Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.



Relevanta dokument
Det här ska du veta. Veta vad som menas med kraft och i vilken enhet man mäter det i. Veta vad som menas motkraft, bärkraft, friktionskraft

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Kursupplägg Vecka 11-19

Kraft och rörelse åk 6

FRÅN MASSA TILL TYNGD

Krafter märkbara men osynliga

Lokal pedagogisk plan

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Ord att kunna förklara

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Krafter och Newtons lagar

Förmågor och Kunskapskrav

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00

Ljud njutning eller plåga

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Kommunikation. Kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

Lokal pedagogisk plan

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

LPP Energi och elektricitet År 7

Mål med temat vad är ljud?

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Ur Boken om NO 1-3 (sidorna )

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Kraft, tryck och rörelse

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Ljus snabbare finns inte

Sid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.

När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall.

Virtue, marina och limniska miljöer

Upp gifter. 1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa.

Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck

Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.

Arbete Energi Effekt

Det finns olika typer av krafter och alla mäts med enheten newton. Enheten newton förkortas med stort N.

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Lokal pedagogisk plan

Repetition mätningar, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2019

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Kretsar kring el årskurs 4-6

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

Livets myller Ordning i myllret

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Ljud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A

Krafter och Newtons lagar

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Atomer och det periodiska systemet

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Basåret, Fysik 2 25 februari 2014 Lars Bergström

Grundläggande om krafter och kraftmoment

Övningar till datorintroduktion

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

NO: KEMI. Årskurs

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA

Laboration 2 Mekanik baskurs

Hur kan en fallskärm flyga?

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

6. RÖRELSE OCH KRAFT KOMMENTARER TESTA DIG SJÄLV, FINALEN OCH PERSPEKTIV. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB

Trycket beror på ytan

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Laboration: Krafter och Newtons lagar

Massa och vikt Mass and weight

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Stockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik

Ljus och strålning. Klass: 9H

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Fysiken i naturen och samhället

Några material & Ekologi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Transkript:

Kraft

Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan åstadkommas t ex genom, muskler, traktorns motor, elastiska föremål m m * En kraft är ALDRIG ensam.

Allmänt om kraft * En kraft är något som kan ändra en rörelse. För att skjuta el kasta iväg en boll måste du använda en kraft för att få bollen att röra sig. * En kraft är något som kan ändra ett föremåls form. När man pressar samman skrotbilar för att de ska ta mindre plats används en mekanisk press.

Tyngdkraften - jordens dragningskraft Tyngdkraften är riktad nedåt. Den påverkar varje liten del av föremålet/ kroppen. Att ett äpple faller till marken när det lossnar från trädgrenen eller att stenen du släpper från din hand faller till marken beror på att dem dras mot jordens centrum av jordens dragningskraft (även kallad gravitationskraften eller tyngdkraft).

Fysikens Kraft (tyngd) Kraft (F) mäts i enheten 1 Newton (1N) Tyngdkraften - jordens dragningskraft - på ett föremål som väger 1 kg är ca 10 N (100g = 1N).

FYSIKENS MASSA (VIKT) Till vardags använder vi ordet vikt när vi pratar om hur mycket något väger. I fysiken använder man begreppet massa (m) för att ange hur mycket något väger. Massa mäts i enheten kilogram (kg). 1000 kg 1 ton 1 kg 10 hg 1kg 1000g 1 hg 100g 1 g 1000 mg

Verktyg för att mäta kraft Med en fjädervåg - en dynamometer kan du mäta hur stor en kraft är. Inuti dynamometern finns en spiralfjäder. Den är graderad och visar kraften i förhållande till hur mycket fjädern har dragits ut av den kraft som skall mätas.

Formel för tyngdkraft För att kunna beräkna tyngdkraften (F) på ett föremål så måste du veta föremålets massa (m). F F = tyngd (kraft) mäts i Newton (N) m = massa (vikt) mäts i kg g = gravitationskonstant 10 (9,82) m * g

Exempeluppgift Vad är tyngdkraften på en människa som väger 60kg? F = m * g F = 60 * 10 = 600N Massan är konstant vart människan än befinner sig, men ju längre bort från jordens medelpunkt - ju mindre blir tyngdkraften. På månen är tyngdkraften 1/6 av jordens tyngdkraft. Det innebär att tyndkraften på människan ovan är 100 N (600/6). Bestäm en massa på en människa. Räkna dess tyngdkraft på jorden och på månen?

Räkna

Repetition - lektion 1 Kraft Vad menar man med en kraft i fysiken? Vad är det för skillnad på massa och tyngd? Vad har kraft för enhet och vem har den blivit uppkallad efter? Vad heter verktyget som man kan använda för att mäta kraft? Med vilken formel kan man räkna ut krafter? Anna väger 42 kg. Hur stor är hennes massa respektive tyngd på jorden respektive månen? + räkneuppgifter s 86-87 i studiebok fysik.

Labbrapport se mall för labbrapport

Labb Densitet Vad innebär begreppet densitet? 1. Fundera kring följande: Vad väger mest, 1 kg bly eller 1 kg bomull? Väv in det i hypotesen när du skriver din labbrapport nedan. 2. Genomför nedanstående laboration samt skriv en labbrapport ( i pages). Om du inte har materialet till laborationen hemma kan du göra allt utom genomförandet av den eller ringa en kompis och höra hur det blev. Laboration: Vätskor i lager Material: glas, vatten, sirap och matolja. Uppgift: Du ska ta reda på i vilken ordning vatten, sirap och matolja lägger sig när man häller lika mycket av varje i bägaren. Men först ska du skriva en hypotes: vad tror du själv? Varför tror du att det blir så? Glöm inte att motivera varför du tror som du gör! När du gör experimentet ska du använda lika mycket av de olika vätskorna. När du skrivit hypotesen ska du tänka igenom och skriva ned hur du ska utföra försöket (Utförande). Skriv hur du gör och i vilken ordning du häller i vätskorna. När du gjort försöket har du fått ett resultat. Skriv ned det och rita eller fota av en bild av hur det blev. Skriv sedan en slutsats. Stämde resultatet med din hypotes? Förklara varför vätskorna hamnade i just denna ordning. Väv in vad begreppet densitet betyder. Försök att använda så många naturvetenskapliga begrepp som möjligt. Du får gärna ta hjälp av olika källor från internet, glöm bara inte ange dessa. Tag även reda på minst 5 olika grundämnens densitet och fundera över om du ser någon likhet eller skillnad mellan dessa och varför de isåfall skiljer eller är lika. Tag hjälp av labbrapporten du fick ut på lektionen i onsdags om du blir osäker på de olika delarna i en labbrapport. Maila in labbrapporten till Madelene senast tisdag 4/2.

Förmågan att genomföra systematiska undersökningar 7: Uttrycka en frågeställning samt motivera den i en hypotes Du bidrar till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån Du kan formulera enkla frågeställningar Du kan formulera enkla frågeställningar 8: Planera och utföra ett experiment utifrån säkerhetskraven Du bidrar till att formulera enkla planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån Du kan formulera en enkel planering som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån Du kan formulera en enkel planering som det går att arbeta systematiskt utifrån 9: Laborativt arbete Du använder utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt Du använder utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt 10: Redovisa iakttagelser i ett resultat 11: Analysera resultatet i en slutsats Gör enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Gör utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Gör välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Kan jämföra resultaten med frågeställningarna (hypotesen) och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier För enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras Kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. För utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras Kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. För välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara undersökningar att undersöka

Kraft och motkraft En staty som står på marken påverkas av en tyngdkraft mot jordens mittpunkt, men statyn försvinner inte ner i marken trots sin stora tyngd. Det beror på att marken utövar en motkraft som är lika stor som tyngdkraften. Det markeras genom lika långa kraftpilar som visar åt vilket håll kraften drar.

Rita kraftpilar När du ritar krafter - använd kraftpilar: Börja där kraften påverkar ett föremål. Pilen ska peka åt samma håll som kraften och ju starkare kraft desto längre pil. Pilarna i sig visar inte vilken kraft den föreställer. Men det kan man ofta lista ut genom att se var kraften påverkar ett föremål samt åt vilket håll den är riktad. Tyngdkraft påverkar hela föremålet, vilket inte går att rita på ett bra sätt. Därför gör man bara en pil som visar föremålets hela tyngd-tyngdpunkten brukar ligga i mitten.

KraftPilar

Pulka Om du drar en person i pulka på en snötäckt väg går det ganska lätt oavsett vad personen väger. Men om vägen är sandig, blir det jobbigare. Vad kan det bero på?

Friktion och friktionskraft När ytor rör sig mot varandra griper ojämnheterna tag i varandra. Det uppstår en kraft som bromsar rörelsen. Kraften kallas för friktionskraft och är en motkraft till kraften som försöker åstadkomma rörelsen. Kraft som gör rörelsen Motkraft - friktionskraft

Forts friktionskraft Eftersom friktion är en kraft, så mäts den i enheten Newton (N). När du drar en pulka i snön så är friktionen ganska liten, men när du drar pulkan på en sandig väg ökar friktionen (dvs det krävs en större kraft för att dra pulkan) Ge exempel på tillfällen då det är bra med friktion dåligt med friktion

Uppgifter

Forts Frågeställningar kraft Hur ritar man ut krafter? Beskriv utförligt. Vad är friktion? Vilken enhet mäts friktion i? När är det bra med lite friktion? När är det bra med mycket friktion? Vad kan man göra för att öka/minska friktionen i olika vardagliga sammanhang? Om man ska göra en labb kring vad som påverkar friktionen, hur skulle den kunna se ut? Hitta på en egen kraftuppgift och byt med din kompis.