Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Relevanta dokument
Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

OP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare

Föreläsning 5. Motkoppling och stabilitet bl. Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel. IE1202 Analog elektronik /BM

Elektronik 2018 EITA35

Operationsfo rsta rkarens parametrar

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Halvledare. Transistorer, Förstärkare

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

5 OP-förstärkare och filter

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.

Elektronik 2018 EITA35

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Hambley avsnitt

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Elektronik 2017 EITA35

Ellära och Elektronik. Föreläsning 7

Svar till Hambley edition 6

Tentamen i Elektronik - ETIA01

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Hambley avsnitt

Olika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans

nmosfet och analoga kretsar

Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik 2018 EITA35

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Laboration - Va xelstro mskretsar

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Operationsförstärkaren

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

Laboration - Operationsfo rsta rkare

Krets- och mätteknik, fk

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

TSTE93 Analog konstruktion

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

(c) Summatorn. och utspänningen blir då v ut = i in R f. Med strömmen insatt blir utspänningen v ut = R f ( v 1. + v 2. ) eller omskrivet v ut = ( R f

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

ECS Elektronik, dator och programvarusystem Kista, Forum, hiss C, plan 8

Andra ordningens kretsar

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik.

DIFFERENTALFÖRSTÄRKARE

Operationsförstärkarens grundkopplingar.

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

F1:13. 2 minutersövningar 2010 F1:30 F1:22. För att inte förlora signal kan följade göras: Analog elektronik Bertil Larsson

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

Videoförstärkare med bipolära transistorer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Tentamen Systemdesign Lösningar och kommentarer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger

Kompletterande material till föreläsning 5 TSDT08 Signaler och System I. Erik G. Larsson LiU/ISY/Kommunikationssystem

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Undersökning av logiknivåer (V I

LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING. Med PLL

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

Utredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod?

I: Beskriv strömmarna i en npn-transistor i normal mod i de neutrala delarna av transistorn.

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

MOSFET:ens in- och utimpedanser. Småsignalsmodeller. Spänning- och strömstyrning. Stora signaler. MOSFET:ens högfrekvensegenskaper

1 Grundläggande Ellära

TSTE93 Analog konstruktion

in t ) t -V m ( ) in - Vm

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

DN-SERIEN 5.00 (1/2) E - Ed 1. Icke-bindande dokument

Strömtänger för AC ström

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Detta leder till att decibeldefinitionen för en kvot mellan två spänningar blir:

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan :00-13:00

Transkript:

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Decibel Ett relativt mått på effekt, med enheten [db]: Man kan också mäta absoluta värden genom att relatera till en referens: Impedans på ingång och utgång antas vara konstant ³ P db = 10 log 10 P ref P ref = 1 W ger enheten [dbw] P ref = 1 mw ger enheten [dbm]

Decibel Man kan även använda decibel som ett mått på spänning: ³ ³ ³ P db = 10 log 10 P ref = 10 log U 2 =Z 0 U 10 Uref 2 =Z = 20 log 0 10 U ref U ref = 1 V ger enheten [dbv] U ref = 1 mv ger enheten [dbm]

Bode-diagram Uppmätning av filter: Filter U in U ut R L Gain = ju utj ju in j Phase = 6 U in 6 U ut Mätvärdena plottas i ett diagram med logaritmisk amplitud och logaritmisk frekvens

Bodediagram Gain = ju utj ju in j (OBS!Gain; inte i db) Phase = 6 U ut 6 U in (Fasvinkel i grader) Frequency = f f B (Normaliserad frekvens)

OP-förstärkare Icke-idealiska OP-förstärkare, aktiva filter

OP-förstärkare Modell Idealisk OP-förstärkare: Oändlig ingångs-resistans R in = 1 Verklighet Icke-idealisk OP-förstärkare: Ändlig ingångs-resistans BJT : R in ¼ 1 M FET : R in ¼ 1 T Noll utgångs-resistans Oändlig förstärkning Oändlig bandbredd Icke-noll utgångs-resistans R ut = 0 E ekt OP : R ut ¼ 1 100 Smºasignal OP: R ut ¼ 1 5 k A OL = 1 B fol = 1 Ändlig förstärkning Frekvensberoende A OL ¼ 1 10 4 1 10 6 Ändlig bandbredd Förstärkningsberoende B fol ¼ 1 100 Hz

OP-förstärkare Frekvensberoende förstärkning 20 log 10 (ja OL j) [db] 20 log 10 (ja OL (0)j) A OL (f) = 1+j ³ A OL(0) ) f f BOL B f 20 db=dekad ( 6 db=oktav) 0 log 10 (f) [Hz] f BOL f t Den uppför sig som ett låg-pass filter med brytfrekvensen f t är unity-gain bandbredden f BOL

OP-förstärkare u in + - A u ut Motkopplad förstärkning: Om vi har en icke-inverterande OP-koppling U (diff) in U in U in = U (diff) in + U R1 U R1 R 1 R 2 U ut U ut = A OL U (diff) in U R1 = R 1 R 1 +R 2 U ut ) U R1 = U ut ; = R 1 R 1 +R 2 Så blir den motkopplade ( closed loop ) förstärkningen: A CL = U ut U in = U ut U ut A OL + U ut = A OL 1+ A OL

OP-förstärkare Motkopplad bandbredd A CL = Sätt in det tidigare uttrycket för frekvensberoende förstärkning = A OL (f) = 1+j A OL(0) i ekvationen för motkopplad förstärkning. A OL 1+ A OL = A OL (0)=[1+j ³ 1+ A OL (0)=[1+j A OL (0) 1+ A OL (0) ³ f f ] BOL ³ f f BOL f f BOL ] f j 1 1+ A OL (0) + A OL (0) 1+ A OL (0) + 1+ A OL (0) ³ f BOL = = 1+j f BCL = f BOL (1 + A OL (0)) ³ A OL (0) 1+ A OL (0)+j A CL (0) ³ f f BOL (1+ A OL (0)) f f BOL

OP-förstärkare FB-produkt (gain-bandwidth product): 20 log 10 (ja OL j) [db] 20 log 10 (ja OL (0)j) 20 db=dekad ( 6 db=oktav) 20 log 10 (ja CL (0)j) 20 log 10 (ja CL (0)j) f BOL f BCL f BCL f t log 10 (f) [Hz] f t = A OL (0)f BOL = A CL (0)f BCL

OP-förstärkare Icke-linjära begränsningar: Utspänningsområde begränsas av: Belastning på OP utgång Matningsspänning Om u ut = A CL u in > u matning så kommer utspänningen att klippas:

OP-förstärkare Utström-område: Om man kopplar in en belastning ström än vad OP:n kan leverera: R L som drar mer u ut R L > i ut så kommer utströmmen att klippas. Om utströmmen klipps, så kommer även utspänningen att klippas: u ut = R L i ut

OP-förstärkare Slew-rate begränsning Hur snabbt utspänningen kan ändras: j du ut dt j SR [V=¹s] Om signalen ändrar sig snabbare än SR, så hinner inte förstärkaren att ändra sig lika snabbt

DC-begränsningar Offset -ström: Om man kopplar in exakt samma lik-spänning på båda ingångarna, så ska det flyta exakt lika mycket lik-ström i båda ingångarna på OP:n, men i verkligheten så är in-strömmarna olika. I B+ I B Medelvärdet av DC-inströmmarna kallas för kretsens ( bias ) tomgångsström I B = I B + I B, avvikelsen I 2 off = I B+ I B är kretsens offset -ström. Tomgångsströmmen existerar även om inströmmen från källan är noll.

DC-begränsningar Offset -ström: Transistorerna Q1 och Q2 måste vara identiska i alla avseenden. Man säger då att transistorerna är matchade.

DC-begränsningar Offset -spänning: På samma sätt får man även en skillnad i spänningen mellan ingångarna på OP:n, även om inspänningen från signalkällan är noll. Eftersom OP:n förstärker upp spännings-differensen mellan ingångarna så kommer utspänningen inte att vara noll då inspänningen är noll. Detta kallas då för OP:n offset -spänning. U ut = A CL U off 6= 0 Eftersom A CL är stort så måste offset -spänningen vara liten (<< 10 mv ) U off

DC-begränsningar Offset i R 2 i = u in U off R 1 i R 1 u diff u in + U off R L KV L : u in + R 1 i + u diff + U off = 0 KV L : u ut R 2 i + u diff + U off = 0 u ut = U off R 2 R 1 (u in U off ) = R 2 u in = 0 ) u ut = R 1 u in + ³ 1 + R 2 R 1 U off ³ 1 + R 2 R 1 U off

Differens-förstärkare Differensförstärkare: u in2 R 1 R 2 Om R 3 = R 1 och R 4 = R 2 så minimerar man ström- offset :en u in1 R 3 u ut = R 1 R 2 (u in1 u in2 ) R 4

Differens-förstärkare Instrumentförstärkare: i x = u x R x = (u a u b ) R x u in1 u a + - R R 1 R 2 u R = Ri x = R R x (u in1 u in2 ) u in2 u b - + R x R u x R 3 R 4 - + u ut u ut = R R x (u in1 u in2 ) R 1 = R 2 = R 3 = R 4 ) A CL = 1

Differens-förstärkare Instrument-förstärkare: Mycket hög inresistans Förstärkningen bestäms endast av R x Common-Mode förstärkningen försvinner i ingångskretsen u ut = R R x (u in1 u in2 )

Integrator Aktiv integrator: i in R i C u C C u in u ut R L i in = u in R u C = 1 C R t 0 i C(t)dt KV L : u ut + u C = 0 u ut = 1 RC R t 0 u indt

Derivator Aktiv derivator: i in C i R R u in u C u ut R L i in = C du C dt u R = Ri R KV L : u ut + u R = 0 i R = i in ) u ut = RC du in dt

Aktiva filter Fördelar: Få komponenter Överföringsfunktion är okänslig för komponenttoleranser Enkla att avstämma (justera in) Nackdelar: Kräver strömförsörjning Fungerar dåligt vid höga frekvenser (radiofrekvenser)