Nummer 4 nov 2007 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nummer 4 nov 2007 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador"

Transkript

1 Föräldrakontakten Nummer 4 nov 2007 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador Seema har välkomnats i skolan, se sid 3 CVI vanligaste synskadan sid 6 Spretig familjeverksamhet sid 5 Stamceller får vänta sid 10

2 Inga påtryckningar på skolor som inte vill anlita Sit SRF:s skolnätverk har besökt politiker och undersökt en folkhögskola. SRF har tillsammans med Unga Synskadade, US, uppvaktat utbildningsminister Jan Björklunds statssekreterare. SRF informerade om de olika uppvaktningar som SRF genomfört tidigare under året. US redogjorde för sina ståndpunkter när det gäller utbildningsfrågor. De beskrev sitt pågående Handikapprojekt samt vikten av obligatorisk handikappkunskap på lärarutbildningen. SRF redogjorde för behovet av statlig styrning av resurser till skolorna som en garanti för likvärdig utbildning så att det inte som ska vara som i dag att det är upp till den enskilde rektorns godtycke. Statssekreteraren hänvisade till att föräldrar ska överklaga om inte beslutade insatser genomförs. SRF förde fram behovet av att samverkan mellan stat, landsting och kommun på något sätt regleras via lagen eftersom det inte fungerar bra i alla lägen på frivillig väg. Det ska inte vara så att enskilda förskolor eller skolor anser att man klarar av att tillhanda en så bra situation som möjligt själva och därmed inte efterfrågar specialpedagogiskt råd och stöd från Specialpedagogiska institutet 2 eller stöd till anpassningar i miljön m.m. från landstinget. Statssekreteraren ansåg dock att samverkan ska ske på frivillig väg. SRF:s skolnätverk har besökt den rikstäckande preparandkursen vid Ågesta folkhögskola. Preparandkursen är tänkt att vara ett mellanår innan man börjar gymnasiet då möjligheten finns att bli självständig samt att läsa upp vissa kärnämnen. Idag ligger tyngdpunkten på att läsa upp matte, engelska och svenska, men stor vikt läggs även på att förbättra självkänslan, träna ADL samt självständighet. Eleverna är inskrivna vid gymnasiets individuella program i en skola i sin hemkommun. SIT bidrar ekonomiskt till utbildningen och elevernas hemskola betalar för vistelsen där. SRF:s förbundsstyrelse diskuterade från vid förbundsstyrelsemöte i oktober. SRF:s föräldraråd har haft sitt första möte då sex av åtta föräldrar deltog. Frågor som rådet bl.a. vill behandla är vikten av väl fungerande åtgärdsprogram, att barnens rätt till en likvärdig utbildning inte ska vara upp till rektorers godtycke, det sociala samspelet och delaktighet på raster, punktskriftsutbildning för föräldrar och att barn med enbart synskada ska tillhöra habiliteringen. Nästa möte blir i mitten av april. SRF har uppvaktat socialdemokraterna kring deras rådslag om en ny skolpolitik. En övergripande reflexion var att det inte fanns ett enda ord om situationen för barn med funktionsnedsättningar eftersom man ändå lyfter några andra grupper som s anser vara i behov av extra prioriteringar. Vi framförde bl.a. våra synpunkter på samverkan, öronmärkta ekonomiska resurser till skolorna, förbättrad lärarutbildning och vikten av att ett antal utbildningsinspektörer har kunskap om olika funktionsnedsättningar. Carina Rick SIT:s nationella samrådsgrupp Cecilia Ekstrand sammankallande SRF:s skolnätverk

3 Om någon tar ansvar går det lätt att börja skolan Jag vet inte hur många gånger jag har hört föräldrar säga att de har blivit bortglömda och fallit mellan stolarna, säger Viktoria Qwarfordt, mamma till Seema. Men jag har aldrig varit med om det. Seema är sex år och har just börjat i skolans förskoleklass. Alla är förberedda, alla vet vad som krävs när en helt blind flicka börjar, och än så länge är det inga problem alls. Förberedelserna startade tidigt. Vi har samma rektor för förskola och grundskola i Rimforsa, säger Viktoria. Hon har varit inblandad hela tiden, och för tre år sen när en ny förskola öppnade vägg i vägg med skolan föreslog hon att Seema skulle flytta dit. På så sätt skulle hon vänja sig vid miljön och barn och lärare skulle inte vara främmande för henne. Dessutom har hon sin bror här. Seema och hennes klasskamrater sätter sig in i mysteriet med ämnens specifika vikt. Innehåll i Föräldrakontakten nummer 4, 2007: CVI vanligaste synskadeskälet 6 Inkluderande skolor har välstädat på dass 7 Spretig barn- och familjeverksamhet i SRF 8 Väntan på näthinnetransplantationer och stamcellsbehandlingar 10 Komplement till Rc syn 11 Skolprojekt igång 12 Julklappstips 13 3

4 Mycket musik och dans hjälper till att utveckla kroppsuppfattningen Förskollärare Lena Nilsson och kompanjonlärare Marianne Bengtsson anmälde sig själva att ha med Seema i sin förskoleklass. Frank (pappan) och jag ville ha lärare som kände för det, säger Viktoria. Och personalinformationen började i februari. Vi träffade Seemas assistent på förskolan, säger Marianne. Det var lätt att hålla kontakt med henne eftersom hon fanns så nära; vi träffades helt informellt många gånger. Vi kunde gå dit och träffa Seema också. Seema var också här några gånger under våren tillsammans med sina föräldrar, säger Lena. Till slut kunde Lena, Marianne och fritidspedagogen Lillemor Lund åka till Rc Syn en vecka i juni och lära sig pedagogiken för förskoleklassen. Det är viktigt att man skickar alla som ska ha med eleven att göra, säger Marianne. Det är ett stort misstag när man bara skickar en. Det finns en del skolor som gör så, för att spara in lite vikariepengar. En snålhet som bäddar för misstag och konflikter i framtiden. Sen var Torsten Ydén från Specialpedagogiska Institutets Linköpingskontor på skolan och berättade för hela personalen vad som kunde vara viktigt. Att man måste prata mycket, berätta vem man är osv. Men det får inte bli konstigt och jobbigt för alla, säger Viktoria. Jag hörde talas om en förskola där personalen 4

5 gick in och styrde leken hela tiden, men det ska man ju inte göra. Man måste fånga in situationen och vara påhittig, säger Marianne. Man måste presentera vad som finns syntolka helt enkelt innan barnen skingrar sig för fri lek. Seemas övergång från förskola till skola har givetvis underlättats av att båda har funnits inom samma organisation i Kinda kommun. Det finns också en organisation som heter Elevhälsan som har ansvar för barn med särskilda behov, och dit man kan vända sig om det uppstår bekymmer. Men sådana formella ansvar finns det ju överallt. Kanske har Seema haft allra mest hjälp av att syncentralen i Linköping har tagit på sig så mycket av det helhetsansvar för barnen som SIH hade? Vi hade tur att Elisabeth Palmgren på syncentralen tog hand om de uppgifter SIH lämnade, säger Viktoria. Vi hade aldrig fått tillgång till någonting utan henne. Vi fick till exempel komma på utbildning på Rc syn redan innan Seema var ett år, det är det inte många som får. Skolan har bra uppbackning av syncentralen och Sit, säger Lena. Vi har regelbundna möten, och det finns en långsiktig plan. Tanken är ju att Seema ska gå här hela fram till högstadiet som ligger på en annan skola med en annan rektor. Ovan: Seema tillsammans med sin fadder Kajsa som går i ettan. Jag valde Seema som fadderbarn för att vi gick på samma dagis, säger Kajsa. Nedan: Bildundervisningen bygger på taktilt material. Beställ häftet med tips för föräldrar från SRF Kontorsservice, tel , epost Sprid det gärna på BVC, syncentraler och ögonkliniker om det inte finns där. 5

6 CVI vanligaste synskadeskälet Den överlägset vanligaste orsaken till synskada hos barn är CVI, dvs. skador på hjärnan som ger upphov till synskador. Föräldrakontakten har just fått rykande färska siffror från Barnsynskaderegistret, som finns inhyst hos syncentralen i Lund. Det visar sig bland annat att av 2089 registrerade barn och ungdomar mellan 0 och 19 år i november 2007 har 649 CVI. Andra diagnoser kommer långt efter näst vanligast är opticusatrofi som betyder skada på synnerven med 244. Siffrorna finns i figuren nedan. Bara 711 är endast synskadade. 704 har dessutom ett rörelsehinder. 858 har utvecklingsstörning, 66 har hörselskador och 293 har annat. Det här blir mer än 2089 men en del har ju många funktionshinder. Att dela upp barnen på svagsynta och gravt synskadade är problematiskt. Om man har CVI går det inte att mäta hur svår synskadan är med normala mätmetoder som tar fasta på synskärpa, eftersom man ofta kan se isolerade föremål hur skarpt som helst men ha svårt att uppfatta helheter och tolka det man ser. Men man skulle ändå kunna uppfatta barnsynskaderegistrets 760 barn med synskärpa under 0,1 som ett minimum. Den geografiska uppdelningen är anmärkningsvärd. Storstadslänen har naturligtvis flest synskadade barn men gamla Göteborgs och Bohus län har fler än Stockholms: 285 mot 247. De flesta ligger mellan 50 och i Jönköpings, 65 i Hallands, 59 i Västerbottens, 74 i Örebro. Troligen finns det många barn som inte har slunkit in i registret, och särskilt många i Stockholms län där det ryktas att 900 barn är inskrivna på syncentralen. Slutsatsen man kan dra är det är en myt att barn med synskador är så få. De är bara svåra att få syn på. CVI betyder synskada på grund av skada i hjärnans syncentrum eller bakre synnerv. ROP betyder näthinneskador på grund av för tidig födsel. ONH är en bristande utveckling av synnerven, Opticusatrofi är en skada på en utvecklad synnerv. Retinala degenerationer, vanligen kallade RP, är ett stort antal sjukdomar som orsakar skador på näthinnan. Grav närsynthet ROP Nystagmus NUD Kongenital nystagmus Okulär albinism Missbildningar exkl ONH/katarakt ONH Kongenital katarakt Retinala degenerationer CVI Opticusatrofi Övriga

7 Inkluderande skolor har välstädat på dass Vad som är bra för den synskadade är också bra för alla andra har man sagt. Men det fungerar också omvänt en skola som fungerar bra för alla barn är också en inkluderande skola. Det finns inga knep som leder till inkludering och delaktighet för elever med funktionshinder, sa Kerstin Göransson från Sit och Mälardalens högskola på årets Syn-Komkonferens i Örebro i oktober. Man kan inte ändra på en sak och tro att det leder nån vart. Å andra sidan främjas inkludering av allt sånt som främjar en bra skola i största allmänhet. Således främjas även inkludering av att de vuxna är tillgängliga som personer och inte bara i sina professionella lärarroller. Det är bra för inkluderingen att rektorn finns till hands i korridorerna och engagerar sig i hur eleverna har det och inte främst är en ekonom som jagar röda siffror i bokslutet. Det är bra för inkluderingen om maten är delikat och toaletterna välstädade. Det är bra för inkluderingen om beslutsvägarna är direkta och nya frågor inte drunknar i svartepetter-rutiner. Det är bra för inkluderingen om fokus i skolan ligger på vad som går att göra och inte på vad som är problem. Inte minst för att inkludering och delaktighet är undflyende begrepp. Från början hette det integration: elever med funktionshinder skulle gå i vanliga skolor. När det visade sig problematiskt började man prata om inkludering som vision för hur det borde vara. När det visade sig svåruppnåeligt hittade man på ordet delaktighet istället. Inför en motspänstig verklighet har man försökt använda språket som besvärjelse. Men det är mer tvetydigt än så. Rigida regler för inkludering skulle aldrig kunna ta hänsyn till att vad man än gör har det en framsida och en baksida. Ta diagnosticering av funktionshinder, till exempel. Det är å ena sidan bra att diagnoser finns; det ger en vägledning för medicinare och pedagoger. Men samtidigt utpekar det eleven som ett problem vilket inte alltid är så roligt för eleven. Eller identiteten som funktionshindrad. Den kan leda till att man får en massa hjälp men samtidigt blir man inlåst i en roll som lite mindervärdig, i många andra elevers ögon och därmed också lätt i sina egna. Det mest genomdiskuterade kanske är assistenternas roll. Många elever har puffats in i vanmakt på grund av överaktiva och överbeskyddande assistenter som har trott att eleven inte har kunnat göra någonting själv och givetvis fått se sin profetia uppfylld. Men ska vi avskaffa alla assistenter? Uppenbarligen inte, det är en fråga om hur assistenten ser sin roll. Så den som oroar sig för om ens barn ska inkluderas i sin nya skola kan titta på hur stämningen är, om man ska hårdra Kerstin Göranssons slutsatser. Om eleverna säger att man har lärare som bryr sig, om lärarna tycker det är roligt med nya utmaningar och om det ser välstädat ut på dass så är det ingen risk. Kerstin Göransson: Man vill ju vara som alla andra, Specialpedagogiska Institutet, -> Forskning och utveckling -> Aktuella projekt ->Delaktighet. 7

8 Spretig barn- och familjeverksamhet i SRF SRF:s barn- och familjeverksamhet befinner sig i ett halvsovande tillstånd utom där det finns aktiva föräldrar. Bland det viktigaste för ett barn med synskada är att träffa andra barn med synskada. Det säger både forskare och barnen själva. Det är så skönt att ibland få umgås med andra barn på sina egna villkor och inte alltid behöva anpassa sig till seendevärlden och dess fördomar. Det vore självklart att detta erbjöds av SRF. Tyvärr är det sällan så. Efter en rundringning till distrikten kan man konstatera att det är få distrikt som har någon kontinuerlig barn- och familjeverksamhet. Dött säger man i hela Småland, i Bergslagen och i Norrland. På de flesta håll känner man inte till vilka barn som finns. Rent teoretiskt borde det finnas ungefär ett barn per årskull och invånare enligt barnsynskaderegistret. Vilket borde innebära att även om hälften av dessa hellre väljer FBU än SRF skulle det finnas femton barnmedlemmar under 10 år i ett normalstort län som t.ex. Dalarna. Och det är nog för en verksamhet. Nu är dessa barn inte lätta att hitta. Till och med Specialpedagogiska Institutet tvingas till dyrbara efterlysningar för att hitta dem. Sedan SIH:s konsulenter försvann har inga kontakter fungerat. De flesta syncentraler har fortfarande inte kapacitet att ta hand om barnen på det allsidiga sätt som dessa gjorde. Vilket betyder att SRF inte vet var barnen finns, och att barnens föräldrar inte vet vad SRF är. På så sätt blir underlaget för litet för att göra något av. Men det är inte hela sanningen. Även distrikt som har barnmedlemmar, som t.ex. Västmanland, saknar verksamhet. Kruxet är att SRF inte är något annat än sina medlemmar. För att en barn- och familjeverksamhet ska fungera måste den till största delen bygga på vad medlemmarna, i det här fallet familjerna, gör själva, tillsammans. SRF:s ombudsman kan hjälpa till. Men inte bära arbetet själv. Så många ombudsmän finns inte. Och dessutom har det visat sig svårt att driva en verksamhet utan föräldrarnas medverkan, även om distriktet har försökt. Vi beslöt satsa på barnen 2007, säger Dan Andersson på SRF Värmland. Vi försökte till exempel arrangera ett sommarläger. Men vi fick bara två anmälningar. Så vi tvingades ställa in. Samma tråkiga erfarenhet har man i Norrbotten. Otvivelaktigt för att någon kontinuerlig kontakt mellan föräldrar och SRF inte finns. Då blir det svårt att ha rätt verksamhet. I Skåne har man en aktiv barnkommitté. Den arrangerar varje år familjehelger och barnläger. Kvar att göra i år är en konsert med Astrid Lindgren-tema, en julfest och en syntolkad bioföreställning i mellandagarna. Nästa år blir det mest endagsaktiviteter säger sammankallande Eva-Lena Lindell. I Östergötland bygger verksamheten på att en ovanligt intresserad styrelse har ett mycket nära samarbete med en ovanligt intresserad syncentral. Dessutom finns en föräldrakommitté som är med och planerar. Under 2007 har distriktet startat ytterligare en barnklubb till de två som redan finns. Den riktar sig till små barn och sysslar bland annat med dans och musik. Några lite äldre ungdomar har bildat ett discoband med hjälp av SRF och dessutom har man haft träffar för ungdomar som ska börja gymnasiet. I somras arrangerade distriktet en alltför populär regional familjeträff i Kolmårdens djurpark 40 personer kom inte med på grund av platsbrist! 8

9 Omständigheterna är emot stora barnverksamheter som Härnösandslägret 2004, bilden. Men kan det bli bättre? Distrikt som vill ha tips hur man gör kan ringa SRF Östergötland, Stockholmsdistriktets verksamhet har dokumenterats ganska bra i Föräldrakontakten eftersom de varit flitiga med att berätta. Ett par sommarläger varje år, ett på Almåsa och ett på Gotland, har varit standard. I år hade man också en Halloweenkväll och efter jul blir det julgransplundring. Föredrag och diskussioner för föräldrar och lärare brukar det också vara. Paradexemplet är förstås Göteborg med omnejd där den superaktiva Föreningen för Synskadade Barn och Ungdomar huserar. Den bygger helt på vad familjerna gör, med lite hjälp från SRF-distriktet. FSBU arrangerar förutom seglarläger och skidvecka i fjällen 3-4 familjeträffar varje år och föräldraträffar tillsammans med Sit och syncentral. På senare tid har man engagerat sig hårt i synskadeidrott, särskilt goalball och judo, och bedriver ledarutbildning för ungdomar. Verksamheten är ideell säger FSBU:s Eva Carlsson. Men sen ett år har vi en föreningskonsulent på 20 procent. Detta hindrar inte att en del distrikt ändå har blygsamma projekt igång, för att inom ramen för minimala resurser gagna barnen. I Jönköpings län tänker man hitta mentorer för barnmedlemmar på högstadiet. I Jämtland ska man arrangera familjeläger nästa sommar i samarbete med de andra Norrlandsdistrikten. I Blekinge har en förälder engagerats i syncentralens brukarråd för att den vägen nå de barn som finns inskrivna på syncentralen och kanske på sikt bygga upp en verksamhet. Här har det inte funnits någon verksamhet sen SRF skar ner och avskedade den som ansvarade för barnfrågor, säger Monica Johansson som sitter i brukarrådet. Det fanns ett samarbete med Kronoberg och Kalmar om sommarläger men det dog också ut. Nu kan vi ibland haka på Skåne. Syncentralen brukar ordna någon föräldraträff varje år och det skulle behövas att vi föräldrar träffades däremellan, men det blir inte av. Det finns förstås ett kontaktnät där vi ringer varandra, men det är inte organiserat. Nyckeln är och förblir barnens föräldrar. Finns inget initiativ där till att deras barn och de själva möts, kan ingen fylla tomrummet. Vi har bildat en föräldrakommitté i SRF under 2007, säger Tiina Nummi-Södergren. Vi får diskutera där och i förbundsstyrelsen vad som ska göras. Har du synpunkter kan du lämna dem till styrelsens barnoch familjeansvariga Lise-Lott Naess, tel eller

10 Vi får vänta på näthinnetransplantationer... Kommer det att bli möjligt att transplantera näthinnor, undrade en förälder. Och Föräldrakontakten lät frågan gå vidare till Fredrik Ghosh som leder försök med sådant på Lunds universitetssjukhus. Det vet vi inte än, säger Fredrik Ghosh, som än så länge bara har opererat kaniner och grisar och verkligen lyckats få transplanterade bitar av näthinnor att växa fast, något som tidigare har tyckts omöjligt. Tekniken, som beskrivs i Dagens Medicin nr 35/2007, går ut på att göra en blåsa i den gamla näthinnan där man lägger in en 3x3 mm stor bit av en ny näthinna. Men det är än så länge till föga praktisk nytta eftersom man ännu inte har fått de nya nerverna att växa samman med de gamla och alltså inte kan få iväg synintrycken till hjärnan. Utan detta ser man i alla fall ingenting, trots fungerande stavar och tappar. Nu ska Fredrik Ghosh och hans medarbetare testa ett sätt att få nervbanorna att växa samman genom att stimulera dem med tillväxtfaktorer, dvs proteiner. Men ögonöverläkarna på universitetssjukhusen i landet tror att det kommer att ta tid innan något händer. Och innan transplantation blir det normala sättet att behandla RP, makuladegeneration eller näthinneavlossning.... och stamcellsbehandlingar av CVI Det kommer att krävas stora vetenskapliga genombrott innan vi kan reparera CVI med stamceller, säger professor Olle Lindvall. Det finns mycket hopp kring stamcellsforskningen, säger Olle Lindvall. Det finns stamceller i hjärnan, det finns i andra organ och i befruktade ägg och det går att tillverka nervceller från dem. Vi vet också från försök med Parkinson-patienter att man kan transplantera nervceller till hjärnan och få dem att 10 överleva och fungera. Men problemet med hjärnans komplicerade nätverk är att man måste tillverka just den sortens nervceller som inte finns eller blivit skadade, och att man måste koppla ihop dem på rätt sätt. Annars kan det bli katastrof. Men man kan tänka sig in i det perspektivet att när jag började som neurolog för tretti år sen var det ren science fiction att man skulle göra på det här sättet. Det var något som aldrig skulle kunna hända. Men nu har vi för första gången redskapen, och vi ska vara optimistiska. Även om vi har mycket arbete kvar. Jag har en patient som brukar säga till mig att inte ta ifrån honom hoppet. Så det gör jag inte. Det krävs stora vetenskapliga genombrott innan vi kan reparera komplicerade nätverk i hjärnan. Men det kan inte mätas i tid. Att säga att det tar tretti år eller tio år är meningslöst. Det finns ingen som vet. Allt jag kan säga är att det är en fantastisk utveckling som pågår och att vi måste tro på den, säger Olle Lindvall.

11 Komplement till Rc Syns föräldrakurser Ågrenska är otroligt bra för de vänder sig till hela familjen, säger Mona Forsberg som besökte deras albinismvecka. Familjeverksamheten på Ågrenska innebär en femdagars vistelse för familjer med barn med sällsynta, medfödda sjukdomar och syndrom där synproblem ofta ingår. Verksamheten, som vänder sig till hela familjen, innebär att både föräldrar och barn får möjlighet att träffa andra i samma situation, utbyta kunskap och erfarenhet och umgås under trevliga former. Föräldrarna får också aktuell medicinsk och psykosocial kunskap av ledande specialister inom olika professioner och barnen får åldersadekvat information. Tillsammans kan detta bidra till barnens habilitering och att vardagslivet underlättas, säger verksamhetschef Orica Lundgren. Till Ågrenska kommer barn med sällsynta medfödda sjukdomar och syndrom där synproblem ofta ingår. Just nu finns 35 nyhetsbrev publicerade på Ågrenskas hemsida där synproblem ingår. (www. agrenska.se, klicka på nyhetsbrev och sök på synproblem som symptom) Nästa år, 2008, kommer vi att ha tre familjevistelser där synproblem ingår, dvs. i diagnoserna albinism, dyskinetisk cerebral pares och neurofibromatos Vad händer under en familjevistelse? En av dagarna ägnar föräldrarna nästan uteslutande åt föreläsningar med medicinsk information. På albinismträffen nästa år kommer exempelvis Christina Tornqvist, som är ögonläkare och specialist på albinism att informera om det senaste inom behandling och forskning. Dessutom kommer en hudläkare att delta. En av dagarna går till stor del i pedagogikens tecken. Då talar man bl a om vad föräldrarna kan har rätt att kräva av skolan. Även barnen kan ställa frågor och få dem besvarade. Under ytterligare en dag får föräldrarna möjlighet att tala med psykolog och kurator och senare på eftermiddagen samma dag är det familjeaktiviteter. På avresedagens förmiddag berättar en handläggare från försäkringskassan om stöd och hjälp man kan få från försäkringskassan. En viktig del är det utbyte av kunskap och tips som sker mellan familjerna i samvaron på kvällarna. Mitt i sorg och hårda prövningar finns så mycket glädje och klokskap som familjerna generöst delar med sig av till varandra, säger Orica Lundgren. Kostnaden, kr/familj, betalas oftast av hemlandstinget eller hemkommunen. Ågrenska samarbetar med den nordiska databasen rarelink (adress som förmedlar information om sällsynta diagnoser. Adressen till Ågrenska är Box 2058, Hovås, tel Adressen till hemsidan är 11

12 Skolprojekt i SRF Häxfredag SRF:s skolprojekt har nu kommit igång. Vi har i samarbete med Utredningsinstitutet Handu AB tagit fram en enkät som har skickats till 424 vårdnadshavare till medlemmar födda mellan 1991 och Frågor ställs bl a om vilka personer som är med vid planeringsmöten, om handlingsplan/åtgärdsprogram upprättas. Nästa steg är att skicka en enkät till rektorer i skolor och en till förvaltningschefer i kommuner där det bor barn med synskada. Vi frågar bl a om vilka rutiner för samverkan mellan stat, landsting och kommun som finns. Syftet med projektet är att hitta bra modeller där stat, landsting och kommun samverkar när det gäller stöd till barn och unga med synskador. Den andra delen i projektet är ett mentorsprojekt. Vi kommer att utbilda ett antal mentorer/ kamratstödjare med synskada i 20-årsåldern och de kommer att fungera som en äldre kompis till ett barn i åldern år. En utbildningshelg för mentorerna planeras till första helgen i februari. Därefter ska mentorerna och barnen matchas ihop vid en gemensam träff. Kontakt mellan mentorer och barn kommer främst att ske via mail eller telefon eftersom de förmodligen kommer att bo på olika orter. Vi tror att denna kontakt kan innebära något positivt både för mentorer och för barnen. Vill du veta mer om del 1 av skolprojektet eller tipsa om någon du tror passar som mentor så kontakta Cecilia Ekstrand, projektledare, eller Fredag 2 november träffades 11 utklädda häxor och häxgubbar, i åldern 3-11 år på Stockholms teater- och dramaskola. Tillsammans med dramapedagogen Magdalena trollades barnen bort till häxlandet där de spökade och där de till slut även fick träffa häxan själv. Även om det är svårt att göra en aktivitet som passar alla i ett så stort åldersintervall hade nog de flesta ändå roligt! Foto saknas tyvärr på grund av att spöken och andra vålnader inte fastnar på film. Föräldrarna lämnades kvar i fikarummet för att prata lite om vad de vill att distriktet skall arbeta med. Det som främst lyftes fram var skolfrågor, erfarenhetsutbyte och teaterläger för de lite äldre barnen. Marie-Louise Jungelin Andreas, mentor: Ärlighet varar längst En av dem som anmält sig som mentor i första omgången är Andreas Johansson. Han jobbar också halvtid på US kansli för Småland och Blekinge och tycker att mentorskapet kan ge dubbel nytta för högstadieungdomarna individuellt och för ungdomarna som kollektiv som kan hitta varandra och stärka varandra genom US. 12 Jag har lärt mig efterhand vad jag gjorde fel när jag var i den åldern, säger han. Jag trodde att folk var mer mot mig än de verkligen var. Det bästa är att vara ärlig och stå för sin grej. Att acceptera att synnedsättningen är en del av ens personlighet och att den formar en rätt mycket. Men att inte smyga med något och inte ducka eller låtsas något som inte stämmer. Det blir bara pinsamt och allt framstår som mycket värre än det är. Mycket beror förstås på läraren. Man måste ha koll på att de inte ger lektioner som man inte kan hänga med i. Då tycker klasskamraterna att om läraren inte bryr sig så behöver inte de heller göra det.

13 Spel, minnen och telefoner från hjälpmedelsbutikerna Även i år bjuder hjälpmedelsbutikerna på många hårda julklappspaket. Från Iris kan du köpa en mobil för små barn som man kan ringa till fem personer från. Doro HandlePlus har knapp för pappa, knapp för mamma, knapp för dagisfröken och två till, med inbyggd högtalartelefon. Pris 995 kr. För den teknikavancerade tolvåringen har Polarprint ett skärmläsningsprogram för mobiler Mobilespeak Smartphone. Det kräver förstås värsta sortens mobil och kostar kr. Iris vältaliga klocka Klara säger sju minuter i tio på måndag förmiddag och kostar kr. Doro HandlePlus Om din tonåring vill göra egna daisyskivor rekommenderas Easy Producer från Polarprint som läser in böckerna med rösten Ingrid. Med den kan man t.ex. scanna in vanliga böcker om man inte orkar vänta på TPB. Talbokspelare medföljer för kr. En ny metod istället för punktmärkning är att märka upp exempelvis cd-skivor med klistermärket Sherlock. Kostar 313 kr för 25 stycken. Med fickminnet Milestone kan man spela in små meddelanden i den bullrigaste miljö kr kostar den och vill man ha daisyfunktion kostar det Gillar man att lyssna på böcker när man är ute och går VictorReader Stream med minneskort. Den har även talsyntes för läsnig av ren text. Kostar kr. Om man börjar kräkas på alla avancerade digitala hjälpmedel kan man å andra sidan köpa enkla spel på Iris. Ett gammalt hederligt schackspel kanske, med pjäser som sticks ner i hål och ett bräde som kan vikas ihop till en låda, för 750 kr. Eller det kombinerade pinnspelet (för små barn) och Domino (för lite större) för 475 kr. VictorReader Stream Pinnspel med domino 13

14 Julklappstips från TPB Kanske passar det med någon bok i julstrumpan? Här kommer några tips på punktskriftsböcker för olika åldrar. De köps från TPB:s punktskriftsförsäljning. Det är också möjligt att köpa talböcker. Det gör du via ditt lokala bibliotek. Carle, Eric: Den mycket hungriga larven En solig söndagmorgon spricker ett ägg och en mycket hungrig larv kryper ut. Den börjar äta på äpplen och päron innan den nästa söndag blivit fet och bygger sig en puppa. Till slut förvandlas larven till en vacker fjäril. Taktil bilderbok för de minsta barnen. Bross, Helena: Ny i klassen Frank ska flytta och han oroar sig över hur det blir att börja i klass 1B. Tänk om matteboken är svår och fröken är en elak häxa! För nybörjarläsaren med originalboken i ficka på pärmen. Jaensson, Håkan: Hjärnsläpp Tvärtomhistoria om hur Jenny får sin fars kropp, och han hennes hjärna, efter ett blixtnedslag. Jenny blir bra på fotboll och matte. Pappa Orhan kommer med bra, men barnsliga idéer för lokaltidningen där han är vd. 2 volymer. För barn från 10 år. Holmberg, Bo R.; Rånaren ett fall för Robert Parkman Andra boken om 16-årige Robert Parkman. Här hjälper han polisen att hitta några bankrånare i lilla Nelby i Ångermanland. Robert är en cool kille som tar sina hårdkokta deckaruppdrag på allvar. Ofta har han en salt kommentar till hands gärna på engelska. 3 volymer. Från 13 år. Det är också möjligt att köpa talböcker. Det gör du via ditt lokala bibliotek. Trevlig julläsning! Jenny Nilsson Gå med i Punktklubben Punktklubben vänder sig till barn i åldern 5-12 år som är eller kommer att läsa punktskrift. Punktklubben ska stimulera barnen att använda punktskriften på ett roligt sätt och i punktklubbenss paket finns spel, böcker, artiklar, recept m.m. Paketen är åldersindelade och kommer ut mellan 2-5 gånger/termin. Kostnaden är 100 kronor/år. Punktklubben har varit i Norge och presenterat materialet och där vill man gärna försöka starta något liknande. Planer finns att barnen ska kunna börja i Punktklubben redan vid 4 år. Är ditt barn inte med i Punktklubben så kontakta Cecilia Ekstrand, cecilia. 14

15 Resurscenter syn informerar om föräldrakurser Resurscenter syn i Stockholm och Örebro erbjuder utbildning för föräldrar som har ett barn med synskada. Utbildningen sker i kursform på resurscentren. Specialutformade utbildningar på hemorten kan också arrangeras. Se vidare på vår hemsida (Fortbildning > Föräldrautbildning). Aktuellt under hösten 2007 och våren 2008 Barn med synskada, ålder 0-5 år november, januari samt 4-6 mars i Stockholm Anmälan: Föräldrar anmäler intresse varefter familjerna inbjuds till aktuella veckor. Ur innehållet: Synskadans påverkan på barnets utveckling. Att upptäcka världen med andra sinnen. Orientering och mobility. Samspel och lek. Samhällets stödinsatser. Barn med grav synskada, ålder 3-4 år 6-9 maj samt maj i Stockholm Anmälan: Föräldrar anmäler intresse. Ur innehållet: Att läsa på olika sätt, punktskrift eller svartskrift. Kropps- och rumsuppfattning. Orientering och mobility. Samspel och lek. Samhällets stödinsatser. Barn med grav synskada och ytterligare funktionsnedsättning november samt maj i Örebro Anmälan: senast 15 oktober 2007 resp. 21 april Ur innehållet: Att vara förälder till ett barn med synskada. Hur påverkar synskada, i kombination med flera funktionsnedsättningar, barnets utveckling? Samspel och kommunikation. Utvecklingsbefrämjande miljöer. Orientering och mobility. Samhällets stödinsatser. Barn med synskada och ytterligare funktionsnedsättning Tid och anmälan: Föräldrar anmäler intresse varefter tidpunkt och grupp fastställs. Plats: Berörd Barn- och ungdomshabilitering eller syncentral. Programmet utformas med utgångspunkt från deltagarnas frågeställningar och med hänsyn till barnets ålder. Alla kurser är kostnadsfria och ersättning utgår för resekostnader. Föräldrarna betalar en mindre avgift för mat och logi. Ytterligare information Annica Winberg och Inga-Stina Fellers Resurscenter syn Stockholm, Gerd Tobiason-Jackson och Ingrid Gustafsson Resurscenter syn Örebro,

16 Posttidning B Synskadades Riksförbund Enskede Punktkurs i april Är du eller någon annan nära ditt barn intresserad av att lära punkt eller att fräscha upp gamla kunskaper? SRF planerar att anordna en helg för föräldrar och övriga anhöriga till punktläsande barn då ni får tillfälle att lära er punktskrift eller att fräscha upp gamla kunskaper. Vi kommer även att diskutera kring hur ni kan stimulera barnen i punktläsandet. Vidare kommer ni att få tips på saker som underlättar det dagliga livet och tillfälle ges till att diskustera frågor enligt önskemål från deltagarna. Tid: april Plats: Wiks folkhögskola. Kostnad: 450:-/person samt ersättning för reskostnad. Anmäl dig till Cecilia. senast den 1 mars Stort sommarläger för synskadade barn med familjer i Norrland! Boka in några dagar i mitten av sommaren, juli, för att vara med på lägret i Östersund som de fem nordligaste, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. SRF distrikten anordnar. En mer formell inbjudan kommer att skickas till alla barnmedlemmar i dessa distrikt. Dagar med trevlig samvaro och en hel massa kul, det kan man bara inte säga nej till! Norrlandsdistrikten Föräldrakontakten Rikstidningen för föräldrar till barn med synskador produceras SRF Synskadades Riksförbund, och kommer ut med fyra nummer per år. Den ges även ut på daisy. Redaktör: Jan Wiklund Tel Fax Epost Ansvarig utgivare: Eva Björk Tel Epost Nästa nummer kommer ut i mars Manusstopp 11.3

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper Habiliteringen i Blekinge Våren 2014 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv Komigång Nybörjarkurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har Kommunikationssvårigheter. Syftet

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Nätverket för Synskadade Föräldrar

Nätverket för Synskadade Föräldrar Nätverket för Synskadade Föräldrar I den här broschyren möter du några av oss som är med i Nätverket för Synskadade Föräldrar. I nätverket stöttar vi varandra i vår roll som synskadade föräldrar. Vi ger

Läs mer

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning Gör det omöjliga möjligt genom bra hemtjänst och ledsagning Läsa post och hitta i kylen Per, 28 När jag skulle riva ost till pastasåsen upptäckte jag att jag tagit fel och köpt blodpudding istället. Största

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar

Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar Vilken hjälp från skolan kan mitt barn få? Vart vänder jag mig för att få en utredning? Hur kan jag få hjälpmedel? Forum funktionshinder

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Habiliteringen i Blekinge

Habiliteringen i Blekinge Habiliteringen i Blekinge Hösten 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv KomHem-fördjupningskurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har kommunikationssvårigheter och där

Läs mer

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden HJÄLPREDA Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden 2012 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att tydliggöra ansvarsfördelningen

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Hösten 2010 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-kurs om autism 2. På Spåret fördjupad BAS-kurs 3. Föräldraträningsprogram

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet

Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet Hjälpreda Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet Innehåll: Sid Planering för elever med fysiska funktionsnedsättningar 2 Hjälpredan 3 Hjälpreda

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

EXTRA PARKINSONBLAD. Information till medlemmar Parkinsonföreningen i Västra Sverige. Bladansvarig Inger Celion

EXTRA PARKINSONBLAD. Information till medlemmar Parkinsonföreningen i Västra Sverige. Bladansvarig Inger Celion EXTRA PARKINSONBLAD Information till medlemmar Parkinsonföreningen i Västra Sverige Juni 2013 Bladansvarig Inger Celion Glad Midsommar! Jag har fått låna en tidskrift - Medicinsk access - av en granne,

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Tornhagsskolan satsar på god ljudmiljö och olika lärstilar Klassrum utrustade med ljudutjämningssystem, interaktiv

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Inte bara för. syns skull

Inte bara för. syns skull Inte bara för syns skull För ett tillgängligt samhälle Vet du att bankomaten kan prata med dig? Det har vi på Syn skadades Riksförbund (SRF) arbetat fram för att vi med synnedsättning ska kunna ta ut pengar

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam Boktips Äntligen, äntligen, äntligen kommer vi med våra nya lästips lagom till höstlovet. Hoppas ni kan hitta något mysigt ställe att krypa upp, ner eller in i och läsa lite bra böcker nu när vädret är

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Synskadades egen organisation

Synskadades egen organisation Mer än du anar Synskadades egen organisation Att Synskadades Riksförbund kan erbjuda sina medlemmar mer än du anar, det får du veta i den här foldern. Du får också lite information om hur organisationen

Läs mer

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning Bidrag till funktionshinderrörelsen 2014 En översikt över landstingens bidragsgivning HSO Skåne rapport 2014:2 Detta är en rapport över Sveriges landstings och regioners bidragsgivning till funktionshinderrörelsen

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist 1 Vero hit & dit Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist Vero kommer ny en dag till Markus klass. Hon verkar så säker på sig själv och kan en massa saker som han inte har en aning om. Hur kan

Läs mer

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. Ale för alla Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. I planen står det vad som ska göras i år, nästa år, 2013 och 2014. Varje år ska politikerna

Läs mer

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Neurofibromatos, typ1, ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Glödlampan. hsod.se. Sörmland. I detta nummer. Ordförande har ordet. Ny mandatperiod i LRFF. Presentation Synskadades förening Sörmland.

Glödlampan. hsod.se. Sörmland. I detta nummer. Ordförande har ordet. Ny mandatperiod i LRFF. Presentation Synskadades förening Sörmland. Glödlampan December 2014 Sörmland Representanter till LRFF 2015-2018 I detta nummer Ordförande har ordet Lena Talman Solveig Fredriksson Ulf Nordström Helge Andersson Ny mandatperiod i LRFF Christer Arnrup

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014 Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka Mars 2014 Enkätundersökningen låg uppe på Attentions hemsida november 2013 1182 föräldrar svarade 33 frågor Problemställningar Möjlighet

Läs mer

Uppdaterad 2015-11-01. Litteraturlista RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER

Uppdaterad 2015-11-01. Litteraturlista RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER Uppdaterad 2015-11-01 Litteraturlista RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 4 5 6 6 8 Inledning Allmänt om barncancer Till personal Till elever Sena komplikationer Till personal Bra

Läs mer

Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du?

Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du? Del 1 Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du Tjej Kille 2. I vilken skola gå du i? Duveholmsgymnasiet Lindengymnasiet Ellwynska skolan 3. Vilken årskurs går du i? Årskurs 2 i gymnasiet, NV

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Habiliteringen Halland

Habiliteringen Halland Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Gruppverksamheterna

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 1 (17) Dnr 40-2010:119 Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 2 (17) Huvudmannen 1.1 Förvaltningschef (eller motsvarande) m.fl. Inledning Hur uppfattar ni att det fungerar

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer