NR. 9 2011-2012 EN TIDNING OM ETT GYMNASIEALTERNATIV FÖR UNGA MED SVÅRA RÖRELSEHINDER GÖTEBORG Tidningsarbete på skoltid KRISTIANSTAD Jonathan går i stor klass Stockholm De bästa kompisarna finns i skolan UMEÅ Skönt att vara en i gänget VIKTIGT! Ansökan ska vara inlämnad senast den 14 januari
10 8 Söderportgymnasiet Stockholms Rh-gymnasium är huvudskola för riksgymnasiet i Stockholm. Skolan ligger i Skärholmens centrum cirka 15 km utanför centrala Stockholm. Läs mer på: www.rg.nu/skh Besök RIKSGYMNASIET 6Angeredsgymnasiet är huvudskola för riksgymnasiet i Göteborg. Skolan ligger i Angereds centrum 11 km utanför centrala Göteborg. Läs mer på: www.rg.nu/gbg är huvudskola för riksgymnasiet i Kristianstad. Gymnasiet ligger centralt i staden. Läs mer på: www.buf.kristianstad.se/rg ligger centralt i Umeå och är riksgymnasiets huvudskola där. Läs mer på: 12Dragonskolan www.rg.nu/umea Elever som går på högstadiet kan besöka riksgymnasiet under en dag för att få veta mer om hur det är att studera där. Se sidorna 7, 9,11 och 13 för att få veta när riksgymnasiet i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå har sina respektive besöks- och informationsdagar. INNEHÅLL 4 6 8 10 12 14 16 18 19 Vad är riksgymnasiet? Den här tidningen handlar om ett gymnasiealternativ för unga med svåra rörelsehinder Prisbelönt tidningsarbete på skoltid Möt Hannes, 19 år, som går på Angeredsgymnasiet i Göteborg Jonathan är van att gå i stor klass Möt Jonathan, 18 år, som går på Christian 4:s Gymnasium i Kristianstad De bästa kompisarna finns i skolan Möt Sofia, 19 år, som går på Stockholms Rh-gymnasium Skönt att vara en i gänget Möt Johanna, 18 år, som går på Dragonskolan i Umeå Studier med individuella lösningar På riksgymnasiet har eleverna stora möjligheter att påverka sin studiesituation Frihet och självbestämmande PÅ ELEVHEM Den som måste flytta för att kunna gå på riksgymnasiet kan bo på elevhem Habilitering på skoltid Eleverna på riksgymnasiet har stort inflytande över sin habilitering Försäkringskassan & CSN Läs om aktivitetsersättning, studiemedel och Rg-bidrag Redaktör och text: Annika Wallin, Blira Konsult AB Redaktion: Kristina Vilhelmsson, ansvarig för antagningen till Rh-anpassad utbildning Foto: Per Dahl Studio AB Grafisk form: Kerri Sandell, Grandstand Design Tryck: Lenanders Grafiska AB Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning, Box 12161, 102 26 Stockholm Telefon: 010-4735000 (växel ) eller 010-4735166, E-post: kristina.vilhelmsson@spsm.se
Vad är riksgymnasiet? Den här tidningen handlar om riksgymnasiet för unga med svåra rörelsehinder. Här finns information om studieval, habilitering och boende. Läsaren får också möta fyra elever. De studerar på riksgymnasiet i Göteborg, Kristianstad, Stockholm respektive Umeå. Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som en vanlig gymnasieskola men formen är mer flexibel. Alla som blir antagna på riksgymnasiet får en studieplan utifrån sina behov. Till exempel kan eleven välja att läsa i vanlig gymnasieklass eller i liten grupp. Det går också att få förlängd studietid om det behövs. På schemat finns tid för habilitering och under skoldagen har eleverna möjlighet att få stöd av elevassistenter. Eleven kan söka till ett nationellt program eller ett introduktionsprogram. Riksgymnasiet finns i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå. För den som behöver flytta för att kunna studera på någon av dessa orter finns möjlighet att bo på elevhem. Vem kan söka? För att bli antagen till riksgymnasiet måste man ha slutfört sista årskursen i grundskolan (eller motsvarande) och vara under 21 år (Eleven måste påbörja utbildningen senast det första halvåret samma år som han eller hon fyller 21). Man måste också ha ett svårt rörelsehinder och behov av Rh-anpassad utbildning, habilitering och i vissa fall behov av boende på elevhem. I övrigt gäller samma regler som för vilket gymnasium som helst. För att bli antagen till ett nationellt program i form av ett yrkesprogram krävs godkända betyg i kärnämnena (svenska, engelska och matematik) och i minst fem andra ämnen. För att bli antagen till ett nationellt program i form av ett högskoleförberedande program krävs godkänt i kärnämnena (svenska, engelska och matematik) och i minst nio andra ämnen. Den som inte har det kan söka introduktionsprogram. Att ansöka Det behövs flera blanketter för att söka till riksgymnasiet. På blanketten för att ansöka om riksgymnasieplats beskriver man sina behov och anger vilken ort man vill läsa på. På den blanketten görs också ansökan om elevhemsplats. Därutöver krävs habiliteringsutlåtande och pedagogiskt utlåtande. Blanketterna beställs från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Studie- och yrkesvägledare kan hjälpa till med ansökan. Den ska vara inlämnad till nämnden på SPSM senast den 14 januari. Nämnden kan sedan höra av sig och vilja ha kompletterande uppgifter. I månadsskiftet mars/april ger nämnden svar om eleven har antagits eller inte. Det går att överklaga beslutet till Skolväsendets överklagandenämnd. Obs! En elev som uppfyller alla kriterier för att få börja på riksgymnasiet blir erbjuden en plats på den skola/ort som han eller hon önskar. Men om eleven också behöver bo på elevhem och elevhemmen på den önskade orten är fulla så blir eleven erbjuden en plats på någon av de andra riksgymnasieorterna. Hälsa på och kolla in hur det är Elever som går på högstadiet kan besöka riksgymnasiet under en dag för att få veta mer om hur det är att studera där. Den som går i nian kan göra ett längre besök under några dagar och oftast kan man få provbo på elevhem. Studie- och yrkesvägledaren på elevens nuvarande skola kan hjälpa till att ta kontakt och ordna besöket. Se sidorna 7, 9, 11 och 13 för att få veta när riksgymnasiet i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå har sina respektive besöks- och informationsdagar. Om du vill veta mer Om du vill veta mer kan du höra av dig till Kristina Vilhelmsson som är ansvarig för antagningen till Rh-anpassad utbildning. Jonathan på Christian 4:s Gymnasium i Kristianstad. OBS! Det behövs flera blanketter för att söka till riksgymnasiet. Studie- och yrkesvägledaren på din skola kan hjälpa till med ansökan. Johanna på Dragonskolan i Umeå. Telefon: 010-473 51 66 E-post: kristina.vilhelmsson@spsm.se Eller läs på hemsidan www.spsm.se/skolor Klicka på Riksgymnasier och sedan på Ansökan. Din studie- och yrkesvägledare svarar också på frågor. 4 5 Sofia på Stockholms Rh-gymnasium. Hannes på Angeredsgymnasiet i Göteborg.
Prisbelönt tidningsarbete på skoltid Hannes Glavå älskar film, litteratur och skriver egna texter. Därför passar han som fisken i vattnet på medieprogrammet. Han går fjärde året på Angeredsgymnasiet och uppskattar miljön och flexibiliteten på skolan. Göteborg Besök Göteborg I början av oktober varje år har Angeredsgymnasiet informationsdag om riksgymnasiet. Då är elever som går i sjuan, åttan eller nian välkomna. Den som går i nian kan också göra ett längre besök måndag-onsdag eller onsdag-fredag under särskilda besöksveckor. Under besöket får man följa en klass, besöka habiliteringen och man kan prova att bo på elevhem (två besökande elever kan bo samtidigt). Lektion i rörlig bild. Medieläraren Wolfgang går igenom kameran. För mer information kontakta: Sari Hautala Thorne, tel 031-367 15 22 eller sari.hautala.thorne@educ.goteborg.se Sjukgymnastik. På det här passet tränar flera elever samtidigt. Namn: Hannes Glavå Ålder: 19 år Favoritämne i skolan: Svenska, engelska, tyska Fritidsintressen: Skriva, film och litteratur Uppvuxen i: Göteborg Häromdagen kom några välkända politiker på besök till Angeredsgymnasiet. Hannes hamnade mitt i klungan av medföljande journalister och fotografer när han försökte filma för TV-Angered. TV-Angered sänds över webben och hör ihop med skolans webbtidning, berättar Hannes. Skoltidningsredaktionen består av lärare och elever på riksgymnasiet. Hannes har lagt ned mycket tid på tidningen under det senaste året, både på skoltid och på fritiden. Bland annat har han skrivit filmtips och publicerat ett antal noveller. Varje stund med skoltidningen har varit rolig. Och förra året blev vi faktiskt nominerad till Lilla Journalistpriset och kom på andra plats! Tillsammans med tre lärare och en annan elev fick jag åka till Stockholm för att ta emot priset, säger Hannes och ler. Brinner för film Den här onsdagen ägnas lektionen i rörlig bild åt att gå igenom det material som eleverna filmade vid politikerbesöket. Medieläraren Wolfgang pratar om hur kameran kan monteras på rullstolen för att den som filmar ska kunna förflytta sig lättare och få de bästa kameravinklarna. Jag gillar rörlig bild och brinner för film, säger Hannes. Han har länge drömt om att få göra en egen film och det var delvis därför han valde medieprogrammet. Kan påverka sina studier i stor klass men nu läser han i liten grupp med lugnare tempo. Han tycker att lärarna på riksgymnasiet är flexibla, lösningsfokuserade och utgår från varje elev. Första året jobbade vi till exempel med problembaserad inlärning för att alla skulle hitta sitt bästa sätt att lära sig och arbeta. Det var jättebra. Hannes har också kunnat påverka sitt schema och vad han vill läsa. Till exempel har han valt bort ett par medieämnen för att kunna ha mera språk. Förbereder sig för livet efter gymnasiet Efter lektionen i rörlig bild står det sjukgymnastik på Hannes schema. På det här passet är det flera elever som tränar samtidigt. Hannes jobbar utifrån sitt träningsprogram och börjar med tio minuter på armcykeln. Efter en svettig timme beger han sig till sitt elevhem där han är alldeles nyinflyttad. Det här känns som en bra övergång inför att jag ska flytta hemifrån, säger Hannes som har börjat fundera alltmer på livet efter gymnasiet. Jag vill inte kasta mig in i arbetslivet direkt. Kanske kan jag läsa språk eller gå en skrivarkurs på folkhögskola. Det tror jag skulle vara riktigt kul! Text: Annika Wallin Foto: Per Dahl Hannes trivs på riksgymnasiet och uppskattar att miljön är anpassad och fungerar för hans behov. Tidigare har han gått 6 7
Besök Kristianstad Kristianstad Namn: Jonathan Ljungdahl Ålder: 18 år Favoritämne i skolan: Psykologi Fritidsintressen: Skriva, vara i naturen, action-tv-spel, musik Uppvuxen i: Helsingborg Jonathan är van att gå i stor KLASS Jonathan Ljungdahl går tredje året på samhällsprogrammet-kultur på Christian 4:s Gymnasium i Kristianstad. Han trivs bra med studierna och livet på elevhemmet. Favoritplatsen är hans eget rum där han skriver poesi och laddar batterierna med musik. Jonathan går samhällsprogrammet-kultur i vanlig klass. Jag har alltid gått i stor klass och har strävat efter att vara så vanlig som möjligt. Därför kändes det bra att välja stor klass även på gymnasiet, säger Jonathan. I början var han ändå lite orolig för att inte kunna hålla jämna steg med klasskompisarna på gymnasienivå. Fast det har gått bra. Jag har väl inte toppbetyg men å andra sidan har jag heller aldrig fått IG, säger han. Nu under det tredje gymnasieåret har klassen fått flera nya ämnen på schemat. Bland annat läser de psykologi och filosofi som Jonathan är mycket intresserad av. De andra i min klass har projektarbete också. Jag kommer att läsa ett fjärde år och har skjutit upp mitt projektarbete till dess. Det är tur att jag kan göra så för jag hinner inte med allting i år. Under sitt fjärde och sista gymnasieår kommer Jonathan att tillhöra en liten grupp på Söderportgymnasiet. Söderportgymnasiet är riksgymnasiets huvudskola i Kristianstad och ligger bara ett stenkast från Christian 4:s Gymnasium. De båda skolorna har gemensam matsal och redan nu äter Jonathan lunch tillsammans med andra riksgymnasieelever varje dag. Det är också på Söderportgymnasiet som studerandeassistenterna har sin bas. Assistenterna kommer ut till mig på Christians 4:s Gymnasium. Jag har alltid någon med mig på lektionerna som hjälper mig att ta anteckningar till exempel. Stor omställning För Jonathan var det en stor omställning att flytta från föräldrahemmet i Helsingborg och börja på riksgymnasiet. Jag behöver rutiner och det var svårt att släppa allt som jag hade byggt upp i Helsingborg. Nästan hela första terminen gick åt till att vänja mig och skaffa nya rutiner här, säger han. Under den perioden fick han mycket stöd av en mentor på skolan och nu känner Jonathan sig hemma i Kristianstad. Skriver dikter på fritiden Jonathan valde samhällsprogrammet-kultur för att det verkade mångsidigt. Han är inte säker på vad han ska göra efter gymnasiet men funderar på att jobba halvtid inom data och gå en skrivarkurs på folkhögskola. Elever som går i åttan är välkomna till Söderportgymnasiet på ett endagsbesök för att få övergripande information. Den som går i nian kan komma på ett tre- eller fyradagarsbesök. Söderportgymnasiet tar emot max en elev per vecka. Besöket görs efter överenskommelse, när som helst under året, och skräddarsys utifrån elevens önskemål. Det finns möjlighet att besöka lektioner på olika program, träffa någon från habiliteringen och prova att bo på elevhem. För mer information kontakta: Anna Håkansson, tel 044-13 61 15 eller anna.hakansson@kristianstad.se Jonathan trivs på sitt rum på elevhemmet. Jag vill förbättra min skrivförmåga och någon gång vill jag ge ut en diktsamling. Han har redan många färdiga dikter och skriver fler hela tiden. De flesta skriver han på elevhemmet där han bor. Mitt rum är mitt andningshål. Efter en lång dag kommer jag hit och kan stänga dörren om mig och känna att: yes, här kan jag få vila ett tag! När han får tid spelar han också action-tv-spel. Musik lyssnar han på nästan jämt. En dag utan musik är en dålig dag. Jag väljer musik efter humör men mest lyssnar jag på hårdrock. När jag ska vara effektiv sätter jag alltid på hårdrock för då får jag liksom en energy-power-boost!, säger Jonathan. Text: Annika Wallin Foto: Per Dahl 9
Matte C. Sofia löser andragradsekvationer. Matteläraren Stefan förklarar. De bästa kompisarna finns i skolan Sofia Saarelainen spenderar mycket tid i Skärholmen. Där träffar hon kompisar, tränar och går i skolan. Hon trivs på Stockholms Rh-gymnasium och tack vare sin sjukgymnast har hon upptäckt hur kul det är att spela Wii. Namn: Sofia Saarelainen Ålder: 19 år Favoritämne i skolan: Matte Fritidsintressen: El-hockey, rullstolsträning, fritidsgården Träffstugan Uppvuxen i: Stockholm Det är dagens sista lektion och Sofia Saarelainen löser andragradsekvationer. Hon läser matte C tillsammans med klasskompisen Isak. De sitter mittemot varandra och knappar på varsin miniräknare. Isak pratar lågmält med elevassistenten Krister som ger honom skrivstöd. Plötsligt kör Sofia och Isak fast på samma tal och deras lärare får rycka in och förklara. Jag gillar alla ämnen i skolan men om jag måste välja något så är matte roligast, säger Sofia efteråt när skoldagen är slut. Bra sammanhållning Sofia går tredje året på gymnasiet. Hennes klass består av sju elever som går i trean eller i fyra på individuella programmet. Jag har alltid gått i liten grupp och gillar det. På vissa lektioner, som till exempel på matten förut idag, är vi bara två eller tre stycken. Det är skönt för då har läraren tid att förklara enskilt för var och en. Sofia är ganska nöjd med lärarna överlag och tycker dessutom att stämningen på skolan är god. Det är väldigt bra sammanhållning och alla mina bästa kompisar går på Stockholms Rh-gymnasium, säger hon. Pendlar till Skärholmen Sofia bor i Solna och pendlar till Skärholmen varje dag. Det tar oftast bara 20 minuter med bil och det är tur för vissa dagar åker jag hit två gånger. Ett par dagar i veckan tränar jag nämligen el-hockey här i Skärholmen och då hinner jag bara hem och vända innan det är dags att åka tillbaka igen, säger Sofia och skrattar. Sofia har tränat el-hockey i snart två år och hennes lag är ganska duktigt. Men hon gillar att testa andra sporter också. Bland annat har hon ställt upp i 60 meter elrullstol och boccia i den årliga skolidrottstävlingen Bosöspelen. Tävlingarna hålls här i Sätrahallen i Skärholmen. Det är kul att skolan är med på en sån grej, säger Sofia. Med kontrollen som racket Det mesta är alltså bra i skolan men Sofia är inte helt nöjd med sitt schema. Hon suckar över alla håltimmar. Enda fördelen med dem är att det finns tid för habilitering mellan lektionerna. Sofia har både arbetsterapeut och sjukgymnast via skolan. Arbetsterapeuten träffar jag bara när något hjälpmedel behöver justeras eller provas ut. Som när jag behövde ett nytt tangentbord till datorn till exempel. Sjukgymnasten träffar jag varje vecka. Sofia brukar inleda varje pass hos sjukgymnasten med en kvart på armcykeln och sedan spelar hon ofta tv-spelet Wii. Wii har en rörelsekänslig kontroll och när man använder den tränar man såväl styrka som balans. Bäst gillar jag bordtennis. Då använder jag kontrollen som bordtennisracket, säger Sofia. Hon har fattat tycke för Wii och har det numera även hemma. Två av mina kompisar bor på elevhem här i Skärholmen. Där har de tre Wii-kontroller och ungefär en gång i veckan brukar jag följa med dem efter skolan och så spelar vi ihop. Det är kul! Text: Annika Wallin Foto: Per Dahl STOCKHOLM Besök Stockholm Elever som går i årskurs åtta och nio är välkomna att boka in ett besök på Stockholms Rh-gymnasium. Under besöket får man information om verksamheten, rundvandring på skola och habilitering samt möjlighet att besöka elevhem. De elever som går i årskurs nio har även möjlighet att komma till Skärholmen för att gå med i en klass under ett par dagar. I samband med besöket har man dessutom möjlighet att provbo på elevhemmet. Stockholms Rh-gymnasium kommer att finnas med på gymnasiemässan samt ha ett öppet hus under höstterminen. Datum för detta kommer att läggas ut på hemsidan (www.rg.nu/skh/) när det är fastställt. För mer information samt bokning av besök kontakta: Kristina Axelsson, tel 08-508 426 72 eller kristina.axelsson@stockholm.se 10 11
SKÖNT ATT VARA EN I GÄNGET Johanna Lindström går tredje året på barn- och fritidsprogrammet. Hon gillar stämningen på Dragonskolan i Umeå och tycker att hon har hamnat helt rätt. Det enda hon saknar riktigt mycket är den egna hästen Casper som finns kvar hemma i Arvidsjaur. Bra stämning Johanna har alltid gått i stor klass och här på Dragonskolan känner hon sig verkligen som en i gänget. Det var annorlunda när hon gick i grundskolan hemma i Arvidsjaur. På min förra skola var jag ensam om att sitta i rullstol. Jag stack ut även om jag inte ville göra det. Nu är det helt annorlunda. Eftersom det finns så många riksgymnasieelever här är alla vana vid rullstolar. Det blir en helt annan stämning. För Johanna var det som att börja ett nytt liv när hon flyttade till Umeå. Här fick hon snabbt kompisar. I min klass finns det en tjej till som går på riksgymnasiet. Hon heter Ilona och sitter i rullstol precis som jag. Vi fann varandra redan första veckan och har varit bästisar sedan dess. Extra tid för träning och läxläsning För det mesta följer Johanna samma schema som den övriga klassen, men för att hinna med träning och läxstöd har hon skjutit upp några ämnen till nästa läsår. Jag tränar ett par gånger i veckan på skoltid. I Friidrottsgymnasiets idrottshall, som ligger alldeles här intill, övar jag rullstolskörning och på sjukgymnastiken blir det ofta bågskytte och cykling, säger Johanna. På måndagar har hon en timmes läxstöd tillsammans med en specialpedagog. Hon och jag planerar och ser vad som är mest bråttom att göra. Jag försöker göra så mycket som möjligt av mina läxor under den stödtimmen, säger Johanna. Umeå Besök Umeå Ungdomar i årskurs åtta och nio har tillsammans med anhöriga möjlighet att under höstterminen besöka riksgymnasiet i Umeå för att få en inblick i vad verksamheten som helhet kan erbjuda. Elever som redan blivit antagna kan komma på ytterligare besök för att se över vilka anpassningar som behövs. Det brukar vara i april-maj. Då får eleven fördjupad information om skola, habilitering och den som beviljats boende kan prova att bo på elevhem. För mer information kontakta: Hans Unosson 090-16 24 37 eller hans.unosson@umea.se Sammanhållning på elevhemmet Ilona och Johanna är klasskompisar och bästa vänner. Textil är ett av Johannas tillvalsämnen det här läsåret. Klassen har just börjat med applikationer. Ett par symaskiner är igång och från en radioapparat hörs bakgrundsmusik på behaglig volym. Johanna som gillar att brodera har redan kuddar i mängder hemma. Så den här gången funderar hon på att göra en väska med en applikation av Jin och Jang på. Namn: Johanna Lindström Ålder: 18 år Favoritämne i skolan: Textil Fritidsintressen: Ridning, läsa böcker, skräckfilm Uppvuxen i: Arvidsjaur Men jag har svårt att komma igång. Mina lärare vet om det. Därför brukar de ställa frågor till mig i början av lektionerna och då går det lättare, säger Johanna. Ofta är även elevassistenten Eva-Lena med i början av lektionerna för att ge uppstart-stöd. Sedan klarar sig Johanna själv. Efter skolan brukar Johanna ta det lugnt på sitt rum eller vara med kompisar. Vi som bor på elevhemmet har alltid kvällsfika ihop klockan nio. Ofta sitter vi och snackar eller kolla på tv i ett par timmar tillsammans. När hon tänker tillbaka på hur det var att flytta in på elevhemmet, minns hon att det var nervöst. Vi som började samtidigt hade lite hemlängtan allihop. Men vi kunde stötta varandra och efter ett par veckor gick det över. Nu trivs hon så bra med livet i Umeå att hon kan tänka sig att bo kvar här efter gymnasiet. Men visst saknar hon sin familj ibland och inte minst den egna hästen Casper som är kvar i Arvidsjaur. Som tur är finns det fler hästtokiga på elevhemmet så det blir rätt mycket hästsnack även här, säger Johanna och skrattar. Text: Annika Wallin Foto: Per Dahl Johanna ska sy en väska och textilläraren Eva kommer med tips. Johanna brukar chatta med sina kompisar. 12 13
Hallå där! Rektor på riksgymnasiet i Stockholm Studier med individuella lösningar Hallå där! Elevassistent på riksgymnasiet i Göteborg Riksgymnasiet för unga med svåra rörelsehinder finns på fyra orter i Sverige. På varje ort har riksgymnasiet en huvudskola. Huvudskolorna är fysiskt tillgängliga och har tillgång till lokaler för habilitering. Huvudskolorna är Angeredsgymnasiet (Göteborg), Dragonskolan (Umeå), Stockholms Rh-gymnasium (Skärholmen/Stockholm) och Söderportgymnasiet (Kristianstad). Ann-Sofie Rosenqvist är rektor på riksgymnasiet i Stockholm. Hon har det övergripande ansvaret för Rg. Får eleverna en lika bra utbildning på riksgymnasiet som på ett vanligt gymnasium? Ja absolut. På riksgymnasiet kan eleverna läsa i mindre grupper och personaltätheten är hög. Det finns utbildade specialpedagoger och speciallärare. Vi har stora resurser. Utbildningarna har samma kursplaner och betygskriterier som i den vanliga gymnasieskolan. Maria Guixé är elevassistent på Angeredsgymnasiet i Göteborg. Hon ger eleverna stöd under hela skoldagen. Vad gör en elevassistent? Det kan vara läs- och skrivhjälp i klassrummet, stöd för att komma igång med en uppgift och strukturering. Eller assistans vid toalettbesök och måltider. Vi ger också socialt stöd. Är studiesituationen likadan på alla fyra riksgymnasieorterna? Alla elever på riksgymnasiet har samma rättigheter och kan få samma typ av stöd. Fast det finns saker som skiljer sig mellan skolorna. Här i Skärholmen har vi endast undervisning i små grupper, med fyra till åtta elever per grupp. Utbudet av nationella program är det samma för alla riksgymnasiets skolor. Kan man välja vilket program man vill? Ja, om man vill gå ett nationellt program, som inte finns på huvudskolan, kan man vara inskriven på riksgymnasiet men genomföra studierna på en annan kommunal gymnasieskola. I vilka frågor kan eleverna vända sig till dig? De flesta. Jag finns här för den som vill diskutera sin studiesituation eller har idéer och önskemål om aktiviteter på skolan. Vad gillar du bäst i ditt jobb som rektor? Roligast är att utveckla verksamheten så att eleverna även i fortsättningen får den goda utbildning och det stöd som de har rätt till. På riksgymnasiet kan eleverna välja att läsa i liten grupp med lugnare tempo. Inom riksgymnasiet går det att söka till vilket nationellt program som helst eller till introduktionsprogram på en kommunal gymnasieskola. Om en elev vill studera på ett program som inte finns på huvudskolan kan eleven gå helt eller delvis på en annan skola. Eleven har då fortfarande tillgång till riksgymnasiets alla resurser som till exempel elevassistenter, habilitering och boende. påverka STUDIE SITUATIONEN Alla som börjar på riksgymnasiet utformar en individuell studieplan tillsammans med skolans studie- och yrkesvägledare eller rektor. I den individuella studieplanen skriver man hur studierna ska se ut på det program som eleven har kommit in på. Till exempel finns stora möjligheter att påverka studietakten. Eleven kan välja att gå integrerad i en vanlig gymnasieklass eller läsa i liten grupp. I liten grupp är tempot lugnare. Det går också att få enskild undervisning i ett eller flera ämnen. De flesta går på riksgymnasiet i fyra år men man kan få upp till sex år på sig att bli klar med sin gymnasieutbildning. Studieplanen omprövas flera gånger under studietiden och man kan alltså ändra sina val. God kvalitet på undervisningen Utbildningarna på riksgymnasiet följer samma kursplaner och har samma betygskriterier som i den vanliga gymnasieskolan. Flera av lärarna undervisar även i andra klasser (som inte är klasser för elever med rörelsehinder) och många lärare har specialpedagogisk utbildning. Stödpersoner under skoldagen Riksgymnasiets elever har tillgång till elevassistenter. De ger stöd i klassrummet, på rasterna, vid lunchen och hjälper till med alla saker man gör under skoldagen. Finns det något som ni inte gör? Vi är inte lärare. Det är alltid läraren som lär ut och har det pedagogiska ansvaret. Däremot kan vi till exempel förtydliga texter eller ge stöd vid planering av hur en uppgift ska genomföras. Vilka är det som arbetar som elevassistenter? Det är alla sorter! Tjejer och killar. Unga och äldre. Här i Göteborg är den yngsta elevassistenten 24 år och den äldsta är 62 år. Har varje elev en egen elevassistent? Nej, ingen har en egen assistent. Men vissa elever vill inte ha flera olika assistenter de behöver ha några få och då löser vi det. Jag ingår i en grupp på sex elevassistenter och vi arbetar tillsammans med eleverna som går i ettan. Vad är viktigast i ditt jobb? Mitt mål är att eleverna ska gå ut gymnasiet och känna att de haft en bra skolgång och att de har fått den hjälp och det stöd som de har behövt. 14 15
Hallå där! Enhetschef för elevhemmen i Kristianstad Anne-Lie Nilsson är enhetschef för elevhemmen i Kristianstad. Hon är ansvarig för verksamheten på elevhemmen och arbetsledare för de tre elevhemsföreståndarna. Hur vill du att det ska vara på elevhemmen? Det ska vara trivsamt och hemlikt. De som bor där ska känna trygghet och få chans att utveckla sin självständighet inför vuxenlivet. Gemenskapen är också viktig. Många får nya vänner när de bor tillsammans med andra ungdomar. Vilka är det som arbetar på elevhemmen? Vi har boendeassistenter på elevhemsboendet dygnet runt. Det är både kvinnor och män som arbetar här, fast kvinnorna är i majoritet. De har utbildning som passar för det här jobbet. Många har till exempel läst omvårdnad eller barn- och fritid. Vad kan de ge för stöd? De ger stöd med allt utanför skoltid. Att laga mat, tvätta, städa, personlig omvårdnad, planering och fritidssysslor. Får man stöd även när man lämnar elevhemmet? Ja, boendeassistenterna följer gärna med ut när det behövs, till exempel vid shopping, biobesök eller på någon annan aktivitet. Frihet och självbestämmande PÅ ELEVHEM Riksgymnasiets elevhem ligger inom gångavstånd från huvudskolan på varje ort. På elevhemmen bor man antingen i korridor eller i lägenhet och vanligen delar de boende kök, vardagsrum och ibland även badrum. I rummen finns grundutrustning i form av säng, sängbord, skrivbord, bokhylla, garderob/byrå, lampor och gardiner. Men man får gärna ta med sig egna möbler. Det finns också möjlighet att ha eget telefon- och internetabonnemang på rummet. Ett självständigt boende Alla som bor på elevhem gör en planering tillsammans med personalen. Då kommer man överens om hur mycket stöd som eleven vill ha med till exempel tvätt, städning eller organisering av vardagsaktiviteter. Målsättningen är att eleven ska bli så självständig som möjligt. Varje elev har minst en kontaktpersonal. Kontaktpersonalen ska finnas till hands och svara på frågor, hjälpa till med att beställa hemresor och samordna de människor som finns runt eleven. På elevhemmen finns personal tillgänglig dygnet runt. Gemensamt kök på ett av elevhemmen. Umgås med kompisar På elevhemmen finns en gemensam middagstid men i övrigt bestämmer man sina tider själv. Eleverna får gärna ha kompisar på besök och det går bra att bjuda in till exempelvis födelsedagsfester eller andra aktiviteter. Det finns stora möjligheter att hitta på saker tillsammans med de andra som bor på elev hemmen, men man kan förstås lika gärna välja att det lugnt på sitt eget rum. GÖTEBORG Elevhem finns i 18 lägenheter i tre bostadsområden nära Angereds centrum. Två till fyra elever delar lägenhet. Det finns också två tvårumslägenheter där man kan bo mer självständigt under en del av sista läsåret. Ett av de tre elevhemmen ligger mycket nära Angeredsgymnasiet. Från de övriga två bostadsområdena tar det cirka 10-15 minuter att promenera till gymnasiet. KRISTIANSTAD Det finns fyra elevhem som alla ligger i centrala Kristianstad. Ett av elevhemmen består av fristående lägenheter med en gemensam baslägenhet. Övriga boenden är korridorsboenden där varje rum har ett litet trinettkök, egen dusch och toalett. Det tar cirka fem minuter att gå från elevhemmen till Söderportgymnasiet. STOCKHOLM I Skärholmens centrum finns ett elevhem med korridorsboende. I samma fastighet finns tre enrumslägenheter för de elever som önskar större självständighet. Alla elevrum har egen dusch och toalett. Högst upp i huset finns en restaurang/matsal som drivs av personal på elevhemmet. Där finns även LAN-rum med datorer som kan användas både till skolarbete och spel. Det tar cirka fem minuter att gå från elevhemmen till Stockholms Rh-gymnasium. Kostnaden för att bo på elevhem är 3 000 kronor i månaden. Det går att få Rg-bidrag för detta. För mer information se sidan 19. UMEÅ Det finns två elevhem som ligger i centrala Umeå. Det är dels ett korridorsboende där varje rum har egen toalett, dusch och eget kök/kokvrå, dels lägenhetsboende där tre elever delar på kök och toaletter och dusch. Det tar cirka tio minuter att gå från elevhemmen till Dragonskolan. 16 Elevhem i Umeå. 17
Hallå där! Habiliteringsföreståndare på riksgymnasiet i Umeå Zarah Gunnarsson-Routledge är habiliteringsföreståndare på Dragonskolan. Hon ser till att det finns personal, lokaler och utrustning så att habiliteringen fungerar. Vad kan man göra på habiliteringen? Det beror på vad man vill och behöver. Tillsammans med sina föräldrar och de som jobbar på habiliteringen gör varje elev en individuell plan. I planen bestämmer man hur mycket habilitering som eleven ska ha och vad den ska bestå av. Kan man ändra sig sedan? Ja, planen uppdaterar vi flera gånger under gymnasietiden. Under vissa perioder kanske eleven vill ha mycket habilitering och mindre under andra perioder. Ser habiliteringen likadan ut under alla år? Under elevernas sista år på gymnasiet är habiliteringen inriktad på hur det ska bli i framtiden. Till exempel kan kuratorn berätta om olika boendeformer och vilket stöd man kan få i dem. Arbetsterapeuten kan hjälpa till med intyg för bostadsanpassning och på sjukgymnastiken försöker vi hitta träningsformer som eleven kan fortsätta med framöver. Känner du alla elever här? Jag känner inte alla personligen men jag vet vilka alla är. Och jag jobbar som sjukgymnast i teamet. Det är kul eftersom jag får följa ungdomarna och deras utveckling. Habilitering PÅ Skoltid Skoldagen består inte enbart av lektioner för eleverna på riksgymnasiet. På håltimmar och före eller efter skolan finns möjlighet till habilitering. På habiliteringen arbetar sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, kurator och psykolog. Även sjuksköterska och habiliteringsläkare finns att tillgå. Tillsammans med habiliteringspersonalen gör eleven en plan för hur hans eller hennes behov ska tillgodoses. Habiliteringen kan till exempel bestå av friskvård, träning eller hjälp medelsutprovning och stöd i olika vardagsaktiviteter allt från att måla läpparna till att fixa med datorn eller att öva på att bo på egen hand. Habiliteringens lokaler finns i anslutning till huvudskolan på orten. Sjukgymnasten ger individuella råd och stöd vid fysisk träning. Eleven vill kanske ägna sig åt styrketräning, konditionsträning, ha hjälp med ledrörlighet, smärtlindring eller teknikträning för rullstolen till exempel. Arbetsterapeuten ger stöd för att vardagliga aktiviteter ska fungera så bra som möjligt. Till exempel genom att hjälpa till vid utprovning av hjälpmedel eller vara stöd när elever vill prova att bo på egen hand. Logoped kan ge stöd för att förbättra tal och kommunikation. Kuratorn kan hjälpa till i kontakter för till exempel studiebidrag, ledsagarservice, färdtjänst eller med att planera livet efter gymnasiet. Psykologen kan göra utredningar av elevens starka och svaga sidor och finns till hands när det uppstår små eller stora bekymmer. Sjuksköterskan kan vara rådgivande i medicinska frågor. Habiliteringsläkaren kan vara den som skriver medicinska intyg och gör regelbundna medicinska uppföljningar. Försäkringskassan & CSN Elever på riksgymnasiet har möjlighet att söka aktivitetsersättning från Försäkringskassan samt studiebidrag, studiemedel och Rg-bidrag från CSN. Aktivitetsersättning kan man få från och med juli det år man fyller 19 år. Bidragsbeloppen efter avdrag av preliminär skatt är normalt mellan 5 000 och 6 000 kronor per månad. Studiebidrag får man från och med kvartalet efter det att man fyllt 16 år och fram till och med vårterminen det år man fyller 20. Bidraget kommer automatiskt och därför behöver man inte skicka in någon ansökan. Studiebidraget är 1 050 kr per månad. Exempel: Anders fyller 16 år den 20 juli. Anders får studiebidrag tidigast från och med den 1 oktober. Tidigare fick Anders barnbidrag. Barnbidraget går alltså över till studiebidrag under det år han fyller 16. Studiemedel består av bidrag och lån. Bidraget är 643 kronor per vecka. Det finns också möjlighet att låna 1 230 kronor per vecka. Studiemedel kan man söka från och med hösten det år man fyller 20 år. Rg-bidrag kan man få om man är antagen på riksgymnasiet och bor tillfälligt på utbildningsorten, på grund av att hemorten ligger så långt från skolan att det inte går att pendla. Rg-bidrag ska hjälpa till att betala extrakostnader för till exempel mat, boende och hemresor. (Alla som bor på elevhem betalar till exempel en avgift för kost och logi på 3 000 kronor per månad). Bidrag ges för max 18 hemresor under läsåret, resa till skolan vid läsårets början och resa hem från skolan vid läsårets slut. Det är också möjligt att få bidrag för dagliga resor på skolorten och för vissa andra merkostnader. Bidraget lämnas för den del av kostnader för boende och resor som överstiger aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Nedan är två exempel som visar hur Rg-bidraget räknas ut: Exempel 1: Anna har lång resväg Anna måste flyga hem och varje tur- och returresa mellan hem och skola kostar 5 000 kr. Hon har aktivitetsersättning med 5 500 kr. Efter att ha betalat elevhemsavgiften har hon 2 500 kr kvar varje månad. CSN multiplicerar skolårets nio månader med det belopp som hon har kvar per månad (9 x 2 500 = 22 500). Detta belopp divideras med kostnaden för en hemresa (22 500/5 000 = ca 4). Resultatet är att Anna kan betala 4 resor själv. Eftersom hon kan betala boendet själv samt 4 hemresor beviljas Rg-bidrag för den del av kostnaderna hon inte kan betala. Alltså kan hon få Rg-bidrag i form av 14 hemresor plus resorna till skolan vid läsårets början och slut. Exempel 2: Pelle har inte Aktivitetsersättning Pelle har inte pengar för att betala elevhemsavgiften på 3 000 kronor varje månad och har utgifter för hemresorna. Varje tur- och returresa mellan hem och skola kostar 800 kronor. Pelle ska ha möjlighet att studera på riksgymnasiet samt åka hem 18 gånger under läsåret. Pelle får Rg-bidrag med 3 000 kr varje månad, 18 hemresor att nyttja under läsåret plus resorna till skolan vid läsårets början och slut. Bra att veta om Rg-bidrag En anhörig kan få bidrag för att komma på besök på skolorten, istället för att eleven reser hem. Om man inte själv kan ta sig mellan elevhemmet och skolan kan man få bidrag för dagliga resor med taxi eller buss. Det gäller en resa till skolan och en resa från skolan per dag. Här hittar du ansökningsblanketter Man ansöker om Rg-bidraget på en blankett som heter Ansökan om Rg-bidrag. Den skickas ut automatiskt till alla som har blivit antagna till riksgymnasiet. Ansökan ska sedan skickas till CSN i Örebro. Man måste själv kontakta CSN för ansökan om studiemedel. Vill du veta mer? Kontakta CSN i Örebro: Tel: 019-16 58 30, kl 9.30-12.00 och kl 13.00-15.00 måndag till fredag (vardagar) E-post: rgbidrag@csn.se Fax: 019-16 58 02 Hemsida: www.csn.se Postadress: CSN Örebro, Box 346, 701 46 Örebro. 18 19
Kontaktuppgifter Skola Rektor Kärstin Lyons Tel: 031-367 15 13 E-post: karstin.lyons@educ.goteborg.se Angeredsgymnasiet Grepgatan 424 65 Angered Göteborg Elevhem Verksamhetsansvarig Ulla Andreasson Tel: 031-332 06 00 E-post: ulla.andreasson@brackediakoni.se Habilitering Verksamhetsansvarig Elisabet Ljungström Tel: 031-332 04 01 E-post: elisabet.ljungstrom@brackediakoni.se Kontaktuppgifter Skola Rektor Gunnar Niklasson Tel: 044-13 59 18 E-post: gunnar.niklasson@utb.kristianstad.se Rektor Tony Ivarsson Tel: 044-13 52 99 E-post: tony.ivarsson@kristianstad.se Söderportgymnasiet Rg/Rh Västra Boulevarden 53 291 31 Kristianstad Kristianstad Elevhem Enhetschef Anne-Lie Nilsson Tel 044-13 62 01 E-post: annelie.nilsson@kristianstad.se Habilitering Föreståndare Catharina Kampf Tel 044-19 46 01 eller 044-19 46 00 (sekr) E-post: catarina.kampf@skane.se STOCKHOLM Kontaktuppgifter Skola Rektor Ann-Sofie Rosenqvist Tel: 08-508 426 70 E-post: ann-sofie.rosenqvist@stockholm.se Stockholms Rh-gymnasium Ekholmsvägen 80 127 48 Skärholmen Elevhem Enhetschef Kerstin Wallin Tel: 08-740 23 41 E-post: kerstin.s.wallin@sll.se Habilitering Habiliteringscenterchef Annette Sjöberg Tel: 08-123 353 02 eller 08-123 353 00 (expedition) E-post: annette.sjoberg@sll.se Kontaktuppgifter Skola Rektor Pontus Clarin Tel: 090-16 24 05 E-post: pontus.clarin@umea.se Dragonskolan Dragongatan 1 903 22 Umeå Umeå Elevhem Områdeschef Ann-Sofie Fahlén Tel: 090-16 19 65 E-post: ann-sofie.fahlen@umea.se Habilitering Föreståndare Zarah Gunnarsson-Routledge Tel: 090-785 74 32 E-post: zarah.gunnarsson.routledge@vll.se