Självständigt arbete på grundnivå

Transkript

1 Brandskyddsarbete i Östersunds innerstad- Sammanställning och tillämpning brandskyddsforskning i trästäder Terminologi Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle Byggnadsteknik Building engineering Brandskyddsarbete i Östersunds innerstad En sammanställning och tillämpning av brandskyddsforskning i trästäder Thor-Leif Svärdby

2 MITTUNIVERSITETET Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande (EHB) Examinator: Lars-Åke Mikaelsson, Handledare: Jonas Jonasson, Författare: Thor-Leif Svärdby, Utbildningsprogram: Byggingenjör inom hållbart byggande, TBYHG, 80 hp Huvudområde: Byggnadsteknik C Termin, år: VT, 0

3 Sammanfattning Sammanfattning Östersund är en stad med blandad bebyggelse från 800- talet och framåt. Bebyggelsen är skyddad i form av riksintresse vilket höjer vikten av dess bevarande. Denna sammanställande studie utfördes för att bidra med material till Räddningstjänstens projekt Säker Innerstad, i form av samlade råd och åtgärdsförslag. Den syftar även till att bredda användningen av de sammanfattade rapporternas innehåll. I denna rapport presenteras samlade åtgärdsförslag från sammanfattade rapporter på en allmän nivå och även riktade åtgärder mot fastigheter, där de riktade förslagen är samlad utifrån bedömningskriterier av en byggnads brandskyddsnivå. För att samla allmänna åtgärder upprättades en matris för att överskådligt beskriva frekvensen av åtgärden. Riktade åtgärder samlades i undergrupper utifrån komponenter som används vid inventering av en byggnads brandskyddsnivå. Vidare undersöktes förutsättningarna i staden utifrån dess historia och olycksstatistik. Avgränsningar gjordes till att innefatta åtgärder riktade mot fastigheter samt allmänna råd. Studien visar att de sammanställda allmänna råden och riktade åtgärdsförslag går att använda i Östersund och även på andra orter med äldre bebyggelse. Den visar även på att många riktade åtgärder som fyller samma syfte kan utföras olika beroende på graden av kulturhistoriskt värde. Flertalet åtgärder är enkla och billiga att utföra och information är en viktig del i arbetet för att få en ökad medvetenhet. i

4 Abstract Abstract Östersund is a city which consists of a mixture of buildings from the 9 th century and onwards. The habitation is protected as national interest, which increases the importance of its preservation. This study was conducted to provide input to Östersund Firedepartments project Safe city center, in the form of collected advice and proposals for action, but it also aims to broaden the use of the content of the summarized reports. This report presents the collected proposals for actions based on the summary of reports, at both a general level but also targeted actions towards properties, gathered on the basis of the evaluation criteria of a building's fire protection level. To compile the general actions, a matrix was drawn up to clearly describe the frequency of the action. Targeted actions were gathered in subgroups based on components used in the inventory of a building's fire protection level. The conditions in the city examined based on its history and accident statistics. Boundaries were draw up to only include actions towards properties and general advice. The study shows that the compiled general advice and targeted proposals for actions can be used in Östersund and even in other cities consisting of older buildings. It also shows that many targeted actions that meet the same objectives, may vary depending on the degree of cultural value. Most measures are simple and inexpensive to perform, and information is an important part of the work to raise awareness. ii

5 Terminologi Terminologi BBR Boverkets byggregler, samlade föreskrifter och råd styrda av regelverk som Plan och bygglagen och Miljöbalken. BFS Boverkets författningssamling, innehåller alla lagar, förordningar och föreskrifter som Boverket ger ut. BIM BSIVI BSV- k Byggnadsinformationsmodellering, En BIM- modell är en virtuell modell av verkligheten, där information från en byggnads livscykel samlas. Brandskyddsindex Visby innerstad, tidigare använd benämning för BSV- k. Brandskyddsvärdering- kulturbebyggelse, systematisk metod för att värdera brandskyddet i kulturbebyggelse. E, EI, REI Brandtekniska klasser avseende bärförmåga(r), täthet(e) och isolering(i). Efterföljs av tiden i minuter för dess uppfyllande. GIS KML LSO MB MBR MSB OVK PBF PBL SBA Geografiskt informationssystem, används för att skapa, manipulera och utforska geografisk information. Kulturmiljölagen, den centrala lagen för kulturmiljövård i Sverige. Lagen om skydd mot olyckor. Ersatte Räddningstjänstlagen. Miljöbalken, en samordnad miljölagstiftning som smälter samman regler från tidigare miljölagar. Mälardalens räddningstjänstförbund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, en statlig myndighet som har till uppgift att utveckla samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Obligatorisk ventilationskontroll, en funktionskontroll som styrs av PBL, med syfte att förbättra inomhusmiljön. Plan- och byggförordningen, ersätter bland andra förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk. Plan- och bygglagen, reglerar planläggning av mark, vatten och byggande. Systematiskt brandskyddsarbete. SFS Svensk författningssamling, kronologisk sammanställning av lagar och förordningar. UNESCO United Nations educational, scientific and cultural organization, Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur. iii

6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning... i Abstract... ii Terminologi... iii Introduktion.... Bakgrund..... Historia..... Historiska bränder i Östersund.... Syfte.... Forskningsfråga.... Avgränsningar... Teori.... Inventeringsverktyget BSV- k (Wikberg & Johansson, 00).... Lagar Boverkets byggregler, BBR Plan och bygglagen, PBL Plan- och byggförordning, PBF Lagen om skydd mot olyckor, LSO Kulturmiljölagen, KML Miljöbalken, MB Eksjö (Räddningsverket & Riksantikvarieämbetet, 999): Brandförebyggande åtgärder, övergripande och administrativa: Åtgärder riktade mot fastigheten: Brandbegränsande åtgärder:.... Mariefred (Bergström, 00)..... Åtgärder mot uppkomst av brand, samtliga fastighetsägare:..... Åtgärder räddningstjänsten:..... Åtgärder kommunen vid ny och ombyggnad:.... Trosa (Elofsson, 00)..... Åtgärdsförslag, fastigheter:..... Åtgärder, kommunen:..... Åtgärder räddningstjänsten:...

7 Innehållsförteckning.. Den enskildes ansvar:.... Västerås (Wikberg & Johansson, 00) Allmänna brandförebyggande åtgärder, Fastighetsägare, utan inbördes ordning:9.. Punktåtgärder fastigheter, exempel: Strängnäs (Lindholm, 009) Åtgärder Strängnäs, begränsande och förebyggande..... Omfattande åtgärder..... Punktåtgärder fastigheter....8 Visby (Region Gotland, 0) Brandskyddsåtgärder för fastighetsägare: Brandskyddshöjande åtgärdsförslag till byggnadsnämnden:....9 Kungsbacka (Glenting, Brandteknisk riskanalys av Kungsbacka trästad, 00) Analys av fem åtgärder för att minska risken: Analys av kostnad/nytta: Förslag på åtgärder, Kommunstyrelsen: Förslag på åtgärder, Räddningstjänsten: Förslag på åtgärder, fastighetsägare: Förslag på åtgärder, bostadsinnehavare: Förslag på åtgärder, företagsinnehavare: Förslag på åtgärder, försäkringsbolag: Förslag på åtgärder, Byggnadsnämnden: Förslag på åtgärder, Kulturförvaltningen: Kulturmiljöprogram Östersunds centrum (Östersunds kommun, 0).... Statistik/beräkningar..... Brandspridning..... Brandorsaker.... Ny teknik... 0 Metod.... Genomförande.... Kvalitativ och kvantitativ datainsamling..... Analys av data.... Litteraturstudie.... Reliabilitet.... Validitet...

8 Innehållsförteckning. Representativitet... Resultat.... Förutsättningar Östersund..... BSV- k..... Bebyggelse..... Lagar..... Kulturmiljö..... Brandspridning..... Brandorsaker.... Sammanställning av allmänna brandskyddsåtgärder.... Åtgärdsförslag utifrån BSV- k..... Avstånd till annan byggnad..... Automatiskt brandlarm..... Bjälklagskonstruktion..... Dörr i utrymningsväg..... Elektrisk utrustning..... Fasad..... Fönster Höjdskillnader sammanbyggda/angränsande fastigheter Löst material Riskkällor..... Rökgaskanaler Vattensprinkler Takfotsutformning Tillgänglighet för räddningstjänsten Vinds/Loftutrymme..... Ytskikt i trappor/utrymningsväg..... Sammanfattning åtgärdsförslag BSV- k.... Information..... Fastighetsägare..... Allmänheten.... Finansiering... Diskussion... Slutsatser...

9 Innehållsförteckning Förslag till fortsatta studier Referenslista Bilagor Utdrag ur lagar och förordningar Checklista till fastighetsägare (Elofsson, 00) Utskick till fastighetsägare efter inventering (Region Gotland, 0)... 88

10 Introduktion Introduktion För att ett samhälle ska vara hållbart krävs det att förbrukning av resurser minskar och att perspektivet för hållbarhet appliceras inom många områden. Att bara främja nyproduktion bidrar inte till ett hållbart samhälle, utan redan befintlig bebyggelse bör tas till vara och anpassas till dagens behov, utan att för den skull göra för stora ingrepp på kulturhistoriska värden. Att dessa byggnader ska bevaras gör brandskydd och brandförebyggande åtgärder till en viktig aspekt för dess överlevnad. Östersund är en stad som har tät blandad bebyggelse med många trähus. Säker innerstad är ett projekt som har som mål att skapa en bra förberedelse i händelse av brand i centrala Östersund. För att sänka den totala risken förutsätter det att alla som bor eller är verksam i området nås och blir delaktig i det förebyggande arbetet. I projektets första skede riktas information till fastighetsägare och köpmannaföreningen med avseende på projektets omfattning och den påbörjade inventeringen av brandskyddet i fastigheten. Med grund i detta projekt startades denna sammanställande studie av tidigare utförd forskning för att dra nytta av framkomna resultat och erfarenheter. Examensarbetet utfördes vid MIttuniversitetet i Östersund, byggingenjörsprogrammet, och ska ses som en del i Räddningstjänstens övergripande projekt Säker Innerstad.. Bakgrund Befintlig forskning inom ämnet är bland annat utfört på Lunds universitet, Luleå tekniska universitet samt Räddningsverket och Riksantikvarieämbetet. Dessa behandlar brand i kulturbebyggelse och innehåller utförda inventeringar och förslag på strategier för att lösa dess problematik. Städer som använts i tidigare forskning är Västerås, Visby, Eksjö, Trosa, Kungsbacka, Mariefred och Strängnäs. Denna forskning ligger till grund för detta arbete. En sammanställning av dessa rapporters åtgärdsförslag saknas och hur dessa resultat kan appliceras på Östersunds innerstad är inte utfört tidigare... Historia Efter att Jämtland blev svenskt startade en försvenskningskampanj av myndigheterna för att begränsa jämtarnas täta kontakter med Norge. För att minska handeln över gränsen började då diskussioner om att anlägga en stad i Jämtland. Var den skulle ligga var det stora diskussioner om och slutligen enades alla om det nuvarande läget. (Hansen, 98) Östersund stad grundades den oktober år 8 på i stort sett obyggd mark och två år senare fastställdes den första stadsplanen av Johan Törnsten. Stadsplanen följer strikt rutnätsmönster med 0 identiska kvarter med varannan tomt avsatt för trädgårdsodling. Kring det centrala torget ligger fyra vinkelformade kvarter. 80 blir Östersund residensstad och tillväxten går vid denna tid långsamt, 0 år efter grundandet ser det mest ut som en bondby. (Östersunds kommun, 0) Här bygger de och timrar så man sig just förbluffad blifva, med rundat timmer som är alldeles oarbetat fuskar man här ihop sina hus, hvilka ock blifva sådana att man köra händren

11 Introduktion emellan hvart och ett timmer, det skall vara varmt om vintern! ur Carl Magnus Bergs dagbok, juni 88. (Hansen, 98) Den äldre bebyggelsen i Östersund består av tre skikt. Den äldsta gruppen av dessa består av de hus som uppstod före järnvägens uppkomst och är en- till tvåplanshus i timmer med en bred liggande panel, viken är utmärkande för Östersund. Den andra gruppen av bebyggelse är från 880- talet och den växte fram under expansionen efter järnvägens ankomst då staden tredubblades. Denna bebyggelse består av trähus i vanligen två våningar med rikt utsmyckad panel i nyrenässansstil. Den yngsta gruppen är uppförd kring sekelskiftet fram till 90- talet och består av stenhus samt rappade trähus vilka speglar de inbördes stilarna under perioden. (Hansen, 98) Tidstypisk bebyggelse i trä under tidsperioden är stolpverkshus, restimmerhus, resvirkeshus, reverterat plankhus samt plankhus med träfasad. (Björk et al., 00).. Historiska bränder i Östersund Den augusti 889 brann stadsdelen Myran i centrala Östersund. Branden började i ett magasin på Storgatan och gårdar med 0 boningshus och 8 uthus blev förstörda. Schaktmassorna från området tippades i sjön mellan Sjötorget och Frösön och därmed blev badhusudden så stor som den är idag. (Östersunds kommun, 0) Andra mer nutida bränder som kan nämnas är branden 0 av restaurang Marité, som för andra gången eldhärjades. Kostnaden att återuppbygga landade på cirka miljoner kronor, varav försäkringsbolaget stod för nästan allt utom självrisk och installation av sprinkler, till en kostnad av kronor vardera. Vid byggnationen installeras även automatiskt brandlarm samt en värmedetektorkabel som monterades på fasaden i två slingor. (Nilsson, 0) 00 var året då Barberaren med Centralpalatset brann ner. Byggnaden ritades av arkitekten Knut Gyllenkreutz och stod klar 908. Den blivande byggnaden återskapar inte den byggnad som stod där däremot kommer layouten vara mer effektivt planerad, samt anpassas efter dagens krav på installationer och brandfrågor. Kostnaden för nybyggnationen beräknas till cirka 0 miljoner kronor. (Kindblom, 0). Syfte Huvudmålet med denna rapport är att identifiera och sammanställ lösningar och resultat från tidigare utförda undersökningar och att dessa ska komma till praktiskt användning i form av råd och information till intresseägare. Detta i form av åtgärdsförslag på både allmän nivå och förslag riktad till fastigheter. Ett delmål är att bidra med underlag till presentationsmaterial som en del av projektet Säker Innerstad. Ytterligare delmål är dels att utöka vissa åtgärdsförslag med tekniska lösningar samt att ge en enkel prisbild av vissa utvalda åtgärder för framtida användning av räddningstjänsten. Detta arbete syftar även till att bidra med underlag till andra städer och områden, så att en samling allmänna åtgärdsförslag kan utformas utifrån tidigare forskning och erfarenheter. Ett långsiktigt syfte är att detta underlag kan användas som en grund till en källa med åtgärdsförslag att användas vid inventering av äldre bebyggelse med eller utan kulturhistoriska värden.

12 Introduktion. Forskningsfråga Kan en sammanställning av allmänna råd formas från tidigare forskning, som på ett enkelt sätt behandlar brandskyddsåtgärder? Kan resultatet från tidigare undersökningar appliceras på Östersunds innerstad samt andra städer med liknande förutsättningar?. Avgränsningar Avgränsningar som gjorts är att inte ta hänsyn till tillgänglighet såsom hissar och hur dess problematik ska lösas med avseende på brand. Inga kalkyler har gjorts med avseende på eventuell ekonomisk långsiktig vinning med förbättrat brandskydd, däremot redovisas enklare kostnader för vissa åtgärdsförslag. Fokus har lagts på sammanställning av allmänna åtgärdsförslag samt åtgärder riktade mot fastigheter. Av relevans för det fortsatta arbetet har även information och finansieringsåtgärder redovisats.

13 Teori Teori Tidigare forskning på ämnet används som grund för att sammanställa åtgärdsförslag. Rapporter som finns tillgängliga har sammanfattats för att ge ett underlag till denna studie. Avsnitt. redovisar hur inventeringsverktyget som använts i många rapporter är uppbyggt, detta för att lättare förstå de sammanfattade rapporterna samt få insikt i detta arbete i fråga om resultatets uppbyggnad. Avsnitt. behandlar övergripande lagar som berör ämnet. För djupare insikt i lagtext finns utdrag att tillgå i bilaga 8.. Avsnitt. -.8 redovisar rapporter där en inventering av brandrisker i byggnader utförts. I dessa sammanfattningar står det ofta hänvisningar till rapporten, vilket då syftar på den sammanfattade och inte Brandskyddsarbete i Östersunds innerstad. Avsnitt.9 är en riskanalys av Kungsbacka trästad, vilket skiljer sig från övriga rapporter då den undersöker kostnader och jämför risker samt hur stor sannolikheten är det är att de inträffar. Den är dock av intresse att redovisa, då åtgärdsförslag presenteras. Avsnitt.0 är en sammanfattning av Kulturmiljöprogrammet för Östersund centrum. Den är av teoretisk och praktisk vikt då den presenterar kulturvärdena i Östersund och redovisar vilka restriktioner som gäller vid ändring av byggnader i stadens centrum. Avsnitt. består av statistik i form av brandorsaker, dels från hela landet, men även Östersund, Trosa och Kungsbacka. Avsnittet behandlar även brandspridning mellan kvarter och byggnader. Avsnitt. behandlar kortfattat ny tillgänglig teknik.. Inventeringsverktyget BSV- k (Wikberg & Johansson, 00) BSV- k är ett indexverktyg för att bedöma brandskydd. den gick tidigare under namnet BSIVI och utvecklades i syfte att enklare kunna kartlägga riskbilden i trä- och blandad bebyggelse. Metoden redovisar på ett enkelt sett nivån på brandskyddet i byggnaden. Verktyget är hierarkiskt uppbyggt med övergripande mål, delmål, strategier och komponenter, se figur..

14 Teori Figur. Strukturell uppbyggnad av BSV- k (Bergström, 00) Alla komponenter påverkar brandskyddsnivån samt är olika viktade beroende på betydelsen för denna, se figur.. Dessa komponenter får en gradering som fungerar som betyg. Betyget multipliceras med viktningen för att få en produkt, vilka alla summeras för att ge ett värde på en byggnads brandskydd. Komponenterna i sig kan bestå av flera delar och i dessa fall vägs dessa bidrag samman via enkla beräkningar till graderingen för komponenten.

15 Teori Figur. Uträkning av BSV- k index. (Wikberg & Johansson, 00) Dessa komponenter har olika betydelse för strategierna, se figur.. Dess betydelse graderas från 0- i en matris och samma sak gäller för strategiernas betydelse för delmålen och delmålen för huvudmålet. När alla nivåer är avklarade finns sambanden i tre matriser. Genom att multiplicera dessa framträder komponentens betydelse för målet.

16 Teori Figur. Matris över komponenternas betydelse för strategier. (Wikberg & Johansson, 00) Då dessa komponenter har betydelse för hur de påverkar målen, redovisas de riktade åtgärdsförslagen i resultatavsnittet utifrån dessa komponenter.

17 Teori. Lagar Nedan är lagar som är av betydelse som rör brandskydd samt skydd av byggnader sammanfattade. Utdrag ur relevant lagtext finns i bilaga Boverkets byggregler, BBR Boverket publicerar föreskrifter och allmänna råd som behandlar tekniska egenskapskrav. Dessa föreskrifter hänvisas från Plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen. Dessa föreskrifter gäller vid ny- och tillbyggnad och berör således inte befintlig, äldre bebyggelse. Till skillnad från lagar och förordningar går dessa föreskrifter inte att applicera retroaktivt. Om byggnaden däremot ändras kan dessa föreskrifter bli aktuella. (Glenting, Brand i äldre trähusbebyggelse, 00).. Plan och bygglagen, PBL Denna lag behandlar planläggning och bygglov. Vid utformning av bebyggelse och byggnader ska hänsyn bland annat tas till stadsbilden, kulturvärdena och skyddet mot uppkomst och spridning av brand. Enligt denna lag skyddas bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden och ändringar ska göras varsamt så karaktären bevaras. Vidare ska byggnadsverk ha de tekniska egenskaperna som är väsentliga i fråga om säkerhet vid brand. Vid ärenden som inte kräver bygglov får avsteg göras från de tekniska kraven endast om de anses som oskäliga. En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Om en byggnad är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att hänsyn tas till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden... Plan- och byggförordning, PBF Denna förordning innehåller bland annat egenskapskrav på byggnader med avseende på säkerhet i händelse av brand och utvecklar kraven från Plan- och bygglagen. Den behandlar bärförmåga, begränsande av spridning inom och till annan byggnad, att personer kan ta sig ut eller räddas samt hänsyn till räddningsmanskapets säkerhet vid brand. Vidare meddelar denna förordning inom vilka punkter som Boverket får meddela föreskrifter om... Lagen om skydd mot olyckor, LSO Enligt lagen om skydd mot olyckor ska ägare eller användare av byggnader i rimlig omfattning hålla med släckutrustning och utrustning för livräddning. Åtgärder som behövs för att förebygga och hindra eller begränsa skador till följd av brand, ska vidtas. Ägare till byggnader där kontroll krävs med hänseende till risker eller konsekvenser av brand, ska lämna en skriftlig redogörelse för brandskyddet. Användare av byggnader ska ge ägaren relevanta uppgifter om detta. Kommunen ska vidta åtgärder för att förebygga bränder. Genom rådgivning och information ska kommunen underlätta för den enskilde att fullfölja sitt ansvar. En kommun ska även ha ett handlingsprogram för sin förebyggande verksamhet. Tillsynen för att denna lag följs utövas av kommunen inom dess område och av Länsstyrelsen inom länet. Tillsynen ger rätt till inträde i byggnader och lokaler och andra anläggningar. Förbud samt vite är verktyg som kan användas för att lagen ska efterlevas. 8

18 Teori.. Kulturmiljölagen, KML Ansvaret att skydda och vårda kulturmiljön delas av alla och är en nationell angelägenhet. I denna lag finns bestämmelser om bland annat fornminnen, byggnadsminnen samt kyrkliga kulturminnen. Ansvaret för länets statliga kulturmiljöarbete har länsstyrelsen och riksantikvarieämbetet ansvarar för det nationella. Fornminnen innefattar fornlämningar och fornfynd. Dessa kan skyddas via åtgärder från länsstyrelsen eller riksantikvarieämbetet i form av till exempel flytt eller avsättning av ett fornlämningsområde. Skyddet avser även fornlämning som infogats i byggnadsverk. Om dessa åtgärder medför kostnader finns rätt till skälig ersättning. En byggnad eller ett område med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde kan förklaras som byggnadsminne av länsstyrelsen. De anger sedan via skyddsbestämmelser hur den ska vårdas och underhållas samt vilka åtgärder som inte får utföras. Om det finns särskilda skäl får dessa bestämmelser ändras eller så kan byggnadsminnet hävas. Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är även de skyddade i denna lag... Miljöbalken, MB Miljöbalken ska tillämpas så att bland annat värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Områden med miljö- eller kulturvärden som är av betydelse ur allmän synpunkt ska så långt som möjligt skyddas mot skada. Förvaltningsmyndigheterna och kommunerna prövar ärenden enligt vad som är föreskrivet i balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken.. Eksjö (Räddningsverket & Riksantikvarieämbetet, 999): Eksjö är en av få svenska trästäder från slutet av 00- talet som inte har brunnit ner, se figur.. Eksjö centrum utgör därför en omistlig kulturskatt både lokalt, regionalt och nationellt. Att skydda och vårda detta kulturarv är ett ansvar som delas av alla. Figur. Illustration över Eksjös bebyggelse. (Räddningsverket & Riksantikvarieämbetet, 999) 9

19 Teori En projektbeskrivning upprättades våren 998 som kortfattat beskrev riskbilden och vad en brandskyddsstrategi innebar, hur området skulle avgränsas och hur arbetet skulle genomföras. Den innehöll även tidplan och kostnader. Klartecken gavs av kommunstyrelsen och en projektgrupp bildades. En blankett togs sedan fram för att kunna fylla i byggteknisk information. Byggnadsnämndens arkiv användes för att få fram byggteknisk information om byggnaderna, sedan upprättades en fastighetsägarförteckning och kartor för varje kvarter togs fram. Efter detta informerades fastighetsägarna och inventeringsarbetet började. Analys och bedömning av inventeringen gjordes för att: bekräfta riskbilden och dess omfattning, bekräfta byggnadernas konstruktion och status samt förmåga att motstå brand gentemot arkivuppgifter, fastställa byggnadernas möjligheter till brandmotstånd, fastställa brandbelastningens storlek, kartlägga brandspridningsriskerna och notera brister och skador. Dessutom gjordes en förteckning över möjligheterna för tillträde för räddningstjänsten. Alla anmärkningar sammanställdes i listform för att kunna användas vid krav på åtgärder. Huvudmålet är att skydda staden från stadsbrand. För att uppnå detta är delmålen att; förhindra uppkomst av brand, minska risker för brandspridning och underlätta släckning av brand. Som en konsekvens av dessa: Underlätta utrymning vid brand och förhindra att kulturhistoriska värden förstörs av brand. Genom att förhindra stadsbrand med brandförebyggande och brandbegränsande åtgärder blir resultatet att vi räddar liv. Detta synsätt innebär att en brandskyddsstrategi som har denna målsättning att förhindra stadsbrand, bygger på byggnadssäkerhet och inte personsäkerhet, även om det i slutändan ger det resultatet. Det effektivaste brandskyddet är att förhindra att brand överhuvudtaget uppstår. Detta regleras av lagar och till stor del vilar ansvaret på den enskilde. Många åtgärder för att förhindra att brand uppstår är både enkla och billiga. Del två i strategin är uppdelad i två avsnitt, brandförebyggande och brandbegränsande åtgärder... Brandförebyggande åtgärder, övergripande och administrativa: Informera allmänheten om denna strategi med målet att; Höja kunskapen om brandrisker, höja kunskapen om hur brand uppstår, höja kunskapen om hur släckning ska utföras. Ordningsregler och brandvakter vid marknader och evenemang. Ansvarig för dessa åtgärder är Räddningstjänsten. Kontakt med polisen för analys av riskerna med pyrotekniska varor. Fastställa lägstanivåkrav, utöver BBR, i samband med ny- eller ombyggnation samt att det står med i detaljplan. Rapportering till räddningstjänsten vid ombyggnad och reparationsarbeten med avseende på heta arbeten. Information till alla rörläggare, golvläggare, byggnadsfirmor och ventilationsfirmor. Lämplig släckutrustning ska alltid finnas tillgänglig... Åtgärder riktade mot fastigheten: Skorstensfejarmästaren kontrollerar pannrummens kvalité i samband med tillsyn av ved- och oljepannor samt rapportera till räddningstjänsten om brister finns. Kontroll/översyn av elektriska installationer i synnerhet i källare, på vind och uthus. Okulärbesiktning vid beslutad särskild brandsyn. Upplysa fastighetsägare i samband med brandsyn eller information att; Kartonger och sopor bör samlas där allmänheten inte har tillträde, begränsa mängden lättantändligt material, lagra brännbart material på betryggande avstånd eller i lämpligt utrymme, Dörrar som allmänheten inte har tillträde till bör vara låsta, installera 0

20 Teori huvudströmbrytare, förse lampor i biutrymmen med skyddsglas samt att uppställning av containers ska ske enligt gällande anvisningar. Inom vissa områden föreslås brandsyn vartannat år för vindar i flerbostadshus, lokaler och butiker. Verka för att olje- och ved anläggningar övergår till fjärrvärme. Verka för att byta ut ventilationskanaler av trä vid i samband med ventilationskontroll, detta i samråd med besiktningsmännen. Åtgärder som kan vidtas för att minska risken för anlagda bränder enligt figur.. Figur. Åtgärder för minskad risk för anlagda bränder. (Räddningsverket & Riksantikvarieämbetet, 999).. Brandbegränsande åtgärder: Medverka till ökad användning av brandvarnare och brandsläckare i bostäder via information till allmänheten. Införa räddningstjänstens släckstrategi som innehåller insatskarta, tillgängliga resurser samt information om byggnaders brandskydd samt kulturhistoriska värde. Uppmana fastighetsägare att åtgärda brister i brandbegränsande konstruktioner. Utreda hur försörjningen för brandvatten ska lösas torra somrar. Lösa problematiken med höjdskillnader mellan byggnader, antingen via brandskyddande beklädnad, automatiskt brandlarm och/eller sprinkler. Minska risker för brandspridning för vissa byggnader med hjälp av brandklassade fönsterpartier, manuella eller automatiska sprinklersystem, automatiska brandlarm och i vissa fall sirener. Detta måste dock utredas för att se vilka åtgärder som är rimliga utifrån resultat, ekonomi och kulturhistoriskt värde.

21 Teori. Mariefred (Bergström, 00) Den senaste stadsbranden i Mariefred ägde rum år 8 och dagens bebyggelse är uppförd efter detta, se figur.. En övervägande andel av husen i stadskärnan är trähus med fasader i trä och i vissa kvarter ligger husen tätt. De flesta husen är lättåtkomliga för räddningstjänsten med vissa undantag, där det är mycket svårt för fordonen att ta sig fram. Ett projekt för brandskydd i Strängnäs och Mariefred startar med denna brandskyddsinventering. Figur. Bildexempel över Mariefreds bebyggelse. (Bergström, 00) Metoden för denna inventering är BSIVI den är utvecklad speciellt för gammal trähusbebyggelse. Med hjälp av denna skapas en riskbild. Denna metod är fri från subjektiva komponenter och är utvecklad för att vara användarvänlig. Den är inte gjord till att användas som fullständig riskanalys utan ska ses som en riskinventering där riskområden och tendenser kan pekas ut. Den ger heller ingen absolut nivå för godkänt skydd utan det är upp till användaren av verktyget. Värderingarna i denna inventering är samma som utförts i Västerås, se avsnitt.... Åtgärder mot uppkomst av brand, samtliga fastighetsägare: Elöversyn vart tionde år och åtgärda risker Jordfelsbrytare installerad Ha brandvarnare uppsatta och kontrollera dess funktion Hålla sig med brandsläckare, skum eller pulversläckare, samt veta hur den fungerar Inte ha sophantering och löst material mot fasad Hålla förrådsutrymmen, där det finns löst material, låsta Brandtekniskt sektionera vind mot intilliggande byggnad.. Åtgärder räddningstjänsten: Ändra organisationen för deltidsstyrkorna för att få en snabb insats Utföra tillsyn och ställa krav på dessa byggnader med stöd av LSO, SFS 00:89 Informera allmänheten/utbildningsträffar Strategier för storbrand Utveckling av insatsplaner utifrån kartunderlag Utreda framkomligheten för räddningstjänstfordon och uppställningsplatser

22 Teori.. Åtgärder kommunen vid ny och ombyggnad: Fönsterglas, i fönster som vetter mot varandra eller vinkel, utförs enligt Brandskydds- handboken kap. 9. Jordfelsbrytare installeras Vindar ska sektioneras mellan byggnader och även inom byggnaden vid flerbostadshus Taköppningar utförs i brandklass där höjdskillnader mellan hus understiger 8 m Brandklassade dörrar ska installeras till lägenheter i flerbostadshus I flerbostadshus ska väggar och tak utföras i obrännbara ytskikt Översyn av bjälklag och dess fyllning ska utföras

23 Teori. Trosa (Elofsson, 00) Trosa är en stad med intressant småstadsbebyggelse och är ett riksintresse. 9 brändes hela staden ner av ryssarna och allt som stod kvar var stenkyrkan. Efter detta byggdes staden upp efter samma mönster med markerad stadskärna och två parallella huvudgator med smala gränder ner mot ån. De äldsta byggnaderna från denna tid är låga trähus och senare på 800- talet började byggandet av stenhus och trähus i fler våningar. Efter en större brand i Jönköping lämnades en motion in till kommunfullmäktige, angående brandsäkerheten i Trosa innerstad, och det beslutades att ett arbete för att skydda bebyggelsen skulle inledas. Syftet med arbetet är att i första hand minska sannolikheten för uppkomst av brand och i andra hand minska konsekvensen av en brand i äldre trähusbebyggelse. Målet är att presentera en metod för att beskriva brandrisker i äldre trähusbebyggelse som Trosa och även beskriva hur dessa risker kan minskas. Målet är även att visa hur ansvarsfördelningen ser ut och kommunens möjligheter att ställa krav på den enskilde. Byggnadstekniska åtgärder och aktiva släcksystem kommer undersökas, och även lagstiftningen kommer att innefattas för kommunens möjligheter att ställa krav på åtgärder för både befintliga byggnader och de som berörs av ombyggnation. Rapporten behandlar den äldsta delen av Trosa, arbetssättet och åtgärderna ska dock kunna användas till övriga områden i ett senare skede. Arbetet bygger på både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa metoden innefattar inventeringsarbetet med indexverktyget BSIVI och de kvalitativa metoderna bestod av att kartlägga den fysiska miljön, bedöma brandrisker samt utföra en kulturutvärdering. Kartläggningen gjordes genom att ta fram och redigera översiktskartor samt att fotografera på plats och lägga in information om byggnaderna. Kulturutvärderingen gjordes genom att klassa byggnaderna i tre nivåer; omistlig, skyddsvärd och värdefull. Faktorer som bedömdes var; ålder, verksamhet, historik och ursprungsskick. För att få fram en riskbild jämförs statistik från hela landet med de vanligaste brandorsakerna. Denna information ställs mot Trosas statistik för att se samband. Denna information jämförs mot de fysiska förhållandena i trosa för att se om dessa risker verkligen finns och bör åtgärdas. Andra orters brandskyddsstrategier studeras och dess relevans värderas för att kunna användas i Trosas bebyggelsemiljö. I rapporten används ett matrisverktyg för att visuellt se hur varje brandskyddsåtgärd höjer nivån. Den är kopplad till kulturnivån för att få en helhetsbild av brandskyddet kontra kulturvärdet före och efter utförda åtgärder, se figur..

24 Teori Figur. Matriser över kulturvärdering och brandskyddsnivå, före och efter vidtagna åtgärder. (Elofsson, 00) Erfarenheter som hämtas från andra orter är Eksjö, Jönköping och Gävle. Erfarenheter som hämtas från Eksjö består av ansvarshantering samt vikten av att få alla engagerade, processen i brandskyddsstrategier, kommunens investeringar för släckarbetet och trådlösa brandlarm- system. Från Jönköping hämtas erfarenheter om larm- och insatsplaner för specifika byggnader, information till fastighetsägare och krav på ordning och reda samt att motivera fastighetsägare att självmant åtgärda brister innan tillsyn. Erfarenheter från Gävle är insatsplanering och nära samarbete med de boende, insatsövningar, informationskvällar och allmän brandutbildning. Kulturvärdet i Trosa innerstad ligger i bostädernas samlade värde. Det är bebyggelsemiljön i sig som står för det historiska värdet och inga enskilda byggnader har något formellt byggnadsminne eller kulturminne, se figur.8.

25 Teori Området som berörs är den äldsta delen av Trosa med trånga gränder och tät bebyggelse. Fastigheterna är ofta sammanbyggda med uthus, garage, förråd och stugor ända till tomtgräns. Detta medför att brandspridningsriskerna ökar. Figur.8 Exempel på byggnadstyper i Trosa. (Elofsson, 00) De dominerande brandorsakerna i trosa stämmer överens med de nationella och de största är tekniska fel, Soteld/gnistor, eldning av gräs, bränder anlagda med uppsåt och värmeöverföring. Tekniskt fel kan bestå av elfel och fel på olika typer elektrisk utrustning. Soteld kan bero på otätheter, brister i konstruktion, underhåll och rengöring. Eldning av gräs innefattar även trädgårdsavfall. Orsaker till anlagda bränder kan vara svåra att fastställa medan startföremålet för det mesta hittas. Värmeöverföring innebär att brand startas utan förekomst av gnista, exempelvis från en överhettad skorsten till närliggande material. Arbetssätt som användes var att ett antal typhus togs fram för bedömning genom BSIVI. Området inventerades med avseende på kultur. De indelades i tre olika skyddsklasser. Detta resulterade i en matris av de båda resultaten som visuellt visar vad brandskyddsåtgärderna gör för att minska riskerna..... Åtgärdsförslag, fastigheter: Elrevision Byte av fönster till klass EI0 Utbyte av dörrar i utrymningsvägar till klass EI0 Brandskyddskontroll av rökgaskanaler Besiktning av det byggtekniska brandskyddet gällande otätheter mellan våningsplan, takfot och genomföringar Översyn av tillgängligheten för räddningstjänsten Installering av automatiskt brandlarm Installering av sprinkler Sektionering av vind och avskiljning till angränsande byggnad Åtgärder, kommunen: Bör med hänvisning till den stora brandfaran ställa krav, med stöd från lagen, LSO kap, på brandskyddskontroller av eldstäder och andra sotningspliktiga objekt.

26 Teori Införa eldningsförbud med stöd från lagen, LSO 0 kap och MB kap par, samt organisera hämtning av trädgårdsavfall Ställa krav på el- revision med hänvisning till starkströmsföreskrifterna och den enskildes ansvar i LSO Byggnadstekniska förstärkningar i form av att; brandtekniskt skilja garage och tvättstugor från intilliggande byggnader, byta till brandklassade fönster i vissa fastigheter samt att utföra översyn av takfot, sektionering av vind, ventilation och ytskikt i trapphus Informera allmänheten samt rikta specifik information för boende inom trähusområdet där det framgår risker och upplysningar om den unika bebyggelsen. Information bör finnas på hemsidan samt kompletteras med utskick.. Åtgärder räddningstjänsten: Ta fram informationsunderlag samt anordna utbildningar inom exempelvis; Eldning i eldstäder, brandsläckare och brandvarnare, barns lek med eld och eldning utomhus. Information/utbildning riktat mot fastighetsägarna i form av informationsmöten och en checklista med vanliga risker samt hur de förebyggs Planera och utföra tillsyn på byggnader baserat på riskbilden. Med stöd av LSO kan tillsyn utföras på alla byggnader som har det behovet. Behovet kan baseras på spridningsrisker eller kulturhistoriska värden Ta fram en enkel SBA- mall(systematiskt brandskyddsarbete) till fastighetsägare för att kunna utföra sitt aktiva brandskyddsarbete. Detta material bör innehålla information, blankett samt en checklista med vanliga risker att förebygga Arbeta med insatsplanering och i denna säkerställa vattenförsörjning, släckmetoder och tillgänglighet för fordon.. Den enskildes ansvar: Brandvarnares hörbarhet. Brandvarnare ska finnas enligt lag och då det finns brister i avgränsningar bör brandvarnare installeras så att om brand utbryter i uthus/garage ska sovande inomhus bli väckta. Detta kan ske med trådlösa system. Följa de råd som ges vid eldning inomhus Då många har öppna eldstäder är det skäligt att kräva brandsläckare i varje fastighet Iaktta stor försiktighet vid grillning och respektera det eldningsförbud som råder Se över sin elanläggning och anslutande utrustning

27 Teori. Västerås (Wikberg & Johansson, 00) Efter en större brand i ett äldre kvarter startade en diskussion mellan MBR, stadsbyggnadskontoret, det kommunala bostadsbolaget och Länsmuseet. Efter detta startades ett projekt med syfte att kartlägga brandspridningsrisker i den centrala stadens kulturbyggnadsområden. Direktiven i detta projekt var, förutom kartläggning, att ge förslag till förbättrande åtgärder och att skapa ett levande dokument som kan underhållas. De äldsta byggnaderna är från tidigt 00- tal och har i de flesta fall genomgått omfattande ombyggnad. Hus från sekelskiftet kring år 900 är de som är bäst bevarade se figur.9. Värdet ligger framför allt i helheten, att gatunätet är bevarat från slutet av 00- talet. Det kulturhistoriska värdet ska bevaras vid ombyggnad, speciellt vid förändringar av fönster och dörrar. Figur.9 Exempel på bebyggelse, Västerås. (Wikberg & Johansson, 00) Inledningsvis användes Eksjömodellen för att inventera byggnaderna, detta ändrades sedan till BSIVI efter den utkom. Den nya modellen prövades för att sedan införas. Datainsamling skedde via studier av byggnadsritningar och fältarbete med blanketter som fylldes i. I den senare delen där BSV- k infördes, deltog inte personal från MBR, då denna metod inte krävde djup brandskyddsteknisk kompetens. Förutom datainsamling för BSV- k, samlades ytterligare information om byggnaderna in såsom dess kulturhistoriska värde, verksamhet/användning, taktäckning, stommaterial, typ av uppvärmning samt brister som noterats. För att bearbeta samt validera all data skapades en EXCEL- modell som sedan lagras i en GIS- databas hos lantmäteriet, detta för att göra det möjligt att uppdatera uppgifter vid förändringar. Resultat av detta arbete var bland annat att risken för en kvartersbrand får anses vara låg med vissa undantag. Risken för brandspridning ökar där byggnaderna är större och har blandad användning. Inga byggnader har installerat utrustning utöver byggnormen som sprinkler, automatiskt brandlarm, med få undantag, eller brandsäkert glas. Inventeringen pekar på att 8

28 Teori några byggnader bör förstärkas med denna typ av utrustning. Många bränder orsakas av fel på elinstallationer därför rekommenderas fast installerad jordfelsbrytare i varje byggnad. Dessutom bör översyn över el ske vart tionde år i lokaler med affär restaurang och kontor. De trånga gatorna som finns är negativt ur brandskyddssynpunkt, även att vissa verksamheter bara har bemanning på dagtid, vilket kan göra att det tar lång tid innan en brand upptäcks. Brister kan inte upptäckas enbart utifrån BSV- k, däremot ger det en bra indikation. Exakta gränsvärden om en byggnad har en acceptabel brandskyddsnivå kan inte heller anges, däremot har riktlinjer använts för att göra en riskvärdering... Allmänna brandförebyggande åtgärder, Fastighetsägare, utan inbördes ordning: Ha jordfelsbrytare installerad Genomföra total genomgång av elen vart 0:e år Brandvarnare uppsatta och funktionstestade, helst anslutna till larmcentral Hålla sig med brandsläckare och veta hur de fungerar Inte ha sophantering och löst material i närheten av träfasad, med avseende på risk för anlagda bränder Hålla förrådsutrymmen, där löst material finns, låsta Sektionera vind mot intilliggande byggnad enligt rådande brandtekniska krav.. Punktåtgärder fastigheter, exempel: Hålla rent på gården Hålla trapphuset fritt Byt till brandsäkra dörrar, då lägenheter ska skiljas av brandcell Förbättra ytskikt i trapphus Elöversyn samt jordfelsbrytare Byta till brandhärdigt glas i fönster som vetter mot närmaste byggnad Sprinkler för vissa äldre timrade hus vid trånga gator, på fasad eller inomhus bör genomföras i samarbete med stadsbyggnadskontoret och Räddningstjänsten. 9

29 Teori. Strängnäs (Lindholm, 009) I Strängnäs finns gammal trähusbebyggelse som delvis lyckades bevaras efter en brand 8. Idag utgör denna bebyggelse ett stort kulturvärde och är ett unikt kännetecken för staden. Stadsbilden i dessa områden präglas av tät bebyggelse, trånga gränder och lättantändliga byggnadsmaterial, se figur.0. Dessa faktorer gör tillsammans att bränder lätt kan spridas och leda till katastrof. Figur.0 Bildexempel över bebyggelse i Strängnäs. (Lindholm, 009) LSO började gälla 00/00 och där står det skrivet att varje kommun ska ha en handlingsplan över de risker för olyckor som kan inträffa. Det står även att kulturhistoriska värden ska beskrivas, samt hur de skyddas. Även kulturminneslagen kap beskriver att det är allas ansvar att bevara kulturarvet. Denna brandskyddsinventering har sin bakgrund i ett förslag till en brandskyddsstrategi för Strängnäs och Mariefred tätorter. Syftet är att skapa en övergripande lägesbild över skyddsnivån för byggnader och hjälpa till vid framställning av framtida insatsplaner. Det övergripande målet är att förhindra stadsbrand i Strängnäs gamla trähusbebyggelse och delmålen är att identifiera riskområden och presentera skyddsåtgärder för dessa. Metoden som användes för att inventera brandskyddet var indexverktyget BSV- k. Det skapades en blankett som användes exteriört och interiört, dessutom samlades ytterligare information om byggnaderna in för fortsatt arbete. En enkätundersökning lämnades ut som behandlade enkla frågor angående brandskyddet i hemmet. Åtgärdsförslagen delas in i två kategorier, brandförebyggande och brandbegränsande. Exempel på brandförebyggande åtgärdsförslag kan vara ändrad lagstiftning samt upplysa om det ansvar som vilar på den enskilde fastighetsägaren. 0

30 Teori Brandskydd av kulturbyggnader innebär restriktioner i utförandet. Dörrar, fönster och andra byggnadsdelar måste visas extra hänsyn, därtill kan det finnas ytskikt som inte får ändras och då finns alternativ såsom brandskyddsfärg, sprinkleranläggning och brandlarm... Åtgärder Strängnäs, begränsande och förebyggande Ha brandvarnare uppsatta och regelbundet kontrollerade, sammankopplade rekommenderas Ha tillgång till brandsläckare och medveten hur den används, pulversläckare kg rekommenderas för bostäder Ha jordfelsbrytare installerad Total elöversyn vart tionde år samt åtgärda brister Ha allmän ordning och reda samt inget löst material eller sopkärl i närhet av fasad, detta för att minska risken för anlagda bränder Hålla vinds- och förrådsutrymmen låsta Brandsektionera vind mot närliggande byggnad. Ägare till flerbostadshus uppmanas att sektionera även mellan dessa, enligt BBR : Vidta försiktighet i samband med eldning i eldstäder samt följa sotare och räddningstjänstens råd Förvara brandfarliga varor i avsedda kärl Respektera eldnings och fyrverkeriförbud.. Omfattande åtgärder Montera brandklassade fönster enligt BBR :. Detta bör utföras antikvariskt riktigt. Montera brandklassade taköppningar Uppföra brandväggar mellan fastighetsgränser enligt BBR : Torrörssystem, alternativt fast dimspik på vind Parkeringsförbud längs gatan för att underlätta framkomlighet Fasadsprinkler i form av torrörsprinkler i trånga gränder Heltäckande sprinkleranläggning.. Punktåtgärder fastigheter Göra elöversyn Installera jordfelsbrytare Byta till brandklassade dörrar i trapphus Förbättra ytskikt i trapphus Hålls vinden fri från skräp Inte använda pannrummet som förråd samt avlägsna löst material Åtgärda springbredder på över mm på dörrar i trapphus Ta bort sopkärl från fasad Sätta lås på vindslucka Byta till brandklassade glas i vissa fönster Uppföra brandvägg Genom att utföra enkla och billiga åtgärder för att förhindra uppkomst av brand minskar behovet av att göra andra, större ingrepp, som kan påverka en byggnad utseendemässigt och kulturvärdesmässigt.

31 Teori.8 Visby (Region Gotland, 0) 99 blev Visby upptagen på UNESCO:s världsarvslista och enligt dess riktlinjer ska staden bevaras och brukas så dess kvalitéer bevaras, se figur.. Detta ställer krav på skyddet vid händelse av till exempel brand. Utifrån detta skapades ett projekt att inventera det befintliga brandskyddet. Figur. Exempel över bebyggelse i Visby innerstad. (Wikberg & Johansson, 00) Syftet med detta projekt är att kartlägga brandskyddet, förhindra brands uppkomst och minimera konsekvenserna av en eventuell brand i Visby innerstad. Målet var att inventera brandskyddet, göra fastighetsägarna medvetna om deras ansvar, skapa en övergripande bild av brandskyddet samt ge förslag på åtgärder för att förbättra brandskyddet. Metoden som användes vid inventeringen var indexverktyget BSV- k som är antagen av MSB. Denna metod ger den bedömda byggnaden ett värde mellan 0 och där värden över anses acceptabelt. Efter inventeringen får fastighetsägaren ta del av resultatet samt åtgärdsförslag. Projektet genomfördes genom indelning i tre faser som består av inventering, analys och genomförande av åtgärder. Projektet finansieras av Länsförsäkringar och statliga omställningsmedel. Resultatet av inventeringen påvisade att en stor del av byggnaderna hade ett oacceptabelt brandskydd. Räddningstjänsten monterade brandvarnare i direkt anslutning till inventeringen där det saknades. Åtgärdsförslag till region Gotland är att ta fram en övergripande brandskyddsstrategi..8. Brandskyddsåtgärder för fastighetsägare: Ha brandvarnare uppsatt och kolla att de fungerar Hålla sig med brandsläckare och brandfilt och veta hur de fungerar Genomföra total genomgång av den elektriska anläggningen vart tionde år Ha jordfelsbrytare installerad Hålla trapphus fria från löst material för att underlätta utrymning och hindra brandspridning

32 Teori Förse trapphus med brandklassade dörrar, alternativt måla med brandskyddsklassad färg Att inte ha sophantering och löst material i en träfasads absoluta närhet. Hålla förrådsutrymmen låsta Brandtekniskt sektionera vägg mot intilliggande fastighet.8. Brandskyddshöjande åtgärdsförslag till byggnadsnämnden: Krav vid ny- och ombyggnationer Brandklassade dörrar installeras Jordfelsbrytare installeras Ej placera ventilationsöppningar i takfot ovan fönster Väggar och tak i trapphus utförs i obrännbara ytskikt Vindar sektioneras i mellan fastigheter och om flera bostäder ligger i samma plan sektioneras vinden även inom fastigheten Fönster som vetter mot varandra, direkt eller i vinkel, utförs med brandklassat glas Gammal spånfyllning i bjälklag byts ut till modern isolering Förslag med hänsyn till brandskydd och kulturmiljö till byggnadsnämnden är att upprätta klara riktlinjer för vilka brandskyddsåtgärder som kan utföras utan att byggnadens värde väsentligt förändras. Förslag till samhällsbyggnadsförvaltingen med utökad tillsyn av flerbostadshus enligt LSO. Detta för att öka brandsäkerheten i trapphus. Förslag att inrätta en fond där fastighetsägare kan söka medel för brandskyddshöjande åtgärder. Förslag att utöka förbudszonen för pyrotekniska varor till hela innerstaden samt undersöka möjligheter att besluta om permanent eldningsförbud. Förslag att studera brandskyddsåtgärder i Röros, Norge, och arbeta med liknande lösningar, i form av sprinkler, brandväggar med mera, i Visby. Förslag till att undersöka webbaserad utbildning för de boende i innerstaden samt praktisk utbildning med handbrandsläckare. Förslag till att införskaffa material för att kunna bygga slangsystem från hamnen för att tillgodose tillgången på släckvatten vid en större brand. Räddningstjänstens krav på framkomlighet bör beaktas vid snöröjning och när tillstånd till uteserveringar ges. Dessutom bör möjligheterna att styra godstransporter till innerstaden vid vissa tidpunkter, utredas.