BHV-Nytt. Nr 3, okt Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 3, okt 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Vaccinbrist sid 2 Nya Barnhälsovårdsprogrammet aktuellt läge sid 3 Arsenik i ris nya rön från Livsmedelsverket sid 4 Influensa- och pneumokockvaccineringen på Barn- sid 5 kliniken 2015/2016, Höstmörker och reflexer Mitt livs resa på BVC sid 6 Verksamhetsförändringar, Socialstyrelsen, sid 7 Samlad kunskapsstyrning i gemensam författ- sid 8 ningssamling, HSLF-FS Sammanfattning av BVC-perioden, 2½-årsbesöket, sid 9 Förändringar i MBHV-psykologgruppen Boktips, Lars H Gustafsson sid 10 Utbildning hösten 2015, våren 2016, sid 11 Flyktingströmmen Smittorisken är låg, Barnkonventionen

2 Vaccinbrist Vi har just nu en brist på flera vaccin och hamnat i ett läge vi inte haft på länge. Orsakerna är flera, men det är viktigt att komma ihåg att detta är ett globalt problem: Problem med produktion och bristande kvalitet på vacciner som har fått kasseras. Flera länder i världen har börjat vaccinera mot kikhosta, så vacciner med kikhostekomponent blir restnoterade. Bakgrunden är bland annat att myndigheter, framförallt i Europa, inför nya vaccinationsprogram, ofta för gravida kvinnor för att skydda nyfödda mot kikhosta och därmed förhindra ytterligare utbrott. Vaccinationstakten i befintliga (booster-) program ökar också. Senaste året har det också varit brist på BCG-vaccin både i Sverige och internationellt. För Sveriges del beror det i första hand på avbrott i leveranserna från tillverkaren Statens Serum Institut i Danmark. Följande gäller just nu för de vacciner vi använder: 5-valent vaccin (Infanrix-Polio+Hib): Reserveras för spädbarn och småbarn. Det ska således inte ges till 5-6-åringar, vilket Socialstyrelsen initialt rekommenderade. 4-valent vaccin (Tetravac): Akut brist och inget besked i nuläget om leverans. I nuläget får ni dokumentera alla barn som inte fått, dvs göra listor. Helt ovaccinerade barn, t ex nyinvandrade, är de som ska prioriteras om 4-valent finns att tillgå. Folkhälsomyndigheten har lovat att komma med mer besked och riktlinjer inom kort vad gäller 4-valent. Det är ingen fara för barnet att skjuta upp 5-6-årsvaccinationen något. Tidigare gavs ju fjärde dosen kikhostevaccin vid 10 års ålder. BCG: BCG-vaccin Bulgarien (licensprodukt) finns i lager, dock små volymer. Beställs via apotek hos Tamro. BCG-vaccin Japan (licensprodukt) finns tillgängligt att beställa från den 26 oktober. Beställs via apotek hos Tamro. Det registrerade BCG-vaccinet från SSI kommer eventuellt att finnas tillgängligt igen under oktober/november. Beställs hos SBL. Följande riskbarn ska vaccineras i första hand, dvs prio 1: (för prio 2-4 se länkar nedan): - Alla ovaccinerade barn 0-18 år i riskgrupper som inom en snar framtid (inom 6-12 mån) kommer att vistas i ett land med hög eller särskilt hög tuberkulosförekomst (gula och röda kolumnerna i risklandslistan inklusive Eritrea Afrika söder om Sahara och Asien). - Nyfödda barn med familjeursprung från länder med hög eller särskilt hög tuberkulosförekomst. - Ovaccinerade barn i hushåll med aktuell tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt (endast i samråd med TB-läkare/barnläkare och efter ställningstagande om eventuell profylax). Länk till Folkhälsomyndighetens prioriteringslista för BCG: 2

3 Licensvaccinet är dyrare än det ordinarie, men tyvärr utgår ingen extra ersättning då vaccinet inte är upphandlat. Det är förstås viktigt att använda ampullerna optimalt genom att samla ihop så många barn som möjligt vid vaccinationstillfället. Värt att veta är att samtliga Barnhälsovårdsöverläkare står bakom en skrivelse som har skickats till generaldirektörerna för Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten och SKL. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström är även informerad och kommer att hålla ett möte på grund av den uppkomna situationen. Systemet i Sverige att man inte har ett nationellt beredskapslager av vaccin har visat sig ohållbart och redan nu så drabbas många barn av bristen på vaccin. Det finns nu också en arbetsgrupp inom Barnläkarföreningen som arbetar med vaccinfrågor. För mer information gå till: Christina Lockley Nya Barnhälsovårdsprogrammet aktuellt läge Som ni alla vet arbetar vi på BHV-enheten för införandet av det nya BHV-programmet. Vissa delar som inte krävt extra ekonomiska resurser har införts, såsom tidigt läkarbesök vid 3-4 veckors ålder och språktest vid 2,5 års ålder. Teambesök och ett allmänt hälsofrämjande arbete jobbar vi alla med kontinuerligt. Vi hoppades få en ökad kapitering för 2016, dvs ökade ekonomiska resurser, men så blev inte fallet. Från BHV-enheten fortsätter vi arbeta med att få ökade ekonomiska resurser som möjliggör t ex ökad sjuksköterskebemanning. Nationellt ser det väldigt olika ut mellan länen. Vissa län har fått ekonomiska resurser medan andra inte fått ekonomiskt tillskott och ändå infört programmet. En del län har haft fler läkarbesök än vi och därför lättare kunnat flytta ett av läkarbesöken till 3 års ålder som möjliggjort teambesök. Vi kommer inte generellt att införa 8 månaders hembesök eller 3 års teambesök i Västmanland under Däremot arbetar vi redan nu med information och utbildning kring dessa besök. Det finns många fördelar med att införa det nya programmet successivt och ha tid att göra det på ett bra sätt. De BVC som har tid och möjlighet får förstås börja införa 8 månaders hembesök eller 3 års teambesök redan nu. Vi har mycket kontakt med andra län och lär oss av deras erfarenheter. Mer information kommer kontinuerligt. Christina Lockley 3

4 Arsenik i ris nya rön från Livsmedelsverket Livsmedelsverket har under 2015 undersökt innehållet av arsenik i ris och risprodukter för både barn och vuxna. Resultaten visar att ris innehåller arsenik i varierande halter och att halten arsenik är hög i framförallt de undersökta riskakorna och i fullkornsriset. Arsenik finns naturligt i berggrunden och tas upp av riset via jorden eller bevattningsvattnet. Halterna är inte så höga att de innebär akuta risker, men arsenik är ett ämne som man ska försöka att få i sig så lite som möjligt av. På lång sikt kan arsenik ge ökad risk för bland annat cancer i lungorna eller urinblåsan. Därför är det allvarligt att flera risprodukter på marknaden innehåller ganska höga halter. Här en sammanfattning av några av de råd som ges till barnfamiljer: - Ät varierat och välj olika sorters mat och märken. - Barn bör inte äta ris eller risprodukter oftare än fyra gånger per vecka. - Ett sätt att minska mängden arsenik är att koka riset med stort överskott av vatten som sedan hälls bort. Då kan arsenikinnehållet i riset minska med mer än hälften. - Fullkornsris innehåller ofta högre halter arsenik än vitt ris. Livsmedelsverket rekommenderar i vanliga fall att man ska välja fullkornsprodukter, men när det gäller just ris är det bra att inte alltid välja fullkornsris. - Livsmedelsverket råder föräldrar att inte ge barn under sex år riskakor. Riskakor tillför nästan inga viktiga näringsämnen och innehåller oftast salt. - Ge inte risdrycker till barn under sex år, utan välj andra berikade vegetabiliska drycker. För mer information gå till: Christina Lockley 4

5 Influensa- och pneumokockvaccineringen på barnkliniken 2015/2016 Dessa vacciner hör inte till allmänna barnvaccinationsprogrammet och BVC, men det är ändå bra att ha kunskap när föräldrar frågar. Föräldrar som önskar något av dessa vaccin och där barnen inte hör till riskgrupp för influensavaccin hänvisas till vårdcentral eller privat vaccinationsmottagning. Precis som tidigare år erbjuds barn i medicinska riskgrupper kostnadsfri vaccinering. Influensavaccinering av riskgrupper startar den 3/11 och ges på Barnmottagningen. I Västmanland erbjuds kostnadsfritt vaccin mot influensa och pneumokocker till följande riskgrupper i barnaåren: o kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom o instabil diabetes mellitus o kraftigt nedsatt infektionsförsvar (av sjukdom eller medicinering) o kronisk lever- eller njursvikt o astma (för barn- och ungdom gäller svår astma, grad 4, med funktionsnedsättning) o extrem fetma (störst risk vid BMI > 40) eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen o flerfunktionshinder hos barn Pneumokockvaccin dessutom till patienter med skallfraktur och likvorläckage. Även i år ska hushållskontakter till personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar och personal som vårdar patienter med kraftigt nedsatt infektionsförsvar erbjudas kostnadsfritt influensavaccin. Influensavaccinet Vaxigrip används i första hand. Ett nasalt levande influensavaccin, Fluenz Tetra, finns men är dyrare och har vissa nackdelar. Influensavaccin ges årligen. Pneumokockvaccinet Pneumovax mot 23 pneumokockstammar ges för de flesta bara en gång, men två gånger med minst 5 års mellanrum till barn utan mjältfunktion eller nedsatt immunförsvar av annan anledning, Barn födda och senare är oftast vaccinerade under spädbarnsåret mot pneumokockstammar, men kan om de tillhör riskgrupp få en dos Pneumovax efter 2-3 års ålder. Synflorix i doser enligt FASS ges till barn i riskgrupp som är under 5 år och som inte vaccinerats tidigare. Prevenar13 är godkänt för alla åldrar. Christina Lockley Höstmörker och reflexer Hänvisa gärna föräldrarna till när ni pratar om barnsäkerhet. Där finns ett bra självskattningstest samt en fin digital bok om hur det går att förhindra olycksfall och säkra barns miljö. Eva Söderqvist 5

6 Här ett inlägg från en f d BVC-sjuksköterska som på ett uttrycksfullt och vördsamt sätt ger oss en glimt av sina erfarenheter från möten i det betydelsefulla, krävande och mångkulturella BVC-arbete som sker idag. /Tack från redaktionen! Mitt livs resa på BVC I 5½ år har jag arbetat på BVC i Hallstahammar, mitt livs resa i min profession och som människa. Jag är tacksam att jag haft möjligheten att göra denna resa med kollegan Mari på BVC och alla aktörer som barnhälsovården samverkar med. Naturligtvis tänker jag på alla familjer och barn som låtit mig komma in i sina liv och sina hem, där jag fått ta del av rädslor, glädje och sorg, men även fått lyssna till berättelser om föräldrars egna resor som just föräldrar. Jag har mött olika kulturer, seder och bruk, och sett hur vi med olika bakgrund kan mötas på BVC. Och jag har med ödmjukhet, lyhördhet och kunskap gjort mitt bästa för ett tryggt och bra möte på BVC. Här finns ett mångfacetterat flöde som ställer krav på nyfikenhet, ödmjukhet, öppet sinne och flexibilitet. Alla möten, samtal och förtroenden som utbytts under dessa år bär jag med mig nära mitt hjärta. Jag minns min första läkarmottagning då vi skulle BCG-vaccinera, hur jag påverkades av att både barn och föräldrar grät. En annat minne är vaccination av ett barn från ett annat land, skräcken i ögonen.det glömmer jag aldrig. Att jobba på BVC berör på djupet och det är viktigt att ha hjärtat med. För barn ser genom dig om det inte är äkta det du gör och det du säger. Är det något jag lärt mig under BVC-åren så är det just att våra barn läser oss som en öppen bok, barnen är så sensibla för olika energier. Jag minns när en femåring berättade för mig att hon var kär, och jag frågade hur det kändes... att vara kär...till svar får jag: jag vill inte att han ska gå hem. Jag minns också den gången när en mamma dröjde sig kvar, jag lade handen på hennes axel och frågade hur hon mår och hon brast då i gråt och sade att hon inte alls mår bra. Att arbeta på BVC är så mycket mer än att väga, mäta, vaccinera, prata bajs, ordna med läkarbesök eller ge stöd i föräldrarollen. Att lyssna på det osagda, se mellan raderna, våga finnas i tystnaden, våga ställa de ömtåliga frågorna, invänta det rätta ögonblicket, våga hålla om, hålla ut och hålla fast. Vi vet inte vad mötet kan innehålla, det kan stå BOEL i tidboken och det är just BOEL som inte hinns med under det besöket. För allt annat var viktigare just då. Det gäller att snabbt kunna byta fokus och förstå vad som är viktigt här och nu. När vi samtalar med mammor vid depressionsscreening är frågeformuläret ett fantastiskt verktyg. Då kan många dörrar öppnas om mamman är redo att öppna dem. Annars får vi vänta tills hon är mogen för det. Att se helheten, hela människan, hela familjen inklusive syskon, morfar, farmor osv är oerhört viktigt. Alla är lika välkomna till BVC. Innan jag började min BVC-resa var jag van att vaccinera barn äldre än 7 år, titta på infekterade navelpiercingar, prata finnar, kärleksproblem och sköltrötthet. Nu tar jag med mig min kunskap från BVC-åren om samtal, MI, vägledande samspel och allt jag lärt mig om vaccinationer samt flackande viktkurvor. Jag har lärt mig att SE det jag har framför mig, att lita på min kliniska blick, men jag har också lärt mig att ta mig an uppgifter med ödmjukhet. Vi har så mycket att lära av varandra i mötet, i samtalet! Tack för att jag fick vara med om mitt livs resa på BVC i Hallstahammar! Susanne Broström, sjuksköterska BVC Hallstahammar (framtill augusti 2015) 6

7 Nedan ett urklipp om verksamhetförändringar från publicerat Verksamhetsförändringar Den 1 juli 2015 sker förändringar i arbetet med smittskydd, kunskapsöversikter och ansvarsfrågor inom hälso- och sjukvården. Här får du samlad information om detta. Regeringen har beslutat att förändra myndighetsstrukturen utifrån de förslag som tidigare lades fram av Statens vård- och omsorgsutredning. Det innebär att delar av Socialstyrelsens verksamhet inom smittskydd flyttar till Folkhälsomyndigheten arbetet med kunskapsöversikter övergår till Statens beredning för medicinsk utvärdering värdskapet för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd flyttar till Socialstyrelsen Delar av smittskydd till Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten får ansvar för de uppgifter som Socialstyrelsen idag har enligt smittskyddslagen och Sveriges åtaganden enligt internationella hälsoreglementet, vilket inkluderar det nationella samordningsansvaret för smittskyddsfrågor de nationella vaccinationsprogrammen samordning av den nationella samverkan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner skydd mot internationella hot mot människors hälsa (IHR) att vara nationell kontaktpunkt gentemot EU och WHO med beredskap för hot mot människors hälsa samt samarbete kring smittsamma sjukdomar att vara föreskrivande myndighet avseende författningar på smittskyddsområdet Dessutom kommer Folkhälsomyndigheten att ansvara för: beredskapslager av smittskyddsläkemedel pandemiberedskap inklusive upphandling av garantiavtal för pandemivaccin Författningar, publikationer och information inom dessa områden kommer från och med 1 juli att finnas på Folkhälsomyndighetens webbplats. Mer information hos Folkhälsomyndigheten. Socialstyrelsen fortsätter efter 1 juli att ansvara för smittskyddsrelaterade frågor utifrån perspektiven hälso- och sjukvård och patientsäkerhet: vårdrelaterade infektioner och vårdhygien blodsäkerhet medicinsk teknik sprutbyten antibiotikaresistens yrkesmässig hygienisk verksamhet, till exempel piercing och tatuering smittsamt avfall från hälso- och sjukvården Kunskapsöversikter till SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, tar över arbetet med kunskapsöversikter från Socialstyrelsen. SBU arbetar redan idag med kunskapsöversikter och får därmed ett samlat ansvar för att utvärdera metoder inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. SBU byter då namn till Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 7

8 HSAN till Socialstyrelsen Socialstyrelsen tar över rollen som värdmyndiget för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, från Kammarkollegiet. Det innebär att Socialstyrelsen kommer att sköta handläggning och administration åt ansvarsnämnden. Nämnden behåller sin roll som egen myndighet. Samlad kunskapsstyrning i en gemensam författningssamling, HSLF-FS Från och med den 1 juli 2015 införs en gemensam kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Kunskapsstyrningen ska bli samordnad, effektiv och anpassad till de behov patienter, brukare, olika professioner och huvudmän har. Förändringen ska också leda till en stärkt samverkan mellan statliga myndigheter och med kommuner och landsting. En gemensam författningssamling på området är ett led i förändringarna. Den nya författningssamlingen inkluderar även myndigheternas tidigare föreskrifter. Förändringen innebär att myndigheternas föreskrifter och allmänna råd kungörs i en och samma författningssamling istället för i myndigheternas egna. Syftet med förändringen är att öka överskådligheten där myndigheternas ansvarsområden ligger nära varandra. Den nya författningssamlingen har fått namnet Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. vilket förkortas HSLF-FS. Socialstyrelsen är utgivare. Föreskrifter och allmänna råd som utgivits före den 1 juli 2015 ingår i den nya författningssamlingen men behåller sina tidigare namn. Respektive myndighet ansvarar även fortsättningsvis för innehållet i sina föreskrifter och allmänna råd. Information om hur du tar del av författningarna kommer från och med den 1 juli att finnas på webbplatsen kunskapsguiden.se samt på respektive myndighets webbplats. Författningssamlingar som berörs Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) Läkemedelsverkets författningssamling (LVFS) Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets författningssamling (TLVFS) Myndigheter som ingår i HSLF-FS ehälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Inspektionen för vård och omsorg Läkemedelsverket Rättsmedicinalverket Socialstyrelsen Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 8

9 Sammanfattning av BVC-perioden I samband med det avslutande besöket på BVC vid 5 års ålder ska ni göra en sammanfattning av BVC-perioden. Dokumentet finns i Cosmic och för er som har Journal III, se i Länshandboken. Dokumentet ska undertecknas av föräldrarna. Samtidigt skriver ni ut tillväxtkurva och vaccinationsrapport/tabell och dessa tre dokument ska sen skickas till Elevhälsans medicinska insats (nytt namn för skolhälsovården) när barnet börjar förskoleklass. OBS! Den gamla epikrisen som finns i Journal III ska inte användas! 2½-årsbesöket Vid 2½- årsbesöket ska förutom språkscreening även barnets utveckling och allmänna hälsa följas upp. Se i journalen under utveckling 2½-3 år. I Cosmic finns både frågeformulär till föräldrar och arbetsformulär inlagt. För er som fortfarande har Journal III finns formulären i Länshandboken under rubriken Språk, tal och kommunikation 2½ år och 3 år. OBS! Ni ska inte använda de gamla formulären som finns i Journal III (dessa gäller det tidigare språktestet). Eva Söderqvist Förändringar i MBHV-psykologgruppen MBHV-psykologgruppen får i höst många nya medlemmar. Frida Dahlbäck och Hege Andreassen går på föräldraledighet och Olga Bampouli går på tjänsteledighet under höstterminen PTP-psykologerna Mira Müller, Christina Riddle och Susanna Nyberg ersätter dem under deras ledigheter. En till PTP-psykolog kommer att rekryteras efter årsskiftet. Psykolog Frida Dahlbäck har arbetat som psykologkonsult i BHV-teamet och är föräldraledig från oktober Undertecknad ersätter henne under föräldraledigheten. Tatiana Kjellsson psykologkonsult BHV-teamet 9

10 BHV-enheten har i höst deltagit vid nationella Barnhälsovårdsdagar i Malmö där barnläkaren Lars H Gustafsson föreläste om Relationsrevolutionen - Mötet mellan barnet och den vuxne. Här tre boktips från Lars - med början för en treåring och de två övriga för lite äldre läsare BOKTIPS Gittan gömmer bort sig Pija Lindenbaum från cirka 3 år Gittans kompis Hjördis går inte på dagis. Hon får vara med barnflickan Puma, och eftersom de bor i samma trapp kan Gittan gå dit och hälsa på ibland. Gittan är fascinerad: Puma har svartmålade ögon och tatuerade armar. Där finns småungar också. Och en gång när Gittan och Hjördis leker med dem blir leken vild, och det som inte får hända händer. Gittan råkar tappa en av småungarna. Pija Lindenbaums text och bilder, humor och allvar smälter samman och skapar en oförglömlig läsupplevelse och stor bilderbokskonst. Att vara jag Anna Höglund I Att vara jag får vi möta Rosa 13 år. Rosa vill inte se sig själv utifrån, genom någon annans ögon. Hon vill se sig själv och söker förklaringar. Hur ser det ut egentligen? Vad är det för känsla av skam som har kletat sig fast på hennes kropp? Och varför får killar göra fel - utan att vara fel? Detta är en djupt personlig bok om jämställdhet i vardagen, ur en 13-årig flickas perspektiv, gestaltad med hjälp av text, måleri, collage och tecknade serier. Boken är främst för tjejer, men förhoppningsvis kommer den att läsas av många, många andra! Domaren Ian McEwan Fiona May är hovrättsdomare specialiserad på familjerättsfrågor och dömer i fall där hon måste prioritera mellan barns välfärd och religiösa fri- och rättigheter. Samtidigt som hennes professionella liv kantas av framgång håller hennes barnlösa äktenskap på att gå i kras. En lika underhållande som välskriven roman och där Ian McEwan lyckas koka ner moraliska frågor till en riktigt spännande och actionfylld berättelse. 10

11 Utbildning hösten 2015, våren 2016 november Nätverksträffar 10, 11, 16, 18 Höstens nätverksträffar för sjuksköterskor på BVC, Eva-träffar, eller 23 går alla av stapeln på BHV-enheten i Västerås, kl. 13:30-16:30. Inbjudan har gått ut nov MI-utbildning Två heldagar med fokus på tobak och övervikt. Anmälan via Lärcentrum. 16 febr Barnkonventionen 2016 En heldag tillsammans med barnmorskorna i samverkan med clownetterna. och en gästföreläsare. Inbjudan kommer. Flyktingströmmen Smittorisken är låg Folkhälsomyndigheten har nyligen gått ut med information kring smittorisker i samband med flyktingströmmen. I korthet beskrivs: - Den övergripande slutsatsen är att riskerna är låga. - De som är mest utsatta för risk för olika smittsamma sjukdomar är de människor som är på flykt, inte befolkningen i det mottagande landet. - Det är viktigt att vaccinationer och andra preventiva åtgärder genomförs så snart som möjligt samt att man är uppmärksam på symtom som kan tyda på smittspridning av infektionssjukdomar. Mer information finns på nedanstående länk: Christina Lockley Mänskliga rättigheter/barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 22 handlar om barn som är flyktingar. Länderna lovar att ge barn som kommer till landet skydd och hjälp. Det gäller både barn som kommer ensamma och barn som kommer med sina föräldrar. Ett ensamt barn ska få hjälp att hitta sina föräldrar. Om man inte kan hitta föräldrarna eller andra släktingar ska barnet få samma skydd och hjälp som andra barn får när de inte kan bo hos sina föräldrar. 11

12 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Christina Lockley Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Eva Söderqvist Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Tatiana Kjellsson Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 2, plan 12, Västmanlands sjukhus Västerås Västerås 12