SOLAR-WIND INDUCED ATMOSPHERIC EROSION AT MARS: FIRST RESULTS FROM ASPERA-3 ON MARS-EXPRESS



Relevanta dokument
Norrsken över Mars. Plasma Acceleration above Martian Magnetic Anomalies

ICA. IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Institutet för rymdfysik (IRF)

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

TEACHING AND LECTURING

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält

Preliminär timplanering: Plasmafysik

Föreläsningsserien k&p

Vad händer med jordens klimat?

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876

Utbyte för F och Nano Sophia Dequidt, INTERNATIONELLA AVDELNINGEN LTH

PRO-SKILLS. Grundläggande färdigheter för socialt marginaliserade vuxna som grund för livslångt lärande

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar

Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

Den stora kometjakten

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET

Horizon 2020 Industrial Leadership Leadership in enabling and industrial technologies Space. Kristine Dannenberg

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

Luftkvalitet och fjärranalys. Magnuz Engardt

- kan solens energikälla bemästras på jorden?

Fysik TFYA68. Föreläsning 11/14

Internationell Ranking vid Göteborgs Universitet

Använd dig av fördelarna i Norgrens unika On-line tjänster!

Brand i fasader på höga hus

Internmedicinska placeringen - Malmö

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

SVENSK STANDARD SS-EN 299

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

till Jupiter Därför ska vi tillbaka av Gabriella Stenberg, Martin Wieser och Stas Barabash

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Problemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund

Maria Österlund. Europaresan. Mattecirkeln Statistik 2

Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris

Fusionskraft under utveckling

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

SVENSK STANDARD SS-EN

Höstens stora solutbrott och konsekvenser av dessa i Sverige

Jordens Magnetiska Fält

Börstrender, räntor och konjunktur

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 5 juni :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Värdering av samverkan mellan universitet och samhälle 25 november Maria Landgren Chefsstrateg

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

Presentation för investerare. Heliospectra Intelligent light for efficient growth

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN 978

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

SVENSK STANDARD SS-EN

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

KAMEDO. Stavanger 16 februari Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Solsystemet samt planeter och liv i universum

SVENSK STANDARD SS-EN 828

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

ANALYS AV EFFEKTER AV FRIFLYTANDE BILPOOLER

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Min bok om. planeterna. Namn:

SUUNTO SK-8 DIVE COMPASSES ANVÄNDARGUIDE

Vad är utbildning för hållbar utveckling, UHU?

Nya FoU-satsningar för Gruv- och Mineralindustrin

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Terminsstart Pension Stockholm, 12 september 2012

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7

Namn Säte Ort Land Internetadress Värdhögskola. Gisela Brändén. Stockholms universitet Stockholm Sverige Göteborgs universitet

Svar och anvisningar

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

attraktiv repellerande

Restplatser läsåret 2013/2014

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8733

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN 175

Upp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A

Föreläsningsserien k&p

Värdera metan ur klimatsynpunkt

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11341

Inför solfäcksmaximet : Kortkort om olika sorters solaktiviteter

Men hej, det är ett datorspel!

scales - översikt Mikael Exempel Testdatum: Rapport framtagen: Online Assessment Online Assessment

Transkript:

SOLAR-WIND INDUCED ATMOSPHERIC EROSION AT MARS: FIRST RESULTS FROM ASPERA-3 ON MARS-EXPRESS R. Lundin 1,S. Barabash 1, H. Andersson 1, M. Holmström 1, A. Grigoriev 1, M. Yamauchi 1, J.-A. Sauvaud 2, A. Fedorov 2, E. Budnik 2, J.-J. Thocaven 2, D. Winningham 3, R. Frahm 3, J. Scherrer 3, J. Sharber 3, K. Asamura 4, H. Hayakawa 4, A. Coates 5, D.R. Linder 5, C. Curtis 6, K.C. Hsieh 6, B. R. Sandel 6, M. Grande 7, M. Carter 7, D. H. Reading 7, H. Koskinen 8, E. Kallio 8, P. Riihela 8, W. Schmidt 8, T. Säles 8, J. Kozyra 9, N. Krupp 10, J. Woch 10, J. Luhmann 11, S. McKenna-Lawler 12, R. Cerulli-Irelli 13, S. Orsini 13, M. Maggi 13, A. Mura 13, A. Milillo 13, E. Roelof 14, D. Williams 14, S. Livi 14, P. Brandt 14, P. Wurz 15, P. Bochsler 15 1 Swedish Institute of Space Physics, Box 812, S-98 128, Kiruna, Sweden 2 Centre d'etude Spatiale des Rayonnements, BP-4346, F-31028 Toulouse, France 3 Southwest Research Institute, San Antonio, TX 7228-0510, USA 4 Institute of Space and Astronautical Science, 3-1-1 Yoshinodai, Sagamichara, Japan 5 Mullard Space Science Laboratory, University College London, Surrey RH5 6NT, UK 6 University of Arizona, Tucson, AZ 85721, USA 7 Rutherford Appleton Laboratory, Chilton, Didcot, Oxfordshire OX11 0QX, UK 8 Finnish Meteorological Institute, Box 503 FIN-00101 Helsinki, Finland 9 Space Physics Research Laboratory, University of Michigan, Ann Arbor, MI 48109-2143, USA 10 Max-Planck-Institut für Sonnensystemforschung, D-37191 Katlenburg-Lindau, Germany 11 Space Science Laboratory, University of California in Berkeley, Berkeley, CA 94720-7450, USA 12 Space Technology Ltd., National University of Ireland, Maynooth, Co. Kildare, Ireland 13 Instituto di Fisica dello Spazio Interplanetari, I-00133 Rome, Italy 14 Applied Physics Laboratory, Johns Hopkins University, Laurel, MD 20723-6099, USA 15 University of Bern, Physikalisches Institut, CH-3012 Bern Switzerland

ASPERA-3 Syfte: Att studera solvindens inverkan på Mars, speciellt förlusten av flyktiga ämnen t ex vatten från Mars. Fråga: Kan en långvarig och intensiv solvindserosion under årmiljarder förklara torrläggningen av planeten Mars? Huvudenhet: Databehandling Neutralpartikelkameror (NPI, NPD) Elektronspektrometer (ELS) Motordriven scanner Jonmassanalysator

Solvindserosion på Mars Planetvind = Flykt av atmosfärflykt och jonosfär ASPERA mäter globala inflödes- och utflödesprocesser - globalt såväl som lokalt: Inflöde solvinden Utflöde planetvinden med hjälp av: kameror som avbildar flödet av energirika neutrala atomer spektrometrar för joner och elektroner. Solar wind Mars (och Venus) planeter utan magnetiska sköld => uttorkning. Planetary wind 100 ton/day

ASPERA-3 upptäckter - utflöde 1. Solvinden kan tränga ända ner till satellitens lägsta höjd (pericenter) dvs ca 270 km 2. Accelerationsprocesser som orsakar atmosfärsflykten - planetvinden - pågår ner till satellitens lägsta höjd 270 km. 3. Accelerationsprocesserna är kraftfulla -de kan accelerera joner upp till flera kev på höjder ner till 300 km! 4. Planetvinden innehåller också molekylära joner (t ex CO 2 + and O 2+ ), vilket bekräftar att accelerationsprocesserna når ner till låga höjder.

Mars Express, MEX, pericenter-passage över Mars (270 km vid ca12.08 UT). Diagrammet illustrerar passagen genom fotoelektrongränsen för Mars (PEB), yttre gränsen för den inducerade magnetosfären (IMB) samt bogchocken (BS). Panelerna ger tids-energispektra för H + (A), tunga joner (t ex O + ) (B) samt elektroner (C). X, Y, and Z ger bankoordinaterna för MEX in Mars Solar Ecliptic coordinates (Rm=Marsradier).

Satellitbanan den 22 mars, 2004 MEX bana i cylindriskt koordinatsystem. Pericenter vid 12.08 UT markerad med grön punkt. Streckad linje ger banpartiet för data i föregående panel. Färgade områden indikerar områden med solvind (blå), magnetoskiktet (lila) och den inducerade magnetosfären (ljusröd). BS markera bogchocken och IMB den inducerade magnetosfärens yttre gräns.

Energi-mass spektra för accelererade jonosfäriska joner. Svarta linjer ger masslinjer för massa per laddning (m/q) för m/q = 1 (H+), 2, 4 och 16 (O+). (A) 27 feb, 2004, 2-7 kev H + och 700 ev O + och O 2 + på ca 290 km höjd över Mars. (B) 25 Jan, 2004, 500 ev O+ och m/q=2 joner (He ++, H 2 +, D +?) på ca 900 km höjd. (C) 22 March 2004, kraftig acceleration avbl a O+ på ca 330 km höjd över Mars.

ASPERA data och MEX-satellitbana som visar inflöde av solvindsjoner (H + ) och utflöde av joner från marsjonosfären på olika höjder över Mars. MEX-banan anges i cylindriska koordinater. Sju energi-mass spektra för joner visas till höger. Gulstreckad linje markerar H + medan rödstreckad linje markerar O+ (diagram för tiden 19:40 UT).

Accelererade tunga joner ( 0.8-1 kev) och elektroner observerade den 1 mars, 2004 på ca 460 km höjd. Accelerationen sker samtidigt som solvindsprotoner H + ( 2 kev) tränger in. Panelen A visar ett energi-mass spektrum vid tidpunkten markerad med röd pil (08:10-08:13 UT). Panelerna B, C and D visar energi-tids spektra för H + and He ++ (solvind), tunga joner med (planetvind), och elektroner.

Inbound H(km) 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 Outbound H(km) IMB PEB Mean IMB Mean PEB Statistik från 11 satellitpassager som visar uppmätta höjder av IMB- och PEB över Mars. Variabiliteten av gränserna i tid och rum framgår av spridningen om höjden plottas som nedstigande (inbound) mot uppstigande (outbound) nod.

Jonosfärsflykt från Mars Bogchock Solvind Yttre gräns för inducerade magnetosfären (IMB) Fotoelektrongräns (PEB) Acceleration och utflöde av joner från jonosfären startar mellan PEB och IMB ( 270-600 km) 270-500 km 650-1200 km

Slutsatser 1. Solvindsplasma tränger djupt ner i Marsjonosfären på dagsidan, ibland ända ner till pericenterhöjd, ca 270 km 2. Accelerationsprocesser som ger upphov till atmosfärsflykten - planetvinden - förekommer ner till 270 km höjd. 3. Accelerationsprocesserna är kraftfulla - de kan accelerera joner upp till flera kev på höjder ner till 300 km! 4. Planetvinden innehåller också molekylära joner (t ex CO 2 + and O 2+ ), vilket ytterligare bekräftar att accelerationsprocesserna kan nå ned till låga höjder.