Brottsoffer i fokus. De vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling 2004 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brottsoffer i fokus. De vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling 2004 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN"

Transkript

1 Brottsoffer i fokus De vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

2 Förord Brottsoffermyndigheten har som övergripande mål att främja brottsoffrens rättigheter, behov och intressen. Myndighetens huvuduppgifter är att besluta i ärenden om brottsskadeersättning och i frågor om Brottsofferfonden. Därutöver fungerar myndigheten som ett informationsoch kunskapscentrum avseende brottsofferfrågor. Syftet med Brottsofferfonden är att stödja olika projekt och verksamheter som utvecklar och synliggör brottsofferarbetet i Sverige. Varje år fördelas drygt 25 miljoner kronor dels till ideella organisationer som verkar på brottsofferområdet, dels till verksamheter i privat och offentlig regi, dels till viktimologisk forskning. För att brottsofferarbetet skall få en fortsatt gynnsam utveckling är det viktigt att öka och fördjupa kunskaperna om brottsoffer. Det behövs därför mer forskning och utvecklingsarbete. I syfte att stimulera till intresse för brottsofferfrågor på universitet och högskolor utlyste Brottsoffermyndigheten 1997 en uppsatstävling. Uppsatstävlingen riktar sig till studenter inom juridik, beteendevetenskapliga ämnen, hälso- och sjukvård, medicin m fl. Den femte omgången av Brottsoffermyndighetens uppsatstävling Brottsoffer i fokus lockade 44 deltagande uppsatser! Många av uppsatserna var examensarbeten från juristlinjen och C-uppsatser i socialt arbete. Andra ämnen som fanns representerade var psykologi, kriminologi, genusvetenskap, etnologi, folkhälsovetenskap, vårdvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och teologi. I denna antologi publiceras de uppsatser som vid den senaste tävlingsomgången tilldelats första, andra och tredje pris. De tre uppsatserna rör områden där det behövs mer och fördjupad kunskap och vår förhoppning är att de ska locka till intresse för brottsofferfrågor i allmänhet men även till vidare utvecklingsarbete och viktimologisk forskning. Umeå i februari 2005 Margareta Bergström, generaldirektör

3 2

4 Innehållsförteckning Frågan är inte om, utan när och hur barn som erfar våld inom familjen skall uppmärksammas Anna Enbert Våldtäkt: tvång eller bristande samtycke som grund för ansvar?...85 En diskussion om 1998 års Sexualbrottskommittés utredning och resonemang Wanna Svedberg Barnmisshandel En studie om hur barn påverkas av fysiskt våld i hemmet Jenny Jeppsson och Emma Kristoffersson 3

5

6 Juridiska fakulteten Vid Stockholms universitet Anna Enbert Frågan är inte om, utan när och hur - barn som erfar våld inom familjen skall uppmärksammas Examensarbete 20 poäng Madeleine Leijonhufvud Nils Cederstierna Höstterminen

7 SAMMANFATTNING FÖRORD FÖRKORTNINGAR 11 DEL 1 1. INLEDNING ALLMÄNT 1.2 SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING 1.3 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 1.4 DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR0 2. ÄR DET ETT PROBLEM ATT BARN TVINGAS ERFARA VÅLD INOM FAMILJEN? HUR VANLIGT ÄR DET ATT BARN TVINGAS ERFARA VÅLD INOM FAMILJEN? 2.2 HUR REAGERAR BARN SOM ERFAR VÅLD INOM FAMILJEN? Fysiska reaktioner Psykiska reaktioner 3. STRAFFRÄTT I VILKEN UTSTRÄCKNING KAN EXPONERING AV VÅLD INFÖR BARN INOM FAMILJEN ANSES VARA BROTTSLIGT IDAG? Uppsåt och oaktsamhet Misshandel Grov misshandel Vållande till kroppsskada eller sjukdom Framkallande av fara för annan Olaga tvång Grov fridskränkning Olaga hot Ofredande Förolämpning Sammanfattning av gällande rätt 3.2 PÅVERKAS STRAFFVÄRDET AV ATT BROTTET BEGÅTTS MED BARN SOM VITTNEN? Lagstiftning och förarbeten Praxis och fältundersökning 4. SKADESTÅNDSRÄTT INLEDNING 4.2 BEVISFRÅGOR Culpabedömningen och kravet på kausalitet Adekvanskravet Normskyddsläran Konkurrerande skadeorsaker 4.3 I VILKEN UTSTRÄCKNING KAN MAN, ENLIGT GÄLLANDE RÄTT, RIKTA SKADESTÅNDSKRAV MOT FÖRÖVAREN VID PERSONSKADA? Ersättning för ideell skada Ersättning enligt SkL 5: Kränkningsersättning enligt SkL 2: Kränkningsersättningens bestämmande Förhållandet mellan SkL 2:3 och 5:1 4.4 VEM HAR RÄTT TILL ERSÄTTNING? 4.5 SAMMANFATTNING, KAN ETT BARN SOM ERFAR VÅLD INOM FAMILJEN ERHÅLLA SKADESTÅND? 6

8 5. PROCESSRÄTT / MÅLSÄGANDESTATUS / ACESS TO JUSTICE MÅLSÄGANDEBEGREPPET 5.2 VEM ÄR MÅLSÄGANDE? Den mot vilken brott är begånget Den som blivit förnärmad av brott Den som lidit skada av brott 5.3 BEDÖMA OM NÅGON ÄR MÅLSÄGANDE Läran om brottets skyddsintresse Brottets skadeverkningar Angreppssättet 5.4 KAN BARN SOM ERFAR VÅLD INOM FAMILJEN ANSES VARA MÅLSÄGANDE? 5.5 VEM SER BARNET? Stödperson Målsägandebiträde Särskild företrädare för barn Sammanfattning av barns möjlighet till stöd 5.6 POLISENS ARBETE 5.7 ÅKLAGAREN OCH DET ENSKILDA ANSPRÅKET DEL 2 6. INLEDNING UTVIDGAD MÖJLIGHET TILL SKADESTÅND UTVIDGNING AV 5:2 SKL ELLER EN HELT NY SKADESTÅNDSRÄTTSLIG REGLERING 7.2 KRÄNKNINGSERSÄTTNING 7.3 YTTERLIGARE BEHOV AV FÖRÄNDRINGAR OM EN SKADESTÅNDSRÄTTSLIG ÄNDRING GENOMFÖRS 7.4 JUSTITIEMINISTERNS UTTALANDE 7.5 AVGRÄNSNINGSFRÅGOR 8. KRIMINALISERING INLEDNING, FINNS DET BEHOV AV EN KRIMINALISERING? 8.2 SVÅRIGHETER VID EN EVENTUELL KRIMINALISERING Är lagstiftning rätt väg? Skulle en kriminalisering få någon effekt? 8.3 FÖRÄNDRINGAR AV REDAN GÄLLANDE STRAFFRÄTT 8.4 NY STRAFFRÄTTSLIG REGLERING Uppsåt / Oaktsamhet Skall det krävas en effekt, ett skaderekvisit, för kriminalisering? Skall en kriminalisering omfatta endast en viss grad av våld? Har barnet erfarit våld? Bör en eventuell kriminalisering begränsas till en viss personkrets? 8.5 VAR I BROTTSBALKEN SKALL EN KRIMINALISERING INFÖRAS? 8.6 LIKNANDE LAGSTIFTNING I ANDRA LÄNDER 9. PROCESSRÄTT/MÅLSÄGANDESTATUS KÄLLFÖRTECKNING LITTERATUR 10.2 FÖRFATTNINGAR 10.3 RÄTTSFALL 10.4 OFFENTLIGT TRYCK 10.5 TIDSKRIFTER 10.6 RAPPORTER, INTERNET OCH ÖVRIGT 10.7 UTLÄNDSKT MATERIAL 7

9 Sammanfattning Problematik och bakgrund Kunskapen om kvinnomisshandel har ökat betydligt de senaste åren och vi vet idag mycket mer om reaktioner och mekanismer bakom våldet inom familjen. Nu är det dags att ta ytterligare ett steg. Många av de kvinnor som misshandlas har ett eller flera barn. De flesta av dessa barn ser eller hör hur mamman blir slagen, hotad eller våldtagen i det egna hemmet. Dessa barn har i stor utsträckning varit osynliga. Vi har bara sett de vuxna och deras problematik och kanske inte trott att barnen ser, hör och tar skada. De senaste 10 åren har synen på hur barn drabbas om de utsätts för våld och fara dock förändrats och i dagarna har Justitiedepartementet uttalat att även barnen skall betraktas som brottsoffer när de erfar eller bevittnar våld inom familjen. Ingen vet med säkerhet hur många barn som erfar våld inom familjen. Enkätundersökningar tyder dock på att 10% av alla barn upplevt våld i hemmet och att 5% upplever det ofta. Att leva i ett hem där rädslan för våld ständigt gör sig påmind påverkar och skadar barnet. Symptomen kan variera men ångest, huvudvärk, magont och sömnproblem är ständigt återkommande. Ibland är händelserna så starka och överväldigande att barnet utvecklar symtom på Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). PTSD är en psykiatrisk diagnos där påträngande minnesbilder, ett undvikande beteende, hyperuppmärksamhet eller överreaktion på överraskande stimuli, återkommande mardrömmar, överspändhet eller upprepade traumaframställande lekar är vanligt förekommande. Den stress dessa barn upplever kan också resultera i hjärtbesvär, diabetes, försämrad inlärningsförmåga och förmåga till att känna empati. På sikt kan det öka risken för ett farligt socialt arv. Detta är således inte enbart ett individuellt problem utan ett samhällsansvar. Gällande rätt Enligt gällande rätt kan barn som åsamkas medicinskt påvisbara skador, pga exponering inför våld i hemmet, teoretiskt anses ha blivit utsatta för brott. Barnen har dessutom troligen en teoretisk möjlighet att erhålla skadestånd för de medicinskt påvisbara skador som uppstår pga exponeringen. Ingetdera förekommer dock i praktiken. Orsakerna till detta kan vara flera, t ex har vi i Sverige ingen tradition att åtala för eller värdera psykiska skador. Det beror antagligen på dess indirekta karaktär och på dess psykiska natur, som resulterar i bevissvårigheter. Det kan också vara svårt att konstatera psykiska skador, då de kan uppkomma efter lång tid och med varierande symptom. En stor del av den skada barnen upplever, som resultat av exponering inför våld i hemmet, går troligen inte heller att fastställa medicinskt då handlandet, kanske främst, innebär en kränkning av barnets person och behov av trygghet. Att bevittna våld mot mamman har dock hittills inte ansetts vara en kränkning av barnets personliga integritet och har inte resulterat i någon ersättning. Behov av förändring Även om det teoretiskt finns vissa möjligheter för barn som erfarit våld inom familjen att åtala för brott och kräva ersättning samt erhålla hjälp, i form av stödperson, målsägandebiträde och särskild företrädare för barn, så är det inte en realitet i vårt samhälle idag. För att säkerställa att dessa barn uppmärksammas och får den 8

10 hjälp och upprättelse de behöver, måste förändringar genomföras, antingen inom skadeståndsrätten, processrätten eller straffrätten. Skadeståndsrättliga regleringar kan omformuleras eller skapas för att tydligt ersätta barns personskador som uppkommer på grund av exponering inför våld. Även om beviskravet för att styrka personskadan sätts lågt, kommer en sådan reglering medföra fortsatta problem, eftersom skadan, kanske till övervägande del, är ideell och består av en kränkning av barnets person och behov. En bättre lösning vore därför att ge barnet rätt till kränkningsersättning. Då flyttas regelns fokus från kravet på uppkommen skada till att bedöma tillvägagångssättet. Då inget brott mot barnet anses ha blivit begånget kan, enligt gällande rätt, kränkningsersättning inte bli aktuell. Att brott inte skall krävas för tillämpningen av en eventuell ny reglering måste därför tydligt framgå. Detta skulle vara ett nytt grepp i svensk skadeståndsrätt. En mer traditionell lösning lagtekniskt vore att kriminalisera exponering av våld inför barn för att sedan tillämpa den redan existerande regeln om kränkningsersättning. Det finns troligen flera skäl till att ingen kriminalisering hittills har införts för att skydda barn som exponeras för våld. Det anses t ex att en dom mot vårdnadshavaren inte skulle gagna barnets intressen och att det är negativt för barnet att medverka vid förhör, undersökning och process. För att försöka hålla barnen utanför domstolsförfarandet har Justitieministern uttalat att man i Brottsskadelagen vill införa en reglering om rätt för barnet att erhålla kränkningsersättning vid exponering inför våld i familjen. En sådan lösning gör staten till primärt utbetalningsskyldig. Även om pengarna betalas ut från Brottsoffermyndigheten och staten i första ledet måste man dock fundera på regressmöjligheterna mot gärningsmannen både för att markera ansvar och för att skapa preventiv effekt. Ansvarig för kränkningen mot barnet måste i förlängningen fortfarande gärningsmannen vara. Liksom det finns anledning att kritiskt ifrågasätta om en kriminalisering, av exponering av våld inför barn, skulle vara lämplig och effektiv, finns det anledning att uppmärksamma vad vi uppnår därigenom. En fällande dom mot gärningsmannen skulle många gånger vara till fördel för barnets fortsatta utveckling och behov av trygghet. Kriminaliseringen skulle ha ett stort symbolvärde och vara en viktig markering om barns lika rättigheter och status i samhället. Regleringen skulle medverka till att säkerställa att rättsordningen verkligen iakttar barnet i dess situation, eftersom den med nödvändighet skulle framtvinga förändringar i polis, åklagare, advokater och domares handläggning och arbete med barn. Dessutom skulle hela det regelsystem vi byggt upp, som syftar till att stödja och ersätta brottsoffret, bli tillämpligt. Mycket talar för att arbete på bred front, åt samma håll, med lagstiftning, familjepolitik och förebyggande arbete skulle resultera i minskad tolerans för våld mot barn i samhället, attitydförändringar som på allt sätt skulle komma barnen tillgodo. När man överväger en kriminalisering och dess utformning uppkommer en mängd avgränsningsfrågor. Vem skall kriminaliseringen omfatta? Skall barnet ha bevittnat våld eller räcker det att man hör eller förstår att det förekommer? Skall det krävas att barnet blir påvisbart skadat eller att en viss grad av våld förekommit? Skall brott anses begånget först när uppsåt föreligger hos gärningsmannen eller räcker det med oaktsamhet? En kriminalisering får inte bli alltför oprecis och vid då det medför rättsosäkerhet och bryter mot legalitetsprincipen. Samtidigt måste regeln anpassas efter den målgrupp den avser att skydda och vara möjlig att tillämpa effektivt. Frågorna är svåra att besvara och måste vägas mot varandra då olika intressen talar för olika lösningar. 9

11 I Nya Zeeland tar lagstiftningen hänsyn till barns speciella behov och betraktar barn som brottsoffer när de erfar våld mot en person som barnet har en nära relation till eller om barnet utsätts för en reell risk att se eller höra misshandel. Regleringen kan på många sätt fungera som en förebild, men har också fått kritik för att vara för vid och rättsosäker. Oavsett vilka skadeståndsrättsliga eller straffrättsliga förändringar som genomförs är det viktigt att behålla helhetsperspektivet. Barnen, måste precis som vi andra, tillförsäkras att deras rättigheter uppmärksammas och upprätthålls. Barnets ställning som brottsoffer och målsägande, och deras rätt till hjälp från stödperson, målsägandebiträde och särskild företrädare för barn, måste proklameras och förtydligas. För att tillförsäkra barn dessa rättigheter räcker det i flertalet fall inte att markera barnet som målsägande endast enligt rättegångsbalkens definitionsregel. Vissa förändringar måste dessutom genomföras både i Lagen om målsägandebiträde och Lagen om särskild företrädare för barn. Slutsats Att försöka hålla barnen utanför stora delar av det rättsliga förfarandet bygger på en god tanke då vårt rättsystem, inklusive alla yrkesgrupper i rättskedjan, idag inte är anpassade eller utrustade för att bemöta och tillgodose dessa barns behov. Frågan är dock inte, enligt mig, om detta behöver förändras, utan när och hur detta skall ske. Samtliga förslag uppsatsen behandlar innebär stora och positiva förändringar för dessa barn. Valet av lösning kan ändock resultera i konsekvenser för framtiden. Även om vi kan förhindra att just de barn som upplever våld inom familjen blir indragna i rättssystemet, finns det alltid andra barn, som på grund av andra situationer och andra brott, blir det. Lagen, rättskedjan och arbetsmetoderna är inte anpassade för att omfatta och tillmötesgå dessa barn. För att skapa ett samhälle där alla behandlas lika inför lagen har vi en bra bit kvar att gå, även om vi kommit en bit på väg. Låt oss ta ytterligare ett steg! 10

12 Förord Jag vill först och främst tacka mina handledare, rättschef på Utbildningsdepartementet, tidigare chef för Justitiedepartementets kriminalpolitiska enhet, Nils Cederstierna, som varit min mentor och som alltid på ett engagerat och professionellt sätt gett mig vägledning, nya kontakter och goda råd, och Madeleine Leijonhufvud, biträdande generaldirektör i Vetenskapsrådet och professor, som på ett inspirerande och konkret sätt givit mig goda råd och stöttat mig i uppsatsens utformande. Jag vill även framföra ett stort tack till generaldirektör Britta Bjelle och övriga berörda vid Brottsoffermyndigheten som låtit mig komma på besök i Umeå för att ta del av deras omfattande kunskap vad gäller brottsoffer och som engagerat och kunnigt svarat på mina frågor. Slutligen vill jag tacka de personer som på ett ovärderligt sätt tillfört min uppsats synpunkter, utifrån olika yrkesområden och infallsvinklar, och min man, Jonathan Enbert, som alltid på ett förstående sätt, stöttar och uppmuntrar när det behövs som mest. Förkortningar BrB Brottsbalken, SFS (1962:700) BrOM Brottsoffermyndigheten BRÅ Brottsförebyggande rådet FB Föräldrabalken, SFS(1949:381) RB Rättegångsbalken, SFS (1942:740) SkL Skadeståndslag, SFS (1972:207) SCB Statistiska centralbyrån 11

13 Del 1 1. Inledning 1.1 Allmänt Kunskapen om kvinnomisshandel har ökat betydligt de senaste åren. Idag vet vi mycket mer om reaktioner och mekanismer bakom våldet inom familjen. Nu är det dags att lyfta på nästa lock. Många av de kvinnor som misshandlas har ett eller flera barn. De flesta av dessa barn ser eller hör hur mamman blir slagen, hotad eller våldtagen i det egna hemmet. 1 Dessa barn har i stor utsträckning varit osynliga. Vi har bara sett de vuxna och deras problematik och kanske inte trott att barnen ser, hör och tar skada. 2 De senaste 10 åren har synen på hur barn drabbas om de utsätts för våld och fara dock förändrats. Det har förvisso länge varit känt att missförhållanden och bristande omsorg påverkar barnens psykiska hälsa och utveckling negativt, men den dominerande synen i forskningslitteraturen fram till 1990 har varit att barn, som utsätts för våld och katastrofer, endast drabbas i begränsad omfattning och att de kan repa sig förhållandevis snabbt. 3 Allt för länge har man trott att om man bara får våldet att upphöra så har man löst problemet och därför allt för ofta begränsat stödet till föräldrarna. De senare årens forskning talar dock för att även mycket små barn tar skada av att bevittna våld. 4 Dessa barn lever i en multiproblemsituation som ingen myndighet eller verksamhet tar ansvar för. 5 Barnen behöver stöd och hjälp. Annars finns det risk för att de tar med sig våldsbeteendet in i sina egna relationer. 6 Detta är således inte enbart ett individuellt problem utan ett ansvar för hela samhället. När ett barn blir vittne till våld mot t ex sin mamman blir såväl situationen som relationen skamfylld och traumatiserande för barnet eftersom barnet är beroende av sina föräldrar och deras omsorg. Ett barn i en familj där hot och våld när som helst kan förekomma lever i ett förhöjt spänningstillstånd som innebär att det är på sin vakt, det iakttar och det anpassar sig. Hemmet som skall ge trygghet och andrum blir istället den plats som skapar rädsla och ångest för vad som kan hända. 7 Det hot som barnet får höra i samband med misshandeln tar barnet på allvar, och de lever inte sällan med en existentiell ångest och ett reellt dödshot mot mamman och resten av familjen. 8 Att bevittna våld mellan de personer barnet är beroende av kan vara svårare än att själv bli misshandlad. Övergrepp av personer som barn är starkt bundna till och beroende av är exempel på händelser som kan ge varaktig påverkan senare 9 och som får konsekvenser på barnets personlighetsutveckling. 10 En anledning till att barnens situation fått så lite uppmärksamhet är antagligen att barn inte spontant berättar om sina upplevelser och att bakgrunden till de symptom de uppvisar ofta missförstås. 11 Som vuxna och som nation har vi dock ett ansvar att se till att barnens rättigheter uppmärksammas och tillgodoses. Mitt arbete utreder vilka rättigheter dessa barn har i Sverige idag vad beträffar straffrätt, skadeståndsrätt och målsägandestatus. Dessutom föreslår och diskuterar jag kring eventuella behov av förändringar på dessa områden. Om situationen skall förändras och barnens situation uppmärksammas och deras rättigheter tillgodoses får inte lagstiftning, okunskap och stelbenta institutioner vara ett hinder. 12 Omkring förra sekelskiftet proklamerades det kommande 1900-talet som barnets århundrade av bl.a. Ellen Key. Medan kvinnor har fått rättigheter och individstatus, som åtminstone är likartad männens, är barnen ännu bara i början av denna process i förhållande till vuxna. 13 Fotnoter se sid 67 12

14 1.2 Syfte och problem ställning I Sverige finns det många barn som tvingas bevittna våld inom sin egen familj. Syftet med denna uppsats är att utreda vad dessa barn, enligt gällande rätt, har för rättigheter och vad som kan behöva göras för att på ett bättre sätt tillgodose dessa barns behov. Uppsatsen berör straffrätt, skadeståndsrätt och målsägandestatus. Målsättningen är att genom en god överblick av gällande rätt få läsaren insatt och införstådd i den problematik dessa barn ofrivilligt hamnar i. Med detta som utgångspunkt kan läsaren sedan på ett engagerat sätt delta i uppsatsens andra del där behovet av eventuella förändringar diskuteras. 1.3 Metod och avgränsningar Uppsatsens första del bygger i huvudsak på en deskriptiv och analyserande metod. Andra delen består av en diskussion där olika argument, inklusive mina egna, ställs emot varandra. De olika åsikter och komparativa inslag som framförs här syftar till att närmare belysa och kritisera dagens reglering samt forma förslag på förändringar som på ett bättre sätt skulle kunna ställa dessa barns rättigheter i fokus. Min frågeställning kommer att belysas utifrån straffrätt, skadeståndsrätt och processrätt / målsägandestatus ( access to justice ). Ingen vikt kommer att läggas på de familjerättsliga aspekterna, socialtjänstlagen och förvaltningsrätten. Barn som växer upp med föräldrar som är psykiskt sjuka eller missbrukar kan uppvisa och erfara liknande problem som barn som exponeras inför våld inom familjen. Jag avgränsar dock min frågeställning till att enbart avse barn som exponeras inför våld. De internationella utblickar som finns i arbetet gör inget anspråk på att vara heltäckande utan syftar främst till att ge uppslag och idéer till hur svensk rätt skulle kunna kompletteras eller förändras. De intervjuer jag gjort med Brottsoffermyndigheten i Umeå, åklagare och andra yrkesverksamma inom b la barnpsykiatri och socialtjänst, finns inte refererade i helhet utan återkommer på flera ställen i uppsatsen med källan angiven i fotnoten. 1.4 Definitioner och förklaringar När barn upplever våld inom familjen är det generellt pappan, eller mannen i familjen, som utsätter barnets mamma för våld. Även om det självklart finns undantag, utgår jag i uppsatsen från den mest frekventa och vanliga situationen. Självklart kan uppsatsen även appliceras på den motsatta situationen. Uppsatsen har barn som upplever våld inom familjen, bland dem som står barnet nära, i fokus. Det är många gånger oklart hur vid denna krets skall anses vara. I uppsatsens andra del diskuteras denna avgränsningsproblematik. 2. Är det ett problem att barn tvingas erfara våld inom sin familj? 2.1 Hur vanligt är det att barn tvingas erfara våld inom sin familj? Det finns idag inga säkra uppgifter om hur många barn i Sverige som tvingas bevittna våld i sin familj, då vi inte forskat eller försökt kartlägga detta område. Utifrån statistik och undersökningar kan man dock försöka uppskatta antalet. Enligt klassrumsenkäter och postenkäter, som gjordes på initiativ av Kommittén mot barnmisshandel, har ca 10% av alla barn upplevt våld i hemmet åtminstone någon gång. Ca 5% upplever det ofta. 14 I en studie av gymnasieelevers våld anger 21% att de bevittnat våld hemma och 4% berättar att våldet förekommit ofta. 15 Man bedömer att 13

15 antalet barn som bevittnar avancerat våld inom familjen vida överstiger antalet barn som utsätts för direkt misshandel. 16 Där kvinnomisshandel förekommer finns starka incitament för att även barn erfar våldet anmäldes fall av kvinnomisshandel i Sverige där gärningsmannen var bekant med kvinnan. Mörkertalet för denna typ av brott brukar av BRÅ uppskattas till 70-80%. Om man utgår från dessa siffror kan man beräkna antalet fall av kvinnomisshandel till under Om man därefter uppskattar att två tredje delar av kvinnorna i genomsnitt har 2 barn (SCB) blir antalet barn som troligen har upplevt att pappa misshandlat mamma ca stycken. Antalet fall av kvinnomisshandel per år har även uppskattats av Statistiska centralbyråns undersökning om levnadsförhållanden. 18 Enligt denna undersökning utsätts kvinnor årligen för hot och våld i bostaden av nära bekanta. Av dessa kvinnor var uppskattningsvis ensamstående kvinnor med barn och sammanboende kvinnor med barn. Om man räknar med att dessa kvinnor i snitt har två barn får vi fram att barn troligen har upplevt att deras mammor hotats eller utsatts för våld i hemmet under detta år. 19 Else Christensen har i en undersökning 20 intervjuat 394 barn som bott på ett kvinnohus tillsammans med sina mammor. 85% av barnen hade befunnit sig i samma rum som mamman när misshandeln pågick, 13% hade kunnat se eller höra vad som hände, och endast 2% hade inte varit närvarande. 25% av barnen blev själva slagna och mer än var tredje barn hade varit närvarande då mamman hotades till livet. 21 Margareta Hydén gjorde 1995 en undersökning där hon gick igenom 141 polisanmälningar och protokoll. I hennes material fanns 122 barn. 69% av dessa barn hade varit närvarande vid våldstillfället. 67% hade hört allvarliga verbala hot riktade mot modern. 22 Hur många barn som bevittnar våld i sina familjer kan vi alltså inte med säkerhet veta. Det kan vara ca , eller ännu flera barn. Det handlar i vart fall om en mycket stor grupp Hur reagerar barn som erfar våld inom familjen Barn från 6 månaders ålder 24 och uppåt påverkas av att bevittna våld mot närstående även om inte alla får regelrätta symptom i psykotriatrisk mening. Det finns beräkningar som talar för att 50-60% av de barn som bevittnat våld mot sin mamma utvecklar kliniska symptom. Upplevelsen påverkar dock generellt ett barns uppfattning om det sociala samspelet och deras uppfattning om hur makt fördelas. Forskning visar att detta kan medföra att barn som bevittnat våld utsätter andra för liknande brott. Detta är således inte enbart ett individuellt problem utan också ett samhällsproblem. 25 När vi som vuxna tänker på katastrofer tänker vi ofta på yttre dramatiska händelser med många inblandade som dör eller skadas. Men för barn innebär det även en katastrof då våld pågår eller plötsligt exploderar i hemmet - bakom stängda dörrar. Tilliten rycks undan, och familjen är inte längre den trygga plats som ett barn behöver för sitt växande, då tillvaron för barnet blir oförutsägbar och kaotisk. Hemmet som skulle vara en säker och trygg plats blir det ställe där de mest skrämmande händelser utspelar sig. Många av dessa barn lever med ett reellt dödshot över sig. Hotet kan handla om att pappa skall döda mamma, sig själv eller hela familjen. Det blir en problematik om liv och död som skapar ständig oro och fasansfull skräck över att mamman skall bli ihjälslagen. Katastrofen som barnet upplever kan beskrivas som ett trauma då barnet är med om en plötslig yttre dramatisk händelse som utlöser olika fysiska och psykiska reaktioner. 26 Ett barn som under lång tid bevittnat våld i sitt hem utsätts för ett långvarigt trauma och det är mer vanligt att barn exponeras för upprepade våldshändelser än en enstaka 14

16 sådan. 27 För att stå ut med den ångest och skräck detta innebär tvingas barnet utveckla olika strategier. 28 Vi kan inte betrakta barn som en homogen grupp endast utifrån det gemensamma att de har upplevt våld i hemmet. 29 Barn påverkas olika beroende på traumats natur, barnens personliga egenskaper, ålder, och tillgången till andra stressorer respektive skyddande faktorer i deras omgivning. Vilket avtryck våldet i hemmet ger hos ett barn beror alltså delvis på vilken förmåga till bemästrande barnet har och vilka resurser som finns i barnets närhet. Barnets motståndskraft och återhämtningsförmåga ökar med stigande ålder, men det krävs mycket energi för att hålla rädsla och ångest i schack och för att kunna vara uppmärksam, vilket ofta resulterar i att inlärning och skolprestationer blir lidande. 30 Forskare betonar vikten av att se till såväl likheter som olikheter vad gäller barnens livsvillkor. 31 Forskningsresultaten visar dock samstämmigt att våldet har negativ inverkan på barnets välbefinnande och att symtomen varierar utifrån ålder, kön, familjekonstellation, plats i syskonskaran, barnets personlighet, familjens historia, bruk av alkohol eller droger, frekvens och styrka av förekommet våld och om barnet varit vittne till, eller själv offer för våldet. 32 Barn som växer upp i hem där våld förekommer kan enligt forskarna därför tillskrivas vissa gemensamma drag. 33 Att bevittna våld sätter djupa spår i barnens psykiska hälsa och utveckling 34 och barnen uppvisar, enligt flertalet forskare, ofta symtom i form av anpassningsproblem. 35 Att våld förekommer inom familjen är inget man talar om. Forskning tyder dock på att samtal är viktigt för barnen. Brist på respons och möjlighet att ventilera vad man upplevt kan annars resultera i sviktande verklighetsuppfattning. Barnet kan bli osäker på vad som är verkligt och vad som har hänt. 36 På grund av detta och på grund av barnets stora lojalitet gentemot sina föräldrar är det viktigt att barnet uppmärksammas och får hjälpmedel för att kunna uttrycka sig och gå vidare. 37 Inger Ungmark har undersökt hur det är att växa upp i misshandlarmiljöer. Nio vuxna personer har svarat på hennes frågor om hur deras uppväxt präglat dem. Minnena från misshandeln var ofta mycket tydliga hos de intervjuade, varvade med minnesluckor. Våldet i familjen var ofta oförutsägbart vilket resulterade i att man alltid var på sin vakt och levde under ständig stress. Barnen hade ofta ingen att prata med eftersom händelserna tystades ner hemma. Även hot till tystnad var vanligt och fick ofta förnekelse till resultat. Svårigheterna följde med barnen upp i vuxen ålder. På ytan hade de nio personerna klarat sig bra men påminnelser och associationer till deras barndom och svåra upplevelser från den tiden har drabbat dem i många olika situationer. 38 Margareta Hydéns genomgång av 141 polisanmälningar och protokoll 39 visade att det fanns skillnader i barnens sätt att förhålla sig till våldet. Man kunde försöka komma undan, aktivt ingripa och indirekt påverka. Allt är uttryck för en strävan att avvärja situationen. Över 50% av barnen försökte undkomma. 40 Katarina Weinehall har i sin avhandling intervjuat 15 ungdomar. 41 Avhandlingen visar att ungdomarnas uppväxt präglades av mycket grovt våld. Alla utom en var övertygade om att deras pappa skulle döda dem och resten av familjen och i flertalet fall kände ingen utomstående till vad som pågick hemma. I ungdomarnas beskrivning var det ofta det psykiska våldet som man tyckte var värst. Att inte kunna göra något och att känna hotet om våld hänga över familjen utan att veta när det skulle explodera var det värsta. På grund av detta hade känslor av ångest, maktlöshet, ensamhet och brist på tillit funnits med under hela uppväxten. När ungdomarna blivit så gamla att de själva fått egna relationer hade mönstret upprepat sig. Hälften av flickorna hade blivit slagna av sina pojkvänner och pojkarna hade slagit sina flickvänner. Katarina menar att barn som växer upp i familjer där det förekommer våld är negligerade. Samhället 15

17 och vuxenvärlden vet att det finns och hur det har det, men trots detta väljer man att blunda. 42 Många föräldrar förminskar betydelsen av, eller förnekar barnens närvaro under den aktiva hustrumisshandeln genom att säga att barnen sov eller lekte utomhus. Barnen kan emellertid ofta mycket detaljerat beskriva delar av de våldshandlingar föräldrarna aldrig varit medvetna om att barnen bevittnat. 43 Även om mammorna varit medvetna om att barnen har det svårt undervärderar de generellt barnens psykiska ohälsa. 44 Det kan bero på att mycket av mammans energi går åt till att lugna och undvika farliga situationer. Då hamnar barnets upplevelser och känslor lätt vid sidan om Fysiska reaktioner I samband med ett trauma märks flera förändringar i kroppen. I den akuta fasen aktiveras kroppen så att hjärtat slår fortare, andningen blir snabbare och sinnena skärps för att vi snabbt ska kunna bedöma den farliga situationen. Man reagerar kanske med en önskan att fly eller skrika medan andra kan bli helt passiviserade och som förlamade skräck. En kort tid efter traumat kan kroppen reagera med skakningar, illamående och gråt. 45 Många av barnen får starka skuld och skamkänslor, både om de går emellan eller är neutrala. De tror att de är skyldiga till föräldrarnas bråk. De får ångest, huvudvärk, magont, diarré, sömnproblem och kanske ätstörningar. Våldet påverkar också barnens vardagliga beteende. Flickorna blir generellt ängsliga, hämmade och klängiga medan pojkarna kan bli aggressiva, utagerande och oroliga. 46 Det finns forskning som tyder på att barn som lever i misshandlarmiljöer får en tunnare hjärnbark. Det kan innebära en tillbakabildning av barnets förmåga på många olika plan. 47 Den stress dessa barn upplever kan också leda till hjärtbesvär och diabetes. Stressen ger dessutom fysiska avtryck i hjärnan och påverkar barnets inlärningsförmåga och förmåga till att känna empati Psykiska reaktioner För att stå ut med den ångest och skräck som det innebär att bevittna misshandel under många år utvecklar barnet olika psykiska försvar. Förnekande, projektion och isolering av känslor kan vara några sätt att hantera ångesten. Dissociation är ett annat försvar som innebär att man värjer sig mot obehagliga minnesbilder genom att koppla bort den outhärdliga händelsen. Dessa försvar hjälper barnet att bearbeta den överväldigande ångesten. Genom reducering kan ångesten bearbetas i mindre proportioner, och barnet kan bättre stå ut med rädslan och skräcken. Det finns dock risk för att barnet i sitt förnekande av våldet aldrig får en möjlighet att bearbeta det som varit ångestframkallande. Som vuxen kan man då fortsätta att förneka våldssituationer vilket kan resultera i svårigheter att förstå när en situation är farlig och att lämna den i tid. 49 Att barnen utvecklar olika metoder för att överleva kan också resultera i att flickorna tar efter mammans beteende och förnekar våldet, och pojkarna identifierar sig med pappan som utövar våldet. 50 Barnet kan också, för att döva känslor av rädsla och ångest, börja identifiera sig med aggressorn vilket kan resultera i aggressivitet och förakt gentemot svaghet. På sikt kan det sänka barnets empatiska förmåga och öka risken för ett farligt socialt arv. 51 Ibland då barn bevittnar extremt våld är händelserna så starka och överväldigande att barnet utvecklar symtom på Post Traumatic Stress Disorder (PTSD) som är en 16

18 psykiatrisk diagnos. Leonore Terr och Atle Dyregrov är några av dem som skrivit om PTSD hos barn. När Leonore Terr beskriver barn med PTSD menar hon att barnet ska visa starka symtom av t ex påträngande minnesbilder, plötsliga förnimmelser av rädsla, ett undvikande beteende och tvångsmässig uppmärksamhet på hot och fara i omgivningen. Atle Dyregrov menar att barn med PTSD kan reagera med apati och ha ett kort framtidsperspektiv. Andra symtom är hyperuppmärksamhet eller överreaktion på överraskande stimuli, återkommande mardrömmar, överspändhet eller upprepade traumaframställande lekar. För att avgöra om ett barn lider av PTSD eller inte måste man ha kunskap om problemets varaktighet och styrka samt om vilka symtom barnet har. Många gånger kan det dock vara svårt att veta vad barn plågas av. Många barn är tysta och berättar ingenting. PTSD förefaller dock vara betydligt vanligare när våldet begåtts av en närstående än av en annan vuxen. 52 De barn som bedöms lida av PTSD bör erbjudas psykoterapeutisk behandling för att få möjlighet att under längre tid bearbeta sin problematik och få professionell hjälp att undanröja de hinder som stannat upp det psykiska växandet. 53 Det pågår en del diskussioner om att diagnosen PSTD bör nyanseras och differentieras i ett par olika diagnoser. Flera barn, ofta de som utsatts för enstaka traumatiska händelser, har i undersökningar visats få PTSD, men det har också visats att några av barnens symptom inte riktigt kunnat ringas in av den diagnosen. T ex utvecklar barn som utsatts för upprepade trauman en viss typ av symptom med en mer komplex symptombild där förnekande och psykisk avskärmning blir framträdande. 54 Resultatet blir ofta karakteristiska personlighets förändringar som drabbar förmågan att relatera till andra och påverkar barnets självuppfattning Straffrätt 3.1 I vilken utsträckning kan exponering av våld inför barn inom familjen anses vara brottsligt idag? Den 20 november 1989 antog FN konventionen om barns rättigheter. För första gången samlades barns och ungdomars mänskliga rättigheter i ett folkrättsligt bindande dokument. Sverige anslöt sig till Barnkonventionen Den slår fast att barns rättigheter skall vara universella, att barn har egna rättigheter och att vuxna skall respektera barnets fulla människovärde, men också att barn har speciella behov av skydd och stöd. Grundprincipen är att barnets bästa skall sättas i främsta rummet vid alla beslut. Man understryker barnets rätt till liv och utveckling och vikten av att lyssna till barnet och respektera dess integritet. I barnkonventionens artikel 19 betonas barnets rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och vanskötsel. Det förutsätter även skydd från våldets följdverkningar. 56 I artikel 39 framhålls att varje barn som utsatts för någon form av övergrepp och utnyttjande har rätt till psykisk och fysisk rehabilitering samt social återanpassning. Barnkonventionen nämner inte explicit barn som bevittnar våld. 57 Detta handlande torde dock falla inom de generella bestämmelser konventionen innehåller. Därmed har barn som bevittnar våld i sina familjer rätt att få hjälp enligt barnkonventionen. 58 Enligt föräldrabalken (1949:381) [cit FB] har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. De skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. 59 Den som har vårdnaden om ett barn har också ansvar för barnets personliga förhållanden och 17

19 skall tillse att barnets behov blir tillgodosedda. Föräldrabalkens bestämmelser tar sikte både på barnets fysiska och psykiska behov. 60 Att låta barn bevittna våld i familjen kan därför anses vara ett brott mot föräldrabalkens regler. Brottsbalkens (1962:700) [cit BrB] bestämmelser är generella, vilket innebär att brotten i princip bedöms enligt samma bestämmelser oavsett om det är ett barn eller någon annan person som är offer. Det finns idag inget särskilt brott vid sidan av brottet misshandel som benämns barnmisshandel eller barnkränkning, 61 men kränkande handlingar och våld mot barn faller ofta under de brottsbestämmelser i brottsbalkens andra avdelning, brottskatalogen, som beskriver fysiskt och psykiskt våld Uppsåt och oaktsamhet De flesta gärningar som är straffbara i enligt brottsbalkens bestämmelser kräver uppsåt. 62 Enligt BrB 1:2 skall, om inte annat är särskilt föreskrivet, en gärning anses som brott bara då den begås uppsåtligen. I brottsbeskrivningarna finns således ett uppsåtsrekvisit underförstått. 63 För att en gärning skall vara straffbar när endast oaktsamhet föreligger måste det uttryckligen stadgas att detta är tillräckligt. 64 Anledningen till att man laborerar med begreppet uppsåt är att den som handlat med uppsåt bär ett helt annat ansvar för sin gärning än den som inte har uppsåt. 65 I svensk lag finns inte någon definition av begreppet uppsåt. 66 Enligt vanligt språkbruk skulle man dock kunna säga att gärningen begås uppsåtligt om den begås med vett och vilja. I doktrin och praxis har begreppet utvecklats och förfinats. Numera skiljer man på tre former av uppsåt, direkt uppsåt, indirekt uppsåt och eventuellt uppsåt. De objektiva rekvisiten i det aktuella brottet skall var och en täckas av uppsåt. Uppsåtsrekvisitet anses i princip uppfyllt oavsett vilken av de tre uppsåts formerna som anses föreligga. Enligt vissa straffbud krävs det direkt uppsåt i visst hänseende. Då krävs förutom kännedom om sakförhållandena en viljeinriktning, att det skall vara åsyftat. I lagtext uttrycks kravet på direkt uppsåt oftast genom att gärningen skall begås för att uppnå något. Det skall vara ett slutmål eller ett genomgångsled till det gärningsmannen vill uppnå. Indirekt uppsåt föreligger om det omfattar en biprodukt till vad gärningsmannen åsyftar. Om en man t ex sänker en båt för att döda en viss person har han troligen även insett att andra personer kommer att dö. Denna effekt har han inte åsyftat, varken som slutmål eller genomgångsled, men han har insett att det är en nödvändig biverkan till hans gärning. Till de bredvidstående människor som dör har gärningsmannen alltså ett indirekt uppsåt. 67 Eventuellt uppsåt till en effekt föreligger om gärningsmannen anser det möjligt att hans gärning leder till effekten och måste antagas ha begått gärningen även om han varit viss om detta. För att fastställa eventuellt uppsåt företar man ett så kallat hypotetiskt prov. 68 Att den tilltalade handlat i överilning eller affekt hindrar inte att han kan anses ha handlat uppsåtligt. Däremot anses rent reflexmässiga handlingar inte uppsåtliga. 69 Att gärningen begåtts under själförvållat rus eller att gärningsmannen tillfälligt varit från sina sinnens fulla bruk på annat vis genom eget vållande innebär inte att gärningen inte skall anses vara ett brott. Även barn och psykiskt störda kan begå uppsåtliga brott om deras självförmögenheter är tillräckliga för att uppsåtsrekvisitet skall vara uppfyllt. Valet av påföljd kan dock vara begränsat då barn under 15 år inte döms till påföljd för brott. 70 För att en gärning skall vara straffbar trots att uppsåt inte ligger gärningsmannen till last måste brottsbeskrivningen tydligt ange att oaktsamhet är tillräckligt. 71 Inte heller oaktsamhet har någon generell definition i lagtexten. För vissa brott anges dock 18

20 i lagtexten vad som skall anses som oaktsamhet. 72 Synonymt med termen oaktsamhet används i lagtexten begrepp som vårdslöshet eller vållande. Oaktsamhet är en avvikelse från erforderlig aktsamhet. Häri ligger dels ett krav på att gärningen skall avvika från ett aktsamt beteende, dels att det kan begäras av gärningsmannen att han iakttagit erforderlig aktsamhet Misshandel 3 kap 5 BrB 5 Den som tillfogar annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Misshandel kan vara en mängd olika handlingar och ske på många olika sätt. Det kan vara t ex att slå, nypa, sparka, förgifta eller bränna. Det avgörande är att handlingen skall leda till skada, sjukdom eller smärta som inte är alltför lindrig eller hastigt övergående. I vissa fall kan misshandel också ske genom underlåtenhet. Föräldrar har t ex ställning som skyddsgaranter för sina barn och skall skydda dem från faror. 74 Misshandel av barn brukar delas in i fysiskt och psykiskt våld samt bristande omsorg. Ibland räknas också sexuella övergrepp in i begreppet. Fysisk misshandel är när föräldrar eller vuxna medvetet tillfogar ett barn skada eller inte förhindrar att barnet utsätts för skada. Psykisk misshandel kan man definiera som att inte ge barnet tillräcklig omsorg och isolera det. Även att hota, skrämma, nedvärdera och förlöjliga barnet är psykisk misshandel. Bristande omsorg är då föräldrarna inte kan tillgodose barnets grundläggande behov av mat, kläder, värme och medicinsk vård. Att lämna ett litet barn utan uppsikt eller ensam hemma är en annan form av bristande omsorg. 75 För att en handling skall anses vara misshandel krävs att skada, sjukdom eller smärta uppkommit. Med kroppsskada avses inte bara sår, svullnader och benbrott utan också funktionsrubbningar som förlamning eller hörsel och synskador. 76 Sjukdom inbegriper även psykisk sjukdom och sådant psykiskt lidande som medför medicinsk påvisbar effekt, t ex psykisk chock. Kroppsskada eller sjukdom kan alltså ha åsamkats någon utan att det inneburit tillfogande av smärta. 77 Med smärta avses ett fysiskt lidande som ej är alltför obetydligt. Den kroppsliga störningen får inte varit alltför lindrig eller hastigt övergående. Med vanmakt eller något annat sådant tillstånd menas t ex att försätta någon i medvetslöshet, sömn, yrsel eller total berusning av alkohol eller narkotika. 78 När barn utsätts för en mycket påfrestande situation kan skyddssystemet, bestående av psykologiska försvarsmekanismer, överlastas och skapa ett psykologiskt trauma. 79 De barn som utsätts för upprepade eller mycket svåra trauman och inte får hjälp att bearbeta dem riskerar att utveckla post traumatiskt stressyndrom PTSD/PTSS 80 (Se kapitel 2.2). Enligt lagens förarbeten är avsikten att vissa svårare former av psykisk påverkan skall falla in under misshandelsbegreppet. 81 Olika former av kränkande handlingar, t ex att ett barn ständigt får höra att det är ovälkommet, eller hotas med hemska bestraffningar och kärleksförlust om det inte lyder eller som konstant kritiseras, innebär en psykisk misshandel. 82 Frågan är om det också skall anses vara psykisk misshandel när ett barn växer upp i en familj där våld eller hot om våld ingår som en del av vardagen. Är det misshandel även om våldet inte riktas mot barnet i första hand utan mot mamman eller pappan? 83 Kommittén mot barnmisshandel har definierat uttrycket barnmisshandel. I denna definition ingick också alvarliga exponeringar av våld inför barn som psykisk misshandel. 84 I slutbetänkandet, SOU 2001:72, konstaterar kommittén att alla de 19

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,

Läs mer

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN Barn som utsatts för våld inom familjen Kartläggning av brottmålsavgöranden från tingsrätt. Malou Andersson och Anna Kaldal Juridiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Dnr Justitiedepartementet Stockholm

Dnr Justitiedepartementet Stockholm MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2017-02-17 Dnr 502-16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande av 2014 års sexualbrottskommitté (SOU 2016:60) Ett starkare skydd för den

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Barn som bevittnat våld

Barn som bevittnat våld Socialutskottets yttrande 2005/06:SoU6y Barn som bevittnat våld Till justitieutskottet Inledning Proposition 2005/06:166 Barn som bevittnat våld har hänvisats till justitieutskottet. I anledning av propositionen

Läs mer

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3 Jag känner mig kränkt! Kort historisk översikt Reglerades innan SkL:s tillkomst i 6 kap. 3 1 st. strafflagen. Nuvarande lydelse i 2:3 SkL (ersatte tidigare gällande 1:3 SkL). Kompletterades samtidigt med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 oktober 2016 B 1432-16 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretess A Ombud och målsägandebiträde:

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM SOU 2001:72 Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Föreningen Tillsammans Yttrande till SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Föreningen Tillsammans Yttrande till SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Föreningen Tillsammans Yttrande till SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Föreningen Tillsammans är i regel

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Plan vid hot och våld Ådalsskolan Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen

Läs mer

Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. HANDLINGSPLAN Granskad på bildningsutskottets sammanträde 2014-01-27, 9 Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla vuxna i förskolan och skolan som får kännedom

Läs mer

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71)

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) R2A YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) Frågan om tvång eller samtycke som grund för

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-06-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Svante O. Johansson. Ett starkt straffrättsligt skydd

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187.

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 1(6) Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 2(6) Mot hot om våld eller våld I vår kommun skall alla

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april 2006 Promemoria RättsPM 2006:11 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Maj 2006 HD:s dom den 11 april 2006 i mål B 154-06

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

handlingsplan vid hot och våld vid de la gardiegymnasiet

handlingsplan vid hot och våld vid de la gardiegymnasiet handlingsplan vid hot och våld vid de la gardiegymnasiet Antagen av Skolledning 2015/2016 INNEHÅLL Handlingsplanen vid hot och våld ska utgöra ett praktiskt verktyg för att hantera akut uppkomna hot- och

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Barn som bevittnar våld i nära relationer

Barn som bevittnar våld i nära relationer Juridiska institutionen Juristprogrammet Examensarbete höstterminen 2014 30 högskolepoäng Barn som bevittnar våld i nära relationer En straff- och processrättslig studie Anna Arvidsson Handledare: Christer

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Allmän straffrätt Brottsbalken

Allmän straffrätt Brottsbalken Allmän straffrätt Brottsbalken Specialstraffrätt Övriga straffrättsliga regleringar som t.ex. narkotikastrafflagen, trafikbrottslagen Brottsbalken (BrB) kan delas in i - allmänna regler som är gemensamma

Läs mer

Det viktigaste kontinuerligt förebyggande arbete Det förebyggande arbetet sker i respektive klass och med stöd av mentorer i form av;

Det viktigaste kontinuerligt förebyggande arbete Det förebyggande arbetet sker i respektive klass och med stöd av mentorer i form av; Version 2007-08-24 Umeå kommuns skolplan tydliggör att. Föräldrarna är medansvariga till det som barnen gör i skolan. Då det uppstår problem med våld, hot och/eller mobbning ska åtgärder omedelbart sättas

Läs mer

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-02-06 Stockholm Dnr 658-08 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) 1. Ny lag om kontaktförbud Behov av en

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö. Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15

REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15 REMISSVAR 2015-10-21 Dnr 3.9:0508/15 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtyck (SOU 2015:55) Inledning Barnombudsmannen välkomnar

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD Barn- och utbildningsförvaltningen HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD 2014-06-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING s. 2 1.1 Handlingsplanens syfte s. 2 1.2 Handlingsplanens uppbyggnad s. 2 1.3 Kvalitetssäkring

Läs mer

Stockholm den 29 maj 2017

Stockholm den 29 maj 2017 R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R Ansökan om stämning Sida 1 (6) Åklagarkammaren i Borås Borås tingsrätt Rotel 9 Box 270 503 10 BORÅS TR mål: B 979-12 Handl.: VÅLD Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 K Z Personnr

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Mårten Schultz www.juridikbloggen.com KRÄNKNING

Mårten Schultz www.juridikbloggen.com KRÄNKNING Mårten Schultz www.juridikbloggen.com KRÄNKNING EN STÄMNINGSBILD Kränkningsbegreppet på frammarsch: I skilda rättsområden, i den allmänna rättspolitiska diskursen, i folkmun. VAD ÄR EN KRÄNKNING? Vad är

Läs mer

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Promemoria 244 2014-06-17 Ju2014/4084/P Justitiedepartementet Straffrättsenheten En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Sammanfattning En utredare ges i uppdrag att biträda

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2008 B 4684-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART T H Ombud och offentlig försvarare: Advokat J S SAKEN

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Vuxnas kontakter med barn

Läs mer

Föreslagna förändringar av tryck- och yttrandefrihetsbrotten

Föreslagna förändringar av tryck- och yttrandefrihetsbrotten 2016-05-26 Mediegrundlagskommittén Ju 2014:17 Anders Eka, ordförande Helen Ziobro, sekreterare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju2016/01003/L5 Remissyttrande över betänkande av Utredningen om ett

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-26 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer