Nationell handlingsplan för Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk av Johan Holmdahl

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell handlingsplan för Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk av Johan Holmdahl"

Transkript

1 Nationell handlingsplan för Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk av Johan Holmdahl

2 Författare: Johan Holmdahl Frälsningsarmén 2013 ISBN Frälsningsarmén Högkvarteret, Programsektionen 2

3 Innehållsförteckning Förord Den nationella handlingsplanens syfte Utredningsarbetets uppläggning och genomförande Resultat och slutsatser Huvudsakliga problemområden Frågor kring institutionernas mål Övergripande nivå Mål: Övergripande Institutionell nivå Mål: Fysisk utveckling Mål: Psykisk utveckling Mål: Social utveckling Mål: Andlig utveckling Individuell nivå Mall för individuella handlingsplaner Frågor kring mallen för institutionernas statistikrapporter Stöd- och behandlingsfrågor Målrelaterade insatser Övriga insatser sysselsättning och utbildning Ett konsekvent och enhetligt kontaktmannaskap Personalfrågor Personaltäthet Typ av befattningar och dess innehåll Personalens utbildningsnivå och kompetensutveckling Personalmöten och handledning Problem i engagerade personalgrupper Frågor kring brukarinflytande Samarbetsfrågor Institutionernas erfarenhets- och kunskapsutbyte Samarbetet med de lokala kårerna Regelfrågor Frågor kring verksamhetsberättelser

4 4. Sammanfattande och avslutande diskussion Frälsningsarméns stöd- och behandlingsmodell...56 Litteraturförteckning...60 Bilaga 1. Utredningens förslag...63 Bilaga 2. Referensgrupp

5 Förord En viktig del med Frälsningsarméns sociala arbete är att det kvalitetssäkras. Huvudansvaret för detta ligger på Programsektionen vid Frälsningsarméns högkvarter. Mellan har man således där bedrivit ett omfattande utredningsarbete av en del av Frälsningsarméns sociala arbete, nämligen för de institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk. 1 Det här utredningsarbetet ligger i linje med olika typer av kvalitetsarbete som förespråkas och som i varierande grad utförs inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och frivilliga organisationer. Inte minst inom socialtjänsten har det förts en debatt om att det är angeläget att man skall verka för en förstärkt kunskapsutveckling i anslutning till det praktiska sociala arbetet. Särskilt fokuseras kunskap kring olika insatser och deras metoder samt behov och krav på utvärdering, däribland inom hemlöshetsområdet (SOU 2008:18) och missbruksområdet (SOU 2011:35). När det gäller Programsektionens utredningsarbete har det huvudsakligen bestått av att utveckla kunskap om institutionerna och det arbete som utförs där, t.ex. insatser och metoder, med fokus på att synliggöra dels institutionernas styrkor, dvs. det som fungerar bra, dels svagheter, dvs. det som fungerar mindre bra. Att ta ett helhetsgrepp på det här utredningsarbetet och därmed sammanfatta resultaten och slutsatserna av detta i en nationell handlingsplan är av största vikt för att Frälsningsarmén skall kunna höja kvaliteten och öka effektiviteten på dessa institutioner. Den nationella handlingsplanen som är av pragmatisk karaktär och därmed förhållandevis kort till sitt sidantal avser att ha ett stort inflytande för det fortsatta utvecklingsarbetet kring institutionernas innehåll och utformning. Utredningens förslag är att de åtta huvudsakliga problemområden som pekas ut och de 71 förslag 2 som tagits fram behöver förvaltas, förankras och implementeras på institutionerna. Att sedan följa upp användningen av förslagen och se hur de påverkar praxis bör också vara en naturlig del. För detta kommer det att krävas någon form metodstöd. 1 I Frälsningsarméns officiella dokument benämns dessa som missbruksinstitutionerna. Att de benämns annorlunda här beror på att personer som befinner sig i hemlöshet inte alltid har en missbruksproblematik. I socialstyrelsens senaste kartläggning av hemlöshetens omfattning och karaktär för 2011 rapporteras endast en liten andel ha missbruksproblem, något som traditionellt förknippas med hemlöshet (Socialstyrelsen 2012). Utredningens förslag är att man slutar använda termen missbruksinstitutioner och istället använder termen institutioner för hemlöshet/missbruk. 2 Se bilaga 1 för en översikt av samtliga förslag som utkristalliserats och som diskuteras i den här nationella handlingsplanen. 5

6 Den nationella handlingsplanen baseras på ett kunskapsunderlag som huvudsakligen utgörs av utredningsarbetets samtliga utvärderande studier (se Holmdahl 2010, 2011¹, 2011², 2012¹, 2012²), statistiskrapporter (se Holmdahl 2012³, 2012⁴, 2012⁵) och uppsatser (se Adlersfeld & Rezania 2011, Gabor & Örtegren 2011, Reinholdsson 2012, Andersson 2013) av institutionerna som ingick i utredningsarbetet. Dessa studier bygger på erfarenheter hos personal och brukare samt på vetenskap av det rådande kunskapsläget. I utredningsarbetet har det således ingått att bevaka omvärlden, analysera konsekvenser och möjligheter med fokus på hemlöshets- och missbruksproblematiken. Frälsningsarméns och Programsektionens utredare Johan Holmdahl som författat den nationella handlingsplanen svarar för resultat, slutsatser och de 71 förslag som tagits fram. Man bör också vara medveten om att det finns komplikationer med att upprätta en handlingsplan på en nationell nivå som avser att tillämpa en konsekvent systemtänkande inom Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till hemlösa och/eller i missbruk. En sådan komplikation är att institutionerna befinner sig i olika kommuner med olika förutsättningar, olika verksamhetschefer och professionella kompetenser. En annan komplikation är att utredningsarbetet har pågått under en relativt lång tid och att de studerade institutioner är människobehandlande organisationer som arbetar med socialt arbete, vilket innebär att de är i ständig förändring. Dessa komplikationer gör att någon eller några av de förslag som framkommer i den här nationella handlingsplanen kan vara inaktuella för någon institution. En referensgrupp 3 på tio personer har också tillkallats för att lämna sina synpunkter och tillsammans med utredaren och den biträdande chefen för Programsektionen/metodstödjaren för socialt arbete institutioner, diskutera handlingsplanen och dess innehåll. En av dessa var Ulf Malmström, socialstyrelsens samordnare för ANDT-frågor 4. Ett stort tack riktas till alla dem och alla de andra personer: personal och brukare på institutionerna och arbetskollegor på Frälsningsarméns högkvarter som på olika sätt deltagit i utredningsarbetet och bidragit till den nationella handlingsplanens utformning och innehåll. När det gäller institutionernas personal skall dessa också ha ett extra stort tack då jag som utredare känt mig välkommen inför intervjuerna då 3 Se bilaga 2 för en förteckning över samtliga personer som ingick i referensgruppen. 4 ANDT är förkortningen av alkohol, narkotika, doping och tobak. 6

7 de talat om att de uppskattat att de fått göra sina röster hörda kring de erfarenheter de har av institutionerna de arbetar på och det arbete de utför där. 7

8 1. Den nationella handlingsplanens syfte Syftet med den nationella handlingsplanen är att lägga upp en övergripande strategi för Frälsningsarmén institutioner för människor i hemlöshet och/eller i missbruk. 5 Detta (att lägga upp strategin) kommer att ske på nationell nivå och den gäller således samtliga institutioner. Det som ligger till grund för handlingsplanen är det samlade resultatet för alla de utvärderande studier, statistikrapporter och uppsatser av de institutioner som ingick i utredningsarbetet Dessutom har valda delar av det material som arbetades fram när Frälsningsarméns socialtjänst existerade införlivats i den nationella handlingsplanen. När det gäller utredningsarbetet var detta främst inriktat på institutionernas innehåll med särskilt fokus på deras styrkor, dvs. det som fungerar bra men även deras svagheter, dvs. det som fungerar mindre bra. Avsikten är att vi drar lärdom av dessa styrkor och ser till att svagheterna åtgärdas eller åtminstone förbättras men även att peka ut de områden av huvudsakliga problem som det finns skäl att utveckla. I den här nationella handlingsplanen kommer det således lämnas förslag som är av pragmatisk karaktär för hur styrkorna kan förankras, införlivas och användas på samtliga institutioner men även hur svagheterna kan förbättras och åtgärdas. Stöd för uppföljning och annan kvalitetssäkring kommer också att tillhandahållas. Det bör också poängteras att en central och underliggande fråga som funnits med i arbetet av den här nationella handlingsplanen och som besvaras avslutningsvis är vad som karakteriserar Frälsningsarméns stöd- och behandlingsmodell för människor i hemlöshet och/eller i missbruk. Den här nationella handlingsplanen riktar sig först och främst till verksamhetschefer och annan personal på de berörda institutioner och inte till andra offentliga aktörer. Den är också av pragmatisk karaktär och därmed förhållandevis kort till sitt sidantal. Utifrån pedagogiskt perspektiv är också de förslag som presenteras integrerade i den löpande texten för de huvudsakliga problem som behandlas men även separat redovisade i bilaga 1. 5 Eventuellt eftervårdsarbete med institutionernas brukare ingår inte explicit i den här nationella handlingsplanen. 8

9 2. Utredningsarbetets uppläggning och genomförande Den här nationella handlingsplanen grundar sig på ett omfattande utredningsarbete under åren och omfattar olika typer av utvärderande studier, statistikrapporter och uppsatser av Frälsningsarméns institutioner för människor i hemlöshet och/eller i missbruk. Totalt innefattar arbetet nio av tio institutioner. 6 Dessa utgörs av härbärgen (dvs. akut- eller korttidsboenden och som är de termer som hädanefter kommer att användas i den nationella handlingsplanen), stödboende 7 och HVB-hem 8 och är följande: Klippangården Sagahemmet Värtahemmet Midsommarkransen (består av ett akut- respektive ett korttidsboende) Källan Kurön Gnistan Lilla Bommen Nylösegården I utredningsarbetet har det varit av vikt att genomföra de utvärderande studierna och statistikrapporterna i samråd med de olika institutionerna. Således bygger dessa på erfarenheter av såväl institutionernas personal som brukare. Det innebär att studierna och statistikrapporterna både har ett personal- och ett brukarperspektiv. Studierna och statistikrapporterna har genomförts 6 Samtliga av Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk, med undantag av Sociala centret i Stockholm, ingår i utredningsarbetet. Anledningen till att centret inte ingick berodde på att det skiljde sig avsevärt från de andra genom att det är en öppen institution och är en del av Frälsningsarméns öppna sociala arbete. 7 Inom Frälsningsarmén görs idag en uppdelning mellan aktivt stödboende respektive stödboende. Beskrivningen avseende innebörden av dessa förefaller vara obetydlig. Utredningens förslag är att man fortsättningsvis enbart använder sig av benämningen stödboende. 8 HVB-hem, dvs. hem för vård eller boende är en vanlig insats inom socialtjänsten av personer med missbruk eller beroende och avser yrkesmässigt drivna hem inom myndighetens ansvarsområde som tar emot enskilda för vård eller behandling i kombination med ett boende. 9

10 av Programsektionens utredare medan uppsatserna däremot har genomförts på uppdrag till studenter på några av institutionerna för socialt arbete vid några av landets universitet. 9 Det empiriska materialet baseras främst på kvalitativa intervjuer och/eller enkäter med såväl personal som brukare på institutionerna. Vidare har dokumentstudier genomförts av verksamhetsberättelser och tillhörande statistik samt anteckningar av samtal med personal och brukare vid besök 10 på några av de olika institutionerna. Dessutom har litteraturstudier om tidigare kunskap på området genomförts parallellt under hela utredningsarbetet. I en uppsats har även deltagande observation använts som metod. De metoder som använts för att samla in det empiriska materialet har däremot delvis sett olika ut under utredningsarbetets gång. Exempelvis var det mer fokus på intervjuer inledningsvis av utredningsarbetet medan den senare delen mer fokuserade på enkäter. Anledningen till detta var att de empiriska resultaten från de utvärderande studierna pekade på att det delvis var liknande problem och svagheter som återfanns på de olika institutionerna. Det här medförde att vi på Programsektionen insåg värdet av att en nationell handlingsplan skulle upprättas. För att de utvärderande studier som genomförts i början av utredningsarbetet inte skulle bli alltför inaktuella valde vi att öka hastigheten på utredningsarbetet. Därmed valde vi att förändra och att inte lägga särskilt fokus på intervjuer som är mer tidskrävande utan istället fokusera materialinsamling på enkäter med såväl fasta som slutna svarsalternativ till personal och brukare. Frågorna och svarsalternativen i dessa enkäter konstruerades bl.a. utifrån resultat från de redan genomförda studierna. I tabell 1 redovisas utredningsarbetets intervju- och enkätmaterial som är det huvudsakliga empiriska materialet. 9 En uppsats på magisternivå genomfördes av Klippangården av en student på institutionen för socialt arbete vid Mittuniversitetet. En uppsats på mastersnivå genomfördes av Lilla bommen av en student på institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Dessutom har två kandidatuppsatser genomförts av Värtahemmet av studenter på institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet och Ersta Sköndals högskola. 10 Programsektionens utredare vikarierade dessutom som vårdare på en av institutionerna (Källan) i Tyresö under en niomånadersperiod under Syftet var att få egen erfarenhet av hur det är att arbeta på en institution som ingick i utredningsarbetet. 10

11 Tabell 1: Översikt av utredningsarbetets intervjuer och enkäter INSTITUTIONER INTERVJUER ENKÄTER Klippangården Sagahemmet Värtahemmet Midsommarkransens akut- och korttidsboende Källan Kurön Gnistan Lilla Bommen Nylösegården 6 personal 0 brukare 0 personal 0 brukare 16 personal 12 brukare 8 personal 0 brukare 6 personal 6 brukare 5 personal 0 brukare 7 personal 6 brukare 4 personal 6 brukare 9 personal 0 brukare 11 personal 17 brukare 10 personal 14 brukare 0 personal 0 brukare 22 personal 26 brukare 0 personal 0 brukare 18 personal 19 brukare 0 personal 0 brukare 6 personal 9 brukare 11 personal 12 brukare Som framgår av tabell 1 är utredningsarbetets huvudsakliga empiriska material omfattande. Det består sammanlagt av 91 intervjuer som i genomsnitt var en timme per intervju. Av dessa är 61 intervjuer med anställda och 30 intervjuer med brukare. Dessutom ingår 175 enkäter, varav 78 är personalenkäter och 97 är brukarenkäter. 11

12 3. Resultat och slutsatser Institutionerna som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk och som den här föreliggande nationella handlingsplanen inbegriper ser i många avseende lika ut även om det finns betydande skillnader. En skillnad är typ av institution. Typerna utgörs av akut- eller korttidsboenden, stödboenden och HVB-hem. Vidare kan de skilja sig avseende boendeform. De kan vara nolltoleransboende, vilket innebär att drogfrihet krävs medan andra är av lågtröskelkaraktär, dvs. att brukarna tillåts vara påverkade av alkohol och andra droger. Dessutom kan de vara boendeformer som syftar till att vara mer permanenta och långsiktiga eller olika former av akutboenden. De här skillnaderna får givetvis konsekvenser för det arbete som utförs på institutionerna med brukarna och vilka stöd- och behandlingsinsatser man använder sig av. I de analyser som gjorts i det omfattande utredningsarbetet kan man konstatera att institutionerna och dess innehåll är ett komplext område. Flera styrkor och svagheter identifierades på en övergripande nivå, en institutionell nivå och en individuell nivå. Svagheterna på en övergripande nivå har verksamhetschefer och övrig personal ett mycket begränsat handlingsutrymme att påverka och förändra. Svagheterna på en institutionell nivå är däremot direkt kopplade till de egna institutionerna och dessa har verksamhetscheferna och personalen på gräsrotsnivå, dvs. de som har direktkontakt med brukarna i stöd- och/eller behandlingsarbetet, ett betydande handlingsutrymme att påverka och förändra. Detsamma gäller de svagheter som existerar på en individuell nivå. För en detaljerad beskrivning av respektive institution hänvisas till de utvärderande studierna, statistikrapporterna och uppsatserna. Dessa har redovisats såväl till institutionerna som till Frälsningsarméns utvecklingschefer. De utvärderande studierna finns dessutom tillgängliga i PDF-filer på Internet för allmänheten, dels på Frälsningsarméns hemsida, dels delvis på Socialvetenskap.se. Resultatet från utredningsarbetet visar att det finns flera styrkor med institutionerna och att svagheterna är generella och i praktiken genomsyrar flera av institutionerna medan andra har en mer lokal prägel för enskilda institutioner. Således finns det i skrivande stund kvalitetsmässiga brister på institutionerna. Resultaten pekar på att det finns skillnader i möjligheterna att få stöd och/eller behandling av god kvalitet på de olika institutionerna. Flera av institutionerna brottas med problem på olika nivåer som får återverkningar på det konkreta arbetet med brukarna. Mer specifikt visade resultaten att brukarna generellt sett var nöjda med personalen och deras 12

13 bemötande. Vidare fann man att personalen lyssnar, ser och möter brukarna med respekt och med värdighet. Det fanns också skillnader mellan institutionerna på lokal nivå med avseende på dess innehåll, arbetssätt, kvalitet och rutiner. Även svagheter beträffande t.ex. personalens utbildningsnivå och kompetens, erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan institutionerna m.m. framkom. Dessa svagheter påverkar ytterst dess brukare. Inom Frälsningsarmén finns det samtidigt en stor potential och vilja för att förbättra och utveckla institutionerna, vilket denna nationella handlingsplan är en del av. Utredningens förslag omfattar sammanlagt åtta huvudsakliga problemområden på nationell nivå. Förslagen anger huvuddragen för hur arbetet skall bedrivas eller utformas inom dessa specifika problemområden. Det är också dessa problemområden som var för sig presenteras i det här kapitlet. En viktig utmaning är dessutom att åtgärda problemområdena på en nationell och en lokal institutionsnivå samt förankra och implementera utredningens förslag för att en högre effektivitet och förbättrande utveckling av kvaliteten av institutionernas de facto skall kunna äga rum. Således presenteras inte enbart de huvudsakliga problemområden utan det lämnas även förslag på hur dessa skall åtgärdas, införlivas, följas upp och mätas. Utredningen vill också särskilt betona att dessa problemområden bedöms vara särskilt angelägna att åtgärda för att just utveckla, förbättra och höja kvaliteten på och effekten med institutionerna. 3.1 Huvudsakliga problemområden De åtta huvudsakliga problemområdena som återfinns på nationell nivå består av följande: Frågor kring institutionernas mål Frågor kring mallen för institutionernas statistikrapporter Stöd- och behandlingsfrågor Personalfrågor Frågor kring brukarinflytande Samarbetsfrågor Regelfrågor Frågor kring verksamhetsberättelser 13

14 En del av den problematik som finns inom dessa problemområden är både strukturella och finansiella. Det innebär att de i hög grad påverkas av Frälsningsarmén centralt och de beslut som tas där, t.ex. 1) Om institutioner med HVB-status men som saknar betydande inslag av behandling verkligen skall bibehålla den här statusen (se vidare avsnitt Stöd- och behandlingsfrågor). 2) Vilken personaltäthet som skall finnas på institutionerna (se vidare avsnitt Personaltäthet). 3) Vilka typer av befattningar som skall finnas på institutionerna (se vidare avsnitt Typer av befattningar och dess innehåll). 4) Att det skapas strukturer och rutiner för att ett erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan de olika institutionernas personal på en gräsrotsnivå dvs. de som har direktkontakt med brukarna i stöd- och/eller behandlingsarbetet, äger rum (se vidare avsnitt institutionernas erfarenhets- och kunskapsutbyte). 5) Att det genomförs förändringar i praktiken om att inte skriva ut brukarna vid första återfallssituation (se vidare avsnitt Regelfrågor). 6) Att institutionernas verksamhetsberättelser standardiseras och blir i elektronisk form samt att dess innehåll ses över (se vidare avsnitt Frågor kring verksamhetsberättelser). Möjligheterna för verksamhetschefer och övrig personal på gräsrotsnivå att påverka dessa problem ska alltså ses i ljuset av denna förutsättning Frågor kring institutionernas mål Under den här rubriken behandlas de huvudsakliga problem som har att göra med institutionernas mål. I anslutning diskuteras även vilka typer av stöd- och/eller behandlingsinsatser som skall erbjudas och tillhandahållas till brukarna och vad det idag finns för problem med dessa enligt utredningsarbetets resultat (se även vidare avsnitt Stöd- och behandlingsfrågor). Utredningsarbetets resultat visar att institutionerna i varierande skala saknar tydliga och mätbara mål för sitt arbete och att det också kan brista i det systematiska kvalitetsarbetet, dvs. avseende dokumentation, hur man skall mäta och följa upp målen. Utredningens utgångspunkt är att det är mycket önskvärt och bör ses som ett strikt krav att institutionerna kan mäta sina mål. 14

15 Utredningens förslag är att alla institutioner arbetar utifrån mätbara mål på tre olika nivåer: en övergripande nivå, en institutionell nivå och en individuell nivå Övergripande nivå De institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller människor i missbruk och som Frälsningsarmén bedriver, kan alla sägas ingå i kommunernas boendetrappor. Boendetrappan är den mest förekommande modellen av boendelösningar i Sverige. Tanken med boendetrappor är att brukaren som befinner sig i hemlöshet stegvis skall tränas i att bo och successivt klättra uppför trappan mot högre boendenivåer. Beträffande kommunernas boendetrappor kan vägen genom dessa se olika ut men består grovt sett av följande boendenivåer: från akut- eller korttidsboende till stödboende, till träningslägenhet och slutligen till egen bostad med ett eget hyreskontrakt. I Sverige finns det inga effektutvärderingar 11 av trappstegsmodellen. Nationell forskning visare att boendetrappor snarare cementerar än löser hemlöshetsproblemet. En del av de personer som befinner sig i boendetrapporna når inte de högre boendenivåerna utan fastnar eller trillar neråt. Vidare tenderar boendetrapporna att skapa nya trappsteg. Däremot finns det motsvarande, på internationell nivå, av så kallade vårdkedjemodeller som är den modell som mest liknar de trappstegsmodeller som finns i Sverige. Forskningen pekar på att boendetrappor kan vara verksamma program om det finns behovsanpassade vård- och stödinsatser kopplade till dessa. Samtidigt pekar forskning från USA på att permanenta boendelösningar, som bostad först kompletterade med individuellt och behovsanpassat stöd tycks vara det bästa sättet att minska hemlösheten. (Socialstyrelsen 2009, 2010) Utredningens förslag är att samtliga institutioner på en övergripande nivå har ett och samma mål. 11 Med effektutvärderingar avses kortfattat utvärderingar som mäter insatsers resultat. För att mäta vilken effekt olika insatser har krävs företrädesvis metaanlyser eller systematiska översikter av flera välgjorda experimentella studier eller åtminstone en relativt stor RCT-studie (random Control trial) eller evidens från försök (experiment) som inte lever upp till kraven från RCT, det vill säga matchade kontrollgrupper eller liknande. Att utföra den här typen av studier kan vara etiskt problematiskt inom socialt arbete då det kräver kontrollgrupper som inte får insatsen som skall mätas. 15

16 Mål: Övergripande Alla brukare skall avancera uppåt i kommunens boendetrappa. Det här målet är mätbart på ett objektivt sätt genom att studera hur många som går vidare och inte vidare från respektive institution. 12 Utredningens förslag är att målet bör mätas genom det totala antalet utskrivningar (utflyttningar) men även uppdelat i planerade respektive oplanerade utskrivningar (se vidare avsnitt Frågor kring mallen för institutionernas statistikrapporter) Institutionell nivå I Frälsningsarmén är omsorg om hela människan grundläggande i institutionerna som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk. Denna omsorg har sin grund i den kristna människosynen där Jesu ord och gärning är en förebild och ett rättesnöre för ens handlingar. Detta ligger i linje med vad läkaren och teologen Emmanuel Bäckryd (2008:138) skriver att kristen tro är, nämligen att sträcka sig ut till andra och tjäna i ord och handling. Utgångspunkten i Frälsningsarméns omsorg är att människan betraktas som en levande skapelse uppenbar i fyra dimensioner: den fysiska, psykiska, sociala och den andliga. Dessa dimensioner är likvärdiga delar av en helhet och är ömsesidigt beroende av varandra. (Frälsningsarmén 1995:4ff) Dessutom ingår i utgångspunkten att allt socialt arbete inom Frälsningsarmén, är att möta människan där hon eller han är och ta tillvara och arbeta med dessa dimensioner. Det innebär att arbeta med brukarnas fysiska, psykiska, sociala och andliga utveckling utifrån ett helhetsperspektiv, dvs. ett holistiskt synsätt och metodik (se vidare avsnitt 4.1 Frälsningsarméns stöd- och behandlingsmodell). Genom detta skall man sedan förändra brukarnas destruktiva och nedbrytande livsmönster. Utveckling är utifrån det här perspektivet något som kan definieras och som är synonymt med förändring av brukarnas sätt att känna, tänka och handla och är resultat av en samspelsprocess av hela människan och dennes uppenbarelse i de fyra dimensionerna. 12 När det gäller härbärgen, närmare bestämt dess akutboenden, används enbart måttet om hur många som går vidare från institutionen och inte vem som inte går vidare. 16

17 Utredningens förslag är att utgångspunkten i Frälsningsarméns sociala arbete på institutionerna bryts ner och konkretiseras i fyra mätbara mål eller områden där olika mål kan formuleras inom. Dessa utgörs av följande: Fysisk utveckling Psykisk utveckling Social utveckling Andlig utveckling När det gäller här målen kan dessa sägas utgöra stommen av det stöd- och behandlingsarbete som sker inom Frälsningsarmén. Man arbetar utifrån ett helhetsperspektiv där utgångspunkten är omsorg om hela människan vilket innebär att arbeta med brukarens fysiska, psykiska, sociala och andliga utveckling. Bakom detta återfinns Frälsningsarméns grundare (William Booth) uttryck soppa, tvål och frälsning som kan sägas vara avsikten för organisationens sociala arbete. Det var i den ordningen som Frälsningsarmén skulle se till människors behov. Först efter att man blivit mätt och ren kunde man tänka på sin andliga välfärd. Här finns det också likheter med den behovstrappa som psykologen Maslow presenterade på mitten av 1950-talet. Den behandlar hur människor prioriterar sina behov. Tanken är de behov som återfinns på en lägre nivå måste vara tillfredsställda innan mål på de högre nivåerna kan uppfyllas. Grundläggande är att först uppfylla fysiska behov t.ex. hunger, törst, sömn och hygien. (Bunkholdt 2004) Det bör också starkt betonas att de fyra målen och det stöd och/eller den behandling som mäter dessa är intimt förknippade med varandra och är i flera avseende överlappande. Avsikten är inte att reda ut hur detta hänger ihop och hur dessa överlappningar ser ut. Däremot kan det vara på sin plats att ge några exempel på detta. När det gäller t.ex. den psykiska utvecklingen ger detta utslag på den sociala utvecklingen, dvs. det känslomässiga tillståndet avspeglas i hur en individ beter sig och agerar i ett socialt sammanhang. Likaså när det gäller stöd och/eller behandlingen som mäter de olika målen kan dessa vara överlappande. T.ex. ger de kristna stödinsatserna, bl.a. andliga samtal/själavårdssamtal, inte enbart påverkan på den andliga utvecklingen utan även på individens psykiska utveckling och i sin tur på dennes agerande i t.ex. sociala sammanhang. 17

18 Mål: Fysisk utveckling På institutionerna skall alla brukare erbjudas möjligheter till fysisk utveckling. Utredningsarbetets utgångspunkt är att fysisk utveckling ligger i linje med fysisk aktivitet som är en grundförutsättning för hälsa och välbefinnande samt har starka gynnsamma effekter på fysisk och psykisk ohälsa. Fysisk inaktivitet och en stillasittande livsstil är således en riskfaktor för en rad olika fysiska sjukdomar men även för psykisk ohälsa (Schäfer Elinder & Faskunger m.fl. 2006). Dessutom behöver en person som utövar fysisk aktivitet inga kosttillskott utöver en vanlig varierad och välbalanserad kost. Det är något som serveras på samtliga institutioner. Utredningsarbetet visar också att flertalet institutioner tillhandahåller och erbjuder olika slags fysiska aktiviteter för brukarna som kan sägas stimulera just deras fysiska utveckling. Dessa aktiviteter sker dock i varierande omfattning. Utredningens förslag är att dessa stödinsatser bl.a. bör ligga till grund för hur målet om fysisk utveckling konkret skall mätas (se vidare avsnitt Frågor kring mallen för institutionernas statistikrapporter). Innan vi går in på de här måtten bör det också poängteras att fysisk aktivitet i den svenska folkhälsopolitiken definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. 13 Det täcker en rad områden som inte enbart har att göra med motion, träning och idrott, utan således också oplanerad och spontan fysisk aktivitet i vardagen, t.ex. att gå, bära och lyfta. För att kunna mäta brukarnas fysiska utveckling på institutionerna behövs som sagt mätmetoder. De mått som utredningen föreslår är långt ifrån heltäckande då fysisk aktivitet är komplext och inbegriper en rad viktiga dimensioner som bl.a. utgörs av hur ofta aktiviteten utförs, hur länge och typ av aktivitet. Däremot ger de föreslagna måtten en indikation och är ett redskap om och hur institutionerna arbetar med brukarnas fysiska utveckling. Utredningens förslag är att samtliga institutioner stimulerar viljan att träna och således har någon form av återkommande fysisk aktivitet, friskvård eller motion för att nå målet om fysisk utveckling. Av största vikt är också att institutionerna för statistik över dessa som går att mäta 13 Det finns också rekommendationer vad som avses med regelbunden fysisk aktivitet. Det ska vara en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt tre gånger per vecka om den är högintensiv (ibid). 18

19 objektivt. Måtten utgörs av tre olika och är fysisk aktivitet/friskvård/motion, kosthållning och egen träning (se vidare avsnitt Frågor kring mallen för institutionernas statistikrapporter). Ytterligare ett mått på fysisk utveckling relateras till några av de insatser som sjuksköterskorna gör på de institutioner där sådana finns anställda. Deras arbetsuppgifter är primärt att ge stöd och vård eller omvårdnad 14 till brukarna, vilket inbegriper flera olika saker som att förebygga hälsorisker, motivera till förändrade levnadsvanor för att främja, förebygga eller återställa fysisk och psykisk hälsa. Utredningens förslag är att det mått som skall användas, inte avser den läkemedelsassisterande behandlingen 15 som flera brukare har utanför institutionerna, även om det kan vara så att sjuksköterskan eller annan personal innehar, doserar och delar ut mediciner. Dessa mediciner är s.k. narkotikaklassade läkemedel som brukarna inte får förvara själva, t.ex. metadon eller antidepressiva läkemedel. Vad som istället avses är sjuksköterskornas stöd- och vårdarbete eller omvårdnadsarbete som primärt relateras till brukarnas fysiska hälsa och utveckling, t.ex. fotvård 16, sårbehandling m.m. Det bör också poängteras att sjuksköterskornas arbete inte enbart är begränsat till det som mäts här utan är mycket mer. Utredningens förslag är således att de institutioner som har stöd-, vård- och omvårdnad via en sjuksköterska och/eller kuratorer med sociala myndighetskontakter gör ett tillägg på den statistikmall som föreslås (se vidare avsnitt Frågor kring mallen för institutionernas statistikrapporter). Ytterligare mått som skulle kunna användas som ett tillägg är t.ex. antal läkarbesök, antal tandläkarebesök, telefonkontakter med socialtjänsten, slutenvård, beroendevård, psykiatriska öppenvårdsmottaningar m.fl Mål: Psykisk utveckling På institutionerna skall alla brukare erbjudas psykisk utveckling. 14 Begreppet omvårdnad tillhör sjuksköterskornas kompetens och grundas på ett vetenskapligt forskningsområde som idag kanske inte används på samtliga institutioner där sjuksköterskekompetens existerar. Därav står stöd och vård eller omvårdnad i texten. 15 Förenklat innebär läkemedelsassisterad behandling farmakologisk behandling som syftar till att underlätta abstinensfasen och minska risken för återfall i missbruk (SOU 2011:35). 16 På en av institutionerna - Källan - har brukarna möjlighet att få fotvård utav en av personalen som är fotvårdsspecialist. Den fotvård som ges utav denne bör också räknas in som ett mått på att nå målet om fysisk utveckling. 19

20 Såväl mänsklig som psykisk utveckling kan sägas inbegripa en rad teorier som bl.a. fokuserar individens utveckling inifrån (Wedel-Brandt 2006). Utveckling är i denna uppfattning en process som har sitt ursprung från individens tankar, känslor och attityder. Utredningens utgångspunkt är att målet om den psykiska utvecklingen har att göra med brukarnas tankar, känslor och erfarenheter. Utredningsarbetets resultat visar att personalen på samtliga institutioner arbetar med någon form av motiverande samtal, dock i varierande kvalitet och omfattning. Utredningsarbetets resultat visar att samtalen karakteriseras i tre olika typer: i) motiverande samtal inom ramen för behandlingsinsatser, strukturerade kontaktmannasamtal samtal och/eller spontana motiverande samtal (se vidare avsnitt Stöd- och behandlingsfrågor samt 4.1 Frälsningsarméns stöd- och behandlingsmodell). De motiverande samtal som äger rum på flera av institutionerna är inte samtal inom ramen för en behandlingsinsats eller strukturerade kontaktmannasamtal med ett tydligt mål. Flera förefaller istället vara spontana motiverande samtal som äger rum i korridorerna eller liknande. Detta är allvarligt då forskning visar att t.ex. en evidensbaserad metod 17 hjälper mer än att man inte har någon metod alls. Skall man använda sig av motiverande samtal inom ramen för en behandlingsinsats är det också av stor vikt att den personal som använder tekniken behärskar denna, annars kan den bli kontraproduktiv. När det gäller motivation är det också en avgörande framgångsfaktor för att arbetet med brukarna på institutionerna som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller människor i missbruk skall ge resultat. Det är en avgörande förutsättning för att stöd- och behandlingsinsatser skall leda till att en person kommer ifrån sitt missbruk eller beroende eller för att minska de hälsomässiga och sociala skadorna av ett fortsatt missbruk. Det är motiverade samtal inom ramen för en behandlingsinsats och strukturerade kontaktmannasamtal som utredningen föreslår bör ligga till grund för hur målet om brukarnas psykiska utveckling konkret skall mätas (se vidare avsnitt Frågor kring mallen för institutionernas statistikrapporter). Argumentet för detta är att det grundläggande syftet med den här typen av samtalen är att på olika sätt hjälpa brukarna att förändra beteenden genom att specifikt förändra deras tankar, känslor och attityder. Det är något som kommer inifrån men som samtidigt har en påverkan utifrån. Ett konkret exempel skulle kunna vara en brukare som deltar i en behandlingsinsats som t.ex. utgörs av återfallsprevention. Den här evidensbaserade metoden används bl.a. vid behandlingar av missbruk av alkohol och andra droger och syftar till att hjälpa 17 Med evidensbaserade metoder avses att den kunskap som används och de insatser som görs skall vara baserade på forskningsresultat som visar på olika metoders effektivitet. 20

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Att göra det bästa av en omöjlig situation

Att göra det bästa av en omöjlig situation Att göra det bästa av en omöjlig situation En utvärdering av Frälsningsarméns härbärge Midsommarkransen av Johan Holmdahl Författare: Johan Holmdahl Frälsningsarmén 2012 ISBN 91 85956 59 7 Frälsningsarmén

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Ett ställe att landa på

Ett ställe att landa på Ett ställe att landa på En utvärdering av Källan. Ett stödboende för hemlösa män och kvinnor i Tyresö kommun Johan Holmdahl Författare: Johan Holmdahl Frälsningsarmén 2011 ISBN 91 85956 57 0 Frälsningsarmén

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Arbetsförmedlingen 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Krukis motivation och behandling

Krukis motivation och behandling Krukis motivation och behandling KVALITETSUTVECKLING AV MOTIVERANDE SAMTAL Elizabeth Hjälmarstedt verksamhetsledare Jonas Rengensjö projektledare MI The Capital of Scandinavia Krukis som bas för förändringsarbete

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

En utvärderande studie av HVB-hemmet Kurön Hoppets ö av Johan Holmdahl

En utvärderande studie av HVB-hemmet Kurön Hoppets ö av Johan Holmdahl En utvärderande studie av HVB-hemmet Kurön Hoppets ö av Johan Holmdahl Författare: Johan Holmdahl Frälsningsarmén 202 ISBN 9 85956 63 5 Frälsningsarmén Högkvarteret, Programkontoret 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Arbetsträning & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Vägen ut!s arbetsträning är kopplad till företagande och riktiga arbetsuppgifter. Arbetet formar vår vardag välkomnar alla. har medarbetare med egen

Läs mer

Lärandeseminarier i missbruksvården

Lärandeseminarier i missbruksvården Skriftserie från Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Linnéuniversitetet Nr 4, 2011 Pedagogik Lärandeseminarier i missbruksvården en utvärdering av ett samverkansprojekt Maria Alm

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer