Nationell handlingsplan för Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk av Johan Holmdahl

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell handlingsplan för Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk av Johan Holmdahl"

Transkript

1 Nationell handlingsplan för Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk av Johan Holmdahl

2 Författare: Johan Holmdahl Frälsningsarmén 2013 ISBN Frälsningsarmén Högkvarteret, Programsektionen 2

3 Innehållsförteckning Förord Den nationella handlingsplanens syfte Utredningsarbetets uppläggning och genomförande Resultat och slutsatser Huvudsakliga problemområden Frågor kring institutionernas mål Övergripande nivå Mål: Övergripande Institutionell nivå Mål: Fysisk utveckling Mål: Psykisk utveckling Mål: Social utveckling Mål: Andlig utveckling Individuell nivå Mall för individuella handlingsplaner Frågor kring mallen för institutionernas statistikrapporter Stöd- och behandlingsfrågor Målrelaterade insatser Övriga insatser sysselsättning och utbildning Ett konsekvent och enhetligt kontaktmannaskap Personalfrågor Personaltäthet Typ av befattningar och dess innehåll Personalens utbildningsnivå och kompetensutveckling Personalmöten och handledning Problem i engagerade personalgrupper Frågor kring brukarinflytande Samarbetsfrågor Institutionernas erfarenhets- och kunskapsutbyte Samarbetet med de lokala kårerna Regelfrågor Frågor kring verksamhetsberättelser

4 4. Sammanfattande och avslutande diskussion Frälsningsarméns stöd- och behandlingsmodell...56 Litteraturförteckning...60 Bilaga 1. Utredningens förslag...63 Bilaga 2. Referensgrupp

5 Förord En viktig del med Frälsningsarméns sociala arbete är att det kvalitetssäkras. Huvudansvaret för detta ligger på Programsektionen vid Frälsningsarméns högkvarter. Mellan har man således där bedrivit ett omfattande utredningsarbete av en del av Frälsningsarméns sociala arbete, nämligen för de institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk. 1 Det här utredningsarbetet ligger i linje med olika typer av kvalitetsarbete som förespråkas och som i varierande grad utförs inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och frivilliga organisationer. Inte minst inom socialtjänsten har det förts en debatt om att det är angeläget att man skall verka för en förstärkt kunskapsutveckling i anslutning till det praktiska sociala arbetet. Särskilt fokuseras kunskap kring olika insatser och deras metoder samt behov och krav på utvärdering, däribland inom hemlöshetsområdet (SOU 2008:18) och missbruksområdet (SOU 2011:35). När det gäller Programsektionens utredningsarbete har det huvudsakligen bestått av att utveckla kunskap om institutionerna och det arbete som utförs där, t.ex. insatser och metoder, med fokus på att synliggöra dels institutionernas styrkor, dvs. det som fungerar bra, dels svagheter, dvs. det som fungerar mindre bra. Att ta ett helhetsgrepp på det här utredningsarbetet och därmed sammanfatta resultaten och slutsatserna av detta i en nationell handlingsplan är av största vikt för att Frälsningsarmén skall kunna höja kvaliteten och öka effektiviteten på dessa institutioner. Den nationella handlingsplanen som är av pragmatisk karaktär och därmed förhållandevis kort till sitt sidantal avser att ha ett stort inflytande för det fortsatta utvecklingsarbetet kring institutionernas innehåll och utformning. Utredningens förslag är att de åtta huvudsakliga problemområden som pekas ut och de 71 förslag 2 som tagits fram behöver förvaltas, förankras och implementeras på institutionerna. Att sedan följa upp användningen av förslagen och se hur de påverkar praxis bör också vara en naturlig del. För detta kommer det att krävas någon form metodstöd. 1 I Frälsningsarméns officiella dokument benämns dessa som missbruksinstitutionerna. Att de benämns annorlunda här beror på att personer som befinner sig i hemlöshet inte alltid har en missbruksproblematik. I socialstyrelsens senaste kartläggning av hemlöshetens omfattning och karaktär för 2011 rapporteras endast en liten andel ha missbruksproblem, något som traditionellt förknippas med hemlöshet (Socialstyrelsen 2012). Utredningens förslag är att man slutar använda termen missbruksinstitutioner och istället använder termen institutioner för hemlöshet/missbruk. 2 Se bilaga 1 för en översikt av samtliga förslag som utkristalliserats och som diskuteras i den här nationella handlingsplanen. 5

6 Den nationella handlingsplanen baseras på ett kunskapsunderlag som huvudsakligen utgörs av utredningsarbetets samtliga utvärderande studier (se Holmdahl 2010, 2011¹, 2011², 2012¹, 2012²), statistiskrapporter (se Holmdahl 2012³, 2012⁴, 2012⁵) och uppsatser (se Adlersfeld & Rezania 2011, Gabor & Örtegren 2011, Reinholdsson 2012, Andersson 2013) av institutionerna som ingick i utredningsarbetet. Dessa studier bygger på erfarenheter hos personal och brukare samt på vetenskap av det rådande kunskapsläget. I utredningsarbetet har det således ingått att bevaka omvärlden, analysera konsekvenser och möjligheter med fokus på hemlöshets- och missbruksproblematiken. Frälsningsarméns och Programsektionens utredare Johan Holmdahl som författat den nationella handlingsplanen svarar för resultat, slutsatser och de 71 förslag som tagits fram. Man bör också vara medveten om att det finns komplikationer med att upprätta en handlingsplan på en nationell nivå som avser att tillämpa en konsekvent systemtänkande inom Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till hemlösa och/eller i missbruk. En sådan komplikation är att institutionerna befinner sig i olika kommuner med olika förutsättningar, olika verksamhetschefer och professionella kompetenser. En annan komplikation är att utredningsarbetet har pågått under en relativt lång tid och att de studerade institutioner är människobehandlande organisationer som arbetar med socialt arbete, vilket innebär att de är i ständig förändring. Dessa komplikationer gör att någon eller några av de förslag som framkommer i den här nationella handlingsplanen kan vara inaktuella för någon institution. En referensgrupp 3 på tio personer har också tillkallats för att lämna sina synpunkter och tillsammans med utredaren och den biträdande chefen för Programsektionen/metodstödjaren för socialt arbete institutioner, diskutera handlingsplanen och dess innehåll. En av dessa var Ulf Malmström, socialstyrelsens samordnare för ANDT-frågor 4. Ett stort tack riktas till alla dem och alla de andra personer: personal och brukare på institutionerna och arbetskollegor på Frälsningsarméns högkvarter som på olika sätt deltagit i utredningsarbetet och bidragit till den nationella handlingsplanens utformning och innehåll. När det gäller institutionernas personal skall dessa också ha ett extra stort tack då jag som utredare känt mig välkommen inför intervjuerna då 3 Se bilaga 2 för en förteckning över samtliga personer som ingick i referensgruppen. 4 ANDT är förkortningen av alkohol, narkotika, doping och tobak. 6

7 de talat om att de uppskattat att de fått göra sina röster hörda kring de erfarenheter de har av institutionerna de arbetar på och det arbete de utför där. 7

8 1. Den nationella handlingsplanens syfte Syftet med den nationella handlingsplanen är att lägga upp en övergripande strategi för Frälsningsarmén institutioner för människor i hemlöshet och/eller i missbruk. 5 Detta (att lägga upp strategin) kommer att ske på nationell nivå och den gäller således samtliga institutioner. Det som ligger till grund för handlingsplanen är det samlade resultatet för alla de utvärderande studier, statistikrapporter och uppsatser av de institutioner som ingick i utredningsarbetet Dessutom har valda delar av det material som arbetades fram när Frälsningsarméns socialtjänst existerade införlivats i den nationella handlingsplanen. När det gäller utredningsarbetet var detta främst inriktat på institutionernas innehåll med särskilt fokus på deras styrkor, dvs. det som fungerar bra men även deras svagheter, dvs. det som fungerar mindre bra. Avsikten är att vi drar lärdom av dessa styrkor och ser till att svagheterna åtgärdas eller åtminstone förbättras men även att peka ut de områden av huvudsakliga problem som det finns skäl att utveckla. I den här nationella handlingsplanen kommer det således lämnas förslag som är av pragmatisk karaktär för hur styrkorna kan förankras, införlivas och användas på samtliga institutioner men även hur svagheterna kan förbättras och åtgärdas. Stöd för uppföljning och annan kvalitetssäkring kommer också att tillhandahållas. Det bör också poängteras att en central och underliggande fråga som funnits med i arbetet av den här nationella handlingsplanen och som besvaras avslutningsvis är vad som karakteriserar Frälsningsarméns stöd- och behandlingsmodell för människor i hemlöshet och/eller i missbruk. Den här nationella handlingsplanen riktar sig först och främst till verksamhetschefer och annan personal på de berörda institutioner och inte till andra offentliga aktörer. Den är också av pragmatisk karaktär och därmed förhållandevis kort till sitt sidantal. Utifrån pedagogiskt perspektiv är också de förslag som presenteras integrerade i den löpande texten för de huvudsakliga problem som behandlas men även separat redovisade i bilaga 1. 5 Eventuellt eftervårdsarbete med institutionernas brukare ingår inte explicit i den här nationella handlingsplanen. 8

9 2. Utredningsarbetets uppläggning och genomförande Den här nationella handlingsplanen grundar sig på ett omfattande utredningsarbete under åren och omfattar olika typer av utvärderande studier, statistikrapporter och uppsatser av Frälsningsarméns institutioner för människor i hemlöshet och/eller i missbruk. Totalt innefattar arbetet nio av tio institutioner. 6 Dessa utgörs av härbärgen (dvs. akut- eller korttidsboenden och som är de termer som hädanefter kommer att användas i den nationella handlingsplanen), stödboende 7 och HVB-hem 8 och är följande: Klippangården Sagahemmet Värtahemmet Midsommarkransen (består av ett akut- respektive ett korttidsboende) Källan Kurön Gnistan Lilla Bommen Nylösegården I utredningsarbetet har det varit av vikt att genomföra de utvärderande studierna och statistikrapporterna i samråd med de olika institutionerna. Således bygger dessa på erfarenheter av såväl institutionernas personal som brukare. Det innebär att studierna och statistikrapporterna både har ett personal- och ett brukarperspektiv. Studierna och statistikrapporterna har genomförts 6 Samtliga av Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk, med undantag av Sociala centret i Stockholm, ingår i utredningsarbetet. Anledningen till att centret inte ingick berodde på att det skiljde sig avsevärt från de andra genom att det är en öppen institution och är en del av Frälsningsarméns öppna sociala arbete. 7 Inom Frälsningsarmén görs idag en uppdelning mellan aktivt stödboende respektive stödboende. Beskrivningen avseende innebörden av dessa förefaller vara obetydlig. Utredningens förslag är att man fortsättningsvis enbart använder sig av benämningen stödboende. 8 HVB-hem, dvs. hem för vård eller boende är en vanlig insats inom socialtjänsten av personer med missbruk eller beroende och avser yrkesmässigt drivna hem inom myndighetens ansvarsområde som tar emot enskilda för vård eller behandling i kombination med ett boende. 9

10 av Programsektionens utredare medan uppsatserna däremot har genomförts på uppdrag till studenter på några av institutionerna för socialt arbete vid några av landets universitet. 9 Det empiriska materialet baseras främst på kvalitativa intervjuer och/eller enkäter med såväl personal som brukare på institutionerna. Vidare har dokumentstudier genomförts av verksamhetsberättelser och tillhörande statistik samt anteckningar av samtal med personal och brukare vid besök 10 på några av de olika institutionerna. Dessutom har litteraturstudier om tidigare kunskap på området genomförts parallellt under hela utredningsarbetet. I en uppsats har även deltagande observation använts som metod. De metoder som använts för att samla in det empiriska materialet har däremot delvis sett olika ut under utredningsarbetets gång. Exempelvis var det mer fokus på intervjuer inledningsvis av utredningsarbetet medan den senare delen mer fokuserade på enkäter. Anledningen till detta var att de empiriska resultaten från de utvärderande studierna pekade på att det delvis var liknande problem och svagheter som återfanns på de olika institutionerna. Det här medförde att vi på Programsektionen insåg värdet av att en nationell handlingsplan skulle upprättas. För att de utvärderande studier som genomförts i början av utredningsarbetet inte skulle bli alltför inaktuella valde vi att öka hastigheten på utredningsarbetet. Därmed valde vi att förändra och att inte lägga särskilt fokus på intervjuer som är mer tidskrävande utan istället fokusera materialinsamling på enkäter med såväl fasta som slutna svarsalternativ till personal och brukare. Frågorna och svarsalternativen i dessa enkäter konstruerades bl.a. utifrån resultat från de redan genomförda studierna. I tabell 1 redovisas utredningsarbetets intervju- och enkätmaterial som är det huvudsakliga empiriska materialet. 9 En uppsats på magisternivå genomfördes av Klippangården av en student på institutionen för socialt arbete vid Mittuniversitetet. En uppsats på mastersnivå genomfördes av Lilla bommen av en student på institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Dessutom har två kandidatuppsatser genomförts av Värtahemmet av studenter på institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet och Ersta Sköndals högskola. 10 Programsektionens utredare vikarierade dessutom som vårdare på en av institutionerna (Källan) i Tyresö under en niomånadersperiod under Syftet var att få egen erfarenhet av hur det är att arbeta på en institution som ingick i utredningsarbetet. 10

11 Tabell 1: Översikt av utredningsarbetets intervjuer och enkäter INSTITUTIONER INTERVJUER ENKÄTER Klippangården Sagahemmet Värtahemmet Midsommarkransens akut- och korttidsboende Källan Kurön Gnistan Lilla Bommen Nylösegården 6 personal 0 brukare 0 personal 0 brukare 16 personal 12 brukare 8 personal 0 brukare 6 personal 6 brukare 5 personal 0 brukare 7 personal 6 brukare 4 personal 6 brukare 9 personal 0 brukare 11 personal 17 brukare 10 personal 14 brukare 0 personal 0 brukare 22 personal 26 brukare 0 personal 0 brukare 18 personal 19 brukare 0 personal 0 brukare 6 personal 9 brukare 11 personal 12 brukare Som framgår av tabell 1 är utredningsarbetets huvudsakliga empiriska material omfattande. Det består sammanlagt av 91 intervjuer som i genomsnitt var en timme per intervju. Av dessa är 61 intervjuer med anställda och 30 intervjuer med brukare. Dessutom ingår 175 enkäter, varav 78 är personalenkäter och 97 är brukarenkäter. 11

12 3. Resultat och slutsatser Institutionerna som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk och som den här föreliggande nationella handlingsplanen inbegriper ser i många avseende lika ut även om det finns betydande skillnader. En skillnad är typ av institution. Typerna utgörs av akut- eller korttidsboenden, stödboenden och HVB-hem. Vidare kan de skilja sig avseende boendeform. De kan vara nolltoleransboende, vilket innebär att drogfrihet krävs medan andra är av lågtröskelkaraktär, dvs. att brukarna tillåts vara påverkade av alkohol och andra droger. Dessutom kan de vara boendeformer som syftar till att vara mer permanenta och långsiktiga eller olika former av akutboenden. De här skillnaderna får givetvis konsekvenser för det arbete som utförs på institutionerna med brukarna och vilka stöd- och behandlingsinsatser man använder sig av. I de analyser som gjorts i det omfattande utredningsarbetet kan man konstatera att institutionerna och dess innehåll är ett komplext område. Flera styrkor och svagheter identifierades på en övergripande nivå, en institutionell nivå och en individuell nivå. Svagheterna på en övergripande nivå har verksamhetschefer och övrig personal ett mycket begränsat handlingsutrymme att påverka och förändra. Svagheterna på en institutionell nivå är däremot direkt kopplade till de egna institutionerna och dessa har verksamhetscheferna och personalen på gräsrotsnivå, dvs. de som har direktkontakt med brukarna i stöd- och/eller behandlingsarbetet, ett betydande handlingsutrymme att påverka och förändra. Detsamma gäller de svagheter som existerar på en individuell nivå. För en detaljerad beskrivning av respektive institution hänvisas till de utvärderande studierna, statistikrapporterna och uppsatserna. Dessa har redovisats såväl till institutionerna som till Frälsningsarméns utvecklingschefer. De utvärderande studierna finns dessutom tillgängliga i PDF-filer på Internet för allmänheten, dels på Frälsningsarméns hemsida, dels delvis på Socialvetenskap.se. Resultatet från utredningsarbetet visar att det finns flera styrkor med institutionerna och att svagheterna är generella och i praktiken genomsyrar flera av institutionerna medan andra har en mer lokal prägel för enskilda institutioner. Således finns det i skrivande stund kvalitetsmässiga brister på institutionerna. Resultaten pekar på att det finns skillnader i möjligheterna att få stöd och/eller behandling av god kvalitet på de olika institutionerna. Flera av institutionerna brottas med problem på olika nivåer som får återverkningar på det konkreta arbetet med brukarna. Mer specifikt visade resultaten att brukarna generellt sett var nöjda med personalen och deras 12

13 bemötande. Vidare fann man att personalen lyssnar, ser och möter brukarna med respekt och med värdighet. Det fanns också skillnader mellan institutionerna på lokal nivå med avseende på dess innehåll, arbetssätt, kvalitet och rutiner. Även svagheter beträffande t.ex. personalens utbildningsnivå och kompetens, erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan institutionerna m.m. framkom. Dessa svagheter påverkar ytterst dess brukare. Inom Frälsningsarmén finns det samtidigt en stor potential och vilja för att förbättra och utveckla institutionerna, vilket denna nationella handlingsplan är en del av. Utredningens förslag omfattar sammanlagt åtta huvudsakliga problemområden på nationell nivå. Förslagen anger huvuddragen för hur arbetet skall bedrivas eller utformas inom dessa specifika problemområden. Det är också dessa problemområden som var för sig presenteras i det här kapitlet. En viktig utmaning är dessutom att åtgärda problemområdena på en nationell och en lokal institutionsnivå samt förankra och implementera utredningens förslag för att en högre effektivitet och förbättrande utveckling av kvaliteten av institutionernas de facto skall kunna äga rum. Således presenteras inte enbart de huvudsakliga problemområden utan det lämnas även förslag på hur dessa skall åtgärdas, införlivas, följas upp och mätas. Utredningen vill också särskilt betona att dessa problemområden bedöms vara särskilt angelägna att åtgärda för att just utveckla, förbättra och höja kvaliteten på och effekten med institutionerna. 3.1 Huvudsakliga problemområden De åtta huvudsakliga problemområdena som återfinns på nationell nivå består av följande: Frågor kring institutionernas mål Frågor kring mallen för institutionernas statistikrapporter Stöd- och behandlingsfrågor Personalfrågor Frågor kring brukarinflytande Samarbetsfrågor Regelfrågor Frågor kring verksamhetsberättelser 13

14 En del av den problematik som finns inom dessa problemområden är både strukturella och finansiella. Det innebär att de i hög grad påverkas av Frälsningsarmén centralt och de beslut som tas där, t.ex. 1) Om institutioner med HVB-status men som saknar betydande inslag av behandling verkligen skall bibehålla den här statusen (se vidare avsnitt Stöd- och behandlingsfrågor). 2) Vilken personaltäthet som skall finnas på institutionerna (se vidare avsnitt Personaltäthet). 3) Vilka typer av befattningar som skall finnas på institutionerna (se vidare avsnitt Typer av befattningar och dess innehåll). 4) Att det skapas strukturer och rutiner för att ett erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan de olika institutionernas personal på en gräsrotsnivå dvs. de som har direktkontakt med brukarna i stöd- och/eller behandlingsarbetet, äger rum (se vidare avsnitt institutionernas erfarenhets- och kunskapsutbyte). 5) Att det genomförs förändringar i praktiken om att inte skriva ut brukarna vid första återfallssituation (se vidare avsnitt Regelfrågor). 6) Att institutionernas verksamhetsberättelser standardiseras och blir i elektronisk form samt att dess innehåll ses över (se vidare avsnitt Frågor kring verksamhetsberättelser). Möjligheterna för verksamhetschefer och övrig personal på gräsrotsnivå att påverka dessa problem ska alltså ses i ljuset av denna förutsättning Frågor kring institutionernas mål Under den här rubriken behandlas de huvudsakliga problem som har att göra med institutionernas mål. I anslutning diskuteras även vilka typer av stöd- och/eller behandlingsinsatser som skall erbjudas och tillhandahållas till brukarna och vad det idag finns för problem med dessa enligt utredningsarbetets resultat (se även vidare avsnitt Stöd- och behandlingsfrågor). Utredningsarbetets resultat visar att institutionerna i varierande skala saknar tydliga och mätbara mål för sitt arbete och att det också kan brista i det systematiska kvalitetsarbetet, dvs. avseende dokumentation, hur man skall mäta och följa upp målen. Utredningens utgångspunkt är att det är mycket önskvärt och bör ses som ett strikt krav att institutionerna kan mäta sina mål. 14

15 Utredningens förslag är att alla institutioner arbetar utifrån mätbara mål på tre olika nivåer: en övergripande nivå, en institutionell nivå och en individuell nivå Övergripande nivå De institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller människor i missbruk och som Frälsningsarmén bedriver, kan alla sägas ingå i kommunernas boendetrappor. Boendetrappan är den mest förekommande modellen av boendelösningar i Sverige. Tanken med boendetrappor är att brukaren som befinner sig i hemlöshet stegvis skall tränas i att bo och successivt klättra uppför trappan mot högre boendenivåer. Beträffande kommunernas boendetrappor kan vägen genom dessa se olika ut men består grovt sett av följande boendenivåer: från akut- eller korttidsboende till stödboende, till träningslägenhet och slutligen till egen bostad med ett eget hyreskontrakt. I Sverige finns det inga effektutvärderingar 11 av trappstegsmodellen. Nationell forskning visare att boendetrappor snarare cementerar än löser hemlöshetsproblemet. En del av de personer som befinner sig i boendetrapporna når inte de högre boendenivåerna utan fastnar eller trillar neråt. Vidare tenderar boendetrapporna att skapa nya trappsteg. Däremot finns det motsvarande, på internationell nivå, av så kallade vårdkedjemodeller som är den modell som mest liknar de trappstegsmodeller som finns i Sverige. Forskningen pekar på att boendetrappor kan vara verksamma program om det finns behovsanpassade vård- och stödinsatser kopplade till dessa. Samtidigt pekar forskning från USA på att permanenta boendelösningar, som bostad först kompletterade med individuellt och behovsanpassat stöd tycks vara det bästa sättet att minska hemlösheten. (Socialstyrelsen 2009, 2010) Utredningens förslag är att samtliga institutioner på en övergripande nivå har ett och samma mål. 11 Med effektutvärderingar avses kortfattat utvärderingar som mäter insatsers resultat. För att mäta vilken effekt olika insatser har krävs företrädesvis metaanlyser eller systematiska översikter av flera välgjorda experimentella studier eller åtminstone en relativt stor RCT-studie (random Control trial) eller evidens från försök (experiment) som inte lever upp till kraven från RCT, det vill säga matchade kontrollgrupper eller liknande. Att utföra den här typen av studier kan vara etiskt problematiskt inom socialt arbete då det kräver kontrollgrupper som inte får insatsen som skall mätas. 15

16 Mål: Övergripande Alla brukare skall avancera uppåt i kommunens boendetrappa. Det här målet är mätbart på ett objektivt sätt genom att studera hur många som går vidare och inte vidare från respektive institution. 12 Utredningens förslag är att målet bör mätas genom det totala antalet utskrivningar (utflyttningar) men även uppdelat i planerade respektive oplanerade utskrivningar (se vidare avsnitt Frågor kring mallen för institutionernas statistikrapporter) Institutionell nivå I Frälsningsarmén är omsorg om hela människan grundläggande i institutionerna som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk. Denna omsorg har sin grund i den kristna människosynen där Jesu ord och gärning är en förebild och ett rättesnöre för ens handlingar. Detta ligger i linje med vad läkaren och teologen Emmanuel Bäckryd (2008:138) skriver att kristen tro är, nämligen att sträcka sig ut till andra och tjäna i ord och handling. Utgångspunkten i Frälsningsarméns omsorg är att människan betraktas som en levande skapelse uppenbar i fyra dimensioner: den fysiska, psykiska, sociala och den andliga. Dessa dimensioner är likvärdiga delar av en helhet och är ömsesidigt beroende av varandra. (Frälsningsarmén 1995:4ff) Dessutom ingår i utgångspunkten att allt socialt arbete inom Frälsningsarmén, är att möta människan där hon eller han är och ta tillvara och arbeta med dessa dimensioner. Det innebär att arbeta med brukarnas fysiska, psykiska, sociala och andliga utveckling utifrån ett helhetsperspektiv, dvs. ett holistiskt synsätt och metodik (se vidare avsnitt 4.1 Frälsningsarméns stöd- och behandlingsmodell). Genom detta skall man sedan förändra brukarnas destruktiva och nedbrytande livsmönster. Utveckling är utifrån det här perspektivet något som kan definieras och som är synonymt med förändring av brukarnas sätt att känna, tänka och handla och är resultat av en samspelsprocess av hela människan och dennes uppenbarelse i de fyra dimensionerna. 12 När det gäller härbärgen, närmare bestämt dess akutboenden, används enbart måttet om hur många som går vidare från institutionen och inte vem som inte går vidare. 16

17 Utredningens förslag är att utgångspunkten i Frälsningsarméns sociala arbete på institutionerna bryts ner och konkretiseras i fyra mätbara mål eller områden där olika mål kan formuleras inom. Dessa utgörs av följande: Fysisk utveckling Psykisk utveckling Social utveckling Andlig utveckling När det gäller här målen kan dessa sägas utgöra stommen av det stöd- och behandlingsarbete som sker inom Frälsningsarmén. Man arbetar utifrån ett helhetsperspektiv där utgångspunkten är omsorg om hela människan vilket innebär att arbeta med brukarens fysiska, psykiska, sociala och andliga utveckling. Bakom detta återfinns Frälsningsarméns grundare (William Booth) uttryck soppa, tvål och frälsning som kan sägas vara avsikten för organisationens sociala arbete. Det var i den ordningen som Frälsningsarmén skulle se till människors behov. Först efter att man blivit mätt och ren kunde man tänka på sin andliga välfärd. Här finns det också likheter med den behovstrappa som psykologen Maslow presenterade på mitten av 1950-talet. Den behandlar hur människor prioriterar sina behov. Tanken är de behov som återfinns på en lägre nivå måste vara tillfredsställda innan mål på de högre nivåerna kan uppfyllas. Grundläggande är att först uppfylla fysiska behov t.ex. hunger, törst, sömn och hygien. (Bunkholdt 2004) Det bör också starkt betonas att de fyra målen och det stöd och/eller den behandling som mäter dessa är intimt förknippade med varandra och är i flera avseende överlappande. Avsikten är inte att reda ut hur detta hänger ihop och hur dessa överlappningar ser ut. Däremot kan det vara på sin plats att ge några exempel på detta. När det gäller t.ex. den psykiska utvecklingen ger detta utslag på den sociala utvecklingen, dvs. det känslomässiga tillståndet avspeglas i hur en individ beter sig och agerar i ett socialt sammanhang. Likaså när det gäller stöd och/eller behandlingen som mäter de olika målen kan dessa vara överlappande. T.ex. ger de kristna stödinsatserna, bl.a. andliga samtal/själavårdssamtal, inte enbart påverkan på den andliga utvecklingen utan även på individens psykiska utveckling och i sin tur på dennes agerande i t.ex. sociala sammanhang. 17

18 Mål: Fysisk utveckling På institutionerna skall alla brukare erbjudas möjligheter till fysisk utveckling. Utredningsarbetets utgångspunkt är att fysisk utveckling ligger i linje med fysisk aktivitet som är en grundförutsättning för hälsa och välbefinnande samt har starka gynnsamma effekter på fysisk och psykisk ohälsa. Fysisk inaktivitet och en stillasittande livsstil är således en riskfaktor för en rad olika fysiska sjukdomar men även för psykisk ohälsa (Schäfer Elinder & Faskunger m.fl. 2006). Dessutom behöver en person som utövar fysisk aktivitet inga kosttillskott utöver en vanlig varierad och välbalanserad kost. Det är något som serveras på samtliga institutioner. Utredningsarbetet visar också att flertalet institutioner tillhandahåller och erbjuder olika slags fysiska aktiviteter för brukarna som kan sägas stimulera just deras fysiska utveckling. Dessa aktiviteter sker dock i varierande omfattning. Utredningens förslag är att dessa stödinsatser bl.a. bör ligga till grund för hur målet om fysisk utveckling konkret skall mätas (se vidare avsnitt Frågor kring mallen för institutionernas statistikrapporter). Innan vi går in på de här måtten bör det också poängteras att fysisk aktivitet i den svenska folkhälsopolitiken definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. 13 Det täcker en rad områden som inte enbart har att göra med motion, träning och idrott, utan således också oplanerad och spontan fysisk aktivitet i vardagen, t.ex. att gå, bära och lyfta. För att kunna mäta brukarnas fysiska utveckling på institutionerna behövs som sagt mätmetoder. De mått som utredningen föreslår är långt ifrån heltäckande då fysisk aktivitet är komplext och inbegriper en rad viktiga dimensioner som bl.a. utgörs av hur ofta aktiviteten utförs, hur länge och typ av aktivitet. Däremot ger de föreslagna måtten en indikation och är ett redskap om och hur institutionerna arbetar med brukarnas fysiska utveckling. Utredningens förslag är att samtliga institutioner stimulerar viljan att träna och således har någon form av återkommande fysisk aktivitet, friskvård eller motion för att nå målet om fysisk utveckling. Av största vikt är också att institutionerna för statistik över dessa som går att mäta 13 Det finns också rekommendationer vad som avses med regelbunden fysisk aktivitet. Det ska vara en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt tre gånger per vecka om den är högintensiv (ibid). 18

19 objektivt. Måtten utgörs av tre olika och är fysisk aktivitet/friskvård/motion, kosthållning och egen träning (se vidare avsnitt Frågor kring mallen för institutionernas statistikrapporter). Ytterligare ett mått på fysisk utveckling relateras till några av de insatser som sjuksköterskorna gör på de institutioner där sådana finns anställda. Deras arbetsuppgifter är primärt att ge stöd och vård eller omvårdnad 14 till brukarna, vilket inbegriper flera olika saker som att förebygga hälsorisker, motivera till förändrade levnadsvanor för att främja, förebygga eller återställa fysisk och psykisk hälsa. Utredningens förslag är att det mått som skall användas, inte avser den läkemedelsassisterande behandlingen 15 som flera brukare har utanför institutionerna, även om det kan vara så att sjuksköterskan eller annan personal innehar, doserar och delar ut mediciner. Dessa mediciner är s.k. narkotikaklassade läkemedel som brukarna inte får förvara själva, t.ex. metadon eller antidepressiva läkemedel. Vad som istället avses är sjuksköterskornas stöd- och vårdarbete eller omvårdnadsarbete som primärt relateras till brukarnas fysiska hälsa och utveckling, t.ex. fotvård 16, sårbehandling m.m. Det bör också poängteras att sjuksköterskornas arbete inte enbart är begränsat till det som mäts här utan är mycket mer. Utredningens förslag är således att de institutioner som har stöd-, vård- och omvårdnad via en sjuksköterska och/eller kuratorer med sociala myndighetskontakter gör ett tillägg på den statistikmall som föreslås (se vidare avsnitt Frågor kring mallen för institutionernas statistikrapporter). Ytterligare mått som skulle kunna användas som ett tillägg är t.ex. antal läkarbesök, antal tandläkarebesök, telefonkontakter med socialtjänsten, slutenvård, beroendevård, psykiatriska öppenvårdsmottaningar m.fl Mål: Psykisk utveckling På institutionerna skall alla brukare erbjudas psykisk utveckling. 14 Begreppet omvårdnad tillhör sjuksköterskornas kompetens och grundas på ett vetenskapligt forskningsområde som idag kanske inte används på samtliga institutioner där sjuksköterskekompetens existerar. Därav står stöd och vård eller omvårdnad i texten. 15 Förenklat innebär läkemedelsassisterad behandling farmakologisk behandling som syftar till att underlätta abstinensfasen och minska risken för återfall i missbruk (SOU 2011:35). 16 På en av institutionerna - Källan - har brukarna möjlighet att få fotvård utav en av personalen som är fotvårdsspecialist. Den fotvård som ges utav denne bör också räknas in som ett mått på att nå målet om fysisk utveckling. 19

20 Såväl mänsklig som psykisk utveckling kan sägas inbegripa en rad teorier som bl.a. fokuserar individens utveckling inifrån (Wedel-Brandt 2006). Utveckling är i denna uppfattning en process som har sitt ursprung från individens tankar, känslor och attityder. Utredningens utgångspunkt är att målet om den psykiska utvecklingen har att göra med brukarnas tankar, känslor och erfarenheter. Utredningsarbetets resultat visar att personalen på samtliga institutioner arbetar med någon form av motiverande samtal, dock i varierande kvalitet och omfattning. Utredningsarbetets resultat visar att samtalen karakteriseras i tre olika typer: i) motiverande samtal inom ramen för behandlingsinsatser, strukturerade kontaktmannasamtal samtal och/eller spontana motiverande samtal (se vidare avsnitt Stöd- och behandlingsfrågor samt 4.1 Frälsningsarméns stöd- och behandlingsmodell). De motiverande samtal som äger rum på flera av institutionerna är inte samtal inom ramen för en behandlingsinsats eller strukturerade kontaktmannasamtal med ett tydligt mål. Flera förefaller istället vara spontana motiverande samtal som äger rum i korridorerna eller liknande. Detta är allvarligt då forskning visar att t.ex. en evidensbaserad metod 17 hjälper mer än att man inte har någon metod alls. Skall man använda sig av motiverande samtal inom ramen för en behandlingsinsats är det också av stor vikt att den personal som använder tekniken behärskar denna, annars kan den bli kontraproduktiv. När det gäller motivation är det också en avgörande framgångsfaktor för att arbetet med brukarna på institutionerna som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller människor i missbruk skall ge resultat. Det är en avgörande förutsättning för att stöd- och behandlingsinsatser skall leda till att en person kommer ifrån sitt missbruk eller beroende eller för att minska de hälsomässiga och sociala skadorna av ett fortsatt missbruk. Det är motiverade samtal inom ramen för en behandlingsinsats och strukturerade kontaktmannasamtal som utredningen föreslår bör ligga till grund för hur målet om brukarnas psykiska utveckling konkret skall mätas (se vidare avsnitt Frågor kring mallen för institutionernas statistikrapporter). Argumentet för detta är att det grundläggande syftet med den här typen av samtalen är att på olika sätt hjälpa brukarna att förändra beteenden genom att specifikt förändra deras tankar, känslor och attityder. Det är något som kommer inifrån men som samtidigt har en påverkan utifrån. Ett konkret exempel skulle kunna vara en brukare som deltar i en behandlingsinsats som t.ex. utgörs av återfallsprevention. Den här evidensbaserade metoden används bl.a. vid behandlingar av missbruk av alkohol och andra droger och syftar till att hjälpa 17 Med evidensbaserade metoder avses att den kunskap som används och de insatser som görs skall vara baserade på forskningsresultat som visar på olika metoders effektivitet. 20

Statistikrapport Sagahemmet av Johan Holmdahl

Statistikrapport Sagahemmet av Johan Holmdahl Statistikrapport Sagahemmet av Johan Holmdahl Innehållsförteckning. Personalens perspektiv.... Beskrivning av personalen.... Om målsättning.... Om stödet..... Om kontaktmannaskapet.... Om metoder.... Om

Läs mer

Statistikrapport Klippangården av Johan Holmdahl

Statistikrapport Klippangården av Johan Holmdahl Statistikrapport Klippangården av Johan Holmdahl Innehållsförteckning. Personalens perspektiv... 3. Beskrivning av personalen... 4. Om målsättning... 5.3 Om stödet... 5.3. Om kontaktmannaskapet... 6.4

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun

Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun Innehållsförteckning Inledning.sid. 3 Åtgärdsprogram ett verktyg i skolans vardag..sid. 4 IUP och åtgärdsprogram...sid. 5 Sekretess och förvaring.sid.

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda jl Socialstyrelsen T/Region SydvästlSek2 Maria Björklund maria.bjorklund@socialstyrelsen.se BESLUT 2011-01-21 Dnr 1(14) Arken Vård och Behandling AB Stora Långared 447 94 Vårgårda Huvudman Arken Vård och

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten Nr 3/2012 Februari

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Behandlingshem för kvinnor och män med psykiska funktionshinder samt individer med samsjuklighet.

Behandlingshem för kvinnor och män med psykiska funktionshinder samt individer med samsjuklighet. Behandlingshem för kvinnor och män med psykiska funktionshinder samt individer med samsjuklighet. Ängsätra och VasseBro med fokus på individen Konceptet Ängsätra/VasseBro erbjuder ett nästintill optimalt

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Individuell plan För

Individuell plan För Individuell plan För Namn: Ditt eget ansvar och Ansvar för kommunens, landstingets och övriga stöd-, vård- och rehabiliteringsinsatser för dig Landstinget I Östergötland MOTALA KOMMUN Mjölby Kommun Ödeshögs

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning HVB Rosenhill Kontaktuppgifter Besöksadress Fältvägen 10 Telefon 018-727 82 87 www.sober.uppsala.se vardochomsorg.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av 5 Organisatorisk tillhörighet

Läs mer

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0100/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende (Dnr 1953/2016) Inledning Förslaget behandlar föreskrifter

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Elizabeth Lindholm Hahne - 1 - Innehållsförteckning: 1. Syfte och bakgrund... 3 2. Modell för IKG... 4 2.1 Styrinstrument... 5 2.1.1 Socialtjänstlagen...

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Cyberrymden

Cyberrymden 2016-10-01 Cyberrymden knarkologika.se är ett apolitiskt och irreligiöst forum för konstruktiv diskussion kring missbruk och missbruksvård. Varje person med ett seriöst motiv är välkommen med sitt bidrag

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Flerstegsboendet Kontaktuppgifter Flerstegsboendet Besöksadress: Söderforsgatan 14 Telefon: 018-727 72 70 Verksamheten är bemannad dygnet runt. Härbärget är tillgängligt för boende

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer