Att göra en krisledningsplan

Transkript

1 Foto: Anna Envall Lundberg Att göra en krisledningsplan Riktlinjer och handledning för verksamheter i Malmö stad Plans are nothing, planning is everything Dwight D. Eisenhower 1

2 Innehåll Varför en handledning? 3 Att planera inför en kris 4 Gör så här 10 Realisera planens innehåll 12 Krisledningsplanens innehåll 14 Planens bilagor 20 Exempel på fasta/alltid förekommande uppgifter 22 2

3 Varför en handledning? Denna handledning ersätter tidigare mallar för våra beredskapsplaner. Att arbeta fram en krisledningsplan är något som måste ske i samverkan med alla som berörs av den. Det betonas dessutom i modern krisforskning att: De personer som inte är direkt involverade i förberedelsearbetet läser inte den befintliga planen. Det är processen som skapar vår förmåga. Det är som i citatet: Plans are nothing, planning is everything. Handledningen har producerats av stadskontoret i samverkan med nätverken beredskap och kriskommunikation. I dessa nätverk ingår representanter från samtliga kommunala verksamheter som har krav på sig att anta en krisledningsplan. Malmös nya handledning för Att göra en krisledningsplan ska vara ett stöd för de kommunala verksamheternas ledningsgrupper i arbetet med att ta fram respektive plan för krisledning. November 2008 Håkan Nilsson Säkerhets- och beredskapsavdelningen, stadskontoret 3

4 Att planera inför en kris Vad är en kris? En kris är en allvarlig händelse som medför att en organisation inte kan bedriva sin verksamhet som vanligt. Det krävs t.ex. en större samordning, snabba beslut och mer omfattande mediehantering än i vardagen. Det handlar om att leda och improvisera under ibland kaotiska och oförutsägbara förhållanden. Så känner vi igen en kris Går det att förutse en kris? Ja, ibland i alla fall. Under rubriken Indikatorer (i stycket Krisledningsplanens innehåll) finns några typexempel uppräknade som kännetecknar en kris eller hot/risk för kris. Exempel på allvarliga händelser som drabbat Malmö de senare åren: Tsunamin, flyktingströmmen från Libanon, bränderna på Rosengård, branden på Potatisåkern samt flera större översvämningar. 4 Foto: Frédéric Cirou, Photo Alto.

5 5

6 Krisledningsplan En krisledningsplan är en på förhand överenskommen strategi för att kunna hantera en kris. Planen ska antas av nämnd/styrelse och revideras minst en gång per mandatperiod eller efter behov. Krisledningsplanen kompletteras av krisplaner på lägre nivåer inom organisationen, t.ex. på en skola. Planen ska vara en kortfattad och tydlig beskrivning av organisation, roller, uppgifter, lokaler, hjälpmedel med mera. Med hjälp av planen ska ledningsarbetet kunna komma igång på ett ordnat och effektivt sätt. Varför en plan? Enligt lagen om extraordinära händelser är det kommunens skyldighet att minst en gång per mandatperiod anta en plan för kommunens krisledning. I kommuner av Malmös storlek räcker det dock inte med en central plan för att säkerställa driften av den kommunala verksamheten vid en allvarlig händelse; vi har därför valt att kräva krisledningsplaner även på förvaltnings- och bolagsnivå. Nyttan med att ha en plan för sin krisledning kan tyckas självklar. Planen ger stöd i kaoset och med tydliga riktlinjer kan organisationen kallas in snabbt och dyrbara minuter sparas. Enkla checklistor ger stöd så att inte något glöms bort eller faller mellan stolarna. Men det är fortfarande inte planen som är det viktigaste, utan det arbete som föregår den. En bra plan kräver först en risk- och sårbarhetsanalys som talar om vad som är skyddsvärt i verksamheten och vilka oönskade händelser vi inte vill drabbas av. Analysen fortsätter med en övning av organisationens krishanteringsförmåga och sedan en konkret åtgärdsförteckning som talar om vad organisationen måste göra för att minska riskerna. Avslutningsvis kommer kravet på hur vi ska göra om olyckan ändå är framme en krisledningsplan. 6

7 Bilden ovan är från diskoteksbranden i Göteborg

8 Foto: istockphoto.com Nyttan med att ha en plan för sin krisledning kan tyckas självklar. Planen ger stöd i kaoset och med tydliga riktlinjer kan organisationen kallas in snabbt och dyrbara minuter sparas. Enkla checklistor ger stöd så inte något glöms bort eller faller mellan stolarna. 8

9 Vem är ansvarig? Ansvaret flyttar sig inte vid en kris. Det är fortfarande nämnden/styrelsen som fattar de övergripande strategiska besluten och tjänstemannaorganisationen som är myndighetsutövare och utförare. Politikerna/styrelsen ska med andra ord inte ingå i tjänstemännens krisledning. Men det finns ett undantag. Enda tillfället då ansvaret flyttas är om Malmö drabbas av en mycket allvarlig och stor händelse. Då kan krisledningsnämnden besluta att den ska klassas som en extraordinär händelse. Krisledningsnämnden, som består av kommunstyrelsens arbetsutskott, övertar då beslutsfattandet från nämnder/styrelser i samtliga frågor som rör den extraordinära händelsen. Detta kan också gälla en händelse som startar i en enskild verksamhet men som växer till en extraordinär händelse. Stöd från Stadskontoret Vid en händelse som är för stor att hantera för den enskilda verksamheten (men inte så omfattande att den klassats som extraordinär händelse) kan stadskontoret stötta med extra resurser och samordning av krishanteringen. Begäran om stöd sker via kommunens larmfunktion*. * Larmfunktionen Larmfunktionen är kommunens larmmottagare och kan snabbt aktivera krisledningsorganisationerna om Malmö drabbas av en allvarlig händelse. Larmfunktionen utgörs av tjänstemän på stadskontoret och nås via Foto: istockphoto.com 9

10 Gör så här Malmös krisledningsplaner ska alltid utgå från en risk- och sårbarhetsanalys. Kravet att genomföra sådana är lagstadgat. I Malmö använder vi MVA-metoden som utvecklar verksamheternas krishanteringsförmåga. 1. Risk- och sårbarhetsanalysen är grunden Under risk- och sårbarhetsanalysen träffas en (oftast utökad) ledningsgrupp tre gånger för att fördjupa sig i hotbilder, öva olika scenarios och slutligen få en åtgärdslista med förslag på utvecklingsområden. Analysen ger viktig information om organisationens krisledningsförmåga och en ökad kunskap om vilka risker som finns i verksamheten. Risk- och sårberhetsanalysen ger också basen för de händelsebaserade checklistor som kan bifogas krisledningsplanen (se vidare under rubrik Checklistor). 10

11 2. Bilda en arbetsgrupp Ansvariga för ledning, utveckling, kommunikation, beredskap, säkerhet, och för stadsdelsförvaltningarna även krisstöd, bör ingå i arbetsgruppen som ska arbeta med krisledningsplanen. 3. Bestäm innehåll och upplägg Planen ska vara kortfattad och ge en tydlig bild av hur förvaltningen vill organisera sig och hantera en kris. Läs mer under rubriken Krisledningsplanens innehåll. Låt all information om tekniska system, personnamn, kontaktuppgifter och detaljerade instruktioner finnas som bilagor (se särskild rubrik Planens bilagor). 4. Nämnds-/styrelsebeslut När planen är färdig ska den fastställas i verksamhetens nämnd eller styrelse. Detta görs varje mandatperiod. Stöd i arbetet Om arbetsgruppen vill ha stöd i processen att ta fram en krisledningsplan står Säkerhets- och beredskapsavdelningen till förfogande. Andra kompetenta medarbetare hittar ni inom kommunens krisberedskapsnätverk (beredskap, säkerhet, kriskommunikation och posom*) samt Malmös processledare för risk- och sårbarhetsanalyserna. Posom *Posom = psykiskt och socialt omhändertagande under en extraordinär händelse En organisation för krisstöd i Malmö 11

12 Realisera planens innehåll Övningar Foto: istockphoto.com När en krisledningsorganisation ska realiseras är övning en väl beprövad metod. Övning av något slag bör genomföras minst två gånger per mandatperiod. Utse någon som ansvarar för att ta dessa initiativ. Exempel på övningar som vi genomfört i Malmö är: uppstartsövning med teknik, diskussionsövning för krisens första timmar samt scenarioövning med motspel kring en fingerad händelse. Stadskontorets Säkerhets- och beredskapsavdelning kan föreslå metod och i de flesta fall även hjälpa till med planering och genomförande av övningarna. 12

13 Det handlar om att förstå grundläggande mekanismer som allmänhetens förtroende, medarbetarnas delaktighet och kommunens ansvar. Och det handlar väldigt ofta om att inte förvärra den skada som krisen i sig redan gjort. I ett skarpt läge måste det gå snabbt, men vi ska också komma ihåg att tänka efter, före. Utbildningen syftar kort sagt till att öka kommunens förmåga att hantera kommunikation vid en kris. Nya medarbetare Nya medarbetare som ska ingå i krisledningsorganisationen ska övas så snart som möjligt. Utse ansvarig för detta. Övning ger en konkret upplevelse av vad planen är till för och vilken roll var och en har. Håll planen levande Följande tre tips är viktiga att tänka på så att inte planen blir inaktuell och faller i glömska: 1. Revidera planen så fort en kris inträffat i er verksamhet, även om inte hanteringen krävde en särskild krisorganisation. 2. Revidera planen när ni genomfört en risk- och sårbarhetsanalys. 3. Ni bör också se över planen i samband med att någon i organisationen varit på en utbildning i krishantering, vilket också är bästa sättet att ta tillvara nyförvärvade kunskaper. Se vidare rubriken Utvärdering och revidering. Utbildningar För att underlätta arbetet med krishantering erbjuder Säkerhets- och beredskapsavdelningen vid behov utbildningar i: Krisledningsmetodik (för krisledningen) Dagbokssystem (för krisledningen) Intervjuträning och kriskommunikation (för ledningsgrupper och nyckelpersoner) Krissamtal (för telefonister) Avlastande samtal (för krisgrupper) Krishantering (för krisgrupper) Generalen BETYDELSEFULL INFORMATIONSKÄLLA Vid en extraordinär händelse är kommunikation 70 procent av all krishantering. Därför är det betydelsefullt att ha korrekt information om vad som sker, vilka beslut som tas och av vem. Krissamtal ATT KUNNA TA EMOT KRISSAMTAL I Malmö och Burlöv använder vi oss av det webbaserade systemet Generalen, som fungerar som dagbok för de egna anteckningarna och som informationskälla. Alla som ingår i vår kommunala beredskapsorganisation kan via Generalen följa kommunens agerande vid en svårare påfrestning. Fräscha upp kunskaperna Kursen är avsedd både för dig som är nybörjare och för dig som tidigare har gått kursen och vill fräscha upp dina kunskaper. Utbildning I en krissituation handlar kommunikation lika mycket, om inte mer, om känslor som om information. En viktig del i detta är att kunna bemöta människors krisreaktioner per telefon. Därför har vi på Stadskontoret tagit initiativ till en halvdagsutbildning för att säkerställa att Malmö har den kompetensen. Syftet är att skapa en förståelse för telefonsamtalets karaktär vid en kris och att du som tar emot många samtal från oroliga, drabbade, arga eller chockade människor ska vara trygg i hur du bör bemöta det. (Läs mer under Vem kan delta?) Intervjuträning och kriskommunikation Utbildning I en kris ökar behovet av information väldigt fort. Som medarbetare i Malmö stad ska du känna dig trygg i mötet med massmedia och ha god kännedom om kommunikationens villkor vid en extraordinär händelse. 13 Tryggare arbetsplats Tryggare arbetsplats FÖREBYGG VÅLD OCH KRÄNKNINGAR I ARBETSLIVET FÖREBYGG VÅLD OCH KRÄNKNINGAR I ARBETSLIVET Vi på Säkerhets- och beredskapsavdelningen har många års erfarenhet av att förmedla utbildning i hantering av våld och hot. Nu har vi breddat Vi på Säkerhets- och beredskapsavdelningen har många års erfarenhet vårt utbud. av att förmedla utbildning i hantering av våld och hot. Nu har vi breddat vårt utbud. Den nya utbildningen heter Tryggare arbetsplats och kan bestå av flera olika kursmoment. Utbildningsgruppens behov avgör innehållet, Den nya utbildningen heter Tryggare arbetsplats och kan bestå av som kan variera från ämnen som "konfliktorsaker p.g.a. olika kulturer" flera olika kursmoment. Utbildningsgruppens behov avgör innehållet, till handlingsplaner och rutiner för arbetsplatsen. som kan variera från ämnen som "konfliktorsaker p.g.a. olika kulturer" Vi för gärna en dialog med dig om vilka trygghetsbehov som din till handlingsplaner och rutiner för arbetsplatsen. arbetsplats har, därefter kan vi ge ett förslag på en anpassad utbildning Vi för gärna en dialog med dig om vilka trygghetsbehov som din i Tryggare arbetsplats. arbetsplats har, därefter kan vi ge ett förslag på en anpassad utbildning i Tryggare arbetsplats. Utbildning Utbildning Utbildning

14 Krisledningsplanens innehåll Följande rubriker tar upp information som bör beaktas vid framtagande av en krisledningsplan. Mål för krishanteringen När en organisation ställs inför en kris är det viktigt att alla fokuserar sina insatser mot samma mål. Nedan följer några exempel på mål från Malmö stads centrala krisledningsplan: Minska konsekvenserna av inträffad händelse. Säkerställa förtroendet för och driften av den kommunala verksamheten. Ge alla medborgare och andra aktörer så goda förutsättningar som möjligt att fatta egna beslut genom att sprida snabb och tydlig information. Vid varje kris måste mål formuleras för vad som ska åstadkommas. Illustration: Per Leveaux 14

15 Aktivering Av planen ska framgå vilka som har mandat att aktivera krisledningsorganisationen och hur aktiveringen ska ske, t.ex. genom en telefonlista. Meddela alltid Malmös larmfunktion om krisledningen aktiveras samt varför. Indikatorer Signaler om att det är dags att aktivera sin krisledningsorganisation kan komma från t.ex. larmfunktionen, verksamhetschef, enskild medarbetare, polis, räddningstjänst, SMHI eller medierapportering. KVÄLLS SENASTE NYTT! PR E S SE N KRIMINELLA GÄNG TAR ÖVER MALMÖ Kartläggning visar att kriminella gäng håller p å at t ta öv e r makte n i Malmö. Exempel på krisindikatorer. Unika bilder från katastrofen! Det är ett stöd för krisledningsorganisationen om planen innehåller exempel på indikatorer för aktivering. Det gäller att uppmärksamma händelser så att vi hinner trycka på knappen i tid. Varje verksamhet bör ta fram egna indikatorer. Sådana kan t.ex. vara: Betydligt större medietryck än i vardagen Information från larmfunktionen Vädervarningar Oroväckande personalbrist (strejk, epidemi) Elavbrott Flera mindre händelser samtidigt Statsministern pratar om händelsen i TV 15

16 Uppgifter Fastställ vilka uppgifter som är fasta/alltid förekommande vid en kris. Förslag på fasta uppgifter presenteras i slutet av denna skrift. Bemanning och organisation Diskutera bemanning och organisation med utgångspunkt i målen och uppgifterna: Vilka kompetenser behöver ni bemanna er krisledningsorganisation med? Hur många behöver ni vara? Planera för uthållighet/skiftavlösning. Observera att ersättare för ledningen alltid ska utses vid ledigheter. Diskutera vidare vem som ansvarar för vad? Knyt uppgifterna till funktioner som t.ex. ledning, analys- och ledningsstöd, kriskommunikation, krisstöd och support. Förstärkning och stöd kan begäras genom larmfunktionen i form av personal eller andra resurser. Organisationen behöver anpassas efter krisens omfång. Tänk igenom vilka kompetenser som behövs innan ni bemannar er krisledning. Illustration: Per Leveaux. 16

17 Lokaler och utrustning När ni vet hur många ni är och vad ni ska göra är det dags att bestämma vilka lokaler ni ska använda för krisledningsorganisationen. Lokalerna kan kräva särskild utrustning som extra uttag för telefon och internet. Om ordinarie krisledningsplats inte skulle gå att använda, t.ex. på grund av brand, är det bra att ha en alternativ ledningsplats utsedd. Dagbok Hur ni än väljer att föra dagboksnoteringar (som tidpunkt och aktiviteter) så är det absolut nödvändigt att det görs. En efterkonstruktion blir knapphändig och tar väldigt lång tid att göra eftersom mängden beslut, aktiviteter, möten och information under krisen antagligen varit både omfattande, föränderliga och väldigt snabba. Vem var det egentligen som kallade in mig? Hur dags var jag på plats? Vems var beslutet att inte kalla in hela organisationen? Noteringar gjorda av larmfunktionen i samband med brand i Lindängens klubblokal. Illustration: Per Leveaux. 17

18 Avslut Av planen ska det framgå vem eller vilka som har rätt att ta beslut om att krisledningsorganisationen ska upphöra. Planen bör dessutom ge väglening för hur det fortsatta arbetet lämnas över till ordinarie organisation. Sådana uppgifter kan t.ex. vara organisering av stödgrupper, ordna permanent boende och skolgång m.m. I samband med avvecklingen av er krisledningsorganisation ska samtliga som tjänstgjort kallas till avlastande samtal. Avlastande samtalet ska vara obligatoriskt. Prata gärna med någon kontaktperson bland era krisgrupper. Tips! Det finns många i Malmö stad som fått utbildning i avlastande samtal, framförallt inom våra posomgrupper. Inventera och skapa en lista med personal som kan kallas in för detta. Utvärdering och revidering När en krisledningsorganisation varit aktiverad ska organisationens sätt att hantera krisen utvärderas. Granskning och kvalitetssäkring av vår krishanteringsförmåga bör utföras av extern personal. Stadskontorets Säkerhets- och beredskapsavdelning kan rekommendera utvärderare. Utvärderingen bör ta fasta på om planen följdes, om tagna beslut följdes, om det fanns uppställda mål och om besluten var ändamålsenliga. Genom utvärderingen lär vi oss av inträffade händelser så att vi kan ta tillvara våra erfarenheter och förbättra vår krishantering till nästa gång något inträffar. En annan viktig åtgärd att följa upp är att de slutsatser som utvärderingen ger omsätts i praktiken (åtgärdslistor, revidering av planen etc.) så att ni inte behöver börja om på ruta ett vid nästa händelse. Även för denna uppföljning behöver någon utses som ansvarig och det ska helst vara någon annan än den som ansvarar för revideringen av planen. Kortversion lätt att alltid ha med Många verksamheter har tagit fram en kortversion av krisledningsplanen med kontaktuppgifter, checklista för inlarmning och krisen första timme. Dessa versioner är så små i formatet att de ryms i en ficka eller handväska. 18

19 Beredskapsorganisation SDF Stab inkl informationsfunktion Ledningsgrupp IoF Posom BoU VoO Krisgrupp 1BoU, Mh Krisgrupp 3 BoU, Df Krisgrupp 2 BoU, Rb Krisgrupp 4 VoO Kortversion av beredskapsplan Västra Innerstadens stadsdelsförvaltning Krisgrupp 7 IoF/IS Krisgrupp 8 Sv. Kyrkan Beredskapsorganisation Uppdaterad november 2006 Stab inkl informationsfunktion SDF Ledningsgrupp Ledning Vad har hänt? Kortversion av beredskapsplan Västra Innerstadens stadsdelsförvaltning Förvaltningschef, stadsdelsfullmäktiges ordförande IoF Posom BoU VoO Krisgrupp 1BoU, Mh Krisgrupp 3 BoU, Df Krisgrupp 7 IoF/IS lägesorientering dimensionering av beredskapsorganisation Igångsättande av beredskapsorganisationen Förvaltningschef, stadsdelsfullmäktiges ordförande Starta larmkedja Förvaltningschef, stadsdelsfullmäktiges Krisgrupp 2 BoU, Rb Krisgrupp 4 VoO Krisgrupp 8 Sv. Kyrkan Informationsansvarig Analysera informationsbehov Kontaktperson gentemot medier Meddela kommunens informationsdirektör och pressansvariga om ökad informationsverksamhet i förvaltningen ordförande Ansvarig i resp. funktion/grupp Stab Inlarmning, stabschef Uppdaterad november 2006 Verksamheter (IoF, BoU, VoO) Prioritering av resurser Delegering Rapportering och uppföljning Analys och planering Dimensionering av stab, stabschef Lägesorientering, fördelning av arbetsuppgifter, stabschef Ta fram beslutsunderlag, stab Förslag till inriktningsbeslut, stab Orienteringsfrågor VAD har hänt? Dokumentation av händelseförlopp, stab Information internt och externt (informationsfunktionen) VAR har det hänt NÄR har det hänt? VEM är berörd? HUR gick det till? Ledning Vad har hänt? Förvaltningschef, stadsdelsfullmäktiges ordförande Informationsansvarig Analysera informationsbehov Kontaktperson gentemot medier Meddela kommunens informationsdirektör lägesorientering och pressansvariga om ökad informationsverksamhet dimensionering av beredskapsorganisation i förvaltningen Igångsättande av beredskapsorganisationen Förvaltningschef, stadsdelsfullmäktiges ordförande Verksamheter (IoF, BoU, VoO) Prioritering av resurser Många Starta verksamheter larmkedja har tagit fram en kortversion Delegering av krisledningsplanen med kontaktuppgifter, check- Förvaltningschef, stadsdelsfullmäktiges lista för inlarmning och krisens första timme. Dessa Rapportering versioner är och så uppföljning små i formatet att de ryms i en ficka ordförande Analys och planering eller Ansvarig handväska. i resp. funktion/grupp Se exemplet ovan. Stab Inlarmning, stabschef Dimensionering av stab, stabschef Lägesorientering, fördelning av arbetsuppgifter, stabschef Ta fram beslutsunderlag, stab Förslag till inriktningsbeslut, stab Dokumentation av händelseförlopp, stab Information internt och externt (informationsfunktionen) Orienteringsfrågor VAD har hänt? VAR har det hänt NÄR har det hänt? VEM är berörd? HUR gick det till? 19

20 Planens bilagor Larmlistor Alla medarbetare som ska ingå i krisledningsorganisationen ska läggas in i verksamhetens larmlista som är lösenordsskyddad. Malmös larmlistor är digitala med utsedda ansvariga som ska revidera listan vid behov eller minst en gång i kvartalet. Uppgiftsblad När planen är klar är det dags att detaljplanera de olika funktionernas uppgifter. Tips! Låt ansvariga för varje funktion själva ge förslag som sedan bearbetas med övriga medarbetare. Alla behöver antagligen inte ha samma information. Den som ansvarar för lokaler och teknik behöver särskilda checklistor och instruktioner för det. Den som sköter massmediekontakter, webbar och andra informationskanaler behöver sina o.s.v. Ledningslokal Uppgifterna om krisledningslokalen och dess utrustning kan ligga som en bilaga till planen för att innehållet ska kunna förändras/uppdateras utan att kräva ett nytt nämnds- eller styrelsebeslut. Checklistor Risk- och sårbarhetsanalyserna kan ge ett bra underlag på vilka oönskade händelser ni vill förbereda er särskilt för. Exempel på sådana kan vara speciella evenemang, elavbrott, hot mot tjänsteman och bränder. Skapa checklistor som ett stöd för vad ni bör tänka på i en given situation. Hjälpmedel Användarmanualer för tekniska krisledningssystem/verktyg som vi inte använder i vardagen. Kartor. 20

21 Foto: istockphoto.com Låt ansvariga för varje funktion själva ge förslag som sedan bearbetas med övriga medarbetare. 21

22 Exempel på fasta/alltid förekommande uppgifter Oberoende av vilken oönskad händelse din krisledning har att hantera finns det vissa arbetsuppgifter som alltid måste göras. Här följer några exempel: Fastställ mål för krisledningsorganisationen. Kalla in personal. Rapportera till nämnden/styrelsen (föredra lägesbild). Ta emot och koordinera samtal från massmedierna, t.ex. önskemål om intervjuer. Skriv och distribuera pressmeddelande. Led och fördela arbetet inom krisledningsorganisationen. Publicera information på webbarna. Gör medie- och omvärldsanalys. Hur beskrivs händelsen av andra? Skapa lägesbild. Nuläge, vad har hänt hittills? Gör omfallsanalys för alternativ händelseutveckling. Ge teknisk support. Utvärdera och följa upp krishanteringen. Ordna dryck, fika, mat till inkallad personal. Kalla till avlastande samtal för personalen som tjänstgjort. För dagbok/logg över aktiviteter och beslut. Registrera tjänstgörande personal. Avsluta krisledningsorganisationen. Fatta beslut om budget för händelsen. Informera internt om krisledningsorganisationens uppdrag och aktiviteter. Samordna viktiga budskap med andra aktörer i krisen. Diarieför händelsen. Anpassa sändlistor för krisens information (OBS minoritetsmedier, fastighetsbolag och kulturföreningar) Samverka med andra aktörer i krisen. Alla dessa gäller kanske inte din verksamhet och många uppgifter har inte kommit med bland exemplen. Gör en egen inventering (gärna efter en övning) och fastställ vilka uppgifter som kommer att ta era resurser i anspråk under en kris. 22

23 Som ett stöd i grupparbete med vem som ska göra vad i er krisledningsorganisation kan ni använda Malmös egen kriskortlek. Varje kort innehåller en uppgift som är vanligt förekommande oberoende av händelse. 23

24 Handboken Att göra en krisledningsplan är framtagen av Åsa Mikkelsen och Anna Scholtz på stadskontoret i Malmö stad. Båda med mångårig erfarenhet av krisberedskapsarbete. Foto: Jenny Fors Åsa Mikkelsen är beredskapsplanerare med ett särskilt uppdrag att utveckla Malmö stads krisledningsförmåga och kommunens krisstöd till allmänheten. Åsa har arbetat med krisberedskap sedan 1995 i både Lund och Malmö. Hon är utbildad beteendevetare på Lunds universitet med inriktning mot personal och organisationsfrågor. Anna Scholtz är informatör med ett särskilt uppdrag att utveckla de enskilda kommunala verksamheternas förmåga att kommunicera i en kris. Anna har arbetat med kommunal krisberedskap sedan Hon har en utbildning i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet och har en magisterexamen i litterärt skapande. Foto: Anna Envall Lundberg 24 Grafisk form: Analysera AB. Tryckeri: Holmbergs. Malmö, november 2008