INLEDNING TILL. Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, Täckningsår: Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ; Berättelse om statens elementarläroverk för gossar läsåren : Berättelse om statens allmänna läroverk läsåret ; Berättelsen om folkskolorna för åren Berättelserna är utarbetade av Ecklesiastikdepartementet. I Berättelsen om folkskolorna för år 1882 ingår: Kort öfversigt öfver det svenska folkskoleväsendets utveckling till år 1842, s Primiäruppgifter och berättelser om folkskoleväsendet från och med år 1842, s och Öfversigt af folkskoleväsendet under åren , s Föregångare: Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren - Stockholm, Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning. Efterföljare: Folkskolorna / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. - Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: /21, 1929/30. Lärarutbildningen / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. - Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Läsåret 1916/ /22, 1927/28 ; läsåren 1928/29 t.o.m. 1938/39 Statens allmänna läroverk / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Läsåret 1911/ /20. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S : Undervisning (Tab ). Elever i icke-obligatoriska skolor / [Statistiska centralbyrån ; utarb. av Margit Vinge]. - Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Promemorior från SCB, ISSN ; 1977:11). Elever i obligatoriska skolor Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Promemorior från SCB, ISSN ; 1974:5). BISOS P digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-p0-0801f

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. P) UNDERVISNINGSVÄSENDET. BERÄTTELSE OM FOLKSKOLORNA FÖR ÅR 1908 UTARBETAD I KUNGL. ECKLESIASTIK-DEPARTEMENTET. CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1911.

4

5 Innehållsförteckning. Text (sid. 1 34). Sid. Inledning 1 I. Högre folkskolorna. (Tab. 1) 1 II. Allmänna folkskolorna: Antal skoldistrikt, skolor, skolhus m. m. (Tab. 2) 2 Skolornas anordning enligt normalplanens olika littera. (Tab. 3-8) 4 Lärare och lärarinnor i folk- och småskolor. (Tab. 9 10) 11 Antal skolpliktiga barn samt hela antalet i folk- och småskolor undervisade barn. (Tab ) 12 Folkundervisningen i rikets större städer (Tab. 13) 17 Antal folkskolebarn i olika slag af skolor (Tab )» Undervisning i slöjd 23 Undervisning i trädgårdsskötsel 25 Undervisning i huslig ekonomi» Undervisning af abnorma barn 26 Ekonomiska förhållanden. (Tab ) 27 Table des matières. Texte (p. 1 34). Page. Introduction 1 I. Écoles primaires supérieures. (Tabl. 1) 1 II. Écoles primaires ordinaires: Nombre de districts scolaires, d'écoles, de maisons scolaires, etc. (Tabl. 2) 2 L'organisation des écoles d'après les lettres diverses du programme général. (Tabl. 3 8) 4 Personnel enseignant dans les écoles primaires. (Tabl. 9-10) 11 Nombre d'enfants dans l'âge scolaire et tout le nombre d'enfants, enseigné dans les écoles primaires. (Tabl ) 12 L'enseignement primaire dans les grandes villes (Tabl. 13) Nombre d'enfants dans les écoles primaires diverses. (Tabl )» L'enseignement du travail manuel 23 L'enseignement de la horticulture 25 L'enseignement de l'économie domestique» L'enseignement pour les enfants anormaux 26 Économie. (Tabl ) 27 Tabell-bilagor (sid. 1* 41*). Sid. Tab. 1. Högre folkskolor * 2. Antal skoldistrikt och skolor m. m. länsvis år * 3. Antal och fördelning enligt normalplanens littera af folkskolorna länsvis år * 4. Folkskolornas fördelning efter landsbygd och städer år *» 5. Antal och fördelning enligt normalplanens littera af de mindre folkskolorna länsvis år * 6. Antal och fördelning enligt normalplanens littera af småskolorna länsvis år * 7. Småskolornas fördelning efter landsbygd och städer år *» 8. Fördelning länsvis år 1908 af sådana folk- och småskolor där olika afdelningar undervisas på skilda tider 15* 9. Lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor länsvis år * 10. Lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor år 1908 med fördelning efter landsbygd och städer 18*» 11. Antal skolpliktiga barn samt hela antalet i folk- och småskolor undervisade barn länsvis år * 12. Antal skolpliktiga barn m. m. år 1908 med fördelning efter landsbygd och städer 22* 13. Folk- och småskollärare samt -lärarinnor jämte skolpliktiga barn (i åldern 7 14 år) i de större städerna år * Tableaux annexés (p. 1* 41*). Page. Tabl. 1. Écoles primaires supérieures, en *» 2. Nombre de districts scolaires, d'écoles etc., par préfecture, en *» 3. Nombre et disposition d'après les lettres du programme général des écoles primaires, par préfecture, en *» 4. Les écoles primaires, par campagne et par villes, en *» 5. Nombre et disposition d'après les lettres du programme général des écoles primaires inférieures, par préfecture, en *» 6. Nombre et disposition d'après les lettres du programme général des écoles petites, par préfecture, en * 7. Les écoles petites, par campagne et par villes, en *» 8. Disposition par préfecture des écoles primaires où des groupes différents d'élèves ont reçu l'enseignement seulement dans certaines périodes de l'année, en *» 9. Personnel enseignant dans les écoles primaires par préfecture, en *» 10. Personnel enseignant dans les écoles primaires en 1908, par campagne et par villes 18*» 11. Nombre d'enfants dans l'âge scolaire et total d'enfants. enseignés dans les écoles primaires, par préfecture, en *» 12. Nombre d'enfants dans l'âge scolaire etc. en 1908, par campagne et par villes 22*» 13. Personnel enseignant et enfants dans l'âge scolaire (7 14 ans) dans les grandes villes, en *

6 IV Sid. Tab. 14. Antal i rikets folkskolor år 1908 undervisade barn, fördelade länsvis på de olika slagen af skolor 26*» 15. Antal i olika slag af folkskolor år 1908 undervisade barn, fördelade länsvis efter landsbygd och städer 28*» 16. Antal i rikets mindre folkskolor år 1908 undervisade barn, fördelade länsvis pä de olika slagen af skolor 30*» 17. Antal i rikets småskolor år 1908 undervisade barn, fördelade länsvis på de olika slagen af skolor 32*» 18. Antal i olika slag af småskolor år 1908 undervisade barn, fördelade länsvis efter landsbygd och städer 34*» 19. Skoldistriktens ekonomiska förhållanden länsvis år *» 20. Skoldistriktens ekonomiska förhållanden år 1908 med fördelning efter landsbygd och städer 38*» 21. Folkskoleväsendets ekonomiska förhållanden år 1908 i rikets större städer 40* Page. Tabl. 14. Nombre d'enfants dans les écoles primaires diverses, par préfecture, en *» 15. Nombre d'enfants dans les écoles primaires diverses, par campagne et par villes, en *» 16. Nombre d'enfants dans les écoles primaires inférieures diverses, par préfecture, en *» 17. Nombre d'enfants dans les écoles petites diverses, par préfecture, en *» 18. Nombre d'enfants dans les écoles petites diverses, par campagne et par villes, en *» 19. L'état économique des districts scolaires, par préfecture, en *» 20. L'état économique des districts scolaires en 1908, par campagne et par villes 38*» 21. L'état économique de l'enseignement primaire dans les grandes villes, en *

7 TILL KONUNGEN. Härmed öfverlämnas en inom E. K. M.ts Ecklesiastik-departement utarbetad berättelse om folkskolorna för år Stockholm den 16 januari Underdånigst P. E. LINDSTRÖM.

8

9 Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastik-Departementet. Den berättelse om folkskolorna, som härmed öfverlämnas, är utarbetad efter samma grunder som den närmast föregående. Sålunda har den undersökning angående folkoch småskolornas fördelning på normalplanens olika littera, som påbörjades år 1901, blifvit fortsatt, likasom äfven den utredning angående skolbarnens fördelning på de olika skolformerna, som första gången publicerades i 1906 års berättelse om folkskolorna, och där var förd tillbaka till år Däremot har, af anledning som i förra berättelsen nämndes, ej häller i denna berättelse några fullständigare uppgifter kunnat lämnas angående undervisningen i slöjd och i huslig ekonomi. Hela antalet af de för utarbetandet af 1908 års berättelse om folkskoleväsendet i riket afsända anmärkningsskrifvelser till skolrådsordförande med flera uppgick till 1,272. I. Högre folkskolorna. Tab. 1. Med högre folkskola förstås, enligt Kungl. kungörelsen den 28 Juni 1907, en sådan skola, som för ett eller gemensamt för flera skoldistrikt på landet eller i stad, där allmänt läroverk icke finnes, inrättas i ändamål att bereda barn, som genomgått den egentliga folkskolan eller på annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle att inhämta ett högre mått af bildning, utan att barnen dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet och härdighet vid arbete. Sådan skola kan, under vissa föreskrifna vilkor, erhålla underhåll af statsmedel, dels till högst dubbla beloppet af livad till skolan i distriktet sammanskjutes, dock högst 1,200 kronor årligen för hvarje årsklass och för hvarje skola ej öfverskridande 2,400 kronor om året, dels ock därutöfver två tredjedelar af de till lärarnes aflöning hörande ålderstilläggen. Undervisningstiden skall fortgå 30 veckor hvarje år, därest ej Kungl. Maj:t på gjord ansökning annorlunda bestämmer. Enligt tab. 1 afse de till denna berättelse hörande pedagogiska uppgifterna från samtliga högre folkskolor läsåret , hvaremot de ekonomiska uppgifterna afse kalenderåret I tabellen äro redovisade 27 skolor, af hvilka ej mindre Folkskolorna än 5 nytillkommit för året, nämligen de i Borrby, Burlöfs Svedala, Marstrands och Ljusdals församlingar. Vid skolorna voro anställda tillsammans 78 lärare, af hvilka 47 undervisade i läsämnen (ensamt eller i förening med öfningsämnen) och 31 endast i öfningsämnen. Bland de förra voro 10 och bland de senare 9 kvinnor. Lärjungarnes antal utgjorde 925, af hvilka 735 (413 gossar och 322 flickor) voro under 15 år samt 190 (101 gossar och 89 flickor) 15 år och däröfver. Omkostnaderna uppgingo till 103,401 kr. 73 öre. Om man fördelar omkostnadsbeloppet på antalet lärjungar, finner man, att kostnaden för hvarje lärjunge uppgick till 111 kr. 85 öre mot 106 kr. 54 öre under närmast föregående år- Utöfver de upplysningar, som kunna hämtas ur tab. 1, må följande här meddelas direkt från de inkomna primäruppgifterna. Lärokursens längd uppgifves vid 1 skola till ett à två år, vid 23 till två samt vid 3 till tre år. Läsveckornas antal har varit 24½ vid en, 28 vid fyra (däraf vid en 28½), 29½ vid en. 30 vid tolf, 31 vid en, 32 vid två (däraf vid en 32½) och 34 vid sex. Läsdagarnas antal i veckan uppgick till 5 vid åtta och till 6 vid nitton skolor. Hvad undervisningstimmamas antal i veckan angår, hafva desamma 1

10 2 FOLKSKOLORNA 1908: HÖGRE FOLKSKOLOR. utgjort 24 vid en skola (med 28 veckor), 26 à 33 vid en (med 30 veckor), 27 vid en (med 30 veckor), 28 vid tre (hvaraf en med en med 28½, 30 och en med 34 veckor), 29 vid två (med 30 veckor), 30 vid elfva (hvaraf en med 24½, två med 28, fyra med 30, en med 32½ och tre med 34 veckor), 32 vid en (med 32 veckor), 32 à 34 vid en (med 34 veckor), 34 vid fyra (hvaraf en med 29½ och tre med 30 veckor), 35 vid en (med 34 veckor) och 36 vid en (med 31 veckor). I ofvanstående antal undervisningstimmar äro inräknade timmarna för såväl läs- som öfningsämnen. 1 ) Lästerminernas fördelning har varit mycket olika; till belysande häraf lämnas följande öfversikt angående de tider, å hvilka undervisningen pågått vid hvarje skola. Undervisningen har vid alla skolorna omfattat kristendomskunskap, modersmålet, historia (vid 1 endast svensk historia), geografi, geometri, räkning och naturkunnighet, vid 1 af dem dessutom fysik samt vid 3 äfven hälso- 1) Vid Arlöfs högre folkskola har desantom undervisning i trädgårdsskötsel meddelats fr. o. in. d. 1 5 / till vårterminens»lat 2 t:r i veckan utanför de ordinarie veckotimmarne. 2) Under denna tid ägde dock ferier ram nnder tiden 1 Juni 30 September. lära). Vid 26 skolor har undervisats i frihandsteckning eller linearritning, vid 22 i tyska, vid 16 i bokföring, vid 11 i välskrifning, vid 8 i engelska samt vid 1 i franska språket. Bland undervisningsämnena uppräknas dessutom vid 5 skolor statskunskap, vid 2 svensk statskunskap, vid 2 kommunalkunskap och vid 1 kunskap i lagfarenhet. Vid 3 skolor hafva flickorna undervisats i hushållslära och matlagning. Sång har förekommit vid 21 skolor, gymnastik vid 19, slöjd för gossar vid 7 och slöjd för flickor vid 8 samt trädgårdsskötsel vid 2 skolor. Vid 1 skola synes slöjden för gossar hafva omfattat endast metallslöjd. Angående lärarne i läsämnen är, då afseende ej fästes vid aflagda undervisningsprof, i sammanhang härmed att nämna, att bland föreståndarne 4 aflagt filosofie kandidatexamen och folkskollärareexamen, 1 filosofie kandidatexamen, teologie kandidatexamen och folkskollärareexamen, 1 filosofie kandidatexamen, teoretisk teologisk examen och folkskollärareexamen, 1 filosofie kandidatexamen, teoretisk och praktisk teologisk examen och folkskollärareexamen, 4 (däraf 2 extra ordinarie) filosofie kandidatexamen, 2 (däraf 1 extra ordinarie) teoretisk och praktisk teologisk examen och folkskollärareexamen, 1 teoretisk teologisk examen, 8 mogenhetsexamen och folkskollärareexamen, 1 mogenhetsexamen och 4 (däraf 1 extra ordinarie) folkskollärareexamen, 5 voro prästvigda. Vid en af de elfva skolor, som voro försedda med 2:dre lärare eller biträdande lärare i läsämnen, tjänstgjorde en lärare och vid två skolor lärarinnor, som aflagt mogenhetsexamen och folkskollärare(inne-) examen, vid en skola en lärare, som aflagt filosofie kandidatexamen, vid två skolor en lärare, som aflagt mogenhetsexamen, vid en skola en lärare, som aflagt juridisk preliminärexamen, en lärarinna, som genomgått enskildt läroverk för flickor, och två lärarinnor, som aflagt småskollärarinneexamen, vid en skola en från högre lärarinneseminariet utexaminerad lärarinna samt vid en skola en från högre lärarinneseminariet utexaminerad lärarinna, en lärarinna, som genomgått 8-klassig flickskola, en lärare, som aflagt mogenhetsexamen och en öfverlärare vid folkskola. Vid den tionde skolan två lärare, som aflagt folkskollärareexamen, och en lärarinna, som aflagt småskollärarinneexamen, och vid den elfte skolan en lärare, som aflagt mogenhets- och folkskollärareexanren, och en lärarinna, som genomgått fackskola för huslig ekonomi. II. Allmänna folkskolorna. Antal skoldistrikt, skolor, skolhus m. m. Tab. 2. Antalet skoldistrikt i riket uppgick enligt tab. 2 år 1908 till 2,409 mot 2,408 år Skillnaden har sin grund däri. att Källunga i Älfsborgs län från och med år 1908 utbrutits ur Skölfvene m. fl. församlingars skoldistrikt och Ekeskog i Skaraborgs län utbrutits ur Bellefors skoldistrikt, hvaremot Trelleborgs stads- och landsförsamlingar, som förut bildat särskilda skoldistrikt, mod 1908 års början sammanförts till ett skoldistrikt.

11 Ar 1908 funnos i riket 5,976 folkskolor, hvaraf 5,667 fasta och 309 flyttande, 2,306 mindre folkskolor, hvaraf 1,589 fasta och 717 flyttande samt 6,205 småskolor, hvaraf 5,393 fasta och 812 flyttande. Hela antalet folk- och småskolor uppgick sålunda år 1908 till 14,487 mot 14,269 år Af de nytillkomna 218 skolorna voro 99 folkskolor, 24 mindre folkskolor och 95 småskolor. De fasta skolornas antal hade ökats från 12,296 till 12,649 eller med 353, hvaremot de flyttande skolornas antal minskats från 1,973 till 1,838 eller med 135. Vid fördelning af de i tabellen upptagna skolorna efter deras belägenhet på landsbygden eller i städerna finner man, att å landsbygden funnos 13,150 och i städerna 1,337 folk- och småskolor. Motsvarande tal år 1907 voro respektive 12,976 och 1,293 *). Antalet skolhus (skollokaler), egna eller förhyrda, uppgick enligt kolumnerna af tab. 2 år 1908 till 13,064 mot 13,009 år Af dessa 13,064 skollokaler voro 10,045 skoldistriktens egna, under det att 3,019 förhyrdes eller voro hyresfritt upplåtna; motsvarande tal år 1907 voro respektive 9,885 och 3,124. FOLKSKOLORNA 1908: SKOLDISTRIKT, SKOLOR M. M. 3 Antalet skoldistrikt, hvilka år 1908 erhöllo statsbidrag för den fortsatta undervisningen, uppgick till 1,032, hvaraf 968 voro belägna å landsbygden och 64 voro städer. Antalet fortsättningsskolor, som under samma tid erhöllo dylikt bidrag, uppgick till 1,967, hvaraf 1,816 på landsbygden och 151 i städerna. År 1907 meddelades statsbidrag för den fortsatta undervisningen åt 1,051 skoldistrikt, nämligen 990 på landsbygden och 61 i städerna; antalet fortsättningsskolor, som under samma tid erhöllo dylikt bidrag, uppgick till 1,964, hvaraf 1,817 å landsbygden och 147 i städerna. För Stockholms stad finnas inga fortsättningsskolor upptagna, enär den fortsatta undervisningen därstädes ej är anordnad enligt de grunder, som äro fastställda för statsbidrags åtnjutande. Från och med år 1901 finnas i berättelserna om folkskolorna intagna vissa uppgifter angående den i gällande folkskolestadgas 5 och i 1900 års normalplan, sid. 52, omtalade folkskolans högre afdelning. På grund af uppställningen af de tabellformulär, som ligga till grund för berättelserna om folkskolorna, äro emellertid de uppgifter om folkskolans högre afdelning, hvilka kunna inflyta i primäruppgifterna, synnerligen knapphändiga. Med stöd af de upplysningar, som ur primäruppgifterna kunnat erhållas, har här nedan gjorts en sammanställning af antalet klasser och antalet lärare i folkskolans högre afdelningar, angående hvilka upplysningar ur primäruppgifterna kunnat erhållas. Att erhålla uppgifter angående antalet skolbarn i de olika klasserna har dock visat sig omöjligt. Anm. Hvar och en af klasserna eller afdelningarna i folkskolans högre afdelning hade sin särskilda lärare eller lärarinna, förutom i nedanstående, särskildt anmärkta fall. *) I sammanhang härmed må nämnas, att af rikets städer Skellefteå, med en folkmängd af 1,427 invånare är förd till landsbygden, emedan den tillsammans med respektive landsförsamling bildar ett skoldistrikt, hvaremot en sockendel och sex mindre landsförsamlingar med tillsammans 4,837 invånare af likartade skäl äro förda till städerna Vaxholm, Sigtuna, Mariefred, Vadstena, Visby, Skara och Falköping.

12 4 FOLKSKOLORNA 1908: OLIKA SLAG AF SKOLOR. Antalet skoldistrikt, som år 1908 erhöllo statsbidrag för undervisning i slöjd för gossar, uppgick till 1,507, hvaraf 1,420 voro belägna på landsbygden och 87 voro städer; antalet slöjdafdelningar, för hvilka under samma år statsbidrag utgick, utgjorde 4,872, hvaraf 3,585 å landsbygden och 1,287 i städerna. År 1907 utdelades statsbidrag för nndervisning i slöjd för gossar åt 1,493 skoldistrikt, hvaraf 1,405 voro belägna å landsbygden och 88 voro städer; antalet slöjdafdelningar, för hvilka under samma år statsbidrag utgick, utgjorde 4,692, hvaraf 3,439 å landsbygden och 1,253 i städerna. Antalet skoldistrikt, som år 1908 erhöllo statsbidrag för undervisning i slöjd för flickor, uppgick till 1,775, hvaraf 1,084 voro belägna på landsbygden och 91 voro städer; antalet slöjdafdelningar, för hvilka under samma år statsbidrag utbetalades, utgjorde 6,087, hvaraf 5,254 på landsbygden och 1,433 i städerna. År 1907 utdelades statsbidrag för undervisning i slöjd för flickor åt 1,748 skoldistrikt, af hvilka 1,656 voro belägna å landsbygden och 92 voro städer; slöjdafdelningarnas antal utgjorde samma år 0,309, hvaraf 4,971 å landsbygden och 1,338 i städerna. Antalet skolträdgårdar uppgick år 1908 till 2,003, af hvilka 2,150 voro för barnens undervisning särskildt anordnade, under det att de öfriga 507 utgjordes af lärarens jordland, hans privata trädgård eller andra för tillfälligt bruk upplåtna jordområden. Ar 1907 uppgick antalet skolträdgårdar till 2,070, hvaraf 2,179 voro för barnens undervisning särskildt anordnade. Skolornas anordning enligt normalplanens olika littera. Tab Folkskolor. Tab. 3 innehåller en öfversikt länsvis för år 1908 öfver folkskolornas antal och anordning enligt de littera, hvilka finnas upptagna i normalplanen af den 7 December år Dessa littera eller olika sätt för folkskolornas anordning äro till antalet sju och betecknas i normalplanen med bokstäfverna A, B, C, D, E, F och G. De sex första beteckna fasta, den sista flyttande folkskolor. Littera A-skolan, den högsta af dessa folkskoletyper, har fyra årsklasser och särskild lärare eller lärarinna för hvarje klass. Denna skoltyp förekommer hufvudsakligen i de större städerna, där folkskoleväsendet nått en högre utveckling, men äfven på en mängd ställen å landsbygden, där större samhällen uppstått. Den näst följande formen för undervisningens anordning, som normalplanen upptar, littera B-skolan. består äfven af fyra årsklasser, sammanslagna till två afdelningar, hvardera afdelningen omfattande två årsklasser och undervisad af särskild lärare eller lärarinna. Detta slag af skolor kan äfven anordnas så, att hvardera afdelningens klasser undervisas på skilda tider (littera B 2 ). Med denna sista anordning vinnes visserligen den fördelen, att hvarje klass undervisas för sig. hvaremot olägenheten ligger däri, att hvarje barn erhåller undervisning endast hälften af den bestämda tiden. Den egentliga skolan med skild tids undervisning är dock littera C-skolan, som, likasom littera B-skolan, består af två afdelningar med hvardera afdelningen omfattande två årsklasser; men under det att i littera B-skolan hvarje afdelning har sin lärare, undervisas här båda afdelningarna af samma lärare, ehuru på skilda tider. Hvarje lärare undervisar således alltid två klasser samtidigt, och hvarje barn erhåller undervisning endast hälften af den bestämda tiden. Såväl littera B 2 -skolor som littera C-skolor böra enligt normalplanen förekomma endast där lokala förhållanden eller medellöshet hindra inrättandet af fast folkskola med en årlig undervisningstid af åtta kalendermånader för hvarje skolbarn. För de olika slagen af skild tids undervisning (periodläsning, hvarannandags-läsning m. m.) skall närmare redogöras i sammanhang med behandlingen af uppgifterna i tab. 8. Littera D-skolan omfattar endast tre årsklasser, hvilka samtidigt undervisas af samma lärare eller lärarinna. För denna form af skola förutsattes antingen en fast småskola med tre årsklasser, af hvilka den tredje, klassen motsvarar folkskolans första årsklass, eller hällre första folkskoleklassens undervisning af särskild lärare eller lärarinna. Äfven här kan således, likasom i littera B-skolan, förekomma två lärare, men under det att i den sistnämnda skolan hvarje lärare har två klasser, och de båda lärarne i allmänhet äro med afseende på sin utbildning likställda (två ordinarie folkskollärare eller en ordinarie och en extra ordinarie, men examinerad folkskollärare o. s. v.), undervisar i littera D- skolans första klass i regel en småskollärarinna såsom biträdande. Littera E-skolan, som jämte littera C-skolan är den vanligaste skolformen, består af fyra klasser, samtidigt undervisade af samma lärare eller lärarinna. Littera F-skolan omfattar både småskole- och folkskoleafdelningen, undervisade af samma lärare eller lärarinna. Enligt 1889 års normalplan skulle båda afdelningarne undervisas samtidigt, men 1900 års normalplan lämnar den anvisning, att de skola undervisas på skilda tider. Af flyttande folkskolor upptogos i 1889 års normalplan två former, littera G-skolan, flyttande på två stationer, samt littera H-skolan, flyttande på tre stationer. Då emellertid de på tre stationer flyttande folkskolornas antal visat sig vara stadt i ett allt starkare nedgående och deras antal i hela riket år 1900 uppgick till endast 34, har man i 1900 års normalplan ej upptagit denna skolform, utan endast littera G-skolan, hvarmed betecknas en folkskola med fyra årsklasser, samtidigt undervisade af samma lärare eller lärarinna och flyttande på två stationer. Vid fördelningen af de olika slagen af folkskolor under de i normalplanen angifna littera hafva ej obetydliga svårigheter att under dessa littera inpressa mångfalden af skolformer gjort sig gällande likaväl år 1908 som föregående år. Då 1900 års normalplan ej upptagit någon särskild littera för folkskolor, som flytta på tre stationer, hafva dessa skolor i tab. 3 och 4 betecknats med G 2. Men äfven där den littera, dit en folkskola kan anses höra, finnes i 1900 års normalplan angifven. träffar man dock ofta på skolor

13 FOLKSKOLORNA 1908: OLIKA SLAG AF SKOLOR. 5 med undervisningen så inrättad, att de ej tillfullo passa in i den anordning af undervisningen, som normalplanen för den ifrågavarande skolformen angifver. Så t. ex. finnas fortfarande en mängd littera F-skolor, där småskole- och folkskoleafdelningen undervisas samtidigt, ehuru såsom ofvan är nämndt, 1900 års normalplan lämnar den anvisning, att i littera F-skolorna folkskole- och småskoleafdelningarne böra undervisas på skilda tider. Så finnes äfven ett antal folkskolor, hvilka, ehuru de hafva endast tre folkskoleklasser, dock ej kunna föras till littera D-skolorna o. s. v. Dessa och andra slag af folkskolor med en anordning, i ett eller annat afseende afvikande från den, som normalplanen för en viss littera angifver, hafva förts till underafdelningar under de littera, dit de närmast kunna anses höra 1 ). Hela antalet folkskolor år 1908 utgjorde 5,976, hvaraf 5,667 (94-8 %) voro fasta och 309 (5'2%) flyttande. År 1907 uppgick folkskolornas antal till 5,877, hvaraf 5,514 (93-8 %) voro fasta och 363 (6-2 %) voro flyttande. Vid en mycket stor del af de fasta folkskolorna undervisas, såsom ofvan är nämndt, de olika klasserna eller afdelningarna på skilda tider. Man plägar kalla en sådan anordning af undervisningen af delningsläsning. Då hvarje i en skola med afdelningsläsning intaget barn i allmänhet får deltaga i undervisningen endast hälften af den för barnen i folkskolan föreskrifna undervisningstiden af åtta månader, blifver i sådan skola effekten af den hvarje barn meddelade undervisningen ej mycket bättre än den effekt, som vinnes i skolor, flyttande på två stationer. I ett afseende stå de dock framför de senare, nämligen däri att en lärare eller lärarinna i skolor med afdelningsläsning i allmänhet ej har så många klasser att samtidigt undervisa som en lärare eller lärarinna i de flyttande skolorna. I 1900 års normalplan är undervisning på skilda tider (afdelningsläsning) kännetecken på littera B 2 -skolor, littera C-skolor och littera F-skolor. Littera B2-skolorna uppgingo år 1908 till endast 110, hvaremot littera C-skolornas antal utgjorde ej mindre än 1,285. Hvad littera F-skolorna angår, hade af de 1,131 sådana, som år 1908 funnos, 1,016 undervisningen meddelad på skilda tider. Men äfven i åtskilliga skolor med annan anordning ägde, såsom tab. 3 (med anm.) utvisar, ehuru normalplanen därom ingenting nämner, afdelningsläsning helt eller delvis rum, nämligen i 16 littera A-skolor, 1 littera B 3 -skola, 8 littera B 4 -skolor och 38 littera D-skolor. Af de 5,667 fasta folkskolorna hade således ej mindre än 2,474 eller 43-7 % (närmast föregående år 44.6 %) undervisningen anordnad så, att de olika afdelningarna undervisades på skilda tider. De flyttande folkskolorna voro år 1908 tillsammans 309, af hvilka 307 flyttade på två och 2 på tre stationer. År 1907 uppgick antalet flyttande skolor till 363, af hvilka 359 flyttade på två och 4 på tre stationer. Gifvet är, att vid dessa slag af skolor effekten af undervisningen skall blifva 1) De principer, hvilka härvidlag följts, finnas omnämnda å vid. 4 i berättelsen för folkskolorna för år 1902 samt till en del äfven i anmärkningarna under tabell 8. synnerligen svag, i det att vid de på två stationer flyttande skolorna hvarje barn i allmänhet erhåller undervisning endast under hälften och vid de på tre stationer flyttande endast en tredjedel af den i folkskolestadgan bestämda undervisningstiden. Härtill kommer, att flera af de på två stationer flyttande folkskolorna äro delade på afdelningar med undervisning endast hvarannan dag, hvarigenom resultatet blifver ännu sämre. Deras antal synes dock vara i raskt försvinnande. Antalet på två stationer flyttande folkskolor med undervisning på skilda tider uppgick år 1908 enligt tabell 3 till ett antal af endast 3 mot 5 närmast föregående år. År 1908 fanns dessutom, likasom år 1907, en på tre stationer flyttande folkskola (i Älfsborgs län), där de olika afdelningarna på en station undervisades endast hvarannan dag. Enligt tab. 4 voro bland samtliga år 1908 verksamma 5,976 folkskolor 5,419 (90-7 %), hvaraf 5,111 fasta och 308 flyttande, belägna å landsbygden samt 557 (9-3 %), hvaraf 1 flyttande, i städer 1 ). Om man fördelar littera A- skolorna och littera B-gkolorna på landsbygd och städer, så finner man, att utaf de år 1908 befintliga 731 A-skolorna 502 (68-7 %) voro belägna i städer och 229 (31.3 %) å landsbygden samt att utaf de 718 B-skolorna 28 (3.9 %) anträffades i städer och 690 (96-1 %) å landsbygden. Af städernas 557 skolor voro, såsom nyss nämndes, de flesta, nämligen 502 (90 #1 %) A-skolor och 28 (5 - o %) B-skolor. De återstående 27 (4-9 %) skolorna i städerna utgjordes af 1 littera C-, 1 littera D-, 17 littera E- och 7 littera F- skolor, hvarjämte 1, tillhörande Filipstads skoldistrikt, flyttade på 2 stationer. För jämförelse med förhållandena under de närmast föregående åren meddelas här nedan en öfversikt öfver antalet folkskolor, anordnade enligt normalplanens olika littera åren ) Observeras bör, att denna inom stadsomräde belägna, flyttande folkskola är belägen i Värmlands län och i tabellen uppförd i kol. 19.

14 6 FOLKSKOLORNA 1908: OLIKA SLAG AF SKOLOR. I procent omsatta te sig talen i föregående sålunda. tabell Talen i ofvanstående tabeller utvisa en visserligen långsam, men stadig ökning för de båda högre skolformerna litt. A och B samt en likaså stadig nedgång af de på två eller flera stationer flyttande folkskolorna, litt. G och G 2. De halftidsläsande skolorna (litt. C- och litt. F-skolorna) synas äfven visa tendens till nedgång. Samtliga 1,131 littera F-skolorna, 13 af littera G-skolorna och de båda littera G 2 skolorna hafva med sig förenade småskole-afdelningar, En närmare redogörelse för dessa småskoleafdelningar och deras olika arter skall lämnas i sammanhang med redogörelsen för småskolorna. Mindre folkskolor års normalplan omtalas endast två slag af mindre folkskolor, nämligen fasta, omfattande både folkskole- och småskoleafdelning, undervisade af samma lärare eller lärarinna på skilda tider (littera H), samt på trå stationer flyttande, omfattande folkskoleafdelningens fyra årsklasser, samtidigt undervisade af samma lärare eller lärarinna (littera I). Af tabell 5 finner man dock, att den mindre folkskolan utvecklat sig betydligt mångsidigare och framträder i en mängd olika former. De mindre folkskolornas antal uppgick år 1908 till 2,301) mot 2,2S2 år Af dessa 2,300 mindre folkskolor voro 1,589 (68.9 %) fasta och 717 (3l'1 %) flyttande, hvaremot år 1907 funnos 1,549 (67,9 %) fasta och 733 (32,1 %) flyttande mindre folkskolor. Af de 1,589 fasta mindre folkskolorna hade visserligen de allra flesta eller 1,530 (96.3 %), enligt normalplanens anvisning både småskole- och folkskoleafdelning, och endast 59 (3.7 %) folkskoleafdelning ensamt; men anvisningen att vid mindre folkskola med både folkskole- och småskoleafdelning undervisningen skall äga rum på skilda tider, hade följts endast med afseende på 1,165 af dessa skolor (76.1 % ), under det att i 365 skolor (23-9 % ) småskole- och folkskoleafdelningen undervisats samtidigt. Med afseende på organisationen i öfrigt af de med både småskole- och folkskoleafdelning försedda fasta mindre folkskolorna må nämnas, att vid 1,339 af dem folkskoleafdelningens alla fyra klasser funnos, hvaremot folkskoleafdelningarna vid 57 hade endast de tre lägsta, vid 122 endast de två lägsta klasserna och vid 12 endast den lägsta klassen. Tre skolor i kol. 2 voro försedda med två lärare hvar, hvarjämte vid en i kol. 9 upptagen skola undervisningen bestriddes af tre lärare. Af de med endast folkskoleafdelning försedda fasta mindre folkskolorna hade 50 alla fyra folkskoleklasserna, 6 de tre högsta, 2 de tre och en de två lägsta klasserna. Vid 32 af skolorna ägde undervisningen rum samtidigt för alla klasserna, vid 27 af dem meddelades undervisning på skilda tider. I 1900 års normalplan lämnas, såsom ofvan är nämndt, den anvisning att vid de flyttande mindre folkskolorna undervisningen bör äga rum på två stationer. Af de 717 flyttande mindre folkskolorna läste också största delen eller 645 (90.0 % ) på två stationer, hvaremot undervisning vid 71 (9-9 %) meddelades på tre stationer och vid 1 skola (0-1 %) på fem stationer. Angående denna undervisning på flera än två stationer må nämnas, att i 1889 års normalplan, som var gällande till och med år 1900, ingenting fanns angifvet därom, på huru många stationer undervisningen vid de flyttande mindre folkskolorna borde äga rum. De på flera än två stationer flyttande mindre folkskolorna hafva också med tiden mer och mer försvunnit och finnas numera, såsom af tabellen synes, endast i de nordligaste länen, där de i obygderna på många ställen ersatt den undervisning, som förut meddelats i hemmen. Vid ett närmare studium af anmärkningarna under tabellen framgår, att i de flyttande mindre folkskolorna i regel finnas såväl småskole- som folkskoleafdelning; den förra afdelningen saknas fullständigt vid endast 4 sådana skolor Endast en folkskoleklass hade 28 i kol. 23 och 6 i kol. 28 uppförda skolor. Vid samtliga utom 2 af de på tre (eller flera) stationer flyttande skolorna undervisades alla lärjungarne samtidigt. Vid 583 (90-4 %) af de på två stationer flyttande skolorna undervisades alla klasserna samtidigt, vid 62 (9.6 %) ägde undervisningen rum på skilda tider. De mindre folkskolorna äro till sitt öfvervägande antal belägna på landsbygden; dock finnas 4 sådana, belägna inom stadsområden. Såsom af anmärkningarna till tabellen framgår, äro af dessa 3 uppförda i kol. 2 och 1 i kol. 3. Vid många af de mindre folkskolornas småskoleafdelningar är kursen tre-årig; om dessa småskoleafdelningar skall närmare talas här nedan i sammanhang med redogörelsen för småskolorna. Småskolor. Såväl i 1889 som i 1900 års normalplaner upptagas bland de fasta småskolorna både littera a, med två årsklasser, h vardera klassen undervisad af siirskild lärarinna, och littera b, med två årsklasser, samtidigt undervisade af samma lärarinna. Angående anordnandet af småskolan littera c äro anvisningarna olika i de olika normalplanerna. I 1889 års normalplan heter det, att med littera c-skola menas en småskola med två årsklasser, undervisade af samma lärarinna på skilda tider, och i en anmärkning tilllägges:»där omständigheterna sådant påkalla och medgifva. må en tredje årsklass kunna vid fast småskola an-

15 FOLKSKOLORNA 1908: OLIKA SLAG AF SKOLOR. 7 ordnas och undervisningen meddelas af samma lärarinna antingen samtidigt för hela skolan eller på skilda tider för olika afdelningar.» Att härvid afsetts, att den tredje klassen skulle motsvara folkskolans första klass, framgår, ehuru det ej med tydlighet här utsäges, dels af den å sidan 70 intagna läsordningen för littera c-skolan, där i tredje klassen de till folkskolans första klass hörande ämnena geografi och naturkunnighet äro upptagna, dels också af»motiven» till 1889 års normalplan, där det å sidan 52 heter:»där antalet barn i folkskola, som är förenad med förberedande småskola, tillväxer så, att svårighet möter för barnens samtidiga undervisning, kan, i stället för den mindre lämpliga utvägen att låta afdelningar af barnen besöka folkskolan på olika dagar i veckan, vidtagas den anordning, att en fast småskola med tre årsklasser anordnas. Med afseende härpå har i normalplanen upptagits dels såväl fasta som flyttande småskolor med tre årsklasser, dels fast folkskola med tre årsklasser, samtidigt undervisade.» Denna fasta folkskola är den, som i normalplanerna betecknas med littera D. Att man dock redan vid utarbetandet af 1889 års normalplan tänkt på tre-åriga småskolor, i hvilka endast småskolekursen genomginges, synes af yttrandet å sidan 53 i nämnda normalplan, där det heter:»om någon småskola, i följd af bristfällig organisation eller annan omständighet, icke skulle medhinna den bestämda kursen, bör anledningen därtill undanrödjas, icke genom minskning af kursen, hvilken ju i alla fall måste inhämtas vare sig i den ena eller den andra skolan, utan hellre genom förlängning af lärotiden eller på annat lämpligt sätt.» Samma anvisning återfinnes ordagrant å sid. 64 i 1900 års normalplan. Angående littera c-skolan heter det i 1900 års normalplan, att därmed menas en småskola med två afdelningar, af hvilka den ena omfattar en årsklass och den andra en eller två årsklasser, båda afdelningarna undervisade af samma lärarinna på skilda tider. Vid jämförelse med de å sid i samma normalplan intagna läsordningarna finner man, att med littera c-skola numera menas en sådan småskola, där undervisningen är anordnad antingen med periodläsning eller med hvarannandagsläsning och där småskolekursen genomgås antingen på två eller tre år. Däremot finnes ett särskildt slag af småskola, littera d, nu omnämnd i en anmärkning till littera c-skolan, där det heter:»då lokala förhållanden sådant påkalla och ett ringa barnantal i småskolans två årsklasser det kan medgifva, må en tredje årsklass, motsvarande folkskolans första årsklass, kunna vid fast småskola anordnas och undervisningen meddelas af samma lärarinna antingen samtidigt för hela skolan eller på skilda tider för olika afdelningar.» Såsom flyttande småskolor omtalas i 1889 års normalplan dels littera g-skolor med två årsklasser, samtidigt undervisade af samma lärare och lärarinna, på två stationer, dels littera h-skolor med tre årsklasser, samtidigt undervisade af samma lärarinna, på två eller tre stationer. I 1900 års normalplan finnes endast den förra af dessa former upptagen, omfattande två eller tre årsklasser. Enligt tab. 6 uppgick hela antalet småskolor år 1908 till 6,205 mot 6,110 år Af dessa 6,205 skolor voro 5,39.3 (86-9 %) fasta och 812 (13.1 %) flyttande. Motsvarande tal år 1907 voro 5,233 (85-6 %) fasta och 877 (14-4 %) flyttande. Under tiden , fördela sig småskolorna på följande sätt: Uttryckt i procent förete talen i föregående följande resultat: tabell Talen visa någon ökning af litt. a- och b-skolorna med motsvarande minskning för de flyttande litt. g-skolorna, hvaremot de halftidsläsande litt. c-skolornas antal är tämligen konstant. Hvad de fasta småskolorna vidkommer, angifver 1900 års normalplan, att i litt. b-skolorna undervisningen bör meddelas af samma lärarinna samtidigt i de båda klasserna, att i litt. c-skolorna undervisningen bör meddelas af samma lärarinna på olika tider för hvardera klassen samt att i litt. d-skolorna undervisningen bör meddelas af samma lärarinna antingen samtidigt för hela skolan eller på skilda tider för de olika afdelningarna. Såsom af kolumnrubrikerna i tab. 6 synes, finnes äfven ett slags litt. b-skolor, där jämväl folkskolans l:a klass förekommer, och undervisningen meddelas på skilda tider. Deras antal inskränkte sig dock år 1908 till endast (i. Hela antalet fasta småskolor, där undervisningen år 1908 meddelades på skilda tider, uppgick till 936 eller 17-4 % af hela antalet dylika skolor motsvarande procenttal år 1907 var likaledes Af dessa 936 småskolor med skild tids undervisning voro 832 litt. c-

16 8 FOLKSKOLORNA 1908: OLIKA SLAG AF SKOLOR. skolor, 6, såsom förut är nämndt, litt. b-skolor och 98 litt. d-skolor. Littera d-skolorna äro, såsom redan ofvan är nämndt, treklassiga småskolor, där tredje årsklassen motsvarar folkskolans 1:a klass. Dessa slags skolor utgöra hufvudmassan af litt. d-skolorna, men de finnas äfven till ett antal af 31 bland litt. b-skolorna, hvarjämte 6 dylika finnas jämväl bland litt. a-skolorna. Dessutom existera också, såsom af anmärkningarna under tabellen framgår, såväl bland litt. b- som litt. d-skolorna ett antal skolor, hvilka uppgifvas hafva folkskolans såväl l:a som 2:a årsklass. Detta slags skolor hafva i regel påbyggnad af en folkskola med 2:a, 3:e och 4:e eller med endast 3:e och 4:e årsklasserna. Antalet flyttande småskolor uppgick år 1908 till 812 eller 13-1 % af samtliga småskolor: år 1907 var antalet 877 eller 14-5 %. Största delen af dessa skolor, eller 740, flyttade på två stationer, 60 skolor flyttade på tre och 12 på fyra eller flere stationer. Af de på tre stationer flyttande småskolorna återfinnas de flesta eller 45 i Värmlands och Jämtlands skogsbygder. Af de på fyra eller flere stationer flyttande småskolorna var 1 belägen i Jämtlands och 11 i Norrbottens län, samtliga i sistnämnda län s. k. kateketskolor. Vid 10 af de flyttande småskolorna ägde undervisningen rum på skilda tider. Fördelningen under de senast förflutna åren af de flyttande småskolorna efter det antal stationer, mellan hvilka de flyttat, framgår af följande tabell. Antalet småskolor eller småskoleafdelningar med treårig småskolekurs uppgick år 1908 till 1,133 (i hvilket antal jämväl inräknats nyssnämnda 6 skolor med fyraårig småskolekurs), hvaraf 290 voro underlag till folkskolor, 298 till mindre folkskolor samt 545 voro själfständiga småskolor. I Stockholms stad samt i Södermanlands län finnas inga dylika skolor. På de olika länen fördelade de sig på sätt tabellen här nedan utvisar. I 1900 års normalplan heter det, såsom ofvan är nämndt :»Om någon småskola, i följd af bristfällig organisation eller annan omständighet, icke skulle medhinna den bestämda kursen, bör anledningen därtill undanrödjas icke genom minskning af kursen, utan hellre genom förlängning af lärotiden eller på annat lämpligt sätt». Och littera c-skolorna definieras i samma normalplan sålunda, att med dem menas en småskola med två afdelningar. af hvilka den ena omfattar en årsklass och den andra en eller två årsklasser, båda afdelningarna undervisade af samma lärarinna på skilda tider. Den anvisning, som härigenom blifvit gifven för inrättandet af ett slags småskolor med treårig småskolekurs, har äfven i en mängd fall blifvit följd, ja vid (i skolor var småskolekursen under redogörelseåret till och med utsträckt till fyra år. Vid jämförelse de olika länen emellan med afseende på de treklassiga småskolorna finner man, att största antalet, eller 207, förekommer i Värmlands län; därnäst kommer Kronobergs län med 142, Gäfleborgs län med 130, Jönköpings län med 115 och Kopparbergs län med 107. Af de 1,133 treklassiga småskolorna eller småskoleafdelningarna tillhörde 735 (64.9 %) de fasta och 398 (35-1 %) de flyttande skolorna. Treårig småskolekurs vid de fasta skolorna förekommer hufvudsakligast vid sådana med halftidsläsning. Tab. 8. Redan förut är nämndt, att vid en mängd af de fasta folk- och småskolorna undervisningen är så anordnad, att barnen i de olika klasserna äro sammanslagna till afdelningar, hvilka af läraren eller lärarinnan under-

17 FOLKSKOLORNA 1908: OLIKA SLAG AF SKOLOR. 9 visas på skilda tider. Man har plägat kalla denna anordning af undervisningen afdelningsläsning, eller, med anledning däraf att hvarje barn vid sådan anordning i regel erhåller undervisning endast hälften af den föreskrifna tiden, halftidsläsning. 1) Denna undervisning af barnen på skilda tider kan naturligtvis ordnas på en mängd olika sätt. Man kan dock härvidlag urskilja två hufvudgrupper af skolor: den ena hufvudgruppen omfattar sådana skolor, som hafva undervisningen anordnad på det sätt, att hvardera af skolans afdelningar undervisas under en längre tidsföljd, hvaremot deri andra hufvudgruppen har undervisningen anordnad så, att tidsperioderna, då hvardera afdelningen undervisas, hafva gjorts kortare. Man har plägat kalla det första slaget af anordning för periodläsning. Denna kan å sin sida ordnas antingen så, att den ena afdelningen undervisas under höstterminen och den andra afdelningen under vårterminen, eller, om man vill göra de olika perioderna lika stora, så att den ena afdelningen undervisas i början af höstterminen och i slutet af vårterminen, samt den andra afdelningen i slutet af höstterminen och början af vårterminen, eller ock så att hvarje afdelning undervisas två månader i följd eller hvarannan månad o. s. v. Äfven finnes en mängd skolor med kombinerad undervisning, d. v. s. med undervisningen ordnad så, att den under en tidsperiod af läsåret meddelas samtidigt, under en annan period på skilda tider. I detta fall har en skolas hänförande till den ena eller andra gruppen berott på längden af den tidsperiod, under hvilken ettdera slaget af undervisning ägt rum. (Jfr tab. 8, anm. 1 3.) Den andra hufvudgruppen af skolor med skild tids undervisning består af sådana, där tidsperioderna, under hvilka hvarje afdelning undervisas, äro kortare, och är den vanligaste formen för dylika skolor den, att undervisningen för de olika afdelningarna äger rum hvarannan dag, s. k. hvarannandagsläsning. Men dessutom räknas till denna grupp jämväl sådana skolor, där de olika afdelningarna undervisas hvarannan vecka eller där den ena afdelningen undervisas på förmiddagen, den andra afdelningen på eftermiddagen o. s. v. I tabell 8 redogöres för såväl den senare hufvudgruppen af skolor, de s. k. hvarannandagsskolorna, som de periodläsande skolorna, och omfattar tabellen alla slags fasta och flyttande skolor med skild tids undervisning. Vid ett närmare studium af tabellen finner man att halftidsläsning förekommer ej blott vid de fasta skolorna, utan äfven vid åtskilliga af de flyttande, särskildt vid de flyttande mindre folkskolorna i de nordligaste länen, stundom blott på den ena stationen, men icke sällan på båda stationerna samt till och med vid skolor, som flytta på tre stationer. Hela antalet halftidsläsande skolor uppgick till 4,688, hvaraf 2,480 (52-9 %) voro folkskolor, 1,256 (26-8 %) mindre folkskolor och 952 (20-3 %) småskolor. Vid jämförelse mellan de olika länen finner man att de halftidsläsande skolorna voro talrikast i Älfsborgs, Skaraborgs och Östergötlands län med respektive 540, 426 och 422 eller tillsammans 1,388 halftidsläsande skolor, hvilket utgör mer än en fjärdedel af hela antalet dylika skolor. Vid jämförelse mellan de olika slagen af halftidsläsande skolor, folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, visar sig att bland folkskolorna halftidsläsning förekommer oftast i Älfsborgs, Östergötlands, Skaraborgs, Värmlands, Kalmar, Göteborgs och Bohus, Gäfleborgs samt Jönköpings län, bland mindre folkskolorna i Gäfleborgs, Norrbottens, Västernorrlands och Västerbottens län, samt bland småskolorna i Älfsborgs, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus samt Östergötlands län. För att få en öfverblick öfver samtliga de skolor i riket, där hvarje barn i skolåldern ej erhåller undervisning hela den tid af åtta månader årligen, som enligt folkskolestadgan folk- och småskolorna böra vara i verksamhet, är dock ej tillräckligt att taga hänsyn endast till de skolor, som finnas upptagna i tab. 8, utan till dessa måste läggas jämväl de flyttande skolor, där alla barnen undervisas samtidigt på hvarje station. Om man således till de olika slagen af skolor i tab. 8 för hvarje län till de flyttande skolor, hvilka redan äro upptagna i tabellen, lägger de flyttande skolorna inom länet, som hafva samtidig undervisning på de olika stationerna, erhåller man följande öfversikt öfver samtliga skolor i riket med för barnen afkortad undervisningstid. 1) I sjalfva rerket förekomma icke så få fall, då undervisning meddelas på kortare tid an halfva den i folkskolestadgan föreskrifna tiden af 8 månader, hvarom närmare se sid. 10.

18 10 FOLKSKOLORNA 1908: OLIKA SLAG AF SKOLOR. Äfven i denna tabell kommer Älfsborgs län främst med största antalet eller 655 halftidsläsande skolor, därnäst kommer Värmlands län med 588 och i tredje rummet Skaraborgs län med 447, hvaremot Gottlands län har att uppvisa endast 6 och Uppsala län 37 dylika skolor. Bland de Hyttande skolorna uppträda emellertid en mångfald former, som icke motsvarar begreppet halftidsläsande skolor, ehuru de för öfverblickens skull blifvit dit hänförda. Vid en närmare granskning af tab. 3, 5 och 6 finner man nämligen, att icke mindre än 221, eller att mer än 10 procent, af rikets samtliga 1,838 flyttande skolor meddelade undervisning under kortare tid än halfva den i folkskolestadgan föreskrifna af 8 månader pr år. Sålunda undervisades under endast en tredjedel af den lagstadgade tiden vid 1 folkskola, 69 mindre folkskolor och 59 småskolor, endast en fjärdedel af tiden vid 3 folkskolor, 62 mindre folkskolor och 13 småskolor och under ännu kortare tid sammanlagdt 14 skolor. Ofvanstående jämförelser med afscende på folkskoleväsendets ordnande i de olika länen är dock så till vida missvisande, som man härvidlag ej tagit hänsyn till, huru antalet halftidsläsande skolor i hvarje län förhåller sig till hela antalet skolor i länet. För anställande af jämförelser i detta hänseende lämnas här en öfversikt, dels i absoluta tal, dels i procent räknadt, utaf de olika slagen af skolor i de skilda länen, hvarvid i kolumnen halftidsläsande skolor nu upptagits jämväl de flyttande skolorna. Af samtliga 14,487 folk- och småskolor, som funnos i riket år 1908, voro således 8,040 (55-5 %) heltidsläsande, d. v. s. sådana skolor där hvarje barn erhåller undervisning 8 eller åtminstone 7 månader af året (jfr tab. 8, anm. 1) samt 6,447 (44-5 %) halftidsläsande, d. v. s. sådana skolor, där hvarje barn erhåller undervisning kortare tid än 7 månader af året. Vid jämförelse mellan de olika länen finner man, att de halftidsläsande skolorna voro talrikast i Älfsborgs län, där de utgjorde 83.9 %, därnäst kommer Värmlands län med 82-5 %, Kronobergs län med 75-8 % och Jönköpings län med 75'7 %. Sällsyntast voro de halftidsläsande skolorna i Gottlands län med endast 3-4 %, hvarefter kommer Malmöhus län med 5,5 %. I Stockholms stad förekomma inga halftidsläsande skolor.