Malung-Sälens kommun DELÅRSRAPPORT

Transkript

1 Malung-Sälens kommun DELÅRSRAPPORT

2 Innehållsförteckning Organisationsöversikt... 3 Fem år i sammandrag... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Mål och måluppfyllelse... 5 Prioriterade åtgärder... 8 Befolkningsförändringar... 9 Likviditeten... 9 Soliditet och skuldsättningsgrad Låneskuld och leasing Pensioner Borgensförbindelser Prognos Balanskravet Investeringar och anläggningstillgångar Framtid Personal Övergripande politisk verksamhet Kommunstyrelseförvaltningen Service- och teknikförvaltningen Skogsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten Stadsbyggnadskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Miljökontoret Räddningstjänsten Överförmyndaren Malungs Elverk AB Malungshem AB Malung-Sälen Turism AB Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB Ärnäshedens fastighets AB Resultaträkning Balansräkning Noter Redovisnings-principer Ord & begreppsförklaringar Kommunalekonomisk utjämning

3 Organisationsöversikt Koncernen Malung-Sälens kommun Översikten omfattar ägande på minst 50 %. Malungs Elverk är även delägare i Dala-Kraft AB (24,04%), Äppelbo Vind ek.för (16,7 %), Vindela ek.för (0,6 %), Dala Vind AB (11 %), Dala Vindkraft ek.för (8,6 %), konsoliderad organisation: Kommunen har även inflytande i Ärnäshedens fastighets AB (40 %) som även den räknas med i den sammanställda redovisningen. Den politiska organisationen Revision Arbetsutskott Överförmyndare Kommunfullmäktige Val beredning Kommunstyrelsen Socialnämnd Barn- och utbildnings nämnd Miljönämnd Räddnings nämnd Byggnads nämnd Kultur- & fritidsnämnd Val nämnd Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokraterna Moderata samlingspartiet 9 9 Vänsterpartiet 5 4 Centerpartiet 3 4 Folkpartiet 3 3 Malung-Sälenpartiet 3 2 Sverigedemokraterna 1 2 Totalt:

4 Fem år i sammandrag Ekonomiska nyckeltal Malung-Sälens kommun Fem år i sammandrag Antal kommuninvånare 30/ Kommunen Soliditet, % Soliditet inklusive pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, % 105,2 103,5 103,3 99,7 92,6 Nettokostnadernas ökning, % 2,44 0,09 -* 9,2 0,3 Skatteintäkternas ökning, % 3,56 1,47 -* 3,6 3,1 Generella statsbidrags ökning, % -5,45-3,64 -* -3,1-3,2 Eget kapital, mkr 277,1 315,4 316,8 346,0 345,7 Eget kapital/invånare, kr Låneskuld, mkr Låneskuld/invånare, kr Delårs resultat, mkr -13,2-7,6-6,3 4,5 26,6 Nettoinvesteringar, mkr 12,0 21,5 5,6 7,5 28,3 Skattesats kommunen, kr 22,54 22,54 22,54 22,31 22,31 Koncernen Soliditet, % Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % Delårsresultat, mkr -7,3 2,7-2,0 40,0 36,1 Eget kapital, mkr ,6 * Förändringen kan ej tas fram på grund av ny period 2013 (per den sista juli) 4

5 Förvaltningsberättelse Inledning Kommunens konsolideringsenhet kallas i dagligt tal för koncern. I förvaltningsberättelsen används främst benämningen koncern. Koncernen består av den kommunala förvaltningen och följande bolag där kommunen har en ägarandel överstigande 50 procent (ägarandelen anges nedan parentes): Malungshem AB, (100 %). Malungshem AB äger till hälften Sälen Centrum HB, Malungs Elverk AB, (74 %). Malungs Elverk AB har ett helägt dotterbolag, Malungs Elnät AB, Malung Sälen Turism AB, (100 %). Vatten & avfallsverksamhet i Malung- Sälen AB (VAMAS), (100%) Gustols AB, (100 %). Ärnäshedens Fastighets AB, (40%) I tabellen nedan visas en översikt över några övergripande ekonomiska mått för kommunkoncernen. Översikt Malung-Sälens koncern Soliditet (procent) Kommunala förvaltningen Malungshem AB Malungs Elverk AB Malung-Sälen Turism AB Eget kapital (mkr) Långfristiga skulder (mkr) 35,4 277,1 371,2 10,2 34,3 226,8 82,6 258,0 0 26,8 1,5 0 VAMAS AB 3,0 8,2 243,8 Gustols AB 100 0,4 0 Ärnäshedens Fastighets AB 13,4 0,9 5,6 Den sammanställda redovisningen för koncern är upprättad enligt förvärvsmetoden. Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har upptagits till så stor del som motsvarar kommunens aktieinnehav, så kallad proportionell konsolidering. Elimineringar har gjorts för interna mellanhavanden mellan kommunen och bolagen, samt mellan bolagen inbördes. Koncerninterna kostnader och intäkter, interna andelsinnehav i företagen och interna skuld- och fordringsposter har bortjusterats. Vid upprättandet av koncernredovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. Obeskattade reserver i företagen har efter avdrag för latent skatt tillförts koncernens egna kapital. Mål och måluppfyllelse Styrmodellen i Malung-Sälens kommun är baserad på mål- och resultatstyrning och ligger till grund för övergripande planering och uppföljning. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan för Malung- Sälens kommun omfattar perioden Den finns i sin helhet på kommunens hemsida. I korthet är den indelad i prioriterade inriktningsmål inom fyra områden samt finansiella mål: Hållbar tillväxt Kvalitet Kompetens Demokrati Finansiella mål Utifrån de övergripande inriktningsmålen i verksamhetsplanen har nämnderna arbetat med att bryta ner målen i egna nämndsplaner. Fortfarande återstår mer arbete för att finna och koppla relevanta mått till målen, för att skapa jämförelser och för att säkerställa en mer kontinuerlig uppföljning under året. I kommunfullmäktiges verksamhetsplan finns beslutade indikatorer och måltal. Motsvarande indikatorer eller mått finns i respektive nämndsplan. Många av indikatorerna på övergripande nivå är mått från mätningen Kommunens kvalitet i korthet, KKiK. Dessa indikatorer mäts en gång per år. Kommunen behöver fortsätta att definiera mått som kan följas upp mer än en gång per år. För att göra en samlad värdering i vilken mån de övergripande inriktningsmålen är uppfyllda, görs en sammanvägning av flera typer av mått avseende kvalitet, resultat och resurser. Måtten hämtas till största del från kommun- och landstingsdatabasen 5

6 Förklaring till färgmarkeringar i tabeller för måluppfyllelse För att signalera i vilken mån Malung-Sälens kommun uppfyller målen används genomgående en färgskala med grönt, gult och rött. Grönt innebär att målet nås, gult att målet nås delvis och rött att målet inte alls är uppfyllt. Färgmarkeringen för respektive mål är en sammanvägd bedömning av resultaten på övergripande nivå och på nämndsnivå, där så är tillämpligt. Vissa mått eller indikatorer är inte jämförbara med andra kommuner. Där kan dock jämförelse över tid av de egna resultaten göras. För alla redovisningar gäller att om ett mål saknar färgmarkering innebär det att ingen mätning gjorts under året eller att redovisning sker på annat ställe i dokumentet. Färgskala måluppfyllelse Grönt - Målet helt uppfyllt Gult - Målet delvis uppfyllt Rött- Målet ej uppfyllt 6

7 Uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål På övergripande nivå följs flertalet indikatorer upp endast en gång per år. Det är därför till stora delar samma resultat som angavs i årsredovisningen för Kommunfullmäktige Hållbar tillväxt Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat Måltal Vi utvecklar styrningen och samordningen inom koncernen och möjliggör fler Andel nöjda medborgare (NRI) 55 Informationsmått strategiska insatser och åtgärder som leder till hållbar utveckling, ökad sysselsättning och till ökad tillväxt inte minst inom besöksnäringen. Andel förvärvsarbetande, % 80,3 Minst bibehållen nivå Vi agerar aktivt, långsiktigt och förtroendefullt för att möjliggöra ökad inflyttning. Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster och skapar goda utvecklingsvillkor för företagsamhet och entreprenörskap. Andel av befolkningen som får 4,6 I nivå med medel försörjningsstöd/1000 inv Andel nöjda medborgare (NMI) 46 Informationsmått Andel nya företag/1000 inv 3,2 Bibehållen nivå Andel nöjda företagare 72 Ökande Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling utifrån miljö- och klimathänsyn. Andel återvunnet material i förhållande till total mängd, % Andel miljöbilar i kommunorganisationen, % Ej mätt Ökande 14 Ökande Andel ekologiska livsmedel % 19 Ökande Kvalitet Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat Måltal Vi erbjuder välfärdstjänster med en kvalitet som ligger över genomsnittet bland jämförbara kommuner. Andel medborgare som får svar på enkel fråga och får kontakt med handläggare, % 50 Ökande Tim/vecka som bibliotek, simhall 45 Bibehållen nivå och ÅVC har öppet utöver på vardagar Andel som erbjudits plats i förskolan på önskat datum, % 76 Bibehållen nivå Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet Antal olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst beviljad under 14 dagar 92,8 Ökande 10 Bibehållen nivå Vi har servicedeklarationer för alla prioriterade tjänster senast vid planperiodens slut. Andel servicedeklarationer, % Redovisade synpunkter 16 Fungerande rutiner och uppföljning finns Kompetens Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat Måltal Vi sätter tydligare fokus på medarbetarskapets innehåll och betonar tydligare alla Medarbetarindex (HME) 73 Ökande medarbetares ansvar för ständiga förbättringar av verksamheterna i en god dialog med de fackliga organisationerna. Antal förbättringsförslag dokumenterade idéer Antal genomförda förbättringar 123 Hälften av idéerna är genomförda Vi gör fler insatser för att möjliggöra heltidstjänst för den medarbetare som önskar antalet deltidstjänster minskar under hela planperioden. Andel heltidstjänster, % 70,6 Ökande Demokrati Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat Måltal Vi stärker kontakten med brukare och utvecklar dialogen med medborgarna genom Andel nöjda medborgare (NII) 33 Informationsmått förbättrad information och ökad delaktighet. Informationsindex 75 Ökande Vi arbetar för en byautveckling i framkant, där otraditionella lösningar prövas för att erbjuda samhällsservice i byarna och stödjer utvecklingsprojekt. Antalet aktiva byautvecklingsgrupper Ej mätt Bibehållen nivå Vi arbetar för att ständigt öka ungas inflytande, delaktighet och engagemang. Nöjd inflytande index (NII) år 22 Ökande 7

8 Prioriterade åtgärder I kommunfullmäktiges verksamhetsplan finns 18 prioriterade åtgärder som gäller för. Nedan har en sammanvägning gjorts för helheten, vilket redovisas i form av angivande av status. På övergripande nivå kan konstateras att en prioriterad åtgärd är verkställd, att arbete pågår inom 15områden samt att två områden inte har åtgärdats. Område Fortsatt minska de strukturella överkostnaderna i verksamheterna. Minska bemanningen och begränsa vikarieförsörjningen. Fortsatt iaktta största restriktivitet med nyanställningar. Fortsatt arbeta med kommunplan Fortsatt utveckla Näringslivskontorets verksamhet och näringslivssamverkan med beaktande av landsbygdsutveckling och möjligheterna i SITE-området. Säkerställa att miljö- och naturvårdsfrågorna naturligt finns med i hela planberedningsprocessen och att "en dörr in" utvecklas. Färdigställa en kommunal vindbruksplan Färdigställa en kommunal VA-plan. Kommunens finanser Hållbar tillväxt Fortsatt arbeta med införande av källsortering i Sälenfjällen. Utifrån kommunens bredbandsstrategi i bred samverkan arbeta för ökad bredbandskapacitet i Malung-Sälens kommun. I bred samverkan med andra aktörer arbeta för godstransporter på Västerdalsbanan från terminalområdet i Malungsfors. Påbörja arbetet med att miljöcertifiera kommunens skogar. Status Pågår Pågår Pågår Pågår Färdigt Pågår Ej färdigställt Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår Kvalitet Fortsatt arbeta med plan för kostorganisation och implementering av kommunens måltidspolicy, med fokus på när-, lokalproducerade och ekologiska alternativ. Utifrån socialnämndens verksamhetsutredning arbeta fram planer och strategier för kommande behov i äldreomsorgen. Kompetens Fortsatt arbeta strategiskt med personal-, rekryterings- och kompetensutvecklingsfrågor, samt fortsatt utveckla introduktionen för nya medarbetare. Fortsatt arbeta med moderniserade former för samverkan med de fackliga organisationerna. Utreda vidgat samarbete med andra kommuner, framför allt Vansbro, inom administration, gemensamma system, tvärsektoriell service och specialfunktioner. Demokrati Fortsatt utveckla demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågorna genom att skapa former och strukturer för medborgarinflytande, samt utveckla kommunfullmäktiges arbetsformer. Pågår Pågår Pågår Ej påbörjat Pågår Pågår 8

9 Med syftet att uppnå en ekonomi i balans har bland annat kommunfullmäktige i verksamhetsplanen fastställt följande finansiella mål; Finansiella mål Verksamheternas nettokostnad uppgår till högst 100% av kommunens inkomster under perioden och 99% för perioden i form av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamheterna har stor handlingsfrihet i uppgiften att uppfylla sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att bidra till ett samlat ekonomiskt överskott. Avvikelser hanteras och åtgärdas i syfte att uppnå ekonomi i balans Amortering sker årligen under planperioden med minst 2% av de långfristiga lånen Avsättningar görs med 5 mkr per år under perioden för att säkerställa framtida pensionsutbetalningar Lån och borgensåtaganden ska inte överstiga 95% av kommuninvest satta limit per invånare under planperioden Investeringsvolymen för skattefinansierade och avgiftsfinansierade investeringar ska inte överstiga kommunens årliga avskrivningar Finansiell handlingsfrihet är säkerställd genom en god likviditet. Betalningsberedskapen ska vara hög och inte understiga 80 % kassalikviditet under planperioden Soliditeten ska inte understiga 40 % under planperioden (Eget kapital/tillgångar) Kommunalskatten ska inte överstiga genomsnittet i Dalarna under planperioden Mått Kostnader i relation till intäkter (< 100%) Status Måluppfyllelse 105,2% > 0 mkr -24 mkr > 2% (7,4 mkr) Planerat 7,4 mkr < 95 % (128,25 tkr/inv 2014) < kommunens avskrivning, (29,5 mkr) Kassalikviditet > 80% Ej mätt 91% (122 tkr/inv) Enligt plan 25 mkr 83% > 40% 35,4% < 22,66 kr (år 2014) 22,54 kr Verksamheternas nettokostnad uppgår till högst 100 procent av kommunens inkomster under åren i form av skatteintäkter och statsbidrag Målet om att uppnå ett nollresultat, det vill säga att nettokostnaderna för den kommunala förvaltningen inte överstiger 100 procent av de totala skatteintäkterna och de generella statliga bidragen, kommer troligtvis inte att uppfyllas. Det beror till största delen på att verksamheterna prognostiserar ett större underskott, där främst de tre största verksamheterna prognostiserar de största underskotten. De senaste åren har kommunen fått återbetalning från AFA försäkring på cirka mkr per år som har förbättrat årets resultat betydligt. För kommer en mindre återbetalning att göras. Befolkningsförändringar Den senaste befolkningsstatistiken är från den sista juni då kommunens invånare räknades till Det är 26 personer färre än vid samma tidpunkt förra året. Kommunen tappar lite i födelsenettot (-16) men får ett positivt flyttnetto (+5). Sedan årsskiftet har befolkningen endast minskat med 11 personer jämfört med 77 förra året. Det avviker tydligt från den tidigare trend där kommunen har tappat i snitt cirka 100 invånare per år vilket är mer än 1 procent i befolkningsminskning per år. Minskningen har tidigare placerat Malung-Sälens kommun som en av de kommuner som tappar mest invånare procentuellt av Sveriges kommuner. Befolkningsutveckling - Malung-Sälens kommun Inv dec 2011 juni 2011 dec 2012 juni dec 2013 juni dec juni dec juni Likviditeten Den kommunala förvaltningens likviditet ligger på 83 procent vilket är en liten bit över det finansiella målet om minst 80 procent. Det 9

10 beror till största del på nyupplåningen som har gjorts under året på 45 mkr trots det stora negativa resultatet för perioden. Det finns fortfarande möjlighet till ytterligare en nyupplåning på 20 mkr under året enligt fullmäktiges beslut. En sista återbetalning från AFA kommer att ske under slutet av året på cirka 5 mkr för försäkringsåret Likviditeten har de senaste åren strategiskt stärkts upp med hjälp av nyupplåningar men även från de goda resultaten under åren 2010 och 2011på närmare 25 mkr per år. Även återbetalningarna från AFA med cirka 25 mkr för de senaste två åren har självklart påverkat likviditeten positivt. Detta bland annat för att hamna på en rimlig likviditetsnivå men även för att klara av de senaste negativa resultaten samt stora investeringar som överstigit kommunens årliga avskrivningar. Likviditeten prognostiseras att försämras något under året. Under året har korta krediter behövt utnyttjas vid ett par tillfällen. Kommunens möjlighet att ta korta krediter är idag god. Även stora utbetalningar kommer att kunna hanteras. Kommunala förvaltningens likviditet, % Likviditeten i koncernen har sedan förra året sjunkit från 95 till 90 procent. Den kommunala förvaltningsorganisationen har ökat i sin likviditet något under året till 83procent vilket beror på den nyupplåning som gjorts på 45 mkr. Malungshem AB har däremot fortfarande en väldigt låg likviditet på endast 12 procent. Ärnäshedens fastighets AB har en likviditet på 76 procent men övriga koncernbolag har däremot en likviditet som är god och överstiger 100 procentig kassalikviditet. Koncernens likviditet, % Soliditet och skuldsättningsgrad Prognosen pekar på att soliditeten för den kommunala förvaltningen kommer att försämras under året. Detta har sin grund i att prognosen visar på ett större underskott. Soliditeten har minskat kraftigt sedan föregående delårsrapport, från 40,6 till 35,4 procent. Försämringen beror främst på det negativa årsresultatet 2014 på 33 mkr men även delårsresultatet på minus 13 mkr. Kommunala förvaltningens soliditet, % Soliditeten kommer troligtvis att sjunka lite mer än vad landets kommuner i genomsnitt kommer att redovisa. Jämförelsesiffror på riksnivå för delårsbokslutet finns inte, men kommunens soliditet för helåret 2014 var 36 procent och riksgenomsnittet 49,4 procent. I soliditeten ovan räknas inte den kommunala pensionsskulden in och kommunens stora skogsinnehav är bara till en bråkdel inräknat. Räknas pensionsskulden in i balansräkningen för delåret är soliditeten 1,3 procent, vilket kan jämföras med 2,1 procent vid förra delårsbokslutet. Soliditeten för koncernen har minskat jämfört med föregående delår och ligger nu på ca 35 procent jämfört med föregående år som var 37 procent. Koncernens soliditet, % Koncernens skuldsättningsgrad har ökat något från 159 till 172 procent jämfört med föregående år. Koncernen har fortfarande en hög skuldsättning i ett nationellt perspektiv, trots att Malungs Elverk har en mycket hög soliditet. Relativt omfattande lån finns inom bostadsbolaget Malungshem AB men även inom kommunens vatten och avfalls bolag VAMAS som har en extremt hög låneskuld per invånare på grund av att Sälen fjället finns i kommunen med ca turist bäddar. Koncernens skuldsättningsgrad, % Låneskuld och leasing Under året har den kommunala förvaltningen upptagit ett nytt lån på 45 mkr. Den totala låneskulden den sista juli är ca 371 mkr. 10

11 Låneskulden per invånare (inklusive borgensåtagande) kommer troligtvis att öka i framtiden. Det främsta skälet är stora investeringsbehov och då främst inom bolaget för vatten och avlopp. Det är en relativt stor expansion i förhållande till antalet invånare. Även bostadsbolaget Malungshem har ekonomiska svårigheter och ett stort behov av underhåll och investeringar. Bolaget kommer troligtvis inom en snar framtid att behöva göra stora nedskrivningar på grund av för högt bokförda värden jämfört med marknadsvärdena. Fördelas den kommunala förvaltningens låneskuld per invånare, var den 37,2 tkr,i juli jämfört med 33,4 tkr vid juli förra året, vilket är en liten försämring. Kommunen har en betydligt högre skuld per invånare än jämförbara kommuner. En anledning är att kommunen har en mycket stor verksamhet för vatten och avlopp samt renhållning i relation till invånarantalet. Kommunen har en revers mot VA-bolaget på 132 mkr, vilket är cirka 13 tkr i skuld per invånare. Om man bortser från det, ligger kommunen något över turist- och besöksnäringskommunerna med en skuld på cirka 24 tkr per invånare. På koncernnivå är låneskulden per invånare fortfarande påtagligt hög i ett nationellt perspektiv. Amorteringar på 2,4 mkr har gjorts under perioden. Det är en lite högre amorteringstakt än förra året då motsvarande siffra var 2,3 mkr. En extra amortering är planerad i slutet av året för att bland annat nå fullmäktiges mål om en amortering på 2 procent av låneskulden. Under innevarande planperiod har hittills 8,7 mkr i extra amortering kunnat göras. Det finns två fastighetsobjekt som är klassade som leasingobjekt. Kommunens hyra av Malungs vårdhem är klassificerat som finansiellt leasingavtal och kommunens hyra av idrottshallen i Sälen är klassificerat som ett operationellt leasingavtal. Övriga leasingavtal som kommunen har tecknat avser främst fordon och inventarier och är klassificerade som operationella. Pensioner Pensionskostnaderna har hittills i år varit 7,0 mkr, vilket är cirka 1,5 mkr mindre än förra året. Pensionskostnaden är fortfarande på en låg nivå jämfört med vad som väntas framöver. Pensionskostnaderna prognostiseras att bli cirka 13 mkr för året, vilket är 1,0 mkr lägre än budget. Sedan delårsbokslutet förra året har ansvarsförbindelsen, pensionsskulden utanför balansräkningen, minskat från 286,9 mkr till 267,0 mkr. Under innevarande planperiod har hittills 6 mkr i extra avsättning kunnat göras. Borgensförbindelser Borgensåtaganden och övriga ansvarsförbindelser uppgår i delårsbokslutet till 419,8 mkr, vilket kan jämföras med 413,3 mkr förra året. Malung-Sälens kommuns borgensförbindelser är till största delen knutna till det kommunala bostadsbolaget Malungshem AB och vatten och avfalls bolaget VAMAS. Bedömningen är att nya borgensåtaganden i storleksordningen mkr per år kanske till och mer kan kommas att behöva de kommande åren för de kommunala bolagen. Främst på grund av investeringsbehoven i fjällområdet gällande vatten och avlopp samt det stora uppdämda underhållsbehovet för bostadsbolagets fastigheter. Kommunfullmäktige beslutade 2013 att anta en ägarpolicy som omfattar de kommunala bolagen. Ägarpolicyn fastslår att kommunen ska ta ut en borgensavgift från bolagen. Kommunfullmäktige besluta i september 2014 om en generell borgensavgift på 0,2 procent av borgat belopp vid årets början. Borgensavgiften har gällt sedan I en nationell jämförelse är kommunens borgensåtaganden och ansvarsförpliktelser fortfarande relativt höga. De uppgick vid årsskiftet till kr per invånare, vilket är ungefär 43 procent högre än genomsnittet i riket, som var kr per invånare. Däremot jämfört med Dalarnas län och turism och besöksnäringskommunerna så ligger kommunen endast 2 % respektive 6 % högre än dessa jämförbara kommungrupper. 11

12 Resultat delår och prognos helår för kommunen (tkr) 12 Avvikelse Prognos Bokslut Bokslut Förvaltning/verksamhet Netto Netto Prognos Intäkt Kostnad Netto Netto Övergripande politisk verksamhet Kommunstyrelseförvaltningen Service- och Teknikförvaltningen Skogsförvaltningen/Markenheten Arbetsmarknadsenheten Stadsbyggnadskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Miljökontoret Räddningstjänsten Överförmyndarverksamheten Summa förvaltning/verksamhet Pensionskostnader Avslut sociala omkostnader Kalkylerade kapitalkostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella stats- och utj.bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande intäkter * jämförelsestörande kostnader Totalt För perioden januari till och med juli redovisas ett negativt resultat på 13,2 mkr för den kommunala förvaltningen. Det är ett betydligt sämre resultat än föregående år där resultatet motsvarat ett underskott på 7,6 mkr. Förvaltningens resultat, mkr ,2-7,6-6,3 4,5 Förvaltningarna redovisar som föregående år ett stort underskott. Det beror främst på socialförvaltningens stora underskott med högre kostnader för fler och dyrare ärenden inom individ och familjeomsorg. I övrigt är utdelningen från Malung Elverk 5,7 mkr vilket är 0,8 mkr mindre än föregående år. Räntekostnaderna är något mindre än föregående år, vilket beror på de låga räntor som råder trots att stora upplåningar har gjorts de senaste åren. Lönekostnaderna har ökat med 3,51 procent jämfört med föregående år, från 256,6 mkr till 265,6 mkr. Ökningen av lönekostnaderna ligger i nivå med den löneökning som skett. Koncernens resultat, mkr ,3 2,7-2,0 40,0 För koncernen har resultatet försämrats med 10 mkr jämfört med delårsbokslutet Den största orsaken till skillnaden är att Malungs Elverk har ett betydligt sämre resultat än föregående år med 8,2 mkr från 16,9 mkr år 2014 till 8,7 mkr för. Även Malung- Sälens kommun har en försämring på ca 5,5 mkr jämfört med föregående år. Malung-Sälen Turism AB har ungefär samma delårsresultat som föregående år med ett överskott på ca 0,6 mkr. Malungshem AB har däremot förbättrat sitt delårsresultat med 4,4 mkr till ett litet överskott på ca 4,1 mkr. 12

13 Prognos Det prognostiserade underskottet för verksamheterna inom den kommunala förvaltningen finns främst inom socialförvaltningen (-24 mkr), barn och utbildningsförvaltningen (-4 mkr), kommunstyrelsens verksamheter (-8,4 mkr), där förvaltningen Service och Teknik (-6,0 mkr), kommunkansliet och kollektivtrafiken (- 2,7 mkr), och arbetsmarknadsenheten (0,2 mkr) redovisar underskotten. Underskottet på Service och Teknik beror på att verksamheten hade ett sparbeting på 6,0 mkr vid årets början, i dagsläget är det svårt att effektivisera och göra några besparingar utan att minska på antalet uppgifter/uppdrag. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 4 mkr, där främst kostnaderna för personal är högre än budgetrat och beror bland annat på ökat behov av barn med särskilt stöd. Även löneökningarna för året har påverkat underskottet negativt eftersom budgetramarna har varit oförändrade och verksamheten har haft svårt att hitta dessa personella besparingar. Socialnämnden prognostiserar ett ännu större underskott på cirka 24 mkr jämfört med budgeten. Detta beror till största delen på 15,5 mkr som ligger centralt som ett sparbeting men även individ och familjeomsorg prognostiserar ett större underskott på 5,7 mkr. Det är främst placeringar av barn och unga som fortsätter att öka. Även äldreomsorgen med särskilda boenden och hemtjänst prognostiserar ett mindre underskott på 2,3 mkr samt färdtjänst med 0,5 mkr. Prognosen för helåret pekar mot ett underskott för den kommunala förvaltningen på cirka 38 mkr jämfört med budget inklusive markexploateringen. Markexploateringen prognostiserar ett överskott på 1 mkr, vilket är 4 mkr mindre än budgeterat. Försäljningen av tomter i Sälen är fortfarande lägre än vad förhoppningarna har varit sedan 63 nya tomter färdigställts. Hittills i år har ingen tomt sålts i det nya exploateringsområdet. Prognosen på intäkter från fastighetsavgifterna är medräknade till fullo i kommunens årsprognos. Balanskravet Balanskravet var återställt till år 2013 men efter det stora underskottet 2014 finns det ett återställningskrav igen på 23 mkr. Om årets resultat kvarstår enligt prognosen kommer kommunen att få ytterligar ett underskott på cirka mkr efter balanskravsutredningen. Det innebär att kommunen då har 70 mkr att återställa för 2016 och framåt enligt balanskravet. Koncernprognos och resultat för delåret NETTO (Tkr) BUDGET PROGNOS AV- VIKELSE RESULTAT DELÅR Malung-Sälens kommun Malungs Elverk AB (74%) Malungshem AB Malung-Sälen Turism AB VAMAS AB Ärnäshedens Fastighets AB (40%) Gustol AB SUMMA : koncernprognos Elimineringar SUMMA : Koncernprognosen för helåret pekar mot ett underskott på 26 mkr och jämfört med budgeten med ca 32,8 mkr. Det beror främst på att Malung-Sälens kommun visar på ett underskott på ca 38 mkr jämfört med budgeten. Malungs Elverk prognostiserar däremot ett överskott med ca 5,6 mkr jämfört med budget. Övriga bolag prognostiserar att de följer. Enligt prognosen visar koncernen på ett negativt resultat på ca 26 mkr. Investeringar och anläggningstillgångar Nettoinvesteringarna uppgår per den sista juli till 12 mkr, vilket är 46 procent av årets investeringsbudget, som uppgår till 25,9 mkr. Av investeringsbudgeten avser totalt 1,3 mkr så kallade avgiftsfinansierade investeringar som finansieras med avgifter. De avgiftsfinansierade investeringarna avser anpassning och reparationer av industrilokaler samt markexploateringar. I delårsbokslutet aktiveras investeringar som är helt färdigställda under perioden. Totalt har utgifter som uppgår till 11,6 mkr avslutats och överförts till anläggningsregistret. Föregående delårsbokslut hade 9,2 mkr aktiverats per den sista juli. Investeringar som inte har aktiverats hanteras som pågående projekt i 13

14 delårsbokslutet. I delåret 2014 var pågående investeringar 12,3 mkr, medan i år är det endast 0,4 mkr. Färdigställandet av investeringen/projektet att flytta riksidrotts gymnasiet (RIG) från MSG till Rosengrensfastigheten har pågått under våren. Ett arbete har påbörjats att införa ett nytt AD (Active Directory) som är en typ av katalogisering av kommunens medarbetare och för kommunens IT-system. Även ett arbete att införa e-post till alla har på börjats under året. Investeringar per enhet (tkr) Förvaltning/Nämnd Netto Utgifter Inkomster Netto investering Netto avvikelse Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsenheten Service och Teknik (skattefinansierade) Service och Teknik (avgiftsfinansierade) Skog och markenheten Kultur- och Fritidsnämnd Barn och -utbildningsnämnden Socialnämnden Räddningsnämnden Summa Framtid SKL cirkulär 15:15 Svensk ekonomi på gång Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Den bedömning vi gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa förutsättningar föreligger. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturell balans Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 14

15 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. Årets resultat för Malung-Sälens kommun förväntas bli betydligt sämre än budgeterat. Största orsaken till det är att verksamheterna prognostiseras att göra ett underskott på 38 mkr jämfört med budgeten. Kommunstyrelsen beslutade i april om ett åtgärdspaket om 16,5 mkr som en mer kortsiktig åtgärd till kommunens stora underskott. Malung-Sälens kommun har under våren påbörjat ett arbete med att ta fram en kommunplan 2025 för att få fram en mer långsiktig strategi för kommunen. Förslag till kommunplan 2025 ska presenteras till politiken under hösten. Den väntade minskningen av tillgång på arbetskraft i framtiden måste mötas med utveckling av ett bättre resursutnyttjande. Det kan innebära större satsningar i anläggningar, men även för utbildning och olika tekniska lösningar. Införandet av en digitaliserad inköpsprocess pågår, där målet är att kommunen ska kunna göra stora besparingar genom en bättre inköpsprocess samt förbättra sin avtalstrohet till upphandlade varor och tjänster. Utgångsläget inför 2016 är än tuffare än tidigare år. En orsak är att befolkningen fortsätter att minska, vilket innebär mindre utjämningsbidrag och skatteintäkter än beräknat. Utvecklingen visar att intäktsökningen i framtiden kommer att vara betydligt lägre än kostnadsökningen, 10 mkr i intäktsökning och 20 mkr i kostnadsökning per år vilket innebär att underskottet kommer att öka med 10 mkr för varje år om inte kommunen beslutar om några större strukturella förändringar. Kommunens strukturella överkostnader ligger fortfarande mycket högt jämförbart med de olika kommungrupperna. Det innebär att verksamheterna fortfarande har stora utmaningar, där stora förändringar kommer att krävas för att minska resursinsatserna inom tjänsteproduktionen. Kommunledningsgruppen fick under 2013 en 43 punktslista med olika uppdrag för att se över verksamheterna för att hitta effektiviseringar och lösningar för att nå en ekonomi i balans och minska på de strukturella överkostnaderna inom de närmsta åren. 15

16 Personal Personalkostnaderna står i en kommun för merparten av kommunens bruttokostnader, därmed är det av vikt att beskriva personalens sammansättning och struktur, för att därmed öka kunskapen om personalen och lyfta fram personalfrågorna. För tertialrapporten har uppgifter tagits fram för antal tillsvidareanställd personal, timlönekostnader och för sjukfrånvaron för januari till juli. Tillsvidareanställd personal Kommunen hade den sista juli, 903 personer som var tillsvidareanställda på AB-avtalet. Det är en minskning med 13 personer sedan sista juli Omräknat till årsarbetare är det en minskning med 12 personer. Merparten av minskningen är inom socialförvaltningen och till viss del inom barnoch utbildningsförvaltningen. En förklaring till minskningen är att det råder restriktivitet gällande återbesättandet av tjänster, med färre tillsvidareanställningar och flera visstidsanställningar som följd. Tillsvidareanställda Antal anställda Antal årsarbetare Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda gör. Timlönekostnader Kommunens timlönekostnad var tkr för delåret. Det är en ökning med tkr jämför med delåret Omräknat till årsarbetare är det en ökning med åtta årsarbetare. Merparten av ökningen är inom socialförvaltningen med 976 tkr och drygt fem årsarbetare, samt inom barn- och utbildningsförvaltningen med 777 tkr och fem årsarbetare. En förklaring till de ökade timlönekostnaderna är en ökning av sjukfrånvaron. En annan att det råder restriktivitet gällande återbesättande av tjänster med flera timvikarier som följd. Timlönekostnader Timlönekostnad Antal årsarbetare Sjukfrånvaron för samtliga anställda Sjukfrånvarostatistik för samtliga arbetstagare som haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform har tagits fram. Sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaro anges som sjukfrånvaro inklusive deltidssjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaron och långtidssjukfrånvaron Den totala sjukfrånvaron var 5,9 procent för delåret. Det är en ökning med 0,9 procent jämfört med delåret Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvarotiden var 30,6 procent för delåret. Det är en minskning med 6,2 procent jämfört med delåret Sjukfrånvaron är högst inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Utvecklingen är att sjukfrånvaron ökar i hela landet och så också hos vår personal, men vi har fortsatt en relativt låg sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro, % Total sjukfrånvaro 5,9 5,0 4,6 Sjukfrånvaro >60 dagar av total sjukfrånvaro 30,6 36,8 30,0 Kostnaderna för sjukfrånvaron Kommunens kostnad för sjuklön för samtliga anställda inklusive arbetsgivaravgift var tkr för delåret. Det är en ökning med 441 tkr jämfört med delåret Kostnaderna för sjuklöneperioden, dag 2-14, var inklusive arbetsgivaravgift tkr för delåret. Det är en ökning med 364 tkr jämfört med delåret Utöver sjuklöneperioden hade kommunen kostnader för sjukdag 15-90, vilken inklusive arbetsgivaravgift var 302 tkr för delåret. Det är en ökning med 77 tkr jämfört med delåret En ytterligare kostnad tillkommer eftersom sjukdom är semesterlönegrundande. Semesterlönegrundande tid är insjuknandeåret, högst 180 dagar samt därefter 180 dagar per år under ett års tid vid oavbruten frånvaro. 16

17 Kommunens skuld till de anställda Kommunens skuld inklusive arbetsgivaravgift till samtliga anställda i form av sparade semesterdagar, semesterersättning, uppehållslön och semester/ ferielön till lärare för juli var tkr. För juli 2014 var skulden tkr. Kommunens skuld var juli för okompenserad övertid inklusive arbetsgivaravgift tkr. För juli 2014 var skulden tkr. Kommunens skuld till de anställda Kommunens skuld inklusive arbetsgivaravgift till samtliga anställda i form av sparade semesterdagar, semesterersättning, uppehållslön och semester/ ferielön till lärare för juli 2014 var tkr. För juli 2013 var skulden tkr. Kommunens skuld var juli 2014 för okompenserad övertid inklusive arbetsgivaravgift tkr. För juli 2013 var skulden tkr. 17

18 Övergripande politisk verksamhet Uppgiftslämnare: Planeringschef Kerstin Söderlund Datum: Verksamhet Den övergripande politiska verksamheten i Malung-Sälens kommun utgörs av: Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutar i frågor av övergripande och principiell natur bland annat kommunens övergripande mål, budget och storleken på kommunalskatten, samt väljer ledamöter i kommunens nämnder och styrelser. Kommunfullmäktiges revisorer granskar all verksamhet som bedrivs inom nämnderna, om denna bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. De ska även pröva om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse och utifrån denna beslutar sedan kommunfullmäktige om nämnderna kan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret. Valnämnden är en facknämnd som ska genomföra allmänna val och folkomröstningar. I valnämndens uppdrag ingår även frågor om likabehandling och demokrati. Valnämnden ska även genomföra de folkomröstningar som riksdag eller kommunfullmäktige beslutar om. Kommunstyrelsen är kommunens verkställande organ och ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut verkställs, samt förbereder de ärenden som ska behandlas i fullmäktige. Kommunstyrelsen har, förutom det rent allmänna ansvaret, ansvar för gemensamma administrativa verksamheter, skog och mark samt service och teknik. Viktiga händelser Kommunfullmäktige har under våren bland annat beslutat om gemensam gymnasieorganisation med Vansbro kommun, flytt av kulturskolan från barn och utbildningsförvaltningen till kultur- och fritidsförvaltningen samt två vindkraftsärenden. Nämnderna har återrapporterat pågående arbete med budget. Kommunstyrelsen har vid två tillfällen fattat beslut om åtgärder med anledning av det ekonomiska läget. Kommunstyrelen har därutöver bland annat beslutat om utökad verksamhet vid HVB-hemmet för ensamkommande flyktingbarn, reparation av hängbron i Malung, bildande av terminalbolag i Malungsfors samt ny internkontrollplan. Ekonomi (tkr) Driftredovisning per juli Helårsprognos Avvikelse Prognos Avvikelse / prognos Kostnader Intäkter Netto delår : et för övergripande politisk verksamhet visar på ett överskott på cirka 1,5 mkr. Överskottet beror på outnyttjade medel för omstrukturering. 18

19 Prognos helår: Prognosen för år pekar på ett 0-resultat. Det finns dock en osäkerhet kring kostader för sanering och rivning av Garveriet. 19

20 Kommunstyrelseförvaltningen Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Uppgiftslämnare: Planeringschef Kerstin Söderlund Datum: Verksamhet Kommunstyrelseförvaltningen omfattar kommunkansliet inklusive kollektivtrafiken, kontoret för verksamhetsstöd, personalavdelningen, näringslivsenheten samt IT-enheten. Samtliga dessa enheter innehåller administrativa resurser såväl för strategiska frågor som för stöd och service. Viktiga händelser Kommunkansliet har startat arbetet med Kommunplan 2025 och även påbörjat en översyn av förvaltningsorganisationen. Kansliet har även implementerat ett intranät för att säkerställa det interna informations- och kommunikationsflödet. För personalenheten har kompetensförsörjningen har varit i fokus under delåret. Enheten har varit delaktig i ett flertal stora rekryteringar. Kontoret för verksamhetsstöd har samordnat arbetet med Kommunplan Verksamhetsekonomerna har gett utökat stöd till förvaltningarna med avseende på besparingsåtgärder. Drift av e-handelssystemet har sjösatts med interna resurser. Näringslivsenheten har under våren varit föremål för en översyn av verksamheten. Beslut om SITE 2 har tagits och driftsatts den 1 juli. Beslut om fortsättning av projekt W7 har ännu inte fattats. IT-enheten har under våren påbörjat arbetet med ett nytt AD. Ekonomi (tkr) Driftredovisning per juli Helårsprognos Avvikelse Prognos Avvikelse / prognos Kostnader Intäkter Netto delår : Enheterna inom kommunstyrelseförvaltningen redovisar tillsammans ett utfall per sista juli i nivå med budget. Personalenheten och näringslivsenheten redovisar något högre personalkostnader än budgeterat. Kontroet för verksamhetsstöd redovisar ett mindre överskott på övriga kostnader, i första hand kopplat till IT-systemen. Prognos helår: Kommunstyrelseförvaltningen exklusive kollektivtrafiken prognostiserar ett mindre överskott på 400 tkr för helåret genom restriktivitet med kostnader för bland annat kurser och konferenser. 20

21 Varav kollektivtrafiken (tkr) Avvikelse Prognos Avvikelse / prognos Kostnader Intäkter Netto delår : Kollektivtrafikens kostnadsökning beror på det nya korta avtalet, som blev betydligt dyrare när det blev ett kortare avtal för endast två år. Nytt avtal med betydligt lägre kostnader har tecknats på 10 år och börjar gälla från 1 juli Intäktsminskningen beror på förändringar gällande busskorten till skolans elever. Tidigare köptes busskort av kommunerna till respektive elev och fakturerades till skolenheten. Kommunens kollektivtrafik fick sedan en intäkt när eleverna åkte på kommunens linjer. Detta är nu bortplockat och innebär en kostnadsminskning för skolan men också en intäktsminskning för kollektivtrafiken på cirka 2 mkr. Prognos helår: Kollektivtrafiken: prognosen beräknas bli ett underskott på cirka 3 mkr och beror på det nya tillfälliga avtalet. Personal Kommunkansliet har en vakant tjänst som utredningssekreterare under året. Personalenheten har en vakans på halvtid på grund av sjukdom. Kontoret för verksamhetsstöd påbörjar ersättningsrekrytering av upphandlare. Näringslivsenheten planerar för förändringar inom personalgruppen utifrån nya projekt. Måluppfyllelse Se separat redovisning. Antal förbättringsförslag: 49 Antal genomförda förbättringar: 20 21

22 Nämndens mål Indikator Resultat Måltal Vi tar systematiskt vara på samordnings- och Nyckeltal per verksamhet samverkansmöjligheter Vi utvecklar intern och extern kommunikation Andel nöjda medborgare (NII) 33 Ökande Vi ger utvecklat stöd till inflyttare Vi utvecklar relationerna med näringslivet i kommunen Vi tar miljö- och klimathänsyn i samhällsplanering och upphandling Vi prioriterar investeringar som möjliggör energieffektivisering och/eller minskade energikostnader Vi bedömer kvalitet utifrån tjänstekartläggningar och processbeskrivningar Våra brukare är nöjda med vår tillgänglighet och vårt bemötande Andel nya invånare som är nöjda med Ej mätt Ej satt mottagandet Befolkningsutveckling -11 (1/7-) Ökande Andel nya företag/1000 inv 3,2 Bibehållen nivå Andel nöjda företagare 72 Ej satt Andel återvunnet material i förhållande till total mängd 22 Ej mätt Ökande Andel ekologiska livsmedel,% 19 Ökande Energi: kwh per kvm BRA Ej mätt Minskande Energi: GWh (total förbrukning) Ej mätt Minskande Transport: Ton koldioxid per årsanställd Ej mätt Minskande Transport: MWh per årsanställd Ej mätt Minskande Andel miljöbilar i kommunorganisationen,% 14 Ökande Andel nöjda/ganska nöjda med: Bemötande Tillgänglighet Kvalitet på utförd tjänst Leverans i rätt tid Tjänsten som helhet 88,6% 80,2% 82% 75,5% 78,6% Ej satt Andel förbättrade processer Ej mätt Ej satt Andel nöjda medborgare (NRI) 55 Ökande Andel servicedeklarationer KFV 100% NLE Redovisade synpunkter 7 st Rutin och uppföljning är under revidering Nämndens mål Indikator Resultat Måltal Vi har engagerade medarbetare Medarbetarindex 73 Ökande Vi tar vara på och utvecklar alla medarbetares Andel kompetensutvecklings-planer Ej mätt 100% kompetens Vi arbetar aktivt med vår framtida kompetensförsörjning Andel kompetensförsörjnings-planer i Ej mätt 100% förvaltningarna Vi använder effektiva stödfunktioner och bemanningsverktyg Andel heltidstjänster 70,6% Ökande Nämndens mål Indikator Resultat Måltal Vi utvecklar nya former för medborgardialog Andel nöjda medborgare, avser påverkan i 32 Ökande SCB:s medborgarundersökning Våra medborgare upplever att de har tillgång till Informationsindex 75 Ökande lättillgänglig information på hemsidan Vi vidhåller kommunens modell för lokal utveckling Antalet aktiva byautvecklingsgrupper Ej mätt Bibehållen nivå Vi stödjer projekt via LEADER. Antalet startade LEADER-finansierade projekt Ej mätt Ökande Vi stödjer arbetet med att öka ungdomars intresse för delaktighet i den kommunala utvecklingen Inflytande och delaktighet i LUPP-enkät Ej mätt Ökande Nämndens mål Indikator Resultat Måltal Vi har en ekonomi i balans. Ekonomiskt resultat tkr +0 Vi utvecklar och säkerställer investeringsprocessen. Andel avvikelser per investeringsobjekt, % Ej mätt Minskande Vi tydliggör mallar och utvecklar stödverktyg för uppföljning och analys. Vi kvalitetssäkrar rapporteringssätt och resultatredovisning. Kommunstyrelseförvaltningen Hållbar tillväxt Kvalitet Nämndens mål Indikator Resultat Måltal Vår administration och service internt och externt, är Andel e-tjänster Oförändrat Ökande modern, rationell och har god kvalitet. Kompetens Demokrati Ekonomi Prognossäkerhet, % Ej mätt Ökande Följsamhet till styrmodell Rutin följs till största del Fungerande rutin finns