två månader i följd eller hvarannan: månad b. s. v. Afven finnes en mängd skolor med kombinerad undervisning, d. v. s. med undervisningen ordnad så, att den under en tidsperiod af läsåret meddelas samtidigt, under en annan period på skilda tider. I detta fall har en skolas hänförande till den ena eller andra gruppen berott på längden af den tidsperiod, under hvilken ettdera slaget af undervisning ägt rum. (Jfr tab. 8, anm. 1 3.) Den andra hufvudgruppen af skolor med skild tids undervisning består af sådana,, där tidsperioderna, under livilka hvarje afdelning undervisas, äro kortare, och är den vanligaste formen för dylika skolor den, att undervisningen för de olika afdelningarna äger rum hvarannan dag, s.-k. hvarannandagsläsning. Men dessutom räknas till denna grupp jämväl sådana skolor, där de olika afdelningarna undervisas hvarannan vecka eller där den ena afdelningen undervisas på förmiddagen, den andra afdelningen på eftermiddagen o. s. v. I tabell 8 redogöres för såväl den senare hufvudgruppen af skolor, de s. k. hvarannandagsskolorna, som de periodläsande skolorna, och omfattar tabellen alla slags fasta och flyttande skolor med skild tids undervisning. Vid ett närmare studium af tabellen finner man att halftidsläsning förekommer ej blott vid de fasta skolorna, utan äfven vid åtskilliga af de flyttande, särskildt vid de flyttande mindre folkskolorna i de nordligaste länen, stundom blott på den ena stationen, men icke sällan på båda stationerna 2 ). Hela antalet halftidsläsande skolor uppgick till 4,760, hvaraf 2,511 (528 %) voro folkskolor, 1,295 (272 %) mindre folkskolor och 954 (20o %) småskolor. Vid jämförelse mellan de olika länen finner man att de halftidsläsande skolorna voro talrikast i Älfsborgs, Skaraborgs och Östergötlands län med respektive 538, 429 och 423 eller tillsammans 1,390 halftidsläsande skolor, hvilket utgör mer än en fjärdedel af hela antalet dylika skolor. Vid jämförelse FOLKSKOLORNA 1009: OLIKA SLAG AF SKOLOR. 9 mellan de olika slagen af halftidsläsande skolor, folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, visar sig att bland folkskolorna halftidsläsning förekommer oftast i Älfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Värmlands, Kalmar, Jönköpings, Göteborgs och Bohus samt Gäfleborgs län, bland mindre folkskolorna i Gäfleborgs, Västerbottens, Norrbottens och Västernorrlands län, samt bland småskolorna i Alfsborgs, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus, Östergötlands, Jönköpings, Gäfleborgs och Värmlands län. För att få en öfverblick öfver samtliga de skolor i riket, där hvarje barn i skolåldern ej erhåller undervisning hela den tid af åtta månader årligen, som enligt folkskolestadgan folk- och småskolorna böra vara i verksamhet, är dock ej tillräckligt ätt taga hänsyn endast till de skolor, som finnas upptagna i tab. 8, utan till dessa måste läggas jämväl de flyttande skolor, där alla barnen undervisas samtidigt på hvarje station. Om man således till de olika slagen af skolor i tab. 8 för hvarje län till de flyttande skolor, hvilka redan äro upptagna i tabellen, lägger de flyttande skolorna inom länet, som hafva samtidig undervisning på de olika stationerna, erhåller man följande öfversikt öfver samtliga skolor i riket med för burnen af kortad undervisningstid. ') I själfra verket förekomma icke så fa fall. da undervisning meddelas pä kortare tid än kalfva den i folkskolestadgan föreskrifna tiden af 8 mtnader, hvarom närmare se sid. 10. ) Halftidsläsning förekom dessutom vid en på tre stationer flyttande skola. Folbcotorna