hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar

IZatrineholms kommun \. VARD- OCH OMSORGSFÖRVAL TNINGEN Folkhälsoenheten Vår handlãoosre Monica Östberg Rosell Kommunstyrelsens handling nr 80/2008 Datum Ert datum Er betecknino HFA 2008/133 1 t i J Statens Folkhälsoinstitut 83140 ÖSTERSUND Ansökan om medel för lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar Statens folkhälsoinstitut (Fil) har fått regeringsuppdraget att f6rdela 50 miljoner kronor til sex kommuner som i samarbete med ett forskngslärosäte ska stärka och utveckla det egna lokala sektorsöverskrdande hälsofrämjande arbetet. Arbetet ska vila på en vetenskaplig grd. Syfet är dels att främja bars och ungas psykiska och fysiska hälsa, dels att generera kuskap om såväl effektiva hälsofrämjande metoder som kostnadseffektiva samverkansformer på lokal nivå. Utifrån tidigare lämad intresseanälan med kompletteringar har Katrneholms kommun, tilsamans med yterligare fern kommuner, erbjudits möjlighet att delta i det så kallade "50-miljonersprojektet." Förutsättningen fór deltagande är dock att kommunen senast 1 december 2008 inkommer med en formell ansökan, där också kommunens beredskap att ta emot medlen beskrvs. BL.a. har ett anta åtaganden for kommunen formulerats liksom ett antal frågestälningar som bör besvaras. Kommunens folkhälsoråd har i dag den 1 december 2008 beslutat att ställa sig bakom bifogad ansökan om medel for lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för bar och ungdomar, samt överläma ansökan til kommunstyrelsen for ställningstagande och beslut. Vi hoppas att vår ansökan med bilagor ger tilräcklig information i de frågeställningar Statens folkhälsoinstitut vil ha besvarade i projektansökan. Självklar står vi anars til tjänst med kompletterande upplysningar.. Enligt beslut i kommunfullmäkige 2008-11-17 skall en utredning göras beträfande organisation och strutu for kommunens fortsatt folkhälsoarbete. A vsikten är att även fortsatt ha en samlad folkhälsoenhet med folkhälsovetenskaplig kompetens. Kommunen avser att så snar möjligt återkomma med besked i denna fråga. På uppdrag av folkhälsorådets ordfórande Aneli Hedberg Monica Östberg Rosell F olkhälsosamordnare/chef fór F olkhälsoenheten Bilagor: Ansökan medel fór lokalt sektorsöverskrdande hälsofrämjande arbete fór bar och ungdomar TEMA BARN - Sammanfattande presentation CV fór Karin Zetterqvist Nelson, forskare vid Tema barn i Linköping Reglemente fór folkhälsorådet, Katrineholms kommuns författingssamling Nr 3.14 Formell ansökan 2008-12-01-missiv.doc VARD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Folkhalsoenheten 64180 KATRINEHOLM ww.katrineholm.se Besöksadress: Upplandsgatan 2 Telefon: 0150-57000 vx Telefax: 0150-8 81 95 vard.omsorg~katrineholm.se Org.nummer 212000-0340

IZatrineholms kommun \. VARD- OCH OMSORGSFÖRVAL TNINGEN Folkhälsoenheten Våra handlãooare Monica Östberg Rosell, chef för Folkhälsoenheten Karin Nordén, folkhälsostrateg Datum Ert datum Er beteckninq HFA 2008/133 1 (9) Ansökan om medel för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete Bakgrund Via olika rapporter och undersökningar får vi i dag allt oftare höra om en negativ utveckling vad gäller barns och ungdomars livsstil och hälsa. Detta gäller också bar och ungdomar i Katrineholms kommun. Barns och ungdomars hälsa bör vara i starkt fokus och är nödvändig för en framtida hållbar utveckling i Sverige. Med Lupp-undersökningen som utgångspunt kommer vi därför, i samverkan med samällets övriga aktörer och med ungdomaras delaktighet, att planera ett flertal insatser som syftar til att skapa förutsättningar för en god hälsa bland alla bar och ungdomar i Katrineholm. Katrineholms kommun Katrineholms kommun ligger i Södermanlands län och är en av länets nio kommuner. Antalet invånare i Katrineholm är ca 32 000. Kommunens arbetsliv har länge dominerats av industri men håller på att utvecklas från industriort til en boende- och företagarort. Katrineholm har, liksom andra kommuner som dominerats av industrier, drabbats av flera nedläggningar av industrier. Arbetslösheten ligger något högre än övriga länet och riket. Andelen med eftergymnasial utbildning i Katrineholms kommun ligger lägre både i forhållande tillänet och til riket for samtliga åldersgrupper. Struktur och kompetens för folkhälsoarbete Enligt beslut i kommunfullmäktige 2008-11-17 skall en utredning göras beträffande organisation och struktur för kommunens fortsatta folkhälsoarbete. A vsikten är att även fortsatt ha en samlad folkhälsoenhet med folkhälsovetenskaplig kompetens. Nedan redogörs för den organisation, struktur och kompetens som i dag finns för folkhälsoarbetet i komrunen. Folkhälsorådet leder oeh samordnar folkhälsoarbetet I Katrineholms kommun finns ett folkhälsoråd som är rådgivande organ til kommunstyrelsen vad avser kommunens samlade folkhälsoarbete. Folkhälsorådets övergripande mål är att skapa förutsättningar för en god hälsa och hälsoutveckling på lika vilkor för hela befolkningen i Katrineholms kommun. I folkhälsoarbetet är det ofta en fördel att kuna arb eta utifrån ett "livscykelperspektiv", d.v.s. att se ålder och arenor för samverkan som grund för arbetet. Under Folkhälsorådet finns därfor organiserat samverkansgrupper för bars Ansökan från Katrineholm FHR OS-I 2-0 L.doc VARD- OCH OMSORGSFÖRVAL TNINGEN Folkhalsoenhelen 64180 KATRINEHOLM ww.katrineholm.se Besöksadress: Upplandsgatan 2 Telefon: 0150-570 00 VX Telefax: 0150-48 81 95 vard.omsorg~katrineholm.se Org.nummer 212000-0340

2 (9) och ungdomars hälsa, for "mitt i livet" - hälsa samt för äldres hälsa. Under folkhälsorådet finns också grupperingar för arbete med olika sakfrågor, såsom brottsoch skadeförebyggande rådet samt allergikommittén. En politiker från Folkhälsorådet är ordförande för respektive arbetsgrupp/samverkansgrupp under rådet. Tjänstemän från F olkhälsoenheten fungerar som samordnare, motorer och sekreterare i de olika grupperna, som i övrigt utgörs främst av special sakkuniga tjänstemän från olika verksamheter. Bild över folkhälsorådet med undergrupper, se bilaga 1. F olkhälsorådet med arbetsgrupper och samverkansgrupper är den strutu som byggts upp och utvecklats för kommunens folkhälsoarbete. Rådet med dess arbets- och samverkansgrupper är ett organ för ömsesidig information och samverkan mellan kommunens olika verksameter, hälso- och sjukvården och andra lokala myndigheter, folkrörelser, friviligorganisationer, företag och befolkning. Strukturen ger möjlighet för olika professioner och huvudmän att mötas och samverka i olika frågor av betydelse för befolkningens hälsa. Samverkansgruppen för barns och ungdomars hälsa Samverkansgruppen för barns och ungdomars hälsa är ett rådgivande organ til Folkhälsorådet vad avser kommunens samlade folkhälsoarbete riktat til bar och ungdomar och deras familjer. Samverkansgruppen är ett organ för ömsesidig information och samverkan mellan representanter för kommunens olika verksameter, landstingets hälso- och sjukvård och andra verksameter med koppling til arbetet fór barns och ungdomars hälsa. Samverkansgruppens övergripande mål är att skapa förutsättningar fór en god hälsa och hälsoutveckling på lika vilkor fór alla barn och ungdomar, med trygga och goda uppväxtvilkor. Psykisk ohälsa och livsstilsfrågor är prioriterade områden för arbetet i samverkansgruppen för bars och ungdomars hälsa. Ledamöter i samverkansgruppen för barns och ungdomars hälsa Ordförande i Bildningsnämden (med ansvar för barnomsorg, grudskola samt gymnasieskola) Folkhälsochefen samt folkhälsostrateg på Folkhälsoenheten i Katrineholms kommun Primärårdschefen i Katrineholm, Landstinget Sörmland BVC psykolog med ansvar för bl.a. Katrineholm, Landstinget Sörmland BVC-sköterska inom BVC-verksameten i Katrineholm, Landstinget Sörmland Läkare, Bar- och ungdomsmottagningen, Kullbergska sjukuset, Landstinget Sörmland F örvaltningschefen, Socialförvaltningen Förvaltningschefen, Bildningsförvaltningen (med ansvar fór baromsorg, grudskola samt gymnasieskola) Skolkurator, Duveholmsgymnasiet, Bildningsfòrvaltningen Skolläkaren, Elevhälsan, Bildningsforvaltningen Elevhälsans chef, Bildningsforvaltningen Verksamhetschefen, Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen, Kullbergska sjukhuset, Landstinget Sörmland Barnälsovårdsöverläkaren, Landstinget Sörmland V årdenhetschefen, K vinnokliniken, Kullbergska sjukuset, Landstinget Sörmland Ansñkan frin Katnneholm

3 (9) LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsen genomför varje år i samarbete med ett antal kommuner i Sverige en enkätundersökning vid namn Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Syftet med undersökningen är att ge kommunen en bild av vad som behöver göras för att förbättra ungdomars livssituation. Ternan som behandlas är fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Under hösten 2007 genomfördes en Lupp-undersökning i Katrineholm i år 8 på senareskolan samt i år 2 på gymnasieskolan. Totalt har 386 personer i år 8 besvarat enkäten, svarsfrekvens 89 %. I år 2 på gymnasiet har enkäten besvarats av 441 personer, svarsfrekvens 75,3 %. Undersökningen ger en övergripande men nyanserad bild av ungas liv, vardag och forväntningar på framtiden. Lupp bidrar med ett helhetsperspektiv på det ungdomspolitiska läget i kommunen och ger en god grund for att utveckla det kommunala ungdomsarbetet. Lupp är en av få undersökningar om unga som har detta helhetstänk. Detta gör det möjligt att göra kopplingar mellan olika verksamhetsområden för att få en ökad förståelse för ungdomarnas livssituation. Som ett led i arbetet med resultatet från enkäten genomfördes en uppfoljningsdag i Katrineholm under våren 2008. Målgrupp för uppföljningsdagen var politiker, forvaltningschefer, tjänstemän från Folkhälsoenheten samt ungdomar som besvarat enkäten. Under dagen diskuterades resultaten från enkäten och deltagama prioriterade områden som det var viktigt att arbeta vidare med. Syftet med planerade insatser Lupp-undersökningen ger exempel på områden som unga vil prioritera. Den visar även på områden där många unga har problem eller käner sig utsatta, vilket kan indikera att detta är saker som kommunen borde satsa extra på i framtiden. Undersökningen visar också att många ungdomar upplever att möjligheten til inflytande och delaktighet i kommunen är dålig och att ungdomara önskar vara med och påverka. Syftet är därför att genomföra ett flertal insatser utifrån resultatet från Lupp-undersökningen. Genom detta tar vi tilvara ungdomaras eget intresse for frågorna och ger dem möjlighet art påverka. Förutom resultaten från Lupp-undersökningen finns data från landstingets "Liv och hälsa ung"-undersökning. Folkhälsocentru i landstinget Sörmland har för tredje gången nu presenterat data från denna undersökning som stödjer resultaten i Luppundersökningen, och som yterligare kan ge stöd för olika insatser i samverkan. Mål Målet med insatserna är art skapa förutsättningar för en god hälsa och hälsoutveckling på lika vilkor för alia barn och ungdomar, med trygga och goda uppväxtvilkor. Målgrupp Barn och ungdomar i Katrineholms kommun och deras familjer är primär målgrupp för planerade sektorsövergripande insatser i samverkan med andra aktörer. Am:ökan från Katrineholm

4 (9) Genomförande - Planerade aktiviteter Nedan följer vissa delar av resultatet från Lupp-undersökningen. Utifrån resultatet och diskussioner med ungdomara planeras ett flertal aktiviteter. Ungas fritid Det största fóreningsintresset hittas i idrottsrörelsen där nästan hälften av de svarande är aktiva. Många efterfrågar dock mer aktiviteter i Katrineholm. Större andel av kilara än av tjejerna anger att de tycker att det finns mycket att göra på fritiden. Att tilsammans med ungdomar utveckla mötesplatsen Palladium, ungdomaras hus. Utveckla samarbetet med olika foreningar på Palladium. Politik och inflytande Möjligheten til inflytande och delaktighet i kommunen upplevs av många ungdomar som dålig. Cirka 50 procent eller fler av ungdomarna i Lupp ger uttryck fór att de vil vara med och påverka skolan i stor utsträckning. Endast cirka 10-15 procent anser att de har mycket eller ganska stora möjiigheter att påverka beslutsfattarna. Cirka hälften av de svarande tycker att de har ganska, mycket små, eller inga möjligheter att fora fram sina åsikter til dem som bestämer i kommunen. I samtliga grupper är det dock en tredjedel eller fier som vil påverka sin kommun. Arbeta med medborgaraneler för att ta tilvara ungdomaras åsikter. Ungdomara ska vara delaktiga och få möjiighet att påverka i frågor som berör dem. Detta är en fråga om demokrati och hälsa. Ungdomar får möjiighet att delta i olika typer av utfrågningar och dialog, exempelvis via e-post, sms och personliga möten. Detta planeras delvis ske i samverkan med kommunens informationskontor. Psykisk och fysisk hälsa Nästan fyra av tio uppger på frågan hur de bedömer sitt allmänna hälsotilstånd att de mår mycket bra. Runt 5-6 procent anger att de mår mycket eller ganska dåligt. Ungdomar vittnar om att de ofta käner sig trötta, att de sover dåiigt och har svårt att somna. Många käner sig stressade och har ont image och huvud flera gånger i veckan. Tjejerna är de som enligt enkäten är värst drabbade. Detta stämmer väl överens med andra undersökningar i Sverige kring ungdomars psykiska hälsa. Heltäckande föräldrastöd 0-16 år:. ÖPP (Örebro preventionsprogram) för föräldrar til barungdomar i åk 6-9 på grudskolan. "Familjeverkstan" för föräldrar med barn i åldern 3-12 år i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och ABF. "Föräldrakaft" for föräldrar med barn i åldern 11-14 år, en satsning mellan socialförvaltningen och Elevhälsan i samarbete med landstingets bar- och ungdomspsykiatri m.fl. föräldrastödsinsatser. Föräldracafé på Hälsotorget (Samverkan mellan Katrineholms kommun, Apoteket AB samt Landstinget Sörmland) F amilj ecentral DISA-grupper att erbjuda til tonårstjejer för att hitta strategier som hjälper dem att hantera vardagen och som belyser och stärker deras positiva sidor. An~ökan från Katrineholm

5 (9) Livskunskap på schemat, bl.a. med Projekt Charlie "Coachrodellen" - Ett samverkansprojekt meuan skola, socialtjänst, bam- och ungdomspsykiatri samt fritid kring bar i behov av sarskilt stöd. Matvanor och traning Cirka en tredjedel av alla tjejer hoppar över frukosten flera gånger i veckan. Ungefär en fjärdedel av kilarna gör det samma. Cirka en tiondel av samtliga grupper hoppar över frukosten varje dag. Över en av tio kilar uppger sig träna varje dag, detta gäller båda åldersgrupperna. I övrigt tränar omkring hälften av de svarande flera gånger i veckan. Cirka 15 pro cent av samtliga svarande tränar någon gång i månaden eller mer säuan. Planerade aktiviteter Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet - ett samarbete meuan F olkhälsoenheten, Barälsovården, Skolhälsovården, Bildningsförvaltningen, Folktandvården samt Kostservice Kostpolitiskt program Matlagningskurser för småbarnsfóräldrar Pilotprojekt på en skola. - Utarbetandet av en modell för skolans hälsoarbete som sedan kan spridas vidare til andra skolor Gå och cykla til skolan - ett samarbete mellan Folkhälsoenheten, Miljöforvaltningen, Service- och teknikforvaltningen, Bildningsförvaltningen samt frivillgorganisationer. Otrygghet i vardagen Ungefär 5 procent av de svarande anger att det funnits tilfällen under det senaste halvåret då de inte har vågat gå ut. Det finns flera platser som ungdomara uppger att de inte känner sig helt trygga på. Cirka 10 procent av samtliga svaranden har hotats. Drygt 5 procent av de svarande har inte vågat gå ut det senaste halvåret. Trygghetsvandringar för ungdomar i samarbete med polisen, service- och teknikförvaltningen, Katrineholms Fastighets AB (KF AB) och representanter från ungdomara. Mobbning Cirka 13 procent av tjejerna i år 8 och cirka 15 procent av kilarna i samma åldersgrupp anger att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Betydligt fåre, knappt 6 procent anger detsamma i år 2. En stor andel av dem som uppger att de blivit mobbade under det senaste halvåret uppger att detta har skett i skolan. Mobilsering av ungdomar för att kunna göra ett upprop mot mobbning. Att tilsamans med ungdomar ta fram aktiviteter och insatser för att minska mobbningen. Ta til vara ungdomaras eget intresse i frågan. Alkohol-, tobaks- och drogvanor Användningen av alkohol och tobak ökar generellt sett med åldern. Knappt 5 procent av tjejerna i åttan och nästan dubbelt så stor andel av kilarna uppger att de dricker en eller flera gånger i veckan eller varje dag. Drygt 20 pro cent av kilara i år 2 uppger att de dricker alkohol en eller fiera gånger i veckan eller varje dag. Störst, cirka 40 procent, är gruppen som dricker någon gång i månaden. Ungdomama får oftast tag på alkohol från kompisar eller kompisars syskon. Större andel kilar än tjejer i båda Ani-ökan från Katrineholm

6 (9) åldersgrupperna snusar varje dag. Det är bland tjejerna i år 2 som man finner flest rökare. ÖPP i skolorna (Örebro preventionsprogram) Rökslutarstöd för ungdomar på Hälsotorget Samverkansavtal meuan polisen och Katrineholms kommun. - Innehåller bland anat "våga vittna" - projekt i skolan, information i skolan om konsekvenser av brott, utveckling av Kronobergsmodellen samt att vidta åtgärder for säkrare mopedtrafik Långsiktigt samarbete och planering tilsammans med Brotts- och skadeförebyggande rådet i Katrineholm för att snabbt kunna reagera vid olika indikationer på problem (rådets ledamöter: chefen polisområde Mitt, chef en Västra Sörmlands Räddningstjänst, Vägverket, bildningsförvaltningen, Folkhälsochefen, alkohol- och drogsamordnaren samt samordnaren för kommunens brottspreventiva arbete m.fl.) Metod Folkhälsoarbetet i Katrineholms kommun utgår från SESAME-modellen, (Supportive Environment Action Model). Det är en planerings- och implementeringsmodell i åtta steg för att skapa stödjande miljöer för hälsa. Stödjande miljöer innefattar både fysiska och sociala faktorer och begreppet utgår från en helhetssyn på mäniskan. Med stöd av SESAME-modellen kommer projektplaner att tas fram för de olika delprojekten inom ramen för sökt projekt. Arbetet kommer att ske i nära samverkan med samhällets olika aktörer. Ett samlat och effektivt arbete för en bättre folkhälsa förutsätter aktiva insatser av flera samällsaktörer och inom flera politikområden. Samordning av samällets olika insatser på hälsoområdet får också til följd att vi använder samällets samlade resurser mer kostnadseffektivt. På Folkhälsoenheten i Katrineholms kommun finns personal med folkhälsovetenskaplig kompetens. Genom åren har Folkhälsoenheten samarbetat med högskolor och universitet för att utbyta kunskap och erfarenheter, t.ex. Örebro Universitet och Mälardalens högskola. För sökt projekt kommer Folkhälsoenheten att samarbeta med Tema Bar vid Linköpings Universitet. För att sprida kunskap och information om projektet inom och utom kommunen planeras bl.a. genomförande och deltagande i olika seminarier och konferenser, posterutställningar, skriftliga rapporter samt information via kommunens hemsida. Samverkande universitet för uppföljning/utvärdering För sökt projekt har vi kontakter med Tema Barn vid Linköpings universitet, som är intresserade att följa vårt arbete vad avser hälsofrämjande och forebyggande arbete bland barn och ungdomar. Professor Bengt Sandin, som är temaansvarig för Tema Barn kommer att stå som ansvarig för samarbetet utifrån vår projektplan. An ;ökan från Katnneholm

7 (9) Plan för uppföljning och utvärdering av det samlade projektet utformas av Tema Barn vid Linköpings universitet i samarbete med ansvariga för projektet i Katrineholms kommun. Kontakt har tagits med Tema Bar i Linköping eftersom de bedriver bred tvärvetenskaplig forskning kring barn och barndom. Den forskning som bedrivs syftar til att öka våra kunskaper om barns vilkor och ge möjiigheter att förstå hur omvärlden ter sig ur barns perspektiv. Forskningen rör bars strategier och handlande i olika samanang liksom de ytre betingelser som skapar ramar for bar. Det är forskningsfålt som på olika sätt förhåller sig til samällssektorer som socialtjänsten, utbildningssystemet, fritidssektorer, den kommersiella marknaden men också centrala och lokala politiska nivåer i samspel med barn och familj. Närare information fås via bilaga från professor Bengt Sandin (TEMA BARN - Sammanfattande presentation). Vi bifogar också CV for Karin Zetterqvist Nelson, den forskare inom Tema Bar i Linköping som tilsammans med doktorand är tänkt att följa vårt projekt vad avser hälsofrämjande och forebyggande arbete bland barn och ungdomar. Beräknade kostnader för projektet Vid beräking av kostnader för forskningsinsatserna har diskussioner förts med bl.a. Linköpings universitet. I de extra kostnaderna som uppkommer för kommunen i samband med projektet innefattas kostnader för en heltids samordnare, men också extra kostnader för kompetensutveckling, seminarier/konferenser samt information och marknadsföring. För planerat projekt nytjas i övrigt Folkhälsoenhetens ordinarie personal och resurser samt kompetens/arbetsinsatser från kommunens övriga forvaltningar och samverkansparners. Totalt uppskattas att "extrakostnaderna" för projektet under en treårsperiod uppgår til drygt 7 miljoner kronor, se nedan. Beraknade "extrakostnader" för projektet Uppskattade kostnaderper år vad avser Linköpings universitet och forskarinsatserna I halvtids seniorforskare + 1 doktorand (löner, OH-kostnader, material, resor och uppehälle mm) Uppskattade extra kostnader per år för kommunen i samband med projektet 1 heltids samordnare (lön, lokalkostnad, administrationskostnader mm) Kompetensutveckling mm för samarbetspartners m.f1. berörda Genomfórande av seminarier/konferenser mm Information/marknadsfóring Totalt per år Totalt under projekttiden (3 år) 1 400 tkr 950 tkr 2 350 tkr 7 050 tkr Ansökan från Katrineholm

8 (9) Förvantade eftekter utöver angivet syfte och mål Utöver tidigare angivet syfte och mål kan projektet förväntas få ett antal yterligare effekter enligt nedan. Projektet kommer att fungera som modell och inspirationskälla för lokalt hälsofrämjande och förebyggande arbete i andra delar av länet och landet Projektet ger ett antal kostnadseffektiviserande åtgärder for hållbar utveckling och för befolkningens hälsa Ökad samsyn och samordningav olika samällsaktörers arbete for en bättre hälsa bland ortens bar och ungdomar och deras familjer - til gagn för samhällsmedborgarna och samällsekonomin Ökad medvetenhet, kunskap och kompetens i samhället och hos samhällets foreträdare om värdet/nödvändigheten av hälsofrämjande och förebyggande åtgärder Kommuninnevånaras förändrade attityder til - samt medvetenhet, insikter och kunskaper om - hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, ökar mäniskors möjiigheter och vilja att ta ansvar för den egna hälsan Ytterligare information F ör yterligare information hänvisas til nedanstående personer. Göran Dahlström (s), kommunstyrelsens ordförande Tfu 0150-570 09, mobil 070-665 28 22 E-post: goran.dahlstrom(fkatrineholm.se Anneli Hedberg (s), folkhälsorådets ordförande, tilika ordförande i bildningsnämden (ansvar för barnomsorg, grundskola och gymnasieskola) Tfn 0150-568 18, mobil: 070-6604403 E-post: aneli.hedberg(fkatrineholm.se Monica Östberg Rosell, folkhälsosamordnare/chef för folkhälsoenheten Tfn 0150-568 10, mobil 070-340 52 62 E-post: Monica. Ostberg- Rosell(fKatrineholm.se Am,ökan från Katrineholm