Strategi för hantering av skogliga naturvärden i Norrtälje kommun ( Norrtäljeprojektet )

RAPPORT 18 2006 Strategi för hantering av skogliga naturvärden i Norrtälje kommun ( Norrtäljeprojektet ) Sören Nissilä, Ulf Birgersson

Författarna har gemensamt svarat för huvuddelen av innehållet i denna rapport. Arbetsgruppen har genomfört utredningen, samlat basfakta samt presenterat och diskuterat förslag och tankegångar vid möten med styrgruppen, vid exkursioner och markägarträffar. Projektets styrgrupp har beslutat om den strategi och de förslag som redovisas i rapporten. Den referensgrupp som varit knuten till projektet har liksom de avslutande markägarträffarna bidragit med värdefulla kunskaper och idéer. Resultat och slutsatser i rapporten tar sin utgångspunkt i de särkilda förhållanden som finns i Norrtälje kommun vilket innebär att jämförelser och tillämpning för andra områden i landet inte direkt kan göras. Skogsstyrelsen oktober 2006 Författare Sören Nissilä, Skogsstyrelsen Svea Ulf Birgersson, länsstyrelsen i Stockholms län Arbetsgrupp Sören Nissilä Ulf Birgersson Per Sandberg, Mellanskog Styrgrupp Monika Stridsman, Skogsstyrelsen Svea Anders Nylén, länsstyrelsen i Stockholms län Bo Wallin, Skogsstyrelsen Karin Tormalm, Naturvårdsverket Referensgrupp Per Nyström, LRF Mats Jos, LRF Magnus Bergström, Norrtälje kommun Staffan Thor, Mellanskog Kristoffer Stighäll, SNF Ola Elonsson, Holmen Skog AB Bill Douhan, Roslagens ornitologiska förening Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 400 ex ISSN 1100-0295 BEST NR 1768 Skogsstyrelsens förlag 551 83 Jönköping

Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 1 Inledning 5 1.1 Projektet 5 1.2 Fakta om Norrtälje kommuns skogar 5 1.3 Historisk bakgrund till Norrtäljeprojektet 8 2 Strategier för skydd av skog 10 2.1 Miljömålet Levande skogar 10 2.2 Den gröna strukturen 11 2.3 Länsstrategi för formellt skydd av skog 15 2.4 Prioriterade biotoptyper i Norrtälje kommun 23 2.5 Kompletterande nyckelbiotopsinventering i Norrtälje kommun 25 2.6 Miljömålet Ett rikt odlingslandskap i ett Norrtäljeperspektiv 25 2.7 Analys av skogliga uppgifter i Norrtälje kommun med hjälp av satellitbildsdata 26 3 Hantering av nyckelbiotoper 30 3.1 Skogsstyrelsens policy för hantering av nyckelbiotoper 30 3.2 FSC och PEFC 30 3.3 NB- policy hos en del virkesköpande företag i Norrtälje kommun 31 3.4 Gröna skogsbrukplaner och frivilliga avsättningar 32 4 Samarbetet mellan myndigheter, markägarorganisationer och forskning 34 4.1 Inledning 34 4.2 Projektets organisation 34 4.3 Informationsstrategi 34 4.4 Exkursioner i Norrtälje kommun inom ramen för projektet 36 5 Kan alla nyckelbiotoper skyddas? En analys av förhållandena i Norrtälje kommun 38 5.1 Underlag 38 5.2 En analys med teoretiska brytpunkter 39 5.3 Resultat 39 5.4 Bedömningar med analysen som underlag 42 5.5 Diskussion 45 6 Nyckelbiotoper utanför formellt arealmål och frivilligt sparande i Norrtälje kommun - en modell för hantering av ej prioriterade NB 47 6.1 Inledning 47 6.2 Modell för identifiering och hantering av nyckelbiotoper i Norrtälje kommun som ej kan prioriteras för formellt skydd eller frivilliga avsättningar 48 6.3 Hantering av ej prioriterade objekt i Norrtälje kommun 50 7 Förslag till fortsatt arbete 53

7.1 Inledning 53 7.2 Frågeställningar inom projektet som särskilt bör beaktas 54 7.2.1 Skötselmodeller 54 7.2.2 Utbildning, rådgivning och information 54 7.2.3 Lokalt råd 55 7.2.4 Uppföljning och utvärdering 55 7.2.5 Bidragsmedel 56 7.2.6 Certifiering 57 7.2.7 Skatt 57 7.2.8 Ersättningsmark 58 7.2.9 Äldre markanvändningsformer i skogsmark 58 Bilagor 1. Projektets syfte 2. Nyckelbiotopers sammansättning och åtgärdsbehov 3. Mellanskogs medverkan i projektet 4. knn- Sverige ger en bild av skogen 5. Synpunkter och kommentarer från markägarträffarna 6. Känslighetsanalys, tabell

Förord Skogarna i Norrtälje kommun är unika. Många av dem har höga naturvärden fördelade på stora arealer. Skogarna är till största delen privatägda och betingar ett stort ekonomiskt värde för sina ägare. Höga naturvärden som bör bevaras, kombinerat med stor efterfrågan på virke, ger naturligtvis upphov till intressekonflikter. Inom Norrtälje kommun har dessa intressekonflikter varit stora och i många fall svårlösta. Norrtäljeprojektet syftar till att hitta framkomliga vägar för att både säkerställa naturvärdena och tillgodose markägarnas behov. Det är vår förhoppning att förslagen i denna rapport bidrar till att berörda parter hittar lösningar som gynnar ett konstruktivt samförstånd i och om skogarna i Norrtälje kommun. Lars Nyberg Miljö- och planeringsdirektör Länsstyrelsen i Stockholms län Regionchef Skogsstyrelsen Region Svea 1

Sammanfattning Norrtälje kommun i Stockholms län har en särställning i landet när det gäller förekomst av nyckelbiotoper (NB) och objekt med naturvärden (ONV). Ca 11 % av den privatägda, produktiva skogsmarksarealen utgörs av dessa objektstyper, varav NB svarar för 6,3 %. Olika beräkningar visar att mellan 7 till 25 % av den slutavverkningsmogna skogen återfinns inom formellt skyddade och frivilligt avsatta områden, områden där områdesskydd pågår samt kända nyckelbiotoper därutöver. Projektet bedömer att mellan 10 till 20 % av kommunens slutavverkningsmogna skog ligger inom dessa naturvårdsintressanta områden. I ett område med så hög andel naturvärdeklassad skogsmark ligger konfliktsituationer nära. Myndigheter, markägarnas företrädare och markägarna själva behöver därför ett gemensamt och långsiktigt koncept som hjälpmedel för att överbrygga de problem som kan uppstå. För att få en samlad bild över kommunens naturvärden i skogsmark samt en strategi för att hantera dessa startades projektet Strategi för hantering av skogliga naturvärden i Norrtälje kommun, i rapporten benämnt Norrtäljeprojektet. Enligt projektbeställningen består projektet av fyra sammanhängande delmoment: - kartläggning av naturvärdena - utveckling av samverkansformer mellan myndigheter och markägare och deras organisationer - ökad samverkan mellan naturvårdande myndigheters olika instrument - framtagande av en arbetsmodell för att prioritera och skydda naturvärdena Projektets arbete och förslag till lösningar tar sin utgångspunkt i gällande lagstiftning för skog och miljö samt äganderätt. Rapporten avser främst att spegla förhållandena i Norrtälje kommun men i de strategiska frågorna måste avstampen ske i ett länsperspektiv. För Stockholms län anger den Nationella strategin för formellt skydd av skog ett arealmål (i rapporten benämnd miljömålsarealen) på 16 400 ha. Målet gäller från 1999 och fram till och med 2010 då 12 300 ha skall skyddas i form av naturreservat och 4 100 ha skall skyddas som biotopskyddsområde och naturvårdsavtal. De 16 400 hektaren utgör 5,6 % av den produktiva skogsmarken i länet. Länsstrategin för Stockholms län är under utarbetande vilket innebär att de delar av rapporten som behandlar formellt skydd är preliminära. Stora NB, ansamlingar av NB och ONV samt brukningsenheter med hög andel NB kommer att prioriteras i arbetet med områdesskydd. Analyser visar att drygt 60 % av länets oskyddade areal av värdekärnor återfinns i Norrtälje kommun. Av totalt ca 2 400 privatägda brukningsenheter i Norrtälje har drygt 800 en förekomst av registrerade nyckelbiotoper. Drygt 600 av dessa har en NB-areal som understiger 5 % eller 3 ha och ca 200 har en NB-areal som överstiger 5 % 2

eller minst 3 ha. Bland dessa 200 finns ca 70 brukningsenheter som har en NBareal överstigande 25 % eller minst 3 ha. Enligt en teoretisk modell kan all oskyddad känd NB-areal i Stockholms län rymmas inom miljömålsarealen under förutsättning att varje markägare med NB frivilligt avsätter minst 5 % eller 3 ha. Måttet 5 % eller 3 ha används i den Nationella strategin för formellt skydd av skog för prioritering av nyckelbiotoper på NB- rika brukningsenheter. Bedömningar inom projektet avseende Norrtälje kommun av tillkommande, i dag okända NB, gör dock att en viss andel NB inte kommer att kunna skyddas vare sig som frivilliga avsättningar eller som formellt skyddade områden. Denna areal bedömer projektet vara i intervallet 2 000 3 000 ha. Projektet har mot den bakgrunden tagit fram en modell som sorterar fram nyckelbiotoper som skall prioriteras för formellt skydd eller bedöms komma att avsättas på frivillig väg. Modellen utgår från den lägre arealen i NB-intervallet ovan och baseras på ett systematiskt naturvärdebaserat arbete i samförstånd med markägare och deras organisationer under hela miljömålsperioden. Projektet bedömer att en begränsad areal (ca 400 ha) bland dessa för formellt skydd eller frivillig avsättning ej prioriterade nyckelbiotoper hör till nyckelbiotoper där alla former av åtgärder skadar nyckelbiotopen, medan arealen är större (ca 1 600 ha) för nyckelbiotoper där naturvårdande skötsel är nödvändig för bevarande eller utvecklande av naturvärden. I projektet diskuteras också det faktiska behovet av naturvårdande skötsel i vissa typer av nyckelbiotoper. Certifieringsregler samt myndighets- och företagspolicys öppnar förvisso försiktigt för åtgärder som bevarar och förstärker naturvärdena i en nyckelbiotop men jämfört med det faktiska behovet av dessa skötselformer sker åtgärder alltför sällan. Begränsad kunskap i kombination med otillräckliga resurser för uppföljning av hittills utförda åtgärder är faktorer som drar mot en försiktighetsprincip. Även andra skäl framförs mot dessa alternativa åtgärder, de är inte ekonomiskt lönsamma och upplevs som besvärliga att planera och genomföra. I projektet accentueras behovet av att komma igång med skötselformer som bevarar och förstärker naturvärdena i de nyckelbiotoper där behovet finns. I Stockholms län och särskilt då i Norrtälje kommun finns en uppenbar risk att en hel del NB spolieras helt eller delvis om inte skötselåtgärder kan aktiveras i betydligt större omfattning än i dag. Merparten av de NB-arealer som sorteras fram i modellen består av biotoptyper som behöver naturvårdande skötsel eller som inte försämras av vissa former av åtgärder. Grundläggande för samförståndslösningar i de nyckelbiotoper som inte kan prioriteras för formellt skydd eller är aktuella för frivillig avsättning bygger på omfattande samråd. Projektet illustrerar och diskuterar de olika rådgivningsnivåer som blir aktuella vid samråd för ej prioriterade NB. Vid all rådgivning är utgångspunkten att nyckelbiotopernas naturvärden så långt som möjligt skall bevaras. I förlängningen av projektet föreslås också en del verksamheter som måste initieras för att projektets intentioner skall kunna genomföras. Hit hör t.ex. förslag 3

till skötselmodeller där olika slags skötselingrepp prövas, en skötselhandbok för NB, stimulansbidrag vid skötsel av ej prioriterade NB, inrättande av ett lokalt råd, rådgivning och utbildning samt olika former av uppföljning och utvärdering. Norrtäljeprojektet behandlar nyckelbiotopsfrågor i ett område med stor areal nyckelbiotoper Projektet visar på behovet och betydelsen av samverkan och information mellan myndigheter markägarföreträdare markägare Med gällande miljömål som grund bedömer projektet att en viss areal nyckelbiotoper inte kommer att kunna skyddas formellt eller som frivilliga avsättningar i Norrtälje kommun Projektet identifierar de nyckelbiotoper som bedöms kunna prioriteras för formellt skydd eller frivilliga avsättningar och redovisar en modell för samråd och rådgivning av ej prioriterade nyckelbiotoper Projektet betonar behovet av naturvårdande skötsel för många nyckelbiotopstyper Projektet föreslår att modeller för naturvårdande skötsel tas fram och testas 4

1.1 Projektet 1 Inledning Strategi för hantering av naturvärden i Norrtälje kommun År 2003 gick Länsstyrelsen i Stockholms län och Skogsvårdsstyrelsen Mälardalen in med en gemensam medelsansökan till Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Motivet till detta var den mycket höga arealandelen nyckelbiotoper i Norrtälje kommun kombinerat med en dominans av privata skogsägare. Ansökan tillstyrktes våren 2004 (300 000 kronor från vardera myndigheten) och organisationen kring projekt Strategi för hantering av naturvärden i Norrtälje kommun ( Norrtäljeprojektet ) lades fast. Projektägare var Skogsstyrelsens Miljöenhet. Organisation Projektledningen i form av Skogsvårdsstyrelsen och Länsstyrelsen utgjorde arbetsgruppen tillsammans med Mellanskog. Extern medverkan av LRF, Norrtälje kommun, SNF, lokal ornitologisk förening, Holmen Skog och Mellanskog formerades till en referensgrupp. I projektets styrgrupp fanns representanter för Skogsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen, Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Syftet med projektet Syftet med projektet anges i sin helhet i Bilaga 1. Projektet har fokuserat till stor del på jämförelse mellan beslutade miljömålsarealer och faktisk nyckelbiotopsareal analys av nyckelbiotopsarealer samrådsförfarande vid åtgärder i nyckelbiotoper som inte kan prioriteras för formellt skydd eller är aktuella för frivillig avsättning naturvårdande skötsel i skötselkrävande nyckelbiotoper 1.2 Fakta om Norrtälje kommuns skogar Skogsmarken i Norrtälje kommun Norrtälje kommun i Stockholms län karaktäriseras av det s.k. Roslagslandskapet med sin långa kuststräcka, småskaliga landskapsstruktur och sina bördiga, ofta kalkrika skogsmarker. Skogarna i Norrtälje kommun är i dag strategiskt betydelsefulla när det gäller virkesförsörjning till skogsindustrin och självfallet viktiga för den privata skogsägaren. Den produktiva skogsmarksarealen uppgår till drygt 110 000 ha och hela 74 % är i privat ägo (se diagram 1.1). Kommunens andel av hela länets produktiva skogsmarksareal utgör 40 %. 5

1 000 ha 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Privata Bolag Övriga allmänna Staten Diagram 1.1 Skogsägarkategorier, fördelning produktiv skogsmark Historiskt sett har skogsbruket haft en extensiv profil där skogsägaren oftast haft sin utkomst i annan verksamhet i kombination med ett småskaligt skogs- och jordbruk. Avsaknaden av större skogsbolag och därmed aktiv virkeshandel i större skala har inneburit att många gårdars skogar har skötts extensivt och med gammeldags metoder långt in i modern tid. I dag präglas Norrtälje av ett betydligt mer aktivt skogsbruk som bedrivs på normala rationella grunder. Flera av de stora virkesuppköparna (t.ex. Holmen Skog, Stora Enso, Sveaskog) handlar virke tillsammans med skogsägarföreningen Mellanskog samt ett stort antal mindre bolag. En handfull sågar handlar och förädlar mestadels specialsortiment och därutöver finns ett ganska stort antal lokala sågar som hanterar virke för husbehov. Hallsta pappersbruk har successivt byggts ut till en storindustri som har ett mycket stort upptagningsområde men där givetvis massaved från Norrtäljeskogarna också är av intresse. Markägarstrukturen, traditionen och det tidigare brukandet har i kombination med de naturgivna förutsättningarna skapat ett landskap med mycket stor andel naturvärden. För skogarnas del utgör nyckelbiotoper (NB) och s.k. objekt med naturvärden (ONV) ca 11 % av den produktiva skogsmarksarealen på privatägd skogsmark. I tider av ett alltmer rationellt skogsbruk har detta inneburit en konflikt mellan markägarnas brukarintresse och naturvårdens bevarandeintresse. Nyckelbiotoper i Norrtälje kommun Statistik från Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering (småskogsbruket) visar på att flera andra län i landet har betydligt fler nyckelbiotoper än Stockholms län. Det finns även en del län som har en större nyckelbiotopsareal totalt sett men i ett avseende så är nyckelbiotoperna i Stockholms län i fokus och det är andelen nyckelbiotopsareal i relation till den produktiva skogsmarken. I runda tal så är värdet för länet fem gånger så högt som genomsnittsvärdet för landet. Detta värde accentueras ytterligare när en jämförelse görs med Norrtälje kommun där i dag ca 6,3 % av den privatägda produktiva skogsmarksarealen utgörs av kända nyckelbiotoper. Karta 1.1 nedan visar hur nyckelbiotoper och objekt med naturvärden fördelar sig i kommunen. 6

Totalt finns i dag ca 5 500 ha nyckelbiotoper fördelat på ca 1 100 st. objekt på småskogsbrukets skogsmarksinnehav. Teoretiskt sett är drygt 50 % (ca 3 000 ha) av nyckelbiotopsarealen klassad i skogstyper som sannolikt inte kan brukas utan att naturvärdena förfars. Det är främst naturskogar av olika slag, branter, kalkbarrskogar och vattenanknutna skogstyper. När det gäller skogstyper som normalt behöver skötas, igenväxningsbiotoper, så är motsvarande siffra knappt 25 % (ca 1 300 ha). Här finns olika typer av betesskogar, ädellövskogar samt hagar, ängar och lundar. 7

Övriga nyckelbiotoper, drygt 25 % (ca 1 200 ha), utgörs av successionsskogar där behovet av en skötselinsats inte är alldeles uppenbar för ögat men där det kan vara aktuellt att gynna olika trädslag. Hit hör främst nyckelbiotoper där exempelvis höga naturvärden knutna till asp eller tall på sikt riskerar att förfaras genom igenväxning av gran. Lövnaturskog, påverkad barrskog och aspskog är exempel på sådana nyckelbiotopstyper. De olika nyckelbiotopstypernas areella fördelning visas i diagram 1.2. För en översiktlig beskrivning av nyckelbiotopernas sammansättningar och deras åtgärdsbehov, se vidare bilaga 2. Fördelning av nyckelbiotopstyper, ha 236 231 450 313 1286 Barrskog Hävdbiotop Lövrik barrnatur Barrnatur Sumpskog 618 795 831 836 Betesskog Kalkmarksskog Ädellöv Övriga Diagram 1.2 Nyckelbiotopernas areella fördelning 1.3 Historisk bakgrund till Norrtäljeprojektet Ett flertal samverkande faktorer och händelser har legat till grund för projektets utformning och genomförande. Problemen har varit uppmärksammade sedan slutet av 1990-talet och det breda engagemanget har lyft frågorna till ett samverkansprojekt med deltagande av en mängd olika aktörer. Norrtäljegruppen Länsstyrelsen i Stockholms län och Skogsvårdsstyrelsen Mälardalen har gemensamt försökt att ur såväl ett brukar- som myndighetsperspektiv, finna ett arbetssätt för hantering av de frågor som en stor förekomst av nyckelbiotoper innebär i det vardagliga arbetet. Vid en skoglig exkursion med representanter för LRF, Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen och Mellanskog togs initiativ till en arbetsgrupp benämnd Norrtäljegruppen. Gruppen bildades i slutet av 2001 och bestod av representanter från Skogsvårdsstyrelsen, Länsstyrelsen och Mellanskog. De uppgifter som gruppen skulle arbeta med var identifiering av problemområden och förslag till lösningar 8

analyser av naturvärden och skogstillstånd lokal samverkan för skapande av gemensam plattform i bevarandearbetet Gruppen lyfte särskilt fram och utvecklade frågor kring information och rådgivning, utbildning, värdering, certifiering, ersättningsmark och samverkan. Flera av frågeställningarna hade sin uppkomst i konkreta lokala och regionala händelser. I mitten av 2001 redovisade Mellanskog en rapport som behandlade naturvärdena i kommunen. Rapportens slutsatser var bl.a. att nuvarande resurser för statligt skydd av skog inte var tillräckliga och att nyckelbiotoperna innehöll en betydande andel av den slutavverkningsmogna skogen. Skogsägartinget 2002 Skogsägartinget som samlar förtroendevalda i svenska skogsägarrörelsen hade år 2002 nyckelbiotoper som huvudtema på en exkursion i Norrtälje. Företrädare för skogsägarrörelsen samt ett flertal beslutsfattare inom skogsnäring och myndigheter fick tillfälle att diskutera de frågor som rörde just nyckelbiotopsbegreppet. Mellanskogs medverkan Skogsägarna Mellanskog, som företräder en stor del av familjeskogsbruket inom Norrtälje kommun, ser ett stort behov av att strukturera och tydliggöra de skogliga naturvårdsstrategierna. Merparten av Mellanskogs medlemmar i kommunen har berörts eller kommer att beröras av naturvårdsavsättningar i någon form. Mellanskog vill verka för att de statliga medel som avsätts för skyddande av naturvärden satsas på rätt objekt och att en relevant prioritering utgör grund för hanteringen av naturvård i skogsbruket och ser i Norrtäljeprojektet en möjlighet att närma sig denna målsättning. I bilaga 3 redovisas det dokument som utgör den officiella grunden för Mellanskogs medverkan i projektet. SUMMERING KAP 1 Norrtäljeprojektet startades 2004 med syftet att - kartlägga naturvärdena i Norrtälje kommun - utveckla samarbets- och samverkansformer - söka en strategi för att bevara naturvärdena Norrtälje kommuns produktiva skogsmarksareal är 110 000 ha, av denna är 74 % i privat ägo Registrerade naturvärden (nyckelbiotoper och objekt med höga naturvärden) utgör 11 % av den privatägda produktiva skogsmarksarealen Aktiviteten i skogsbruket är betydligt högre i dag än för bara ett par decennier sedan vilket leder till konfliktsituationer när val mellan produktion och miljö måste göras i skogar med höga naturvärden 9

2 Strategier för skydd av skog 2.1 Miljömålet Levande skogar Riksdag och regering har beslutat om 16 nationella miljömål varav Levande skogar är ett. För skogsbruket i Norrtälje kommun är även miljömålet Ett rikt odlingslandskap relevant eftersom många av de privata markägarna även bedriver ett småskaligt jordbruk i och i anslutning till trädbärande miljöer där t.ex. betesdrift ofta är en traditionsbunden verksamhet. För landet beslutades om ett antal delmål inom ramen för Levande skogar. Ett av delmålen anger att staten långsiktigt skall skydda ytterligare (från 1999) 400 000 ha produktiv skogsmark fram till år 2010 och att det under samma period skall skyddas ytterligare 500 000 ha på frivillig väg. De länsvisa målen, miljömålsarealen, för formellt skydd har tagits fram inom ramen för arbetet med Nationell strategi för formellt skydd av skog är i Stockholms län, 16 400 hektar fördelat på: Naturreservat 12 300 ha Biotopskyddsområde och naturvårdsavtal 4 100 ha Arealmålet 16 400 ha motsvarar 5,6 % av den produktiva skogsmarksarealen i Stockholms län. Eftersom Norrtälje kommuns skogsmark utgör en stor andel av länets och när därtill arealandelen nyckelbiotoper och objekt med naturvärden är hög så accentueras behovet av formellt skydd för denna kommun i Stockholms län. Skogar med höga naturvärden (enligt nyckelbiotopsinventeringens NB och ONV) utgör cirka 7,3 % (cirka 21 800 hektar) av skogsmarksarealen i Stockholms län (cirka 300 000 hektar). Det är områden som i den nationella strategin prioriteras vid bildande av naturreservat och biotopskyddsområden samt upprättande av naturvårdsavtal. Skogar med höga naturvärden (NB och ONV) i Norrtälje kommun utgör cirka 9 % av kommunens produktiva skogsmark vilket motsvarar cirka 9 900 ha (se karta under pkt 2.2). På privatägd mark i Norrtälje kommun är motsvarande arealandel cirka 11 %. I Norrtälje kommun är således andelen nyckelbiotopsareal högre än i länet i övrigt vilket innebär att en betydande del av arbetet med att bevara skogliga naturvärden behöver ske just i Norrtälje kommun. Målsättningen och utgångspunkten för den nationella strategin är att de mest värdefulla skogarna långsiktigt ska bevaras antingen genom formellt skydd ( naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal) eller genom frivilliga avsättningar. Skogsägare som är certifierade avsätter själva minst 5 % inom ramen för certifieringen där skog med höga naturvärden har högsta prioritet. Arealmålet tillsammans med de naturreservat som bildats före 1999 innebär att närmare 8 % av länets skogsmarksareal kommer att omfattas av formellt skydd. Vid utgången av 1998 fanns det i länets naturreservat cirka 6 200 hektar skog 10

(cirka 2 %, se tabell 2.1) som hade ett långsiktigt skydd. Miljömålets 16 400 ha tillsammans med den redan skyddade arealen på 6 000 ha ger en totalt skyddad areal på 22 400 ha vilket motsvarar 7,6 % av länets skogsmarksareal. 2.2 Den gröna strukturen En viktig förutsättning för att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar är att skogslandskapets aktörer samverkar och tar ett gemensamt ansvar. Idag finns god kunskap om förekomst av värdefulla skogsmiljöer genom allmänna inventeringar och större skogsägares egna inventeringar. Denna kunskap är en viktig förutsättning för att på ett så bra sätt som möjligt försöka finna helhetslösningar ur ett landskapsperspektiv. Att försöka se och skapa en grön struktur i landskapet Att söka lösningar som tar avstamp i kunskap om landskapets olika naturvärden är en fortsättning och fördjupning av den svenska modellen för att nå såväl produktionsmålet som miljömålet i skogspolitiken. Kärnan i modellen är det gemensamma ansvaret för att nå dessa två mål. När det gäller miljöarbetet kan den svenska modellen sägas bestå av tre steg. De mest skyddsvärda områdena får i allmänhet ett formellt skydd i form av nationalpark, naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal. Många markägare sparar själva områden i sina skogar, s.k. frivilliga avsättningar. Till detta kommer den generella hänsyn som tas i samband med olika skogsbruksåtgärder som t.ex. att lämna skog utmed vattendrag och myrar, att låta döda och riktigt gamla träd stå kvar vid avverkning och att skapa nya högstubbar. Genom att dessa åtgärder kombineras i skogslandskapet skapas förutsättningar för att bevara skogslandskapets mångfald en grön struktur byggs upp. Formellt skydd av skog i Norrtälje kommun Riktlinjer och vägledning för arbetet med det formella skyddet inom Levande skogar ges i den Nationella strategin för formellt skydd av skogsmark. Den nationella strategin utgör därmed utgångspunkt och grund för motsvarande länsvisa strategier som nu är under framtagande i landet. Uppgifterna i denna rapport kommer från det pågående arbetet med länsstrategin och de kan därför komma att förändras/preciseras senare 2006 då arbetet är slutfört. I pkt 2.3 redovisas ett preliminärt textutdrag ur länsstrategin avseende skogliga värdetrakter i Norrtälje kommun samt tillhörande karta. Med formellt skydd nedan avses beslutade objekt. År 1998 hade cirka 720 hektar produktiv skog i Norrtälje kommun ett formellt skydd (motsvarande siffra för Stockholms län var cirka 6 200 ha), se tabell 2.1. 11

Tabell 2.1 Formellt skyddad produktiv skogsmark i Norrtälje kommun (och Stockholms län) t.o.m. 1998 Naturreservat och nationalpark (ha) Biotopskyddsområde (ha) Naturvårdsavtal (ha) Summa (ha) Norrtälje kn 624 34 69 727 (12%) * AB län 6 086 61 77 6 224 * andel av formellt skyddad skogsmark i länet Under perioden 1999 2005 (t.o.m. februari 2005 för NR, hela 2005 för BS och NVA) har drygt 1 000 hektar produktiv skogsmark fått ett formellt skydd i Norrtälje kommun (motsvarande siffra för Stockholms län var ca 3 600 ha), se tabell 2.2. Karta 2.1 visar all formellt skyddad skogsmark. Tabell 2.2 Formellt skyddad produktiv skogsmark i Norrtälje kommun (och Stockholms län) 1999-2005 Naturreservat (ha) Biotopskyddsområde (ha) Naturvårdsavtal (ha) Summa (ha) Norrtälje kn 682 160 207 1 049 (29%) AB län 2 538 470 560 3 568 * andel av formellt skyddad skogsmark i länet I det pågående arbetet med skydd av skogsmiljöer, inklusive skogsmiljöer i Natura 2000 och i program för skydd av tätortsnära natur ligger ca 2 000 hektar i Norrtälje kommun (motsvarande siffra för Stockholms län är 7 300 ha) se tabell 2.3 Tabell 2.3 Pågående arbete i Norrtälje kommun (och Stockholms län) med formellt skydd samt områden i program eller motsvarande där skydd planeras. Inkluderar pågående naturreservatsärenden, Natura 2000 områden, områden i Myrskyddsplanen, Skyddsvärda statliga skogar, områden i programmet för skydd av tätortsnära natur. Naturreservat (ha) Biotopskyddsområde * (ha) Naturvårdsavtal * (ha) Summa (ha) Norrtälje kn 1 669 125 155 1 949 (27%) ** AB län 6 720 250 310 7 280 * Uppskattning 2006-2007 baserad på tilldelade medel för 2006 ** Andel av pågående skyddsarbete i hela länet Av den produktiva skogsmarksareal som 1998 hade ett strikt formellt skydd i form av naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal låg cirka 12 % i skyddade områden i Norrtälje kommun. Av skyddad skog i naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal från 1999 2005 (t.o.m. februari för naturreservat) återfinns cirka 29 % av arealen i Norrtälje kommun. I det pågående arbetet med skydd av skog och skog som ligger i planer och program för skydd återfinns cirka 27 % av arealen i Norrtälje kommun. Anledningen till den relativt låga arealandelen för Norrtälje kommun är främst att kommunen var en av de tre kommuner i länet som inte omfattades av programmet för skydd av värdefulla tätortsnära 12

områden (Länsstyrelsen rapport 2003:20). I programmet har ett 70- tal områden pekats ut för naturreservatsbildning och exempelvis finns det kommuner i södra delen av länet som planerar för naturreservat i storleksordningen 2 000 ha inom ramen för programmet. Av det hittills genomförda arbetet med formellt skydd (tabell 2.2 och karta 2.1) och det pågående arbetet (tabell 2.3) i Stockholms län ligger ungefär 3 000 hektar i Norrtälje kommun vilket utgör cirka 28 %. (Kommunens andel av länets produktiva skogsmarksareal är ca 40 %) Utöver pågående arbete enligt tabell 2.3 återstår på länsnivå drygt 5 500 ha att skydda (cirka 3 000 hektar naturreservat, 2 500 hektar biotopskyddsområde och naturvårdsavtal) från år 2006 för att nå det uppställda arealmålet för Stockholms län om att under 1999 2010 skydda 16 400 hektar (12 300 hektar naturreservat och 4 100 hektar biotopskyddsområde och naturvårdsavtal). I länet finns cirka 13 000 hektar produktiv skogsmark med skyddsvärd skog (ca 8 000 hektar nyckelbiotoper och 5 000 hektar objekt med naturvärden) som inte omfattas av formellt skydd eller planerat skydd i dagsläget. 63 % av denna areal återfinns i Norrtälje kommun. Bland dessa områden kommer ett urval av områden för formellt skydd att ske. Fördelas resterande skyddsarbete proportionerligt mot förekomsten av NB/ONV så innebär det att av resterande drygt 5 500 ha (5 552) miljömålsareal så skall 3 500 ha väljas i Norrtälje kommun. Därmed uppnås också en totalt skyddad areal i Norrtälje som motsvarar 40 % av miljömålsarealen. I sammanställd form visas detta i tabell 2.4 Tabell 2.4 Teoretisk fördelning av resterande miljömålsarealer proportionellt mot förekomsten av skyddsvärd skog i Norrtälje kommun (och Stockholms län). Skyddsvärd skog (ha) Skyddat och planerat (ha) Fördelning av kvarvarande miljömålsareal (ha) Totalt fördelad miljömålsareal (ha) Norrtälje kn 8 200 3 000 3 500 (63 %) 6 500 AB län 13 000 10 850 5 550 16 400 13

Karta 2.1 Formellt skyddad skogsmark i Stockholms län Frivilliga avsättningar av skog Inom ramen för miljökvalitetsmålet Levande skogar förutsätts att en stor del av skyddet av skogsmark skall ske på frivillig väg och dokumenteras i t.ex. Gröna skogsbruksplaner (se vidare pkt 3.4). En målsättning för projektet var att försöka sammanställa kända arealer i Norrtälje kommun där markägarna själva har en målsättning att bevara naturvärdena. Med dessa uppgifter som grund var tanken att göra en uppskattning av den totala frivilliga avsättningen i kommunen. Eftersom flera skogsbolag inte lämnat uppgifter och eftersom känd areal Grön skogsbruksplan på privatägd mark är mycket låg så är det svårt att skatta denna areal. 14

Med ledning från de uppgifter som Norrtälje kommun och en del skogsbolag redovisat så kan frivilliga avsättningar på ej privatägd mark uppskattas till knappt 2 000 ha produktiv skogsmark. Här förutsätts då att de företag som inte lämnat uppgifter, frivilligt avsätter 5 % av sitt innehav. 2 000 ha motsvarar 7 % av den skogsmark som inte är i privat ägo. Med ledning från känd statistik i Gröna skogsbruksplaner på privatägd mark kan en försiktig skattning göras av de frivilliga avsättningarna på övrig privatägd skogsmark och därmed, tillsammans med kommun- och företagsmark, på hela kommunen. Med ett antagande att den private skogsägaren som ännu ej har Grön skogsbruksplan frivilligt avsätter en mindre areal jämfört med den som har Grön skogsbruksplan så är en uppskattning av det totala frivilliga sparandet på privatägd mark i storleksordningen ca 2 000 ha, motsvarande drygt 2 %. Totalt för all skogsmark i kommunen ger detta en andel frivillig avsättning på ca 3,5 %. 2.3 Länsstrategi för formellt skydd av skog Uppgifterna i rapporten kommer från det pågående arbetet med länsstrategin i Stockholms län och de kan därför komma att preciseras framöver. Arbetet med Norrtäljeprojektet pågår samtidigt som arbetet med att ta fram en strategi för formellt skydd i Stockholms län. Arbetet har sin utgångspunkt i den nationella strategin som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen tagit fram. I det pågående arbetet med länsstrategin utpekas följande skogstyper som prioriterade att arbeta med. Vissa skogsmiljöer med höga naturvärden har en betydande andel av sin europeiska utbredning i Sverige. Det är miljöer som Sverige får anses ha ett särskilt ansvar för att värna. Skogsmiljöer i länet som är viktiga att uppmärksamma ur ett internationellt perspektiv är Ädellövskogar Hassellundar Triviallövskogar med ädellövinslag Kalkbarrskogar Skärgårdsnaturskogar Skogsmiljöer som bedöms vara underrepresenterade i formellt skyddade områden i landet är Medelålders - sena lövsuccessioner på frisk mark. Strandlövnaturskogar. Sandbarrskogar på sand eller grusmark. Skogar med hög bonitet Skogar av detta slag med höga naturvärden är prioriterade miljöer/områden för formellt skydd. Av de utpekade och prioriterade skogsmiljöerna i länet finns alla i Norrtälje kommun. De areellt mest omfattande utgör sannolikt kalkbarrskogarna. Dessa har uppmärksammats i sen tid och det troliga är att stora arealer göms i andra typer av nyckelbiotoper. Ur ett länsperspektiv är pågående skogsbeten en värdefull 15

miljö att försöka bevara med bibehållen beteshävd. Det bör även eftersträvas att stimulera till att områden som historiskt sett hävdats och där det finns värden som kan gynnas av återupptaget bete återfår en hävd i form av skogsbete. Klusteranalys Stockholms län En analys över var det finns stora nyckelbiotoper och ansamlingar av nyckelbiotoper och objekt med höga naturvärden (som inte omfattas av något skydd) har gjorts för att därigenom få en uppfattning om var i länet det kan förväntas att skydd i form av naturreservat kommer att ske. Den analysen visar att ungefär två tredjedelar av arealen större objekt (cirka 2 600 hektar) återfinns i Norrtälje kommun. Stora nyckelbiotoper, ansamlingar av NB och ONV samt brukningsenheter med hög andel NB kommer att prioriteras i arbetet med formellt skydd. Karta 2.2 nedan visar i klusterform var i länet dessa koncentrationer finns. Dessa tillsammans med information om naturvärden i naturreservaten utgör en grund för att peka ut värdetrakter i länet. 16

Karta 2.2 Ansamlingar av naturvärden i Stockholms län Analys av skogstyper i kända värdekärnor i Norrtälje kommun För att få kunskap om fördelning av olika skogstyper i de värdekärnor som finns i Norrtälje kommun har en analys gjorts, se diagram 2.1 och 2.2. Värdekärnor utgörs av skog i naturreservat med strikt skydd, skog i biotopskyddsområden och naturvårdsavtal, skog i pågående naturreservatsarbete och skog i NB och ONV. Av diagram 2.1 framgår hur stor areal värdekärnor som respektive skogstyp har. Varje stapel för respektive skogstyp visar vad som skyddats före 1999, vad som skyddats under perioden 1999 2005, pågående naturreservatsbildningar samt areal NB och ONV som ligger utanför dessa. Diagram 2.2 visar andelen i Norrtälje av respektive skogstyps värdekärneareal i länet. 17

Till exempel finns det cirka 600 hektar tallskog (värdekärna) i Norrtälje kommun vilket motsvarar cirka 10 procent av värdekärnearealen i länet. Skogstyper som har stor areell utbredning i Norrtälje är barrblandskog, lövblandad barrskog, triviallövskog och granskog. Skogsmiljöer som pekats ut som prioriterade i den nationella strategin och som återfinns i länet med stor andel i Norrtälje kommun är bland annat kalkbarrskogar och sena lövsuccessioner. Kalkbarrskogar återfinns till stor del inom skogstyperna granskog och barrblandskog. Sena lövsuccessioner ligger till stor del inom skogstyperna triviallövskog och lövblandad barrskog. Det är skogstyper som ur naturvårdssynpunkt är värdefulla miljöer som bör stå i fokus i bevarandearbetet, såväl det frivilliga som det formella. Areal (ha) 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Tallskog Granskog Barrblandskog Kända arealer värdekärnor per skogstyp, Norrtälje kommun Barrsumpskog Triviallövskog (Tls) Lövblandad barrskog Skogstyp Ädellövskog Tls med ädellövinslag Lövsumpskog NB och ONV utan befintligt eller planerat skydd Objekt där arbete med formellt skydd pågår och objekt som är utvalda för formellt skydd Strikt skyddat under miljömålsperioden Strikt skyddat t.o.m. 1998 Diagram 2.1 Kända arealer värdekärnor per skogstyp i Norrtälje kommun. Arealen värdekärna av en skogstyp utgörs av areal av skogstypen i skyddade områden till och med 1998, arealen i skyddade områden under 1999 2005 (för reservat tom februari 2005), arealen i områden där arbete med naturreservatsbildning pågår samt areal av skogstypen i NB och ONV. 18

Andel av länets värdekärneareal per skogstyp, Norrtälje kommun Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 10 38 41 47 41 47 31 36 49 Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandad barrskog Triviallövskog (Tls) Ädellövskog Tls med ädellövinslag Lövsumpskog Skogstyp Diagram 2.2 Norrtälje kommuns andel av länets kända areal värdekärna per skogstyp. Värdekärnor utgörs av skog i naturreservat med strikt skydd, skog i biotopskyddsområden och naturvårdsavtal, skog i pågående naturreservatsarbete och skog i NB och ONV. Preliminära värdetrakter i Norrtälje kommun Kortfattade data för värdetrakter i Norrtälje Under rubriken viktigast av de översiktliga skogstyperna i länsstrategin anges de mest karaktärsgivande av de översiktliga skogstyperna, d.v.s. de skogstyper som utgör en högre andel av värdekärnorna inom värdetrakten än inom länet som helhet. Uppgifterna, inklusive kartdelen, är utdrag från material i den pågående länsstrategin för formellt skydd och är preliminära. Kalkbarrskogar är en karaktärsbiotop som återfinns i samtliga värdetrakter. 1. Vällen-Aspdalssjön Värdetraktens totala areal Areal skogsmark (inkl. impediment) enligt gröna kartan Areal värdekärna (prod. skogsmark) drygt 10 600 ha cirka 7 700 ha 783 ha Kalkbarrskog (enligt flygbildskartering) 643 ha Viktigast av de översiktliga skogstyperna: barrblandskog, barrsumpskog, lövblandad barrskog, triviallövskog, lövsumpskog 2. Häverö värdetrakt Värdetraktens totala areal knappt 9 000 ha 19

Areal skogsmark (inkl. impediment) enligt gröna kartan Areal värdekärna (prod. skogsmark) cirka 8 600 ha 1 140 ha Kalkbarrskog (enligt flygbildskartering) 800 ha Viktigast av de översiktliga skogstyperna: barrblandskog, barrsumpskog, lövblandad barrskog 3. Erkens värdetrakt Värdetraktens totala areal Areal skogsmark (inkl. impediment) enligt gröna kartan Areal värdekärna (prod. skogsmark) 13 200 ha cirka 8 100 ha 1 120 ha Kalkbarrskog (enligt flygbildskartering) 616 ha Viktigast av de översiktliga skogstyperna: granskog, barrsumpskog, lövblandad barrskog, triviallövskog, ädellövskog 4. Norrtälje Roslags-Bro värdetrakt Värdetraktens totala areal Areal skogsmark (inkl. impediment) enligt gröna kartan Areal värdekärna (prod. skogsmark) 23 000 ha cirka 13 700 ha 660 ha Kalkbarrskog (enligt flygbildskartering) 1 100 ha Viktigast av de översiktliga skogstyperna: granskog, barrblandskog, ädellövskog, lövsumpskog 5. Tärnan Riala värdetrakt NOT Inkluderar angränsande delar i Österåkers och Vallentuna kommun Värdetraktens totala areal Areal skogsmark (inkl. impediment) enligt gröna kartan Areal värdekärna (prod. skogsmark) 48 000 ha cirka 34 300 ha 2 480 ha Kalkbarrskog (enligt flygbildskartering) 1 680 ha Viktigast av de översiktliga skogstyperna: granskog, barrblandskog, barrsumpskog, lövsumpskog 6. Stockholms skärgårds värdetrakt NOT Avser hela värdetrakten i Stockholms län 20

Värdetraktens totala areal Areal skogsmark (inkl. impediment) enligt gröna kartan Areal värdekärna (prod. skogsmark) 440 000 ha 110 000 ha 12 900 ha Kalkbarrskog (enligt flygbildskartering) 2 125 ha Viktigast av de översiktliga skogstyperna: tallskog, barrblandskog, lövblandad barrskog, triviallövskog, ädellövskog, triviallövskog med ädellövinslag. Karta 2.3 visar de preliminära värdetrakternas utbredning. 21

Karta 2.3 Preliminära värdetrakter i Norrtälje, utdrag ur länsstrategin för Stockholms län 22

2.4 Prioriterade biotoptyper i Norrtälje kommun I Norrtälje kommun finns en koncentration av speciella biotoptyper som är särskilt intressanta. Några exempel: Kalkbarrskogar Koncentrerat till kustkommunerna i Norduppland finns ett några mil brett kalkrikt bälte där moränleran håller en kalkhalt på 20 % eller mer. Kalken härrör från en stor kalkstensplatå utanför Gävlebukten i Bottenhavet och genom inlandsisens försorg blandades kalkrikt material in i moränen. Genom den påtagliga landhöjningen skapas ständigt nya, kustnära kalkrika områden. Skogarna i kalkområdena har under århundraden haft ett äldre trädskikt av gran och tall och benämns därför kalkbarrskogar. Dessa skogar har många floristiska och ekologiska likheter med ädellövskogar. Kalkbarrskogarna anses tillhöra Nordens mest skyddsvärda miljöer och återfinns främst här och i Jämtlands län. I övriga delar av Nordeuropa förekommer de endast sporadiskt vilket innebär att Sverige har ett internationellt ansvar för skogstypen. Kalkbarrskogarna i Norduppland präglas fortfarande i olika grad av äldre tiders markanvändning vilket torde vara en grundförutsättning för en optimal artbestockning. Mest iögonfallande är den rika kärlväxtfloran med olika lundväxter och många orkidéarter. Karaktärsarter är bl.a. vispstarr, blåsippa, tandrot, vårärt, smultron samt olika violer och skogsfibblor. Orkidéen guckusko är inte ovanlig i denna miljö medan arter som tvåblad, nattviol m.fl. uppträder frekvent. Mindre känd men av specialister mer uppmärksammad är den stora mångfalden av mycket sällsynta mykorrhizasvampar. Dessa lever i symbios med barrträden och får stora problem med nyetablering efter slutavverkning. Många av arterna betecknas som mycket ovanliga och kunskapen om deras ekologi och utbredning är dålig i dag. I kalkbarrskogarna kan ett flertal sällsynta arter av spindelskivlingar förekomma, här finner vi också karaktärsarten, den sällsynta violgubben. Kalkbarrskogar är en biotoptyp som är speciellt krävande när det gäller identifiering. Biotoptypen och dess naturvärden har därtill uppmärksammats i sen tid vilket innebär att endast en mindre andel nyckelbiotoper är registrerade som kalkbarrskogar (f.n. 236 ha). Sannolikt återfinns dock en hel del kalkbarrskogar i nyckelbiotoper och objekt med höga naturvärden vilka registrerats som någon annan biotoptyp. Skogsbeten I södra Sverige har människan nyttjat nästan all skogsmark som betesmark sedan urminnes tider. I det äldre odlingslandskapet utnyttjades så gott som all mark och barrskogarna utgjorde betesmarker för nötkreatur, hästar, får och getter. Betespräglade barrskogar är ofta glesa, luckiga, olikåldriga och har tunna humuslager. Det normalt risdominerade fältskiktet är ersatt av mer betesgynnad vegetation. Den gläntiga, ljusöppna barrskogsmiljön gynnar ljusälskande örter samt många lavar som trivs i glesa och luckiga barrskogar. Betesskogarna hyser dessutom en särpräglad svampflora, här finns en rik förekomst av ädelsoppar, skivlingar, riskor och fjälltaggsvampar. Särskilt skyddsvärda är betespräglade barrskogar med in- 23

slag av gamla träd som har varit betade långt in i modern tid och som har varit kontinuerligt trädbevuxna. Ovanligare jordstjärnor, violgubbe samt bombmurkla i mer sandiga miljöer tillhör de mer hotade svamparterna som kan återfinnas här. På relativt kort tid har skogsbete nästan helt upphört. Betespräglad barrskog som miljö torde vara den biotoptyp som procentuellt sett har minskat mest av alla i landet de senaste decennierna. I Norrtälje kommun finns fortfarande en del aktiva skogsbeten, drygt 450 ha är registrerade som NB eller ONV (se även pkt. 2.6). I många NB och ONV finns noteringar om f.d. skogbete så här finns trots allt en potential till att restaurera och återskapa de värden som präglar denna speciella biotoptyp. Intresse och förståelse finns bland markägare men praktiskt och ekonomiskt är det svårt med denna typ av djurhållning. Medelålders- sena lövsuccessioner på frisk mark I östra Uppland finns det flera storblockiga stråk i landskapet. I anslutning till dessa och i anslutning till vissa sjöar och åsystem finns det stora koncentrationer av lövskog, särskilt asp. Speciellt i områden med mycket kalk i moränen finns en särskilt artrik flora och fauna knuten till asparna. När det gäller gelélavar och vissa vedskalbaggar knutna till asp talar lichenologer och entomologer om ett i växt- och djurgeografiskt avseende mycket speciellt område, som har få motsvarigheter i norra Europa. Biotoperna med asp kan vara allt ifrån rena aspbestånd på extremt blockrika marker till grandominerade skogar med ett mer eller mindre stort inslag av gammal asp. Aspen är ett ljusälskande träd som gynnas av återkommande störningar. För att utvecklas väl fordrar den näringsrik jord och rörligt markvatten. Flertalet av områdena har alltid varit svårbrukade och har uppstått antingen efter naturliga bränder, hyggesbränningar eller i anslutning till områden som huggits för kolning. De svårbrukade blockmarkerna har därefter fått föryngra sig själva varvid en lövbrännebiotop med asp vuxit upp. I Norrtälje kommuns norra hälft finns flera trakter med kalkrika blockmarker och gammal asp. Här finns också en stark koncentration av sällsynta kryptogamer och vedinsekter. Karaktärsarter i flera skogar är aspgelélav, lunglav, korallblylav, stor aspticka, veckticka, kandelabersvamp, liten träfjäril och grön aspvedbock. Flera globalt sett mycket hotade arter har också en tyngdpunkt i utbredningen här. Det gäller bland annat aspfjädermossa, grynig gelélav, aspbarkgnagare, aspsplintbock och cinnoberbagge. Naturskogar med gammal asp samt lövbrännemiljöer av asp i östra Uppland är mycket skyddsvärda. Vissa skogsbestånd har sannolikt en mycket långvarig aspkontinuitet. Enskilda träd blir dock sällan mer än 100 år. Särskilt skyddsvärda är aspbestånd i sena successionsstadier med grova, döende eller döda träd, högstubbar och lågor. Det kraftiga viltbetestrycket som funnits sedan 1970-talet har inneburit att föryngringen av asp i skogsmarker kraftigt har decimerats. På sikt kommer detta leda till en stor brist på aspbiotoper på skogsmark. 24

2.5 Kompletterande nyckelbiotopsinventering i Norrtälje kommun Efter ordinarie nyckelbiotopsinventerings avslutning 1998 har riktade inventeringsinsatser utförts årligen för att finna biotoptyper som tidigare missats p.g.a. bristande kunskaper och/eller biotoptyper som är strategiskt viktiga. Även hela områden som inventerades dåligt av resursskäl har återbesökts. För Norrtälje kommuns del har de senaste årens kompletterande inventering främst kommit att riktas mot kalkbarrskogar. Under år 2004 fjärrbildtolkades presumtiva kalkbarrskogar i Norrtälje kommun med en särskild metodik. Metodiken hade tidigare testats i Uppsala län med relativt god precision. Grunden för metodiken består i att parallellt jämföra dagens infraröda flygbilder med äldre kartmaterial för att kunna göra en bedömning av trädkontinuiteten. Metodiken kräver också goda kunskaper när det gäller att identifiera kalkgynnad markvegetation. Fjärrbildtolkningen resulterade i 6 000 ha potentiella kalkbarrskogar på all skogsmark i kommunen. En bedömning som baseras på fältinventering av de fjärrbildstolkade objekten i Uppsala län pekar på att ca 2 000 ha av denna areal kan vara nyckelbiotoper. En riktad inventering mot dessa objekt utfördes 2005 och skall fortsätta under 2006 i hela Norduppland. Någon annan riktad inventeringsinsats i större skala är inte inplanerad. 2.6 Miljömålet Ett rikt odlingslandskap i ett Norrtäljeperspektiv Projektet betonar betydelsen av samordning mellan myndigheter. När det gäller miljömålet Levande skogar så är detta ett naturligt arbetssätt sedan en längre tid tillbaka. När det gäller andra miljömål som har mindre bäring på skogsmark behöver relativt nya samverkansformer utvecklas. Ett av dessa mål är Ett rikt odlingslandskap där ett naturvärdesbevarande är mer komplext än för den mer ordinarie skogsmarken. Detta berör särskilt de privata markägarna i Norrtälje kommun där det finns en lång tradition av att kombinera brukandet av jord och skog. För långsiktigt bevarande av biologisk mångfald i södra Sveriges trädbärande marker krävs ett helhetstänkande som beaktar trädmiljöer i både skogs-, odlingsoch kulturlandskapet. Det finns stora natur- och kulturmiljövärden i övergången mellan skogs- och odlingslandskapet. Trädbiotoper och mosaiklandskap i igenväxande rester av odlingslandskapet är livsmiljöer för många arter. Kopplingen till miljömålet Levande skogar är stark i gränslandet mellan skogsmark och jordbruksmark och särskilt viktigt här är att kombinera budskapet i de båda målen. Kunskapen om det småskaliga brukandet av Norrtälje kommuns varierade jordoch skogslandskap lever kvar bland många markägare som därmed medverkar till att bevara värden som skapats under flera generationers nyttjande av marken. Värdefulla trädmiljöer i kultur- och odlingslandskapet behandlas inte ingående i Norrtäljeprojektet. Men vi vill uppmärksamma och trycka på att det är eftersträvansvärt att försöka bevara höga naturvärden genom samordning av åtgärder i trädbärande fodermarker och skogsmiljöer som tidigare betats. En strävan bör även vara att finna marker i naturreservat (där naturvärden är knutna till tidigare betespåverkan eller gynnade av bete) som är lämpliga som 25

naturbetesmarker och finna långsiktiga lösningar till gagn för såväl brukare/ djurhållare som dessa markers naturvärden. En annan strävan är att än mer utveckla samverkansformerna mellan skogsstyrelsens och länsstyrelsens handläggare vid hantering av biotopskyddsområden och naturvårdsavtal i gränsmarkerna mellan jord och skog. I Stockholms län finns cirka 660 hektar skogsbeten med miljöstöd varav 400 ha i Norrtälje kommun. Av dessa arealer utgör ca 10 % eller 43 ha nyckelbiotoper. 2.7 Analys av skogliga uppgifter i Norrtälje kommun med hjälp av satellitbildsdata Inledning Ett av syftena med Norrtäljeprojektet har varit att inventera och sammanställa kunskap om skogen och dess värden i kommunen. En del i detta är att försöka samla skogliga uppgifter om kommunen och motsvarande uppgifter för skyddade områden (naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal) och de nyckelbiotoper som ligger utanför de skyddade områdena. Lantmäteriet, Metria miljöanalys fick i uppdrag att analysera data från knn-sverige (se bilaga 4 om knn-sverige) för Norrtälje kommun som helhet samt skyddade områden i kommunen, pågående naturreservatsarbete, frivilliga avsättningar samt de nyckelbiotoper som ligger utanför dessa kategorier. Analysen gjordes med det material som fanns tillgängligt i databaser hösten 2004. Analyser av de frivilliga avsättningarna gjordes hösten 2005 med de (få) uppgifter som då hade samlats in digitalt. Några resultat av satellitbildsstudien Materialet för all skogsmark i Norrtälje kommun visar att det finns i genomsnitt en virkesvolym på 142 m 3 sk/ha med trädslagsfördelningen: tall 39 %, gran 40 %, löv 21 %. Åldersklassfördelningen samt virkesvolymens fördelning på åldersklasserna framgår av diagram 2.3 respektive 2.4. I tabell 2.4 sammanfattas satellitbildsstudiens utfall för skogliga uppgifter i de olika analyserade delarna Ålderklassfördelning 25,0 20,0 15,0 10,0 13,8 17,2 15,8 21,3 17,8 14,2 arealandel i % 5,0 0,0 Oskattat 0-15 16-35 36-55 56-75 76- Oskattat är de delar som inte har kunnat analyseras då det har varit moln i satellitbilden. Diagram 2.3 Åldersklassernas areella fördelning 26