K U N G Ä L V S K Y R K A

Transkript

1 Rapport från antikvarisk kontroll av kyrkobyggnadsprojekt Utvändig ommålning och takomläggning på K U N G Ä L V S K Y R K A Kungälvs socken och kommun B O H U S L Ä N S M U S E U M Rapport 2001:17 Tomas Brandt

2 Rapport Bohusläns museum 2001:17 Utvändig ommålning och takomläggning på Kungälvs kyrka antikvarisk kontrollrapport Författare: Tomas Brandt Foto om inget annat anges: Tomas Brandt ISSN Bohusläns museum Box UDDEVALLA Tel:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BASFAKTA KYRKA BESKRIVNING BYGGNADSHISTORIA RENOVERINGSHISTORIA 2. PROJEKTFAKTA BESTÄLLARE BIDRAG FRÅN KYRKOFONDEN TILLSTÅND TID PROBLEMBILD AKTUELLA ÅTGÄRDER ARBETSBESKRIVNING MÅLSÄTTNING MED PROJEKTET ANTIKVARISK MÅLSÄTTNING UTFÖRDA ARBETEN SÄRSKILDA PROBLEM UNDER ARBETETS GÅNG AVVIKELSER FRÅN ARBETSBESKRIVNING UPPFÖLJNING AV ANTIKVARISK MÅLSÄTTNING BYGGNADSHISTORISKA IAKTTAGELSER ELLER ERFARENHETER GJORDA UNDER ARBETET GODKÄNNANDE 4. MEDVERKANDE I PROJEKTET BYGGLEDNING ENTREPRENÖRER LEVERANTÖRER BYGGMÖTEN ANTIKVARISK KONTROLL

4 1. BASFAKTA Kyrka Kungälvs kyrka, Kungälvs socken, pastorat och kommun. Beskrivning Kungälvs kyrka är en korsformad träkyrka. Väggarna är av timmer klätt med stående panel. Åt söder och öster samt på tornet är panelen en locklistpanel med lite bredare locklist, med karnispro ler på kanterna. På norrsidan är panelen en enklare lockpanel av lite kraftigare dimensioner. Tornet är en panelklädd resvirkeskonstruktion på ett murat och spritputsat vapenhus. Kyrktaket är täckt med enkupigt lertegel, och tonspiran med kopparplåt. Byggnadshistoria Kyrkan började uppföras någon gång strax efter 1678, och började användas Kyrkan var dock inte helt färdig detta år, utan under perioden fram till 1706 sker de nödvändiga kompletteringarna en efter en. Fasaderna kläddes med furupanel 1684, 1688 stod tornet klart och 1703 rödfärgades hela kyrkan. Kyrkan har egentligen inte genomgått några utvändiga ombyggnader, förutom vad gäller sakristian. Den nuvarande sakristian är från 1935, och även vindfången på norra och södra sidan är från detta år. Renoveringshistoria Av särskilt intresse för detta projekt har varit kyrkans utvändiga färgsättning. Den blev alltså rödfärgad 1703, och var sannolikt helt rödfärgad fram till början av 1800-talet. Då målades sannolikt södra och västra sidan av kyrkan vit. Samtidigt var alltså baksidan dvs norr och östersidorna fortsatt rödfärgade. Om även tornet blev vitt är oklart skedde dock en ommålning av kyrkan då den blev helt vit. Det gällde dock endast själva kyrkan, tornet var fortsatt tvåfärgat fram till Värt att notera är att kyrkans fönsterbågar är ungefär jämngamla med den helvita färgdräkten. De är tillverkade Om det omfattar även fönsterkarmarna är osäkert, men ändå ganska troligt. Det nns i Sveriges kyrkor ingen uppgift om att panelen på kyrkan skall ha bytts ut, och den kan alltså vara den ursprungliga panelen från Det bör dock noteras att kyrkoräkenskaperna saknas för

5 perioden , och panelen ger ett allmänt intryck av att härstamma från 1700-talets andra hälft eller tidiga 1800-talet gjordes en ommålning, varvid de tidigare färgskikten skulle avlägsnas helt. Det kan ha berott på en akrylat eller latexfärg som man velat bli av med. Färgborttagningen skedde dock genom blästring. Panelen for mycket illa av denna behandling, locklisternas pro ler utplånades nästan helt och allt trä ck ett mycket väderbitet utseende genom att den årsringarnas hårdare vinterved blev kvar som ryggar mellan den mjukare vårveden som inte stod emot blästringen lika bra. Också spikhuvudena ck sitt ytskit avlägsnat, med följd att korrosions-processen tagit fart. Kyrkan blev inom kort brunprickig av de rostande spikhuvudena. Närbild på panelen före färgborttagning. Skadorna från blästringen 1986 framgår tydligt. 2. PROJEKTFAKTA Beställare Kungälvs pastorat. Bidrag från Kyrkofonden Kyrkobyggnadsbidrag har inte varit aktuellt till dessa arbeten. Tillstånd Tillstånd till arbetena har beviljats Tid Arbetena genomfördes vår-sommar-höst Problembild Resultatet av den föregående ommålningen var långt ifrån tillfredsställande, och som det nu var 15 år sedan den genomfördes var det dags att se över fasader och fönster. Dessutom var taket i behov av översyn. På taket låg ett ertal olika tegelsorter av varierande ålder. Aktuella åtgärder Byte av taktegel, översyn av undertak, översyn och komplettering av avvattningssystem, total ommålning av fasader och fönster.

6 Arbetsbeskrivning Till grund för tillståndsbeslut låg arbetsbeskrivning av Fönstersystem i Kungälv AB daterad Målsättning med projektet Målet med arbetena har varit att såsom löpande fastighetsunderhåll se över tak och fasader. Antikvarisk målsättning Att traditionella material och metoder kommer till användning i så stor utsträckning som möjligt. Att så få ändringar av kyrkans utseende som möjligt sker i samband med reparationsarbetena. Att göra ev iakttagelser som kan medverka till att datera kyrkans panel. Nederkant av södra urtavlan, där man ser den uppluckrade nederkanten på masoniten (där färgen har släppt). Foto: Fredrik Olsson, fönstersystem.

7 3. UTFALL Utförda arbeten Tornets sockelvåning liksom sockeln runt hela kyrkan: Tvättning, lagning av mindre putsskador, målning med samma färgtyp som be ntlig. Fasad: Färgborttagning med infravärme, lagning av mindre rötskador, målning med linoljefärg. Fasadens synliga spikhuvuden: Färgborttagning, 2 ggr strykning med blymönja, där första strykningen spätts något för att få bättre färgpenetration kring spikhuvudena. Takbeläggning: Nytt enkupigt lertegel på hela kyrktaket. Undertak, takstolar: Ny papp o läkt, samt reparation av förekommande skador. Takavvattning: Hela avvattningssystemet nytt av koppar. Ränndalar är nybyggda med en delvis annorlunda konstruktion. Dörrar: Färgborttagning, målning med linoljefärg. Fönster: Färgborttagning, reparation av rötskador, justering, rostskyddsbehandling av beslag, kittning, målning med linoljefärg. Färgsättning: I stort sett lika be ntlig: Vägg 0502-Y, Fönster 7010-G30Y, sockel 3005-Y20R. Urtavlor: Masonitebeklädnad har rivits, och efter renovering har urtavlorna klätts med kopparplåt, vilken sedan målats lika det be ntliga utseendet och med förgyllda siffror. Foto på panelen efter målning. Jämför med bilden på förrförra sidan. Särskilda problem under arbetets gång Efter förra ommålningen, då kyrkan blästrades, har det varit mycket rostgenomslag i färgen från spikhuvudena, mer än vad som kan anses normalt. Sannolikt har spikhuvudena tagit skada av blästringen. Att kunna rostskydda dessa ägnades därför särskild uppmärksamhet, och rostskyddsmålningen av dessa gjordes därför till en särskild punkt i målningsentreprenadens kontrollplan. De be ntliga ränndalarna var nedsänkta i undertaket, vilket hade medfört såväl rengörings- som läckageproblem genom åren. Det var därför önskvärt att få upp ränndalarna ovanpå undertakets yta. Ett modernt utförande av ränndalarna skulle dock innebära stora visuella förändringar av kyrkans tak, varför en specialanpassad lösning ck tas fram. Urtavlorna har inte bara målats, vilket ursprungligen var tänkt. De visade sig vara klädda med masonite, vilken var i ett sådant skick att en större renovering var nödvändig. De har därför fått ny beklädnad av kopparplåt. Närbild på ränndalarnas utformning. De äldre ränndalarna hade en liknande utformning men var nedsänkta i undertaket. Foto: Fredrik Olsson, fönstersystem.

8 Avvikelser från arbetsbeskrivning Att fullständigt rengöra tornets sockelvåning från den be ntliga akrylatbaserade färgen för att ge underlag för målning med KC-färg visade sig mycket kostsamt, varför man valde en enkel tvättning och ommålning med samma färgtyp som den be ntliga. Uppföljning av antikvarisk målsättning Det har inte gått att närmare än vad som tidigare var känt fastställa panelens åldern (se nedan). I övrigt har de antikvariska målen i huvudsak uppnåtts. Byggnadshistoriska iakttagelser eller erfarenheter gjorda under arbetet Urtavlorna är ursprungligen byggda av trä, men har på 1970-talet eller 1986 klätts med masonite, som sedan målats med svart och guldsiffror. Panelen på hela kyrkan är en furupanel, liksom den ursprungliga från Det är alltså inte uteslutet att det är den ursprungliga panelen, men det är inte heller uteslutet att den blivit utbytt under 1700-talet. Vid reparationer i panelen har partier av timmerstommen blivit synliga, varvid har konstaterats att delar av timret har mycket kraftiga dimensioner. Som mest har uppmätts synlig bredd på 63 cm. Timmerstommen synlig under ett av fönstren. Notera bredden på tredjestocken nerifrån. Notera också att man har en förhållandevis slät timring, med endast en ganska liten såt, dvs snedfasningen mellan stockvarven. Foto: Fredrik Olsson, Fönstersystem.

9 4. MEDVERKANDE I PROJEKTET Byggledning Byggledning: Fönstersystem i Kungälv AB. Målerikontrollant: Målerikonsult Bo Larsson, Högås (Uddevalla) Entreprenörer Måleri: Kurt Eliasson Måleri, Kareby (Kungälv) Byggnadsarbeten tak: Astor Bygg, Sävedalen Byggnadsarbeten fasad: Björkås bygg AB, Kungälv Plåtarbeten: VVAB, Göteborg Urtavlor: Kronbergs Klockservice, Mariestad Leverantörer Färg: Engwall & Claesson linoljefärg. Taktegel: Dan Tegl Ekonomi DK12, genom Lafarge Braas Svenska Tak. Hästskosöm för återspikning av fönster: Melleruds snickeri. Byggmöten Regelbundna byggmöten har hållits, med antikvarisk närvaro på de esta. Antikvarisk kontroll Antikvarisk kontroll har utförts av Tomas Brandt, Bohusläns museum. Uddevalla i december 2001 Tomas Brandt, antikvarie