NYTT SKAP. Simon Ohlsson knäcker koden

Transkript

1 SKAP NYTT NR 1 VÅREN 2014 SKAP SVERIGES KOMPOSITÖRER OCH TEXTFÖRFATTARE Simon Ohlsson knäcker koden Juristen svarar Specialen: Unga låtskrivare Lina Thomsgårds checklista för 2014 Nya medlemmar Alfons möter ECSA:s Lucie Mattera Schlagerdrottningen Kai Gullmar

2 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Att ta ansvar i alla sammanhang Ett nytt fördelnings system är nödvändigt, för att Stim ska kunna garantera en rättvis, effektiv och transparent fördelning av ersättning även i framtiden. FOTO: JOHAN OHLSSON Att arbeta för konstnärliga rättigheter och goda villkor för yrkesmässigt musikskapande kan ibland verka abstrakt. Det sker ofta i miljöer som ligger långt ifrån upphovspersonernas vardag. Ramverken som kommer att ge förutsättningar för morgondagens musikskapande formas i hög grad i Bryssel. Omvärldens syn på upphovsrätt, yttrandefrihet och avtalsrätt kommer att ge effekter på hur villkoren för svenska musikskapare ser ut, vare sig vi vill det eller inte. SKAP väljer att inte bara titta på, utan att istället aktivt påverka. Nu senast med kampanjen Creators for Europe, ett SKAP-initiativ med ECSA som avsändare. Med Creators for Europe lät vi inte upphovsrättsfientliga krafter ensamma få måla bilden av vad Sveriges och EU:s medborgare tycker om upphovsrätten i den nyligen avslutade medborgarkonsultationen. Istället lyckades kampanjen generera 800 svar på konsultationen och samla hela kulturskapare och sympatisörer, som gav oss sitt stöd i ett upprop. Genom SKAP:s ordförandeskap i ECSA samarbetar vi nu också med Music Creators North America i ett projekt att utreda hur fördelningen av ersättningen från streamingtjänster ser ut och borde se ut. Vi kallar det Fair Trade Music, för att visa på var de värdeskapande delarna i värdekedjan finns. Utan oss musikskapare skulle dessa tjänster inte ha mycket att erbjuda. En första utredning är genomförd och kommer att presenteras under våren. Tillsammans med International Music Council arbetar vi bland annat för små barns rätt till musikutbildning globalt sett. Det är tyvärr inte längre är en självklarhet ens i Sverige. Jag ser också fram emot att i början av april delta i Forum de Chaillot, rundabordssamtal och kulturministermöten under två dagar i Paris med syftet att diskutera den framtida europeiska kulturpolitiken. Ibland blir det ansvar SKAP bär direkt påtagligt i musikskaparens vardag. Inte minst gäller det förvaltningen av Stim, där SKAP:s fokus är att värna de enskilda upphovspersonernas intressen. Behovet av ett nytt fördelningssystem kvarstår trots att det förslag som lades fram för Stims extra föreningsstämmor i december och februari inte kan genomföras. Ett nytt fördelningssystem är nödvändigt, för att Stim ska kunna garantera en rättvis, effektiv och transparent fördelning av ersättning även i framtiden. Vi har också ett stort ansvar i Stims strategiska inriktning, med visionen att göra Stim till det modernaste upphovsrättssällskapet i världen. Det kräver förutom hårt arbete inom Stim, till exempel att ta fram ett moderniserat och hållbart fördelningssystem, också goda internationella relationer. Samtidigt som allt detta och mer därtill sker, är jag djupt tacksam och glad över att SKAP är en förening med så engagerade medlemmar. När jag skriver detta är det en dryg vecka kvar till 2014 års stämma. Förra årets stämma tog upp frågor som dels kom att bidra till utvecklingen av årets verksamhetsfokus, Mångfald och jämställdhet, och som dels resulterat i idéer som en webbaserad mångfaldsradio. Jag undrar vilka konkreta och framåtblickande projekt som kommer att bli produkten av årets stämma? I slutänden handlar det om vilka sammanhang en organisation som SKAP tar ansvar i. Vi gör det tillsammans, nära och långt ifrån vår vardag. Var jag än befinner mig, och i vilket sammanhang jag än rör mig i, får jag dock ständigt anledning att känna stolthet över mina kollegor, Sveriges kompositörer och textförfattare. Det är den bästa grunden en ordförande kan stå på. Ordförande / alfons.karabuda@skap.se 2

3 INNEHÅLL FOTO: MORGAN NORMAN Noonie Bao Lina Thomsgård Anders Lidén FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM FOTO: KJELL HOLMSTRAND INNEHÅLL/SKAP-NYTT NR NYHETER & NOTISER Woodcock tar tillfälligt över efter Muldin, omtag för fördelningsregler, Orsa blir fristad, boka in vårfesten och missa inte årets årsredovisning. s/04-05 ALFONS KARABUDA MÖTER Lucie Mattera, ECSAs nya generalsekreterare, om förändring, upphovsrätt och kampsport. s/06-08 MEDLEMSKRÖNIKA Silverbullits Simon Ohlsson löser musikens koder i Bhutan. s/09 INTERVJU Lina Thomsgård leder SKAP:s jämställdhetsarbetet och vill se snabba resultat. s/10-12 SKAP-PROFILEN Kai Gullmar schlagerdrottning och kvinnlig föregångare. s/13 SPECIALEN Drömmarna och verkligheten som förenar dagens unga låtskrivare. s/14-19 NYA MEDLEMMAR Nya SKAP-medlemmar sedan förra numret. s/20-21 ECSA är något jag vill göra, det kommer rakt från hjärtat. Lucie Mattera. s/06-08 FOTO: KJELL HOLMSTRAND VEM GÖR VAD PÅ SKAP Möt Anders Lidén SKAP:s medarbetare som håller motorn i gång. s/22 EXPERTFRÅGAN Vad gäller vid internationella pitch-avtal? MEDLEMSSERVICE Information om organisationen SKAP, rådgivning, försäkringar och allt annat du får som medlem. s/23 s/24 SKAP -NYTT Ansvarig utgivare: Alfons Karabuda. Redaktör: Peter Willebrand. Redaktionsråd: Kjell Holmstrand, Anders Lidén, Mårten Karlsson och Johan Hammarbäck. Formgivning: Markus Edin/Nordiska Tidningsbolaget. Omslag: Simon Ohlsson. Foto: Micke Keysendal. Tryck: Danagårds Grafiska. ISDN SKAP Sveriges kompositörer och textförfattare är Sveriges organisation för yrkesverksamma kompositörer, textförfattare och bearbetare. SKAP Sveriges kompositörer och textförfattare Box Stockholm info@skap.se tel:

4 NOTISER Tate Modern SKAP-SEMINARIUM PÅ TATE MODERN FOTO: TATE PHOTOGRAPHY FOTO: RICKARD ERIKSSON Den 7 april arrangerar SKAP tillsammans med Stockholm Business Region ett seminarium på Tate Modern i London kring musik, den digitala utvecklingen och hur det kommer sig att Sverige och svenska musikskapare har lyckats skaffa en så framträdande position i det internationella musiklivet. På scen möts representanter för musikbranschen, digitala tjänsteföretag och forskningen. Seminariet leds av SKAP:s ordförande Alfons Karabuda. Helena Woodcock, tf vd Stim. VD-BYTE PÅ STIM Kenth Muldin lämnade i februari sitt uppdrag som vd på Stim. Bakgrunden är att Stims styrelse och Muldin gjort olika bedömningar om vilken strategisk inriktning Stim bör ha för att möta de nya utmaningar organisationen står inför. Rekrytering av ny vd har startat. Stims chefsjurist Helena Woodcock är tillsvidare tillförordnad vd. ECSA-UPPROP GAV UNDERSKRIFTER Fram till den 5 mars kunde varje medborgare i EU besvara en öppen konsultation om upphovsrätt som EU-kommissionen initierat. Konsultationen genomfördes i form av en omfattande enkät med åttio frågor. ECSA, European Composer & Songwriter Alliance, uppmanade med kampanjen Creators for Europe musikskapare och andra kulturskapare att besvara konsultationen och skriva under ett upprop till förvar för konstnärliga rättigheter i Europa. Vid stängningen av konsultationen den 5 mars Europaparlamentet röstade igenom nytt direktiv I början av februari röstade Europaparlamentet igenom det nya direktivet för upphovsrättssällskap med 640 röster mot avstod. När direktivet väl är formellt antaget av Europeiska rådet har EU:s medlemsländer 24 månader på sig att implementera det i nationell lagstiftning. SKAP har genom sitt ordförandeskap i kompositörernas europeiska paraplyorganisation ECSA och i sin roll som huvudman i Stim under de senaste åren på olika sätt påverkat utformningen av det kommande direktivet. Med direktivet vill EU samordna och harmonisera den kollektiva licensieringen i Europa för att skapa förutsättningar för en digital inre marknad. Ett annat centralt syfte är att säkerställa att Europas upphovsrättssällskap fungerar effektivt för sina medlemmar. Stim har sedan länge en tätposition i det arbetet och uppfyller redan idag de flesta av de krav som ställs i det nya direktivet. Marielle Gallo Det här direktivet kommer att försvara europeiska musikers intressen och göra det möjligt för slutanvändarna att få tillgång till upphovsrättsskyddat material i hela Europa. Direktivet visar tydligt att upphovsrätt enkelt kan anpassas till internet. Upphovsrätt har en viktig roll att spela i den digitala ekonomin, säger Marielle Gallo (EPP-gruppen), som lett parlamentets arbete med direktivet. FOTO: WIKIPEDIA hade kampanjen genererat nära 800 svar på konsultationen och runt hade skrivit under uppropet. Kampanjen fortsätter även efter att konsultationen är över du kan fortfarande skriva under uppropet på Omtag för nya fördelningsregler i Stim Sedan ett par år har Stim oc h ägarföreningarna, SKAP, FST och Musikförläggarna, arbetat med att ta fram ett förslag för nya fördelningsregler på Stim. Ett nytt system ska vara hållbart, transparent, objektivt och väl rustat för förändringar i omvärlden, till exempel till följd av den digitala utvecklingen. Det förslag som lades fram för två extra föreningsstämmor i Stim, den 13 december 2013 oc h den 18 februari 2014, uppnådde inte vid den andra stämman den 2/3 majoritet som krävdes. Behovet av ett nytt fördelningssystem kvarstår, vilket innebär att Stim nu tar fram ett nytt förslag. 4

5 Orsa fristad för utsatta musikskapare SKAP:s vårfest I januari meddelade Orsa kommun att man beslutat erbjuda uppehälle för en musikskapare som inte kan utöva sitt yrke i sitt hemland på grund av förföljelse eller censur. Tidigare har Stockholm och Malmö anmält samma intresse och i Göteborg tog man hösten 2013 emot en musikskapare inom ramen för författarprogrammet. Det här känns som en naturlig sak för Orsa att ställa upp på, säger kommunalrådet Marie Olsson. Vi har ju sagt att vi vill vara en musikkommun och då kan vi inte bara säga det. Då måste vi visa det på olika sätt också. Kommunen erbjuder uppehälle under ett till två år, men ansvaret för musikskaparens tid i kommunen delas av flera intressenter, inte minst Kulturrådet, Freemuse och SKAP, de tre organisationer som 2011 inledde ett samarbete i fristadsfrågan i samband med SKAP:s musikoch yttrandefrihetskonferens Right! Freedom of Music & Speech. SKAP-medlemmen Janne Bäckman, informationsansvarig på Orsa kommun, har arbetat hårt för att göra Orsa till fristad för musikskapare. KOLA PRODUCTIONS PÅ GÅNG Här ser du ett axplock av vårens aktiviteter och händelser. Läs mer på kalendariet på SKAP.se. 31 mars Sista dagen att söka stipendium till Evert Taubes minne. 7 april Måndagsklubben, Stockholm. 15 april Sista dagen att söka Kulturrådets stöd till nationella turnéer och konserter. 5 maj Måndagsklubben, Stockholm. 5-6 maj Kurs i Sibelius, Stockholm. 6 maj Sista dagen att söka Konstnärsnämndens bidrag för internationellt kulturutbyte. Sista dagen att söka Kulturrådets internationella mobilitetsstöd. 21 maj Ingen kulturell mångfald utan konstnärliga rättigheter, seminarium, Stockholm. 26 maj SKAP:s vårfest 2014, Stockholm. 27 maj Sista dagen att söka Kulturrådets verksamhetsbidrag till fria musikgrupper. 2 juni Måndagsklubben, Stockholm. FTO: STINA GULLANDER ÅRSREDOVISNING 2013 Årsredovisningen för 2013 har distribuerats till medlemmar och andra intressenter. I den läser du om SKAP:s arbete för konstnärliga rättigheter, den pågående reformen av upphovsrätten i Europa och om hur SKAP förvaltar Stim. Plus allt om medlemsåret 2013 och alla de pristagare och stipendiater som SKAP uppmärksammat under året. Du kan ladda ned årsredovisningen på SKAP.se eller beställa ett tryckt exemplar från SKAP:s kansli på info@skap.se. SKAP.SE I NY KOSTYM Du har väl sett att SKAP.se fått en ny, tydligare utformning? Bland annat har det blivit enklare att se vad SKAP är, vad vi vill åstadkomma och hur vi ger dig som är medlem service av olika slag. Titta in på nya SKAP.se och lämna gärna feedback på info@skap.se! RÄTTELSE OM SVT-ÄRENDE I förra numret berättade vi felaktigt att Örjan Englund och Per Andreasson erhållit rättelse och skadestånd efter att SVT använt ett av deras arrangemang utan att omnämna upphovsperson. I själva verket omnämndes, till skillnad från Örjan Englund, Per Andreasson som upphovsperson. Det är alltså enbart Örjan Englund som erhållit rättelse och skadestånd. 5

6 ALFONS MÖTER... ALFONS KARABUDA MÖTER LUCIE MATTERA NY GENERALSEKRETERARE PÅ ECSA Du måste hjälpa beslutsfattaren att hjälpa dig På bara några år har Europas musikskapare lyckats skapa en enad röst i påverkansarbetet inom EU genom ECSA, European Composer & Songwriter Alliance. Lucie Mattera är sedan februari generalsekreterare och vet redan hur hon tänker ta ECSA till nästa nivå. Du har en bakgrund som rådgivare i EUparlamentet. Berätta om det. När det gäller påverkansarbete har jag varit på motsatt sida i mina tidigare jobb, lobbyisterna har kommit till mig. Jag känner därför väl till den politiska dynamiken, jag vet hur jag ska presentera en fråga för en beslutsfattare så att det blir lätt att förstå vad saken gäller och hur han eller hon kan hjälpa mig med mitt problem. Jag har också erfarenhet av att arbeta med IT-sektorn från mitt jobb för handelsdepartementet på amerikanska ambassaden i Bryssel. Jag hanterade internetbjässar som Apple, Google och Facebook, vilket har gett mig kunskaper om teknologi och den digitala utvecklingen, företeelser som förstås har stor påverkan på ECSA:s medlemmar. Så, med den här blandningen av politiskt påverkansarbete och EUpolitik som bakgrund hoppas jag ta med mig något av värde till ECSA. När du började din karriär, var det då till EU du ville, eller hamnade du där av en slump? Och är det vad du förväntade dig? Jag tror att det är en blandning av både vilja och slump. Jag har studerat EU-politik och statskunskap, så min akademiska bakgrund har gett mig erfarenhet och kunskap om hur EU-politiken såväl som politik överlag fungerar. Det kändes naturligt för mig att ta ett jobb inom EU-parlamentet. Att få ett jobb som rådgivare till en parlamentariker är svårt, men det var den logiska fortsättningen på min akademiska bakgrund. Är det vad jag förväntade mig? Jag har sett EU-parlamentet från insidan, och vet mycket väl vilken hjälp man har av att veta vem man ska rikta in sig på i påverkansarbetet. Inte alla parlamentariker är lika involverade i den parlamentariska processen. Att fokusera på de parlamentariker som är tyngst inom sitt parti är effektivt, sett både ur resurssynpunkt och ur lobbysynpunkt. Eftersom du i ditt tidigare jobb 6

7 tagit emot lobbyister har du säkert intressanta erfarenheter av påverkansarbete som fungerar och sådant som kanske inte fungerar lika bra. Jag är väldigt nyfiken att höra mer om det! Ge mig och SKAP-medlemmarna ett par exempel på de värsta misstagen man kan göra som lobbyist. Jag har sett en hel del! Till att börja med, klagomål utan lösningar. Det är alldeles för vanligt att man kommer med ett ärende och hävdar att det här är fruktansvärt, det tar kål på mina affärer utan att erbjuda några som helst lösningar. Om du har haft tur sitter du med en beslutsfattare som faktiskt är genuint engagerad i din fråga. I den situationen måste du presentera och förklara ditt problem, och du måste ge förslag på en lösning. Att bara klaga ger inte beslutsfattaren någon möjlighet att hjälpa dig. Oftast är det faktiskt så att om du väl sitter i ett möte med en beslutsfattare är han eller hon redan beredd att hjälpa dig. Annars hade du inte blivit inbjuden till ett möte överhuvudtaget. Då måste du klara av att hjälpa beslutsfattaren att hjälpa dig. Det är nyckeln till framgång. För det andra ska man undvika att överdriva sitt problem. Självklart är det bra att göra intryck, men säg inte att världen går under om den faktiskt inte gör det. Man måste ge en rättvis och balanserad bild av sitt problem. Man kommer som vanligt längst med att vara rak och ärlig, för det handlar om ens trovärdighet. Förlorar man den, blir det inga fler möten. Beslutsfattarna ser en bara som slöseri med tid. Kort sagt: man måste hitta balans i att göra människor engagerade i frågan och att samtidigt behålla trovärdigheten. Man ska respektera ärlighet och proportionalitet när man utövar påverkansarbete. Det är uppenbart att du redan hade ett bra arbete. Varför ECSA? Därför att ECSA är något jag vill göra, det kommer rakt från hjärtat. Med tanke på min bakgrund borde Lucie Mattera Ålder: 33 Utbildning: EU-politik och statskunskap. Tidigare arbeten: Frankrikes finansdepartement, USA:s ambassad i Bryssel, EU-parlamentet. Spelar: Inget instrument. Så blir det när man växer upp i en lägenhet i Paris och grannarna bankar i väggen så fort man låter mer än de tycker att man ska göra. Lyssnar på: I min ipod hittar man just nu brittisk pop, fransk samtida musik, dansk elektronmusik, ett romskt brassband från Balkan, tunisisk jazz och amerikansk minimalistisk musik! Jag försöker inte vara diplomatisk, det är faktiskt vad jag har i ipoden just nu! 7

8 ALFONS MÖTER... jag kanske söka mig till finanssektorn som lobbyist. Min situation var sådan att jag redan hade ett bra jobb, men ville att nästa steg skulle vara något som verkligen tilltalade mig personligen. Inte något som bara ger mig pengar på banken i slutet av månaden, utan något som jag kan göra med passion varje dag. Det utesluter ganska många sektorer, kan jag säga..! Musik är en sektor som jag kan representera med äkta entusiasm i EU-institutionerna och i dialogen med intressentgrupper. Dessutom tycker jag att ECSA är en bra plattform för sina medlemmar, en plattform som HALLÅ DÄR... Audrey de Wael, programansvarig på ECSA Vad gör du på ECSA? Jag är programansvarig på ECSA, vilket innebär att jag har som uppdrag att främja de olika musikaliska genrer som finns bland ECSA:s medlemsorganisationer. Vad vill du att SKAP:s medlemmar ska veta? Att jag välkomnar deras input. Jag behöver kunskap om vad som är på gång lokalt bland ECSA:s medlemsorganisationer, för att kunna samordna och stödja. Jag välkomnar också att medlemsorganisationerna delar med sig av sina idéer. Vad har du för bakgrund? Jag är intresserad av musik och musikprojekt. Jag kom till ECSA i juni FOTO: KJELL HOLMSTRAND Medlemmarna måste verkligen känna att var och en av dem är en del av ECSA. fortfarande har potential för tillväxt och utveckling. Jag vet att du är intresserad inte bara av musik, utan av de sköna konsterna överlag. Och jag vet också att vi har ett annat gemensamt intresse den sköna konsten i kampsport..! (Skrattar) Ja, det är riktigt! Jag utövar Savate, men skulle nog inte komma långt i den karriären. Och du har rätt, det finns skönhet i boxning. Skönheten ligger i precisionen, i tekniken. Många tror att boxning handlar om slagen, men de har egentligen inget med saken att göra. Savate handlar om precision, flexibilitet, balans. Inte om styrka eller aggressivitet. Det handlar om att hitta rätt angreppspunkt. Nu låter det som att du talar om påverkansarbete igen..! Berätta, vad kommer du först att ta itu med som generalsekreterare? Det är en rätt speciell tid just nu när jag börjar, eftersom EU-valet kommer i maj. EU-institutionerna fungerar inte som de normalt sett gör. De närmaste månaderna kommer att vara rätt inaktiva, inte minst vad gäller påverkansarbetet. Men det ger en falsk känsla av säkerhet, för direkt efter valet rullar saker och ting igång igen. Den allt överskuggande frågan kommer att vara reformen av upphovsrätten. Konsultationen som just avslutats följs upp med en sammanställning som publiceras någon gång i sommar, som i sin tur förmodligen kommer att leda fram till ett lagförslag från EU-kommissionen. Man ska komma ihåg att när jag säger att vi står inför en inaktiv period betyder inte det att ECSA inte ska vara aktivt. Det är en perfekt tid att träffa vårt nätverk inom EU, och att förbereda det på det kommande lagförslaget. Det försvinner förstås parlamentariker i och med valet, men kommissionen förblir oförändrad, liksom de permanenta representationerna. Så det är nu vi ska arbeta med nätverket. Vilka förändringar kan ECSAmedlemmarna vänta sig i framtiden? Jag vill utveckla ECSA:s kommunikationsarbete. För en organisation av den här typen är ett väl utvecklat kommunikationsarbete avgörande. Vi måste skapa balans, och även åtskillnad, mellan medlemsinformation och information som är avsedd för andra intressenter. Vi måste också engagera oss mer i sociala media och göra dem till en integrerad del av ECSA:s strategi. Jag vill också lägga mer energi på att rekrytera nya medlemmar. En sammanslutning som ECSA måste vara dynamisk vad gäller medlemskretsen. Den får inte stagnera och fastna i ett visst antal medlemmar. Självfallet finns det ett begränsat antal europeiska länder att ta av, men jag anser inte att vi har nått fram till målet riktigt än. En mycket viktig uppgift är att konsolidera ECSA. Organisationen har genomfört en rad viktiga strukturella förändringar de senaste åren, och vi måste nu få den att fullt ut fungera som en enhet. Medlemmarna måste verkligen känna att var och en av dem är en del av ECSA. Bra idéer. Till sist, jag antar att du anser att svenska musikskapare är de bästa i världen...? Naturligtvis..! (skrattar) Varför tycker du det? Jag tror inte att jag ska börja med att favorisera vissa av våra medlemsländer..! Så det du säger är att du faktiskt TYCKER att svenska musikskapare är de bästa, men du vill inte att vi trycker det i tidningen..? Du kan vara övertygad om att jag är intresserad av all musik, oavsett vilket land den kommer ifrån! Det var nog det bästa svar du kunde ge. Låt mig avsluta med att önska dig välkommen till ECSA och välkommen till Sverige så småningom för att träffa SKAP:s medlemmar. Tack, jag ser mycket fram emot det! TEXT OCH FOTO: KJELL HOLMSTRAND HALLÅ DÄR... Elzbieta Kubok, handläggare på ECSA Vad gör du på ECSA? Som handläggare assisterar jag generalsekreteraren och ordförande i deras arbete. Jag ansvarar också för kontakten med EU-parlamentet, och jag sköter ECSA:s webbplats, Facebook-sidan och nyhetsbrevet News from Brussels. Vad har du för bakgrund? Jag har varit praktikant inom EU-parlamentet, och studerade mänskliga rättigheter ungefär vid samma tid som ECSA lämnade in sin stämningsansökan avseende tvångsavtal till EU-kommissionens konkurrensdirektorat för ett par år sedan. Det var på det sättet jag lärde känna ECSA. Vad skulle du säga att den nya generalsekreteraren behöver veta om nödvändiga åtgärder? Vi behöver utveckla våra kommunikationskanaler, inte minst webbsidan. Det fins utrymme för förbättring. Slutligen Vad bör SKAP:s medlemmar känna till om ECSA? De ska känna sig trygga med att ECSA arbetar för deras rättigheter. Jag vill verkligen trycka på att vi finns här för ECSA:s medlemmar och för deras medlemmar, musikskaparna. Vi tycker att det är bra om ni hör av er och vi berättar gärna mer om vad vi gör. FOTO: KJELL HOLMSTRAND 8

9 SIMON OHLSSON MEDLEMSKRÖNIKA Hur stark är traditionen? Simon Ohlsson om hur man kan hitta sitt musikaliska arv i Bhutan. För mig har de mest magiska upplevelserna av musik ofta kommit från sådant jag inte riktigt förstår eller till fullo upptäckt. Som jag inte helt knäckt koden till. Belöningen för ett lyckat kodknäckande är den förunderliga känslan av att kliva in i en ny värld som öppnar sig. Sökandet efter detta har fört mig till en hel del udda platser, och en av dem är den bhutanesiska musikkulturen. Bhutan är ett litet bergsland i Himalaya som ligger insprängt mellan supermakterna Indien och Kina. Det brukar beskrivas som det sista Shangri-La, en av de få orörda platserna som fortfarande finns kvar på jorden. I november förra året fick jag tillfälle att åka dit för att delta i ett kulturutbyte mellan svenska och bhutanesiska musiker som stöddes av Konstnärsnämnden. Jag har alltid varit väldigt intresserad av hur kulturen och geografin kan påverka hur musiken från en plats låter, något som känns väldigt påtagligt i Bhutan. Det svårt att förklara hur logiskt det känns att mycket av musiken här ifrån låter som den gör, och hur perfekt den speglar naturen. Landet är starkt präglat av sina mäktiga fjäll och stora delar urskog, som enligt lag aldrig får att avverkas. Om ett instrument ska tillverkas av trämaterial måste det i så fall ansökas om speciellt tillstånd. En annan sak som påverkar är det kulturella tempot, vilket är väldigt lugnt. Ett avslappnat och meditativt sinnestillstånd är idealet både i samhället och musiken. Denna mentalitet passar oerhört bra ihop med infrastrukturen i landet som periodvis innebär långa resor på osäkra vägar och elnät som är långt ifrån fullt utbyggda. Musik spelas ofta i mindre akustiska ensembler, med instrument som yangchin (zimbalon), piwang (spikfiol) och landets nationalinstrument; den 6 1/2 strängade lutan dranyen, alltid försedd med drakhuvud. Av de musiker jag träffar i Bhutan verkar ingen ha något större behov av självbekräftelse genom sitt spelande, utan låter i stället verket stå i centrum. Kanske är det på grund av detta som rampfeber är ett okänt begrepp för dem. Till stor del har det också att göra med den buddhistiska statsreligionen, där egot ses på som något som ska stävjas. Den bhutanesiska musiken genomsyras av en svårdefinerad och egenartad ton, som kommer av att vara en smältdegel för en mängd olika musiktraditioner i skärningspunkten mellan Kina och Indien. Om jag skulle försöka karaktärisera grundkänslan skulle jag säga att den är som ett stort lugn kombinerad med en stor längtan. Destruktivitet och andra negativa känslor skildras väldigt sällan. Det finns dock vissa fascinerande undantag, vilket jag fick exempel på när jag besökte en så kallad puja-rit för ett nybyggt hotell i staden Gangtey. I riten utförde buddhistiska munkar en exorcism av onda energier och väsen, med hjälp av bland annat bronslurar, snäckhorn och rituella slagverk. I dessa ensembler används också bentrumpeter av mänskliga lårben. Musiken pendlar fram och tillbaka mellan total kakafoni och hypnotiska recitationer och är en otroligt kraftfull upplevelse. I Bhutan står den traditionella folkmusiken för största delen av musikutbudet, och är alltså till skillnad från i Sverige verkligen folkets musik. Men parallellt med denna växer en ny generations musik fram som flyr traditionerna och i första hand söker sin inspiration någon annanstans, i hög grad från västerländsk kultur. Varför, när det finns så mycket intressantare saker att hämta från er egen kultur? funderar jag. Men så vänder jag på frågan och inser hur mycket jag själv söker mig bort från min egen musiktradition. Kanske är det så att min nästa udda plats att söka magi kommer att finnas i Sverige? Simon Ohlsson uppträder med Fire! Orchestra. FOTO: MICKE KEYSENDAL 9

10 INTERVJU LINA THOMSGÅRD Jämställdhet är inget nollsummespel Lina Thomsgård leder SKAP:s satsning på mångfald och jämställdhet i musiklivet under Den agitatoriska förmågan är omvittnad. Den är hon inte minst medveten om själv. Du får säga till om jag pratar för mycket. Vi börjar med tandställningsallegorin. Lina Thomsgård säger själv att hennes tandlinje trotsar ett släktarv av sneda tänder. När hon var liten hade hon en tandställning som efter ett tag ersattes av en stödskena. Skenan gick av när hon tuggade på en kola på resa i England och först ett par veckor senare kom en ny på plats. Under den tiden hann den här tanden bli sned igen, säger hon och pekar på en av tänderna i den främre delen av överkäken. DEN FÖR ÖGAT knappt synliga snedheten är symbolen, den som visar vad som händer om man förlitar sig på att jämställdhet och mångfald ordnar sig av egen kraft, förklarar hon. Det ger ingen stadga. Enligt samma slags symboliska retorik ska Lina Thomsgård vara ett slags stödskena i sitt kommande arbete för SKAP. Alla inblandade har understrukit att temat för verksamhetsåret 2014 inte får bli en fluffig sufflé av politisk korrekthet som sjunker ihop när året nått sitt slut. Nej, jag är inte rädd för att jag kommer att uppfattas som ett alibi, säger Lina Thomsgård bestämt. Och argument som att förändringar måste få ta tid ger hon heller inte mycket för. Det är många som säger att det inte finns någon quick fix när det handlar om jämställdhet och mångfald. Men jag håller inte med. Musikbranschen är mer konservativ och inkrökt än de flesta andra branscher som jag kommit i kontakt med. Det saknas inte heller exempel där man relativt enkelt och snabbt kan genomföra förändringar som får stor effekt, som när man till exempel bokar artister till festivaler. I dag gömmer sig många bokare bakom formuleringar som kvalité, som ju är ett högst subjektivt begrepp när man skrapar lite på ytan. Det handlar snarare att man väljer något som bekräftar en själv, det skapar en homogen struktur. TILLSAMMANS MED SKAP:S medarbetare ska Lina Thomsgård börja Lina Thomsgård Ålder: 36 Bor: Hornstull Läser: Chimamanda Ngozi Adichies Americanah, helt makalöst bra. Lyssnar på: P1. Ser på: Jills Veranda, varje avsnitt flera gånger. Minns: mer än jag skulle önska Illa dold talang: Av princip det jag till att aldrig dölja talanger. Vill jag helst glömma: Jag säger som iphonen när den blir skakad: you have nothing to undo Gör jag gärna igen: Är inte mycket för repetitioner. Det bästa jag gjort: startat Rättviseförmedlingen (näst bäst: lämnat den vidare i fantastiska händer, i tid). Önskar jag mest av allt just nu: Att folk googlade feminism, förstod vad det går ut på och därefter funderade hur de i sin vardag kan agera i den riktningen. 10

11 11

12 INTERVJU LINA THOMSGÅRD Jag tog helt enkelt över båset en kväll, när den manliga DJ:n gick på toaletten, och började vrida på reglagen. samla branschfakta att identifiera ett antal områden i branschen där det utan synbar anledning råder obalans mellan till exempel kön. Sedan tidigare är det till exempel väl dokumenterat att studiomiljön domineras av män. Det återspeglas i hur vi talar, anser Lina Thomsgård. En kvinnlig artist tar alltid hjälp av en producent medan en manlig artist samarbetar. Varför säger vi alltid så, det gäller både kvinnor och män. Under året kommer SKAP bland annat att arrangera workshops där man utgår från konkreta fall och drar paralleller till hur andra branscher arbetat med liknande frågeställningar. I slutänden handlar om att skapa metoder och verktyg och visa goda exempel, säger Lina Thomsgård. NÄR HON NYLIGEN slutade som ordförande för Rättviseförmedlingen och kort senare meddela att hon skulle bli projektledare hos SKAP var det många som såg en koppling mellan besluten. Men det var mer tillfälligheternas spel, betonar Lina Thomsgård. Jag har redan bestämt mig att sluta på Rättviseförmedlingen. Jag har grundat och i fyra år drivit en organisation där själva kärnan i verksamheten är att åstadkomma förändring. Jag hade snarare suttit för länge. Det var SKAP:s ledning som vände sig till henne för att få tips på någon som skulle kunna tänka sig vara intresserad av projektledarrollen. Men när jag gick igenom deras checklista så insåg jag att den stämde överens med min egen på varje punkt. Det var bara att bocka av. Det här är vad jag är bäst på Hon har själv kunnat följa musikbranschen från både in- och utsidan. Utöver engagemanget i Rättviseförmedlingen har hon bland annat arbetat som pr-konsult i olika sammanhang, pratat i radio och ingått i DJ-trion Chapel Hill Crew. I dag sköter hon Robyns pr via egna byrån FRAU. Jag har en relation till musiken sedan jag var barn, som speglar olika faser i livet. När jag vara fyra fem år så var musik något helt naturligt i mitt liv och jag hittade på egna låtar som jag sjöng för mina föräldrar. Men några år senare förbyttes allt. Jag började identifiera mig med tonårstjejerna som skulle dyrka den manliga idolen. Det här var ungefär när Herreys fick sitt genombrott. Några år senare kom jag in på DJ-banan. Jag tog helt enkelt över båset en kväll när den manliga DJ:n gick på toaletten och började vrida på reglagen. När DJ:n kom tillbaka visade han mig hur allt fungerande. Sedan gick han och tog en öl i baren. Jag var fast DET ÄR VALÅR och SKAP kommer att vara i Almedalen i sommar och bland annat tala om jämställdhet och mångfald. Hur ser ditt eget politiskt engagemang ut? Jag är politisk i den meningen att jag är engagerad i sakfrågor, men jag har inte tagit partipolitisk ställning. Vad är ditt budskap till SKAP:s medlemmar i nuläget? Många brukar bli oroliga för att ett sådan här arbete sker på bekostnad av någon annan. Men jämställdhet och mångfald är ju inget nollsummespel, det har det aldrig varit. Allt handlar om att inkludera fler, för musikens framtid. TEXT: PETER WILLEBRAND FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM 12

13 SKAP-PROFILEN Schlagerdrottningen Årligen utdelas SKAP:s pris till Kai Gullmars minne. Hon var en av talets mest framgångsrika och folkkära kompositörer och står som symbol för den mångfald och jämställdhet som är SKAP:s tema för NÄR ALICE BABS bortgång dominerade nyheterna tisdagen den 11 februari fick vi än en gång en påminnelse om Kai Gullmars stora betydelse för den svenska schlagern. Tillsammans med Hasse Ekman skrev hon Alice Babs genombrott Swing it, magistern! Filmen med samma namn hade premiär i december 1940, i skuggan av ett andra världskrig. Vid det laget hade Kai Gullmar nått toppen av sin karriär. Hennes lättnynnade melodier hade fått fäste i den svenska folksjälen, och har inte släppt än. Drygt 500 låtar hann hon med under karriären. FÖDD 1905 OCH uppvuxen som Gurli Bergström i en bättre bemedlad borgarmiljö i Sundsvall fick hon stor frihet att på egen hand upptäcka sin musikaliska begåvning. När hon blev äldre skickade föräldrarna henne till London för att gå en handelsutbildning och lära sig ett riktigt yrke. Men det fick snarare motsatt effekt. Kai Gullmar upptäckte 1920-talets spirande dansmusik, och väl tillbaka i Sverige försökte föräldrarna förgäves hindra henne från att välja musiken. Hon flyttade till Stockholm och öppnade skivaffär där vanligt folk även kunde spela in egna skivor. Hon hade skinn på näsan och en stark, nästan entreprenörsdriven, vilja. Det utmärker hela hennes liv och karriär, säger Nils Johan Tjärnlund, journalist och Hon hade skinn på näsan och en stark, nästan entreprenörsdriven, vilja. författare som bland annat anordnat utställningar om Kai Gullmars liv. DEN UTPRÄGLADE melodikänslan upptäcktes med hennes första inspelade komposition: Kan du inte sjunga så vissla! När Jules Sylvain fick höra den försökte han plocka upp den under sitt namn på egna förlaget, men då surnade Kai till och gick till ett annat förlag. Melodierna var Kai Gullmars styrka. Hon skrev aldrig några egna texter. Textförfattaren Gus FOTO: WIKIPEDIA Morris, pseudonym för Gustaf Wahlenius, var hennes parhäst. Det var snarare textförfattarna som vände sig till henne när de behövde hjälp. Hon jobbade mot beställningar och komponerade sällan för egen skull. Hon lämnade över huvud taget få skriftliga dokument efter sig. Kanske hade hon svårt med ord, men det kan vi bara spekulera i. KAI GULLMAR VAR en av få kvinnor i en mansdominerad värld. Dessutom var hon öppet homosexuell. Det ansågs å andra sidan inte så märkligt i de kretsar hon umgicks i. Det fanns ju flera andra homosexuella artister i hennes närhet, säger Nils Johan Tjärnlund. Kai Gullmars popularitet höll sig på topp under nästan tre decennier. Under slutet av sin aktiva karriär närmade hon sig visan. Vissa låtar har överlevt bättre än andra, särskilt de där texterna är mer poetiska. Jag tycker att en av hennes starkaste kompositioner är Först kommer du, sen ingenting. Den kom på 1960-talet och är tillägnad livskamraten Rita Rosenberg. Den har en text som inte alls har åldrats och skulle kunna plockas upp av dagens artister. Kai Gullmar dog den 25 mars I slutet av sitt liv var hon förlamad från midjan och nedåt efter en tragisk halkolycka. TEXT: PETER WILLEBRAND Hon levererade Radiomannen Anders Eldeman är en av Sveriges främsta förvaltare av schlagertraditionen. Han återkommer ständigt till Kai Gullmar i sina program. Hur skulle du beskriva Kai Gullmar som kompositör och låtskrivare? Utan tvekan en väldigt driven schlagerkompositör vars melodier ofta har något speciellt i tonföljd och harmoni som gör att man genast känner att det är en av hennes melodier. Det finns något positivt, romantiskt och glatt över dem, eller möjligen varmt ömsint. Hon var fena på att specialskriva till olika sammanhang. Därför hade filmbranschen Anders Eldeman stor glädje av hennes musik. De beställde vad de ville ha, käckt eller smeksamt, och Kai levererade. Detsamma gällde säkert revymakarna som ofta arbetade med tvära kast mellan musikstilarna i revyn för att bryta av stämningen. Det finns en lätthet i hennes kompositioner som står i bjärt kontrast till tiden för hennes genombrott. Vad betydde tidsandan för hennes framgång? Jag tror att hennes alltid säkra refränger gjorde att man sällan behöver mer än en eller högst två lyssningar för att melodin ska sitta. Hennes bra melodier har alltid ett bra handtag. En av de första som köpte melodier av henne var Ernst Rolf och han hade ju perfekt väderkorn för refränger som slår på en gång. Vilken av hennes kompositioner kommer vi fortfarande att sjunga om 100 år? Garanterat melodier som Jag har en liten melodi, Swing it Magistern, Med dig i mina armar och Ungmön på Käringön. De är dessutom bra exempel på hur olika hennes melodier kunde vara. Din personliga favorit? Det är nästan omöjligt att välja, men det får bli: Två bör man alltid vara ur filmen Flickan från varuhuset. Det är en underbart smeksam och romantisk liten kärleksvisa som ingen tycks komma ihåg. Jag är över huvud taget mest förtjust i hennes romantiska melodier som Hon är min stora stora kärlek (Adolf Jahr), Kärlekens små ord (Gustav Wally) och Solen lyser även på liten stuga (Harry Brandelius.) TEXT: PETER WILLEBRAND FOTO: SVERIGES RADIO 13

14 SPECIALEN UNG LÅTSKRIVARE Sången som aldrig tystnar Möjligheterna har aldrig varit större. Nej, det var bättre förr. En ung låtskrivare som i dag vill etablera sig i branschen har samma drömmar och förhoppningar som den som tog första steget för 30 år sedan. FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM Allt är förändrat. Inget har hänt. Den som påstår att musikbranschen genomgått en revolution de senaste åren bekräftar egentligen bara ett pågående allmäntillstånd. Branschen har alltid befunnit sig i förändring, alltid speglat sin samtid. Det är i själva verket populärmusikens existensberättigande. Sant är förvisso att förutsättningarna förändrats i grunden, men den sanningen gäller ju även en mängd andra branscher. Ny teknik kör varje dag över gamla affärsmodeller och distributionslösningar ömsar skinn i en hisnande takt. Det är inte lätt att hänga med. Likafullt: Som låtskrivare och textförfattare är förutsättningarna i dag i praktiken samma som för hundra år sedan. En penna, ett anteckningsblock och några ackord kan väva en värld av strukturer som upprepas med en oändlig variation, precis som det grekiska dramat upprepas i den senaste tv-serien. Vers, refräng, vers, refräng, brygga, vers och refräng. En ung låtskrivare på väg in i branschen ägnar förmodligen inte det här en tanke. Han eller hon har annat att fundera på. Men det kan ändå vara värt att påminna om kontinuiteten som finns under förändringens yta. Johan Ekelund sitter i SKAP:s styrelse och har följt den svenska musikbranschen på nära håll i drygt 30 år. Rollerna har växlat: musiker, artist, kompositör, manager och producent. Han var drygt 20 år när Ratata fick sitt genombrott. Debutskivan, med samma namn som gruppen, släpptes Att få göra skivor var förstås viktigt, men viktigast för oss var ändå möjligheten att få syssla med musik på egna villkor. Vi hade inga ambitioner på att finnas med i några andra musikaliska sammanhang, vi ville helt enkelt göra vår grej och ha fullständig konstnärlig kontroll. Dessutom såg vi ingen uppdelning mellan låtskrivare och artist. Vi ville spela in vår musik under vårt namn. Musikindustrin upplevde under 80-talet ett av sina bästa decennier. Nystartade MTV byggde megastjärnor som Michael Jackson, CD-formatet tog över och artisterna fyllde arenor. Men Johan Ekelund understryker att bara för att branschen mådde bättre var det inte enklare att vara låtskrivare eller artist då. Det var många fler gatekeepers som man var tvungen att passera eller gå runt. Det var oftast upp till oss 14

15 Det fanns färre bolag, färre aktörer och färre kanaler. Ja, det var färre av allt. Det vara egentligen bara skiv affärerna som det fanns fler av än i dag. själva att komma med lösningarna, att låna en synt eller hitta den finansiering som saknades. Han påminner också om att medieklimatet såg helt annorlunda ut. Det fanns färre bolag, färre aktörer och färre kanaler. Ja, det var färre av allt. Det vara egentligen bara skivaffärerna som det fanns fler av än i dag. Och att man som i dag skulle kunna nå ut direkt till en hel värld var inget som vi ens kunde föreställa oss. Vi skickade ut brev och telex när vi ville komma i kontakt med personer i andra länder. I dag har tekniken sänkt trösklarna för både produktion och distribution och du behöver inte låta någon annan bestämma. Samtidigt har vi fått ett enormt utbud av musik, vilket innebär en stenhård konkurrens. Det är tufft för många att få sin musik lyssnad på idag. Med ditt perspektiv på branschen, vad har du själv fått ompröva mest under de här åren? Ompröva vet jag inte jag skulle säga att det mer handlat om att jag har fått omvärdera mig själv och min egen roll. Jag började som ju musiker och fortsatte som artist, låtskrivare och producent. Jag känner snarare en ödmjukhet inför det faktum att jag så länge kunnat vara kvar i olika roller i en kreativ bransch som hela tiden förändras. Om det är något som jag omprövat så är det väl att jag med åren blivit mindre styv i korken. När jag var ung och skulle spela in saker var jag alltid så tvärsäker. I dag är jag mer lyhörd för publiken, för den som lyssnar. Det måste finnas ett slags interaktion i botten. Samtidigt får det inte gå så långt att man riskerar att förlora det som är unikt. Är det någon typ av stöd som saknat eller velar ha mer av när du tittar tillbaka? Faktiskt inte, jag tycker att jag fått mycket support, inte minst musikaliskt. Det började redan skolan och i kommunala musikskolan där jag fick lära mig grunderna. Jag hade en fantastisk lärare i ensemblespel som betydde mycket för min utveckling. Jag är snarare orolig för att vi ska tappa den traditionen i Sverige. Den har varit oerhört viktig för flera generationers låtskrivare och artister. Att vi i Sverige ska ha obligatoriska estetiska ämnen i skolan är för mig en självklarhet. Jag hade nog tur med timingen som kunde etablera mig som producent under en tid när det fanns stora resurser i branschen. Det är betydligt tuffare att kunna försörja sig som producent i dag. Johan Ekelund Ålder: 53. Bor: Stockholm. Lyssnar på just nu: Little Children, Name The Pet, Style of Eye, Eddie Harris och Nicolas Günthardt. Favoritartist: Jimi. Favoritlåtskrivare: Joni. Låt som jag önskar att jag hade skrivit: A Love Supreme av John Coltrane. 15

16 SPECIALEN UNG LÅTSKRIVARE Om du visste vad du vet i dag: vilket råd skulle du ge till en ung låtskrivare som är på väg in i branschen? Samma råd som alltid: Skriv aldrig på ett avtal som du inte förstår. Och ta hjälp med sådant du inte förstår. I vår bransch träffar man många som enbart framhåller det positiva i allt, men det är viktigt att vara realist och ifrågasättande när ett avtal presenteras för dig. Martin Bjelke är 21 år och har redan hunnit vara verksam i branschen i fem år. Han upptäcktes av kollegan Micke Clauss som hade läst en artikel i Vestmanlands Läns Tidning om en 16-årig låtskrivartalang som börjat göra sig ett namn med egna låtar som han la ut direkt på nätet. Artikeln var kanske flashig i överkant, men Micke fick i alla fall upp ögon för mig. Vi klickade direkt och han blev något av en mentor för mig. Det började jobba tillsammans och skrev och producerade bland annat Carolina Wallin Pérez bidrag Sanningen till Melodifestivalen Men Martin Bjelkes kanske mest kända alster är en reklamlåt som de flesta svenskar kan nynna: Unibets För Alla oss. Den finns även på Spotify. Det har till och med hänt att folk valt att gifta sig till den, vilket jag kan tycka är aningen absurt, säger han. Någon annan karriär än musiken har hittills aldrig varit aktuell för Martin Bjelke. Valet att bli låtskrivare och producent är också medvetet, förklarar han. Att själv stå i rampljuset har aldrig lockat mig, jag är inte av sådant material, helt enkelt. Det är snarare känslan att kunna skapa något som når ut till bred publik som varit min drivkraft, säkert med ett visst bekräftelse- och kontrollbehov i botten. Martin Bjelke lyssnade tidigt mycket på Michael Jackson och band som Red Hot Chili Peppers och började snara analysera låtarnas struktur mer än lyssna själva låten. När jag förstod att låtskrivare och producenter låg bakom soundet satte det igång en massa andra processer hos mig själv. Jag började lyssna på hookar och sköna basgångar, och funderade på hur de skulle låta om man ändrade på dem. Samarbetet med Micke Clauss öppnade dörren till hantverket. Jag fick göra allt från att sortera filer till att komponera och skriva text. Hur väl stämmer dina förväntningar på branschen med vad du själv fått uppleva? Det är tuffare än vad man kunde föreställa sig. I början ser man bara sånt som är roligt. Idag funderar jag mycket kring Spotify-klimatet som gör att allt fokuseras på singlar. Det har lett fram till en väldigt tuff konkurrens kring just singelformatet. Alla vill göra singlar, både etablerade artister och nykomlingar. Jag hade väl en föreställning om att album fortfarande skulle vara en del av folks vardag. Ett problem i sammanhanget, som är mer specifikt för svenska förhållanden, är att budgeten för producenter i princip ofta är obefintlig. Skivmarknaden är helt enkelt för liten. De gör också att fokuset på singlar blir ännu större. Tidigare kunde en låt på en stor artists skiva generera en hel del, men så fungerar det tyvärr inte längre. Har du ett förlagskontrakt? Nej, men jag är idel öra! Jag hade ett tidigare med Streamline, men i dag kör jag på egen hand. Vi får se hur länge. Just nu jobbar jag med en massa andra människor, jag skulle i så fall behöva ett förlag som förstår behovet av gränsöverskridande samarbeten. Kan ett förlagskontrakt vara begränsande? På ett sätt kanske, om förlaget saknar kontakter till etablerade artister och bolag. Har man ett kontrakt men inte får tillräckligt många uppdrag blir det ju en form av begränsning. Vad har du fått ompröva mest under de här åren? Mycket av allt som kretsar kring rättigheter har varit en stor omställning. Man får inte vara för girig med sin makt och kontroll är min erfarenhet. Och det är ingen dum idé att ta hjälp av andra. Bättre en liten andel av en stor kaka, än ingen kaka alls. Mitt mål är alltid att få till en så bra låt som möjligt och vem som helst som kan bidra till det är välkommen. Har upplevt något som du uppfattat som rena orättvisor? Inga stora grejer. Det är väl mest Martin Bjelke Ålder: 21 (född 1992). Bor: Västerås. Lyssnar på just nu: Mycket gammal hiphop, men även nya grejer som Zedd, Ryan Tedder och Pharrell framför och ligger bakom. Jag försöker också hålla bra koll på vad våra framgångsrika svenskar gör, det är kul. Favoritartist: Justice, Daft Punk, Ne-Yo, Justin Timberlake, Beyoncé osv. Favoritlåtskrivare: Jag ser upp till många av våra framgångsrika popsvenskar som Max Martin, Klas Åhlund, Shellback, Tiffany Amber. I övrigt Stargate, Dr. Luke, Benny Blanco, Ester Dean, Bonnie McKee. Det finns så många. Låt som jag önskar att jag hade skrivit: Billie Jean. det här med producentens roll, tiden man lägger ned står inte i proportion till ersättningen. Utomlands är marknaderna större och ersättningarna bättre. Men det är ju inte en orättvisa, snarare ett storleksförhållande som man inte kan göra något åt. I dag kan en ung person med relativt små medel skapa egen musik och via nätet nå ut till en publik i hela världen på nolltid. Hur påverkar det din framtid? Konkurrensen blir bara tuffare, men jag har ändå svårt att se att förlagen skulle förlora sin funktion. Deras kontaktnät är enorma och de kan se till att låtarna hamnar där de syns och hörs. Samtidigt tror jag att vi får se flera exempel där upphovsmän försöker skapa något eget tillsammans. Det blir ännu viktigare att vara unik när en miljon andra människor försöker göra en låt som låter precis som den senaste hiten. Vilket stöd har du saknat mest under tiden som skrivit låtar? Jag kan inte peka på något särskilt. Viktigast är man har någon att vända sig till, ett bollplank. Jag tycker att det varit bra att kunna vända sig med frågor till både STIM och SKAP. Ett tips till andra unga låtskrivare är annars att skaffa sig en mentor som kan dela med sig av erfarenheter, särskilt när man är i början. Jag har fått stort stöd av Micke Clauss och Douglas Carr. Producenten Henrik Andersson har också hjälpt mig. Har du haft tur som råkat träffa rätt människor? Tillfälligheter och tur är förstås bra, men i slutänden handlar allt om vad man presterar. Man ska alltid vara förberedd, vara professionell. Hur uppfattar du din makt över musiken? Det beror på projekt och situation. När man är signad finns oftast tydliga riktlinjer i kontrakt. Då vet man också vem som bestämmer. Men det handlar också om att inse att man inte kan ha all makt. Det finns alltid någon i slutänden en slutkund om man så vill som också måste vara nöjd. Annars blir det inte bra. Kan du leva på musiken? Ja, men det är tufft. När en låt går bra så har man ju märkt vad det innebär, men det kommer också tuffa tider mellan varven. FOTO: MARTINA LINDGREN 16

17 Alla vill göra singlar 17

18 SPECIALEN UNG LÅTSKRIVARE Lyssna och ta in feedback från de du litar på och skit i de andra. 18

19 FOTO: MORGAN NORMAN Var vill du vara om fyra fem år? Jag villa kunna vara helt fokuserad på att göra bra låtar, som så många som möjligt gillar. Det är den tanke som jag brinner för. Jonnali Parmenius, med artistnamnet Noonie Bao, har bland annat skrivit för Avicii och Tove Styrke. Hon är en av låtskrivarna bakom Aviciis Englandsetta I could be the one. För två knappt två år sedan släppte hon sitt första album under eget namn. För 20 år sedan var ett skivkontrakt eller förlagskontrakt med ett större bolag drömmen för de flesta. Hur ser den drömmen ut i dag för en ung låtskrivare som vill etablera sig i branschen? Att kunna försörja sig på sin musik och ha så mycket kontroll som möjligt själv men samtidigt nå ut till en massa människor. Att inte behöva ha ett annat jobb vid sidan av. Utifrån dina egna erfarenheter: vilket är dina viktigaste råd till den som vill följa drömmen? Att göra det man tycker är kul och jobba med människor som man tycker om. Utveckla sitt egna uttryck. Lyssna och ta in feedback från de du litar på och skit i de andra. Om du ska skriva på kontrakt så se till att en bra advokat som kollar igenom så att du inte sitter fast för länge. Sätt upp mål och kör utan att tänka. Hur blev du själv upptäckt och hur medveten var du om branschens förutsättningar och dina egna mål när du gav dig in i den? Jag signade med ett förlag när jag var 19 och hade ingen aning om vad det var för något. Jag såg inte på musik som något man kunde jobba med utan det var något jag gjorde varje dag för att det var kul. De hörde av sig efter att ha hört mina demos som jag gjort hemma i sovrummet. Det enda jag visste när jag signade var att jag ville skriva musik och om jag signade så skulle jag ha råd med hyran till min studio. Sen tog det flera år innan det hände något med mina låtar. När jag senare fick förfrågan om att skriva till andra så fick jag betala demosångerskor för att sjunga in låtarna för alla jag jobbade med tyckte jag hade en så konstig röst. Vad har du fått ompröva mest? Idag är min röst en stor tillgång. Jag får många förfrågningar om att sjunga på andras låtar. Då blir jag glad för jag tyckte illa om min röst så länge. Vilken typ av stöd har du saknat mest? Det är så viktigt att ha någonstans att gå till som känns inspirerande, det hade varit bättre för mig att få tillgång till en studio istället för ett förskott när jag var nitton. Jag jobbar mycket i London och LA och där har de flesta förlagen och skivbolagen studios där man får jobba när man kommer dit. A&Rs kommer till musikerna i studion för att lyssna och hänga istället för att man ses på ett kontor. Det tycker jag känns mer naturligt. Vad fick dig att börja skriva för andra? Jag hade påbörjat arbetet med min första platta men tyckte att det var trist att sitta själv nere i en källare hela tiden. Då kom en förfrågan om att skriva till andra och livrädd tackade jag ja för att det lät kul och var en utmaning. Hur uppfattar du din makt över skapandet, och har den förändrats på något sätt? Jag uppfattar att folk litar mer på mig nu och att jag har mer makt, speciellt när jag skriver till andra. Men det är ju för att jag har skrivit låtar som gått bra nu. Det svåra var att fortsätta skriva på sitt eget sätt när ingen fattade eller lyssnade på det man höll på med. Min egen musik har jag och kommer alltid ha all makt över annars skulle jag nog inte vilja hålla på mer. Vilka drivkrafter är i dag viktigast för dig som låtskrivare? Att det är så sjukt roligt och att skriva musik och jag vill skriva låtar som når ut till en massa människor och berör. Det finns inget som slår känslan av att ha skrivit en låt ensam eller tillsammans med andra som man verkligen älskar och som säger exakt det man vill säga. Det är ett behov som jag inte kan leva utan, skriver jag inte så funkar jag inte. Din egen förebild som låtskrivare? Oj, jag har många! Min mamma, James Fauntleroy, Jimmy Webb och Joni Mitchell är några av dem. TEXT: PETER WILLEBRAND Noonie Bao Ålder: 26. Bor: Stockholm. Lyssnar på just nu: Blood Diamonds, Suzanne Vega och Miley Cyrus. Favoritartist: Lana Del Ray. Låt som jag önskar att jag skrivit: Stranger in Moscow av Michael Jackson. 19

20 NY I SKAP NYA MEDLEMMAR 1. Jörgen Aggeklint - foto: Pär Åkesson 2. Kristina Aspeqvist - foto: Lena Saft Bjärskog 3. Sibille Attar - foto: Märta Thisner 4. Axel Bellinder 5. Lars Bygdén - foto: Johan Bergmark 6. Carl Falk - foto: Rickard Eriksson 7. Magnus Frykberg 8. Stina Göransson - foto: Johan Carlén 9. Tuomo Haapala 10. Kristoffer Hedberg - foto: Mikael Norrman 11. Fanny Holm - foto: Malin Yberg Palmgren 12. Anna Jalkeus - foto: Nina Fridell 13. Maria Lindén - foto: Märta Thisner 14. Josefine Lindstrand - foto: Miki Anagrius 15. Maria Marcus - foto: Jonas Ohlson 16. Eric Palmqwist - foto: Johan Bergmark 17. Johan Piribauer - foto: Jerry Porsbjer 18. Emilia Rydberg - foto: Matt Dodson 19. Christian Spering - foto: Viktor Gårdsäter 20. Quint Starkie - foto: Pelle Piano 21. David Urwitz - foto: Johannes Berner 22. Anna Wedin - foto: Leo Holmberg 23. Vera Vinter - foto: Severus Tenenbaum 24. Magnus Öström - foto: Göran Pettersson 3 4 Även: Joakim Brunström, Johan Fransson, Jens Handell, Magnus Lindberg, Filip Lindfors, Victor Lisinski