VIBY GAMLA PRÄSTGÅRD Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke

Transkript

1 VIBY GAMLA PRÄSTGÅRD Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke Omläggning av yttertaket med lertegel. AVSLUTANDE RESTAURERINGSARBETEN 2014 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson antikvarisk konsult

2 2

3 3 INNEHÅLL Inledning 5 Rapportens upplägg 6 Administrativa uppgifter 6 Utförda arbeten 7 - Allmänt 7 - Exteriör 8 Taket 7 Skorstenarna 7 Plåtarbeten 10 Fönster och fönsterfoder 10 Norra fasaden 10 Östra fasaden 10 Västra fasaden 11 Trädgård och markarbeten 11 - Interiör 14 Allmänt 14 Blå rummet 14 SÖ rummet 15 Pigkammaren 18 Köket 21 Farstun 21 Trappan upp till vinden 21 Ö gavelrummet på vinden 22 Vinden 23 SÖ vindsskrubben 24 V gavelrummet på vinden 25 Källaren 27 Övrigt 27 - Pilgrimsdasset 27 Slutord 28 BILAGA 1 - Material- och kulörredovisning 29 BILAGA 2 - Antikvariska iakttagelser 31 Yttertaket 31 De små vindsfönstren på övervåningen 32 SÖ rummet 34

4 4

5 INLEDNING Under 2014 slutfördes de restaureringsarbeten av Viby gamla prästgård, som påbörjats 2010 efter utarbetande av ett renoveringsprogram och en antikvarisk utredning Arbetet bedrevs , dvs under fyra somrar, i form av ett byggnadsvårdsläger med olika hantverkare som handledare. Detta femte år färdigställdes nu arbetena med hjälp av samma hantverkare, som varit engagerade tidigare. Undertecknad har som antikvarie medverkat under hela processen. Den största arbetsinsatsen 2014 gällde omläggning av yttertaket från betongpannor till lertegelpannor. I övrigt fullföljdes redan påbörjade arbetsmoment i olika rum i byggnaden som målningsarbeten i främst sydöstra rummet, pigkammaren och västra gavelrummet på vinden men också färdigställande av kakelugnen i östra gavelrummet på vinden. Därutöver utfördes olika mindre arbeten. Arbetet påbörjades redan i slutet av februari och slutfördes i princip till invigningen av byggnaden 9 juni som ett pilgrimscenter, även om vissa mindre arbeten slutfördes därefter. Årets åtgärder har byggt vidare på de insatser, som gjorts under de tidigare fyra åren. Som underlag för byggnadsarbetet har liksom tidigare legat det renoveringsprogram och den antikvariska utredning, som utarbetades inför projektet. Vissa förslag har fått revideras efter hand, allteftersom arbetet fortskridit. De olika genomförda åtgärderna har efter varje år redovisats i en antikvarisk rapport. Före och under 2014 års arbete gjordes ett par sammanställningar av de kvarvarande åtgärdsbehoven. Hela Viby prästgård är förklarad som byggnadsminne av Länsstyrelsen ( ), ett beslut som innebär att södra flygeln, dvs Viby gamla prästgård, skyddas såväl exteriört som interiört. En ansökan om tillstånd till förändring gällande elledningar på vinden m.m. inlämnades därför av Viby församling under försommaren 2014 till länsstyrelsen. Till skillnad från de föregående åren, då arbetet genomfördes med stöd av byggnadsvårdsbidrag från Länsstyrelsen, möjliggjordes 2014 års insatser med hjälp av EU-medel från Jordbruksverket/Länsstyrelsen som ersättning för miljöinvestering inom Landsbygdsprogrammet. Under 2014 genomfördes också delar av det sedan några år tillbaka planerade arbetet med att återskapa en 1800-talsträdgård på prästgården enligt ett förslag från trädgårdsantikvarie Ulrika Rydh. En lokal arbetsgrupp med bl.a. kyrkoherdefru Ingrid Lundqvist var sedan några år engagerade i projektet och en utredning hade utförts (Kristina Bäärnhielm och Barbro Holmlund, Trädgård och park vid Lundby prästgård i Viby socken en inventering och dokumentation, ) Även detta trädgårdsprojekt var finansierat av bidraget ovan. Arbetet med trädgården har dock inte omfattats av undertecknads antikvariska uppdrag.

6 6 RAPPORTENS UPPLÄGG Generellt är denna antikvariska rapport upplagd som de föregående årens rapporter. Vad gäller beskrivning av byggnaden hänvisas till rapporterna för 2010, 2011 och 2012 och för byggnadens historik till år 2010 och I den nu aktuella rapporten redovisas de utförda byggnadsarbetena först exteriört, därefter interiört, rum för rum. Material- och kulörredovisning redovisas i slutet av rapporten (bilaga 1) liksom Antikvariska iakttagelser (bilaga 2). ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Fastighetsägare: Viby församling Länsstyrelsens beslut ang. ändring av byggnadsminnet; dnr , datum (installation av elledningar m.m.) Projektering/handlingar under hela projekttiden: - Se redogörelse under Administrativa uppgifter i 2013 års antikvariska rapport Entreprenörer: - Måleri: Målerifirma Per Edlund AB, Vretstorp - Bygg- och snickeriarbeten Håkan Bagger AB, Vretstorp, - Konservering: Gabor Pasztor, Närke Konservatorn AB, Örebro - Kakelugnssättning: Tobias Windahl, Puts & Tegel i Örebro AB - Elektricitet: CBF Elektriska AB, Åsbro Antikvarisk medverkan och dokumentation: Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult, Vintrosa Fotografier: Estrid Esbjörnson Tidpunkt för byggnadsarbetenas utförande: Februari juni 2014 Övrig rapport: Konserveringsrapport beträffande åtgärder i Viby prästgård under 2014, utarbetad av Gabor Pasztor 13 nov Bidrag: EU-medel ( ) från Jordbruksverket/Länsstyrelsen som ersättning för miljöinvestering inom Landsbygdsprogrammet för det resterande byggnadsarbetet och rekonstruktionen av trädgården. Viby gamla prästgård, t.v. 4 mars innan årets arbeten började och t.h. 3 december när arbetena var avslutade.

7 7 UTFÖRDA ARBETEN ALLMÄNT Liksom tidigare år utfördes nu både ut- och invändiga arbeten. Utvändigt lades framför allt taket om från betongtegelpannor till lertegelpannor. Vidare murades skorstenarna om, fönstren och fönsterfodren slutmålades samt blev de två gavelfasaderna rödfärgade. Invändigt slutfördes redan påbörjade arbeten i flera rum, främst sydöstra rummet och pigkammaren på bottenvåningen samt de båda gavelrummen på andra våningen. Vissa mindre arbeten utfördes också främst i Blå rummet, köket och på vinden. Därutöver skedde elektriska installationer på andra våningen. Vissa åtgärder för brandsäkerheten fullföljdes också. EXTERIÖR Taket Det befintliga taket med 2-kupiga betongtegelpannor, gissningsvis lagt på eller talet, ersattes med 1-kupiga äldre lertegelpannor. De nya lertegelpannorna utgjordes av återanvänt tegel. På norra sidan är det ett handslaget 1800-talstegel från Yxe, inköpt från en gård i Närkes Kil, medan de på södra sidan är ett talstegel från Arboga, köpt från Hedenstedt AB i Trosa. Pannorna räckte inte riktigt till utan de fick på norra sidans östra del (ca 100 pannor) och på södra sidans västra del (ca 200 pannor) kompletteras med tegel, inköpt hos Hedenstedt AB i Trosa. (En del av de äldre takpannorna hade använts 2013 till taket på Pilgrimsdasset.) - Rivning av de befintliga betongpannorna inklusive strö- och bärläkt. - Partiell lagning av det befintliga undertaket., som var täckt av stickspån (beträffande stickspånen, se Antikvariska iakttagelser s. 31). På östra delen av södra talkfallet över den här befintliga SÖ skrubben var undertaket så pass skadat att de fick de ta bort de 2-3 nedersta plankorna och ersätta med nygamla bräder. Stickspånen fick kompletteras på detta parti. Även den översta timmerstocken i underliggande vägg var rötskadad och fick delvis bytas ut (se SÖ vindsskrubben s. 24). - Partiell komplettering av de yttersta, synliga takfotsbrädorna. - Partiell förstärkning av några av takfotstassarna, 2-3 på varje sida, något som skett tidigare. - Viss uppriktning av taket. - Läggning av oljehärdad masonit ovanpå det befintliga undertaket med sina stickspån för att få ett nytt tätt undertak, som inte är för tungt för byggnaden och som inte skulle vara för kostsamt. - Läggning av ny bär- och ströläkt. - Läggning av nygamla tegelpannor enligt ovan. - Montering av nya vindskivor, som nu utgörs av 3 stycken i stället för som tidigare 2 (på grund av bredden). - Ej montering av takstegar för sotning av skorstenar o.dyl. av estetiska/antikvariska skäl. Vid behov får skylift hyras in, då även takpannor o.dyl kan ses över. Skorstenarna - Rivning av de två skorstenarna och uppmurning av nya. De befintliga, halvgamla och oputsade skorstenarna hade en del frostskadat tegel, varför de revs och ersattes av nya skorstenar med frostbeständigt tegel. Därefter putsning med platsblandat bruk.

8 8 Betongtakpannorna före omläggning av taket. Stickspånen på undertaket, under takpannorna. Oljehärdad masonit lades ovanpå undertaket med sina stickspån. Under återläggning med gamla enkupiga takpannor av lertegel. Under arbetet. Tegelpannorna fick kompletteras med andra äldre pannor, här på södra sidan. Takfoten och takfotstassarna fick kompletteras/ förstärkas på flera ställen. Vindskivorna byttes ut.

9 9 På östra delen av södra takfallet fanns en större skada i undertaket, som fick lagas. De befintliga skorstenarna revs och ersattes av nymurade skorstenar, som putsades. Viby gamla prästgård efter avslutat arbete. 3 december 2014.

10 10 Plåtarbeten - Nya plåtbeslag runt skorstenarna av galvaniserad plåt. - Skyddshuvar på skorstenarna av galvaniserad plåt. - Plåtavtäckning av galvaniserad plåt på vindskivornas täckbrädor samt taknock av trä. - Riktning och ommålning av de befintliga hängrännorna. - Uppsättning och ommålning av äldre stuprör med skarpa knyckar, skänkta lokalt. Fönster och fönsterfoder - Slutmålning av samtliga fönster- och fönsterfoder. De flesta hade målats under de olika byggnadsvårdslägren, åtminstone en eller två strykningar, men nu slutströks alla på ett enhetligt sätt. - Byte av en trasig ruta och fodret undertill på västra gavelfönstret på vinden samt komplettering av foder till höger om motsvarande fönster på östra gaveln. - Justering av de fyra västligaste små vindsfönstren så att de blev öppningsbara med anledning av att rummen ska kunna användas för övernattning. Fönstren ser olika ut, liksom beslagen (se redogörelse under Antikvariska iakttagelser s. 32). Fönstren tycks generellt inte ha varit öppningsbara, möjligen de två i väster. Blindfönstret på östra fasaden, t.v innan restaureringen startade och t.h efter arbetet. Norra fasaden - Bättring av rödfärgen på västra delen, där lagningar tidigare gjorts längst ner på panelen. - Slutmålning av ytterdörren i ockragult. - Justering av trappan i samband markarbetena samt byte av det nedersta trasiga trappsteget av kalksten mot ett liknande, äldre trappsteg av kalksten. Fram till 2011 låg detta trappsteg helt under mark. Östra fasaden - Begränsad komplettering av panelen. - Rödfärgning av hela fasaden, vilket inte skett tidigare under byggnadsvårdslägren. - Målning av det målade blindfönstret på bottenvåningen. - Montering och målning av utfällbar utrymningstrappa.

11 11 Östra fasaden, t.v innan restaureringsarbetena satte igång och t.h. efter arbetet i början av december Västra fasaden - Rödfärgning av hela fasaden, vilken även strukits under byggnadsvårdslägret Målning av den svarta utrymningstrappan i röd kulör. Västra fasaden fick nya vindskivor, fasaden rödfärgades och brandtrappan målades röd. Trädgård och markarbeten - Rekonstruktion av 1800-talsträdgården på gårdsplanen framför nuvarande prästgårdsbyggnad och runt den gamla prästgården. Arbetet, som påbörjades efter byggnadens invigning 6 juni, är till stora delar genomfört men inte helt färdigställt, något som kommer att ske under första halvåret Gångarna och delvis gräsmattorna framför prästgården är omlagda/omgjorda så att det nu finns en rundel i mitten, där det kommer att planteras blommor. - Omändring av marken närmast gamla prästgårdsbyggnaden i samband med omläggningen av trädgården. På norra sidan framsidan - är marken integrerad med gångsystemet. I NV hörnet har en liten rabatt anordnats med återflyttning av den

12 12 schersminbuske, som flyttades härifrån 2001, en rabatt som fortsätter längs västra gaveln. I NÖ hörnet har en rabatt och liten trappa med äldre kalkstenar ersatt den växtlighet, som här avgränsade en inofficiell parkeringsplats. Runt byggnadens tre övriga sidor har hårdgjorda gångar av samma typ som på gårdsplanen anlagts. - Förbättring av dräneringen på byggnadens norra sida med nerläggning av en dräneringsslang med avrinning mot gavlarna samt med en slags modern stenkista vid NV hörnet. Viby gamla prästgård före respektive efter restaureringsarbetet. De vänstra fotona är från 2009 (utom längst uppe t.v., som är från 2013), de högra fotona är tagna december Här ser man också hur närmiljön kring byggnaden förändrats sedan arbetet med trädgården genomförts under senare delen av Ny trappa i nordvästra hörnet.

13 13 En serie foton, som visar hur närmiljön kring byggnaden förändrats sedan trädgården gjorts om under De vänstra fotona är från 2009 (utom längst ner t.v., som är från 2011), de högra fotona är tagna december 2014.

14 14 INTERIÖR Allmänt Generellt kan man säga att redan påbörjade arbeten slutfördes i flera av rummen. Det gällde på bottenvåningen i pigkammaren och sydöstra rummet och på övervåningen de två gavelrummen. Åtgärder utfördes också i de övriga rummen. - Såpskurning av alla golv, varefter man kunde se att även det västra gavelrummet haft ett rödmålat golv. - Ej ommålning av trösklar, efter antikvariska överväganden och diskussioner. - Indragning av elektricitet till ovanvåningen. Elkablarna har dragits via skrubbarna och uppifrån taket till de två gavelrummen. Både strömbrytare, som monterats på gammal höjd innanför dörrarna i respektive rum, och stickkontakter är svarta. I skrubbarna har enkla armaturer med snedställda porslinsarmaturer och kupa i klarglas (typ källarbelysning) monterats och på vinden en s. k. downlight. Samtliga armaturer är ännu inte införskaffade. Blå rummet - Tunnmålning/bättring av fönsterbrädor och karmar. - Ytterligare fästande av lös tapet på det inbyggda skåpet, av konservator. - Justering av skåpsdörren så att den kan stängas med ett nytt litet vred av trä. Fönsterbrädor och karmar tunnmålades/ bättrades. Ytterligare fästande av lös tapet på det inbyggda skåpet samt justering av skåpsdörren så att den kan stängas med ett nytt litet vred av trä.

15 15 SÖ rummet I detta rum finns en bröstpanel som inte åtgärdats under de olika byggnadsvårdslägren, ej heller dörrarna med foder och fönsterkarm med foder. Däremot hade de putsade väggarna tidigare putslagats och 2013 limfärgats i en bruten vit kulör med dragning åt grön umbra. Bröstpanelen var tunt målad i en färg med dragning åt blågrått med en mörkare golvlist. Dörren mot Blå rummet hade en ljusare grå kulör. Dörren mot salen hade ett yngre, vitt färgskikt. I skador i bröstpanelens färgskikt syntes tydligt en underliggande mörkare grå färg, vilket också konstaterades vid den färgundersökning som undertecknad gjorde (se Antikvariska iakttagelser s. 34). Ur antikvarisk synpunkt skulle det ha varit bäst om man skulle ha kunnat behålla de befintliga ytskikten på bröstpanelen och dörren mot Blå rummet. Men det var alltför mycket skador i färgskikten, panelen var lagad på ett ställe på östra väggen, det var mycket mekaniska skador i färgen samt rikligt med krackeleringar (antagligen hade man spacklat ganska generöst tidigare). Vi kom därför fram till att det är svårt att undvika en ommålning. Vi målaren, undertecknad och kyrkoherden - diskuterade också kulören; antingen behålla den befintliga ljusgrå kulören (med dragning åt blått) eller måla i den mörkare grå kulören, som fanns under. Eftersom de nylimfärgade väggarna drog åt grönt, vilket stämde dåligt med den befintliga lite gråblå färgen på bröstpanelen, kom vi fram till att det färgmässigt skulle stämma bättre om bröstpanelen gavs den underliggande grå kulören i stället (som har en liten dragning åt grönt). Rummet avses av församlingen att i framtiden användas för utställningsändamål o.likn. och det har därför getts detta relativt neutrala utseende. - Målning av alla snickerier; bröstpanel, dörrar, fönster och foder i en mellangrå kulör. - Bibehållande av referensytor, dvs partiet mellan kakelugnen och dörren till Blå rummet åtgärdades inte. Här finns upptill de befintliga tapeterna kvar (som fanns i rummet innan restaureringsarbetet påbörjades 2010) nu skyddade av en plexiglasskiva samt nertill den ej ommålade bröstpanelen. - Luckorna till kakelugnen sitter fortfarande temporärt i salens kakelugn. Upptill: Före respektive efter ommålning av bröstpanelen och snickerierna. Nertill: Fönsterbräda och karm före och efter tunnmålning/bättring.

16 16 Före, under och efter ommålning av bröstpanelen och snickerierna i SÖ rummet.

17 17 Dörr och dörrfoder mot Blå rummet samt omgivande bröstpanel före respektive efter ommålning. De kvarvarande äldre tapeterna t.v. om dörren skyddas av en plexiglasskiva. Nordöstra hörnet med ommålad bröstpanel och kvarvarande rödmålat golv.

18 18 Pigkammaren Detta rum fick behålla sin tapet och sin färgsättning i gulbeige. Detta vållade en hel del diskussioner, inte minst under byggnadsvårdslägret De flesta tyckte var tapeten är ful (rummet har därför tidvis kallats för Fula rummet ). Enligt målaren var tapeten dåligt och amatörmässigt uppsatt. Dessutom hade den här och var släppt från underlaget, den hade fuktfläckar, det fanns revor och den var klistrad mot panel och foder på ett sådant sätt att klistringen släppt och tapeten spruckit. Mina argument för att ha kvar tapeten var: - Det är en originaltapet, även om den kanske inte är äldre än från 1920-talet. - Den finns i ett rum som vid denna tid i Nordiska museets prästgårdsinventering 1927 kallas Pigkammaren. - Vi ska inte spara bara sådant som vi idag tycker är estetiskt tilltalande utan även den lite mindre "vackra" historien. Liknande beiga, trista tapeter fanns tidigare i både farstun och i salen men är nu borttagna. Min tanke var att man skulle kunna få tapeten i lite bättre skick med hjälp av/ under ledning av konservator. Eftersom den befintliga gula färgen på bröstpanelen var så flagnande räknade jag med att man skulle måla om bröstpanelen i den befintliga gula färgen, tillika dörrar o. dyl. Visserligen blev det en blandning mellan "gammalt och nytt", men det var priset för att tapeten skulle kunna behållas. Följande arbete utfördes därför: - Ytterligare skrapning av lös färg på bröstpanelen och övriga snickerier, ett arbete som påbörjats 2013 (redogörelse för underliggande färger, se Antikvarisk rapport från 2013). - Ommålning av alla snickerier; bröstpanel, dörrar, fönster och foder i den befintliga gula färgen. - Lagning/fästande/retuschering av skador i tapeten, först av målaren, sedan av konservatorn, så gott det nu gick (se konservatorns separata rapport). - Bibehållande av referensytor; 2 färgstegar på norra panelen resp. dörren mot köket samt på övre spegeln på dörren till salen. Bröstpanelen i Pigkammaren före respektive efter ommålning. Tv längst åt öster på södra väggen, t.h. sydvästra hörnet.

19 19 Överst: Pigkammaren 2009 innan restaureringsprojektet satte igång. I mitten: Under skrapning av bröstpanelen februari Nederst: Efter ommålning av bröstpanelen och snickerierna samt fästande/retuschering av tapeterna.

20 20 Före respektive efter fästande/retuschering av tapeterna invid fönstret. Före respektive efter fästande/retuschering av tapeten på väggen mot köket.

21 21 Köket - Ommmålning av de tidigare under renoveringsarbetet insatta köksluckorna i en blågrå kulör, som stämmer bättre med väggarna. - Målning av elektriska sladdar i färg med väggarna. - Målning av innanfönster. - Ej inbyggnad av kyl- och frysskåp i ett nytt hörnskåp liknande det befintliga äldre köksskåpet, något som diskuterats ett par år men inte kunnat genomföras av bl.a. ekonomiska skäl. De sentida köksbänkarna målades om i en färg, som överensstämmer med väggarnas pärlspontpanel. Farstun - I samband med nertagandet av betongtegeltaket och ett oväntat, plötsligt regnväder uppstod fuktskador på tapeten på ytterväggen upp mot taket. I samband med bytet av takpannor och ett plötsligt regnväder uppkom en fuktskada på ytterväggens tapet. Trappan upp till vinden - Brandsäkring av dörren mot vinden genom klädning av baksidan med en mineritskiva, automatisk stängning med hjälp av ett lod samt tätning med träoch tätningslister. Dörren till vinden kläddes på baksidan med en mineritskiva av brandsäkerhetsskäl.

22 22 Ö gavelrummet på vinden - Färdigmurning av kakelugnen, där den övre delen återstod att mura upp. - Retuschering av skador i kakelplattorna, av konservator (se konservatorns separata rapport). - Målning av den murade och putsade omfattningen runt kakelugnen. En synlig referensyta på omfattningens södra sida, som visar att det tidigare funnits en i gult målad bröstpanel. - Limfärgning av det grundmålade (dvs patentering med oljefärg) pappspända taket. - Ommålning av fönster, -karm och foder i befintlig gul färg (den nystrukna färgen är mindre gul än den ursprungliga). - Tvättning av övriga snickerier med efterföljande halvoljning. - Ytterligare fästande av tapeten på några ställen, av konservator. - Omhängning av den norra fönsterbågen (man vände den upp och ner och satte gångjärnen i mittposten) för utrymning till utfällbar utrymningstrappa på utsidan. Kakelugnen murades färdig i Östra gavelrummet på vinden. När omfattningen runt kakelugnen målades om sparades en referensyta på södra sidan, som visar att det tidigare funnits en i gult målad bröstpanel här.

23 23 Vinden - Döljande av sentida klotter; klistrande av papp på södra väggen till inbyggnaden mot trappan, övermålning på dörren mot inbyggnaden samt dörren till NV skrubben och bortslipning/bortskrapning av ordet SMILE på två takåsar. Klotter på vinden doldes dels genom påklistad papp, dels genom ommålning. Fotot upptill från 2010, nertill från december Klottret på takåsarna - här på ett foto från slipades/skrapades bort.

24 24 SÖ vindsskrubben - Byte av en del av översta timmerstocken i södra ytterväggen i samband med omläggningen av yttertaket, då rötskadade bräder i undertaket fick bytas ut. Vid omläggningen av yttertaket fick ett par plankor i undertaket tas bort och översta timmerstocken delvis bytas ut/kompletteras.

25 25 V gavelrummet på vinden Nu slutfördes renoveringsarbetet i detta rum. Under 2012 återuppmurades kakelugnen och under 2013 borttogs de trasiga tapeterna och klistrades lumppapp på väggarna. I samband därmed gjorde undertecknad en grundlig genomgång och tolkning av de tapet- och färgrester som påträffades såväl i själva rummet som i de skrubbar som finns i anslutning till murstocken och kakelugnen (se utförlig redovisning i Antikvarisk rapport från 2013). Eftersom det fanns tydliga äldre färgspår valde vi nu att återställa ett äldre utseende, med rosa limfärgade pappklädda väggar och en gråmålad bröstpanel med dragning åt blått. Den äldsta väggfärgen förefaller dock ha varit blågrå men dessa färgspår var mera osäkra. Som en följd av att den rosa väggfärgen påträffades på så många ställen i rummet valde vi att återställa denna kulör. Bröstpanelen med sin krönlist var oljefärgsmålade i en ljusgul/ beige kulör men därunder fanns en blågrå färg. Efter såpskurning syntes att golvet varit rödmålat. - Limfärgning av brädtaket och dess taklist i vitt, efter patentering med linoljefärg. Taket var målat med ljusblå oljefärg, som flagnade och var krackelerad. Därunder syntes vit limfärg. - Limfärgning av väggarna med sin 2013 uppsatta lumppapp i en rosa kulör. Färgen ligger mycket nära den rosa nyans, som syns i den större referensyta med olika lager tapeter, som är sparad på gavelväggen. (Den rosa färgen hade lite olika nyanser på olika ställen. Inne i den södra skrubben var den delvis ganska ljus men på partier, där ovanförliggande, yngre tapeter varit relativt hårt fastklistrade, var den rosa färgen mörkare, mera gammalrosa. Den valda rosa nyansen blev därför en avvägning mellan de olika färgspåren.) - Målning av bröstpanel, snickerier och fönster i en grå kulör med dragning åt blått. Även här blev det en avvägning mellan olika färgnyanser på bröstpanelen på olika ställen i rummet och i skrubbarna. - Montering av plexiglas som skydd framför referensytan med äldre tapeter på gavelväggen. - Montering av plexiglas som skydd framför de äldre, delvis löst sittande tapeterna i skrubben söder om eldstaden. Vid blandning av färgen i Västra gavelrummet på vinden till väggar och snickerier blev det en avvägning mellan olika färgnyanser på olika ställen i rummet. Här syns den nymålade dörren till skrubben vid murstocken jämfört med bröstpanelen inne i skrubben.

26 26 Västra gavelrummet efter ommålning. Den rosa kulören är nästan identisk med den rosa nyans, som finns på rosamålade tapetrester i den stora referensytan med gamla tapeter på ytterväggen (översta fotot). Dessa tapeter är skyddade med plexiglas.

27 27 Källaren - Partiell undersökning av jordgolvet för att ta reda på om det finns ett underliggande kullerstensgolv, vilket det uppenbarligen inte gör. Däremot kom det fram tre stolphål - nu igenlagda - och en tröskel av sten mellan rummen. Övrigt - Exempel på nertagna tapeter från de olika rummen är tillvaratagna och förvaras i arkivet till f.d. pastorsexpeditionen i prästgården. De behöver dock sorteras ytterligare och arkiveras bättre. PILGRIMSDASSET - Rödfärgning, eftersom de tidigare strykningarna gjorts med två olika faluröda kulörer. Pilgrimmsdasset under och efter arbetet.

28 28 SLUTORD Restaureringsarbetet av Viby gamla prästgård är nu i det närmaste slutförd efter fem år års arbete. Under tiden har Länsstyrelsen byggnadsminnesförklarat byggnaden. Det är många som bidragit till att arbetet kunnat genomföras. Drivande i projektet har varit fastighetsägaren Viby församling, företrädd av kyrkoherde Benjamin Lundqvist och hans hustru Ingrid. Det har varit ett engagemang i bygden, olika församlingsbor har stöttat arbetet och inredandet av byggnaden på olika sätt, lokala hantverkare har engagerats och deltagare i fyra byggnadsvårdsläger har praktiskt genomfört delar av restaureringsarbetet. Projektet har möjliggjorts genom generösa byggnadsvårdsbidrag från Länsstyrelsen och sista året även med EU-medel från Jordbruksverket. Dessutom har andra bidrag kunnat användas för att bl.a. utveckla byggnaden till ett Pilgrimscenter. När restaureringen tog sin början präglades byggnaden av ett eftersatt underhåll. Den hade använts endast sporadiskt sedan Det var därför en relativt orörd byggnad utan moderniteter. De principer vi följt under arbetet har varit att behålla så mycket som möjligt i de rum, där förutsättningar fanns för ett bevarande medan lite större insatser fick göras i andra rum, där tidens tand gått hårdare fram. Det blev också en avvägning mellan församlingens praktiska användande av byggnaden och rent antikvariska principer. I nästan hälften av byggnadens rum har endast varsamma underhållsåtgärder gjorts; Blå rummet, pigkammaren och köket (även om en modernare diskbänk installerats) på bottenvåningen samt östra gavelrummet på vinden. Större insatser var nödvändiga i farstun, sydöstra rummet och salen på bottenvåningen och västra gavelrummet på vinden. Här har vi försökt rekonstruera rummens äldre utseenden. Vilken tidsperiod som valts beror på vilka förutsättningar som fanns i form av bevarade äldre spår. Projektet har också lett till att en ny byggnad uppförts på prästgårdstomten, det s.k. Pilgrimsdasset. För att församlingen ska kunna använda gamla prästgården praktiskt behövs moderna sanitära utrymmen. För att inte behöva göra ingrepp i den gamla byggnaden gav Länsstyrelsen i stället tillstånd till att församlingen fick uppföra en ny byggnad med dessa funktioner, en byggnad som faller in i miljön. Som ett parallellt projekt håller en äldre 1800-talsträdgård på att återskapas framför nuvarande kyrkoherdebostaden och runt gamla prästgården. Utgångspunkten har varit prosten G W Gumælius välkända trädgårdsanläggning. (Han var verksam i Viby ). Detta arbete kommer att slutföras under första halvan av Även när det gäller själva byggnaden återstår vissa detaljer att slutföra, bl.a. färdigställande av några mindre åtgärder inomhus samt - inom ett par år - målning av de galvaniserade plåtdetaljerna på yttertaket. Estrid Esbjörnson Antikvarisk konsult Estrid Esbjörnson, Antikvarisk konsult, Rastorpsvägen 18, Vintrosa, 019/ , 070/ , estrid.esbjornson@telia.com

29 29 BILAGA 1 MATERIAL- och KULÖRREDOVISNING Material: Putsbruk skorsten: - Av Håkan Bagger platsblandat bruk av sand, släckt murkalk och trädgårdskalk Bruk till kakelugn Ö gavelrummet: - Lerbruk Konservering och lagning av lösa färgskikt på kakelugn Ö gavelrummet - Se separat Konserveringsrapport 2014 Generellt, målning utvändigt - Falu rödfärg, Stora kopparbergs bergslags AB - Linoljefärg, utvändig (Engwall & Claesson) Generellt, målning invändigt (t.ex. bröstpanel samt snickerier SÖ rummet och V gavelrummet på vinden): - Linoljefärg (Engwall & Claesson) Väggar V gavelrummet på vinden: - Limfärg, krita och cellulosalim (platsblandad) Tak V gavelrummet på vinden: - Linoljefärg för patentering (Engvall & Claesson) - Limfärg, krita och cellulosalim (platsblandad) Fastlimning tapet Pigkammaren: - Vävlim Lagning, rengöring och retuschering av tapet Pigkammaren: - Se separat Konserveringsrapport 2014 Fastlimning tapet Ö gavelrummet: - Se Antikvarisk rapport för 2013 Målning murad omfattning kring kakelugnen Ö gavelrummet på vinden: - Limfärg

30 30 Kulörer Ytterdörr: - Ockragult, RAÄ 1A-94 SÖ rummet, bröstpanel och snickerier - Mellangrå kulör S 3502-Y Pigkammaren, bröstpanel och snickerier - Befintlig gul kulör, S 1010-Y20R Köket - Disbänksluckorna, grå kulör, S 2502-B - Innanfönster, S 4005-Y20R (enligt tidigare färgsättning) Ö gavelrummet på vinden, fönster med tillhörande snickerier - Gul kulör, platsbruten V gavelrummet på vinden - Väggar, rosa kulör, platsblandad limfärg med engelskt rött, bensvart och obränd terra - Bröstpanel och snickerier, gråblå kulör, S 4000-N

31 31 BILAGA 2 ANTIKVARISKA IAKTTAGELSER Yttertaket Då de befintliga betongtegelpannorna lyfts ner för att det i stället skulle läggas ett tak av lertegelpannor frilades undertaket, som var täckt av stickspån. Generellt var spånen förhållandevis trasiga och väderbitna. Taket var tydligt lappat och lagat på flera ställen att döma av stickspånens utseende. På norra sidan låg på minst 4-5 ställen bredare och bättre spån, några var ända upp till ca 20 cm breda, de flesta ca 15 cm. Dessa bättre spån låg i de flesta fall i stråk ända uppifrån taknocken ner till takfoten. Även på södra sidan fanns flera partier med lagningar. Stickspånens skiftande utseende visade att taket lagats här och var, som här på norra sidan.

32 32 De små vindsfönstren på övervåningen Med anledning av att församlingen ville att de små vindsfönstren skulle göras öppningsbara för övernattning undersökte jag fönstrens utseende lite närmare för att se om det skulle vara möjligt att åstadkomma detta utan åverkan på fönstren och dess beslag. Det konstaterades att alla fönster och beslag var olika. Beslagen var inte alla gånger kompletta, och en del föreföll återanvänt. Norra fasaden NÖ fönstret - Utvändigt: En hel glasruta. Horisontellt stormjärn. Trasiga nerklippta talsbeslag/gångjärn på bågen, inga gångjärn i karmen. Inget urtag i fodret upptill. - Invändigt: En 1700-talshasp på vardera sidan i bågen med hakar i karmen. Nordöstra vindsfönstret på norra fasaden. Mellersta fönstret - Utvändigt: Träspröjsar talsbeslag/gångjärn på bågen, inga gångjärn i karmen. Inget urtag upptill i fodret, däremot i fodret på sidan vid bågens gångjärn. - Invändigt: En 1700-tals- och en 1800-talshasp på vardera sidan i bågen med hakar i karmen. Mellersta vindsfönstret på norra fasaden.

33 33 NV fönstret - Utvändigt: Blyspröjs. Horisontellt stormjärn talsbeslag/gångjärn, som verkar kompletta. Urtag i fodret upptill. - Invändigt: Två små 1700-talshaspar i bågen med hakar i karmen. Nordvästra vindsfönstret på norra fasaden. Södra fasaden SÖ fönstret - Utvändigt: Blyspröjs. Lagat under lägret? Ingen färg på bågen. Nu spikat fast i karmen. Rest av ett beslag/gångjärn upptill t.h. i karmen, inget i bågen. Urtag upptill i fodret. - Invändigt: En hake på vardera sidan av karmen, ingen hasp i fönstren. Sydöstra vindsfönstret på södra fasaden. Mellersta fönstret - Utvändigt: Nytt/nygammalt fönster. Träspröjsar. Nya beslag/gångjärn av talstyp. Upptill gångjärn i karmen, inte nertill. Urtag i fodret t.h. om fönstret för att få plats med gångjärnen. Inget urtag upptill i fodret. - Invändigt: Två hemgjorda fönsterhaspar av metall, sentida, med hakar i karmen.

34 34 Mellersta vindsfönstret på södra fasaden. SV fönstret - Utvändigt: Träspröjsar talsbeslag/gångjärn, som verkar kompletta. Urtag i fodret upptill. - Invändigt: Två hakar i karmen, rester av haspar i bågen. Hur sitter fönstret fast, spikat? Sydvästra vindsfönstret på södra fasaden. SÖ rummet För att kunna fatta beslut om hur bröstpanelen och de övriga snickerierna i detta rum skulle åtgärdas gjordes jag en dokumentation av befintliga och underliggande färger. Befintligt utseende: Bröstpanelen och krönlisten är nu mellangrå med dragning åt blått. Sockeln är mörkare grå. Dörren mot Blå rummet och fodret har en ljusgrå färg, dvs de är ljusare än bröstpanelen. Dörren och fodret mot salen är brutet vita, verkar vara ommålade senare.

35 35 Dörrfodret mot Blå rummet: 1/ Ljusgrått (befintlig färg) 2/ Ljusbeige 3/ Mellangrått Bröstpanelen mot Blå rummet: 1/ Mellangrå med dragning åt blått (befintlig färg) 2/ Spackel 3/ Mellangrått (liknande som på fodret) Helt allmänt såg jag både på fodret och på norra bröstpanelen mycket spackel. Det var också mycket krackeleringar på de spacklade partierna. (Jag undersökte av tidsskäl inte bröstpanelen på de andra väggarna.) Helt allmänt är det mycket skador i färgskikten på bröstpanelen och dörrarna. Jag undersökte inte fönstret närmare men på fodret såg jag den grå färgen under. Befintlig färg på fönsterfoder- och karm är ungefär som på dörren mot Blå rummet. Dörren mot Blå rummet är av äldre typ med tjocka spegellister och franska gångjärn. Dörren hänger snett, den är skarvad snett upptill och förefaller skarvad även längs hela låssidan. Dörren mot salen däremot är av yngre typ. Den förefaller senare insatt, eftersom man ser att dörröppningen är sekundärt förminskad. Även dörrfodret är av yngre typ. Bröstpanelen på väggen mot salen med detaljfoto av de mekaniska skadorna, där underliggande mörkare grå färg syns.

36 36 Upptill t.v.: Dörren mot salen är av yngre typ och förmodligen insatt senare. Upptill t.h.: Dörren till Blå rummet är av äldre typ med kraftiga spegellister och s.k. franska gångjärn. Det är mycket mekaniska skador i färgskikten. Nertill: Underliggande färger på dörrkarmen runt dörren mot Blå rummet.

37 37 Upptill: Underliggande mörkare grå färg och spackel på dörren till Blå rummet. Man ser också att dörren är skarvad både upptill och vid sidan. Nertill: Underliggande grå färg på bröstpanelens krönlist på väggen mot Blå rummet.

38 38